JURIDISKA INSTITUTIONEN
Stockholms universitet
Kvalificerade personaloptioner
- En analys ur ett likformighets- och neutralitetsperspektiv
Joakim Carlsson
Examensarbete i Skatterätt, 30 hp Examinator: Peter Melz
Stockholm, Vårterminen 2017
II
Abstract
Qualified employee stock option is a new type of employee stock option and is intended to be implemented on 1 January 2018, is it a construction of tax law.
The intention of qualified employee stock options is to help young and innovative companies to attract and retain experts. They will work as an exception to the rules of ordinary employee stock options.
In this thesis, I analyse how qualified employee stock options relates to the principles of equability and neutrality. To determine how qualified employee stock options is relate to the principles I will compare both the consequences and the terms for qualified employee stock options with ordinary employee stock options in the light of the principles. In the thesis, I also explain the tax consequences with ordinary employee stock option, how they work and their problems with the tax law.
What I conclude in this thesis is that qualified employee stock options making a cut in the principle of neutrality, and because of the terms to use the options the principle of equability puts hard pressure to courts and other actors when practise the law because of differences between similar businesses. A consequent of cutting in the principle of neutrality is that it’s making the tax system even more complicated and harder for taxpayers to understand and follow. As the qualified employee stock option is constructed there will also be a chance that the market will be distorted because of the possible for some companies to cut their tax cost while other in the same branch can’t.
III
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 1
1.1 Ämne ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte Och Frågeställning ... 2
1.4 Metod ... 3
1.5 Material ... 3
1.5 Avgränsningar ... 4
1.6 Disposition ... 4
2 OPTIONSBESKATTNING INOM RAMEN AV INCITAMENTSPROGRAM 7 2.1 Incitamentsprogram... 7
2.2 Optioner Och Terminologi ... 7
2.2.1 Personaloptioner ... 9
2.2.2 Syntetiska Optioner ... 11
2.3 Sammanfattning ... 12
3 LIKFORMIGHETS- OCH NEUTRALITETSPRINCIPEN 13 3.1 Likformighetsprincipen ... 13
3.2 Neutralitetsprincipen ... 14
3.3 Sammanfattning ... 15
4 BESKATTNINGSKONSEKVENSER –PERSONALOPTIONER 16 4.1 Fysiska Personer ... 16
4.2 Juridiska Personer ... 16
4.2.1 Socialavgifter ... 16
4.2.2 Avdrag För Kostnader ...17
4.3 Sammanfattning ...17
5 PERSONALOPTIONSREGELN -ANALYS 18 5.1 Personaloptionsregeln ... 18
5.2 Värdepapper ... 18
5.3 En Rätt Att Förvärva Värdepapper - En Självständig Rätt ... 21
5.4 Förfoganderättsinskränkningar ... 22
5.4.1 Villkor om Fortsatt Anställning ... 24
5.4.2 Kvalifikationstiden ... 26
5.4.3 Överlåtelseförbud ... 27
5.5 Sammanfattning ... 28
6 KVALIFICERADE PERSONALOPTIONER 30 6.1 Kvalificerade personaloptioner - Motiv Och Syfte Bakom Förslaget ... 30
6.2 Beskattningskonsekvens - Individ ... 30
6.3 Beskattningskonsekvens - Företag ... 31
6.4 Villkor ... 31
6.4.1 Företagskrav... 31
6.4.2 Verksamhetskrav ... 32
6.4.3 Optionsinnehavare ... 33
6.4.4 Optionsprogrammets Utformande ... 34
6.5 Redan Utgivna Optioner ... 34
6.6 Sammanfattning ... 34
7 ANALYS 36 7.1 Styrning av företagares Associationsval ... 36
IV
7.2 Exkludering Av Verksamheter... 36 7.2 Beskattningsfri Tjänsteförmån ... 37 7.3 Avsteg Från Likformighets- Och Neutralitetsprincipen ... 38
8 SLUTSATSER OCH REFLEKTIONER 40
Källförteckning 42
V
Förkortningslista
ABL Aktiebolagslagen (2005:551)
FEUF Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD Högsta förvaltningsdomstolen
IL Inkomstskattelagen (1999:1229) LSK Lag (2001:1227) om själv-
deklarationer och kontrolluppgifter
Prop. Proposition
RF Regeringsformen (1972:152)
Ref. Referat
SAL Socialavgiftslagen (2000:980) SFL Skatteförfarandelagen (2011:1244) SOU Statlig offentligt utredning
1
1 INLEDNING
I följande avsnitt presenteras uppsatsens syfte, metod och material.
Inledningsvis kommer en kort introduktion till ämnet ges. Därefter diskuteras problematiken kring ämnet och syftet med uppsatsen. Slutligen presenteras val av metod och material för att nå syftet, avgränsningar som gjorts och uppsatsens disposition.
1.1 ÄMNE
Under våren 2016 presenterades genom den SOU 2016:23 ”Beskattning av incitamentsprogram” och en ny kategori av personaloptioner. De nya optionerna är tänkta att gå under namnet kvalificerade personaloptioner. Kvalificerade personaloptionerna är planerat att införas som ett undantag till de nuvarande beskattningsreglerna beträffande personaloptioner. Undantaget kommer vara särskilt skattemässigt gynnat gentemot andra tjänsteförmåner så som personaloptioner och bonussystem. Kvalificerade personaloptioner kommer bli en skattebefriad förmån och för att kunna utnyttja optionerna måste vissa villkor vara uppfyllda. Villkoren som uppställs kommer bland annat innefatta krav på associationsform och storlek på företaget som ger ut optionerna. De nya reglerna är tänkta att gälla från den 1 januari 2018. För närvarande är förslaget om kvalificerade personaloptioner hos Europeiska kommissionen för att godkännas innan regeringen går vidare med förslaget.1 Att regeringen väljer att vänta in kommissionens godkännande görs eftersom regeringen anser att kvalificerade personaloptioner kan innebär ett statsstöd2.
Av det kommittédirektiv som ligger till grund för SOU 2016:23 så uppgavs det bland annat som en allmän utgångspunkt att utredningen skulle beakta likformighets- och neutralitetsprincipen när förslaget utformas.3 Dessa två principer har en gemensam förankring i ett rättvisetänk och att beskattning inte ska vara den bidragande orsaken till skatteskyldigas val mellan olika handlingsalternativ. Det vill säga skatter ska behandla skatteskyldiga och inkomster lika och neutralt.4
Sedan tidigare har personaloptioner varit skattemässigt undantagna från kontantprincipen5 för när en tjänsteförmån ska tas upp för beskattning.
Undantaget för personaloptioner, även benämnt personaloptionsregeln, innebär att personaloptioner ska tas upp för beskattning det år optionerna
1 Förslaget om kvalificerade personaloptioner har sedan tidigare varit på remissrunda samt blivit granskat och godkänt av lagrådet.
2 Stadstöd regleras i Art. 108.3 FEUF.
3 Kommittédirektiv 2014:33 ”Skatteregler för incitamentsprogram” s. 14
4 Sven-Olof Lodin, Gustaf Lindencrona, Peter Meltz, Christer Silfverberg, Teresa Simon-Almendal. 2015.
Inkomsskatt - en löro- och hanbok i skatterätt. Lund : Studentliteratur AB, 2015. s. 47
5 Kontantprincipen, även kallat huvudregel för tjänsteförmåner, innebär att förmånen ska tas upp till beskattning när förmån kan disponeras av den skatteskyldige eller ta del av förmånen på annat vis. Principen återges i 10 kap.8 § IL.
