Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Blivande förstagångspappors tankar kring att bli förälder
En intervjustudie
Författare Handledare
Daniel Gustafsson Marta Holm
Frida Wallberg
Examinator Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Clara Aarts Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
VT 2010
Sammanfattning
Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet, men det finns mer att göra för att uppnå en jämställd föräldraledighet. Tidigare forskning är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning. Metod: Åtta blivande förstagångspappor intervjuades. Samtliga intervjuer spelades in digitalt, transkriberades och analyserades genom med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Av intervjuerna framkom fyra kategorier; Förutsättningar att ta föräldraledighet, Jämställt föräldraskap, att vara pappa och förälder samt trygghet inför förlossningen. Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet men det var oklart för en del när det skulle ske. Sju av papporna nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden.
Utav åtta intervjuade pappor svarade fem att ekonomin var en avgörande faktor som föräldrarna tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten. Det fanns en stor ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser av de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ville engagera sig i sina barn även om de inte har möjlighet att vara föräldralediga.
Slutsats: Papporna vill ta föräldraledighet men de största hindren är den ekonomiska situationen och amningen som prioriteras under första tiden. Genom föräldraledigheten ansåg papporna att de kan knyta an till sina barn.
Nyckelord
Föräldrautbildning, jämställt föräldraskap, pappaledighet, papparoll
Abstract
The father role has changed from being a breadwinner to taking a more active part in the family life, but there is still more to do before an equal parental leave is reached. Recent studies are based on fathers’ experiences and thoughts of the planned paternal leave.
Objective: The aim of this study is to research soon-to-be fathers’ thoughts about the forthcoming parental leave, the father role and the parental education. Method: Eight soon- to-be fathers were interviewed. All interviews was digitally recorded, transcribed and analyzed with the help of content analysis. Results: From the interviews four different categories was found; Conditions to take parental leave, equal parenting, to be a father and a parent and feeling secure about the birth giving. All the interviewed fathers showed a desire to take parental leave but it was uncertain when they were going to do so. Seven of them refer to breastfeeding as the most important factor why the mother take parental leave in the beginning. Of eight interviewed fathers five of them responded that the negative change in their economy was a major factor in the distribution of the parental leave between the mother and father. There was a big ambivalence whether the fixed months is a good approach to reach a more equal distribution of the parental leave. The fathers saw both negative and positive consequences of the fixed months. However, the general opinion among the fathers was that they wanted to commit to their children, even if they were not able to take parental leave. Conclusion: Fathers wants to take parental leave, but the biggest obstacle is their economy and because the child was being breastfeed during the first period of time after birth.
The fathers believed that through parental leave they would be able to connect to their children.
Keywords
Parental education, equal parenting, paternal leave, father role.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INTRODUKTION ... 6
1.1.DEN NYA PAPPAN ... 6
1.2.FAKTORER SOM PÅVERKAR PAPPANS UTTAGANDE AV FÖRÄLDRALEDIGHET ... 7
1.3.PAPPAROLLENS BETYDELSE FÖR FÖRDELNINGEN AV FÖRÄLDRALEDIGHET ... 8
1.4.FÖRÄLDRAUTBILDNING ... 9
1.5.JÄMN FÖRDELNING AV FÖRÄLDRALEDIGHET ... 9
1.6.PROBLEMFORMULERING ... 10
1.7.SYFTE ... 10
1.7.1.FRÅGESTÄLLNINGAR ... 11
2.METOD ... 11
2.1.DESIGN ... 11
2.2.URVAL ... 11
2.2.1.BESKRIVNING AV URVALSGRUPPEN ... 11
2.2.2.BORTFALL ... 12
2.3.DATAINSAMLINGSMETOD ... 12
2.4.PROCEDUR ... 12
2.5.BEARBETNING OCH ANALYS ... 13
2.6.ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 13
3.RESULTAT ... 14
3.1.ASPEKTER SOM HAR BETYDELSE FÖR BLIVANDE FÖRSTAGÅNGSPAPPOR ATT TA FÖRÄLDRALEDIGT ... 14
3.1.1.FÖRUTSÄTTNINGAR ATT TA FÖRÄLDRALEDIGHET ... 14
3.2.BLIVANDE FÖRSTAGÅNGSPAPPORS TANKAR OM JÄMN FÖRDELNING AV FÖRÄLDRALEDIGHETEN ... 16
3.2.1.JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP ... 16
3.3.BLIVANDE FÖRSTAGÅNGSPAPPORS TANKAR OM PAPPORS BETYDELSE FÖR BARN ... 18
3.3.1.ATT VARA PAPPA OCH FÖRÄLDER ... 18
3.4.BLIVANDE FÖRSTAGÅNGSPAPPORS SYN PÅ FÖRÄLDRAUTBILDNINGEN I
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN ... 20
3.4.1.TRYGGHET INFÖR FÖRLOSSNINGEN ... 20
4.DISKUSSION ... 21
4.1.RESULTATDISKUSSION ... 21
4.1.1.ASPEKTER SOM PÅVERKAR PAPPANS UTTAGANDE AV FÖRÄLDRALEDIGHET ... 21
4.1.2.JÄMN FÖRDELNING AV FÖRÄLDRALEDIGHET ... 23
4.1.3.PAPPAROLLENS BETYDELSE FÖR FÖRDELNINGEN AV FÖRÄLDRALEDIGHET ... 24
4.1.4.FÖRÄLDRAUTBILDNING ... 24
4.2.METODDISKUSSION ... 25
4.3.FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 26
4.4.SLUTSATS ... 26
5.REFERENSER ... 27
6.BILAGOR ... 30
BILAGA1.FRÅGEGUIDE ... 30
BILAGA2.TILLFRÅGAN OM TILLSTÅND ATT REKRYTERA BLIVANDE PAPPOR GENOM MVC 31 BILAGA3.INTRODUKTIONSBREV ... 32
BILAGA4.TILLFRÅGAN OM BISTÅND ATT UTFÖRA STUDIE ... 33
6
1. INTRODUKTION
1.1. Den nya pappan
Papparollen har förändrats från att vara familjeförsörjare till mer aktivt deltagande i familjelivet. Idag förväntas det att pappan ska vara omhändertagande och dela på det ansvar som främst mamman tidigare tagit för familjen. Vårt samhälle har tack vare politiska beslut och lagar skapat möjligheten för båda föräldrarna att ta ut föräldraledigt (Hedenbro & Lidén, 2002). Lag om att pappan får ta del av föräldraledigheten infördes 1974 i Sverige, innan dess fick endast mamman vara hemma under föräldraledigheten (Försäkringskassan, 2010). Enligt idén om jämställdhet förväntas pappor utnyttja denna möjlighet, vilket i sin tur bör leda till att föräldrar delar på ansvaret för barnet (Hedenbro & Lidén, 2002). Idag har föräldrar gemensam rätt till 480 dagar betald föräldraledighet. Föräldrapenningen baseras på 80 procent av inkomsten för den som väljer att ta ut föräldraledighet och regleras enligt Försäkringskassans regelverk. Utav de 480 dagarna har varje förälder 60 dagar som enbart kan utnyttjas av denne och inte överlåtas till den andra föräldern(Försäkringskassan, 2010). Svenska pappor tar ut drygt 20 % av föräldraledigheten. Det är dubbelt så mycket som de övriga nordiska länderna, bortsett från Island där drygt 30 % av fäderna tar ut föräldraledighet (Nordic Council of Ministers, 2009).
