Bidrag till kfinnedomen om evengka ekalbaggars biologi och aystematik. 28-35
THURE PALIT
28, Gyrohypnus punctulntus Payk. och G. fracticornk Mtrll. ( S taphy linid ae )
Det fiirullarrrude undersliktet Ggrolryptus NIarruh. av sliiktel .Iarrllolirra.s Serv. anses nunlera s(rll sjilvstindigt. emeclan peniskapseln hos denua grupps
lrter iir ftirsedd ured parunrerer. Hos arterna av skiktet -{nnliolinrr.r i in- skrdnkt bemiirkelse sakrrns diiremot tydligll pirranlercr. -\r'ganrmalt lrar lill
Ggrohgpruts riikn{ls lre svenlrka arter: enqustelus Sleph.. Trunctulatus Gyll.
och (rfr.rlu.r Hccr. Iliirlill kan nu liggas 1'tlt'rligare eu. sedan G. .{. Lohsc lEnt. Bletler 195ii. s. l:20-122) yisat. att ,ltttrtcttrlultts" iir en kollektivart, vars bida konrponerrler iilen finnas i Sverige. \'ilken av dessar lrter sonr
skall hiira nanrnel /rrrnclrrl.rtrrs Pa1'k. har fustsliillts genom granskning av Paykulls tvpexemplar iRiksnruseum. Fiir deu andra iir nomenklalurfrigln betydligt mem invecklad. I)r Lohsc fiireslar t'fler cu onrfatlande ulredning uirnrnet /r(rclicorni.r IIiiller.
.\rterna skiljer sig frAn tarandra i ftiljande avseenden:
a;. /nrnc rl(llls (fig. t)
Genomsnittligt nigot st6rre. Huvud l:lllHslricklare. dcss prurktur linrrar i hjiissans mitt l)lott crr sntal blauk fLick
fri. bakom 68onen ui'rg()t konvext utvid- gnt, l)akh6r'nell l,lett avturdade. l(iikpal- pcr cnfirgat rtidgula.
d. Genitalkapsel relalir't sto[.
(;. lructihrnis ltig. 2l
GenonrslittliHt uigot mindre. lluvud kortarc. dess l)unktur limnar i hjessaDs
Drill (.r sl.'l lrlarrk flick fri. lrak(,rn iigo-
Den rittlinjiHt utr'idgat, hakhtirren rit- vinkliga. liiikpalpernas nistsista leder
lanligt'n nriit'katc iin iindleden.
d. (icltitalka|sel telativt litetr.
Det av mig granskade syenska [raterialet (ur min ef{en srmling) utgiires av 38 exenrplar, av vilka g dr punctuktlus och 29 lructicornis. De fiirdelar sig pi f6ljande laudskap:
G. punctulatus
- Sk., Og. och Jmt. {samru nlagt { olika lokaler) ;
(). lructicornis - Sk., Ol., Og.. Upl., Dlr., Gstr. och Jmt. (sammrnlagt l{
olika lokaler. Dessutom har jag exemplat .\y l,.tnctuletus frin Kal:rbrien
lMte Pollino, 2 lokaler) sarnt av lracticornis frin Dstland lPernau) och
Ilalien (Mte Pollino, Rom). PA ej mindre:in fyra av lokalerna ftirekom ar- h omot- Ts- Aru- Ru. . t _2. ttJi!
l.),I
svFt\sliA stiALBt(iG_{Rs BI()I_()(il ()cH Sl'STIiIIATtIi 23
lerna lillsarlnrans. I)eras levnldssdtl i rnultnande viixtavfall. spithting, lAng, svampar etc., gdrna pa sandiga eller liitta jordar er silunda likartat.
Ej heller kan nigon uppdelning av arterlla efter geografisk:r grunder pi basis av de hiltills kdnda svenska fynden gtiras.
