Funktionsuppföljning av kalk- och kalk/cementpelare

(1)

••

426 Funktionsuppföljning av

kalk- och kalk/cementpelare

E4 delen Lövstad-Norrköping, Ostergöt- lands län

Yvonne Rogbeck Roland Tränk

April 1995

Statens geotekniska institut

Swedish Geotechnical Institute

(2)

FUNKTIONSUPPFOLJNING AV KALK- OCH KALK/CEMENTPELARE

E4 delen Lövstad-Norrköping, Östergötlands län

Yvonne Rogbeck Roland Tränk

April 1995

(3)

FUNKTIONSUPPFÖLJNING AV KALK- OCH KALK/CEMENTPELARE E4 delen Lövstad-Norrköping, Östergötlands län

Innehållsförteckning Text

1. INLEDNING

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Geotekniska förhållanden 2.2 Projektering

2.3 Belastning och upplastning 3. INSTRUMENTERING

4. UPPFÖLJNING, RESULTAT 5. PARAMETERSTUDIE

5. 1 Beräkningsförutsättningar 5. 2 Kompressionsegenskaper 5. 3 Sättnings beräkningar 5 .4 Lastspridning

5 .5 Permeabilitetskvot pelare/lera 6. SLUTSATSER

7. REKOMMENDATIONER 8. REFERENSER

Bilagor

Orienteringskarta

Rutinundersökning sekt 32/360 CRS-försök sekt 32/360

Parameterval Beräknings bilaga

Placering av mätutrustning i sektion Översiktsplan

Utsättningsritning för KC- och kalkpelare Tvärsektion

Redovisning av sättningar, H-slang, 0/360-0/440 Redovisning av sättningar, B-slang, 0/360-0/440 Redovisning av sättningar, sammanställning, B-slang Redovisning av horisontella deformationer, inklinometer Permeabilitetskvot pelare/lera

Sida 3 3 3 4 4 4

5

9

9 10 10 12 13 13 14 15 Bilaga nr

1 2 3 4

5 6 7 8 9 10-12 13-17 18-19 20-23 24

(4)

FUNKTIONSUPPFÖLJNING AV KALK- OCH KALK/CEMENTPELARE SLUTRAPPORT

1. INLEDNING

På uppdrag av Vägverket har Statens Geotekniska Institut (SGI) utfört en funktions

uppföljning av kalk- och kalk/cementpelare. Vidare har en parameterstudie utförts för att jämföra beräknade sättningar med uppmätta. Uppföljningen genomfördes under perioden april 1990 till oktober 1992 och delar av den finns redovisade i en artikel av Carlsten och Tränk till NGM 92. Parameterstudien genomfördes under hösten 1992.

Bakgrunden till projektet är att djupstabilisering av lös jord in situ med den s k kalk

pelarmetoden har pågått sedan mitten av 1970-talet. Härvid har i huvudsak osläckt kalk använts som stabiliseringsmedel. Laboratorie- och fältförsök samt enstaka projekt har dock utförts med andra stabiliseringsmedel exempelvis gips, cement m fl. På senare år har en blandning med lika delar osläckt kalk och cement använts med positi

va resultat.

För att få en direkt jämförelse mellan kalkpelare och kalk/cementpelare (KC-pelare) har ett fullskaleförsök utförts i samband med ombyggnad av väg E4 på delen Lövstad

Norrköping i Östergötlands län.

I samband med projekteringen föreslogs omfattande kalkpelarförstärkningar på fem delsträckor med sammanlagt ca 350.000 längdmeter pelare. På de fem delsträckorna installerades provpelare dels med enbart osläckt kalk och dels med en blandning av osläckt kalk och cement där blandningsförhållandet var 50 viktsprocent kalk och 50 viktsprocent cement. Utförda kalkpelarsonderingar visade högre sonderingsmotstånd i KC-pelarna jämfört med kalk.pelarna.

Eftersom erfarenheten från KC-pelare var begränsad rekommenderades kalkpelare för väg E4 medan KC-pelare valdes för två lokalvägar samt på en 20 m lång sträcka på avfartsramp mot Stockholm i trafikplats Skälv. För avfartsrampen installerades kalkpelare på båda sidor om KC-pelarna, se bilaga 8. Denna rapport behandlar avfartsrampen. En orienteringskarta visas i bilaga 1.

2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Geotekniska förhållanden

De geotekniska förhållandena och påförd belastning är ungefär desamma inom testom

rådet (sekt. 0/360-0/440).

Jordlagren utgörs uppifrån räknat av ca 1 m matjord och torv och därunder ca 3 m mycket lös gyttjig lera över ca 14 m lera som mot djupet blir varvig. Jordens egen

skaper har antagits vara desamma som i E4 sekt 32/360, se bilaga 2-4.

(5)

2.2 Projektering

Vid stabilitets- och sättningsberäkningar antogs KC-pelarna ha samma egenskaper som kalkpelarna. I bilaga 4 anges antagna parametrar hos leran. Sk:juvhållfastheten och modulen i pelarna framgår av bilaga 5. Sättningarna har beräknats med SGis dator

program "Limeset" och "CRS" medan stabiliteten är beräknad med datorprogrammet

"SST AB", varvid en genomsnittlig skjuvhållfasthet beräknats med hänsyn till den relativa pelararean samt till skjuvhållfastheten i pelarna respektive den ostabiliserade jorden.

Kalkpelarna och KC-pelarna installerades i kvadratiskt rutnät med c/c avståndet 1,2 m där varannan pelare sattes till 15 m djup och varannan till 8 m djup. Från 8 m och därunder blev således c/c avståndet ca 1,7 m.

Pelarnas diameter är 0,6 m vilket motsvarar en täckningsgrad på 19,6% ner till 8 m djup. Därunder är täckningsgraden ca 9,8 %.

2.3 Belastning och upplastning

Den projekterade vägbanken och överlasten uppgår till ca 2 m respektive 1,5 m. Den totala fyllningshöjden blir maximalt 3,5 m vilket motsvarar en belastning på ca 66 kPa.

Eftersom kalk- och troligen även KC-pelarnas hållfasthet ökar med tiden och sannolikt även med belastningen föreskrevs en stegvis uppfyllning av vägbank och överlast.

Steg 1, ca 2 m fyllning påfördes under våren 1990.

Steg 2 och 3, ca 0,75 m fyllning påfördes under augusti 1990 och 0,75 m under september 1990.