Enligt Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har pappors uttagande av föräldraledighet ökat med 1,2 indexenheter till 39,0 mellan 2008 och 2009, en ökning sker för elfte året i rad (TCO, 2010). Om pappor och mammor delar lika på föräldraledigheten så uppnår index till 100 %. För att uppnå en jämlik fördelning av föräldraledigheten skulle det i denna takt ta 51 år, alltså uppnås en jämn fördelning år 2060.
Uppsala läns pappor är näst bäst i Sverige på att utnyttja sin föräldraledighet, där pappor uppnår 44,5 indexenheter år 2009. Det är en ökning med 2,1 indexenheter från föregående år.
Skulle Uppsala fortsätta öka i samma takt så innebär det att fördelningen av föräldraledigheten blev helt lika år 2035, det vill säga om 26 år räknat från år 2009 (TCO, 2010).
7 1.2. Faktorer som påverkar pappans uttagande av föräldraledighet
Tidigare forskningsresultat är grundade på pappors erfarenhet och tankar om den planerade föräldraledigheten och presenterar i vilken utsträckning pappor tar ut sin föräldraledighet, samt vilka faktorer som påverkat beslutet.
Faktorer som medför att pappan tar ut sin föräldraledighet är mammans arbetsposition och utbildningsnivå (Lammi-Taskula, 2008) och inkomst samt pappans arbetsposition (Bygren &
Duvander, 2006; Seward, Yeatts, Amin & Dewitt, 2006). I de fall då familjen har en god ekonomi tar pappor i större utsträckning ut sin ledighet jämfört med i de familjer som inte anser sig besitta en god ekonomi (Fägerskiöld, 2008; Almqvist, 2008; Duvander &
Andersson, 2005, Seward et. al., 2006). Ju högre utbildningsnivå pappan har desto mer föräldraledighet tar han ut (Haas & Hwang, 2008). Pappans arbetsgivares inställning påverkar huruvida pappor tar ut sin föräldraledighet (Fägerskiöld, 2008). Arbetsplatser som har en positiv inställning till att pappor visar intresse för omvårdnad av sitt barn, resulterade i att pappor i högre utsträckning tar föräldraledigt än de arbetsplatser som inte uttrycker en positiv inställning. Särskilt svårt att ta föräldraledighet är det för pappor inom yrkesområdena finans och transport, medan det inom yrkesområdet kemisk industri är lättare (Haas, Allard &
Hwang, 2002).
Kvinnodominerade arbetsplatser är ofta stora och finns ofta inom den offentliga sektorn. Om pappan arbetar på en kvinnodominerad arbetsplats tar han ut föräldraledigt i större utsträckning än om inte arbetsplatsen är kvinnodominerad. Både stora arbetsplatser och arbete inom den offentliga sektorn är faktorer som påverkar pappan att ta ut föräldraledigt. Om däremot mamman arbetar inom ett kvinnodominerat yrke tar pappan i mindre utsträckning ut sin föräldraledighet. Detta gäller även då pappan arbetar inom den privata sektorn (Bygren &
Duvander, 2006) och har ett yrke som kräver att han arbetar långa dagar (Haas & Hwang, 2008). Att studera kan vara ett hinder för att ta ut föräldraledighet, då studierna inte gör det möjligt att ta ut sina föräldradagar (Gullvåg-Holter, 2007). Har mamman låg inkomst eller ingen inkomst innebär det att pappan tar ut mindre ledighet och att mamman istället utnyttjar en majoritet av eller till och med all föräldraledighet (Almqvist, 2008).
8 Trots de hinder som leder till att pappor inte har möjlighet att utnyttja sin föräldraledighet framförs ändå tanken att det är motivation och psykologiska faktorer som är det största hindret. En del forskare anser att om män verkligen ville vara hemma, skulle de vara det (Johansson & Klinth, 2008).
1.3. Papparollens betydelse för fördelningen av föräldraledighet
Att bli pappa innebär för mannen att deras ungkarlsliv är förbi och att de upplever att de får ta ansvar på grund av sitt nyfödda barn. Den plötsliga förändringen innebär att mannens liv förändras drastiskt och känslan av att delta och ta hand om sitt nyfödda barn blir överväldigande (Fägerskiöld, 2008; Premberg, Hellström & Berg, 2008). Den nya livssituationen bidrar också till en känsla av oro och osäkerhet (Bolzan, Gale & Dudley, 2004) Pappan kan ibland uppleva att den nya livssituationen är frustrerande och uttrycker då en önskan att få mer tid för sig själv för att kunna fortsätta vara sig själv samt kunna njuta av och hantera den nya livssituationen (Premberg, Hellström & Berg, 2008).
Pappor vilka har/haft en nära relation till sina fäder tar i större utsträckning ut sin föräldraledighet i jämförelse med de pappor vilka inte har/haft en nära relation till sina fäder (Beaton & Doherty, 2007). Pappor nämner även att de vill ha en mer delaktig roll som pappa till sitt barn i jämförelse med hur deras pappa hade gentemot dem under deras uppväxt. Detta gäller i synnerhet om att deras pappor arbetade mycket och var frånvarande under deras uppväxt (Bolzan, Gale & Dudley, 2004). Ju mer pappan stannar hemma med sitt barn, desto mer tillfredsställelse känner han i sin relation till barnet (Haas & Hwang, 2008).
Svenska pappor uttrycker att de tror att det är av betydelse för barnet att pappan stannar hemma genom att utnyttja föräldraledigheten. De anser inte att deras manlighet påverkas till det negativa om de är delaktiga i det vardagliga omhändertagandet av barnen utan snarare tvärtom (Almqvist, 2008). Om pappan har långa arbetsdagar deltar han i omhändertagandet av barnet i mindre utsträckning på sin lediga tid (Tanaka & Waldfogel, 2007).
Pappor upplever att förväntningarna på dem är att vara familjeförsörjare och att mamman förväntades stanna hemma med barnet (Fägerskiöld, 2008). Bilden av pappan som
9 familjeförsörjare är dock mycket kritiserad, då den inte längre motsvarar partners och samhällets förväntningar på föräldrarollen (Gullvåg-Holter, 2007).
Klasstillhörighet i samhället tycks även påverka huruvida pappor är förberedda på livet som pappa eller inte. Arbetarklasspappor är mer förberedda och ser faderskapet som en naturlig, planerad del, medan pappor som tillhör medelklass upplever en överväldigande omställning som förändrar deras syn på sig själva. Omställningen förändrar medelklassfädernas syn på mål i livet och beskrivs som en mognadsprocess som ändrar pappans tankesätt och syn på livet (Plantin, 2007).
1.4. Föräldrautbildning
Barnmorskor fokuserar generellt mer på mamman och det tekniska under förlossningen och mindre på pappan och hans känslor. Under amningen tar pappan hand om mamman och hjälper henne att sitta i en bra och skön ställning, precis som barnmorskorna har rekommenderat dem (Fägerskiöld, 2008).
Deltagande i föräldrautbildning anses som en mental förberedelse inför ankomsten av barnet.
En del pappor uttrycker att de inte ses i utbildningen och att utbildningen till stor del fokuserar på kvinnans behov och lite på pappans roll. Pappor upplever att det finns mycket utbildning för mamman, men mindre för pappan och att de ibland hamnar vid sidan om, nästan osynliga (Bolzan, Gale & Dudley, 2004). Mycket fokus ligger på förlossningen, men mindre på tiden efter födseln. Deltagande i föräldrautbildningen resulterar i att pappor tar ut högre andel av föräldraledighet (Premberg, Hellström & Berg, 2008).