29. Atheta (e.atr.l pachycero Epp. (serd.cntata A. Janee.) (Staphylinid,ae)
Iuga nya fvtrd av denna karakteristiskr st:rphylinid har ureddehts. sedan .lansson i Entom. 'l'idskrift 1929, s.208-211. n].beskrev den under namnet Atheto lPhill4lgre) sexd(nt{tte efter ell par ex.. son Brundin antr:iffat pe Nuoljas dstslultnini{ i regio alpina omkring tt00 m ti.h. Tre andra ex., ockse de frin Abiskotrakten, ingick i Sellmans efterllmnade sanrlingar.
I ett av de sillDingsprov fiirf. den 2lllti l95E tog i -{biskodalen f6r att sludera iindringar i utrtrkfaunars sarrmanseltning pi grund av griisinvasion efter fjrillbjtirkmAtarens hiirjningar, uppenbarade sig arten igen, men blott
i ett enda exernplar 16).1 Sillning utfiirdes dirvid av er fiirna. som bestod tlv mittligt fuktiga och fii8a fiirmullnade resler efter nrossa. liiv. grfls. tirter rrch biirris i Yacciniunr llyrlillus-bjiirkskog 650 m ti.h. pi Nuoljas iistslutt- ning vid KArsovagge-stigen. Fvndet omniinrnes dirftir. att uritt d-ex. har pn tl. tergitel lfig. 5 C) exakt samma tandbeviipning som det d-ex.. efter vilket )reskrivningen {.ijordes. Om tinderras ulseerrde pi typ-ex. skriver Jansson tl.c.) pi sid. 210: ,\\'ie sich aus hier reproduzierler Zeichnung ergiebt, sind die nritlleren -1 Ziihtre anr einzigen gefundenen d paarweise unsymmetrisch.
indenr die beiden mittleren untereinander und die beiden iusserslen unler- eirrander ungleich sind. rvas rvohl als Monstrositel zu deulen sein diirfte.,
\frr nu innu ett d-ex. av arten rrred iiverensstimnrande asynrmetri hos liinderna pf, 8. tergiten erhAllits. miste man val utgi ifrin att kennetecknet
iir konstant. Negot liknalrde er nifl veterligt ej bekant betriiffande de han- ligu sekund6ra kiinskaraktiirerna hos andra arler av slektel llftcfrr. Formen hos 6. sternilen, som till fiiljd av skada hos lyp-ex. ej kunde beskrivas (Jans- son 1.c.. s.209), upplisar inga speciellt karakteristiska drag tfig. 5 D).
3O. Thiasophila Bercioni.s (Staphylinidae)Berrh. - en
n)' svensk mvrmekolil
'I'lt rsolthiltt llerciortis, beskriven u' Bernhauer i Kol. Rundschlu 1926, 6r knuten till Forntiur rrrrulen.sis Rrrzsky och sisom det uppges uleslutande till
denna myra. Di I'ornrica rrrnlensi.s upptiicktes i Sverige 1944 och sedan av docent !'orsslund koDstalerats fiirekornnrl flerslides i landet, har det endast syuts rirra en lidsfriga, nir ocksi dess i{iist. Thirrsophila /lcrcioni.s, skulle antriiffrs. Den 6r lidigarc funnen i Ostpreussen och pi flera platser i Finland.
I mitten av maj 1957 snllade jai; vid Hilluddsvik pa Biida kronopark lnorra Oland) flera gan6ler i en mfrkti$ driftrand av griis. Iiiv. barr och lnnat vexl- avfall. som kastats ett 20-tal meter upp pe den flacka gresslranden. Vid Hiilluddsvik bildar havet en sltirre, myckel i.irund lagun med briickt vatten
1 Emedan jag saknar nraterial att jamfdra med, hsr prof. Brundin varil aenlig verifiera besEmningen.
Entomol. Tr- Ars.80. ll. 1-2,19.'o
2+ .I'IIURIJ PAI,TI
och kalksl:rn) i boltneu. .\iirmnsle omgivtriugerr inat lund utgiires 1rv stipp- trtade iingsnrarker. delvis bevuxna med tall- oeh ltivskog. Iltt hrurdr:rtal meter fran tistra stranden (dIr sillningen gjordes) r'idlar den egentliga sko- gen. Driftrtnden hade uppstitt i samband nled eu storm nagon vecka tidi- gare. och pi grund av det kyliga vddret hiill siil dc djur som liiddal sig undan tiversviinnirrgeD liinge kvar i det ej lrelt ultorkrdc virtavfallet. siir-
skilt pe sadaru stiillen diir kalkgrus och sma sniickskal Innns iblandade.