3. INSTRUMENTERING

För uppföljning av vertikala och horisontella deformationer installerades

• 3 horisontella mätslangar tvärs vägbanken i sektion 0/360, 0/400 och 0/440

• 5 bälgslangar (vertikala) i vägmitt i sektion 0/360, 0/400, 0/417, 0/423 och 0/440

• 4 inklinometerrör i vänster vägslänt i sektion 0/420 VlO, 0/420 V15, 0/440 VlO och 0/440 V15

Placering i sektion och plan redovisas i bilaga 6 respektive 8.

(6)

4. UPPFÖLJNING, RESULTAT

De horisontella mätslangarna ligger endast i områden där kalk:pelarförstärkning utförts och visar endast de totala sättningarna tvärs vägbanken. Mätslangarna noll-mättes un

der februari 1990, dvs innan någon last hade påförts. Vid utläggning av fyllningen (steg 1) påverkades dock mätslangarna av dumpertrafiken varför sättningarna mellan de två första mättillfällena är väldigt ojämna i vägens tvärled.

I bilagorna redovisas endast uppmätta deformationer efter det att lasten enligt steg 1 påförts. De initiella deformationerna redovisas således ej men kan uppskattas till i storleksordningen 0,2 m i vertikalled.

I figur 1 redovisas en sammanställning av sättningar i vägens tvärled i sektion 0/360, 0/400 och 0/440 från mätomgång 92 04 09. Mätningarna redovisas efter det att lasten påförts eftersom det ger en bättre beskrivning av sättningskurvan i vägens tvärled än om lokala sättningar p g a dumpertrafik räknas med.

VM

a a ²⁰⁰

"

~ <C

0

0/400

z ₄₀₀

z

E-<

:~ if.)

600 30 25 20 15 10

5

m

Pig 1. Sättningar i vägens tvärled i sektion 0/360, 0/400 och 0/440.

Av bälgslangarna (5 st) är två placerade inom området med KC-pelare och de tre övriga inom kalkpelarområdena, se bilaga 8. Sammanställning från mätning i bälg

slangar redovisas i bilaga 18 och 19. För att få jämförbara mätvärden med horison

talslangarna i bilaga 10-12 har sättningarna i bälgslangarna på bilaga 13-17 samt 19 också redovisats från 90 06 05.

(7)

I figur 2-5 redovisas uppmätta sättningar indelade efter typ av jordlager. Den totala sättningen visas i figur 6. En sammanställning av resultatet visas i tabell 1, där den relativa sättningen anges för varje karaktäristiskt jordlager. Bälgslangen i sektion 0/360 går ner till 18 m djup. Här är sättningarna 30 och 84 mm i djupintervallen 13-

15 m respektive 15-18 m.

Från 18 m djup och därunder har inga noterbara sättningar uppkommit. Samma förhållanden förutsätts även för övriga sektioner.

TID, dagar

60 120 180 240 300 360 420 480 540 600 660

s s

^0/423

0/417

"' 100

~ .Kalk/cementpelare

<

0 0/440

z

200 0/400

z

_~

0/360

:<

~ ³⁰⁰ Kalkpelare

[/1

Fig 2. Sättningar i olika sektioner för djupintervall 0-4,5 m

TID, dagar

s

0 60 120 180 240 300 360 420 480 540 600 660

0 ^I

s

0/417

"' Kalk/ cementpelare_ 0/423

<

~ ¹⁰⁰ _0/440

0

z

Kalk pelare 0/400

0/360

z

_~²⁰⁰

:<

~ [/1

Fig 3. Sättningar i olika sektioner för djupintervall 4,5-8 m

(8)

s s

i'.

⁰0

0

<

z

100-

z

~

E-<

=<

_Cl)

120 I 180

I 240

I

TID, dagar

Kalk/cementpelare

~alkpelare

540 I 600 660

I I

0/423 --0/417 0/400 0/440 , 0/360

Pig 4. Sättningar i olika sektioner för djupintervall 8-13 rn

s s

..._

~

<

0

z

~

=<

_Cl)

0 0

100

200

60

TID, dagar

120 180 240 300 360 420 0/400

Kalk pelare

Kalk/cementpelare

480 540 600 660

,,,-()/ 440 0/360

~0/417 0//423

Pig 5. Sättningar i olika sektioner för djupintervall 13-18 rn

(9)

TID, dagar

60 120 180 240 300 360 420 480 540 600 660

s

¹⁰⁰

s

....

~ 200

~ 0/423

0 _0/417

z

³⁰⁰

z

_~

~ 400 :~

U) 0/440

500 0/400

0/360

600 Kalk pelare

Fig 6. Totala sättningen i olika sektioner för djupintervallet 0-18m

Tabell 1. Kompression i karaktäristiska jordlager i olika vägsektioner

Sektion 0/360 01400 0/417 0/423 0/440

Typ av pelare Kalkpelare Kalk/ cementpelare Kalkpelare

Djup Kompression

intervall (m)

% % % % %

0-4,5 6,7 4,9 2,2 1,6 4,1

4,5-8,0 3,8 3,8 0,6 0,7 3,4

8,0-13,0 0,9 0,7 0,6 0,5 0,8

13,0-18,0 2,3 2,2 2,7 2,9 2,1

Ur tabell 1 framgår att sättningarna i KC-pelarområdet är mindre än i kalkpelarom

rådet. I djupintervallen 0-4,5, 4,5-8 och 8-13 m är sättningarna ca 60, 80 respektive 30% mindre. Inom intervallet 13-18 m är förhållandet det omvända. Där är

sättningarna ca 30 % större i KC-pelarområdet. En orsak till det sistnämnda kan vara att KC-pelarna är styvare och på så sätt för ner en större last till de undre lagren.

De horisontella deformationerna har uppmätts i inklinometerrör, se bilaga 20-23.

Deformationerna har mätts både i vägens tvärled och längdled. Rörelserna i vägens längdled är små (

<

30 mm) och redovisas ej ytterligare. Rörelserna i vägens tvärled uppgår som mest till ca 85 och 125 mm i den kalkpelarförstärkta sektionen.

(10)

Motsvarande värden i sektionen med KC-pelare uppgår till ca 55 respektive 105 mm.

Rörelserna närmast markytan är dock något avvikande.

Sammanfattningsvis kan sägas följande

• Sättningarna i området med KC-pelare utgör 45-60 % av de inom området med kalkpelare.

