Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom psykiatrisk öppenvård

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Sjuksköterskans upplevelse av att arbeta

inom psykiatrisk öppenvård

- En reflektion kring sin egen roll samt samarbetet med

andra yrkesgrupper

Författare

Handledare

Magdalena Lind Hammar

Kristina Haglund

Fanny Westling

SAMMANFATTNING

Introduktion: Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare, därför är

betydelsen av forskning inom området stor. Sjuksköterskor med sin specifika

omvårdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvård men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats. Sju sjuksköterskor arbetandes i psykiatrisk öppenvård inkluderades i studien. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sammanlagt skapades 25 kategorier: positiva respektive negativa aspekter i arbetet som sjuksköterska inom öppenpsykiatri, samarbete mellan de olika

yrkeskategorierna i teamet, bemötande och uppskattning för sjuksköterskans kompetens samt sjuksköterskans bidragande kompetens i vården av patienten. Slutsats:

Sjuksköterskans upplevelse inom psykiatrisk öppenvård är komplex och visar bland annat på känslor av hög arbetsbelastning, en odefinierad roll i interprofessionellt samarbete samt både undervärdering och uppskattning för sin kompetens. Uttryck för ett bidragande

omvårdnadsperspektiv samt en bredare syn på patienten i vården visar dock på tydliga uppfattningar om sin kompetens som sjuksköterska. Allt detta är relaterat till flera faktorer såsom organisation, arbetskollegor samt den egna uppfattningen om sin yrkesroll i arbetet.

Nyckelord: psykiatrisk öppenvård, sjuksköterskor, upplevelse

ABSTRACT

Introduction: At some point suffer from mental illness is becoming more common, therefore,

role and in relation to other professions in psychiatric outpatient care. Aim: To describe the nurse's perception of their role in psychiatric outpatient care, and the experience of interaction with other professionals in their work. Method: The study was a qualitative, descriptive interview study. Seven nurses working in psychiatric outpatient care were enrolled in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis. Results: A total of 25 categories concerning positive and negative aspects of work as a nurse in outpatient psychiatric care, collaboration between the

professions

outpatient care are complex and show feelings of heavy workload, an undefined role in inter-professional collaboration and both under-valuation and appreciation of their skills. Though, expression of a contributory caring perspective and a broader view of the patient show views oft the nurse's competence. All this can be related to several factors such as organization, work colleagues and their own perception of their professional role in their work.

INNEHÅLL

Introduktion……….1

Psykiatrisk hälso- och sjukvård……….1

Sjuksköterskans kompetens………...2

Interaktion mellan yrkesgrupper………4

Psykiatrisjuksköterskans roll……….5 Problemformulering………...6 Syfte………...6 Frågeställningar………..6 Metod……….7 Design ...7 Datainsamlingsmetod ...7 Urval ...7 Tillvägagångssätt...7

Bearbetning och analys ...8

Etiska överväganden………...9

Resultat………..9

Positivt med arbetet som sjuksköterska inom psykiatrisk öppenvård………...10

Negativt med arbetet som sjuksköterska inom psykiatrisk öppenvård……… 11

Samarbetet mellan de olika professionerna i teamet……….12

Bemötande, stöd, intresse och uppskattning från teamet………..13

Sjuksköterskans bidragande kompetens i vården av patienten……….14

Diskussion………15

Huvudresultat………15

Resultatdiskussion ………15

Metoddiskussion………...19

Teoretiska och kliniska implikationer………..20

Slutsats……….20

1

INTRODUKTION

Psykiatrisk hälso- och sjukvård

Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare. Därmed har uppmärksamhet riktas mot betydelsen av forskning inom området samt behovet av hälsofrämjande insatser inom psykiatrisk hälso- och sjukvård (Jormfeldt & Svedberg, 2010). Mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning uppger idag att de lider av psykisk ohälsa. De vanligaste diagnoserna är lindrigare depressioner och olika tillstånd av ångest eller psykosociala problem. Ofta är dessa problem också kombinerade med missbruk (Socialstyrelsen [SOS], 2008). En svensk studie visar också att 18,5 procent av de tillfrågade som besökte

primärvården uppgav att de led av någon form av psykisk ohälsa (Bernhardsson, Grohp & Sundin, 2010 ). Psykiatrisk behandling är dock inte lika vanligt som förekomsten av psykisk ohälsa; endast tio procent av de som söker vård relaterat till psykiska besvär får behandling (SOS, 2008).

Svensk psykiatrivård har genomgått stora förändringar och en psykiatriutredning påbörjades i slutet på 1980-talet. Denna utredning ledde till att en psykiatrireform genomfördes 1995. Enligt reformen bör en individuell bedömning göras vid vården av en patient gällande hur och vem som ska möta personens behov (Andersson Höglund & Hedman Ahlström, 2006). En förutsättning för ökad kvalitet och patientsäkerhet i den psykiatriska vården är en ökad tillgång till specialister inom psykiatri. Detta påverkar också möjligheterna till en fungerande samverkan mellan den psykiatriska vården, primärvården och socialtjänsten (SOS, 2008).

Kostnaden för psykiatrisk vård står för ca tio procent av den totala hälso- och

sjukvårdskostnaden. Ungefär femtio procent av resurserna inom den specialiserade psykiatrin går till öppenvården (SOS, 2008). Inom den psykiatriska öppenvården arbetar läkare,

psykologer, kuratorer, sjuksköterskor och skötare där sjuksköterskorna är den största personalgruppen. Dock har andelen psykiatrisjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården minskat mellan år 1995-2007. Den vanligaste behandlingsformen inom

2 reformen. Oberoendet beskrevs som positivt men ensamheten som negativ. Sjuksköterskor beskrev ändå att de förbättrats i förmågan att ge vård efter reformen. (Magnusson, Högberg, Lützén, & Severinsson, 2004).