Sillningen i.iav ett oerhiirt rikt insektutbvte, mir)st ett par hundru olika skalbagssarler. diiribland atskilli;.9a siillsvutt i sttirre rnlal. I)riltmuden inne,
hiill ocksa lalriku m1'ror av flerl arter 1s<xu lyviirr ej lillvaratogs) fttrutonr minga nndra slrradjur. Undersiikningen f]av si alt siii;a en pror.karta pA de
arter. s([rl tit'ervintrat i Drarkbetiickningcn pa striinderna av lagunen.
Nigon svdrmnings{l1'gning kunde den liden pa arel ;innu knappast ha igl rum tvaren hade rarit kylig). r'lrf'tir materirlet siikcrligen ej bestod av I'ind- drivna insekter.
Blund de tillvaralagna skalbaggsartcrnn kan rriimnas Barlister .sodrrli.s Duft,, fltuoreus llretterfu li (i1'11.. illerion obsoletus Nordm.. Trrcftypotus s{tginetulr Grav.. Corlic(rint truncqtellq llnnnh. lallnr.). Scynrnrrs rulipcs F. (allm.), lj. Disignntus Boh. tallm.) . I/yT.rrrrrsTris rep2ensis Hbst tallm.), Pl(fyn( sltis luteo- rubnt Goeze tallnr.l. .{ylctinus //ansc,ni,\. .Ianss. och .Smioongr serirTrilosus 1'ourn. (6 e\.). I)et allra mirkligaste fyndet pn lokalen var emellerlid ell ex. av Thiusophikr llarctortis Bernh.. som ja;.1 dessviirre ej omedelharl kiinde igen och dArfiir ej vidare efters6kte. Docent Ii.-H. ForsslLrnd har meddelat mig.
att viirdml'ran innu ej ir kAnd frin Olnnd. \{ossar och andra lokatcr. dAr den krn tiinkas leva, saknas dock ingalrrnda pi lliida kronopark.
Yid bestirnningel nv 7ftinso2ftilo-e\. lade ja$ i.lenast nrfrrke lill ltl det i fraga onr sil habitus bet)'dtigl skiljer sig (rin vera iivriga syenska arter.
I)et stiimmer vAl iiverens med beskrivrringen pi I/r. Bercionis Bernh. och rned ulseendet pa de f-vra finlindska ex. av arlen. som jag har i min sam-
ling. T,lr. Bercionis iir av ungefAr samrna storlek som ?ft. inrTrrilina \{Ark.
och avviker frin denna art huvudsakligen i fiiljnnde avseenden: halssktilderr smalare och kullrigare. rid basen blott st bred sorn thckvingarua, nigo[ mera gl:insande och i bakre delen svaiit fiirad. sidortll r))ot birsell mvcket niudre rundade. bakk:rulen ej heller mvcket otvdligt insviilgd intill de svagt nrar- kerade bakhtirnen ljfr fii.l. ;l och {) ; bakkroppens puDklering glcsart'. I)ess-
rrtom er nina e\. trv Bercionis genomgliende lai.lol nrtirkare lin flertalet inqui/i/r.r-ex.. och de hlr ej {ulll si tverbreda \-llrc {nterrlleder som delDa arl.
3}.. Cartodere elongata Curt. och C. separanda Reilt (Lathrid.iid.ae) I Norsk nnlonr. Tidsskr. 1958 llld X. s. 192) har -{. Slrand fiist uppmflrk, saurhelel pi .tlt C{ttto(lerc ,elongate' i Norge iir en kollektivart. bestiende
tt elonyyiu Curt. och seporunda Reitt. Den sistnirlrrda upplages i \Yinklers kataloii fdr S1'dspanien. Sardinien och -\frika men har senare risal sig fiire- kommn ocksa i England. diir den t.o.m. iir vanliiltrre iin clongatc. Ilida
arterna er funna pi flern lokaler i Norge.
