Möjliggörare eller bromsklossar?

(1)

Möjliggörare eller bromsklossar?

En studie om myndigheters påverkan på

företagsutveckling inom de gröna näringarna i Jämtland

Andreas Sund

Företagsekonomi GR (C), Kandidatuppsats Huvudområde: Företagsekonomi

Högskolepoäng: 15 Termin/år: 2020

Handledare: Cecilia Dalborg Examinator: Yvonne von Friedrichs Kurskod/registreringsnummer: FÖ020G

(2)

Förord

När jag växte upp så fanns det fyra tavlor hos min mormor och morfar på deras gård utanför Värnamo i Småland. Tavlorna föreställde Pär och Kersti som levde under 1800-talet i Småland. Den första tavlan visar hur de träffas och bestämmer sig för att arbeta och spara pengar i sju år för att sedan kunna köpa sig ett torpställe. Nästa tavla visar hur går på marknaden efter att ha sparat ihop de pengar som behövs. De synar hästar och tittar på olika jordbruksredskap. Den tredje tavlan visar hur länsmannen kommer till marknaden och berättar å statens vägnar att alla pengar har blivit värdelösa.

Sista tavlan visar hur Pär tröstar en förkrossad Kersti. Enligt sägnen så säger han tröstande att de ska arbeta och spara pengar i sju år till för att sedan köpa ett torpställe. Jag funderar ofta på tavlornas innebörd. Hur påverkar

myndigheter idag företagens utveckling? Jag vill här också tacka min morfar.

Tack vare honom kan jag resa mig igen efter ett nederlag i mitt

entreprenörskap, inte minst orsakat av myndigheter. Den här uppsatsen har jag valt att skriva för att belysa entreprenörers syn på myndigheternas roll i deras företagsutveckling och därmed bidra till ökad förståelse mellan dessa.

Jag vill bidra till att förbättra förståelsen för entreprenörer från

myndigheternas sida. Min förhoppning är att kunskap ska förhindra att entreprenörer tvingas kämpa sju svåra år extra på grund av myndigheternas okunskap och ovilja att förstå. Jag vill tacka mina entreprenörsvänner i mitt nätverk och min fru för utan er hade inte denna uppsats blivit verklighet.

(3)

Sammanfattning

En entreprenör är en person som ser behov i samhället och trots ekonomiska risker utvecklar en verksamhet som tillgodoser behoven. Entreprenören är nytänkande och fyller luckor i marknaden som andra inte trodde fanns eller var möjliga att fylla. Verksamheten entreprenören bygger upp

kommersialiserar ny kunskap vilket skapar utveckling och sysselsättning där verksamheten sker. På den svenska glesbygden, som i Jämtland, så är

entreprenörerna viktiga för samhället. De gröna näringarna i Jämtland står inför många utmaningar. Både skogs och jordbruksföretag brottas med stora avstånd, rationalisering, stordrift i städer men även rekryteringsproblem och snåriga regelverk. Hur kan myndigheter och institutioner stötta

entreprenörerna så att de kan utvecklas? Forskare efterlyser studier där entreprenörer intervjuas på djupet om deras situation. Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där sju stycken företagare inom jord- och skogsbruk har intervjuats. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer i syfte att öka kunskapen om vad dessa företagare anser vara hinder och möjligheter i deras verksamhet och utveckling. Enligt respondenterna i intervjun så anser jordbrukarna att de största hindren är snåriga regelverk, ett felaktigt uppbyggt bidragssystem och en marknad som inte vill köpa lokalt producerade livsmedel. Lösningen på problemen skulle kunna vara

förenklade regler, förändrat EU-stöd och mer informationskampanjer för att gynna lokalt producerade varor. Bland skogsföretagen ansågs storskogsbruket missgynna glesbygden med industrirationaliseringar. Det är svårt att rekrytera personal till säsongsarbeten och prispressen gör det svårt att gå runt

ekonomiskt. Förslag på lösningar är att stötta företag som hittar nischade skogsprodukter, förenklade regler kring arbetskraftsinvandring och

skattelättnader. Den här studien visar att de gröna entreprenörerna anser att stöd från familj och egna nätverk också är viktigt. Myndigheter kan hjälpa indirekt genom att stötta familjebildning och genom att skapa miljöer där nätverk kan bildas. Slutsatserna från studien är att entreprenörerna efterlyser nätverk, kunskap om marknadsföring och bättre samling av regelverk.