1.2 Problemformulering 2
utnyttjas. På så vis ges den skatteskyldige en skattekredit6, denna skattelättnad ges inte för andra dylika förmåner från arbetsgivaren. Genom förslaget om kvalificerade personaloptioner kan därmed redan skattemässigt gynnade personaloptioner erhålla en ytterligare skattelättnad om de uppnår de villkor som ställs för att bli kvalificerade personaloptioner.
1.2 PROBLEMFORMULERING
Kvalificerade personaloptionerna kommer som nämnt bli skattemässigt gynnande gentemot andra förmåner av liknande slag. Undantaget för kvalificerade personaloptioner innebär att dessa optioner blir helt skattebefriade. Att inför denna skattelättnad för kvalificerade personaloptioner och införa villkor som begränsar vilka som kan utnyttja dem torde vid första anblick inte vara helt förenligt med likformighets- och neutralitetsprincipen.
Eftersom utredningen skulle beakta dessa två principer som några av de allmänna utgångspunkter vid utformande av förslaget fogar detta för att utreda hur och till vilken gräns förslaget förhåller sig mot likformighets- och neutralitetsprincipen.
Eftersom att förslaget är begränsat till att endast vissa företag kommer kunna utnyttja kvalificerade personaloptioner medans andra företag endast kan utnyttja vanliga personaloptioner så kommer jag att utifrån gällande regler granska och jämför de två olika personaloptionerna ur ett likformighets- och neutralitetsperspektiv.
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Uppsatsen syfte är att granska och analysera utredningen om kvalificerade personaloptioner om hur förhåller sig gentemot likformighets- och neutralitetsprincipen.
För att uppnå uppsatsens syfte kommer dessa frågeställningar att bevaras:
• Vad är personaloptioner och vad skapar dem för beskattningskonsekvenser?
• Vad innebär förslaget om kvalificerade personaloption gentemot nuvarande personaloptioner?
• Utifrån de första två frågeställningar, hur förhåller sig kvalificerade personaloptioner sig gentemot likformighets och neutralitets- principen vid en jämförelse av de båda typerna av personaloptioner?
6 En skattekredit är en skattekonsekvens som uppstår av att intäkter kan tas upp som en inkomst vid en senare tidpunkt än när inbetalningen skett. Motsvarande gäller för utgifter som kan periodiseras som en kostnads vid en tidigare tidpunkt än när utbetalningen sker. Skattekonsekvensen innebär således att skatteinbetalningen tidsmässigt skjuts upp.
1.4 Metod 3
1.4 METOD
Jag kommer i uppsatsen att använda mig av en rättsanalytisk metod.
Rättsanalytiska metoden innebär en analys av rätten.7 Att analysera rätten genom den rättsanalytiska metoden öppnar upp för relativt omfattande möjligheter. Genom metoden kan exempelvis rätten analyseras ur ett politiskt, ekonomiskt eller rättssäkert perspektiv. Grunden är att rätten ska analyseras och att analysen kan ske ur många perspektiv.8,9
Jag kommer använda mig av den rättsanalytiska metoden genom att kritiskt granska förslaget om kvalificerade personaloptioner, om hur det förhåller sig till två grundläggande principer inom skatterätt, likformighets- och neutralitetsprincipen. Grunderna som analysen är byggd på är gällande rätt för personaloptioner samt de nya reglerna om kvalificerade personaloptioner.
Dessa två kommer att jämföras och förslaget kritiskt granskas utifrån de två principerna. Analysen kommer beaktas ur två beskattningsbara subjekts perspektiv, de anställda som tar del av personaloptioner och företag som ger ut personaloptioner. Analysen utgår från gällande rätt av personaloptioner och de beskattningskonsekvenser som uppkommer av dessa och kompareras mot kvalificerade personaloptioner för att finna hur de kvalificerade personaloptionerna förhåller sig gentemot likformighets- och neutralitets- principen.
För att kunna analysera gällande rätt måste först gällande rätt fastställas. För att fastställa gällande rätt kommer jag att använda mig av den rättsdogmatiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden innebär att utifrån de allmänt accepterade rättskällorna: lagstiftning, förarbeten, rättspraxis, doktrin och sedvana fastställa vad som är gällande rätt och systematisera rätten.10 Genom den rättsdogmatiska metoden kommer jag att skatterättsligt fastställa vad personaloptioner är och hur dessa beskattas.
1.5 MATERIAL
Materialet som ligger till grund för arbetet grundar sig i de rättsdogmatiska källorna, det vill säga lagtext, praxis, förarbeten och doktrin. Dock kommer inte sedvana att användas.
Beträffande lagtext så är främst paragraferna kring tjänsteförmåns- beskattning i 10 kap. 8 § och 11§ IL som är relevanta. I åttonde paragrafen framgår huvudregeln för när en tjänsteinkomst ska lyftas för beskattning. Den
7 Sandgren, Cleas. 2015. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - Ämne, material, metod och argumentation. Stockholm : Norstedts Juridik AB, 2015. Vol. 3. s. 45.
8 Sandberg menar på att den rättsanalytiska metoden även öppnar upp för att grunda analysen på annat än de rättsdogmatiska rättskällorna. Exempelvis kan analysen grundas på etiska koder, intervjuer och statistik. Han menar även på att värderingar kan vara grunden för en analys av rätten. Se vidare (Sandgren, 2015 ss. 46-47).
9 Eftersom den rättsanalytiska metoden är väldigt vidd i sin omfattning kommer jag så detaljerat som rimligen krävs beskriva hur analysen kommer gå till.
10 Korling, F. & Zamboni, M., 2013. Juridisk Metodlära. 1:2 red. Lund: Studentlitteratur AB s. 24
1.5 Avgränsningar 4
elfte paragrafen stadgar två undantag för när en tjänsteinkomst ska lyftas för beskattning, nämligen för värdepapper och personaloptioner.
Praxis som används är från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och används för att klarlägga och utreda rättsläget för personaloptioner om vad som avgör för när beskattning ska ske.
Förarbeten kommer att användas till stöd för att klarlägga och tolka lagtext och den praxis som finns. Dock med undantag för kvalificerade personaloptioner eftersom utredningen utgör grunden för uppsatsen.
Utredningen kommer presenteras och granskas.
Doktrin kommer användas i två avseenden, först och främst att användas för att få kunskap och en strukturell överblick kring personaloptioner. Två verk har använts i mer omfattning än andra gällande personaloptioner och dessa är Skatteregler för incitamentsprogram av Leif Edvardsson och Skatt på finansiella insturment av Sara Jacobsson och Ulf Tivéus.11 För det andra kommer doktrin att användas som grund för redogörelsen av likformighets- och neutralitetsprincipen. Eftersom redogörelsen av principerna till stor del kommer grundas på doktrin blir det av än större betydelse att kritiskt granska det material som finns eftersom doktrin kan spegla författarens egna åsikter, värderingar och motiv och är därmed inte alltid helt saklig.
1.5 AVGRÄNSNINGAR
Uppsatsens syfte kommer begränsas till optioner inom incitamentsprogram och därför utesluta andra liknande finansiella instruments beskattnings- konsekvenser. Begränsning kommer även göras till de nationella reglerna och kommer inte heller gå in på konsekvenser av gränsöverskridande förvärv och intjänande av optioner.
Beträffande optioner så kommer endast optioner vars underliggande tillgång är värdepapper eller rätt till kontant betalning att behandlas närmare i uppsatsen. Inte heller kommer värderingsfrågor som uppkommer i samband med optionsbeskattning att behandlas.
Uppsatsen kommer inte heller behandla optioner i företag eller koncerner vid företagsförvärv, fusioner och fissioner.