\{ed ledning av Strands uppsats har jag gatt i;;elom mitt svenskr material
tv Cqrtodere ,elongete,. I)et omfattar samrnanl2ri.it 5{ ex. frin ett tiotal olika lokaler i siidra och Drellersta Sverige. Blott ett elrda ex. 1d), taget den
Enlonol- Ts-.itu- 8tt_ tt. t ).19;!t
0,//P
SVI'NSKA SI(ALBA(i(iARS BIOI-OGI OCH SYSTI]]\IATIK 25
4
3
A A B
89
I'ig. l-0. liopf t.{i und Genitalkapscl iBl r-on Ggrohypnus punctula.,us l'a}k. (l) und O. lracticotnis lliin. (2). - Halsschild ron fhi{rsophilo Bercionis Bernh. (3i und I. inqui- Iina llirk. ({). - Das 8. Tergit (C) und das 6. Stemit (D) bei ,4,rrera (s.str.) p(rchgcer.l Lpp. l5l. - I'eoisspitze (Ventralansichtl bei Cartodere elongata C$1, (61 rnd (j. separenda Reitt. (71.
- llittelschiene (A) des $ und Penisspitze (B Lateralansicht. (: Ventralansichll lrei Corticatia dentioentis Popp, l8l und C. pnbescens G-vll. {9). - f ig. l-2 nach Loh$c,
Fig. 3-9 Orig.
21l5 1950 i en ihilig ek pA .\rpii i Illckinge skiirgard lKarlskrona-trakterr).
ir separtrulu, alla de dvriga enligt av mig utfiird genitalrrndersiikning elol-
,r7nfa. l)essa senare er!. lrdrstanrnrar frAn Og.. Upl.. \'stnr.. I)lr. och Gstr.
Flera av dem har antriffats i ihiliga ltir'lrid och liivtriidsstubbur hland multnande liiv, mAnga i resterna av ett trisamhdlle i en murken ek. dAr arlen var ytterst irllmdn, sanrt niilra i komposter och bland uriiglande pappskivor
i en fukti;.1 kdllare.
C. sepurun<la skiljer sig enli!{t Strand (1.c.) fr,ur C. elorqakt i ldljande avseenden: anlenner och tibier ir kortare. tickvingarna nigot mindre lAtrg- Enlomol. Ts- .lro- 80. l!- t-). rgrg I 2
A
5
c D
6 7
c
B c
3
1
3
/\
26 THURI.] PALII
32. Cartodere filum Ath6 (Lathri.diidae)
Dennn ej oltr antriffade art har nlest laltit tala orrr sig som "skadedjur,
i museer ph pressade vixter och lorrpreparerade inst'kter. l)en anmiildes som ny ftir SveriiJe av Mjtiberg lEntom. Tidskr. 1905. s. 199). som hlde fun- nit den i etl frin Uppsala Bot. Institulion till Riksmuseum anlint herbarium och som dessulom kiinde till ett fynd, som gjorts i nrjiilprov pi Stockholms Hdgskola. Han ftjrnrodade. att arten infiirts till virt land med herbarievixter.
som rikat nriigla. Senare har ocksl Jansson (Entonr. Tidskr. 1921. s. 201) sett 1ex. fren ett herbarium i Orebro.
Aven John Sahlberg tEnum. (lol. Fenn. 1926. s. 88) ourtalar flera liknande f1'nd av arten i Finland och lror sig veta. att den herstanrnrar frin Nord- amerika. diir den l.ex. i Mexico llrlrikt iakttagits i det fria.
I Tyskland har den kinde Stcnus-specialisten, franrlidne dr L. Benick
(Forschungen des Naturh. Mus., Liibeck 1947. s. 102-103) nlrmare stu- derat artens rrpptrddande pi vAxt- och insektsamlingilr, som skadals av nr6gel. Han fann diirvid.