1.5. Jämn fördelning av föräldraledighet
Attityden hos föräldrar kan tänkas påverka utfallet av hur fördelningen blir. Pappor som är för jämn fördelning av föräldraledigheten tar inte helt oväntat ut mer föräldraledigt, de kan ta uppemot dubbelt så mycket än dem som accepterar en traditionell fördelning (Lammi- Taskula, 2008).
10 Pappans roll, eller syn på sin roll i familjen påverkar utfallet, om han anser sig vara jämställd med mamman tar han i större utsträckning ut sin föräldraledighet jämfört med pappor med motsatt syn och engagemang (Fägerskiöld, 2008 & Lammi-Taskula, 2008).
Mamman kan sätta stopp för pappans delaktighet i föräldraledigheten genom att agera som en s.k. grindvakt. Genom låg självkänsla, en framträdande moderskänsla, avsaknad av utbildning och inkomst samt om hon inte känner starkt för sitt arbete kan hon motsäga sig delaktighet från pappan, till exempel genom att insistera på att själv vara hemma med barnet (Gaunt, 2008).
Uppfattningar och förväntningar på mammarollen och papparollen är olika inom såväl familjelivet som arbetslivet. Att en pappa stannar hemma från jobbet med anledning av vård av sjukt barn uppfattas inte med samma acceptans som om en mamma är hemma med anledning av vård av sjukt barn (Butler & Skattebo, 2004).
1.6. Problemformulering
Trots att möjligheten till delad föräldraledighet finns i Sverige är det fortfarande få fäder som utnyttjar detta privilegium (Nordic Council of Ministers, 2009). En förklaring till varför pappor i mindre utsträckning tar ut ledighet handlar vanligen om familjens ekonomi. Pappor har en benägenhet att underskatta sin egen betydelse för barnet (Hedenbro & Lidén, 2002).
Det är därför av intresse att få djupare förståelse och ökade kunskaper om vad pappor har för tankar kring papparollen och föräldraledighet.
1.7. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka blivande förstagångspappors tankar om föräldraledighet, rollen som pappa och föräldrautbildning.
11 1.7.1. Frågeställningar
1. Vilka aspekter har betydelse för pappor att ta föräldraledigt?
2. Vilka tankar har blivande förstagångspappor om jämn fördelning av föräldraledighet mellan föräldrarna?
3. Vilka tankar har blivande förstagångspappor om pappors betydelse för barnet?
4. Hur ser blivande förstagångspappor på föräldrautbildning i mödrahälsovården?
2. METOD
2.1. Design
Explorativ kvalitativ intervjustudie.
2.2. Urval
Ett selektivt bekvämlighetsurval bestående av åtta förstagångspappor deltog i studien.
Författarna kontaktade papporna genom en mödravårdcentral i Uppsala, där samtliga pappor deltog i ordinarie föräldrautbildningen. Författarna presenterade föreliggande undersökning för två föräldragrupper och frågade om intresse fanns att delta. Upptagningsområdet för mödravårdcentralen ger en bred representation av samhället då mödravårdscentralen innefattar både landsbygd, studentområde samt bostadsområde av olika klasstillhörigheter.
Studiens inklusionskriterier var att informanterna skulle vara blivande förstagångspappor och kunna tala engelska eller svenska.
2.2.1. Beskrivning av urvalsgruppen
Elva pappor visade intresse för studien, men tre föll bort under studiens gång. Åtta pappor mellan åldern 26 och 41 intervjuades i studien. Samtliga har deltagit i föräldrautbildningen som erbjudits av mödravårdcentralen. En av papporna har deltagit i en privat profylaxkurs.
Alla föräldrapar hade beräknat förlossningsdatum inom två månader från det att första kontakten ägde rum. Fyra av papporna arbetade, medan de övriga fyra var studerande på
12 universitetsnivå. Alla pappor var sammanboende med barnets mamma. Samtliga par tillhör samma mödravårdcentral.
2.2.2. Bortfall
Två pappor som visade intresse avbröt sitt deltagande innan intervjun genomförts. Ytterligare en pappa exkluderas då deras barn hann födas innan intervjun hann genomföras.
2.3. Datainsamlingsmetod
Semistrukturerade intervjuer utfördes med varje pappa. Intervjuerna tog mellan 15 - 35 minuter och tog plats i en neutral miljö för både informant och intervjuare. Inför intervjuerna togs en frågeguide fram av författarna med avsikt att besvara syftets fyra frågeställningar. En pilotintervju utfördes av författarna för att undersöka om frågeguiden uppfyllde sitt syfte.
Frågeguiden bestod av 16 frågor som berörde de fyra frågeställningarna; aspekter som har betydelse för föräldraledighet, jämn fördelning av föräldraledighet, pappans betydelse för barnet och föräldrautbildning i mödrahälsovården (bilaga 1). Frågorna var både öppna och slutna, och gav möjlighet till följdfrågor. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades sedan ord för ord. Transkriberingen resulterade i 54 sidor text.
2.4. Procedur
Kontakt togs med barnmorskorna på en vårdcentral i Uppsala för att be om hjälp med att komma i kontakt med blivande förstagångspappor (bilaga 4). Författarna deltog vid två separata föräldragrupper. Vid inledningen av varje tillfälle presenterades studien för gruppen och varje pappa fick ett introduktionsbrev med utförligare information om studiens syfte (bilaga 3). Vid varje avslutad föräldrautbildning tillfrågades papporna om preliminärt intresse att delta i studien, och kontaktuppgifter samlades in. Senare tog författarna kontakt med dessa pappor via telefon och bestämde tid och plats för intervju. Vid varje intervjutillfälle deltog båda författarna för att kunna ställa följdfrågor till de svar som gavs och för att få så liten skillnad i tillvägagångssättet som möjligt. Samtliga pappor gavs möjlighet att själva bestämma intervjuplats, men föreslogs en plats centralt i Uppsala. Intervjuerna tog plats i den
13 seminarielokal vid Uppsala universitet som författarna föreslagit och tog mellan 15 - 35 minuter. Papporna benämns A - H.
2.5. Bearbetning och analys
Det transkriberade materialet lästes av båda författarna för att få samma uppfattning av resultatet. Meningsbärande enheter i texten markerades med olika färger som besvarade de fyra olika frågeställningarna. Varje meningsbärande enhet kondenserades, kodades och delades in i kategorier och underkategorier enligt Graneheim & Lundman (2003). Exempel på innehållsanalysen visas på följande sida (Tabell 1).
Tabell. 1. Exempel på innehållsanalysen
Meningsbärande enhet
Kondenserad enhet
Kod Underkategori Kategori
”Det blir ju att hon ändå börjar vara ledig... Hon ska ju amma”
Hon ska amma Ammar Planering Amning
”Alltså självklart med amningen så har vi tänkt att min flickvän ska vara hemma först”
Amningen gör att hon är hemma först
Amning
2.6. Etiska överväganden
Ett godkännande ifrån verksamhetschefen för Flogsta vårdcentral inhämtades först innan studien börjades (bilaga 2). Papporna informerades om studiens syfte och tillvägagångssätt både muntligt och skriftligt (bilaga 3). De informerades om att deltagandet var frivilligt och när som helst kunde avbrytas, om önskan uttrycktes. Information gavs om att allt material hanterades konfidentiellt och det inspelade materialet skulle förstöras efter studiens färdigställande. Papporna gav sitt godkännande att delta i studien.
14
3. RESULTAT
Under varje frågeställningar har författarna funnit kategorier och underkategorier.