Sjuksköterskans kompetens

Sjuksköterskan har historiskt sett främst arbetat utifrån ett biomedicinskt perspektiv och begreppet omvårdnad kom in i den svenska sjuksköterskeutbildningen först på 1970-talet. Det finns fyra utmärkande drag som preciserar omvårdnadsbegreppet trots att definitionen av termen kan förklaras olika världen över. Det första draget är humanvetenskapligt fokus där människan beskrivs som en helhet och inte bara som en fysisk kropp. Den andra aspekten är praktisk inriktning, där en viktig uppgift för sjuksköterskan är att öka sin kunskap i relation till verksamheter där omvårdnad bedrivs. Det tredje; omsorgstradition innebär att omsorg som är något allmänmänskligt måste ingå i god omvårdnad och bör ses som ett ideal för

sjuksköterskor. Den sista aspekten i omvårdnadsarbetet är hälsoorientering. Sjuksköterskans arbete utgår från ett hälsoperspektiv som involverar hälsobevarande och hälsoförebyggande åtgärder men även arbete och omsorg om redan sjuka patienter. Hälsa kan definieras som ett tillstånd i balans och som en subjektiv tolkning av livssituationen. Sjuksköterskeyrkets utveckling kan ses som att ha gått från att ha varit ett kall baserat på uppoffring och värderingar till att idag vara en profession som bygger på etablerad forskning inom ämnet omvårdnad (Jakobsson & Lützén, 2009).

Omvårdnad inom psykiatrisk vård fokuserar på en persons upplevelse av hälsa och livskvalitet oavsett sjukdom. Sjuksköterskan planerar vården och omvårdnadsinsatserna tillsammans med patienten. Beroende på patientens sjukdom och situation riktar sig omvårdnadsarbetet mot känslomässiga och/eller praktiska aspekter. En förutsättning för omvårdnadsarbetet är att det finns en existerande relation mellan sjuksköterska och patient. Grunden till relationen är god kommunikation. Omvårdnaden ska utformas utifrån

3 En viktig uppgift är att arbeta nätverks- och samhällsbaserat oavsett var man arbetar. Det innebär att upprätthålla kontakt med andra instanser kring patienten. Psykiatrisjuksköterskan ska också arbeta aktivt mot fördomar, diskriminering och utanförskap samt utbilda

medarbetare och studenter (Psykiatriska riksföreningen & Svensk sjuksköterskeförening, 2008).

Enligt en systematisk litteratursammanfattning där studier utförda i Storbritannien

sammanfattas, framkommer att psykiatrisjuksköterskan kan göra betydande insatser i den psykiatriska vården (Currana & Brooker, 2007). Psykiatrikern och psykiatrisjuksköterskan samtycker ofta angående en patients diagnos visar en studie utförd på Uppsala universitet. Resultatet tyder på att sjuksköterskan och läkaren kommer fram till samma resultat efter att var för sig ha gjort en strukturerad psykiatrisk intervju. Att fler arbetsuppgifter utförs av den specialistutbildade sjuksköterska skulle enligt författarna innebära en högre

kostnadseffektivitet samt mindre arbetsbörda för läkaren utan att försämra vårdens kvalitet (Hedlund, Stålenheim, Ekselius & Carlsson, 2005). Enligt Turkington et al. (2006) kan psykiatrisjuksköterskor med KBT -(kognitiv beteende terapi) utbildning minska andelen depression, inläggning på sjukhus, återfall samt öka sjukdomsinsikten för patienter med schizofreni. Psykiatrisjuksköterskan har även visat sig kunna göra adekvata psykiatriska bedömningar på akutmottagning (Sinclair, Hunter, Hagen, Nelson & Hunt, 2006) samt utföra giltig bedömning och diagnos av psykisk störning med hjälp av datorstödda program (Sharma et al., 2008). Studier visar även att förskrivningsrätt för psykiatrisjuksköterskor kan fungera bra. Hälsopersonal som arbetade med psykiatrisjuksköterskor med förskrivningsrätt var över lag positiva (Earle, Taylor, Peet & Grant, 2010). Även patienter var nöjda när de fått

läkemedel utskrivet av psykiatrisjuksköterska (Norman, Coster, McCrone, Sibley & Whittlesea, 2010).

Psykiatrisjuksköterskor kan även förbättra standarden i den somatiska vården. I en studie föreslås att sjuksköterskor kan förbättra kvaliteten på fysiska vården för personer med en allvarlig psykisk sjukdom genom att ha en mer direkt roll, som att kontrollera fysiska symptom, ha kontakt med läkare och erbjuda fysiska hälsoråd (Happell et al., 2011).

Interaktion mellan yrkesgrupper

4 till ett större helhetsperspektiv på patientens problematik. Teamet i vården kan beskrivas som en grupp bestående av ett antal personer som var och en innehar specifik kompetens.

Individerna arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål som främst är att utveckla och implementera den bästa formen av vård för en patient samt, utvärdera effekt av insatserna. I teamen arbetar vanligtvis läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska och skötare. Ytterligare fördelar med teamarbetet är att alla i teamet hålls uppdaterade om patientens situation och att samordningen av insatserna kring patienten blir bättre (Blomqvist, 2009). Studier visar på vikten av samarbete mellan sjuksköterskor och andra professioner inom den psykiatriska vården (Tanioka et al., 2011). I till exempel samarbete med andra yrkesgrupper arbetar sjuksköterskan dels med att förebygga psykisk ohälsa men även att behandla de redan insjuknade, samt rehabilitera till tillfrisknande (Eby & Brown, 2009). Resultat finns även på att samarbete mellan sjuksköterskor och läkare tillsammans med andra åtgärder för att minska riskfaktorer minskade andelen depression efter 12 månader hos patienter med denna diagnos (Katon et al., 2010). I en studie upprättades för patienter med psykisk sjukdom en gemensam journal för allmänläkare och psykiatrisjuksköterska. Detta uppskattades av patienterna samt stärkte deras autonomi och förbättrade kommunikation och effektiviteten i arbetet mellan de olika professionerna (Essex, Doig & Renshaw, 1990). I en annan studie innebar

interprofessionellt samarbete positiva upplevelser från sjuksköterskor och att deras kunskap bedömdes viktig av andra i teamet. Förtroende mellan de olika professionella visade sig vara en viktig faktor för interprofessionellt samarbete. Både tillit och interprofessionell samverkan sågs som grundläggande för att säkerställa en säker arbetsmiljö inom psykiatrisk vård

5

Sjuksköterskans roll inom psykiatrisk hälso- och sjukvård

Patienter som deltog i en studie uppgav att psykiatrisjuksköterskorna var viktiga för deras mentala hälsa. Många tyckte dock det var svårt att definiera deras roll men att de fyllde en funktion som de andra professionerna inte kunde fylla (Ryan, Garlick & Happell, 2006). Däremot anser Barker, Jackson och Stevenson (1999) att psykiatrisjuksköterskans roll är tydlig men komplex. Sjuksköterskan förväntas vara mänsklig och professionell vid olika tillfällen. Att kunna ge fakta och informera om sjukdomar och läkemedel samt översätta och förklara medicinska termer är också från både patienter och vårdpersonal en förväntad egenskap hos sjuksköterskan enligt en studie (Barker et al., 1999). Utifrån intervjuer med sjuksköterskor i en irländsk studie framställdes ett antal kategorier gällande

psykiatrisjuksköterskans roll. Utifrån resultatet är psykiatrisjuksköterskans roll att bedöma patientens behov, utvärdera och planera vård, utbilda patienter och personal samt

dokumentera information. Att ha en god och omtänksam relation med patienten tillhör också psykiatrisjuksköterskans roll. Utöver det ska psykiatrisjuksköterskan även samordna tjänster för patienter och kommunicera med andra yrkesgrupper (Cowman, Farrelly & Gilheany, 2001).