^lt Cartoderc /ilrrrn uteslutande lever av det finl
svampmycelel och ej ir att betraklr sonr skadedjur. Tvirtorn kan djuret vara till nytta pa det sAttet. att dess nerraro riktar upprnirksanrheten pfl att museiftiremAlen drabbats al nriigelkalamiteter. iven onr m1'celietridarna iir si fina. att de ej kan ses med obevipnat iiga.
I Danmark tV. Hansen: Biller. Clrruicorni(. 1951, s.25) lever arten lika-
ledes inomhus. och jagl har i den utliindskn litteraturen ej kunnat finna nagon uppgift onr annat levnadssdtt. I)iirfiir vlr det mycket tiverraskande, di Lund- blad (Studier 6ver insektfaunan i Uppsala Universitets naturpark vid Vird- sitra. 195.1, s. 27; Studier iiver insektfaunan i Harparbol lund. 1955. s.42-43) meddelade. atl han i stor mengd vid rrpprepadc ti fe[en klickt skalbaggen
ur svampiga liivtridsgrenar och stamstvcken av diverse tridslag. Virdsitra och Harparbol lrrnd iir naturfrednde liivskoi;somraden av en mycket ur- sprunglig typ. det ftirstndmnda liggande 7 krn stider om Uppsala. det senare 20 km sdder ()m samma stad, hell isolerat frin bebyggelse. Prof. Lundblad omtalar vidare. att han pe likuande stilt kldckt arten frAn tvi platser i Skine.
Trots att den miste vara allrruin siviil i Virdsiitra som Harparbol lund, har han dir miirkviirdigt nog aldrig lyckats fl se arlen i det fria under de mAnga
Enlomol- Ts- ito.80. ll. l-2, 1959
strdckta och sidorrra ej sa rAta: sedd i profil iir liickviug:rrnas iiversida i bakre hdlften svagt intryckt, medan den hos elongutl iir jimn; slutligen har penisspelsen hos scptrcndrr (men icke hos elortgytttt) ett inskjutande hak pi
sidan.
Att uppdela arterrra errbarl efler yttrc kiinnenrffrkerr lorde lrog slundonr
lara svirt. eniir skillnaderna iir relativa och ritt obetvdliga och det hos etl antal av mig genitalundersiikta, enhetligt monterlde 3 d av elongalo funnits viss variation betriiffande kroppsformen. Dflremol synes peniskaraktirerna
lsom best studeras pi nejlikoljepreparat) vara konslant. I fig. 6 och 7 av- bildas penisspetsen (sedd underifrilr) hos de bida arlerna. Hos elongekt ar den ganska starkt utvidgad fiire delr avsmalnande delen, helbriddad och fdrsedd rned etl klubbliknande. miirkt parti i det inre. hos separanrlc svagare utvidgad och ytterst tunt kantad ulanfiir ett djupt sidohak, son1 init begren- sas av elt vinkelbtijt, jimnbrett. nliirkfergat parti.
SVENSI{A SKAI,BA(iGARS BIOI-OGI O(]tI S'I'STEIIATIK 2i
exkursioner. som gjorts till onrrAdena. Han betvivlar, att den btivit infiird
till Sverige utan anser den varir fullstAndigt inhemsk.
Denna uppfattning bekreftas nu av en kliickning
^v (:artoderc /ilunr, som jag sjiilv tjjort fran en hell urrnan del av landet. I sflllskap med min viin Slig Lundberi; besitkte jag den 2{/li 1956 den tallhed iJO km frAn Kalix i Norrbotten.
som blivit bekant genom jdgnr. Luudbergs fynd av l)icercll nlo?.st(. F.. C{.lilys scabrn Thunb., Solpingrrs hinvtcttluttts Gyll., Not/rorriina nruricnlru Dalrn.
m.fl. siillsyntheter. Fran (,rrlilgs-stammen, ett grovt vindfiille av tall (jfr
Enlonr. Tidskr. l9i'7. s.277). tog jag med hem nlgra insektangripna tickor och vidhiingande murken !ed. Ur detta klacktes iret ddrpi Ennearthton luricinum tr{ell. och cornutunt Gyll. i stor mengd samt ett enda ex. ay Catto- dcre lilunt. Denna arts nordgrens kan hirigenom fl]'ttas ett gott st)'cke norrut, rrch Kalix-fyndet er det nordligast kinda i Europa.