3.1. Aspekter som har betydelse för blivande förstagångspappor att ta föräldraledigt 3.1.1. Förutsättningar att ta föräldraledighet
Kategori Underkategori
Förutsättningar att ta föräldraledighet
Tidpunkt för föräldraledigheten Pappan upplever sig överflödig
Ekonomin påverkar fördelningen
Arbetssituationens påverkan
Politiska förmåner
3.1.1.1. Tidpunkten för föräldraledighet
Samtliga pappor planerade att ta ut föräldraledighet, men det var oklart för en del när det skulle bli aktuellt. Så gott som alla pappor nämner amning som en betydande faktor till hur fördelningen av föräldraledigheten skulle se ut. Papporna uttryckte att de inte skulle vara föräldralediga under den första tiden efter förlossningen. Några av papporna underströk att amningen var det viktigaste att ta hänsyn till när det gällde uppdelningen av föräldraledigheten. En pappa nämner att man ångrar sig om man inte utnyttjar möjligheten till föräldraledigheten.
"Mamman är liksom grundbulten med amningen första tiden." (Pappa C)
"Men gör man det inte tror jag att man ångrar sig sen, det är jag helt övertygad om för man kan aldrig få tillbaks det." (Pappa C)
15 3.1.1.2. Pappan upplever sig överflödig
Ett fåtal pappor nämnde att de upplevde att pappan är överflödig under barnets första år, då barnet och mamman har en speciell kontakt och att barnet har ett annat behov av mamman den första tiden bland annat på grund av amning. En av dem menar att det faller sig naturligt att han tar ut sin föräldraledighet när barnet är lite större.
"Första året är man väl som pappa väldigt överflödig och mamman mer liksom mer på ett naturligt sätt den ändå varelsen som liksom… de sitter ihop på nått sätt liksom." (Pappa B)
"Eller jag vet inte jag tror det är väl det bästa svaret att första året är man väl som pappa väldigt överflödig och mamman mer liksom mer på ett naturligt sätt den ändå varelsen som liksom… de sitter ihop på nått sätt liksom." (Pappa B)
3.1.1.3. Ekonomin påverkar fördelningen
Majoriteten av papporna medgav att ekonomin var en faktor att ta hänsyn till och påverkade fördelningen av föräldraledigheten. En av papporna hade önskat att föräldrapenningen baserades på den gemensamma inkomsten, istället för den förälder som väljer att vara föräldraledig.
"Jag skulle vilja se att man tog när man fick en utbetalning, istället för att man går på personernas inkomst att man går på familjens inkomst så att säga att man kollade båda parter."
(Pappa A)
"Jag är student också då och min sambo jobbar då, så det blir ganska naturligt att hon i och med att det blir en ekonomisk fråga då… Kanske inte att jag plockar ut någon föräldraledighet under det första året… Jag kanske spar dem då till att barnet är två eller tre." (Pappa B)
En pappa nämner att den ekonomiska situationen är en betydande faktor, men är inte avgörande för beslutet.
"Det blir ju lite ekonomitänk så men det är ju mer… Ja, egentligen men vi försöker väl tänka så lite på ekonomin som möjligt så att… För att det ska inte behöva spela så stor roll." (Pappa G)
3.1.1.4. Arbetssituationens påverkan
Arbetssituationen gav papporna olika förutsättningar huruvida de gavs möjligheten att utnyttja sin föräldraledighet eller inte. Några pappor nämnde att fördelen med att vara student är att de
16 kan sitta hemifrån och studera. En av dem nämner att möjligheten finns att studera extra mycket en dag och istället vara mer ledig en annan. Samtidigt nämner en av dem att då man studerar går man miste om möjligheten att ta föräldraledighet, framför allt de första tio dagarna tillsammans med mamman. En pappa nämner att arbetsmiljön har betydelse för uttagandet av föräldraledighet. Han påpekar att det inom hans yrke förväntas att pappan ska vara hemma med sitt barn och att det anses anmärkningsvärt om papporna inte utnyttjar möjligheten att vara föräldraledig. En del av papporna nämner att fördelningen hade blivit mer jämlik om situationen hade sett annorlunda ut och de båda hade haft fast arbete.
"Plugget tar ju ingen hänsyn till att vi får barn alls…" (Pappa E)
"Jag pluggar ju till större delen hemifrån så jag är ju i stort sett hemma… På pappret så är hon hemma men jag är ju hemma jag med då kan man säga." (Pappa B)
"Ifrån jobbet så vet jag att det förväntas att man tar ledigt faktiskt. Inom mitt yrke det är ingenting konstigt det är ett kvinnodominerat yrke och jag har kollegor som kommit tillbaka tidigare för att de fått lappsjuka och dem… sågs det snett på vet jag." (Pappa C)
3.1.1.4. Politiska förmåner
Att kulturen och politiska förmåner spelar roll nämner en pappa. Han menar att det är en förmån att man kan ta ut föräldraledighet i Sverige vilket skiljer sig från andra länder.
"Alltså mina föräldrar är ju från ett annat land och jag har släktingar och kusiner som har fått barn och de får vara hemma två tre veckor. Jag kommer utnyttja det här till hundra." (Pappa F)
3.2. Blivande förstagångspappors tankar om jämn fördelning av föräldraledigheten 3.2.1. Jämställt föräldraskap
Kategori Underkategori
Jämställt föräldraskap Att få välja själv
Bryta det stereotypa mönstret
Önskan om förlängd första tid
17 3.2.1.1. Att få välja själv
Flertalet av de åtta papporna nämner att det finns positiva aspekter med de låsta månaderna.
De anser att det är bra på så sätt att papporna tar ut föräldraledighet. Det nämns även att de låsta månaderna kan användas som en ursäkt för att ta ut föräldraledighet för pappor som är osäkra. En pappa nämner att det kan vara en steg till ett mer jämställt samhälle.
"…Men det finns ju en del pappor som inte fattar att man ska vara hemma med sina barn. Jag menar, då kan det ju vara bra om de får en spark i baken" (Pappa C)
"Jag tycker att det är jättebra faktiskt… Jag tror att annars skulle det inte vara någon, en väldigt stor procent skulle inte vara hemma då tror jag." (Pappa B)
Papporna nämner att det inte ska kännas som ett tvång att vara föräldraledig utan ska vara ett fritt val. Merparten av papporna ansåg att de två låsta månader som är pappornas egna inte är ett bra sätt att få pappor att ta ut föräldraledighet. Anledningarna kan vara många till att papporna väljer att inte ta ut sin föräldraledighet, därför anser papporna att det är fel sätt att få pappan att stanna hemma genom att låsa månaderna.
"Jag tycker det är synd att man ska behöva tvinga på folk att vara föräldralediga om de inte inser hur fantastiskt det är." (Pappa H)
Att föräldraledigheten är jämnt fördelad på antalet dagar är inte det viktigaste. Några av papporna nämner att det kan vara ett jämställt föräldraskap i alla fall, det viktigaste är att det känns rätt för föräldrarna.
"Det känns som jämn fördelning av engagemanget det är det som är det viktiga... det är inte liksom att man måste vara 50/50 ledig…”(Pappa E)
3.2.1.2. Bryta det stereotypa mönstret
En pappa nämner att det främst är pappans uppgift att komma ifrån de stereotypa rollerna att pappan är familjeförsörjare, medan mamma är hemma med barnen. En annan pappa menar att det föreligger en skillnad mellan mammans och pappans roll gällande uppfostran. Han påpekar att det bara är pappan som kan bryta det stereotypa mönstret; att pappan uppfattas mer frånvarande i föräldrarollen än mamman.