Skogsentreprenörerna vill se specialiserade industrier i glesbygden.

Jordbruksföretagen vill se ökad medvetenhet hos konsumenter. Det behövs större fokus på hur myndigheterna kan tillgodose entreprenörernas önskemål.

(4)

Abstract

An entrepreneur is a person who sees what a society needs and despite financial risks develops a business that fills the need or demand. The

entrepreneur is creative and fills patches in the market that others don’t see or believes a patch to exist. The business an entrepreneur develops commercials new knowledge, which creates development and jobs in the area of the business. In the Swedish rural areas the entrepreneurs are important for the society. The Nature based businesses within forestry and agriculture are facing many challenges. The companies are struggle with great distance, industrialized movement to large units, difficult rules from government and problems with recruiting personal. How can institutions and government organizations support these entrepreneurs so they can develop? Scientists asks for deep interviews with entrepreneurs about their situation. This essay is built on a study where seven business owners within forest or agriculture were interviewed. The study was carried out with qualitative semi structured interviews with a purpose to get knowledge about the opinions about

difficulties and possibilities in their business and development. According to the business owners the difficult rules, poor economic system of support and a market unwilling to buy locally produced food. The solution could be simplified rules, changed economic system of support from EU and information campaign to support locally produced food. Among the

companies of forestry they blame the large shareholding companies to move industry away from the rural areas, they found it hard to recruit staff for seasonal work and they believe the prices is too low for their service. The solution in these cases could be support to companies who find specialized products from the forest, easier rules for migration of working staff and lower tax. The entrepreneur of agriculture needs education in marketing and

refining product in the food industry. Support from family and local networks are considered as very important. The conclusions from this study is that entrepreneurs wants networks, knowledge about marketing and a better collection of rules of conduct. The forest entrepreneurs want to see specialized industries in countryside. The agriculture entrepreneurs wants more awareness amongst the consumers. It calls for a larger focus on how institutions can meet the wishes.

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemdiskussion 3

1.3 Syfte och frågeställning 4

2 Entreprenörskap och entreprenörer inom de gröna näringarna 5

2.1 Betydelsen av entreprenörskap 5

2.2 Myndigheter och institutioner 5

2.3 Utvecklande miljöer 6

2.4 Entreprenörskap i glesbygd 7

2.5 Entreprenörskap inom de gröna näringarna 9

2.6 Sammanfattning av det teoretiska ramverket 10

3 Metod 11

3.1 Val av forskningsstrategi och deduktiv ansats 11

3.2 Kvalitativ metod 11

3.2.1 Intervjuguide 12

3.3.Datainsamling 13

3.3.1 Urval av företag och respondenter 13

3.3.2 Genomförande av intervjuer och bearbetning 14

3.4 Tillförlitlighet och trovärdighet 15

3.5 Metoddiskussion 16

3.6 Forskningsetiska konsekvenser 16

4 Resultat 18

4.1 Respondenter i studien 18

4.2 Företag S1 18

4.2.1 Tillväxt och stöd från myndigheter 19

4.2.2 Gröna näringars förutsättningar 19

4.2.3 Nödvändiga förändringar 20

4.5. Företag J1 24

4.5.1. Tillväxt och stöd från myndigheter 24

4.6 Företag J2 25

(6)

5 Analys 31

5.1 Utvecklingsmöjligheter och behov 31

5.2 Betydelsen av stöd 32

5.3 Förutsättningar för entreprenörer 34

5.4 Myndigheternas påverkan 35

6 Diskussion och slutsatser 36

6.1 Vilka tillväxtambitioner har företagare inom de gröna näringarna? 36 6.2 Hur ser entreprenörerna på stödet från myndigheterna? 37 6.3 Hur ser förutsättningarna ut för att driva företag inom de gröna näringarna i Jämtland?