I en studie intervjuades sjuksköterskor gällande sin kunskap inom psykiatrisk vård där de upplevt en förändring i sin sjuksköterskeroll under sin arbetstid. Detta beror på utvecklingen från mentalsjukhusvård till en vård där den psykosociala modellen idag ska stå i fokus. Begreppen för modellen är fullständighet, välkomnande, tvärvetenskaplighet och mellanmänsklig relation (Olschowsky & Duarte , 2007).

I en svensk studie framkom att psykiatrisjuksköterskor uppfattar sin roll som en

allmänmänsklig alltiallo, inte olik föräldrarollen. Resultatet visade att förutom från politisk och organisatorisk nivå påverkas psykiatrisjuksköterskans roll av enskilda sjuksköterskors attityder och tolkningar av sina uppdrag (Kristiansen et al., 2010). I en studie där

sjuksköterskor fick grupphandledning av en utbildad sjuksköterska uttryckte sjuksköterskorna att de upplevde en tydligare professionell identitet. Att vara oberoende visade inte bara ökad autonomi och tydlighet i den professionella funktionen utan också de olika svårigheterna av att vara en sjuksköterska på avdelningen. De upplevde sig mer övertygade om vikten av att arbetet bygger på ett omvårdande perspektiv. De ville, trots motstånd från annan personal, genomföra omvårdnadsperspektivet på sina vårdavdelningar (Arvidsson et al., 2001). Enligt en studie av Berg och Hallberg (2000) framkom att sjuksköterskorna verkade sakna

6 och en kamp mellan yrkesmässigt oberoende och beroende. Detta trots att de hade många ansvarsområden, enligt en studie. I en intervjustudie med sjuksköterskor framkom svårigheter att klargöra vad psykiatrisk omvårdnad egentligen innebar samt svårigheter att förlita sig på sin egen förmåga att agera (Arvidsson et al., 2001).

Problemformulering

Psykiatrisjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i

vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Psykiatrisjuksköterskor utgör dock den största personalgruppen inom denna verksamhet. Studier finns som visar på svårigheter för psykiatrisjuksköterskor att själva precisera och beskriva sin egen roll (Ryan et al., 2006).

SYFTE

Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete.

Frågeställningar:

1. a. Vad upplever sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård som positivt i sitt arbete? b. Vad upplever sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård som negativt i sitt arbete?

2. Hur upplever sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård samarbetet med andra professioner inom teamet på sin arbetsplats?

3. Hur ter sig bemötande, stöd, intresse och uppskattning för sjuksköterskans kunskaper från de andra yrkesgrupperna i teamet inom psykiatrisk öppenvård enligt sjuksköterskorna?

4. Vad upplever sjuksköterskor inom den psykiatriska öppenvården att de kan bidra med i vården för patienten?

7

Design

Studien är en deskriptiv semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ design (Polit & Beck, 2008).

Datainsamlingsmetod

Semistrukturerad intervju (Polit & Beck, 2008) med fyra frågor formulerade utifrån frågeställningarna: Vad upplever du som positivt respektive negativt i ditt arbete som sjuksköterska inom psykiatrisk öppenvård? Hur upplever du samarbetet med andra professioner inom teamet på din arbetsplats inom psykiatrisk öppenvård? Hur ter sig

bemötande, stöd, intresse och uppskattning för dina kunskaper från de andra yrkesgrupperna i teamet inom psykiatrisk öppenvård?, Vad upplever du att du som sjuksköterska kan bidra med i vården för patienten i ditt arbete inom den psykiatriska öppenvården ?

Urval

Urvalskriterier var sjuksköterskor arbetande inom psykiatrisk öppenvård på tre mottagningar vid en psykiatrisk klinik i en mellansvensk stad. Bekvämlighetsurval gjordes (Polit & Beck, 2008) och hänsyn togs till att få en spridning i ålder samt kön. Hänsyn togs även till

tillgängligheten för att bli intervjuad, då tidsperioden för utförandet av intervjuer var

begränsad. Sju sjuksköterskor deltog i studien varav sex kvinnor och en man. Deltagarna var mellan 40 och 65 år.

Tillvägagångssätt

Tillstånd för studien söktes hos varje avdelningschef och verksamhetschef på de psykiatriska öppenvårdsmottagningar som var aktuella, vilka alla gav sitt godkännande. Avdelningschefen skickade ut informationsmail om intervjustudien till alla sjuksköterskor på sin mottagning och att de kanske skulle bli uppringda av författarna och tillfrågade om att deltaga.

8 analyseras.

Bearbetning och analys

Alla sju intervjuer transkriberades direkt efter varje intervju och varje intervju fick en egen siffra, från nr 1-7. Allt intervjumaterial lästes igenom två gånger av båda författarna. Innehållet analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalysmodell av Graneheim och Lundman (2004). Alla intervjuernas textinnehåll sammanställdes med utgångspunkt för varje specifik intervjufråga och analyserades därefter. Meningsbärande enheter togs ut ur texten, sedan kondenserades meningsenheterna, koder bildades och sattes sedan in i kategorier. Sammanlagt skapades 25 kategorier. I tabell 1 visas exempel på hur innehållsanalysen gick till.