• De horisontella deformationerna i vägens tvärled visar enligt inklinometermät

ningarna mindre rörelser i området med KC-pelare jämfört med kalkpelarom

rådet.

Uppmätta deformationer tyder alltså på att KC-pelarna ger mindre deformationer än motsvarande kalkpelare. Detta innebär att KC-pelarna har en högre hållfasthet än kalkpelare och bär därigenom en större andel av den påförda lasten.

5. PARAMETERSTUDIE

En jämförelse mellan beräknade sättningar vid projektering och uppmätta sättningar ger stora skillnader i resultat. De beräknade sättningarna för kalkpelarområdet är ca 0,8-1, 1 m medan uppmätta sättningar ligger mellan 0,5-0, 7 m. För KC-pelarområdet är beräknade sättningar ca 0,8 m medan uppmätta sättningar ligger på ca 0,3-0,5 m.

För att utreda de stora skillnaderna har olika parametrars inverkan på sättningarna studerats. I bilaga 5 har de beräkningsalternativ tagits med som bedömts som mest in

tressanta.

5 .1 Beräkningsförutsättningar

För de beräkningar som utförts har den effektiva lasten satts till 62 kPa. Hänsyn har tagits till lastminskning på grund av sättning (0,4 m) från ursprungligt påförd last 66 kPa.

Belastningsbredden är 12 m och för lerskikt under kalkpelarna räknas lastspridning enligt 2: 1 metoden från pelarnas underkant. Ingen lastspridning sker i vägens längd- led. För två av beräkningsalternativen finns dock en jämförelse med annat lastan

tagande, se kap 5.4. Lastfördelning mellan pelare och lera beräknas enligt "Manual till limeset" (SGI Varia 248). Kryphållfastheten i pelarna har satts till 65 respektive 80 % av deras brottlast. Kompressionsmodulen hos pelare brukade tidigare sättas till 75 gånger pelarens skjuvhållfasthet. Undersökningar visar dock på att kompressions

modulen kan variera mellan 50 och 150 gånger pelarens skjuvhållfasthet beroende på jordart. Efter parameterstudiens genomförande har tryckförsök på stabiliserad jord sammanställts i SGI Varia 435. I varian redovisas för E-modulen kvoter på mellan 200 och 280 x -c: beroende på jordart och inblandning.

Parameterstudien visar att förutsatsen om faktorn 50 för organisk jord, 100 för leran och 150 för den siltiga leran ger sättningar som stämmer bättre med uppmätta värden, än om faktorn 75 väljs i hela jordlagret. Om kvoten är mellan 200 och 280 blir överensstämmelsen ändå bättre. Det är dock för tidigt att använda sistnämnda värden vid dimensionering då ytterligare uppföljningar krävs för att verifiera resultaten.

(11)

Grundvattenytans läge har antagits vara en meter under markytan.

Pelarnas diameter är 0,6 m. Hälften av pelarna är satta till 8 m djup och hälften går ner till 15 m. I datorprogrammet har detta simulerats med att skjuvhållfastheten i pelarna sätts till halva det antagna dimensionerande värdet på djupen 8-15 m. Bilaga 5 utgör datorberäkningar och där anges därför dessa "halva" värden medan tabell 2-5 anger det dimensionerande värdet i varje pelare.

De sättningsuppföljningar som utförts tyder på att sättningarna i stort sett har avstan

nat. I parameterstudien görs därför direkt jämförelse mellan beräknade sättningar vid full konsolidering och uppmätta sättningar efter drygt 600 dagar.

Permeabilitetskvoten har antagits till 1000 mellan pelare och lera. Konsoliderings

koefficienten i den ostabiliserade leran är antagen till 2 · 10-⁸m²/s. Beräkningarna ger då att full konsolidering uppnås efter ca 500 dagar för pelare med c/c 1,2 m. För de djupare lagren där c/c är 1,7 m kan antas att konsolideringskoefficienten är högre än i de övre lerlagren p g a lerans siltinnehåll. Därför förutsätts att konsolideringen i de nedre lagren går lika fort som i de övre lagren.

5.2 Kompressionsegenskaper

Modulerna i leran och förkonsolideringstrycket har antagits i stort sett motsvara upp

mätta värden i sektion 32/360. Förutsättningar ges i bilaga 4. Under 8 m djup har en

dast två CRS-försök utförts. För att se hur en ändring av modulerna påverkar sättning

arna har beräkningar utförts där modulerna i leran fördubblats i den nedre halvan av lerlagret. Sättningarna påverkas ändå ej nämnvärt på grund av att pelarna här i princip bär hela lasten. I de övre lagren påverkas dock sättningarna mycket av vilka moduler som ansätts.

För kalk- och KC-pelarna har skjuvhållfastheten från början ansatts till de värden som erhållits med kalkpelarsonderingar. Därefter har modifieringar av skjuvhållfastheten gjorts för att erhålla sättningar som motsvarar de uppmätta.

5 .3 Sättnings beräkningar

Sättnings beräkningar för olika alternativ redovisas i bilaga 5. En sammanställning över uppmätt samt beräknad kompression i olika skikt redovisas i tabell 2 och 3. Ur tabellerna framgår också vilka skjuvhållfastheter som antagits hos pelarna. De skjuv

hållfastheter som antagits för att erhålla sättningar som stämmer överens med upp

mätta värden är i vissa skikt avsevärt högre än de värden som kalkpelarsonderingarna visar. Om kvoten mellan skjuvhållfasthet och modul är större än den antagna, vilket nämns i kap i tel 5. 1, påverkas också storleken på skjuvhållfastheten hos pelarna. I tabell 3 visas att skjuvhållfastheten blir lägre om nämnda kvot blir högre, men även dessa skjuvhållfastheter är högre än vad som uppmätts i kalkpelarsonderingarna.

Dessa högre värden kan dock ej tillämpas vid projektering av andra projekt utan skall endast ses som ett sätt att förklara avvikelser mellan beräknade och uppmätta sätt

ningar i detta specifika projekt. Storleken på uppmätta sättningar är i vissa skikt små (1-2 cm) och eventuella små mätfel vid nollmätningen påverkar antagna skjuv

hållfastheter hos pelarna.