"Jättebra för att visa upp att pappa inte bara … inne i den här stereotypa rollen att pappa bara är på jobbet och vi ses bara på semestrarna och mamma bara alltid är hemma." (Pappa A)
18 3.2.1.3. Önskan om förlängd första tid
Majoriteten av papporna önskade att det fanns möjlighet för båda föräldrarna att kunna stanna hemma tillsammans efter förlossningen. En av papporna önskade att det skulle vara en månads gemensam ledighet istället för de tio dagar som nu erbjuds. En annan önskade gemensam hemmavistelse då han trodde att den första tiden skulle vara den mest krävande tiden.
"Jag tycker det skulle vara helt underbart… ifall man skulle kunna få vara lediga samtidigt med barnen så att man verkligen är en hel familj." (Pappa H)
3.3. Blivande förstagångspappors tankar om pappors betydelse för barn 3.3.1. Att vara pappa och förälder
Kategori Underkategori
Pappa och förälder Omgivningens förväntningar
Samma uppgift som mamman
Påverkas av relation till sin egen pappa
3.3.1.1. Omgivningens förväntningar
Knappt hälften av papporna upplever att det finns krav och förväntningar på dem som pappa från omgivning och samhälle, men några pappor nämner att det enligt omgivningens normer inte ställs lika stora krav på pappan att ta ansvar som på mamman.
"… Du ska vara pappaledig, det ska du vara. Det är en förväntning, men samtidigt förväntas det inte av män att de ska bära lika mycket av lasset hemma, det tror jag inte." (Pappa H)
"Som kille kan man ju fly från ansvaret om man typ känner för det i och med att man inte måste amma barnet och sådär." (Pappa C)
19 3.3.1.2. Samma uppgift som mamman
En del pappor nämner vikten av att finnas hemma för att skapa en trygghet för sitt barn och ge barnet en säker uppväxttid. Att barnet har båda sina föräldrar närvarande att vända sig till och för att barnet ska skapa en kontakt med pappan och mamman. Några av papporna tar upp att det är viktigt att vara en synlig förälder som pappa.
"Som pappa, man är ju en trygghet, det är man ju." (Pappa H)
Att visa för barnet att pappan tar lika mycket ansvar som mamman så att inte pappan bara gör det roliga, medan mamman får ansvara för det andra. Hälften av papporna nämner att de genom föräldraledigheten har förutsättningarna att skapa en kontakt med sitt barn. En pappa nämner att det även är viktigt att fungera som en förebild för sitt barn genom att vara en bra pappa. En pappa nämner att det i det stora hela handlar om samma uppgift som mamman har.
En pappa nämner att han kände ett stort ansvar att skaffa en inkomst så att han kunde försörja sin blivande familj. Hälften av papporna nämner att en av de uppgifter pappan har i sin föräldraroll handlar om att uppfostra sitt barn till att bli en god människa. De menar att de har ett ansvar att visa hur man beter sig och hur samhället fungerar.
"Jag har väl egentligen samma uppgift som mamman." (Pappa D)
"När min sambo berättade att hon var med barn då att å herre gud jag måste skaffa mig ett jobb... jag måste försörja en familj." (Pappa A)
3.3.1.3. Påverkas av relation till sin egen pappa
Relationen till sin egen pappa har betydelse för om papporna vill ta ut föräldraledighet. De blir antingen påverkade så att de vill få en liknande relation till sitt barn som de hade till sin pappa, eller att de genom sina erfarenheter vill handla annorlunda och på så sätt få en bättre relation till sitt barn än den relation de själva hade till sin egen pappa. Ett fåtal av papporna är osäkra på hur det har påverkat dem huruvida deras pappa var hemma eller inte.
"Jag har alltid haft ett visst avstånd till min pappa… Jag kramade min pappa första gången jag var 20 år kanske… Jag tror ska försöka ändra på den biten med mitt barn." (Pappa B)
20 3.4. Blivande förstagångspappors syn på föräldrautbildningen i mödrahälsovården 3.4.1. Trygghet inför förlossningen
Kategori Underkategori
Trygghet inför förlossningen Fokus på mamman
Avsaknad av föräldrarollen
3.4.1.1. Fokus på mamman
Majoriteten av de åtta papporna nämner att föräldrautbildningen tog upp ämnet förlossning.
Informationen om förlossningen ingav en känsla av trygghet, att papporna vet vad de ska förvänta sig av förlossningen och en känsla av att de är förberedda. Hälften av de åtta papporna talar om den stödjande rollen som nämndes under föräldrautbildningen, att man som partner ska stötta mamman under förlossningen. Majoriteten av papporna nämner att informationen var mest riktad till mammorna, att fokus låg på mammorna. Papporna upplevde att informationen inte var heltäckande, mestadels fokuserade på förlossningen och lite på tiden efter. En pappa kände att han ibland upplevde som om han stod utanför diskussionen då informationen riktades åt mammorna. En del av papporna upplevde att föräldrautbildningen var givande då de fick lugnande information och bekräftelse. Någon av papporna uttryckte att det var skönt att få veta att fler än han hade tankar och funderingar om graviditeten.
"Men just när det kommer till förlossning tycker jag det är väldigt bra, vi fick mycket verktyg för att lösa grejer och se saker framför sig." (Pappa B)
"På nåt sätt finns det en vilja i sjukvården att pappan ska vara en fullvärdig förälder, men språket finns ju där och tanke och systemet finns ju inte där". (Pappa C)
3.4.1.2. Avsaknad av föräldrarollen
Flertalet av papporna upplevde att det saknades diskussioner kring föräldrarollen i utbildningen som riktades mot dem som blivande pappor. En av papporna nämnde att en s.k.
pappacoach skulle vara givande för att veta mer papperfarenheter. En del pappor nämner att de skulle finna en pappaträff givande.
"Jag tror att det är nyttigt att för män att få diskutera ideal och förväntningar." (Pappa H)
21
4. DISKUSSION
Alla intervjuade pappor hade en vilja och önskan att ta ut föräldraledighet men det fanns olika hinder för detta. Nästan alla av dem nämner att amningen är den viktigaste faktorn till att mamman tar ut föräldraledighet under första tiden. Utav åtta intervjuade papporna svarade övervägande delen att ekonomin var en avgörande faktor som de tog hänsyn till när de planerade fördelningen av föräldraledigheten. Det fanns en ambivalens till huruvida papporna ansåg att låsta månader var ett bra tillvägagångssätt för att uppnå en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten. Papporna kunde se både negativa och positiva konsekvenser utav de låsta månaderna. Den generella åsikten bland papporna var dock att de ansåg sig viktiga och ville engagera sig i sina barn även om de inte hade möjlighet att vara föräldralediga.
4.1. Resultatdiskussion
4.1.1. Aspekter som påverkar pappans uttagande av föräldraledighet
Så gott som alla intervjuade pappor nämner att amningen är betydande när det gäller hur fördelningen av föräldraledigheten ser ut. Det förefaller sig naturligt att mamman inleder föräldraledigheten i och med att barnet behöver ammas och eftersom pappan av naturliga skäl inte kan utföra detta. En tanke om den snedfördelade föräldraledigheten, där mammorna utnyttjar majoriteten av föräldradagarna, kan bero på att mammans särskilda roll gentemot barnet. Amningen leder till att mamman och barnet bildar en speciell anknytning, vilket två av papporna nämner. De upplever att pappan är överflödig under barnets första år på grund av detta och känner att barnet därför har ett mindre behov av pappan då han inte har möjlighet att ta mammans plats.