Tabell 1: Exempel på innehållsanalys

Deltagare Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande enhet

Kod Kategori

1 Det negativa, det är att det också har räknats pinnar, dvs. antal patienter per dag som vi har, och att vi också haft

ett tryck på det

Negativt att man räknat pinnar, haft ett tryck på det

Krav på antal patientbesök

Hög

arbetsbelastning

3 Det finns liksom inte utrymme tror jag och visa intresse eller uppskattning för vad andra gör Inte utrymme för intresse eller uppskattning Litet utrymme för visad uppskattning Hög arbetsbelastning

6 Det är väl det här att tiden...man känner ju alltid att man har

alldeles för lite tid så det kan ju bli stressigt ibland

Alldeles för lite tid, kan bli stressigt ibland

Tidsbrist ger stress

Hög

arbetsbelastning

9 sjuksköterska det är att vi

får hela tiden nya arbetsuppgifter, tiden räcker inte till

arbetsuppgifter, tiden räcker inte till

inte till arbetsbelastning

Etiska överväganden

Deltagandet i studien var frivilligt och de deltagande informerades om att de skulle komma att vara helt anonyma i studieresultatet. Varken ålder eller kön hos respondenterna redovisas i resultatet för att säkerställa anonymiteten. Även respondenternas arbetsplatser är anonyma i studien. Alla som tillfrågades att medverka informerades om detta samt om studiens syfte och metod. Informationsbrevet till deltagarna visas här i bilaga 1.

RESULTAT

De skapade kategorierna under varje intervjufråga redovisas i tabell 2. Parentesen efter kategorinamnen i den löpande texten avser antal sjuksköterskor som uttalat sig i kategorin.

Tabell 2: Kategorier under respektive frågeställning

10 öppenvård? Känsla av betydelse Patientkontakt Självständigt arbete Teamarbetet Varierande arbete Ensamt arbete Hög arbetsbelastning Känslomässigt tungt Svårt med nätverksarbete Toppstyrning Outnyttjad kompetens Alltiallo Bra samarbete Hierarki Hyrläkare ett problem Håller på sina roller Bra bemötande Förståelse för sjuksköterskans arbetsuppgifter Okunskap om sjuksköterskans kompetens Undervärdering Uppskattning relaterat till erfarenhet Visad uppskattning Medmänsklighet Mångfasetterad kunskap Omvårdnadstänk Tillgänglighet för patienten

Positivt med arbetet som sjuksköterska inom psykiatrisk öppenvård

Känsla av betydelse (n=5)

En känsla av betydelse upplevdes på olika sätt. Deltagarna såg sig själva som en viktig del i verksamhetens funktion. Positivt ansågs vara att hjälpa andra som har det svårt. Då arbetet med patienterna i grupp gav goda resultat upplevdes en positiv känsla.

11 Patientkontakt (n=3)

Kontakten med patienten ansågs vara en positiv del i arbetet “I och med att patienten kommer, de tillför ju även mig någonting” (ssk 4). “Det absolut mest positiva det är ju patientkontakten att följa patienter i deras svåra... ja psykiatriska sjukdom och se att vårt arbete ger resultat” (ssk7).

Självständigt arbete (n =3)

Självständighet och eget behandlingsansvar sågs som positivt.

“Det positiva då, det är att… jag har ett eget behandlingsansvar “ (ssk 3. ). “Det positiva är att det är ett otroligt självständigt arbete”.(ssk 1)

Teamarbetet (n =4)

Teamarbetet med kuratorer, läkare och psykologer sågs som positivt då det gav feedback och ömsesidigt utbyte

” Jag sköter mina patienter själv med hjälp av mitt team naturligtvis”, (ssk 1) “Positivt att vi är olika personalkategorier på mottagningen, för det gör att vi kan… ja, dra nytta av

varandra, lära av varandra” (ssk 4).

Varierande arbete (n=3)

Varierande arbetsuppgifter sågs som positivt. Arbetet var oförutsägbart och omväxlande. Olika kontakter till exempel med studenter ansågs också vara positivt.

“Det positiva det är att det är väldigt omväxlande” (ssk 4) “Man kan ju aldrig förutse en dag så är det ju det kan man kanske inte på många andra ställen heller men just här är det ju så” (ssk6)

Negativt med arbetet som sjuksköterska inom psykiatrisk öppenvård

Ensamt arbete (n=2)

Att man på arbetsplatsen oftast jobbade enskilt kunde upplevas som ensamt i arbetet. “Positivt med grupparbete också att man är två personer, man får feedback, det känns positivt. Ofta jobbar man ju ganska ensam annars” (ssk 1) “Så där ja ensamhetskänsla kan man väl få...”(ssk 5)

12 Många olika arbetsuppgifter samt brist på tid med andra kollegor uttrycktes

“Det finns inte utrymme för att ventilera med arbetskamrater för alla är jättefullbokade.” (ssk 2) det negativa, det är att det också har räknats pinnar, dvs. antal patienter per dag som vi har, och att vi också haft ett tryck på det (ssk1)

Känslomässigt tungt (n=2)

Arbetet beskrevs som känslomässigt tungt. Tungt att lyssna på den sjuka patientens svårigheter. En känsla av att vara otillräcklig upplevdes.

“Negativt... med mitt arbete är att man får ta väldigt, väldigt mycket negativt av patienter och anhöriga, alltså det är ett väldigt tungt arbete” (ssk2). “Man kan vara ensam med en patient och känna att man är otillräcklig eller är den här patienten för sjuk” (ssk 5).

Nätverksarbete svårt (n=1)

Arbetet med att hjälpa psykiatriska patienter ut till nätverk som till exempel försäkringskassan och socialtjänsten uttrycktes som svårt.

“Det negativa det är väl att … det är så svårt till exempel… om man har haft en psykiatrisk diagnos att försöka få patienten ut till nätverken, till… soc… och… det här med

försäkringskassan är extra tungt idag”. (ssk 3)

Outnyttjad kompetens (n= 1)

Att inte få använda hela sin kompetens och uppdatera denna inom delar av sitt kunskapsområde såg som negativt.

“Min kompetens tycker jag inte riktigt blir fullt utnyttjad… ja alltså uppdatera sig, mediciner, ge injektioner, och ta prover...”.(ssk 2)

Toppstyrning (n=2)

Negativt var att verksamheten upplevdes som toppstyrd vilket medförde en känsla av ofrihet. Svårigheter att påverka organisationen upplevdes.

13

Samarbetet mellan de olika professionerna i teamet

Alltiallo (n=4)

Upplevelsen av att arbetsuppgifter ges till och tas av sjuksköterskor även om de inte är specifikt för dem som yrkesgrupp samt att sjuksköterskan uppfattas som “en spindel i nätet”. “Vi har tagit oss rollen som spindeln i nätet. Det är ju många som gärna vill säga att vi har tagit oss den rollen.” (ssk 1) “Det är såhär verkligheten ser ut. Att det är vi som får ta allt från att rensa rören på toaletten till avancerade behandlingar” (ssk 3),

Bra samarbete (n=6)

Samarbetet ansågs fungerade bra då alla lyssnar på varandra och det upplevdes möjligt att ställa frågor till medarbetarna. Klimatet beskrevs som öppet vilket gynnade inlärning mellan de olika professionerna. Kunskaper från olika yrkesgrupper togs till vara på. En känsla av trygghet i arbetsgruppen uppgavs.