(12)

Tabell 2. Uppmätt och beräknad kompression i olika skikt samt -c i kalkpelare

s (%) s (%) -r pel

Skikt Uppmätt, sektion Beräknad (kPa)

0/360 0/400 0/440 Alt Alt Alt Alt Alt

14*l) 15*2) 23*3) 14, 15 23

1 50 75

2 6.7 4.9 4.1 13.7 9.1 4.9 75 125

3 75 140

4 3.8 3.8 3.4 4.6 2.8 3.7 100 115

5 100 115

6 0.9 0.7 0.8 2.4 2.4 0.8 125 500

7 175 500

8 2.3 2.2 2.1 4.0 4.0 3.5 175 500

9

*1) -c pel enl kalkpelarsondering, korrektionsfaktorn k

=

0,65 (kryphållfastheten

=

0, 65

*

brotthållfastheten i pelarna)

Mpel

=

50 · -c pel (skikt 1-3), 100 · ¹pel (skikt 4-5), 150 · -c pel (skikt 6-8)

*2) Alt 12 men k

=

0.8

*3) Anpassade värden på -c pel för att erhålla "rätt" sättning, k = 0,65 Tabell 3. Uppmätt och beräknad kompression i olika skikt samt -c i KC-pelare

-r pel

s (%) s (%)

Skikt _(kPa)

Uppmätt, sektion Beräknad

0/417 0/423 Alt 2 Alt 19 Alt Alt 2 Alt 19 Alt

*1) *2) 950413 950413

*3)

1 50 100 100

2 2.2 1.6 10.2 1.8 2.0 100 125 125

3 100 225 160

4 0.6 0.7 2.6 0.6 0.6 125 450 325

5 125 450 325

6 0.6 0.5 2.6 0.6 0.6 150 550 300

7 125 550 300

8 2.7 2.9 3.8 2.8 2.8 125 280 300

9

*1) 1 pel enl kalkpelarsonderingar, k = 0,65, M pel

=

50 · 1 pel (skikt 1-3), 100 · -c pel (skikt 4-5), 150 · -c pel (skikt 6-8)

*2) Anpassade värden på -c pel för att erhålla "rätt" sättning, k

=

0,65

*3) Anpassade värden på -c pel för att erhålla "rätt" sättning, k

=

0,65

M pel

=

267 · 1 pel (skikt 1-3), 280 · -c pel (skikt 4-5), 274 · 1 pel (skikt 6-8)

(13)

- - 5.4 Lastspridning

För de flesta beräkningsalternativ har lastfördelningen ansatts enligt kap 5. 1 vilket överensstämmer med gängse praxis.

För att undersöka effekten av eventuell lastspridning har beräkningar utförts med da

torprogrammet "CRS" för att erhålla spänningstillskottet i varje skikt med lastsprid

ning enligt Boussinesq. Därefter har sättningarna beräknats i "Limeset" för

motsvarande spänningstillskott. I tabell 4 och 5 visas de skjuvhållfastheter och modu

ler på pelarna som har ansatts under dessa antaganden.

Ur tabellerna framgår att det är i de nedersta skikten 6-8 som lastminskningen påverkar antaganden om pelaregenskaper. Skjuvhållfastheterna och modulerna blir även i dessa fall betydligt större än uppmätta värden med kalkpelarsonderingar. Last

spridningen kan därför ej förklara de skillnader som erhållits mellan uppmätta och beräknade sättningar.

Tabell 4. Jämförelse av egenskaper hos kalkpelare för beräkningar med och utan lastspridning (Alt 23)

Skikt Utan lastspridning Spännings- Med lastspridning

i: pel Mpel 8 ^tillskott ^i:pel Mpel 8

(kPa) (kPa) (cm) (kPa) (kPa) (kPa) (cm)

1 75 5625 2 64 75 5625 2

2 125 9375 2 63 125 9375 2

3 140 10500 18 60 140 10500 14

4 115 8625 6 55 115 8625 5

5 115 8625 7 50 115 8625 5

6 500 37500 2 44 340 25500 2

7 500 37500 2 38 340 25500 2

8 500 37500 2 34 300 22500 1

9 - - 12 31 - 7

-I 53 :Z::40

(14)

Tabell 5. Jämförelse av egenskaper hos KC-pelare för beräkningar med och utan lastspridning (Alt 19)

Skikt Utan lastspridning Spännings- Med lastspridning

-r pel Mpel 8 ^tillskott -r pel Mpel 8

(kPa) (kPa) (cm) (kPa) (kPa) (kPa) (cm)

1 100 7500 1 64 100 7500 1

2 125 9375 2 63 125 9375 2

3 225 16875 5 60 225 16875 4

4 450 45000 1 55 450 45000 1

5 450 45000 1 50 450 45000 1

6 550 41250 1 44 400 30000 1

7 550 41250 2 38 400 30000 2

8 280 21000 3 34 280 21000 2

9 - - 8 31 - 5

-_Z:24

-

I 19

5.5 Penneabilitetskvot pelare/lera

De jämförelser som gjorts i denna parameterstudie mellan beräknade och uppmätta sättningar har utförts vid full konsolidering. För att få en bild av konsolideringsför

loppet är det av vikt att utröna vilken permeabilitetskvot som gäller mellan pelare och lera. Normalt har kvoten satts till 1000 för kalkpelare och ca 400 för KC-pelare. För detta objekt had1erjefoi-s (1924) för ett antal tidpunkter beräknat konsolideringsgra

den och ur formlerna för limesetberäkningar bestämt permeabilitetskvoten. Resultaten redovisas i bilaga 24 och visar att kvoten 1000 för kalkpelare är ett bra riktvärde. I vissa fall dock något högt. För KC-pelarna är kvoten i samma storleksordning. Viss osäkerhet föreligger i resultaten då intervallens sättningar var mycket små.

6. SLUTSATSER

Resultaten från uppföljningarna ger positiva besked att kalkcement ger en starkare pelare än om bara kalk används.

Parameterstudien visar stora skillnader mellan beräknade och uppmätta sättningar både för kalk- och KC-pelare. Detta kan bl a förklaras med att kompressionsmodulen i pelarna troligtvis kan vara betydligt högre än den modul som erhålls från beräkningar med utgångspunkt från den skjuvhållfasthet som kalkpelarsonderingarna visar.

Sonderingarna är utförda på pelarna sex veckor efter installation och innan lasten är påförd. Hållfasthetstillväxten ökar med tiden och troligtvis även med belastningen.

Sonderingsmotståndet i KC-pelarna är högre än i kalkpelarna vilket också stämmer överens med att uppmätta sättningar här blir mindre.