Ingen pappa diskuterade huruvida deras ekonomiska situation var god nog för att de skulle ta ut föräldraledighet, utan bara att ekonomin spelar en avgörande roll när det gäller uppdelningen av den planerade föräldraledigheten. Tidigare forskning visar att det finns en korrelation mellan god inkomst och uttag av föräldraledighet (Fägerskiöld, 2008; Almqvist, 2008; Bygren & Duvander, 2006; Duvander & Andersson, 2005, Seward et. al., 2006). I undersökningen är det dock oklart om det är den vars inkomst som är störst som väljer att vara ledig eller om det är den vars inkomst är lägst som stanna hemma. Någon pappa nämner att man istället borde basera föräldrapenningen på familjens gemensamma inkomsten istället för på individens inkomst. Frågan är om detta skulle innebära att fler pappor stannar hemma, då det egentligen innebär en familjs ekonomiska situation blir ännu bättre om mamman stannar
22 hemma och pappan arbetar, förutsatt att pappan tjänar mer än mamman. Studien visar att många pappor tror att det förväntas av dem att vara familjeförsörjare. En av de intervjuade papporna talar om att hans första reaktion till graviditeten var att han var tvungen att skaffa sig en inkomst för att försörja familjen. En annan pappa berättade att han medvetet arbetade en tid innan barnets ankomst för att förbättra sin föräldrapenning och familjens ekonomiska situation (Fägerskiöld, 2008; Gullvåg-Holter, 2007).
En pappa som arbetar inom kommunen nämner att han uppfattar att det finns en outtalad attityd på hans arbetsplats att pappor ska ta ut föräldraledighet. Detta överensstämmer med resultaten från tidigare forskning där det framkommer att pappor på kvinnodominerade arbetsplatser i större utsträckning tar ut föräldraledighet (Bygren & Duvander, 2006).
Intressant är att pappa C i detta fall nämner att anledningen är att det finns en förväntan att man som pappa ska ta ut föräldraledighet. Detta väcker en tanke om det är förväntningen i sig som gör att pappan väljer att ta ut mer föräldraledighet.
En del av papporna nämner både fördelar och nackdelar med att vara student. Att vara student kan vara ett hinder för att ta ut föräldraledighet (Gullvåg-Holter, 2007). Möjligheterna att stanna hemma är bättre än att vara heltidsarbetare, då man som student kan arbeta in tid och på så sätt disponera tiden med sin familj på ett mer lönsamt sätt än en heltidsarbetare kan göra som fysiskt tillbringa dagen på sin arbetsplats. En nackdel är dock att man som student faller utanför ramarna och inte kan utnyttja sin ledighet, eftersom skolan inte tar hänsyn till att de blir pappa. Papporna nämner att de främst saknar möjligheten att stanna hemma tillsammans med sin partner de första tio dagarna.
En pappa belyser att det är en möjlighet att kunna ta föräldraledigt med sitt barn, en tid som aldrig kommer att komma tillbaka om man inte väljer att utnyttja den. Detta låter kanske uppenbart, men är ett väldigt definitivt beslut man tar om man väljer att inte vara ledig. Som statistiken visar väljer svenska pappor att endast ta ut cirka 20 procent av sin del av föräldraledigheten (TCO, 2010).
Någon pappa anser att kulturella skillnader har påverkan i beslutet kring fördelningen av föräldraledighet. Han väljer att utnyttja möjligheten till föräldraledighet, då hans familj
23 kommer från ett annat land där det inte ges möjligheten att vara hemma mer än ett par veckor.
Denna kulturskillnad kan ses som en sporre att själv utnyttja sin föräldraledighet, att vara tacksam för att svenska föräldrapar ges möjlighet att vara hemma med sitt barn.
4.1.2. Jämn fördelning av föräldraledighet
Vårt resultat stämmer inte med forskning som visar att pappor som har en positiv inställning till jämn fördelning av föräldraledigheten i större utsträckning tar ut föräldraledighet (Lammi- Taskula, 2008). Två av de intervjuade papporna uttrycker att det inte är jämn fördelning av dagarna som är det viktiga utan att det är ett jämnt fördelat engagemang och ansvar för barnet och familjelivet i stort. Huruvida inställningen påverkar utfallet av antalet pappadagar som tas ut framkommer inte, men de intervjuade papporna belyser att det går att vara en bra och engagerad pappa trots att man är en arbetande pappa.
Ett intressant resultat som framkommer av studien är att två av papporna nämner att det främst är pappans uppgift att bryta det stereotypa och traditionella mönstret där pappan har förväntningar på sig själv och från andra att vara familjeförsörjare. En pappa menar att det är mannen som ska närma sig familjen för att uppnå ett mer jämställt förhållande. Mamman är redan av traditionella skäl involverad i barnet genom bland annat amning. Om hon skulle närma sig pappans traditionella roll skulle de kanske uppnå ett mer jämställt förhållande, men hon skulle då istället fjärma sig ifrån barnet. Detta skulle innebära att de endast uppnått en situation då rollerna är ombytta, eller att båda är fjärmade ifrån barnet och familjelivet.
De låsta månaderna diskuterades samtliga intervjuade pappor. Dock skilde sig åsikterna åt, då det fanns både positiva och negativa inställningar till den låsta tiden. Majoriteten av papporna nämnde att de låsta månaderna är fel sätt att få pappor att stanna hemma, då det inte ska kännas som ett tvång att vara föräldraledig. Samtidigt hade fler än hälften av de intervjuade papporna positiv inställning till de låsta månaderna och att dessa månader kan vara ett steg i rätt riktning mot ett mer jämställt samhälle. Resultatet kan dock ses som osäkert, då vissa pappor hade både positiv och negativ inställning till de låsta månadernas funktion.
24 4.1.3. Papparollens betydelse för fördelningen av föräldraledighet
Hälften av papporna nämner att relationen till sin egen pappa kan påverka deras inställning till att ta ut föräldraledigt. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visar att pappor blir påverkade att ta ut föräldraledighet om de har eller har haft en god relation till sin pappa eller om de haft en dålig relation (Beaton & Doherty, 2007; Bolzan, Gale & Dudley, 2004).
Vårt resultat visar att papporna vill eftersträva en relation de har eller har haft till sin pappa, men även att de vill förändra det som upplevdes som svagheter i relationen till sin pappa för att uppnå en bättre och närmare relation till sitt eget barn.
En del av papporna nämner att de anser det viktigt att stanna hemma under barnets uppväxttid, för att skapa en trygg uppväxt och för att visa att barnet har två föräldrar. De nämner även vikten av att visa att båda föräldrarna har ett jämlikt engagemang och att båda tar ansvar för barnet. Fler än hälften av papporna nämner att hemmavistelsen, första tiden efter förlossningen skulle vara längre än de tio dagar som erbjuds. Detta skulle vara ett bra sätt att acklimatisera och anpassa sig till den nya situation som uppstått med en ny familjemedlem. En av de intervjuade pappor anser att den första tiden är den mest krävande tiden, varför han önskar att mamman och pappan kunde få dela den tiden tillsammans. Knappt hälften pappor nämner att de genom föräldraledigheten har en möjlighet att knyta an till barnet. Almqvist (2008) studie överensstämmer med detta då den visar att utnyttjandet av föräldraledigheten är av betydelse för barnet och att det stärker deras roll som pappa.