“Vi tar tillvara varandras kunskaper” (ssk 3). ”Hela mottagningen så är det en bra stämning och det gör att det är lätt att ha ett gott samarbete” (ssk4).

Hierarki (n = 1)

Känslan av ett hierarkiskt förhållningssätt mellan professioner på arbetsplatsen.

“Det är att det är lite hierarki men det kanske beror på att det är lite... vi har inte fått ihop den här teamkänslan riktigt på något sätt och det är kanske där det brister på något sätt kanske”. (ssk 6)

Hyrläkare ett problem (n=5)

Hyrläkare sågs som ett problem i samarbetet då de inte alltid lyssnade till sjuksköterskorna samt gav sämre kontinuitet i teamarbetet.

“Kan ju bli problematiskt då när vi har hyrläkare som kommer och så ställer de till... Att de frågar inte oss... “ (ssk 3) “Nu har vi ju många hyrläkare här som, som då naturligtvis som kommer och ehh jobbar en kortare period och dom hinner ju ofta inte bli insatta i det här så att där kan det ju bli det här nätet som jag sa fallera ibland men som regel så funkar det då (ssk 5).

Håller på sina roller (n = 2)

14 arbetet inte var så öppet mellan de olika yrkeskategorierna.

“Vi jobbar lite KBT-mässigt och det kan också vara lite... det kan upplevas som lite känsligt att... man går in och trampar lite på deras (psykologernas) revir känns det som.“(ssk 2) “Det jag kan uppleva här kanske är att det är lite stängda dörrar mellan de olika professionerna“ (ssk 6)

Bemötande, stöd, intresse och uppskattning från teamet

Bra bemötande (n=3)

Det beskrevs ett bra bemötande från andra yrkesgrupper.

“Ja bemötandet är bra från alla personalkategorier” (ssk 4) “Jag har aldrig känt mig... nedvärderad eller bortschasad” (ssk 3)

Förståelse för sjuksköterskans arbetsuppgifter (n=2)

Andra yrkesgrupper i teamet visade förståelse för sjuksköterskans kunskaper och arbetsuppgifter.

“På våra teamkonferenser frågar de ju ur vårt perspektiv också” (ssk3). “Förståelse för att vi har betydligt mer än endast våra patienter” (ssk1)

Okunskap om sjuksköterskans kompetens (n=3)

Det beskrevs att andra yrkesgrupper inte visste vilka arbetsuppgifter sjuksköterskan utför eller vilka kunskaper sjuksköterskan innehar.

“På själva mottagningen så kan jag ibland känna att yrkes... de andra yrkesgrupperna vet inte vad sjuksköterskan gör” (ssk 7) “Vad det är vi faktiskt gör och vad vi är duktiga på, och det har varit så svårt att förklara det” (ssk 3).

Undervärdering (n=4 )

Erfarenhet av att det arbete sjuksköterskor gör inte alltid tas på allvar samt känslor av att inte värderas för sin kompetens i behandlingsarbetet.

15 Uppskattning relaterat till erfarenhet (n = 2)

Uppfattning om att uppskattning från andra kunde bero på sin långa erfarenhet och inte specifikt för sin roll som sjuksköterska

“Jag känner väl det att jag... jo att jag uppskattas för den profession jag har då men sen kanske det har att göra med att jag är över 50 år och jag har jobbat i många år” (ssk 6) “ Tycker jag att de uppskattar mina... min kunskap men jag tror att det handlar väldigt mycket om att jag har jobbat så länge jag har en arbetsledande roll, jag tror att de lyssnar mer på mig än än en kollega som är... jag säger bara sjuksköterska“ (ssk 7)

Visad uppskattning (n=4)

Uppfattningen fanns om att andra visade uppskattning för sjuksköterskorna genom att se deras kunskap och resultat.

“tror jag att läkare är beroende av sjuksköterskerollen och att de av hävd eller vana vet att det finns en sjuksköterska” (ssk 5).” Vi är ju verkligen uppskattade för det vi gör i vår handledning och...det tycker jag att många här talar om också, att man gör ett bra jobb. (ssk 3)

Sjuksköterskans bidragande kompetens i vården av patienten

Medmänsklighet (n=1)

En deltagare beskrev att det som sjuksköterskan kunde bidra med i vården av patienten var medmänsklighet

“Den här tysta kunskapen som inte vi har ord för.. Att man är så mycket medmänniska” (ssk 3).

Mångfasetterad kunskap (n = 6)

Att ha kunskap inom flera områden som somatik, medicin och omvårdnad beskrevs som en tillgång hos sjuksköterskor.

“Det finns ju mycket medicinska sjukdomar som ger psykiatriska problem. Att vi har det också tänket med oss lite grann; det tror jag också är specifikt för oss, att vi kan vara lyhörda för att det kan vara något annat”, (ssk 3), “ Det är den medicinska biten och

omvårdnadsbiten som jag tycker är specifikt för sjuksköterskan” (ssk 7)

Omvårdnadsstänk (n = 4)

16 som ser till helheten vilket är grundläggande inom omvårdnad. I helheten inkluderades även upprätthållande av nätverkskontakt med andra instanser som till exempel försäkringskassan. “Jag tycker sjuksköterskorna då… ser till att helheten funkar” (ssk 5).“Vi är väldigt mån om att upprätta nätverkskontakt och det är nog typiskt för oss sjuksköterskor.” (ssk 2)

Tillgänglighet för patienten (n= 2)

Det fanns en uppfattning om att sjuksköterskan var mer tillgänglig för patienten och följde dem under hela vårdtiden.