Slutligen kommer inte förslaget om kvalificerade personaloptioners förhållande gentemot statsstödsreglerna att utredas.
1.6 DISPOSITION
Kapitel 2 - optionsbeskattning inom ramen av incitamentsprogram
I kapitel två redogörs till en början grunderna bakom incitamentsprogram och varför de används inom näringslivet. Här presenteras också grunderna till
11 Att användandet av doktrin har gjorts i begränsad omfattning beror på att doktrin i grunden utgörs av den som författat doktrinens egna uppfattning av rådande rättsläget och därmed inte nödvändigtvis är detsamma som gällande rätt. Men för att finna nödvändiga primärkällor så som lag, praxis och förarbeten kan doktrin med fördel användas.
1.6 Disposition 5
optioner, hur de är uppbyggda och dess terminologi. Slutligen presenteras olika varianter av option och hur dessa fungerar. De varianter som presenteras är: köp- och säljoptioner, teckningsoptioner, personaloptioner och slutligen syntetiska optioner. Beträffande personaloptioner och syntetiska optioner kommer även grundläggande beskattningskonsekvenser att redogöras.
Kapitel 3 – Likformighets- & neutralitetsprincipen
I det här kapitlet kommer likformighets- och neutralitetsprincipen att presenteras. Dels beskrivs principerna så att grundläggande förståelse av vad de är och dels vilken betydelse som likformighets- och neutralitetsprincipen har inom skatterätten. Kapitlet beskriver grundförutsättningarna för den analys som görs i slutet.
Kapitel 4 – Beskattningskonsekvenser Personaloptioner
I Kapitel fyra presenterar beskattningskonsekvenser för individer och företag som uppstår vid användandet av personaloptioner. Kapitlet tillför vilka nuvarande förutsättningar individer och bolag har till analysen, för att kunna jämföra dessa mot de beskattningskonsekvenser som kvalificerade personaloptioner skapar, ur ett likformighets- och neutralitetsperspektiv.
Kapitel 5 - Personaloptionsregeln - analys
I detta kapitel kommer närmare redogörelse om personaloptioner kontra värdepapper att presenteras. Eftersom de villkor kring förfoganderätts- inskränkningar som är förenade med ett optionsprogram är avgörande om optionen är ett värdepapper eller inte kommer dessa att diskuteras och presenteras. Grunderna för redogörelsen i detta kapitel ligger främst från HFD:s praxis på området.
Kapitlet kommer även att redovisa och analysera gällande rätt för personaloptioner genom att analyser rättsläget genom lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Innehållet kommer innehålla på dels presentationer av rättskällor sam analyser och slutsatser från de rättskällor som presenteras.
Kapitel 6 Kvalificerade personaloptioner
I kapitel fem presenteras utredningen och förslaget om kvalificerade personaloptioner. Till att börja med kommer syftet och motiven bakom utredningen att presenteras. Detta följs av innebörden av kvalificerade personaloptioner, dess beskattningskonsekvenser för individer och företag.
Därefter redogörs vilka villkor och dess grunder som bestämmer vilka som kan ta del av de nya optionerna.
Kapitel 7 Analys
Efter att ha presenterat gällande rätt och det nya förslaget om kvalificerade personaloptioner i tidigare kapitel kommer jag i det sjätte kapitlet att jämföra gällande rätt mot förslaget och diskutera skillnaderna och problem som kan följa. Analysen kommer utformas att granskas ur ett likformighets- och neutralitetsperspektiv.
1.6 Disposition 6
Kapitel 8 Slutsatser och Reflektioner
Slutligen kommer jag i sista det sista kapitlet att ge en kort sammanfattning av uppsatsen och ge mina egna reflektioner och tankar till det nya förslaget om kvalificerade personaloptioner.
2
7
OPTIONSBESKATTNING INOM RAMEN AV INCITAMENTSPROGRAM
I det här kapitlet behandlas grunderna bakom incitamentsprogram och fokus ligger på optioner. Därefter förklaras den skatterättsliga terminologin som råder gällande optionsprogram. Kapitlet tar särskilt upp de skatterättsliga konstruktionerna av optionsprogram det vill säga syntetiska optioner, personaloptioner.
2.1 INCITAMENTSPROGRAM
För en normal arbetsinsats erhåller anställda lön från sin arbetsgivare. Lön kan baseras på olika faktorer, exempelvis på nedlagd arbetstid såväl som provisionsbaserad. Edwardsson beskriver lön så som ersättning för en normalprestation och den ersättning som avses därutöver ska antingen ses som en belöning eller en förmån som arbetstagaren erhåller.12 Inom belöningssystemet finns exempelvis löneökningar och befordringar som ges för att uppmärksamma individers prestationer medans incitamentsprogram används i månt och mycket för att bibehålla och rekrytera personal till företag.13
Vad gäller incitamentsprogram används de även till för att lösa principal- agent problematiken som kan råda mellan de anställdas och aktieägarnas intresse. Principal-agent problematiken, som grundar sig i ekonomisk teori, förutsätter att aktieägare vill ha ut maximal vinst i förtaget, anställda vill däremot ha ut maximal lön för sin arbetsinsats. För att få de anställda att agera efter ägarnas intresse kan tilldelning andelar i bolaget ges till de anställda. När då de anställda gynnas av att bolaget presterar ökar motivationen att arbeta hårdare för företagets räkning än bara sin egen räkning.14
Incitamentsprogram kan även vara ett alternativ till att ge lön till anställda när företag inte har tillräcklig kassa eller kassaflöde för att rekrytera tillräckligt kvalificerad och nödvändig personal, exempelvis unga företag eller företag i ekonomiskt trångmål. Bland incitamentsprogram finns olika varianter, allt från bonusar, optionsprogram till konvertibla skuldebrev och aktietilldelningar.
2.2 OPTIONER OCH TERMINOLOGI
En option är ett avtal som innebär att för optionsinnehavaren en rätt att välja att i framtiden förvärva eller sälja en tillgång. Det är därmed inget tvång att handla utan ytterst ett val att handla. Grunden är en rättighet att i framtiden få
12 Edvardsson, Leif. 2012. Skatteregler för incitamentsprogram. 2:1. Stockholm : Nordstedts Juridik AB, 2012.
s. 24.
13 Ibid.
14 Bång, Joakim och Waldenström, Daniel. 2009. Rörlig ersättning till vd - vad säger forskningen? inf.se. [Online]
den 16 Juni 2009. [Hämtat: den 23 Februari 2017.] http://www.ifn.se/publikationer/forskningsoversikter/2009- 06-rorlig-ersattning-till-vd-vad-sager-forskningen. s.7.
2.2 Optioner Och Terminologi 8
genomför en specifik transaktion En optionsinnehavare är personen som förvärvat och innehar denna rätt att välja. Dess motpart optionsutställaren är förpliktiga att tillhandahålla den tillgång som option berättigar till om optionsinnehavaren väljer att utnyttja optionen. Tillgången som optioner ger rätt till kan vara exempelvis värdepapper, råvaror och valuta. Tillgång som avses i optionsavtalet brukar benämnas som en underliggande tillgång. I regel fungerar en option genom att först förvärvas optionen och därefter att villkoren i avtalet uppfylls kan optionen utnyttjas. Att optionen utnyttjas innebär att optionsinnehavaren påkallar den rättighet som optionen bär, till exempel rätt till köp e.d. En option är ofta förenad med villkor som måste uppfyllas innan en option kan utnyttjas. Exempelvis kan optionsavtalet villkora att det måste gått en viss tid från det att optionen förvärvas tills det att optionen kan utnyttjas, ett sådant villkor benämns som kvalifikationstid. När kvalifikations- tiden löpt ut inträffar kan-tidpunkten. Kan-tidpunkten är den tidpunkt som optionen kan utnyttjas under, i många fall förekommer det fler kan-tidpunkter under en options löptid. Om en option skulle förfalla innebär det att optionen blir av med sin rättighet och option blir således värdelös. Optioner kan exempelvis förfalla på grund av optionsinnehavaren inte uppnår vissa villkor eller att optionens löptid tar slut. Löptiden är den tid som bestämmer när optionen slutar att gälla, exempelvis innebär att en option som har evig löptid att optionen aldrig kan förfalla till följd av tiden som löpt.