4.1.4. Föräldrautbildning
Fem av papporna säger att information om förlossning upptog en stor del av föräldrautbildningen. De upplevde detta som positivt främst för mamman och att det ingav en känsla av trygghet och förberedelse inför förlossningen. Detta stämmer överens med tidigare forskning som visar att barnmorskor generellt fokuserar på mer information till mammorna och på förlossningen, men mindre på pappan och hans känslor (Fägerskiöld, 2008). Merparten av de intervjuade papporna upplevde att de saknade diskussion om föräldrarollen som riktades mot dem som blivande pappor. De tar upp att informationen fokuseras mycket på förlossningen men lite på tiden efter. En pappa nämner att han ibland kände sig utanför då diskussionen och informationen riktades till mammorna. Trots forskning och studier visar att
25 pappor anser att fokus ligger på mammorna, förlossningen och mindre på papporna och på tiden efter förlossningen (Bolzan, Gale & Dudley, 2004; Premberg, Hellström & Berg, 2008).
Föreliggande studier visar undersökningen att det finns brister kring hur barnmorskorna når papporna under föräldrautbildningen. Detta problem finns fortfarande kvar trots att hälso- och sjukvården har skyldighet att anpassa sin verksamhet efter senaste forskningen.
4.2. Metoddiskussion
Trots att en pilotintervju utfördes av författarna, fanns brister kring frågorna under tredje ämnesområdet, rörande pappans betydelse för barnet. Frågorna gick att tolka på olika sätt och uppfattades svåra att svara på. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll slutna och öppna frågor.
Bortfallet var relativt högt för en så liten studie. En pappa fick barn innan intervjun kunde utföras och exkluderades därför att han då inte längre passade in under de uppställda urvalskriterierna. Ytterligare tre pappor valde själv att inte delta i studien med anledning av tidsbrist. Samtliga av bortfallet var studenter.
Tanken med urvalsgruppen var att få en slags spridning, då den valda vårdcentralen har ett upptagningsområde som sprider sig över både landsbygd, studentområde och vanligt bostadsområde. Dock blev urvalsgruppen anmärkningsvärt homogen, vilket motsade sig den spridning författarna önskade från början. I stort sett samtliga föräldrapar är antingen båda två, eller en av dem student, vilket påverkar frågan om ekonomisk situation och huruvida den påverkar uttagande att föräldraledighet. Resultatet av studien kan inte sägas vara generaliserbar för alla svenska pappor eftersom undersökningsgruppen är relativt liten och homogen. Efter de utförda intervjuerna upplevdes ändå mättnad i svaren.
Papporna var relativt samstämmiga rörande de flesta av frågorna, men en fråga gällande de låsta månaderna fanns olika uppfattningar om. Här diskuterade papporna både positiva och negativa aspekter av månaderna, vilket gav en stor spridning i svaren. En anledning till att deras svar generellt sett var relativt lika kan ha varit att samtliga pappor deltagit i två föräldragrupper och kan då ha väckt tankar och funderingar hos varandra innan intervjuerna genomfördes.
Under tiden som studien pågick publicerades senaste Pappaindexrapporten om hur pappor tog ut sin föräldraledighet i Sverige under år 2009 (TCO, 2010). Detta är något som gagnar vår
26 studie i och med att den grundar sig på aktuellt material. Övriga artiklar är samtliga publicerade under 2000-talet varav alla utom en under de senast fem åren. Vilket gör att vår studie baseras på aktuella resultat från senaste tidens forskning.
Studiens resultat kan vara av vikt för mödrahälsovården, framför allt för den berörda mödrahälsovårdcentral, då den avspeglar deras verksamhet. Resultatet kan vara ett stöd att utveckla föräldrautbildningen och tillmötesgå blivande förstagångspappors behov och önskemål.
Författarnas förförståelse var olika, då den ena har barn sedan tidigare medan den andra inte har några barn. Båda har haft intresse för frågan och på grund av deras olika förförståelse har de kompletterat varandra väl.
4.3. Förslag på vidare forskning
Några av de intervjuade papporna eftersökte särskild pappagrupp där de kunde få ventilera och diskutera frågor med andra pappor. Därför skulle det vara intressant att i fokusgruppintervju undersöka hur pappor vill att en pappagrupp skall fungera samt för att få veta hur de anser att de skulle kunna uppnå en mer jämn fördelning av föräldraledigheten.
En uppföljningsstudie som undersöker huruvida papporna i denna studie utnyttjade sin föräldraledighet och vad de ansåg om denna skulle även vara intressant.
4.4. Slutsats
Att pappor vill ta ut föräldraledighet framgår tydligt i undersökning. Det största hindret för pappans uttag av föräldraledighet är den ekonomiska situationen. Amningen prioriteras under första tiden efter förlossningen vilket medför att pappan exkluderas från att ta föräldraledigt.
Papporna anser att de genom föräldraledigheten kan skapa en kontakt till sina barn, och att pappan är lika viktig som mamman är för barnet. Att vara föräldraledighet är dock något som papporna i studien inte anser är det viktigaste, utan att engagemanget i barnen är jämlikt med mamman.
27
5. REFERENSER
Almqvist, A.-L. (2008). Why most Swedish fathers and few French fathers use paid parental leave: An exploratory qualitative study of parents. [Elektronisk version]. Fathering, 6, 192- 200.
Beaton, J., & Doherty, W. (2007). Fathers’ family of origin relationships and attitudes about father involvement from pregnancy through first year postpartum. [Elektronisk version].
Fathering, 5, 236-245.
Bolzan, N., Gale, F., & Dudley, M. (2004). Time to father. [Elektronisk version]. Social Work in Health Care, 39, 67-88.
Butler, A., & Skattebo, A. (2004). What is acceptable for women may not be for men: The effect of family conflicts with work on job-performance ratings. [Elektronisk version].
Journal of Occupational Psychology, 77, 553-564.
Bygren, M., & Duvander, A.-Z. (2006). Parents’ workplace situation and fathers’ parental leave use. [Elektronisk version]. Journal of Marriage and Family, 68, 363-372.
Duvander, A.-Z., & Andersson, G. (2006). Gender equality and fertility in Sweden: A study on the impact of the father’s uptake of parental leave on continued childbearing. [Elektronisk version]. Journal of Marriage and Family Review, 39, 121-142.
Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 64-71.
Försäkringskassan. (2010). Föräldrapenning [Broschyr]. Stockholm: Försäkringskassan.
Gaunt, R. (2008). Maternal gatekeeping. Antecedents and consequences. [Elektronisk version]. Journal of Family Issues, 29, 373-395.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nursing education today, 24, 105-112.
28 Gullvåg-Holter, . (2007). Men’s work and family reconciliation in Europe. [Elektronisk version]. Men and Masculinities, 9, 425-456.
Haas, L., Allard, K., & Hwang, P. (2002). The impact of organizational culture on men’s use of parental leave in Sweden. [Elektronisk version]. Community, Work and Family, 5, 319-342.
Haas, L., & Hwang, P. (2008). The impact of taking parental leave on fathers’ participation in childcare and relationships with children: Lessons from Sweden. [Elektronisk version].
Community, Work and Family, 11, 85-104.
Hedenbro, M. & Lidén, A. (2002). Att bygga en familj. Stockholm: Liber AB
Johansson, T. & Klinth R. (2008) Caring Fathers: The Ideology of Gender Equality and Masculine. [Elektronisk version]. Men and Masculinities 1, 42-62.
Lammi-Taskula, J. (2008). Doing fatherhood: Understanding the gendered use of parental leave in Finland. [Elektronisk version]. Fathering, 6, 133-148.
