Uppsats
Patienters upplevda livskvalitet efter en
hjärtinfarkt: en litteraturstudie.
Författare: Malin Thörnblad & Jennie
Thörnblad Eriksson
Examensarbete Omvårdnad 15 hp
Titel: Patienters upplevda livskvalitet efter en hjärtinfarkt: en
litteraturstudie.
Författare: Malin Thörnblad & Jennie Thörnblad
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar
vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom.
Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt.
Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna.
Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och
negativt. Huvudfynden är indelade i fem kategorier. Dessa är fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt, känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt, faktorer som underlättar eller försvårar livsstilsförändringen, det sociala nätverkets betydelse och patienternas upplevda informationsbehov.
Slutsats: Det fanns faktorer som påverkade patienternas livskvalitet. De patienter som
lyckades genomföra sina livsstilsförändringar upplevde en bättre livskvalitet och hälsa. Därför är det av betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal har detta i åtanke vid mötet med patienter som genomgått en hjärtinfarkt.
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Förekomst ... 1
Vad är en hjärtinfarkt? ... 1
Riskfaktorer och prevention ... 1
Symtom ... 2 Behandling ... 2 Omvårdnad ... 3 Egenvård ... 3 Livskvalitet ... 3 Bekräftelse ... 4 Trygghet ... 4 Bekräftande omvårdnad ... 5 Fas 1 (S) ... 5 Fas 2 (A) ... 6 Fas 3 (U) ... 6 Fas 4 (K) ... 6 Problemformulering ... 7 Syfte ... 7 Metod ... 8 Sökningsförfarandet ... 8
Inklusions- och exklusionskriterier ... 8
Kvalitetsgranskning ... 9
Analys ... 9
Forskningsetiska överväganden ... 10
Resultat ... 10
Fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt ... 10
Känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt ... 11
Negativa känslor ... 11
Rädsla och otrygghet ... 12
Positiva upplevelser ... 12
Strävan att återgå till det normala ... 13
Livsstilsförändring ... 13
Hindrande faktorer för livsstilsförändring ... 13
Faktorer som underlättar livsstilsförändring ... 14
Upplevd hälsa ... 15
Sociala nätverkets betydelse ... 15
Överbeskyddande ... 15 Informationsbehov ... 16 Bristande information ... 16 Tillfredsställande information ... 16 Diskussion ... 16 Resultatdiskussion ... 17 Metoddiskussion ... 20 Fortsatt forskning ... 21
Implementering i klinisk verksamhet ... 22
Slutsatser ... 23
Referenser ... 24
Bilaga 1 Sökmatris Bilaga 2 Artikelmatris
Inledning
Vi har valt att studera livskvalitet hos patienter efter en hjärtinfarkt. Vi har själva träffat patienter som drabbats av hjärtinfarkt i vårt yrke som undersköterskor inom äldreomsorgen. En av oss har även en nära anhörig som har genomgått en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak som ökar i omfattning, särskilt hos kvinnor (Sundström, 2010). Att drabbas av hjärtinfarkt är ett livshotande och ångestfyllt tillstånd som medför en förändrad livssituation (Attebring, Schlyter & Jansson, 2010; Haugland, Hansen & Areklett, 2002). Patienter som har drabbats av hjärtinfarkt har ett ökat behov av stöd från sjuksköterskan (Attebring et al., 2010; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2005a) Efter en hjärtinfarkt krävs att patienten får information från sjuksköterskan om sjukdomen och hur hon/han kan förändra sina livsstilsvanor för att upprätthålla hälsa och förebygga fler hjärtinfarkter. I vårt kommande arbetet som sjuksköterska träffar vi patienter som genomgått en hjärtinfarkt i olika sammanhang. Därför menar vi att det är av betydelse att ha förståelse kring hur dessa patienter upplever sin livskvalitet och livssituation efter sin hjärtinfarkt. Hur upplever de sin livssituation och livsstilsförändringarna?Deras tankar om framtiden?
Bakgrund
Förekomst
Kranskärlssjukdom står för 12 % av alla dödsfall i världen. Under de senaste 10 åren avled cirka 11 000 personer per år av akut hjärtinfarkt i Sverige (Sundström, 2010).
Vad är en hjärtinfarkt?
En hjärtinfarkt innebär syrebrist i hjärtats celler, oftast beroende på att en trombos täpper till hjärtats kranskärl. Syrebristen gör att cellerna i den delen av hjärtat som är drabbat dör (Haugland et al., 2002).
Riskfaktorer och prevention
Diet/kostvanor och stresshantering är också betydande för att minska risken för insjuknande (Vasko, 2007).
Symtom
Vanliga symtom på hjärtinfarkt är bröstsmärta i kombination med utstrålning mot vänster arm, nacke och tryckkänsla i bröstet. Symtomen kan skilja sig från person till person och variera i intensitet (Vasko, 2007). Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta starka smärtor som kan leda till oro och dödsångest (Haugland et al., 2009). Även om en hjärtinfarkt ofta innebär smärta kan även symtom som ångest och andningssvårigheter utan bröstsmärta vara symtom (Vasko, 2007). Några patienter beskrev upplevelsen/symtomen som kvävningskänsla, yrsel, svimningskänsla, svaghetskänsla, illamående, kallsvettningar, orkeslöshet och en konstig känsla i kroppen. Det kunde vara svårt att identifiera sina symtom som en hjärtinfarkt och därför kunde det dröja innan man sökte vård. Ett fåtal patienter beskrev att symtomen inte stämde överens med hur de trodde att en hjärtinfarkt skulle upplevas och därför inte sökt vård i tron att det skulle gå över (Nymark, Mattiasson, Henriksson & Kiessling, 2009). Kvinnors symtom skiljer sig ofta från mäns. Kvinnorna beskrev i större utsträckning symtom från bukområdet som illamående och kräkning. De svårt att koppla detta till hjärtinfarkt (Albarran, Clarke & Crawford, 2007).
Behandling
med CABG (Vasko, 2007). En mer långsiktig behandling syftar till att minska risken för nya tromboser genom bland annat livsstilsförändringar (Wallentin, 2010).
Omvårdnad
Svensk sjuksköterskeförening (2007) menar att sjuksköterskan ska återställa patientens hälsa, lindra lidande, förebygga ohälsa och främja hälsa. Detta är sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområden. Omvårdnaden skall alltid bedrivas med respekt för mänskliga rättigheter. Att ha drabbats av en hjärtinfarkt innebär en psykisk påfrestning och kan bidra till tankar om döden. Innan utskrivning utförs ett arbetsprov för att undersöka om patienten får kärlkramp vid ansträngning. Sjuksköterskan bör ge information till patienten om att känna efter hur mycket han eller hon klarar av, använda nitroglycerinspray vid behov och att inga rörelser är förbjudna. Det finns vissa moment som till exempel snöskottning som belastat hjärtat mer (Haugland et al., 2009).
Egenvård
Sekundärprevention i form av stöd från öppenvården eller primärvården efter en hjärtinfarkt har visat sig hjälpa patienten att återgå till sitt normala liv och minska risken att åter drabbas av hjärtinfarkt. Sekundärprevention fokuserar på rökstopp, blodtrycks- och kolesterolsänkning, ökad fysisk aktivitet, behandling av diabetes och att påverka den psykosociala situationen och livsföringen. Livsstilsbehandling enligt europeiska riktlinjer innebär rökstopp, att ha ett BMI under 25, midjemått under 102cm för män, 88 cm för kvinnor. Kosten bör vara varierad och ha ett balanserat energiintag. Den bör innehålla frukt och grönsaker, fullkornsprodukter, magert kött, mejeriprodukter och fet fisk. Om blodtrycket är högt bör saltintaget minskas. Fysisk aktivitet ungefär 30 minuter om dagen rekommenderas (Sundström, 2010). Patienter som inte har några kvarvarande symtom efter hjärtinfarkten kan återgå till arbetet efter 8-9 veckor under förutsättning att arbetet inte är fysiskt tungt (Haugland et al., 2002).