Inom skatterätt finns en egen skattemässig definition för vad som ska avses med en option, denna definition finns i 44 kap. 12 § IL. Av paragrafen framgår att optioner inom skatterätt är en rätt att i framtiden förvärva eller avyttra aktier eller andra tillgångar till ett i förväg bestämt pris, samt rätten att i framtiden erhålla kontant betalning motsvarande den underliggande tillgångens marknadsvärde. Definitionen överensstämmer överlag med den allmänna definitionen av vad som avses med en option.
Optioner kan handlas på reglerade marknadsplatser, exempelvis Nasdaq OMX Stockholm, dessa är oftast antingen en amerikansk eller en europeiskaoption. Amerikanska optioner ger optionsinnehavaren rätt som kan utnyttjas att när som helst fram tills optionens slutdag. Europeiska optioner ger optionsinnehavaren endast rätt att utnyttja optionen på slutdagen. På senare tid har det även blivit vanligare med binära optioner. Kännetecknet för en binär option är att den alltid är värd antingen ett eller noll på slutdagen. Eftersom att slutvärdet bara kan vara värd ett eller noll på slutdagen innebär att den möjliga vinsten eller förlusten på slutdagen alltid är känt på förhand.
En option som ger optionsinnehavaren en rätt till ett förvärv benämns som en köpoption.15 Ger optionen istället en rätt till att avyttra en tillgång benämns den som en säljoption. Optioner som ges ut av företag till sina anställda och innebär en rätt att förvärva värdepapper, och inte utgör värdepapper i sig, är
15 Även teckningsoptioner ger optionsinnehavaren rätt till förvärv, dock kan förvärvet bara ske av nyemitterade aktier.
2.2 Optioner Och Terminologi 9
personaloptioner; om optionerna istället ger rätt till kontant betalning benämns de som syntetisk optioner.
Optioner kan alltså vara ett värdepapper men behöver nödvändigtvis inte vara det utan exempelvis endast vara rättighetsbärande. För att kunna avgöra om en option är ett värdepapper grundas bedömningen på optionsavtalets villkor.
Beskattning av optioners som ges inom incitamentsprogram sker som en tjänsteförmån och beskattas därmed i inkomstslaget tjänst. Ska ersättning för erhållandet av optionen erläggas till optionsutställaren benämns denna ersättning som en premie.
2.2.1 PERSONALOPTIONER
Personaloptioner är ett skatterättsligt konstruerat begrepp och någon motsvarighet civilrättsligt finns inte.16 Personaloptioner som begrepp har inte fått en lagstadgad definition. Däremot går det att utläsa av personaloptions- regeln i 10 kap. 8 § IL att personaloptioner är en köpoption eller teckningsoption där den underliggande tillgången är ett värdepapper. I förarbete till personalregel finns det däremot en definition för vad som vad som avses med personaloptioner. Definitionen beskrivs personaloptioner som följande.
”En personaloption är en rättighet som riktar sig enbart till anställda inom ett företag eller en företagsgrupp. Rättigheten består i att den anställde erhåller en rätt att under vissa förutsättningar i framtiden förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris. Det är fråga om en standardiserad rättighet, vilket betyder att optionsvillkoren är bestämda på ett enhetligt sätt för samtliga anställda som får del av förmånen. […] Personaloptionerna kännetecknas av att de är förenade med förfoganderättsinskränkningar, t.ex. att de inte får överlåtas eller pantsättas, och att de kan utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen är uppdelad i
”etapper” med olika kvalifikationstider. […] Optionens löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen, eventuellt efter en kortare karenstid om anställningen upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.” 17
Av förarbetsdefinitionen som presenterats ovan går det att utläsa att det karaktäristiska för personaloptioner således är att:
• Optionen har en strikt koppling till en anställning i ett företag eller koncern.
• Den underliggande tillgången avser aktier.
• De är förenade med villkor som begränsar optionsinnehavarens förfoganderätt.
16 (Edvardsson, 2012 s. 115) s.115.
17 Proposition 1997/98:133 ”Beskattning av personaloptioner” s. 24
2.2 Optioner Och Terminologi 10
• De är förenade med en lång löptid.
Definitionen i förarbetet tillkom i samband med införandet av personaloptionsregel; personaloptionsregeln bestämmer när personaloptioner ska lyftas upp för beskattning. Regeln finns i 10 kap. 11 § 2 st. IL och där stadgas att anställda som förvärvar en rätt att i framtiden få förvärva värdepapper till ett förutbestämt pris ska beskattning ske när rätten utnyttjas.
Införandet av personaloptionsregeln skedde i juli 1998 och gjordes till en följd av två rättsfall, RÅ 1994 not. 41 och RÅ 1994 not. 733. Reglerna som gällde vid tidpunkten för rättsfallen innebar att inkomster skulle lyftas för beskattning när den skatteskyldige förvärvar inkomsten och beloppet är känt.
Det förelåg dock undantag för förvärv av värdepapper som erhållits som en förmån av arbetsgivaren. Dessa värdepapper skulle beskattas när de förvärvades, oavsett vilka förfoganderättinskränkningar de var förenade med.
Avgörande frågan för 1994 års rättsfall var om optionerna var värdepapper eller inte. Optionerna var förenade med förfoganderättsinskränkningar och förföll om anställningen upphörde. För övrigt var optionerna konstruerade så som den definition som sedan fördes in förarbetet för personaloptioner. Det som HFD fann i 1994 åts rättsfall var att optionerna inte utgjorde värdepapper och skulle tas upp för beskattning på först möjliga utnyttjande dagen, fösta kan-tidpunkten. Att HFD fann att personaloptioner inte utgjorde värdepapper och därmed inte kunde falla in under den värdepappersregel som gällde motiverade lagstiftaren att införa en särskild personaloptionsregel.
Vid införandet av personaloptionsregeln diskuterades det i förarbetet18 vid vilken tidpunkt som beskattning skulle ske. Det stod mellan tre olika tidpunkter för när beskattning skulle ske. Antingen så skulle personaloptioner beskattas vid förvärvet av optionen, och därmed behandlas likadant som ett värdepapper. Att beskatta vid förvärvet av optionen hade fördelar som likabehandling och ett mindre invecklat regelverk. Dock avfördes denna ide till dels följd av förfoganderättsinskränkningarna som personaloptioner är förenade med vilket påverkar skatteförmågan hos innehavaren och att optionen saknar värde och dels att optioner inte alltid kan utnyttjas utan förfaller innan förfoganderättsinskränkningar upphört. Som andra alternativ fördes fram att skulle beskattning ske vid kan-tidpunkten så som enligt 1994 års rättsfall bedömde. Fördelen med att beskatta vid kan-tidpunkten ansågs vara att personaloptionen då är tillgänglig, eftersom förfoganderätts- inskränkningarna upphört. Som kritik anfördes att en sådan regel framtvingar optionsinnehavaren att utnyttja optionen och sälja aktier för att kunna betala skatten. Dessutom skulle regelverket bli invecklat och administrativt betungande. Det sista alternativet var att beskatta personaloptioner vid utnyttjandetidpunkten. Detta förslag blev det slutliga och därefter infördes också att personaloptioner skulle beskattas när de utnyttjas.19
18 Prop. 97/98 133 s. 28–29.
19 Ibid.
2.2 Optioner Och Terminologi 11
Även fast personaloptionsregeln innebär att beskattningstidpunkten flyttas fram till när förvärvet av värdepapper sker betyder inte det nödvändigtvis att förvärvet av värdepapper är den underliggande tillgången. Det kan nämligen vara så att personaloptionens karaktär ändras på grund av att dessa för ändrad skatterättslig värdepapperstatus. Att de blir beskattade när de övergått från att inte vara ett värdepapper till att få den skatterättsliga statusen av ett värdepapper innebär således att innehavaren har förvärvat ett värdepapper.