“Tillgängligheten tror jag också vi har som sjuksköterskor lättare eller lättare vet jag inte om vi har men jag tycker att vi har den att man tänker på den att man är tillgänglig” (ssk 5) “Vi följer ju patienten från början till vi skriver ut dom härifrån så vi har ju gör liksom ett mer grundligt arbete” (ssk 6)

DISKUSSION

Huvudresultat

Resultatet visar upplevelser av självständighet och ensamhet i arbetet som sjuksköterska inom psykiatrisk öppenvård. En känsla av betydelse upplevdes i samband med att som individ hjälpa någon annan. Majoriteten av deltagarna uppgav en hög arbetsbelastning vilket de upplevde som negativt. Sjuksköterskans arbetsuppgifter visade sig vara svåra att precisera både för sjuksköterskorna själva och enligt sjuksköterskorna även för övriga yrkesgrupper i teamet. Upplevelser av att arbetsuppgifter som ingen vet vem de tillhör utfördes av

17

Resultatdiskussion

Det framkom hos de intervjuade uttryck av både självständighet och ensamhet i arbetet som psykiatrisjuksköterska. Självständigheten ansågs vara den positiva biten och ensamheten den negativa. Detta nämns i en studie av Magnusson et al. (2004) som något centralt efter

psykiatrireformen i Sverige och som gjort att sjuksköterskorna känner att de ger en bättre vård. Känslan av betydelse upplevdes ofta hos respondenterna i samband med att

sjuksköterskan som individ bidrog med något till patienten vilket också kan kopplas till oberoende och självständighet.

Psykiatrisjuksköterskan bör hjälpa patienten att bära dennes psykiska smärta (Psykiatriska riksföreningen & Svensk sjuksköterskeförening, 2008). I studiens resultat framkom upplevelser av att arbetet var känslomässigt tungt. Patienternas svårigheter ansågs vara påfrestande att hantera och uppgavs vara en negativ aspekt av arbetet. Samtidigt beskrevs en positiv känsla av betydelse i samband med att hjälpa en annan människa i en svår situation. Även patientkontakten ansågs vara en mycket positiv del i arbetet. Att hjälpa patienten att bära dennes psykiska smärta kan således både upplevas som positivt och negativt.

Andelen psykiatrisjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården har minskat mellan år 1995-2007 (SOS, 2010). Det kan vara en orsak till att majoriteten av deltagarna i studien upplevde en hög arbetsbelastning. Det uppgavs att krav ställdes på antal patientbesök per dag vilket upplevdes som väldigt negativt. Känslor av att inte kunna reflektera med kollegor på grund av tidsbrist beskrevs också.

18 arbetsbördan för läkarna. Då flertalet sjuksköterskor i vår studie upplever en hög

arbetsbelastning visar detta att det dock kanske inte är möjligt ur resurssynpunkt. Dessutom uttrycktes känslor av undervärdering till exempel då vissa läkare ville att sjuksköterskor skulle ha stödsamtal med en patient utan att kunna precisera syftet med det samt känslan av att inkräkta på andra professioners yrkesområden uttrycktes då sjuksköterskor till exempel utförde KBT(kognitiv beteende terapi).

Enligt Cowman et al. (2001) ska psykiatrisjuksköterskan även samordna vårdtjänster för patienter och kommunicera med andra yrkesgrupper. Samordning i form av nätverkande uttrycktes i denna studie som en specifik sjuksköterskeuppgift men även i form av att sjuksköterskan tagit sig rollen som spindeln i nätet. Kristiansen et al. (2010) nämner att psykiatrisjuksköterskor uppfattar sin roll som en allmänmänsklig alltiallo, inte olik

föräldrarollen. De beskrev också att de kände sig ensamma, utan någon som gav dem stöd samt att psykiatrisjuksköterskans roll delvis beror på olika tolkningar av sina uppdrag. Detta kan också ses i vår studie genom informanternas uppfattning om att andra yrkesgrupper lägger arbetsuppgifter på sjuksköterskorna och att de själva tar på sig arbetsuppgifter som ingen vet vem de tillhör. Många olika arbetsuppgifter som ingen annan profession ser som sina kan härledas till okunskap och otydlighet kring psykiatrisjuksköterskans arbetsuppgifter. Att till exempel de inhyrda läkarna inte alltid lyssnar till sjuksköterskorna kan ha att göra med okunskap om sjuksköterskans kompetens och att den allmänna uppfattningen om vad en psykiatrisjuksköterska gör inte är fastställd, något som en sjuksköterska i intervjun beskrev att de arbetade med för att tydliggöra.

19 psykoterapeuter ibland bestämde över sjuksköterskornas huvud. Detta framkom även i vår studie, samt även upplevelsen av ett hierarkiskt förhållningssätt mot sjuksköterskor.

Tidigare forskning har visat på uttryck av svårigheter för sjuksköterskor att förlita sig på sin egen förmåga att agera och avsaknad av professionellt förtroende, trots många

ansvarsområden (Berg & Hallberg, 2000). Även att som sjuksköterska ha svårt att klargöra vad psykiatrisk omvårdnad egentligen innebar samt svårigheter att förlita sig på sin egen förmåga att agera är känt sedan tidigare (Arvidsson et al., 2001). Dessa fenomen kunde även noteras i denna studie. Detta kan ses till exempel i upplevelsen av att ibland känna sig som en “slasktratt”. Citatet är värdefullt att diskutera ur självbildssynpunkt enligt författarna.

Upplever andra professioner sjuksköterskan som en “slasktratt” eller ser sjuksköterskan sig själv som en “slasktratt”? Uttrycket “slasktratt” syftar i det här sammanhanget på att en sjuksköterska upplevde att sjuksköterskorna får vårda de patienter som är för sjuka för att kunna genomgå en terapeutisk behandling. Detta skulle kunna uppfattas som att

sjuksköterskan har en unik kompetens att vårda dessa patienter. Utifrån intervjuerna som utförts i studien fanns även upplevelsen av att sjuksköterskan vårdar de sjukaste patienterna då de inte anses kompetenta att ge terapibehandling. Således kan tolkningen göras att det finns en uppfattning om att den stödjande behandlingen sjuksköterskan ger inte är av samma

betydelse som en terapeutisk behandling som ges av psykolog. Även uppfattningen om att man som sjuksköterska uppskattas främst för sin erfarenhet och inte sin kompetens kan diskuteras utifrån denna aspekt. Detta är en uppfattning som inte uttryckts i ord av de andra medarbetarna och frågan är om andra professioner har samma bild. På frågan om

sjuksköterskan upplevde ett bra bemötande av andra yrkesgrupper i teamet uttrycktes “Jag har aldrig känt mig... nedvärderad eller bortschasad”. Att se som positivt att inte bli “bortschasad” kan tolkas som att man inte ser sin egen värdefulla och självklara roll i teamet. Detta kan i sin tur leda till känsla av undervärdering och påverka sjuksköterskans egen självbild i sin

yrkesroll. Men då det framkom att andra professioner vände sig till sjuksköterskan i arbetet visar det på att det också finns förståelse och värdering för deras kunskap. Det kan konstateras att okunskap om vad psykiatrisjuksköterskan gör existerar men att det också kan vara

sjuksköterskan själv som bidrar till detta genom att ta på sig arbetsuppgifter som egentligen inte tillhör dem mer än någon annan profession samt genom att inte tydliggöra sin egen kompetens.