37 6.4 Vilka institutionella förändringar behöver äga rum? 38

6.5 Sammanfattande slutsatser 40

6.6 Förslag till framtida forskning 41

Källförteckning 42

Bilaga 1: Intervjuguide 46

Tabell 1. GEM, s. 2

Tabell 2. Respondenterna, s. 18

(7)

1 Inledning

Här tar studien sin början med beskrivning av bakgrund och syfte. Vidare belyses tidigare forskning och vilka kunskapsbehov som fortfarande finns kvar.

1.1 Bakgrund

Redan för hundra år sedan beskrev Knight (1921) en entreprenör som en person som ser oändliga möjligheter i att omsätta kunskap i

kommersialisering. Entreprenören väljer en osäker väg till skillnad från den som är anställd. Ägandet till ett företag innebär att man tar en icke

försäkringsbar risk (Knight1921). Schumpeter (1911) anser att entreprenören är en viktig faktor för ett lands ekonomiska tillväxt. Dennes roll är betydande för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt både på regional som nationell nivå. En entreprenörs förtjänst är den avkastning som företaget ger.

Avkastningen på företagande är en ersättning för entreprenörens förmåga att identifiera och kommersialisera affärsmöjligheter. För att nå resultat måste storleken på inbetalningar överstiga storleken på utbetalningar. Schumpeter (1911) menar att tillgängliga kunskaper kan göras kommersiella av

entreprenörer. I ett tidigt stadium, när ny teknik utvecklas, blir det extra viktigt att entreprenörerna får utrymme att utvecklas. Om den hämmas finns en risk att utvecklingen kommer av sig.

Henrekson och Stenkula (2008) anser att det inte går att planera eller besluta fram entreprenörskap, istället måste rätt miljö skapas. De senare årens

satsningar på ”kunskapssamhället” med forskning och utbildning kan ses som ofullständig. Om ekonomisk utveckling ska stimuleras och tillväxt ska

skapas, så räcker det inte med mer utbildning, fler patent eller uppfinningar om inte det finns en mekanism av entreprenörskap som kommersialiserar det hela. Holocombe (1998) skriver om studier från Österrike som visat att nyckelelementet för ökad tillväxt är produktion av entreprenörers möjligheter.

När möjligheter dyker upp så finns individer som är beredda att satsa välmående och eget kapital utan att myndigheter lägger sig i. Det gäller att skapa en institutionell miljö som uppmuntrar marknaden och produktiv aktivitet. Boettke och Coyne (2009) skriver om de informella institutionerna i samhället som kan bestå av exempelvis personliga nätverk eller familjen.

Vidare skriver de att individerna i dessa institutioner styrs av informella normer och värderingar. Banker, universitet och myndigheter tillhör de formella institutionerna och styrs av ekonomiska, politiska och sociologiska faktorer. De är samhälleliga institutioner som via regelverk och ekonomiska incitament kan styra samhällets medborgare till vissa beteenden. Boettke och Coyne (2009) skriver vidare att rättsväsendet verkställer konsekvenser för de

(8)

som inte lyder lagar och regler. Ett annat sätt är att beskatta vissa grupper i samhället och på så vis uppnå offentliga mål. När de informella

institutionerna och de formella institutionerna vill samma sak så är det billigt för samhället att uppnå målen. Om de formella institutionerna beslutar om uppsatta mål som inte de informella institutionerna kan stödja blir reformerna kostsamma för samhället. Boettke och Coyne (2009) menar att institutioner ska använda regelverk och ekonomiska morötter för att skapa en bra relation till entreprenörer. På så vis skapas viljan att bli entreprenör tack vare

ekonomiska incitament. Samtidigt får entreprenören tydliga ramverk av regler att röra sig inom.

Enligt färsk statistik (se GEM, 2019), så har politiska beslut påverkat den entreprenöriella aktiviteten i Sverige så att den minskat de tre senaste åren. På grund av bl.a. sådana beslut minskar den entreprenöriella aktiviteten och Sverige har svårt att åstadkomma rätt miljö för entreprenörer att utvecklas i.

USA har 16 procent entreprenöriell aktivitet i ett tidigt stadium, i jämförelse ligger Sverige långt efter (GEM 2019).