Det intressanta rned fyndet iir frdmst artens fiirekorrrst i det fria. i ett
omride som ligger lengt frAn niirmaste mimriskoboning, jernv,ig och andra kultrrrens skapelser. l)etta talar starkt fiir alt Cqttoclcre /i/rrn verkligen ir
inhemsk. Men A andra sidan iir det egendomligt. att ingen lvckats fi se
eller vid hivning och sAllning insxmla arten i det frin,l trots alt djuret ir
mycket litet och triigt och ntt det ftir ett undangomt levnadssf,tt. Det saknar flygftirnrflga (Entom. Jahrbuch 1919. s. 137) och kimnar kanske dirfiir sillan gtimstillet. Yid klfrckniugtr hemma .{r det naturligtvis tdnkbart. att den lilla platta skalbaggen utifrArr kan taga si51 in genorn evenluella springor
i klickningslAdorna, men blde betriffande prof. Lundblads hliickningar av arten och min egen slrandar ett sAdant antagande pi att alla fogar i lidorna medelst klisterremsor eller pA lnnal selt varit viil tillslrrtna.
33. Corticaria d.entioentris Popp. (Lathrid.iid.ae)
I Cat. Coleopt. Daniae el Fennoscandiae (1939) upptages arten sesom fuu- nen i svenska Lappland. och intet torde vil ftirut h:r publicerats dirom eller lrur den lever i vrirt land. Corticerie dentit enttis 6r en frAn Lena-omrAdet
i l-ordostsibirien zrr 1904 av Poppius beskriven art. som senare ocksi an- lrriffats pi enstaka lokaler i nordligaste Finland och Norge. Frin vilken del
rv Lappland katalogens svenska beligSe\emplar herslatnnrar ir mi6 obekant: sannolikt har det (eller de) tagits pi nigon plats i TorDe Lappmark, eftersom arten i Fennoskandia i iivrigt ir si utprSglat nordlig.
l)en 2iJ/tt 195E erhiill jag vid sillning av markftirna i iivre bjtirkskogsbiiltet i .{hiskodalerr I 6 av Cortiutriu dentiuentris pi den lokal, sorrr nyss beskrivits urrder Jlhetn pechAcer{t Epp. (s. 23). Dtir sillprovet togs, utgjordes mark- betricknini{en till tivervfrgande del av mossor och lavar nred sparsam inbland- ning nv krikris, lingon, hlibAr. griis och tirter..{rtens levnldssett i Abisko sl:immer vil iiverens med de iakttagelser iiinnu opublicerade), som ftirstiks- ledare Nils Htiglund tidigare gjort om densamm.l i lraklen av Soppero i Torne l-appmark. Han har ddr vid upprepade tillff,llen funnit den i mark- fiirnan pa laYkliidda och fiiljaktligen ganska torra nrarker med barr- och
liivskoiS. .\rlen [r silunda ett markdjur och ej som de flesla av vira nordliga (,'orlic.rri(-arter bunden till lriidsvanrpar eller svampig lriidbark.
I Lundbled omtalar, att han en glng tqgit den utomhus i Vassunda socken (Upl), dock utan att nermare redog6ra f6r fyndet.
Enlomol. fr. lrs. N. Il.1-2,1950
2n .THURE PAI,II
Oorticurfu dentioenttis skiljes redan med hiinsl.'n lill det ]'ttre r)r!'cket lelt fran alla andrir irrter av sliiktet. Det iir vAr stiirsta art. iinnu sttirre och klum- pigare b1'ggd iin (.'. pubesccns G1'11.. som den liknar bctriilfande tiicklingar-
nas punktering: deras melllnrum har Iristitn lik:r slnrka prrnkter sour huvud- slrimn.rorna. r'ilka diirigenorn ej l-vdligt frnmlriider. llen halsskiilden iir
myckct stiirre och irredare iin hos pubc.sccns. i ruillerr fiisl snalrre iin tiick- vingarna lid basen. Dessulom utmflrkes urlen ay tjocka lAr och hanens ktins- karrktArer. Fiirsta larsleder) iir hos d sfrrdeles slurkt utvidgad, tibierna pi
friinrre och mellersta benprret invindigt drrbbelbukladt' och vid spelsen ftir- sedda med en kraftig larrd sanrt penis ttriir den ses fran sidanl i apikaldelen S-Iormigt biijd och tviirt avnrndad i iinden. Iriir jimfiirelse av de sistniimnda krraktiirernn hos denliuenlris och Trubesc?rr.s hiinvisas till fig.8 och g.