20 symtom (Psykiatriska riksföreningen & Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Deltagarna i studien ansåg att de hade en mångfasetterad kunskapsgrund där de inte bara känner igen psykiatriska symtom utan även ser tecken på somatiska sjukdomar, samt även har en medicinsk kunskap.

Att sjuksköterskan har kunskaper inom olika områden kan underlätta att vårda en patient med ett helhetsperspektiv. Tidigare forskning har visat att psykiatrisjuksköterskor kan förbättra standarden i den somatiska vården för en person med allvarlig psykisk sjukdom genom att till exempel kontrollera fysiska symtom. Förutom att utföra arbetsuppgifter som tidigare tillhört andra yrkesgrupper visar resultatet i studien på att sjuksköterskorna bidrog med ett

omvårdnadstänk i vården av patienten. Det innebar att de kände att de fokuserade mer på helheten och inte på enskilda problem (Happell et al., 2011). Helhetstänket ingår i

omvårdnadsbegreppet där människan inte bara beskrivs som en fysisk kropp (Jakobsson & Lutzén, 2009). Intressant att begrunda är om den upplevda oförståelsen och okunskapen om sjuksköterskans kompetens kan ha att göra med en okunskap bland andra yrkeskategorier om själva omvårdnadsbegreppet som är centralt för sjuksköterskan.

Metoddiskussion

En kvalitativ forskningsmetod var adekvat i denna studie då syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sitt arbete inom psykiatrisk öppenvård. Kvalitativ

forskningsmetod syftar till att belysa mänskliga erfarenheter, tankar och upplevelser (Polit & Beck, 2008).

Två olika personer utförde intervjuerna vilket kan påverka eventuella skillnader i följdfrågor som ställdes. Transkribering av intervjuerna gjordes av intervjuaren själv men lästes och analyserades av de båda författarna för att få en sammanhållen uppfattning om innehållet samt att minska risken för feltolkning och missförstånd.

Efter intervjun delades den första frågan in i två delfrågor som berörde positivt respektive negativt med arbetet inom psykiatrisk öppenvård. Det gjordes för att underlätta analysen av materialet. Frågorna ställdes direkt till deltagaren, eventuellt hade utförligare svar givits om frågorna skickats till respondenterna i förväg. Genom att testa intervjufrågorna på en

21 intervjuade bättre kunde förstå vad intervjuaren ville få ut av frågan.

I analysprocessen användes Graneheim & Lundmans (2004) modell för att analysera

intervjumaterial. Vi försökta analysera så textnära som möjligt och använde oss inte av teman då författarna rekommenderar detta om man har liten vana och erfarenhet av att använda denna metod. I resultatet anges vid varje kategori antalet deltagare vars svar hamnat under denna. Stöd för detta finns i en artikel skriven av Sandelowski (2001) som undersökt användandet av siffror i kvalitativ forskning. Hon menar att siffror kan vara ett bra

komplement i beskrivande studier genom att bland annat visa på komplexiteten i ett kvalitativt arbete samt underlätta för att upptäcka mönster i resultatet. Detta var relevant i denna studie och användningen av siffror sågs som en metod för att förbättra läsarens förståelse för hur många respondenter som har uttryckt liknande svar samt många olika svar.

Deltagarna blev informerade om att allt intervjumaterial behandlas konfidentiellt för att det skulle kännas bra att delge eventuella negativa upplevelser.

Då denna studie hade brist på tid kunde fullständig hänsyn inte tas till att urvalet blev så brett som var önskvärt, i förhållande till ålder, arbetserfarenhet och kön. För att vidare undersöka sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård skulle fler intervjuer på olika platser i landet behöva göras för att få en större bredd på andelen respondenter. Då interaktionen med andra professioner i teamet var en viktig del i sjuksköterskans arbete skulle det även vara intressant att intervjua dessa professioner om deras bild av sjuksköterskor inom psykiatrin. Detta för att få en mer sammansatt bild av sjuksköterskans roll.

Teoretisk och klinisk betydelse

Då denna studie är liten kan inga stora slutsatser dras. Däremot kan den ligga till grund för vidare studier samt ge en inblick i sjuksköterskans arbete för att på så sätt öka medvetenheten både hos sjuksköterskorna själva samt hos de andra yrkesgrupperna i teamet.

Slutsats

22 undervärdering och uppskattning för sin kompetens. Uttryck för ett bidragande

23

REFERENSER

Andersson Höglund, I., Hedman Ahlström, B. (2006). Psykiatri. Stockholm: Bonniers .

Arvidsson, B., Löfgren, H. & Fridlund, B. (2001). Psychiatric nurses' conceptions of how a group supervision program in nursing care influences their professional competence: a 4-year follow-up study. Journal of Nursing Management, 9(3):161-71. DOI:

10.1046/j.1365-2834.2001.00220.x

Barker, P., Jackson S. & Stevenson, C. (1999). What are psychiatric nurses needed for?: Developing a theory of essential nursing practice. Journal of Psychiatric and

Mental Health Nursing 6, 273-282

Berg, A & Hallberg, IR. (2000). Psychiatric nurses' lived experiences of working with inpatient care on a general team psychiatric ward. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 7(4):323-33. DOI: 10.1046/j.1365-2850.2000.00307.x

Bernhardsson, J., Grohp, M., Sundin, Ö. (2010). Psykisk ohälsa stort problem hos primärvårdens patienter. Läkartidningen. Hämtad 25 maj 2011 från

(http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=14517

Blomqvist, S. (2009) Kompetensutnyttjande i mångprofessionella psykiatriska team.

Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Cowman, S., Farrelly M. & Gilheany P. (2001). Issues and innovations in nursing practice: An examination of the role and function of psychiatric nurses in clinical practice in Ireland. Journal of Advanced Nursing 34(6), 745-753. Hämtad från Pubmed free full text

Currana, J., Brooker, C. (2006). Systematic review of interventions delivered by UK mental health nurses. International Journal of Nursing Studies. 44 (2007) 479–509. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2006.11.005

24 Psychiatric and Mental Health Nursing,18(4), 281–287. doi:

10.1111/j.1365-2850.2009.01517.x

Eby, L., Brown, J. N. (2009). Mental health: Nursing Care. Upper saddle river, New Jersey: Pearson Education, Inc.