En orsak till skillnaderna i horisontella deformationer kan bero på att KC-pelarna är styvare och därför snabbare tar upp den pålagda lasten än kalkpelare. Underlaget är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser.

(15)

7. REKOMMENDATIONER

Detta projekt visar att det är synnerligen angeläget att hitta en metod för att kunna ange rätt egenskaper hos pelarna. Det pågår forskningsprojekt på kontrollmetoder av pelarnas hållfasthet bl a med kärnprovtagning av pelarna. Kärnprover bör tas upp vid olika tidpunkter och även efter det att belastning påförts. Jämförelser bör göras med de resultat som erhålls från enaxliga tryckförsök i laboratorium på laboratorieinblan

dade prover. Fler fullskaleförsök bör komma till stånd för att erhålla en erfarenhets

bank. Det är viktigt att uppföljningarna görs med bl a bälgslangsmätare för att kunna göra bakkalkyleringar i olika skikt.

De uppföljningar som utförts visar att kompressionen i KC-pelarna är mindre än i kalkpelarna. Effekten av att blanda in cement ger dock olika resultat beroende på jor

dart. När laboratorieinblandade prover används som underlag för dimensionering av kalk- och KC-pelare rekommenderas att skjuvhållfastheten väljs som ett försiktigt valt värde från enaxliga tryckförsök, dock max 200 kPa för sättnings beräkningar och 100 kPa för stab ilitetsberäkningar. Under gynnsamma förutsättningar kan skjuvhållfast

heter på upp till 150 kPa utnyttjas på större djup vid stabilitetsberäkningar. Maximi

beloppen har satts på grund av att erfarenheterna idag är små beträffande högre di

mensioneringsvärden.

Det rekommenderas att tryckförsöken för KC-pelare utförs i serie upp till minst 90 dagars lagring vid temperaturen 7°C.

Modulerna hos pelarna bör också väljas med utgångspunkt från enaxliga tryckförsök.

Finns ej tillgång till sådana försök rekommenderas det att modulen sätts till (50-150)

• 'C pel där ett lågt värde bör användas för organisk jord och ett högt värde för sil tig lera.

Noggranna undersökningar av den ostabiliserade jorden är också av stor vikt för att erhålla en riktig dimensionering.

Den beräkningsmodell som används i datorprogrammet "Limeset" kan tills vidare an

tas gälla för både kalk- och KC-pelare, under förutsättning att andelen cement inte är större än 50 % . Normalt behöver ej hänsyn tas till lastspridning i kalkpelarförstärk

nmgen.

För detta projekt är permeabilitetskvoten mellan pelare och lera i storleksordningen 1000 både för kalkpelare och KC-pelare. Fler projekt borde följas upp för att jämföra denna kvot då den har en stor inverkan på tidsförloppet.

Stabiliteten för en KC-pelarförstärkning bör beräknas med viss försiktighet. Denna uppföljning visar att skillnaden i horisontalrörelser mellan kalk- och KC-pelarför

stärkningen är ganska liten och erfarenheterna från förstärkningar med KC-pelare är fortfarande begränsad.

(16)

8. REFERENSER

Carlsten, P. (1989). Manual till Limeset, SGI Varia nr 248, Linköping.

Carlsten, P., Tränk, R. (1992). Deep stabilisation with lime and lime/cement columns - comparison ofperformance, NGM 92, Aalborg, Vol 1, s 25-30.

Carlsten, P., Eriksson, M. (1995). Tryckförsök på kemiskt stabiliserad jord, SGI Varia 435, Linköping.

Lerjefors, U. (1994). Bestämning av permeabilitetskvot för kalk- och kalkcementpelare baserad på fullskaleförsök vid E4 Lövstad-Norrköping, arbetsrapport SGI Dnr 1-9301-030.

(17)

ORIENTERINGSKARTA

SKALA 1:50000

(18)

Jordarts

(l I '.:i 3 '.:i

Benämning ^w wl kon prov

I

T fu kP• 'I Anm. _)>

C)> " ^::-.

förkortn. ^C)

~

Djup/nivå t/m¹ % %, st 1----r·--J;-) _z _z

Jordartsklass enligt 198Jårs system ~

!----· ·--!--· __ . Tryckprov·I Konprov . . . - , . · - - - .. · - - - -

z z s

J - - - 1 - - - - - -- -· ·•-·-·I---·- 1 1 ö

A ~ o::i C)I (/) ,

< :n ' - l - i

1

(:Jo )>

32/360 ~ BH44' (/) (/) (.Jl _-1

1 rt i;;O rn

f-' '1) ' - l z

1 ub Gråbrun, gyttjig lera med växtdelar, 11,48 82 ] 0 2 I 5 , I

I I

³⁰ ^gyLetx Torrskorpetyp ^(/)

I G)

ros tfl äcki ^g rn0

-=

'e1 ;; r;;: rri

- i

~ ^{0 ...} co 7'

0 oc 0

2 Gröngrå, gyttjig lera med växtdelar jl,43 I 101 89 I 12 8,71 gyLer ^;;; ^;x:³ ^:n :z>-<

I

g f ~ ^(/)

<> o 0

3 Gröngrå, gyttjig le;a med växtdelar jl,43 I 111 ^I 115\ 8,6 15,51 gyLer ^CRS diagram 20 ABC ^fa.co~

s;

r'l r, -...J rn

~ :, 0 ~

O'> 0

' 1 _t-'rn (/)

0 0 &i ^{- j}

4 Grå, något gyttjig lera med växtdel. l1,42 I 107 86 I 15 9 ,

81 (

gy) ~e.vx

CD z

O'> q >-<

;,; 4

5 Grå lera, sulfidfläckig 1,44 I 105 64 I 18 12 Le ^{I CRS} di ag ram 21 ABC 1S _C)^z_z ^C

- i

n v )>

rn r--

6 Grå lera, sulfidfläckig 1,49 I 83 58 I 19 8, 71 Le ^CRS ^::;;:: ^:n

~ ^:p⁰

7 Grå lera, sulfidfläckig 1,58 66 59 I 16

I

12 Le

t1

~

"

8 Grå, varvig lera med tunna silt 1,45 99 88 I 13 , 10 _CRS diagram 22 ABC IO _~

., o o <

- Ul 11> ):.:

N ~ r1' ,-, G)

skikt, sulfidfläckig 1· "'· ¹/1) /1)

~ '1 ::, ~

.. d ... '° r .p.. ClJ

stora varv

lw .,

^0: ^rn ₀

0 r1' o:

10 Grå, varvig lera 1,56 81 7 2 I 15 ^{11, 5}

:~~r

CRS diagram 23 AGC '--- ~ ~ r ^:::0

"

)>

(Y.J ::, r1' H

\-.0 0. O> z ^{-l (/)}

Ul 'i" ;;x; 0 )>

12 Grå, varvig lera med siltskikt ^{· 1,}64 63 57 i 16 12 vLe-~J_ⁱ _{r z} O: :::0 ;;

"" 0 7J rn ,,

::, '1 H

14 Grå, varvig, siltig lera med siltsk. jl,65 55 50 I 13 10 VSl

.LI

_es1

'

_CRS

^I

;1- z ^C

--

~

;;

o: G) z ^~

,- ⁷

^[ ^'O^>'·^::, ^z⁰^I ⁰^{m z}^:::0 ^~²

16 Grå, varvig, siltig lera med siltsk.11,72 49 42 I (15) (10) vsi LJ~ stört prov ^.~ ^(Q ^:::0 ^{(/) C)}

:::0

,~

"'

~ ;;x; O' )>

a _n_,. _0: ^Ä.^<

7J

z

~ H

<>

I :..I _-·I z

G) ed

?J

:)>

iJJ !

*)

Korrigering rekommenderas enl igt_Ll_(;_I::J,~fo

J

^3.

^I

sJ ävenj_sGrjnr__2/~47

;ut J____ _ __ _ ~

'J Lnderstrecknlng av värdon anger all skjuvhållfasthctcn bör rr.clur.croi;. Lediga kolumner ar av:;cdda for resultat av spcdnlundcrsölrninn.ir ,-.,

Rekommondcradc korrcklionsfaktorcr anges i ledig kolllrnn cllur i Ncd~nslticndc forkortningar k.m 1 ex användas , ]

~

biluoa ... . S~j : direkta skjuvfOrsök korn =-komfördelning _.i:,,

1 kPa" I kN/m⁷, , 0, 1 Mp/m¹ - - · --·-- _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _L__ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~on,p .. : Y.omprcssionsfOrsök r,?.c ~ p.>cknlngsförsök

..J...__________________________

_ i ____ . - - - - · · - - - · ^N

(19)

Sammanställning av laboratorieundersökningar

öDOMETERFöRSöK STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Projekt -

VÄG E4 LINKöPING-NORRKöPING

PROVTAGNING LABORATORIEUNDERSÖKNING Delen Lövstad-Norrköping

Datum: Datum: 8706,8804 Östergötlands Län

UTRUSTNING LABORATORIEANSVARIG LITTERA TABELLNUMMER

2-310/89 1F:1

Sektion/ Dens. a· _ML a· ^M' Penn. Beta-k cvber Jordart

C L

Borrhål/ (CRS) k

Djup 2

m t/m 3

kPa kPa kPa - ^m/s - ^{m /s}

-10 -8

32/000 BHS *10 *10

2.0 1. 58 75 650 163 12.2 (8. 5) 1.0 Le vx

4.0 1.48 60 100 66 14.9 4 0.5 vLe(si)

7.0 1. 63 53 430 79 15.7 20 3.0 vLesi-

32/240 BH26

2.0 1.43 54 80 58 12.1 20 1.0 (gy)Le vx

3.0 1.44 (20) 220 45 9.8 9 2.6 1.5 (gy)Levx

4.0 1.63 32 320 54 11.8 80 6.5 Le vx

5.0 1.47 36 120 46 13.7 10 1.0 Le(si)

6.0 1.47 28 130 39 12.6 5 3.4 0.6 vLe(si)

8.0 1.60 53 270 66 16.9 15 3.0 vLesi

32/360 BH44

3.0 1.33 24 330 46 6.4 6 3.1 0.85 gyLe vx

5.0 1.47 32 110 41 11.2 30 4.3 1.3 Le

6.0 1.50 28 200 46 12.2 15 3.6 1. 5 Le

8.0 1.47 59 80 63 13.4 6 3.6 0.6 vLe(si)

8.0 1.47 41 140 53 12.2 4.5 4.1 0.5 vLe(si)

10.0 1. 57 48 230 66 15.5 8 3.6 1. 8 vLe störda varv

14.0 1.69 89 560 108 23.8 6.5 4.5 2.0 vsiLesi

0/740 BH30

3.0 1.47 (50) 150 57 10.1 15 1.0 Le vx

6.0 1.49 52 70 58 17.0 3.5 0.5 vLe(si)

8.0 1. 56 51 180 69 20.7 15 2 vLesi

-

(20)

cr [ kPa]

0 50 100 150

0-L---L----::,.---L---1---

Torv

Gyttjig lera

G)

5 ©

,_....

E

®

^Lera

...

0..

,-. ::J

®

0

10 (j)

Varvig lera

15

Varvig si ltig lera

® • cr~ (CRS)

cr~ er~

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L M' MO

m t/m3 kPa kPa kPa kPa kPa

1.00 1.50 60.0 300.0 80.0 14.00 8000

1.00 .33 40.0 150.0 60.0 12.00 5000

2.50 .33 23.0 120.0 43.0 10.00 5000

1.50 .35 30.0 120.0 50.0 11.00 5000

2.00 .50 37.0 150.0 57.0 12.00 5000

2.00 .60 47.8 400.0 67.0 14.00 5000

3.00 .63 63.2 500.0 82.0 16.00 5000

2.00 .59 78.6 600.0 97.0 15.00 5000

2.00 .60 90.5 1000.0 109.0 16.00 5000

(21)

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L M' MO Tau-pel Mpel

m t/m3 kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa

1.00 1.50 60.0 300.0 80.0 14.00 8000 50 2500

1.00 .33 40.0 150.0 60.0 12.00 5000 100 5000

2.50 .33 23.0 120.0 43.0 10.00 5000 100 5000

1.50 .35 30.0 120.0 50.0 11.00 5000 125 12500

2.00 .50 37.0 150.0 57.0 12.00 5000 125 12500

2.00 .60 47.8 400.0 67.0 14.00 5000 75 11250

3.00 .63 63.2 500.0 82.0 16.00 5000 62 9300

2.00 .59 78.6 600.0 97.0 15.00 5000 62 9300

2.00 .60 90.5 1000.0 109.0 16.00 5000 0 0

Grundvattens läge under my 1.00 m

Pelarnas diameter .60 m

Pelarnas längd 15.00 m

Belastningsbredd 14.00 m

Belastningslängd 110.00 m

Hänsyn tas till lastens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten .65

Cvh .200E-07 m2/s

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera 1000.