34. Acmaeops septentrianis Thoms. (Cerambycidae)
I Opusc. Entoln. 1957. s. t8{-188. har biologieu irrgaende belrandlats pa grundval av den kinnedonr jag da hlde om:trtens levnadssiitt i brenda
granar. I slulel al' uppsatsen meddelades. alt fynd av enstaka.seplerrlrionis- laryer gjorls iiven i tall. Sedermera har siliil fdrf. sour jiigm. StiS Lundberg pirtrdflat talrikl och utbredda angrepp av arten i briinda lallar vid Arvids-
jaur (Lpl) resp. Iialix (Nb). Di dessa angrepp till sin natur rett !n)'cket av- viker fran sidatra i gran. synes det vara uv intresse ult nAgot redoi{tir{r dem.
Pi kronoparken Ledfat i .{rvidsjaurs socken frurns pi ett hyi.l{.1e. 5 mil viister om kyrkbyn. 450 m ii.h. och briint sonnraren 1956. i au!.lusti 1957
elt stort antal 25-{0 cm i{rova friitallar. som tagit skitdir av elden. Triden levde innu men lude btirjat avfargas i kronan. Till svaghetstillstandet hade
ocksi insektnngrepp bidragit: pi rotbenen i fr;inlstt rumuret av praktbag- gen )lekurophikr ecunlinetq I)e G. samt nagot hiigre upp av linghorningarna -lscnrunr stietunt L och (|riocepfurlrrs rrrslicus L. Vid br6slhtijd och ett stycke ovanftir denna. diir burken satt sei{t fast vid veden. hittades inuli den brinda skorpbarken -lcnrrreop.s-larrer av skilda storlekar samt i uir-
lrelerr av denr larver och inragines tv Steplvrnopuchus linenris Kugel
- men
inga larver av tle bdda nyssnimnda linghorningarna. Ddremot visnde en senure genonrfiird klflckning av insekler ur hentagna triisti'cken. att Poly- qruphns poligruplrus L. (sonr ju i vanligl fall ir en ntpr:iglad grtninsekt).
(nn iin sparsaml. levde i sanrnra zon :rv lriidet.
Ett 30-tal talhr undersiiktes. och i alla pitreffades.lrnr(eo/rs-larver mer eller mindre talrikt. NIin fiirsla tanke vilr. atl mnn lriir hnde att giira med ,lcnrueops merylinete F. En del fullvuxna larver togs uted hent ftir uppftid- ning. likasi barkbitar. som innehtill lurver. -{v de larver som liiljunde ir
nidde full rttvecklingl erlriills enrellertid uleslutande .lctrurcops septentrionis.l l)e flesta lan'erna var dock parasiterade av dipteren Lundbeckia oillicornis Zett. och
- i mindre grad
- av parasilsteklar. Utvecklingen hade fullbor- dats pA tYA irr.
.{rten synes silunda belt'sig ni11ot olika i tall och grnn. alnriDstone att dtima av hittiUs tjjorda iakttagelser. I de :rngriprn grrnlrna, soru var helt
t Daremot klickte jagm. Lundlrerg ur prov, sonr hemtagits frAn liknande talhr i Kalir.
Acmaeops matginat<t. Fdr denne arts biologi redogdres i en uppsats i Opusc. Entomologica innevarande lr (t959i.