Livskvalitet
även ha en låg livskvalitet trots god hälsa. Brülde (2003) beskriver att livskvalitet ska ses utifrån tre perspektiv. Det första handlar om vad som är värdefullt för en person. Det andra handlar om hur det kan avgöras hur bra eller dåligt vissa förhållanden är för en viss person. Det tredje handlar om hur livskvalitet ska bedömas. Livskvalitet kan även beskrivas som vad som gör livet värt att leva för en viss person. Livskvalitet kan även handla om positivt och negativt i en persons liv tillexempel lycka och olycka, hur bra eller dålig en person upplever att hon mår. Enligt Birkler (2007) är livskvalitet olika för olika människor och varje enskild människa ska ses som expert när det gäller vad som är livskvalitet för just honom eller henne. Livskvalitet är det som är värdefullt för patienten och ska ses som personligt.
Efter att ha läst Brülde (2003) och Brülde & Tengland (2003) menar vi att livskvalitet innefattar patientens upplevda vardag och livssituation efter en hjärtinfarkt. Det kan handla om välmående, det vill säga symtom och känslor och förmågan att utföra aktiviteter samt patienternas tankar och önskan om hur de vill att vardagen ska se ut och även sociala relationen och stöd från anhöriga och sjukvården.
Bekräftelse
Gustafsson (2004) beskriver begreppet bekräftelse som en grundläggande del i mänsklig motivation. Det innebär en positiv respons som besvarar och förstärker individens självbedömning. Självbedömning beskrivs som individens förmåga och vilja att förverkliga de mål individen har för sitt liv. Bekräftelse bidrar till att patienten får ett ökat självförtroende, känner lugn och trygghet. Ödmjukhet beskrivs som en grundläggande del till bekräftelse, ödmjukhet medför handlingar som förstärker patientens självbild, dessa handlingar är att visa omsorg, hänsynsfullhet och tålamod.
Trygghet
befinna sig i en sjukhusmiljö kan bidra till otrygghet och ett vårdlidande (Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003).
Bekräftande omvårdnad
SAUK är en modell som sjuksköterskan kan använda sig av i mötet med patienten. Modellen innebär att patienten ska uppleva stöd och känna sig bekräftad av sjuksköterskan. S innebär sympatiuttryckande omvårdnad, A innebär accepterandeskapande omvårdnad, U innebär upplevelsemässig omvårdnad och K innebär kompetensmanifesterande omvårdnad. S-A-U- är delmål till huvudmålet K. Första delmålet är alltid S för att sedan påbörja målen i A när patienten och sjuksköterskan anser att målen i S är avslutade .
S
A U K
Figur 1: SAUK -modellen (Gustafsson, 2004)
SAUK modellen är baserad på en humanistisk människosyn. Humanistisk synsätt beskrivs som att sjuksköterskan ska se hela människan. Grunden för den bekräftande omvårdnaden är att varje människa är unik oavsett om det handlar om patient/person, anhörig eller vårdare. Patientens upplevelser är i centrum. Som omvårdnadspersonal bör man arbeta utifrån en gemensam värdegrund, syn på hälsa och hur man utövar omvårdnaden. Inom SAUK modellen är det övergripande målet för omvårdnaden att öka patientens självkänsla. Genom en ökad självkänsla känner patienten att hon/han har förmåga att nå det hon önskar i sin livssituation. Modellen är indelad i fyra faser och i varje fas beskrivs omvårdnadsmål (Gustafsson, 2004). Fas 1 (S)
patientens egna resurser, viljor, planer och synen på egna förmågor. Detta kan man från sjukvårdens håll hjälpa patienten med genom att informera om vårdförlopp, planerade åtgärder, hur hon kan göra för att främja sin hälsa. Då patienten är mer insatt i omvårdnaden kan hon medverka mer, ställa frågor och delge sina önskemål (Gustafsson, 2004).
Fas 2 (A)
I denna fas ska sjuksköterskan bjuda in patienten till ett accepterande klimat där patienten upplever sig bli hörd. Omvårdnad syftar till att stödja patienten att uttrycka önskemål och vad denne anser är relevant. Som sjuksköterska ska man lyssna, inte döma och det patienten säger ska tas på allvar. Då patienten upplever tillit och vill berätta om sin situation underlättar detta för omvårdnaden och möjligheter att hjälpa patienten att nå sina mål. Patienten ska ses som en resurs och själv skaffa inflytande i sin hälso-/ rehabiliteringsprocess. Patienten ser sig själv som en resursrik individ och på så vis kan hon ställa krav och förväntningar på sig själv och vården. Sjuksköterskan ska stödja patienten så att denne kan känna en delaktighet i omvårdnaden. För att patienten ska känna kontroll över sin situation och kunna medverka i beslut krävs information. Känslan av kontroll är av betydelse för att patienten ska kunna utföra de livsstilsstilsförändringar hon/han önskar. I denna fas vill sjuksköterskan även uppmärksamma patientens förmåga till egenvård (Gustafsson, 2004).
Fas 3 (U)
I denna fas ska sjuksköterskan uppmuntra och visa uppmärksamhet. Sjuksköterskan bekräftar patienten genom att lyssna på berättelser och reflektera tillsammans med patienten. Syftet är att patienten ska känna sig som en unik och värdefull person. Sjuksköterskan fokuserar på patientens upplevelse och omvårdnadshandlingar utförs därefter. Sjuksköterskan bör följa patientens behov och önskningar för att skapa trygghet. Då omvårdnadsmålen i denna fas är uppfyllda ska patienten ha stärkta kunskaper och reflektera kring sin egen situation, där patienten är och vill vara. Patienten ser sig själv som en resursrik person och bedömer sin egen hälsoprocess och livssituation (Gustafsson, 2004).
Fas 4 (K)
känna stöd från sjuksköterskan att bemästra situationen och sjukdomen, hur patienten vill leva med sjukdomen. I KR- fasen (kompetens repertoaromvårdnad) ska sjuksköterskan utöka patientens kunskaper om sjukdomen. Det innefattar patientundervisning, hälsovägledning och egenvårdsvägledning. Sjuksköterskan ska hjälpa patienten att hitta pålitlig information och hjälpa patienten med strategier att bemästra ohälsa. I KIM- fasen (kompetens inre miljöomvårdnad) ska sjuksköterskan försöka förstå patientens värderingar och hur han eller hon bedömer sig själv. Patientens värderingar, föreställningar, attityder och känslor så som trygghet, oro, ångest, skuld, skam och glädje påverkar personlig utveckling. Sjuksköterskan ska stärka självkompetens, attityder och värderingar för att öka motivation och handlingskunskaper. I KYM fasen (kompetens yttre miljöomvårdnad) ska sjuksköterskan koppla samman patientens inre och yttre miljö och hjälpa patienten att bearbeta känslor i samband med sjukdom. Den yttre miljön innefattar kultur, socialt nätverk och fysisk miljö (Gustafsson, 2004).
Problemformulering
Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Att drabbas av hjärtinfarkt kan därmed innebära en traumatisk upplevelse som ofta kan föra tankarna till döden (Haugland et al., 2002). I mötet med patienter och anhöriga som drabbats av en hjärtinfarkt har vi uppmärksammat deras ångest, oro och ökade stress. Efter en hjärtinfarkt krävs dessutom vissa livsstilsförändringar (Sundström, 2010). Vi förmodar att det påverkar livskvaliteten att genomföra dessa livsstilsförändringar. Att inte förstå hur en person upplever sin situation kan göra det svårt att bedriva professionell omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv (Gustavsson, 2004). Utifrån detta vill vi undersöka hur patienter upplever sin livskvalitet efter en hjärtinfarkt.
Syfte
Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom första året efter hjärtinfarkt.
Hur upplevs livskvaliteten?