Kvadratiskt mönster Dubbelsidig dränering

C-min 1.20 C-max 1.20 C-steg .10 m

Q-min 62.00 Q-max 62.00 Q-steg 5.00 kPa C-avstånd: 1.20 m Q: 62.0 kPa

u,

%

³⁰ ⁵⁰ ⁶⁰ ⁷⁰ ⁷⁵ ⁸⁰ ⁸⁵ ⁹⁰ ⁹⁵ ⁹⁹

T, dygn 39 75 99 131 150 174 206 250 325 499

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl S2 SM

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa ^m m m

1.00 7.50 7.50 2030 50 2500 24.57 14.35 .05 .01 .03

1.00 16.65 21.65 718 100 5000 39.23 38.99 .04 .04 .04 /0.2,

2.50 22.42 44.92 124 100 5000 46.43 .12 .39 .39

1. 50 29 .17 71.67 153 125 12500 59.87 59.03 .04 .02 .04 2.00 36.80 96.80 158 125 12500 62.00 58.94 .05 .00 .05

2.6

2.00 47.80 127.80 400 75 11250 62.00 54.13 .06 .00 .05 3.00 63.25 168.25 500 62 9300 62.00 50.80 .10 .00 .08 2.00 78.60 208.60 600 62 9300 62.00 49.04 .07 .00 .05

.3.B

2.00 90.50 240.50 1180 57.87 .10

Total sättning .830 m

(22)

1.00 1.50 60.0 300.0 80.0 14.00 8000 50 2500

1.00 .33 40.0 150.0 60.0 12.00 5000 75 3750

2.50 .33 23.0 120.0 43.0 10.00 5000 75 3750

1.50 .35 30.0 120.0 50.0 11.00 5000 100 10000

2.00 .50 37.0 150.0 57.0 12.00 5000 100 10000

2.00 .60 47.8 400.0 67.0 14.00 5000 62 9300

3.00 .63 63.2 500.0 82.0 16.00 5000 88 13200

2.00 .59 78.6 600.0 97.0 15.00 5000 88 13200

2.00 .60 90.5 800.0 109.0 16.00 5000 0 0

Cvh .200E-07 m2/s

C-avstånd: 1.20 m Q: 62.0 kPa

u, _% 30 50 60 70 75 80 85 90 95 99

T, dygn 39 75 99 131 150 174 206 250 325 499

H Eff.tr Tot. tr Mlera Tpel Mpel Q1max/dQ Q1 S1 S2 ^SM

c

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m m m <>/e,

1.00 7.50 7.50 2030 50 2500 24.57 14.35 .05 .01 .03

1.00 16.65 21.65 431 75 3750 34.08 .05 .08 .08 13,7

2.50 22.42 44.92 127 75 3750 41.27 .14 .51 .51

1.50 29.17 71.67 132 100 10000 54.70 .04 .10 .10

4.6

2.00 36.80 96.80 157 100 10000 62.00 58.28 .06 .00 .06 2.00 47.80 127.80 400 62 9300 62.00 52.74 .07 .00 .06

2.4

3.00 63.25 168.25 500 88 13200 62.00 53.67 .07 .00 .06 2.00 78.60 208.60 600 88 13200 62.00 52.31 .05 .00 .04

2.00 90.50 240.50 970 57.23 .12

4.C

Total sättning 1.058 m

(23)

1.00 1.50 60.0 300.0 80.0 14.00 8000 50 2500

1.00 .33 40.0 150.0 60.0 12.00 5000 75 3750

2.50 .33 23.0 120.0 43.0 10.00 5000 75 3750

1.50 .35 30.0 120.0 50.0 11.00 5000 100 10000

2.00 .50 37.0 150.0 57.0 12.00 5000 100 10000

2.00 .60 47.8 400.0 67.0 14.00 5000 62 9300

3.00 .63 63.2 500.0 82.0 16.00 5000 88 13200

2.00 .59 78.6 600.0 97.0 15.00 5000 88 13200

2.00 .60 90.5 800.0 109.0 16.00 5000 0 0

Cvh .200E-07 m2/s

U, % ³⁰ ⁵⁰ ⁶⁰ ⁷⁰ ⁷⁵ ⁸⁰ ⁸⁵ ⁹⁰ ⁹⁵ ⁹⁹

T, dygn 39 75 99 131 150 174 206 250 325 499

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Q1 S1 S2 SM

E

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m m m 0/t;

1.00 7.50 7.50 2030 50 2500 28.92 14.35 .06 .01 .03

1.00 16.65 21.65 593 75 3750 40.17 37.63 .05 .03 .05 9, I

2.50 22.42 44.92 124 75 3750 48.66 .17 .33 .33

1.50 29.17 71.67 147 100 10000 62.00 58.49 .05 .00 .04

.2.S

2.00 36.80 96.80 157 100 10000 62.00 58.28 .06 .00 .06 2.00 47.80 127.80 400 62 9300 62.00 52.74 .07 .00 .06

2.'--/

3.00 63.25 168.25 500 88 13200 62.00 53.67 .07 .00 .06 2.00 78.60 208.60 600 88 13200 62.00 52.31 .05 .00 .04

2.00 90.50 240.50 970 57.23 .12

L/.0

(24)

1.00 1.50 60.0 300.0 80.0 14.00 8000 100 7500

1.00 .33 40.0 150.0 60.0 12.00 5000 125 9375

2.50 .33 23.0 120.0 43.0 10.00 5000 225 16875

1.50 .35 30.0 120.0 50.0 11.00 5000 450 45000

2.00 .50 37.0 150.0 57.0 12.00 5000 450 45000

2.00 .60 47.8 400.0 67.0 14.00 5000 275 41250

3.00 .63 63.2 500.0 82.0 16.00 5000 275 41250

2.00 .59 78.6 600.0 97.0 15.00 5000 140 21000

2.00 .60 90.5 1300.0 109.0 16.00 5000 0 0

Belastnings längd 110.00 m

Cvh .200E-07 m2/s

u, % 30 50 60 70 75 80 85 90 95 99

T, dygn 39 75 99 131 150 174 206 250 325 499

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql Sl S2 SM

E..