Ehrenberg & Wallin (Red.),Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s.23-32). Kristianstad: Studentlitteratur AB.

Essex, B., Doig, R. & Renshaw, J. (1990). Pilot study of records of shared care for people with mental illnesses. British Medical Journal, 300(6737):1442-6.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.00

Gustafsson, B., Häggberg, M. (1994) Psykiatrisk öppenvård: Ur vårdpersonalens perspektiv. Falköping: Gummessons Tryckeri AB

Happel, B, Platina-Phung, C., Gray, R., Hardy, S., Lambert, T., Mcallister, M. & Davies, C. (2011) A role for mental health nursing in the physical health care of consumers with severe mental illness. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 18(8) 706–711. doi: 10.1111/j.1365-2850.2010.01666.x

Hedlund, M., Stålheim, G., Ekselius, L., Carlsson, M. (2005). Diagnostic agreement between a doctor and a nurse for psychiatric disorders: A pilot study. Nordic Journal of Psychiatry. 59(5), 339-342

Jakobsson, E. & Lutzén, K. (2009). Omvårdnad som profession och akademiskt arbete. Lund: Studentlitteratur; 2009

25 Katon, W.J., Lin, E.H., Von Korff, M., Ciechanowski, P., Ludman, E.J., Young, B., Peterson, D., Rutter, C.M., McGregor, M. & McCulloch, D.(2010). Collaborative care for patients with depression and chronic illnesses. The New England Journal of Medicine, 363(27):2611-20. Hämtad från Pubmed free full text

Kristiansen, A., Hellzén, O. & Asplund, K. (2010). Left alone – Swedish nurses’ and mental health workers’ experiences of being care providers in a social psychiatric dwelling context in the post-health-care-restructuring era: A focus-group interview study. Scandinavian Journal of Caring Sciences 10(24). 427–435. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00732.x

Magnusson, A., Högberg, T., Lützén, K. & Severinsson, E. (2004). Swedish mental health nurses' responsibility in supervised community care of persons with long-term mental illness. Nursing & Health Science, 6 (1),19-27. DOI: 10.1111/j.1442-2018.2003.00171

Norman, I., Coster, S., McCrone, P., Sibley, A & Whittlesea, C. (2010). A comparison of the clinical effectiveness and costs of mental health nurse supplementary prescribing and

independent medical prescribing:a post-test control group study. BMC Health Services Research, 10(4), 1-9. doi:10.1186/1472-6963-10-4

Olschowsky, A. & Duarte, Mde L. (2007). Knowledge of nurses at a psychiatric hospitalization unit of a teaching hospital.Revista Latino Americana de Enfermagem, 15(4):689-91. http://dx.doi.org/10.1590/S0104-

Polit, D.F., Beck, C. (2008) Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (8:e upplagan). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Ryan, R., Garlick, R. & Happell, B. (2006) Exploring the role of the mental health nurse in community mental health care for the aged. Issues in Mental Health Nursing, 27(1), 91-105. doi:10.1080/01612840500312902

Sandelowski, M. (2001). Real qualitative researchers do not count: The use of numbers in qualitative research. Research in Nursing & Health, 24(3), 230-240.

26 Role

Within Interprofessional Health Care Teams in Mental Health. Archives of Psychiatric Nursing, 25(3),153–163. doi:10.1016/j.apnu.2010.08.001

Sharma, VK., Lepping, P., Krishna, M., Durrani, S., Copeland, JR., Mottram, P., Parhee, R., Quinn, B., Lane, S. & Cummins, A.(2008). Mental health diagnosis by nurses using the Global Mental Health Assessment Tool: a validity and feasibility study. British Journal of General Practice, 58(551):411-6. doi: 10.3399/bjgp08X29921

Sinclair, L., Hunter, R., Hagen, S., Nelson, D. & Hunt, J. (2006). How effective are mental health nurses in A&E departments? Emergency Medicine Journal, 23(9):687-92.

doi:10.1136/emj.2005.0331758

Socialstyrelsen. (2005). Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Hämtad den 25 maj 2011 från

www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-12/Documents/2005_12.pdf

Socialstyrelsen. (2010). Psykiatrisk vård: Ett steg på vägen. Hämtad 25 maj 2011, från socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18050/2010-6-6.pdf

Socialstyrelsen. (2008). Hälso- och sjukvård. Lägesrapporter 2007. Hämtad 25 maj 2011 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8864/2008-131-7_20081317_rev.pdf

Psykiatriska riksföreningen & Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Kompetensbeskrivning: För legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot

psykiatrisk vård. Hämtad 25 maj 2011 & 5 december 2011, från Svensk sjuksköterskeförening

http://www.swenurse.se/Documents/Komptensbeskrivningar/Komptensbeskr%20psyk.pdf

27 Turkington, D., Kingdon, D., Rathod, S., Hammond, K., Pelton, J. & Mehta R. (2006).

Outcomes of an effectiveness trial of cognitive-behavioural intervention by mental health nurses in schizophrenia.British Journal of Psychiatry, 189:36-40. doi:

28 Bilaga 1 Information om studien till sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård

Härmed tillfrågas Du om deltagande i en intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med

andra yrkesgrupper i sitt arbete.

Vi är två studenter som läser sista terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet. Under hösten planerar vi att skriva ett examensarbete där vi undersöker

sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. För att göra denna studie möjlig att utföra är Dina upplevelser och erfarenheter viktiga för oss.

Vi kommer att kontakta Dig via telefon för att boka tid för intervju. Intervjuerna kommer att utföras på plats och tidpunkt som passar Dig. Tidsåtgången för intervjuerna kan variera men beräknas ta mellan 30-60 minuter. Ditt deltagande i studien är frivilligt som du när som helst kan välja att avbryta. Intervjuerna kommer att spelas in och sedan skrivas ned. Den

information som inhämtas under intervjuerna behandlas konfidentiellt och alla inspelningar samt övrigt identifierbart material kommer att makuleras efter slutfört arbete. Du kommer inte att kunna identifieras i rapporten.

Kontakt

Magdalena Lind Hammar, sjuksköterskestudent Mail:Annamagdalena.c@gmail.com

tel:0737250860