Metod
Litteraturstudie innebär en översikt av den kunskap och forskning som finns inom ett visst problemområde (Friberg, 2006b). Vi har genomfört en litteraturstudie, vilket innebär att vi har systematiskt letat, kritiskt granskat och sammanställt de kunskaper som fanns inom området enligt Forsberg och Wengstöm, (2003). Alla artiklar som var relevanta har inkluderas i litteraturstudien. Resultaten som framkommer i litteraturstudien ska kunna vara till hjälp i den kliniska verksamheten (Forsberg & Wengström, 2003)
Sökningsförfarandet
Forsberg och Wengström (2003) föreslår olika databaser som kan vara användbara vid litteratursökning inom omvårdnadsforskning. I denna litteraturstudie användes databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. En fördel i sökningsprocessen var användandet av MeSH- termer och tesaurus. Thesaurus och MeSH är ämnesordlistor som finns i respektive databaser (Forsberg & Wengström, 2003). För att få fram relevanta sökord användes Svenska MeSH och vi utgick från ordet ”hjärtinfarkt”. Sökordet som föreslogs var ”Myocardial infarction” som blev ett av nyckelsökorden. Ett annat nyckelord som framkom via Svenska MeSH var ordet livskvalitet som blev ”Quality of life”. Upplevelser fanns inte i Svenska MeSH så därför gjordes istället fritextsökningar med hjälp av ordet ”experience”. Se bilaga 1 för ytterligare sökord och för en utförlig beskrivning av sökningsprocessen. Artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna valdes ut. Artiklar som inte fanns att tillgå i fulltext beställdes via biblioteket. I PubMed finns inget säkert sätt att fastställa om tidskriften är peer-reviewed. Tidskiften kontrollerades därför på Ulrich´s Periodicals Directory för att säkerhetsställa att den var vetenskaplig. I PsykINFO och CINAHL begränsades sökningen genom att markera ”peer-reviewed”. Av 19 artiklar som hittades och lästes valdes 11 ut för kvalitetsgranskning. Övriga valdes bort för att de inte motsvarade syftet.
Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier
Artiklar som handlade om upplevelser av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor upp till ett år efter hjärtinfarkten.
Artiklarna skulle vara på svenska eller engelska.
Endast artiklar som var etiskt granskade och publicerade i vetenskapliga tidskrifter samt peer-reviewed valdes ut.
Exklusionskriterier
Artiklar publicerade före år 2000.
Kvalitetsgranskning
Genom att kvalitetsgranska artiklar får man information om viktiga delar i tillvägagångssättet för studien och hur forskaren har kommit fram till sina resultat (Friberg, 2006a). Kvalitetsgranskningen innebär att bedöma den vetenskapliga kvaliteten. Granskningsmallar användes för att underlätta kvalitetsgranskningen. Granskningsmallarna var modifierade versioner utifrån Forsberg och Wengström (2003), en mall för kvalitativa artiklar och en för kvantitativa med poäng på varje fråga för att kunna bedöma dess kvalitet. I bilaga 3 presenteras både originalversionerna och de modifierade granskningsmallarna. Mallarna utökades med en fråga om studien är etiskt godkänd eftersom en etisk avvägning är av stor betydelse i all vetenskaplig forskning. Att forskaren visar att ett etiskt övervägande är gjort är ett krav för alla vetenskapliga studier (Forsberg & Wengström, 2003) Artiklar som efter kvalitetsgranskning inte nådde hög eller medelhög kvalitet valdes bort. Över 16 poäng av max 20 ansåg vi att de kvalitativa artiklarna höll en hög kvalitet. Av max 17 poäng skulle de kvantitativa artiklarna ha över 14 poäng på de kvantitativa artiklarna. Inga artiklar föll bort efter kvalitetsgranskningen då alla var av hög kvalitet.
Analys
Tabell 1: Analysförfarande
Meningsenhet Kondensera Kod Subkategori Kategori
”Det viktigaste utav allt är att få information om hur man kan undvika hjärt- och kärl sjukdom. ” (Jensen & Petersson, 2002) Önskar information om att undvika återinsjuknande. Önskar mer information. Bristande information Informationsbehov Negativa/positiva symtom som smärta kan vara positivt för
livsstilsförändringar (Kärner, Tingström & Abrandt-Dahlgren, 2005)
Symtom kan påverka livsstilsförändring positivt. Positivt för livsstilsförändring. Underlättande för livsstils- förändring Livsstilsförändring Forskningsetiska överväganden
Enligt Forsberg och Wengström (2003) innebär etiskt övervägande att tillstånd från en etisk kommitté ska finnas för varje studie, så att studien är etiskt korrekt genomförd. Etiskt godkänd studie innebär att inget fusk eller förvrängda resultat får förekomma. Alla artiklar i litteraturstudien är etiskt granskade och vi har inte förvrängt några resultat. Baserat på syftet i litteraturstudien har vi sökt svaren ur artiklarnas resultat. Det kan innebära att alla artiklar inte har fått lika stort utrymme i resultatdelen. Alla artiklar som kvalitetsgranskats och analyserats redovisas i resultatet. Ingen artikel har valts bort på grund av att dess resultat inte stämmer med våra föreställningar om problemet.
Resultat
Genom analysen fick vi fram fem kategorier och 11 subkategorier. Kategorierna är fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt, känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt med subkategorierna negativa känslor, rädsla och otrygghet, positiva upplevelser och strävan att återgå till det normala. Livsstilsförändring med subkategorierna hindrande faktorer för livsstilsförändring, faktorer som underlättar livsstilsförändring och upplevd hälsa. Sociala nätverkets betydelse med subkategorierna positivt stöd och överbeskyddande. Informationsbehov med subkategorierna bristande information och tillfredställande information.
Fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt
& Hallberg, 2006; Brink, Karlsson & Hallberg, 2002; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2008; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson, 2007). Problem med andningen efter en hjärtinfarkt kunde upplevas som kvävning - och svimningskänsla. Några patienter hade svårt att sova i relation till känslan av att inte få luft och upplevde dödskänsla (Roebuck, Furze & Thompson, 2001). Patienter kände sig begränsade i det dagliga livet på grund av bröstsmärtan (Hildingh, Fridlund & Lidell, 2006). Bröstsmärta hos män var kopplad till fysisk aktivitet och hos kvinnor kom bröstsmärtan från oro och ångest (Kristofferzon et al., 2007). Symtomen minskade över tid efter hjärtinfarkten och för patienter som genomförde kärloperation efter sin hjärtinfarkt minskades symtomen kraftigt (Kristofferzon et al., 2008). För några få patienter upplevdes en kognitiv svikt efter hjärtinfarkten som till exempel att glömma vad de precis läst (Jensen & Petersson, 2002; Kristofferzon et al., 2007).
Orkeslöshet upplevdes som det vanligaste och svåraste symtomet efter en hjärtinfarkt (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008; Roebuck et al., 2001). Orkeslösheten beskrevs som en enorm trötthet och brist på energi och skapade begränsningar i dagliga livet och minskade möjlighet att utföra aktiviteter (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2007). Att inte orka med tidigare aktiviteter upplevdes som frustrerande och svårt och sänkte den mentala och fysiska hälsan (Alsén, Brink, Persson, Brändström & Karlsson, 2010; Kärner, Tingström, Abrandt- Dahlgren & Bergdahl, 2005; Roebuck et al., 2001). Detta kunde också leda till att vissa patienter upplevde en ilska över att inte klara sin vardag på samma sätt som förr. Att inte orka lika mycket som tidigare kunde leda till att krav från oförstående släktingarna upplevdes som höga (Hildingh et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008). Känslan av att inte kunna hantera sin hjärtsjukdom ökade känslan av orkeslöshet. Rehabilitering efter en hjärtinfarkt upplevdes då som längre och konsekvenserna mer allvarliga (Alsén et al., 2010).
Känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt Negativa känslor
Depression och känsla av ensamhet kunde relateras till att inte längre kunna delta i sociala aktiviteter (Condon & McCarthy 2006). Ilska, irritation, skuldkänslor, lätt till tårar, depression, och att vara en belastning för andra var vanliga känslomässiga reaktioner efter en hjärtinfarkt (Kristofferzon et al., 2007). Även känslor som rastlöshet, minskat tålamod, oro för ny hjärtinfarkt och bristande energi upplevdes av patienterna. Många män kände sig värdelösa, åsidosatta, oro för framtiden kopplat till fysisk svaghet (Kristofferzon et al., 2008). Efter hjärtinfarkten kände många kvinnor skuld och skam över att ta mer plats, vara en belastning, behöva tänka mer på sig själva och att behöva överlåta sysslor till andra (Kristofferzon et al., 2008). Den tidigare osunda livsstilen som patienterna själva trodde bidrog till hjärtinfarkten gjorde att de kände skuld och skam (Jensen & Petersson, 2002).
Rädsla och otrygghet
Rädslan för en ny hjärtinfarkt kunde vara hindrande för fysisk aktivitet, vilket ledde till att man undvek att aktivera sig på grund av rädsla för en tidigt död (Kärner et al., 2005). Rädslan för en ny hjärtinfarkt bidrog till att inte våga vara ensam och att inte våga åka för långt från sjukhuset. Många kände sig osäkra och otrygga i hemmet efter hemkomst från sjukhuset, från att på sjukhuset vara ständigt övervakad och omgiven av kunnig personal till att bli övergiven och ensam. Tryggheten ökade en tid efter hjärtinfarkten (Eriksson, Asplund & Svedlund, 2009; Kristofferzon et al., 2008). Några patienter upplevde ständigt rädsla och var förberedda inför nästa hjärtinfarkt och lämnade till exempel en dörrnyckel till grannen eller nära anhörig (Hildingh et al., 2006). Uppfylldes inte behovet av trygghet upplevde patienten ett lägre mått av sjukdomskontroll (Kärner et al., 2005). Det fanns rädsla för att bli invalid och beroende av andra människor resten av livet på grund av konsekvenserna efter hjärtinfarkt hos några patienter (Jensen & Petersson, 2002). Fyra till sex månader efter hjärtinfarkten ansåg patienterna att dödsrädslan hade minskat, vilket kunde relateras till en ökad förmåga att uttrycka sina känslor (Kristofferzon et al., 2008).
Positiva upplevelser
(Condon, & McCarthy, 2006). Efter hjärtinfarkten värderades och prioriterades livet annorlunda. Allt behöver inte göras idag det finns en dag imorgon (Hildingh et al., 2006). Patienterna uppskattade sin familj, vänner och egna hälsan mer än innan hjärtinfarkten. Livet är mer än bara arbete (Jensen & Petersson, 2002; Kristofferzon et al., 2008).
Strävan att återgå till det normala
Många patienter ansåg att återgå till arbetet efter hjärtinfarkten var en bekräftelse på att vara frisk. Att återgå till arbetet var ett mål som flera patienter strävade efter (Condon, & McCarthy 2006; Eriksson et al., 2009; Kristofferzon et al., 2008). Då patienterna överskattade sin förmåga exempelvis i samband med fysisk aktivitet bidrog detta till försämring av välbefinnandet dagen efter (Condon & McCarthy, 2006). Smärtan orsakade dålig tilltro till framtiden (Hildingh et al., 2006). Det fanns skillnad mellan olika patienter hur de såg på sin framtid efter hjärtinfarkten. Några hoppades på att leva ett aktivt hälsosamt liv, några ville leva länge nog att se barn och barnbarn växa upp. Relationer och att leva ett tillräckligt friskt liv ansågs betydande för framtiden (Kristofferzon et al., 2008). Genom att inte tycka synd om sig själv hanterade patienterna sin livssituation och strävan att återgå till det normala, tillbaka till sitt gamla liv (Brink et al., 2006; Eriksson et al., 2009). Det fanns skillnader i hur patienterna såg på sin hjärtinfarkt. Antingen sågs sjukdomen som kronisk eller akut. Att acceptera sin sjukdom och se den som kronisk innebar ökad förståelse för sjukdomens konsekvenser och att den påverkar framtiden. Hjärtinfarkt förknippades för många patienter med ett akut tillstånd. Då hjärtinfarkten var allvarlig var det lättare att inse att sjukdomen var mer kronisk (Alsén et al., 2010; Brink et al., 2006).
Livsstilsförändring
Hindrande faktorer för livsstilsförändring
ändra kost, motionera mer. Patienterna upplevde många livsstilsförändringar på samma gång var hindrande för livsstilsförändring (Condon, & McCarthy, 2006). Rädslan att inte klara av att förändra livsstilen och att fastna i gamla osunda vanor kunde påverka patienterna hälsa negativt (Kristofferzon et al., 2008). Hindrande föreställningar om att det inte går att genomföra livsstilsförändring påverkade patienten negativt (Condon, & McCarthy, 2006).
Då patienterna inte kände stöd från familj, vänner och arbetskamrater kunde vara hindrande för livsstilsförändring tillexempel angående kosten (Kristofferzon et al., 2007; Kärner et al., 2005). Efter en hjärtinfarkt kunde patienterna uppleva att livsstilsförändringarna begränsade deras tillvaro och att de har fått ge upp det goda i livet (Eriksson et al., 2009). Negativa konsekvenser av livsstilsförändring som till exempel att sluta röka kunde bidra till stress och ångest (Kristofferzon et al., 2007). Allt för strikta livsstilsförändringar upplevdes som hindrande och begränsande (Kristofferzon et al., 2008). För några patienter fanns ingen framtidsutsikt, de kände att livet bara försämrades och hade svårt att acceptera sin nya livssituation (Hildingh et al., 2006).
Faktorer som underlättar livsstilsförändring
Upplevd hälsa
Efter en hjärtinfarkt ansåg patienterna antingen att hälsan var god, som tidigare eller försämrad. Försämrad hälsa förknippades med sömnproblem, fysiska problem, begränsningar, att tvivla på sin kroppsfunktion och att överskatta sin hälsa. En del patienter upplevde att de inte längre kunde lita på sitt hjärta (Eriksson et al., 2009). Rädslan för till exempel att drabbas av en ny hjärtinfarkt påverkade hälsan negativt (Hildingh et al., 2006). Jämfört med vissa andra sjukdomsgrupper som till exempel patienter med diabetes och kronisk njursjukdom hade patienter som genomgått en hjärtinfarkt en sämre livskvalitet (Alsén et al., 2010). Efter hjärtinfarkten upplevde några patienter att hälsan blev försämrad och viljan att utföra aktiviteter minskade kraftigt. De förändrade hälsoproblemen begränsade patienternas aktiviteter till exempel att inte längre kunna ut och resa (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008).
Sociala nätverkets betydelse Positivt stöd
Att ha en familj som förstod och hjälpte till i den nya situationen upplevdes som positivt (Hildingh et al., 2006). Patienterna uttryckte att de inte ville vara ensamma första tiden efter en hjärtinfarkt och att partnern var ett värdefullt stöd (Eriksson et al., 2009). Att känna stöd, hjälp och uppmuntrande från vänner och familj var positivt för livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Socialt nätverk inger en känsla av trygghet och uppmuntran i samband med livsstilsförändring. Efter en hjärtinfarkt kunde patienterna behöva hjälp med hushållsarbete och andra praktiska sysslor. Detta underlättades om det fanns ett stort socialt nätverk (Kristofferzon et al., 2007). Rehabiliteringsgruppen upplevdes som ett positivt stöd där patienterna kunde lyssna på andra i likande situationer och känna sig förstådda. Detta kunde minska risken för depression (Hildingh et al., 2006).
Överbeskyddande
en känsla av att vara övervakad och väckte ilska hos patienten (Jensen & Petersson, 2002: Kristofferzon et al., 2007).