Eftersom ett förvärv av värdepapper skett ska förmånen lyftas upp till beskattning vid det tillfället. Värdepapper beskattas enligt värdepappers- regeln, som innebär att värdepapper ska lyftas för beskattning när de förvärvas har inneburit definitionsproblem för personaloptioner.20
2.2.2 SYNTETISKA OPTIONER
Syntetiska optioner är till skillnad mot personaloptioner varken köpoptioner eller teckningsoptioner till sin grundkonstruktion. De syntetiska optionerna ger nämligen optionsinnehavaren inte någon rätt till försäljning eller köp av en tillgång. Syntetiska optioner ger istället optionsinnehavaren en rätt att i framtiden erhålla kontant betalning när den utnyttjas. Summan som utgörs den kontant betalningen burkar vara kopplad till en värdeutveckling av en underliggande tillgång. Exempelvis kan ett börsnoterat företag använda sin börskurs. Om kursen överstiger ett visst på förhand bestämt tal när den syntetiska optionen utnyttja så utgörs den utbetalade summan skillnaden mellan börskursen och det tal som bestämts på förhand. Den underliggande tillgången behöver inte utgöras av specifikt en börskurs utan kan även vara bolagets vinst eller kassaflöde etcetera. 21
Att ge ut en syntetisk option möjliggör att bolag kan ge anställda rätt till en del av bolagets kapital utan att anställda får rösträtt i bolaget genom att tilldelas aktier vilket innebär att befintliga aktieägare inte slipper utspädningseffekter.22 Denna konstruktion av optioner kan liknas vid en bonus som också ger kontant betalning utan att inneha bolagets aktier. Precis som med övriga optioner brukar dessa vara förenade med villkor för att kunna utnyttjas. Syntetiska optioner lyfts upp för beskattning enligt kontant- principen. Kontantprincipen uttrycks i 10 kap. 8 § IL, beskattning sker när optionsinnehavaren kan disponera eller på annat vis ta del av den syntetiska optionen enligt 10 kap. 8§ IL.
Syntetiska personaloptioner kan precis som andra optioner inneha den rättsliga statusen av ett värdepapper. Om den syntetiska optionen är ett värdepapper ska beskattning istället ske enligt värdepappersregeln.
20 Mer om personaloptionsregeln, hur de förhåller sig till värdepapper samt förfoganderättsinskränkningar redovisas i kapitel 4.
21Ray, R., 2001. Phantom Stock: Deferred Compensation Without Ownership. Journal Of deferred Compensation, 7(1), ss. 31-35.
22 (Tivéus, o.a., 2013 s. 331)
2.3 Sammanfattning 12
2.3 SAMMANFATTNING
Incitamentsprogram används dels för att lösa principal problematiken som föreligger mellan löntagare och ägare. Det används även för att locka till sig nyckelpersoner till företag genom att ge ut förmånliga incitamentsprogram. De vanligaste förekommande incitamentsprogrammen är bonusar, aktie- tilldelningar och optionsprogram.
Inom skatterätt förekommer två typer av optioner inom incitaments- program. Antingen rör det sig om syntetiska optioner, det vill säga när optionen ger rätt vid utnyttjande till kontant betalning. Om options- programmet ger innehavaren istället en rätt att förvärva värdepapper så rör det sig om personaloptioner.
Vad gäller personaloptioner så kan de antingen vara värdepapper och därmed lyftas för beskattning när optionerna förvärvas. Eller så är optionerna inte värdepapper och ska beskattas när värdepapperet som optionerna ger rätt till förvärvas. Att personaloptionerna är värdepapper i sig är en special- situation eftersom om personaloptionerna skulle varit värdepapper redan när optionerna förvärvas är det aldrig frågan om personaloptioner i första led.
Utan för att en personaloption ska vara ett värdepapper måste en övergång av dess skatterättsliga värdepapperstatus ha skett, från att de inte varit värdepapper till att bli värdepapper. Denna övergång påverkas av exempelvis villkorsändringar under personaloptionens löptid.
Personaloptionsregeln tillkom som en motreaktion från lagstiftarens sida för att uppnå en ändring av den rättspraxis som hade utkristalliserats sig under åren innan.
Själva begreppet personaloption saknar lagstadgad definition istället har rättspraxis fått utrymme att tolka begreppet, men någon tydlig och klar definition finns inte mer än att i förarbetet till personaloptionsregeln beskrivit personaloptioner som att de är knuta till en anställning, den underliggande tillgången som optionen ger rätt till är i regel aktier, även fast begreppet värdepapper används i lagtexten, och oftast är förenade med förfoganderätts- inskränkningar.
3
13
L
IKFORMIGHETS-
OCHN
EUTRALITETSPRINCIPENI det här kapitlet förklaras likformighets- och neutralitetsprincipen. Till en början kommer principerna att behandlas allmän och därefter ur ett skattemässigt perspektiv. Slutligen kommer principerna att redogöras om hur de kan yttra sig inom skatterätten.
3.1 LIKFORMIGHETSPRINCIPEN
Likformighetsprincipen utgör en allmän rättsprincip och innebär att beskattning ska ske på ett icke diskriminerande sätt. Med icke diskriminerande menas att beskattning av personer ska ske på lika sätt som andra personer som har samma inkomst. Principen om likformighet gäller både för rättstillämpningen och lagstiftningen men i olika grad.23
För rättstillämparen har principen sin grund i 1 kap. 9 § RF. I paragrafen stadgas att ”domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” Det stöd som lagen ger principen är att rättstillämparen ska behandla lika fall lika enligt gällande rätt. Att behandling ska ske lika efter gällande rätt möjliggör att lagstiftaren därför kan skilja två liknande situationer åt och beskatta dessa olika och rättstillämparen ska då behandla situationerna olika. Svårigheter kan då uppstå för rättstillämparen att veta vilka situationer som är lika och vilka som är olika.
För lagstiftaren gäller inte den lagstadgade likformighetsprincipen om likhet inför lag istället har principen kommit till uttryck i förarbeten och andra skrivelser från lagstiftningen sida. Exempelvis nämnas principen i SOU 1923:69 där det stadgades följande.
”Vad beträffar inkomstbeskattning, att all inkomst skall i beskattningshänseende behandlas på ett likformigt sätt, oberoende såväl av inkomstens art och uppkomstsätt.” 24
Även i förarbetet till införandet av 1990 års skattereform uppgavs likformighet som en av utgångspunkterna, vilket berodde på att vid den tiden var lagstiftningen på vissa områden olikformig. Den olikformighet som då rådde beskrevs som huvudorsaken till en inkomstbeskattnings kris.
Olikformigheten ledde till att skatteskyldiga skatteplanerade och ett bortfall av samhällsresurser.25
Att stifta lagar i enighet med likformighetsprincipen är visserligen rättvist gentemot landets medborgare men är inte alltid det mest eftersträvansvärda.