Enlomol. Ts.44. M. ll,1-2,1950
S1'I]NSK-\ S[,-ILBA(;G-{RS BIoT,O(iI (X:II SYSTE\T-\TIE 21)
diida. upptriidde larvema fritt under den kolarde barken eller inuti den- sanrnta, och barken satt ltis pi veden. .{lla angripna tallar har deremot, ehuru torkande. iinnu yarit vid liv, och deras bark kunde ej ens med kniy eller yxa biindas loss I'rin veden. F0ljaktligen sAgs larver i dessa trAd aldrig krypr frilt omkrini; mellan bark och ved: de levde i oregelbundna gingar
i barkens inrc, ofta niira grfinseu lill den iinllu saftiga och kidiga veden.
Gemensanlt fiir arternas upptriidande i gran och tall Er, att larvernn livner sig uteslutlnde av barken och rtt dr: vid Iiirpuppningen i regel beger sig ner
i markbetiickningen.
Nigon niinrnviird roll liir tredens avlorkilnde spelar Acmeeops lrepten-
lriorris fiirmodligen irrte. Friitallarna i det studerade lallet var redan dtids- dtinrda pA ilrrrnd rv svAra nngrcpp vid basen tr )lelunophila ttumirudu-
35. Nngra skalbaggar Eom fiirpuppar eig under viixttiicket
vid stambaeen aY torrgranar
Vid nrina understiknilgar iiver Prrcftylrr lented L. tEutom. Tidskr. 1957-
s. l:t5-142), vars larver utl'ecklas i riitterrra och rotbenen pi grova torr- granlr och vanligen ldrpuppar sig under ett av hrrvudsakligen mossor h-
stiende vextliicke vid basen al slanlmarlla, fann jai; dir oftu iven puppor och I'tirpuppningsfirdiga larver till andra skalbaggar. I det fdljande liirnuas en fOrteckning pA de:rrter, som uuder sidlna omstiindigheter antriiffades.
Listnn iir pA intet sett fullstdndig, emedau observationer Sjorts er)dast pA elt
fital platser och under korla tidsperioder vAr och fiirsommar samt dirtill
mera i fiirbigaende. De har utftirts i ur$kogsartad barrskog i .\rvidsjaurs socken (Lpl) den lE-26/6 1957 och i Fors socken (Jmt) den 28-29/6 1957.
Diirjiimte forlsatte jag undersiikningen i liknande skogstyp under tvi dagar
114/5 och 26/5) 6ret dhrpi i Yinge socken (Upl).
Gemensaml 16r alla lokalerna er, att mosstAcket har varit tjockt och legat som en lucker, lett avtagbar matta vid b:rsen av triden. I bottnen har det varit mer eller nrindre ftirmultnat, r'iil eiinat att betara fuktigheten. Ftirpupp- ningen av iakttagna skalbaggar har niistan undantagsltist igt rum u t a n p I
barken av starubas eller rotben, i regel pA de varnlasle stillena, d.v.s. i vink- lar nrellarr rotbenerr pi siidra eller viistra sidan av triden. Mera s5llan hitta- des puppor inrrti barken, i det inre av humusen eller PA stdrre djup rrnder markytun. diir temperaturen ir betydligt ldgre. Sannolikt skall franrtidu urdersiikningar visa, att ett avsevert stiirre antll skalbaggsarter [n de pi-
trtffade. kanske sfirskilt sidana vilka sont larver lcver under trldbark, vid f0rpuppningen siiker sig till markbeteckningelt niirmast stalnbasen. De iir niimligen diir under det timtAliga puppstadiet lAngt betlre skyddade mot rovinsekter iin under barken och tordc diir ocksi fintrn de biista temperatur- och f ukliilhetsfiirhilladena.
I artfiirtt'ckningen belyder ,-L, .l,rvidsjaurs socketr. ,F, Fors socken och
, \'r Yiinile socken.
Oli.slirrcrrr.s sxlrstri(trts Gylt. - -,\ och F: E fiirpuppningsfArdiga larver. sorn
Iandrrt ned frin stnmdelar med sr':rmpig bark.
.lrrthophcgrts onutlimrs Zett.
- -\ och F: talrika prrppor: imagines kliickta
3- 7/7. Larternu lever sannolikt i nrarkfiirnart.
Inl,'m.,I. Is. lt0- an- Il- I 2,l!ti!)