Informationsbehov Bristande information
En del patienter upplevde att det viktigaste var att få information om hur man undviker ett återinsjuknande (Jensen & Petersson, 2002). Några patienter uttryckte behov av mer information om behandling, hjärtrehabilitering och kroppsliga och känslomässiga symtom efter en hjärtinfarkt (Hildingh et al., 2006; Kristofferzon et al., 2008; Kristofferzon et al., 2007). Informationen efter en hjärtinfarkt ansågs vara för standardiserad och irrelevant. En mer anpassad information önskades baserad på deras egen livssituation och resurser (Kristofferzon et al., 2008). För att en livsstilsförändring ska ske krävs kunskaper. Om denna kunskap brast bidrog det till en negativ upplevelse av hälsa (Kristofferzon et al., 2007; Kärner et al., 2005). Olika instruktioner av olika läkare angående livsstilsförändring kunde bidra till stress och känslan av att inte veta hur man skulle göra . Bristande kunskap om sjukdomen bidrog till oro för hälsan och rädsla för döden. Okunskaper om hur läkemedel fungerade och påverkade kroppen ledde till osäkerhet (Kristofferzon et al., 2007; Roebuck et al., 2001).
Tillfredsställande information
Genom det professionella stödet och behandlingar upplevdes en känsla av kontroll och att kunna hantera sin sjukdom (Alsén et al., 2010). Patienter som deltog i en rehabiliteringsgrupp var i större utsträckning mer nöjda med informationen (Jensen & Petersson, 2002). En del patienter uttryckte att de var nöjda med informationen, tillgängligheten och vården (Condon & McCarthy, 2006).
Diskussion
Resultatdiskussion
Orkeslösheten påverkar patientens livskvalitet negativt (Brink et al., 2006; Kristofferzon et al., 2007). Då patienternas inte har möjlighet och energi att leva det liv hon önskar kopplar vi det till Brülde och Tengland (2003) som beskriver att livskvalitet handlar om individens förmåga att leva det liv hon önskar. Då patienterna inte längre orkar med de aktiviteter de tidigare haft minskar den mentala och fysiska hälsan (Alsén et al., 2010). Vi antar att denna brist på energi och orkeslöshet påverkar patienternas förmåga att genomföra livsstilsförändringarna. Orkeslöshet beskrivs som en svår konsekvens efter hjärtinfarkt, då den påverkar patienternas vardag och förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter och kunna ta hand om sig själv. Situationen kanske har förändrats så att patienten behöver hjälp för att få vardagen att fungera. Gustavsson (2004) beskriver att sjuksköterskan bör diskutera tillsammans med patienten kring omvårdnaden och vilken livsplan patienten har. Genom detta menar vi att patienten får uttrycka sina behov och önskningar på hur hon vill att vardagen ska se ut.
Birkler (2007) beskriver att det är skillnad i hur patienten och sjuksköterskan ser på situationen. Det är av betydelse att sjuksköterskan har detta i åtanke när hon ska försöka förstå patientens upplevelse av sin sjukdom. För att sjuksköterskan ska kunna visa omsorg krävs att hon först försöker förstå patientens situation. Här tror vi att sjuksköterskan kan vara ett stort stöd genom att bekräfta och uppmuntra patienten. Gustavsson (2004) beskriver att patienten behöver känna trygghet och bekräftelse för att kunna vara delaktig i sin omvårdnad. Det kan vara svårt för patienten att nå sina mål tillexempel med förändringar i livsstilen då hon eller han inte har någon ork. Vi tänker att sjuksköterskan behöver stötta patienten och hjälpa patienten att reflektera över sin livssituation. Finns det något som underlättar för patienten när hon upplever att hon inte orkar? Detta är även något som Gustavsson (2004) beskriver som ett viktigt omvårdnadsmål. Det är av betydelse att sjuksköterskan tillsammans med patienter reflekterar över situationen och att hon visar omsorg för den enskilda patientens behov.
patienterna upplevde otrygghet upplevde de även en bristande sjukdomskontroll (Kärner et al., 2005). Vi menar att den rädsla och otrygghet som patienterna upplever påverkar deras upplevda livskvalitet negativt eftersom de inte vågar utföra aktiviteter som de tidigare gjort och ständigt oroar sig för en hjärtinfarkt.
Det kan även vara svårt att genomföra de livsstilsförändringar som krävs för att förhindra ett återinsjuknande, vilket i sin tur kan öka rädslan att drabbas av en ny infarkt. Det blir en ond cirkel som gör att patientens otrygghet och rädsla ökar och livskvaliteten minskar och patienten kan inte leva det liv hon önskar. Sjuksköterskan bör involvera patienten i hälsoprocessen, öka patientens trygghet och säkerhet. För att patienten ska kunna delta i omvårdnaden behöver hon/han känna trygghet, vara insatt i vårdförloppet, planerade åtgärder och informerad om hur hon kan främja sin hälsa (Gustavsson, 2004). Vi håller med Gustavsson (2004) och menar att det är av stor betydelse att patienten känner trygghet och får vara delaktig i sin egen omvårdnadsprocess, eftersom det är patienten som känner sin kropp bäst. Birkler (2007) beskriver att det är patienten själv som avgör vad som är betydelsefullt för henne. För att omvårdnaden ska bli optimal behöver patienten därför själv bli involverad i processen. När patienten får delta i sin egen hälsoprocess ökar motivationen och självförtroendet (Gustavsson, 2004). Ökat självförtroende och motivation gör att patienten får lättare att genomföra sin livsstilsförändring (Kristofferzon et al., 2007). Efter en hjärtinfarkt har patienten ett ökat behov av stöd i form av någon att samtala med och någon som lyssnar. Sjuksköterskan bör i omvårdnaden av patienten fokusera på att ge stöd, inge trygghet och genom involvering bekräfta patienten vilket ökar motivationen och självförtroendet (Attebring et al., 2010; Gustavsson, 2004). Patienten behöver känna sig bekräftad av sjuksköterskan för att kunna bemästra sin situation och för att kunna leva med sjukdomen (Gustavsson, 2004).
förändringar. Livsstilsförändringar har en positiv effekt på hälsan och minskar risker för återinsjuknande (Sundström, 2010).
Vid utskrivning ska patienten få en noggrann beskrivning om den farmakologiska behandlingen, information om sjukdomen och rådgivning kring livsstilsförändring med genomgång av riskfaktorer. Informationen bör anpassas till den enskilda individen. Patienterna kan ha svårt att ta in all informationen de får vid utskrivningen. Det kan vara av betydelse att patienterna får både muntlig och skriftlig information eller har en anhörig med sig. Det är även betydelsefullt att anhöriga får informationen. Det kan vara en fördel om patienterna får ett telefonnummer till en hjärtsjuksköterska som han/hon kan ringa om det uppstår några funderingar. Då informationen och rådgivningen ges på ett tillfredställande sätt underlättar detta för flertalet patienter att återgå till den normala tillvaron (Persson & Stagmo, 2008). Gregorya, Bostockb och Backett-Milburna (2005) och Jensen och Petersson (2002) beskriver att en del patienter önskade en uppföljning med sjukvårdspersonal och att stödet från andra som också drabbats av hjärtinfarkt var det som var mest betydelsefullt. Vi menar att sjuksköterskan bör uppmuntra patienter att gå på hjärtrehabilitering. Enligt Kristofferson et al, (2005a) finns ett samband mellan ökad livskvalitet och deltagande i hjärtrehabilitering. I en studie av Kristofferson et al. (2007) var det 17 av 39 patienter som deltog i hjärtrehabilitering och Kristofferson, Löfmark och Carlsson (2005b) skriver att 60 % inte deltog i hjärtrehabilitering. De patienter som inte deltog menade att de inte fick erbjudande, avstod på grund av ökade transportkostnader eller kände att de inte behöver någon hjärtrehabilitering. Fridlund och Hildingh (2000) beskriver att hjärtrehabiliteringens funktion bland annat är att hjälpa hjärtsjuka patienter att återfå, behålla och förbättra sin hälsa. Personer som har drabbats av en hjärtinfarkt har begränsade kunskaper om att sjukdomen har utvecklats under flera år. Genom information och ökad kunskap om hur sjukdomen kan påverka livssituationen kan oro, ångest och stress lindras. För att livsstilsförändring ska ske krävs kunskaper. Brister patientens kunskap bidrar det till en negativ hälsa (Attebring et al., 2010; Kristofferzon et al., 2007; Kärner et al., 2005).
kunskaper om sjukdomen genom patientundervisning, hälsovägledning och hjälp till egenvård. På detta sätt kan patienten förbättra sin hälsa (Gustavsson, 2004).