Likformighetsprincipen kan ibland leda till att lagar kan bli för komplicerade
23 (Sven-Olof Lodin, 2015 s. 45)
24 SOU 1923:69 ”Betänkande om inkomst- och förmögenhetsskatt” s. 69.
25 Prop. 1989/90:50 ”Om inkomstskatt för år 1990, m.m.” s. 63.
3.2 Neutralitetsprincipen 14
och svårtillämpliga, vid dessa tillfällen kan likformighetsprincipen hamna i bakgrunden till förmån för lättillämpade lagar.26
3.2 NEUTRALITETSPRINCIPEN
Neutralitetsprincipen innebär att värderelationerna som finns mellan olika val ska vara den samma innan som efter skatt.27 Att värderelationen kvarstår innebär valet mellan olika handlingar inte kommer grunda sig på vilket skattesats som två olika val har. Dock har neutralitetsprincipen inte, till skillnad mot likformighetsprincipen, något lagstöd för dess rättskraft.
Målet som principen syftar till motiveras av samhällsekonomiska skäl, rättviseskäl och skatteflyktsskäl.28
Ser man till de samhällsekonomiska skälen så motiverar neutralitets- principen att det bör råda neutralitet exempelvis när företagare väljer företagsform och framförallt då mellan enskilda näringsidkare och fåmansföretag.29 Att neutralitet bör råda mellan olika företagsformer gör att företagen istället för att lägga resurser och tid på att optimera beskattningen kan utveckla företaget och få det att växa.
När neutralitetsprincipen inte upprätthålls, utan att beskattning istället påverkar företag och privatpersoners val uppmuntrar sådana regler till skatteplanering och även skatteflykt. Ser man till valet mellan noterade och onoterade bolag är dessa inte neutrala. Exempelvis är den effektiva skattesatsen på kapitalvinster på onoterade andelar 25 procent. Är bolaget istället noterat ökar den effektiva skattesatsen till 30 procent. Eftersom de olika alternativen innebär högre skattekostnad för ägare av noterade andelar uppmuntrar beskattningen att inte notera bolag. Påhlsson menar på att neutralitetsprincipen inte kan uppnås fullständigt före det att all skatteplanering är utplånad30. Denna åsikt ligger i linje med innebörden av en neutral beskattning. Dock är en upphörande av eventuell skatteplanering snarare en omöjlighet i ett rättssystem med internationella dimensioner. För även om den svenska beskattningen skulle vara neutral kommer gränsöverskridande skatteplanering att fortskrida.
I rättspraxis har neutralitetsprincipen även inverkat på domstolens bedömning i några få fall. Dock har inte principen i sig tillmäts betydelse som en självständig grund, utan endast när principen varit del i det syfte som angavs i förarbetet till en lag. Exempelvis RÅ 2008 not. 1431 där begreppet värdepapper skulle avgöras mot bakgrund till syftet med
26 I (Sven-Olof Lodin, 2015 s. 45)
27 Österman, Roger Persson. 1997. Kontinuitetsprincipen i den svenska inkomstbeskattningen. Stockholm : Juristförlaget, 1997. Vol. 1. S.32.
28 (Sven-Olof Lodin, 2015 ss. 45-46)
29 Ibid
30 Påhlsson, Robert. 2003. Inledning till SKATTERÄTTEN. Uppsala : IUSTUS FÖRLAG, 2003. Vol. 3. s. 62.
31 För närmare beskrivning av rättsfallet se avsnitt: värdepapper.
3.3 Sammanfattning 15
investmentbolagsreglerna, vilket var att det skulle råda neutralitet mellan företagsformer.
3.3 SAMMANFATTNING
Kapitlet har redogjort för neutralitets- och likformighetsprincipen och hur dessa beaktas och dess vikt inom skatterätten. De både principerna grundas båda två i ett rättvisetänk om att lika inkomster ska beskattas lika.
Likformighetsprincipen syftar främst till rättstillämparen om att behandla skatteskyldiga på ett icke diskriminerande vis i och med dess grundlagsstöd.
Med principen har även anammats av lagstiftaren som en målsättning när lagar stiftas för att bland annat minska skatteplaneringen. Neutralitets- principen används även den främst som en målsättning och har dessutom fått betydelse i praxis vid tolkningsproblem.
4
16
B
ESKATTNINGSKONSEKVENSER– P
ERSONALOPTIONERI det här kapitlet kommer beskattningskonsekvenserna för personaloptioner att redovisa. Konsekvenserna kommer att innefatta dels själva beskattningen, när inkomsten ska lyftas och i vilket inkomstslag. Dels så kommer den även innefatta möjligheter för företags avdra för kostnader, sociala avgifter och den administrativa börda som uppkommer i samband med utbetalning av förmåner till anställda.
4.1 FYSISKA PERSONER
Som nämnt i tidigare kapitel sker beskattning vid tidpunkten för utnyttjande av personaloptionen. Och om personaloptionen övergår från att var en personaloption till att få den skatterättsliga statusen av ett värdepapper sker beskattning när övergången sker. Eftersom beskattning sker vid övergången av personaloptionens väderpappersstatus innebär det att det inte någon retroaktiv beskattning för tillfället när personaloptionen förvärvades.
Beskattning av förmånen sker i tjänstelaget tjänst. Det belopp som ligger till grund för beskattning är förmånsvärdet. Det vill säga skillnaden mellan vad marknaden får betala för värdepappret, marknadsvärdet, och det belopp som optionsinnehavaren behöver betala för dels personaloptionen och dels för värdepappret.
4.2 JURIDISKA PERSONER
Beträffande användandet av personaloptioner kan alla juridiska personer använda sig av dessa. Någon associationsform är inte exkluderad och likaså inte missgynnad mot någon annan bolagsform. Detta innebär att samtliga avgifter som redovisas nedan gäller för alla associationsformer som bedriver näringsverksamhet.
4.2.1 SOCIALAVGIFTER
Av Socialavgiftslagen (2000:980) 2 kap. 10§ så framgår att alla företag ska betala in sociala avgifter på den lön eller förmån som en arbetstagare erhåller av sin arbetsgivare. Detta inkluderar personaloptioner som tilldelas arbetstagare. Eftersom personaloptioner inte ska lyftas för beskattning för arbetstagare när dessa förvärvas utan vid en senare tidpunkt så innebär det att även sociala avgifter ska betalas vid denna senare tidpunkt. De sociala avgifterna som betalas är baserade det förmånsvärde som arbetstagaren erhåller när arbetstagaren lyfter sin förmån till beskattning.
Ett problem för företag när de ger ut personaloptioner till anställda är att de sociala avgifterna senareläggs till tillfället då optionerna utnyttjas vilket beror på att storleken på de sociala avgifterna är oföresebara. Går aktien upp mycket
4.3 Sammanfattning 17
under optionens löptid kan det bli en dyr kostnad för företag. Visserligen kan företag minska risken att få allt för stora oförutsedda kostnader, när optionerna utnyttjas, använda sig av någon form av försäkring i from av en hedge, swap eller likande instrument. Men kvarstår är att personaloptioner innebär en ej på förhand känd kostnad.
4.2.2 AVDRAG FÖR KOSTNADER
I 16 kap. 1 IL stadgas att kostnader som ett företag har för att förvärva och bibehålla inkomster är avdragsgilla. Detta innebär att lön och andra förmåner är avdragsgilla för företaget som betalar ut dessa. Likaledes innebär det att de sociala avgifter som uppstår i samband med att förmånerna är även de avdragsgilla. Frågan kvarstår då, när kan avdraget göras? Av 14 kap. 3 § IL framgår att det är god redovisningssed som avgör när kostnader ska periodiseras så länge det inte fram går av lag att periodisering ska ske på annat vis.