Tabell 1. GEM, (2019). Global Entrepreneurship Monitor, 2019 results, Babson College and London business school

Entreprenöriell aktivitet i ett tidigt stadium bland vuxna mellan 18-64 i Sverige

2018 6,8 %

2017 7,3 %

2016 7,6 %

Ekstedt och Wolvén (2003) skriver att det som driver människor att flytta från glesbygd till städer beror till stor del av den strukturomvandling som skett inom jord-och skogsbruk under senare 1900 -talet. Vidare menar Ekstedt och Wolvén (2003) att i Jämtland har befolkningen sjunkit med 5 procent de sista 30 åren av 1900-talet jämfört med Sverige som helhet vars befolkning ökade 13 procent. Framför allt i glest befolkade regioner är det viktigt att främja entreprenörskap för att dämpa den urbanisering som skett (Ekstedt och Wolvén 2003). Jämtland har många företag inom jord och skogsbruk som har investerat mycket medel i sina verksamheter på senare år (Länsstyrelsen 2019). Länsstyrelsen skriver att trots investeringar är Jämtland nära en kritisk gräns på antalet jordbrukare med inriktning på mjölk och köttproduktion. För att nå hela produktionspotentialen i Jämtland så vill länsstyrelsen stödja dessa företagare. Vidare menar Länsstyrelsen att det krävs praktisk och teoretisk kunskap för att nya företagare ska lyckas med företagandet. För Jämtlands län så är jordbrukarna viktiga som inkomstkällor och för att stärka landsbygden.

Dessutom behövs entreprenörer inom jordbruket för att kunna nå uppsatta miljömål om ett rikt odlingslandskap. Stöd till entreprenörer inom gröna

(9)

näringar ska gå till unga personer som vill starta eller utveckla sin verksamhet enligt aktuell politik (Länsstyrelsen 2019).

1.2 Problemdiskussion

Tidigare forskning visar att institutioner så som länsstyrelsen och Almi har en viktig roll för entreprenörers affärsutveckling. Till exempel så menar Zhai med flera (2019) att det finns ett stort glapp i kunskap kring institutioner och hur dessa påverkar tidiga affärsutvecklingsprocesser. De anser att det är relationen mellan entreprenörer och institutioner som ska sättas under lupp.

Om kunskapen kring relationen i sig ökar så blir förståelsen för tidiga

affärsutvecklingsprocesser bättre. Vidare ger Zhai med flera (2019) argument för att litteraturen kring hur institutioner påverkar entreprenörskap är väldigt fragmenterad och behöver sammanställas. Författarna skriver att det finns ett stort glapp i kunskap kring fundamentala teorier kring institutioner och hur institutioner påverkar tidiga affärsutvecklingsprocesser. De menar att det finns begränsad kunskap kring politiskt tillsatta institutioner. Däremot så finns det mycket statistik om dessa att hämta från GEM och världsbanken. På institutioner som är underliggande politisk nivå finns begränsad kunskap och här vill Zhai med flera (2019) se mer djuplodande forskning. Fler studier bör bidra till att öka förståelsen för relationen mellan institutioner och

entreprenörer. Vidare uppmanas till forskning på samhällsorganisationers påverkan på entreprenörskap ur olika synvinklar.

Jennings med flera (2013) menar att om entreprenörskapet kan analyseras med nya metoder så leder det till ny kunskap om relationerna mellan entreprenörer, samhälle och institutioner ur en sociologisk synvinkel. Det skulle bli särskilt effektivt när det kommer till att skapa den förståelse som behövs för att förändra samhällets institutioner. Jennings med flera (2013) pekar på behovet av forskning på relationen mellan entreprenörer och institutioner men utelämnar konkreta förslag till förbättringar. Boettke och Coyne (2009) menar att förbättringar i relationen mellan institutioner och entreprenörer innebär morötter från myndigheternas sida. Ekonomiska incitament ska underlätta för entreprenörernas verksamhet och ska samtidigt locka fler till entreprenörskap. Länsstyrelsen är en av de myndigheter som administrerar finansiellt stöd till entreprenörer inom de gröna näringarna i Jämtland. Unga personer anses vara de som ska lockas med morötter och ekonomiska incitamenten för att utveckla entreprenörskap. Idag är antalet företag inom jord och skogsbruk på en oroväckande låg nivå och det är osäkert om stöden ger önskad effekt (Länsstyrelsen 2019).