Metoddiskussion
Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet upp till ett år efter genomgången hjärtinfarkt. Frågeställningarna handlade om patienternas livsstilsförändringar och upplevda livskvalitet. När vi sökte artiklarna sökte vi i var sin databas. Vi använde i alla databaserna samma nyckelsökord men anpassade sökorden efter respektive databas MeSH- termer eller teasaurus. Det kan innebära en brist eftersom sökresultaten endast sågs av en av oss. I de artiklar som hittades var merparten av studierna utförda med kvalitativ metod. Kvalitativa studier innebär att försöka förklara och förstå upplevelser och erfarenheter (Forsberg & Wengström, 2003). Även två kvantitativa studier togs med då dessa artiklars syfte stämde överens med vårt syfte. Enligt Forsberg och Wengström (2003) bör både kvalitativa och kvantitativa studier finnas med i en systematisk litteraturstudie. En brist i vår sökningsprocess är att vi inte sökte med trunkering. Vi har i efterhand gjort nya sökningar med trunkering. Det framkom inga nya artiklar som passade vårt syfte.
Tillförlitligheten ökar då forskarna läst allt material och gemensamt arbetat med analysen (Graneheim & Lundman, 2008). Vi har arbetat med stora delar av litteraturstudien gemensamt. Artiklarna sökte och läste vi var för sig för att sedan diskutera kring artiklarna och välja ut efter vad som motsvarade vårt syfte. Kvalitetsgranskningen och analysen utfördes delvis var för sig för att sedan diskuteras och sammanställas tillsammans. Bakgrunden resultatdelen och diskussionen utfördes tillsammans. Att vi arbetat gemensamt och att båda läst allt material anser vi ökar tillförlitligheten. För att läsaren ska kunna bedöma giltigheten krävs en grundlig beskrivning av urval och analysarbetet. Om analysarbetet är tydligt beskrivet stärker det tillförlitligheten (Graneheim & Lundman, 2008). Vårt analysarbete är skrivet på ett utförligt sätt och styrkt med exempel.
litteraturstudien speglar därför vårt resultat endast norra delen av Europa, vilket kan ses som en brist i vår metod. Det är skillnad på förekomsten av hjärt- kärlsjukdom i världen, där det är högst förekomst i norra Europa och USA. Detta beror bland annat på att befolkningen där har ett högre kolesterol och ett högre blodtryck i snitt än i andra länder (Van Den Hoogen, Freskens, Nagelkerke, Menotti, Nissinen & Kromhout, 2000). Utifrån detta valde vi att fokusera vår litteraturstudie på Europa och USA. Överförbarheten för resultatet till andra länder i eller utanför Europa kan därför vara bristande. I vår sökningsprocess fick vi fåtal träffar från USA och södra Europa. Vi funderar även på om detta kan kopplas till sökordet för ”upplevelse”. Det finns inget bra sökord på engelska för ”upplevelse”. Våra funderingar är att vi kanske inte hittat rätt sökord. ”Upplevelse” översätts ofta till det engelska ordet ”experience” och det kan vara en förklaring varför svenska studier framkom ur vår sökning då vi sökte på ”experience” .
Vid granskning av artiklarna modifierade vi Forsberg och Wengströms (2003) kvalitetsgranskningsmall och satte poäng på de frågor som gick att svara ja eller nej på. Vi valde även ut frågor utifrån Forsberg och Wengström (2003) som beskrev att forskaren ska beskriva sitt perspektiv och sin förförståelse vid granskning av en artikel. Det ska finnas en röd tråd mellan forskningsfrågan, urval, metod och datainsamling. Det ska även redovisas ett etiskt övervägande. På så sätt blev kvalitetsgranskningen mätbar (bilaga 3 & 4). I analysdelen lästes samtliga artiklarna om igen och vi arbetade var för sig med att välja ut meningsenheter för att sedan jämföra och diskutera kring dessa. Gemensamt kondenserades och kodades meningsenheterna för att sedan delas in i kategorier och subkategorier. Det var ett stort antal meningsenheter som valdes ut. Flera meningsenheter kunde passa inom olika kategorier och därför var i det vissa fall svårt att kategorisera. Det innebär att i några fall kunde flera subkategorier passa under samma kategori eller flera meningsenheter under olika subkategorier. En svaghet i vår litteraturstudie kan vara att alla studier var på engelska och det finns därför en risk att vi översatt eller tolkat fel. För att minska denna risk har vi varit noga med att slå upp ord vi inte förstod i Lexins databas på Internet.
Fortsatt forskning
behövs ytterligare forskning på hur yngre människors livskvalitet påverkas av att drabbas av hjärtinfarkt.
Utifrån resultaten i valda artiklar uppfattade vi att ett stort antal deltagare var arbetslösa i samband med tidpunkten för hjärtinfarkten. Vi funderade på om det var en tillfällighet att många deltagare var arbetslösa eller om arbetslösheten kunde bidrar till ökad risk för hjärtinfarkt. Gallo, Teng, Falba, Kasl , Krumholz & Bradley (2006) menar att det finns en koppling mellan ofrivillig arbetslöshet och hjärtinfarkt. Risken att drabbas av hjärtinfarkt var dubbelt så stor för män över 50 år som ofrivilligt förlorade arbetet i jämförelse med män som kvarstod i tjänst. Vi menar att det behövs mer forskning kring hur arbetslösheten påverkar risken att drabbas av hjärtinfarkt.
Implementering i klinisk verksamhet
Slutsatser
Referenser
Albarran, JW., Clarke, BA., & Crawford, BA. (2007) „It was not chest pain really, I can‟t explain it!‟ An exploratory study on the nature of symptoms experienced by women during their myocardial infarction, Journal of Clinical Nursing 16, s.1292–1301.
Allison, M. & Campbell, C. (2009). “Maybe it could be a heart attack.. But I´m only 31”: Young men´s experience of myocardial infarction- an exploratory study. Am J Mens Health. 3, 116-125.
Alsén, P., Brink, E., Persson, L-O., Brändström, Y., & Karlsson, B. (2010). Illness perceptions after myocardial infarction relations to fatigue, emotional distress, and health-related quality of life. Journal of cardiovascular nursing. 25, E1-E10.
Attebring, M., Schlyter, M., & Jansson L.(2010). Omvårdnad. I.F. Wallentin, L., & Lindahl, B. (red.). Akut kranskärlssjukdom. (s. 178-185). Liber: Stockholm
Backman, J. (1994). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Stockholm: Liber.
Brink, E., Karlsson, W., & Hallberg, L. (2002). Health experiences of first-time myocardial infarction: factors influencing women´s and men´s health-related quality of life after five months. Psychology, health & medicine. 7, 5-16.
Brink, E., Karlsson, B., & Hallberg, L. (2006). Readjustment 5 month after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of advanced nursing. 53, 403-411. Brülde, B., & Tengland, P-A. (2003). Hälsa och sjukdom – en begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur.
Brülde, B. (2003) Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur.
Condon, C., & McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of cardiovascular nursing. 5, 37-44.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M., Asplund, K., & Svedlund, M. (2009). Patients´and their partners´experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction. European
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F (2006a) Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (sid. 27-36). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2006b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 115-123). Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, B., & Hildigh, C. (2000). Rehabilitering efter hjärtinfarkt. Billig, E (Red.).
Psykosociala perspektiv på kranskärlssjukdom.(114-137). Lund: Studentlitteratur.
Gallo, W., Teng, H., Falba, T.,Kasl, S.,Krumholz, H., & Bradley, E. (2006). The impact of late career job loss on myocardial infarction and stroke: a 10 year follow up using the health and retirement survey. Occup Environ Med. 63, 683–687.