God redovisningssed säger att en förmån ska dras av allt eftersom att förmånen för arbetstagaren tjänas in.32 Intjänandet slutförs när optionen utnyttjas, vilket innebär att för bolagets räkning kan avdrag göras i samband med att optionen utnyttjas av arbetstagaren, tar del av förmånen.
4.3 SAMMANFATTNING
Beskattning av personaloptioner kan ske vid två tidpunkter för arbetstagare.
Antingen så sker beskattning när personaloptionen utnyttjas eller när personaloptionen blir av med sina egenskaper och istället uppnår den skatterättsliga statusen av ett värdepapper. Dessa två tillfällen är avgörande för när bolaget som gett ut förmånen ska betala preliminär skatt och sociala avgifter för förmånen som den anställda erhållit. Dessa utgifter får bolaget följaktligen dra av som kostnader i sin resultaträkning.
32Påhlsson, Robert. 2008. A 4 Inkomst av näringsverksamhet. Skattenytt. 2008, s.309 f.
5
18
P
ERSONALOPTIONSREGELN- A
NALYSI det här kapitlet kommer personaloptioner skatterättsliga status som värdepapper att behandlas. Inledningsvis kommer en kort beskrivning om vad som krävs för att hamna i personaloptionsregeln att presenteras. Efter detta diskuteras vad som karaktäriserar värdepapper och värdepappersregelns innebörd. Därefter kommer fokus att ligga på hur förfoganderätts- inskränkningar i optionsavtal påverkar på personaloptioners status som värdepapper genom en redogörelse och analys av rättsfall från högsta förvaltningsdomstolen.
Kapitlet kommer även att redovisa och analysera gällande rätt för personaloptioner genom att analyser rättsläget genom lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Innehållet kommer baseras på dels presentationer av rättskällor sam analyser och slutsatser från de rättskällor som presenteras
5.1 PERSONALOPTIONSREGELN
Så som personaloptionsregeln är utformad och dess relation med värdepappersregeln skapar det två kriterier som måste vara uppfyllda för att beskattning ska ske genom personaloptionsregeln. För det första får inte personaloptionen i sig utgöra ett värdepapper, skulle optionen utgöra ett värdepapper sker beskattning enligt värdepappersregeln i 10 kap 11§ 1 st. IL.
För det andra så måste tillgången som personaloptionen berättigar till vara ett värdepapper. Skulle det inte vara ett värdepapper utan istället exempelvis kontant betalning sker beskattning enligt kontantprincipen i 10 kap. 8 § IL.
Avgörande för att beskattning ska ske efter personaloptionsregeln är således begreppet värdepapper.
Som presenterats i kapitel två bestäms personaloptioners värdepappers- status av hur optionens villkor är utformade. Att det finns en skillnad mellan personaloptioner och värdepapper har sin grund i att den optionsinnehavaren inte tillförs något värde genom förvärvet av personaloptionen. Värdepapper däremot har ett värde och beskattning sker när värde tillförs den skatteskyldige. Denna fördröjning av värdeöverföringen, som personaloptioner innebär, motiverar att inte beskatta när personaloptionen förvärvas utan när den utnyttjas.
5.2 VÄRDEPAPPER
För att kunna grundligen utreda om personaloptionsregeln är tillämplig kan inte personaloptionen inneha den rättsliga statusen av ett värdepapper. Skulle optionen vara ett värdepapper ska beskattning istället ske enligt värdepappersregeln - värdepappret ska lyftas för beskattningen när värdepapperet förvärvas. Eftersom tidpunkten för beskattning skiljer sig åt mellan personaloptioner och värdepapper är det väsentligt viktigt att definiera
5.2 Värdepapper 19
begreppet värdepapper för att därmed kunna dra en gräns mellan när de bägge reglerna blir tillämpliga.
Begreppet värdepapper har inte definierats i inkomstskattelagen. Inte heller definierades begreppet i förarbetet till värdepappersregeln. I förarbetet till värdepappersregeln diskuterades det aldrig om det skulle införas en definition för begreppet värdepapper. Om det var en miss från lagstiftarens sida eller medvetet val är till synes oklart.33 Att låta bli att definiera begreppet värdepapper kan te sig sunt eftersom värdepapper kan vara i många former och en definition skulle kunna innebära att vissa finansiella instrument bortfaller från en definition. Denna avsaknad av definition för begreppet värdepapper från lagstiftarens sida innebär att denna uppgift ligger på andra rättskällor så som praxis och doktrin.
Högsta förvaltningsdomstolen uttalade sig i RÅ 2008 ref. 14 om hur man inom skatterätten ska fastställa vad som är ett värdepapper.
RÅ 2008 ref. 14 handlade om huruvida ett investmentbolag uppfyllde kravet av förvaltning av värdepapper eller i liknande tillgångar i 39 kap. 15 § IL. Investmentbolaget ville ha svar på om lånefodringar på sina dotter- och intressebolag utgjorde värdepapper enligt paragrafen.
Vid klassificering av vad som skatterättsligt utgör ett värdepapper sa Högsta förvaltningsdomstolen följande. ”Vad som skatterättsligt utgör ett värdepapper inte ges något entydigt svar utan den närmare innebörden av begreppet i ett visst lagrum får bedömas mot bakgrund av det sammanhang i vilket det används. […] Av avgörande betydelse för frågan är därmed vilket syfte de särskilda skattebestämmelserna för investmentföretag har.”
För investmentbolaget del utgjorde inte lånefodringarna värdepapper eftersom paragrafens syfte var att det skulle råda neutralitet mellan indirekt och direkt ägande. Denna neutralitet skulle sättas ur spel om lånefodringarna fick den skatterättsliga statusen av värdepapper.34
Av Högsta förvaltningsdomstolens uttalande i Rå 2008 ref. 14 kan två slutsatser dras. För det första är begreppet värdepapper mångtydigt inom skatterätt och begreppet kan variera mellan olika lagrum. För det andra ska begreppet tolkas mot det sammanhang som begreppet finns i. Vad gällde begreppet värdepapper i 39 kap. 15 § IL ska det tolkas mot det syftet som finns med investmentsbolagsreglerna.
Hur ska då begreppet värdepapper tolkas i värdepappersregeln och personaloptionsregeln. Innebär Rå 2008 ref. 14 att man ska se till syfte av värdepappersregeln och personaloptionsregeln som individuella lagar eller
33 Prop. 89/90 :50 s. 72 – 75.
34 För djupare förståelse av domstolens resonemang beträffande paragrafens syfte hänvisas läsaren till rättsfallet.
5.2 Värdepapper 20
bör man se till det sammanhang som de bägge reglerna har? Svar på detta torde vara att man ska se till sammanhanget.
För att avgöra sammanhanget som paragraferna har ter det sig naturligt att se till förarbetena och för att se hur värdepappers- och personaloptionsregeln förhåller sig till varandra. När det gäller förhållandet mellan paragraferna så reflekterar Edvardsson om de båda reglernas avsaknad av definitioner. Han påpekar att avsaknaden av definitioner leder till att förmånligt förvärv av finansiella instrumenten alltid blir beskattade. De båda reglerna kompletterar varandra så att förmånliga värdepappersförvärv alltid blir beskattade oavsett när i tiden de förvärvas. Att ha två generella paragrafer som täcker in alla varianter av värdepappersförvärv och rätter till värdeförvärv visar enligt Edvardsson på en ovilja från lagstiftarens sida att inför lagdefinitioner av begreppen35.