Nordic Council Of Ministers. (2009). Nordisk statistisk årsbok 2008. Köpenhamn: Nordic Council Of Ministers
Plantin, L. (2007). Different classes, different fathers? On fatherhood, economic conditions and class in Sweden. [Elektronisk version]. Community, Work and Family, 10, 93-110.
Premberg, Å., Hellström, A.-L., & Berg, M. (2008). Experiences of the first year as father.
[Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 56-63.
Seward, R., Yeatts, D., & Amin, I. (2006). Employment leave and fathers’ involvement with children. [Elektronisk version]. Men and Masculinities, 8, 405-427.
Tanaka, S., & Waldfogel, J, (2007). Effects of parental leave and work hours on fathers' involvement with their babies [Elektronisk version]. Community, Work and Family, 4, 409- 426.
29 Tjänstemännens centralorganisation. (2010). Pappaindex 2009. Stockholm: TCO.
Premberg, Å., Hellström, A.-L., & Berg, M. (2008). Experiences of the first year as father.
[Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 56-63.
30
6. BILAGOR
BILAGA 1. Frågeguide
1. Aspekter som har betydelse för att ta föräldraledigt Planerar du att stanna hemma med ert barn? Hur länge?
Hur resonerar ni kring detta beslut? (Amning).
2. Jämn fördelning av föräldraledighet
Pappor/mammor har två ”låsta” månader, vilka tankar har du kring det? Det har varit debatt angående införande av ännu fler låsta månader, vad anser du?
Hur tänker du om jämn fördelning av föräldraledighet?
Är du nöjd med fördelningen av föräldraledigheten i ert fall?
Hur skulle du vilja att det såg ut?
3. Pappans betydelse för barnet.
Vad tror du förväntas av dig som pappa? Ifrån samhället, din fru/sambo, dig själv, barnet.
Vilken betydelse tror du att pappan har för barnet?
Vilken betydelse tror du att det har för barnet om pappan är föräldraledig och vilken betydelse har det för pappa?
Vet du om din pappa var hemma med dig?
Hur tror du det har påverkat ditt eget resonerande kring pappaledighet?
4. Föräldrautbildning i mödrahälsovården
Har ni deltagit i föräldrautbildningen som mödrahälsovården erbjuder?
På vilket sätt Har den varit givande för dig? ar papparollen nämnts? På vilket sätt togs den upp?
Hade du önskat att det hade nämnts mer om papparollen? Var det något du saknade?
31 BILAGA 2. Tillfrågan om tillstånd att rekrytera blivande pappor genom MVC
Uppsala 13 januari 2010
Till Anne Eriksson, vårdcentralchef, Flogsta, Uppsala.
Tillfrågan om tillstånd för rekrytering av blivande pappor genom MVC för en intervjustudie och eventuellt genomförande av intervjuerna vid MVC.
Vi är två sjuksköterskestudenter i termin sex som skriver vårt examensarbete på 15 hp under vårterminen 2010 vid institutionen för vårdvetenskap, Uppsala Universitet.
Vi ber härmed om tillstånd om att få hjälp av barnmorskor med att tillfråga blivande förstagångspappor att delta i en intervjustudie, för att undersöka hur blivande förstagångspappor tänker kring föräldrautbildning, pappors betydelse för barnet, fördelningen av föräldraledigheten och aspekter som har betydelse för uttagande av föräldraledighet. Vi har önskemål om att intervjua 8-10 blivande förstagångspappor som kan svenska eller engelska flytande under tidsperiod v8 - 9 Om möjligt önskar vi kunna utföra intervjuerna på vårdcentralen i samband med besök till mödravården, och vi ber därför även om tillstånd för detta. Intervjuerna kommer att ta cirka 30 minuter och spelas in på band. Allt material hanteras konfidentiellt och efter slutfört examensarbete kommer allt inspelat material förstöras.
Om Ni undrar över något är Ni varmt välkomna att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar, Frida Wallberg Daniel Gustafsson
32 BILAGA 3. Introduktionsbrev
Uppsala den 13 januari 2010
Härmed tillfrågas Du som är blivande förstagångspappa att delta i vår intervjustudie om blivande förstagångspappors tankar kring föräldraledighet.
Vi är två sjuksköterskestudenter i termin sex som skriver vårt examensarbete på 15 hp under vårterminen 2010 vid institutionen för vårdvetenskap, Uppsala Universitet. Vi kommer att undersöka hur blivande förstagångspappor tänker kring föräldrautbildning, pappors betydelse för barnet, fördelningen av föräldraledigheten och föräldrautbildning.
Vi är därför intresserade av att intervjua åtta till tio blivande förstagångspappor i vår studie.
Deltagandet är självklart frivilligt och allt material kommer att behandlas konfidentiellt.
Intervjun tar ungefär 30 minuter och kommer att spelas in på band. Allt inspelat material kommer att förstöras efter studien. Om Du väljer att medverka, kan Du när som helst avbryta ditt deltagande om Du så önskar. Du kan välja tid och plats för intervjun.
Möjligheten till att båda föräldrar kan ta ut föräldraledighet introducerades 1974 i Sverige, innan dess hade enbart mammor denna möjlighet. Statistik visar att pappor tog ut 21 % av sin föräldraledighet under 2008, vilket är dubbelt så mycket som de övriga nordiska länderna förutom Island. Vi är därför intresserade av att veta vilka faktorer som har betydelse för att pappor tar föräldraledighet.
Om Du undrar över något är Du varmt välkommen att kontakta oss.
Tack på förhand för din medverkan!
Frida Wallberg Daniel Gustafsson
33 BILAGA 4. Tillfrågan om bistånd att utföra studie
Uppsala 18 januari 2010
Till Barnmorskorna på mödrahälsovården, Flogsta Vårdcentral, Uppsala.
Tillfrågan om hjälp med rekrytering av blivande förstagångs pappor för en intervjustudie.
Vi är två sjuksköterskestudenter i termin sex som skriver vårt examensarbete på 15 hp under vårterminen 2010 vid institutionen för vårdvetenskap, Uppsala Universitet.
Vi ber härmed om hjälp med att hitta lämpliga informanter till vår studie där vi avser att intervjua blivande förstagångspappor. Vi är intresserade att undersöka hur de tänker kring föräldrautbildning, pappors betydelse för barnet, fördelningen av föräldraledigheten och aspekter som har betydelse för uttagande av föräldraledighet.
Vi har önskemål om att intervjua 8-10 blivande förstagångspappor vid Flogsta mödravårdscentral under perioden 2010-01-25 till 2010-05-07 (helst i samband då de besöker MVC under denna period) som kan svenska eller engelska flytande. Intervjuerna kommer att ta cirka 30 minuter och spelas in på band. Allt material hanteras konfidentiellt och efter slutfört examensarbete kommer allt inspelat material förstöras.
Vi skulle önska att ni under samtal med lämpliga föräldrar frågar papporna om intresse finns för att delta i vår studie. Om det finns önskar vi att ni lämnar ut ett informationsbrev angående studien samt ber om tillstånd att få ta del av deras kontaktuppgifter för att kontakta dem via telefon. Tid och plats för intervju bestämmer vi sedan tillsammans med pappan. Vi har förhoppningar om att kunna utföra intervjuerna under vecka 8.
Om Ni undrar över något eller har synpunkter på hur ni kan hjälpa oss är Ni varmt välkomna att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar, Frida Wallberg Daniel Gustafsson