Graneheim, U.H. & Lundman, B (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård.(s.159-172) Lund: Studentlitteratur.
Gregorya, S., Bostockb, Y., & Backett-Milburna, K. (2005). Recovering from a heart attack: A qualitative study into lay experience and the struggle to make lifestyle changes. Family
Practice. 23, 220–225.
Gustafsson, B. (2004). Bekräftande omvårdnad – SAUK-modellen för vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Haugland, T., Hansen, I., & Areklett, E. (2002). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar. I.F. Almås, H. (Red.). Klinisk omvårdnad 1. (s. 410 – 445). Stockholm: Liber.
Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2006). Access to the world after myocardial infarction: Experiences of the recovery process. Rehabilitation nursing. 31, 63-69. Jensen, B. O, & Petersson, K. (2002). The illnes experiences of patients after a first time myocardial infarction. Patient education and counseling. 51, 123-131.
Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2005a). Coping, social support and quality of life over time after myocardial infarction. Journal of advanced nursing, 52, 113-124.
Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Striving for balance in daily life: experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction. Journal of
clinical nursing. 16, 391-401.
Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Managing consequences and finding hope – experiences of swedish women and men 4-6 months after myocardial infarction. Scand J Caring sciences. 22, 367-375.
Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005). Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal of advanced nursing. 51, 261-275.
Nymark, C., Mattiasson, A-C., Henriksson, P. & Kiessling, A. (2009). The turning point: from self-regulative illness behavious to care-seeking in patients with an acute myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing. 18, 3358-3365.
Persson, J., & Stagmo, M. (2008). Perssons kardiologi. Hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing research - Principles and methods. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Roebuck, A., Furze, G., & Thompson, D. (2001) Health-related quality of life after myocardial infarction: an interview study. Journal of advanced nursing. 34, 787-794 SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. [Elektronisk], Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763 . [2010-11-01].
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:S etiska kod för sjuksköterskor. Geneva.
Sundström, J. (2010). Epidemiologi och primärprevention. I.F. Wallentin, L., & Lindahl, B. (red.) Akut kranskärlssjukdom. (s. 27-39). Liber: Stockholm
Van Den Hoogen, P., Feskens, E., Nagelkerke, N., Menotti, A., Nissinen, A., & Kromhout, D. (2000). The relation between blood pressure and mortality due to coronary heart disease among men in different parts of the world. The new England Journal of medicine. 342, 1-8.
Vasko, P. (2007). Hjärt –kärlsjukdom. I.F. Grefberg, N., & Johansson, L-G. (Red).
Medicinboken. (s. 55-141). Stockholm: Liber.
Bilaga 1
Sökmatris
CINAHL Aug–Sept 2010
Antal Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar
Inkl dubbletter Artikel nummer enl. Artikelmatris 1 # Myocardial infarction 20774 2 # Quality of life 43120 3 # [Life experience] 5111 1 # AND 2 # 370 349 18 4 9 1 # AND 3 # 37 28 5 3 5, 8 1 # AND 2 # AND copin* 16 14 8 5 3 1 # AND Health related quality of life
70 66 20 5 3, 4, 11
1 # AND lifestyle change*
90 65 12 5 2, 4, 8, 10
1 # AND
Health status AND Coping
11 8 3 1 3
* = Trunkering [ ] = MeSH
Bilaga 1
PsykINFO Aug–Sept 2010
Antal Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar
Inkl dubbletter Artikel nummer enl. artikelmatris # 1 Myocardial infarction 13523 # 2 [Quality of life] 18292 # 3 [Life experience] 13717 1 # AND 2 # 3152 3006 12 2 1, 8 1 # AND 3 # 55 51 4 1 # AND experience [events] 67 56 7 1 9 [ ] = Thesaurus
Bilaga 1
PubMed Aug–Sept 2010
Antal Träffar Lästa titlar Lästa abstract Lästa artiklar
Inkl dubbletter Artikel nummer enl. artikelmatris # 1 Myocardial infarction 167849 # 2 Quality of life 153106 # 3 [Life change events] 17974 # 1 AND # 2 1914 1250 23 6 1, 4, 6, 7, 9, 11 # 1 AND # 3 264 118 14 3 4, 7, 8 # 1 AND lifestyle change* 440 203 12 4 4, 6, 7, 8 1 # AND [thinking] 570 330 16 2 7, 10 1 # AND # 2 AND Experience 122 77 9 6 4, 9 1 # AND health related quality of life 311 265 15 4 1, 4, 7, 11 * = Trunkering [ ] = MeSH
Bilaga 2
Artikelmatris
Artikelnummer Författare År Land Tidskrift TitelSyfte Metod Resultat Kvalitet
1.
Alsén, P.,Brink, E., Persson, LO., Brändström, Y., & Karlson, B. (2010) Sverige. Journal of Cardiovascular Nursing: Illness perception after myocardial infarction: Relations to fatigue, emotional distress and health- related quality of life
Utforska patientens sjukdomsuppfattning i relation till hälsorelaterad livskvalitet, orkeslöshet och känslomässig stress efter en hjärtinfarkt
Kvantitativ. 204 deltagare.
Frågeformulär: SF-36, IPQ-R, HADS, MFI-20, Swedish Somatic Health Complaints Questionnaire
Det fanns en förändring i sjukdomsuppfattningen från första veckan efter hjärtinfarkt till 5 månader efter. Negativa
föreställningar var relaterade till lägre livskvalitet och orkeslöshet.
Hög
2.
Brink, E., Karlsson, W., & Hallberg, L. (2006) Sverige. Journal of Advanced Nursing: Readjustment 5 month after a first-time myocardial infarction: reorienting the active self.
Att utforska
återhämtningen 5 månader efter en hjärtinfarkt hos kvinnor och män.
21 (11 kvinnor, 10 män) intervjuades 5 månader efter sin första hjärtinfarkt. Grounded Theory användes som metod för datainsamling och analys.
Trötthet och andra hälsoproblem hindrar deltagarna från att delta i aktivteter som de gjorde innan hjärtinfarkten. Deltagarna beskriver sätt att hantera sin situation och konsekvenser efter en hjärtinfarkt.
Bilaga 2 Artikelnummer Författare År Land Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
3.
Brink, E., Karlsson, W., & Hallberg, L. (2002)
Sverige
Psychology, Health & Medicine: Health experiences of first-time myocardial infarction: factors influencing women´s and men´s health-related quality of life after five month.
Att utforska hälsorelaterad livskvalitet hos kvinnor och män fem månader efter en första hjärtinfarkt.
Kvantitativ studie. 114 konsekutivt utvalda deltagare.
Mätinstrumnet: SF-36, HAD, SOC, & GCQ.
Sämre fysisk och mental hälsa för både kvinnor och män. Livskvaliteten påverkade negativt av depression och andra hälsoproblem Hög 4. Condon, C., & McCarthy, G. (2006) Irland European Journal of Cardiovascular Nursing: Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. Undersöka patienters perspektiv på livsstilsförändringarna efter en hjärtinfarkt. Kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med 10 deltagare, 6 veckor efter utskrivning. Visar på deltagarnas upplevelse av livsstilsförändringar framförallt rökning och stresshantering. Tankar om framtiden. Hög 5. Eriksson, M., Asplund, K., & Svedlund, M. (2009) Sweden. European Journal of Cardiovascular Nursing: Patients and their partners
experiences of returning home after hospital discharge following acute myocardial infarction
Beskriva patienters och deras partners erfarenheter efter utskrivningen från sjukhuset efter en hjärtinfarkt
Individuella intervjuer med 15 par 4-8 veckor efter utskrivningen från sjukhuset. Kvalitativ analys.
Efter en hjärtinfarkt består upplevelserna vid hemkomst av både av fysiska symtom och funderingar. Det finns en önskan att återgå till vardagen.