I förarbetet till personaloptionsregeln motiveras personaloptionsregelns generella utformade och avsaknad av definition utifrån att rätter som inte utgör värdepapper eller personaloptioner enligt en definition skulle kunna undgå regelverken och eventuellt bli obeskattade. Paragraferna förhållande mellan varandra ger inte mer än att det ska finnas optioner som inte utgör värdepapper förvärvet av option och att det inte ska gå att konstruera finansiella instrument som undgår beskattning. Hur begreppet värdepapper tolkas beaktat 2008 års rättsfall. Sett till praxis görs inte prövningen om en personaloption är ett värdepapper eller inte, utan istället om en personaloption är en personaloption.
Om man ser rättspraxis och hur gränsdragningen gjorts mellan personaloptioner och när de är värdepapper har HFD inte uttryckligt grundat sin bedömning på Rå 2008 ref 14. HFD har istället grundat sin bedömning på incitamentsprogrammets villkor om förfoganderättsinskränkningarna och vilken dispositionsrätt som programmet förenats med. Dock innebär inte att värdepapper som förenats med inskränkningar i förfoganderätten att de är personaloptioner och ska beskattas enligt personaloptionsregeln. I rättsfallen RÅ 2009 ref 86 och RÅ 2009 not 206 klargjorde Högsta förvaltningsdomstolen att aktier som förmånligt förvärvas men är villkorade så att inskränkningar i förfoganderätten gjorts ska beskattas enligt värdepappersregeln. Detta innebär således att aktier alltid utgör värdepapper.
Eftersom den enda klara gränsen mellan värdepappersregeln och personaloptionsregeln är om och när förvärv sker av värdepapper. Förvärvs ett värdepapper ska denna beskattas oavsett inskränkningar i förfoganderätten. Är det istället en rätt att förvärva värdepapper ska beskattning ske när ett förvärv av värdepapper sker eller att personaloptionen ändrar dess skatterättslig status av att vara ett värdepapper.
35 (Edvardsson, 2012 s. 96)
5.3 En Rätt Att Förvärva Värdepapper - En Självständig Rätt 21
5.3 EN RÄTT ATT FÖRVÄRVA VÄRDEPAPPER -EN SJÄLVSTÄNDIG RÄTT
Optioner är inte inskränkta att bara ge optionsinnehavaren rätt till en tillgång utan kan även berättiga till flera tillgångar samt val mellan olika tillgångar. Frågan uppstår då hur ska personaloptioner som ger till att välja mellan olika tillgångar behandlas skattemässigt, är personaloptionsregeln fortfarande tillämplig då? Frågan har prövats i förhandsbeskedet Rå 2003 not.
41 som handlade om val mellan förvärv av värdepapper eller kontanta medel.
Rättsfrågan konkretiserades ned till att i slutändan handla om optionsinnehavarens självständiga rätt att förvärva värdepapper.
Bakgrunden till Rå 2003 not. 41 var följande. Styrelsen i ett moderbolag beslutade om att införa ett köpoptionsprogram som omfattade anställda i hela koncernen. Optionerna skulle erhållas vederlagsfritt. Optionsprogrammet var uppdelat i tre delar och var del hade sin egna kvalifikationstid. Detta innebar att den första delen uppnådde sin kvalifikationstid efter ett år, del två efter två år och del tre efter tre år. Utöver kvalifikationstiden fanns även villkor som kopplade optionerna till att den optionsinnehavaren var tvungen att bibehålla sin anställning i koncernen. Om optionsinnehavaren slutade i koncernen förföll de optioner som ännu inte hade uppnått sin kvalifikationstid. Optionsinnehavaren fick dessutom sin förfoganderätt över optionen begränsade, de kunde vare sig inte pantsättas eller överlåtas.
Utöver dessa villkor ville moderbolaget inför en valmöjlighet för optionsinnehavaren och arbetsgivaren beträffande förvärvs- föremålet, vid tidpunkten för när option utnyttjas och ställde följande frågor.
(I) Hur påverkas optionens skatterättsliga värdepappersstatus av att optionsinnehavaren får möjlighet att välja mellan att erhålla kontanta medel eller aktier/värdepapper när optionen utnyttjas? (II) Om samma valmöjlighet ges till arbetsgivaren hur påverkar det optionens skatterättsliga värdepappersstatus?
Skatterättsnämnden som utgick från att optionerna i sig inte utgjorde värdepapper vid besvarande av frågorna kom fram till följande.
(I) Då optionsinnehavaren har en möjlighet att antingen välja kontant betalning eller aktier vid utnyttjandet av optionerna så har optionsinnehavaren fortfarande en möjlighet att förvärva värdepapper. Att optionsinnehavaren fortfarande har en självständigt rätt att välja att erhålla aktier/värdepapper innebär rekvisitet värdepapper i personaloptionsregeln uppfylls oavsett att optionsinnehavaren kan välja att erhålla kontant betalning istället.
5.4 Förfoganderättsinskränkningar 22
(II) När det gäller optionsutgivarens val, att välja mellan att betala kontanta medel eller sälja aktier till optionsinnehavaren när optionerna utnyttja, så innebär detta upplägg att optionsinnehavaren inte längre har en självständig rätt till att förvärva värdepapper.
Därmed kan inte personaloptioner som ger någon annan än optionsinnehavaren rätt att välja vilken tillgång som options- innehavarna får förvärva genom utnyttjandet av optionen. Skulle det upplägget ske att någon annan ges möjligheten att välja tillgång beskattas inte längre optionen enligt personaloptionsregeln, då optionsinnehavaren inte längre har en självständiga rätt att förvärva värdepapper.
Rättsfallet visar på två kritiska förutsättningar för optioners värdepappersstatus. För det första, så länge en option ger optionsinnehavaren rätt att välja att förvärva värdepapper uppfylls kriteriet förvärva värdepapper i personaloptionsregeln. Valmöjligheten att inte välja att förvärva värdepapper utan istället att välja kontanta medel påverkar inte personaloptioner så att de omvandlas till värdepapper eller syntetiska optioner.
Det andra som rättsfallet fastställer är att om optionsutställaren, arbetsgivaren eller någon annan än optionsinnehavaren, ges valmöjligheten att välja bort optionsinnehavarens rätt att förvärva värdepapper och istället utbetala kontanta medel till optionsinnehavaren kommer detta inkräkta på den självständiga rätten. Rå 2003 not. 41 visar genom detta på är vikten av optionsinnehavarens självständiga rätt till förvärv av värdepapper.
5.4 FÖRFOGANDERÄTTSINSKRÄNKNINGAR
I förarbetet till personaloptionsregeln definierades personaloptions av att de oftast är förenade med villkor som begränsar optionsinnehavaren förfoganderätt över dessa. Vad gäller förfoganderättsbegränsningar har det i flera rättsfall klargjorts att avsaknad av dessa, det vill säga ovillkorade optioner, innebär att optionerna innehar den skatterättsliga statusen av värdepapper. Är optionerna värdepapper ska beskattning som tidigare nämnt ske vid förvärvet av värdepappret. Beträffande förfogandeinskränkningar finns det enligt Edvardsson tre olika sorter av inskränkningar. Dessa tre är:
1. Begränsning av till vem optionsinnehavaren kan överlåta optionen till.
2. Inskränkning av optionsinnehavarens fritt förfogande av option under kvalifikationstiden så att innehaver inte kan erhålla optionens ekonomiska värde.
3. Villkor om att optionsinnehavaren är anställd i bolaget för att kunna utnyttja eller på annat vis förfoga över optionen.36
36 (Edvardsson, 2012 s. 105)