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa m m m ⁰/o

1.00 7.50 7.50 4382 100 7500 34.86 18.41 .02 .00 .01

1.00 16.65 21.65 1166 125 9375 44.38 41.11 .02 .00 .02

l.B

2.50 22.42 44.92 151 225 16875 62.00 59.81 .05 .00 .05 1.50 29.17 71.67 239 450 45000 62.00 60.70 .01 .00 .01

0,'=>

2.00 36.80 96.80 178 450 45000 62.00 61.00 .01 .00 .01 2.00 47.80 127.80 400 275 41250 62.00 59.64 .02 .00 .01

0.6

3.00 63.25 168.25 500 275 41250 62.00 59.09 .02 .00 .02 2.00 78.60 208.60 600 140 21000 62.00 55.52 .03 .00 .03

2..S

2.00 90.5.0 240.50 1483 57.:23 .08

(25)

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L M' MO• Tau-pel Mpel

m t/m3 kPa kPa kPa kPa kPa

1.00 1.50 60.0 300.0 80.0 14.00 8000

1.00 .33 40.0 150.0 60.0 12.00 5000

2.50 .33 23.0 120.0 43.0 10.00 5000

1.50 .35 30.0 120.0 50.0 11.00 5000

2.00 .50 37.0 150.0 57.0 12.00 5000

2.00 .60 47.8 400.0 67.0 14.00 5000

3.00 .63 63.2 500.0 82.0 16.00 5000

2.00 .59 78.6 600.0 97.0 15.00 5000

2.00 .60 90.5 800.0 109.0 16.00 5000

Korrektionsfaktor f6r kryplasten .65

Cvh .200E-07 m2/s

u, % ³⁰ ⁵⁰ ⁶⁰ ⁷⁰ ⁷⁵ ⁸⁰ ⁸⁵ ⁹⁰

T, dygn 39 75 99 131 150 174 206 250

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel Qlmax/dQ Ql

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa kPa

1.00 7.50 7.50 3479 75 5625 29.70 17.56 1.00 16.65 21.65 1166 125 9375 44.38 41.11 2.50 22.42 44.92 128 140 10500 54.67

1.50 29.17 71.67 142 115 8625 57.81

2.00 36.80 96.80 156 115 8625 62.00 57.73 2.00 47.80 127.80 400 250 37500 62.00 59.40 3.00 63.25 168.25 500 250 37500 62.00 58.79 2.00 78.60 208.60 600 250 37500 62.00 58.19

2.00 90.50 240.50 970 57.23

kPa 75 125 140 115 115 250 250 250 0

95 325

S1 m .03 .02 .07 .05 .07 .02 .03 .02

kPa 5625 9375 10500 8625 8625 37500 37500 37500 0

99 499

S2 ^SM

E

m m 0/o

.01 .02

.00 .02 Lf

.9

.18 .18 .06 .06

3.7

.00 .07 .00 .02

0.8

.00 .02 .00 .02

3.5"

.12

(26)

E4 Funktionsuppföljning 950413

H Eff.dens Sigma'C ML Sigma'L

m t/m3 kPa kPa kPa

1. 00 1. 50 60.0 300.0 80.0

1. 00 .33 40.0 150.0 60.0

2.50 . 33 23.0 120.0 43.0

1. 50 . 35 30.0 120.0 50.0

2.00 . 50 37.0 150.0 57.0

2.00 . 60 47.8 400.0 67.0

3.00 . 63 63.2 500.0 82.0

2.00 .59 78.6 600.0 97.0

2.00 . 60 90.5 1000.0 109.0

Grundvattens läge under my Pelarnas diameter

Pelarnas längd Belastningsbredd Belastnings längd

Hänsyn tas t i l l l2stens inverkan på horisontal trycket

Korrektionsfaktor för kryplasten Cvh

Permeabilitetskvot k-kalkpel./k-lera Kvadratiskt mönster

Dubbelsidig dränering

C-min 1.20 C-max 1. 20

Q-min 62.00 Q-max 62.00

C-avstånd: 1.20 m Q: 62.0

u, % 30 50 60 70 75

T, dygn 39 75 99 130 150

H Eff.tr Tot.tr Mlera Tpel Mpel

m kPa kPa kPa kPa kPa

1. 00 7.50 7.50 8000. 100. 26700.

1. 00 16.65 21.65 3523. 125. 33375.

2.50 22.43 44.92 140. 160. 42720.

1. 50 29.18 71.68 361. 325. 91000.

2.00 36.80 96.80 206. 325. 91000.

2.00 47.80 127.80 400. 150. 41100.

3.00 63.25 168.25 500. 150. 41100.

2.00 78.60 208.60 600. 150. 41100.

2.00 90.50 240.50 1180.

M' MO Tau-pel

kPa kPa kPa

14.0 8000. 100.

12.0 5000. 125.

10.0 5000. 160.

11. 0 5000 . 325.

12.0 5000 . 325.

14.0 5000. 150.

16.0 5000. 150.

15.0 5000. 150.

16.0 5000. 0.

1. 00 m .60 m 15.00 m 14.00 m 110. 00 m

.65 .200E-07 m2/s

1000.

C-steg .10 m Q-steg 5.00 kPa

kPa

80 85 90 95

174 205 249 324

Qlmax/dQ Ql S1

kPa kPa m

34.86 28.09 .01 44.38 42.99 .01

58.81 .02

62.00 61.03 .01 62.00 61.42 .01 62.00 59.64 .02 62.00 59.06 .02 62.00 58.49 .02 57.87

Mpel kPa 26700.

33375 . 42720.

91000.

91000 . 41100 . 41100.

41100 . 0.

99 497

S2 SM [

m m

o/o

.00 .01

2.0

.07 .07 .00 .01 .00 .01

D.G

.00 .01 .00 .02

D,G

.00 .01

.10

2 '<z

(27)

lnklinometerrör , - _ _ _ JI- Bälgslangmätare V10 / ·· - - - - ,

V15 - - / Overlast , Horisontalslangmätare

/ _ . 11 '-

-

- ' ^'

Färdig väg

/ / / ,E:/,4"~ / / /

11

::s

,,

^~~

...

~

11 CKl

=

11

s ^~

11

1, - _~ ^~=

'1

_C:

(.f.l

1,

1, = ₌ ^...

CKl

...

1,

(.f.l

,,

_~

...

Il

0

- ₌

'1 ~

t:,:;

Kalk- eller kalk/cement pelare ~

~

Funktionsuppföljning av kalk- och kalk/cementpelare

426