Bilaga 2 Artikelnummer Författare År Land Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
6. Hildingh, C., Fridlund, B., & Lidell, E. (2006) Sverige. Rehabilitation Nursing: Access to the world after myocardial infarction: experience of the recovery process Belysa återhämtningsmönster med avseende på patienters egen upplevelse efter en hjärtinfarkt Kvalitativ. 16 män och kvinnor deltog. Intervjuades 8-9 månader efter hjärtinfarkten. Valdes efter ett strategiskt urval efter ålder, kön och utbildning
Återhämtningsprocessen hade ett mönster av resurser, begränsningar och återanpassning till vardagen. Resultaten delades in i 3 kategorier och 12 underkategorier.
Hög
7.
Jensen, B.O., & Petersson, K. (2003)
Danmark
Patient Education and Counseling: The illness experiences of patients after a first time myocardial infarction
Undersöka patienters upplevelser efter en första hjärtinfarkt. Fokuserat på livssituation och rehabiliteringsprocessen Semistrukturerade intervjuer inom de första 3 dagarna av sjukhusvistelsen och sedan 17 veckor efter utskrivningen. 30 patienter. Kvalitativ metod
Patienterna upplevde en osäker livssituation relaterat till: att söka hjälp, existentiellt hot, att förhindra en ny
hjärtinfarkt och behov av stöd och support Hög 8. Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2008). Sverige Scandinavian Journal of Caring Science: Managing consequences and finding hope – Experiences of Swedish women and men 4-6 month after myocardial infarction.
Beskriva kvinnors och mäns upplevelse av sin vardag 4-6 månader efter en hjärtinfarkt och deras förväntningar på framtiden Semistrukturerade intervjuer med 20 kvinnor och 19 män. Kvalitativ metod. Att hantera konsekvenserna och hitta en mening med det som hänt efter en hjärtinfarkt. Fokus på hälsa, framtid och livsstilsförändringar.
Bilaga 2 Artikelnummer Författare År Land Tidskrift Titel
Syfte Metod Resultat Kvalitet
9. Kristofferzon, M-L., Löfmark, R., & Carlsson, M. (2007). Sverige Journal of Clinical Nursing: Striving for balance in daily life: Experiences of Swedish women and men shortly after a myocardial infarction
Beskriva kvinnors och mäns upplevelser av sin vardag 4-6 månader efter en hjärtinfarkt. Fokuserat på problem, problem hantering och stöd från familj och vänner.
Semistrukturerade intervjuer med 20 kvinnor och 19 män. Analyserades
kvalitativ metod.
Fysiska symtom och emotionell oro är vanligt beskrivet efter en
hjärtinfarkt. Det sociala har en stor betydelse liksom att hitta balansen mellan problem och resurser i vardagen. Hög 10. Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005) Sverige Journal of Advanced Nursing: Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease.
Utforska hur patienter i rehabiliteringsfasen av hjärt- kärl sjukdom upplever faktorer som hindra och underlättar livsstilsförändringar och betydelsen för
välbefinnande och prognos.
Kvalitativ och fenomenografisk metod med
kvantitativa inslag. Deltagarna var under 70 år, 84 män 29 kvinnor. Semi-strukturerad intervju efter veckor efter hjärt- kärl sjukdom och igen 1 år efter.
Motiverande tankar bidrar till underlättande förändring. Gamla vanor kan hindra en
livsstilsförändring.
Hög
11.
Roebuck, A., Furze, G., & Thompson, D. (2001)
England
Journal of Advanced Nursing: Health-related quality of life after myocardial infarction: An interview.
Utforska och få insikt i vilka effekter en hjärtinfarkt har på den hälsorelaterade livskvalitén. Semistrukturerade intervjuer 6 veckor efter en hjärtinfarkt. Kvalitativ metod.
Bilaga 3
Granskningsmall kvalitativ metod (Forsberg & Wengström, 2003).
Syftet med studien?
Vilken kvalitativ metod har används?
Är det designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? Var genomfördes undersökningen?
Urval - finns det beskrivet Var/När/Hur undersökningsgruppen kontaktades? Vilken urvalsmetod användes?
Beskriv undersökningsgruppen? Är undersökningsgruppen lämplig?
Är fältarbetet tydligt beskrivet? (Datainsamling var/ vem/ sammanhang?) Beskrivs metoderna för datainsamlandet tydligt, vilka frågor?
Ange datainsamlingsmetod:
Är data systematisk samlade?
Data analys: hur är begrepp, tema och kategorier utvecklade och tolkade?
Ange om: Teman utvecklade som begrepp? Finns det episodiskt presenterade citat? Är det individuella svaren kategoriserade och bredden på kategorierna beskrivna? Är svaren kodade? Resultatbeskrivning:
Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Är resultaten trovärdiga?
Är resultaten pålitliga?
Finns stabilitet och överensstämmelse?
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Är tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Stöder insamlade data forskarens resultat?
Har resultaten klinisk relevans?
Diskuteras risk för metodologiska brister och risk för bias? Finns det risk för bias?
Slutsats?
Bilaga 3
Modifierad version av Forsberg och Wengströms (2003) granskningsmall
för kvalitativ metod
Etisk godkänd: 1p
Finns syftet beskrivet: 1 p.
Är det designen av studien relevant för att besvara frågeställningen: 1p Är urvalskriterierna för undersökningsgruppen tydligt beskrivna: 1p.
Urval - finns det beskrivet? Var/När/Hur var de kontaktades: 1,5 p (0,5/beskrivet svar) Beskrivs urvalsmetoden? / Vilken urvalsmetod användes: 1p.
Är undersökningsgruppen lämplig: 1p
Datainsamling var/ vem/ sammanhang: 1,5p. (0,5/beskrivet svar) Beskrivs metoderna för datainsamlandet, vilka frågor: 1p.
Datainsamlingsmetod: 1p om det framgår i texten
Data analys: hur är begrepp, tema och kategorier utvecklade och tolkade: 1p Är analys och tolkning av resultat diskuterade: 1p
Är resultaten trovärdiga(källor): 1p Är resultaten pålitliga: 1p
Finns stabilitet och överensstämmelse (röda tråden): 1p
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen: -? Är tolkningar som presenteras baserade på insamlade data: 1p
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan: 1p Har resultaten klinisk relevans: 1p
Diskuteras risk för bias eller metodlogiska risker: 1p
Bilaga 4
Granskningsmall kvantitativ metod (Forsberg & Wengström, 2003).
Syftet med studien?
Är frågeställningarna tydligt beskrivna? Är designen lämplig utifrån syftet?
Vilka är Inklusionskriterier/ Exklusionskriterier? Vilken urvalsmetod användes?
Var undersökningsgruppen representativ? Var genomfördes undersökningen?
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen? Vilka mätmetoder användes?
Var reliabiliteten beräknad? Var validiteten diskuterad?
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Om nej, vilka skillnader finns?
Hur stort var bortfallet? Fanns en bortfallsanalys?
Var den statistiska analysen lämplig? Om nej, varför inte?
Vilka var huvudresultaten? Erhölls signifikanta skillnader? Om ja, vilka variabler?
Vilka slutsatser drar författaren? Instämmer du?
Kan resultaten generaliseras till annan population? Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Bilaga 4
Modifierad version av Forsberg och Wengstöms (2003) granskningsmall för
kvantitativ metod
Etiskt godkänd: 1p
Syftet med studien beskrivet? 1p
Är frågeställningarna tydligt beskrivna: 1p Är designen lämplig utifrån syftet: 1p Inklusionskriterier/exklusionskriterier: 1p Urvalsmetod: 1p
Var undersökningsgruppen representativ: 1p Beskrivs var undersökningen genomfördes? 1p
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen? 1p Vilka mätmetoder användes? 1p
Var reliabiliteten beräknad?). 1p Var validiteten diskuterad: 1p Hur stort var bortfallet? 1p
Var den statistiska analysen lämplig? 1p Erhölls signifikanta skillnader? 1p Vilka slutsatser drar författaren?
Kan resultaten generaliseras till annan population? 1p Klinisk relevans/betydelse? 1p