Regeringen anser att gröna näringar är särskilt utvecklingsbara (Regeringen 2018). Trots att det finns många aktörer som stödjer innovationer i tidigt stadium så når inte nödvändig kompetens ut på landsbygden. Det är svårt att bedriva verksamhet inom livsmedelssektorn om företaget befinner sig långt

(10)

från institutioner. Vidare menar regeringen att innovationssystemet har brister som gör att problemen med lönsamhet för entreprenörer inom gröna näringar ökar snarare än minskar. Det gäller att kommersialisera kunskapen

(Regeringen 2018). Sörensson med flera (2018) anser att det är svårt att definiera vad som behövs för att utveckla de gröna näringarna. Eftersom de är så diversifierade och rymmer både företag inom turism, jordbruk och hållbar energi, behövs bättre anpassade verktyg. Kunskapen om vilka stöd som respektive inriktning behöver måste bli bättre. Vidare forskning att entreprenörer inom de gröna näringarna aktivitet behövs för att kunna utforma politiska styrmedel och verkansmedel.

1.3 Syfte och frågeställning

Uppsatsen avser att öka kunskapen om hur myndigheters agerande påverkar entreprenörer inom de gröna näringarna i Jämtland vad gäller deras möjlighet till företagsutveckling.

För att besvara studiens syfte formuleras följande forskningsfrågor:

● Vilka tillväxtambitioner har företagare inom de gröna näringarna?

● Hur ser stöden som erhållits från myndigheterna ut?

● Hur ser förutsättningarna ut för att driva företag inom de gröna näringarna i Jämtland?

● Vilka institutionella förändringar kan behöva äga rum, vad gäller myndigheters agerande, för att främja tillväxten inom den gröna näringen.

Avgränsning: De gröna näringarna innefattar många olika branscher. I den här studien är det företag som verkar inom jord- och skogsbruk som kommer att studeras.

(11)

2 Entreprenörskap och entreprenörer inom de

gröna näringarna

Under detta stycke finns studiens teoretiska ramverk som fungerar som grund när empirin ska analyseras.

2.1 Betydelsen av entreprenörskap

Braunerhjelm (2007) säger att entreprenörer kan liknas vid en energikälla som i sig själv stör varje jämviktsläge i det ekonomiska systemet. Med

jämviktsläge menas ekonomisk balans där konkurrensen utjämnat försprånget ett företag har när de först på marknaden lanserar en innovation.

Entreprenören hittar nya innovationer och tjänar pengar på att vara först med idén. Braunerhjelm (2007) skriver även att entreprenörens förmåga att hitta en affärsidé och kunna omvandla den till kommersiell verksamhet kommer att bli centrum av framtida tillväxt. Författaren menar att institutioner kan påverka förutsättningarna i det skeendet genom ekonomisk politik, skatters struktur, regleringars omfattning, tillgång till kapital och utbildning samt forskning. Skribenten fördjupar kunskapen om att samhällets värderingar, normer och kultur är faktorer som påverkar tillväxten och entreprenörer.

Vidare skriver Braunerhjelm (2007) att både EU och Sverige diskuterar hur småföretagande kan uppmuntras. I Sverige är det extra viktigt eftersom sysselsättning i den privata sektorn minskar.

Fölster (2000) menar att många länder utformar policys för att underlätta nyföretagande. Det baseras på att personer som startar eget går från

arbetslöshet till sysselsättning. Fler företag leder till ökad ekonomisk tillväxt.

Sysselsättningen ökar eftersom efterfrågan på arbetskraft ökar. Blanchflower och Oswald (1998) anser att krafterna som kan stödja entreprenörskap finns men förståelsen för effekten av stödet är inte lika omfattande. Det är viktigt att förstå psykologin bakom entreprenörskap innan man drar stora slutsatser om hur man kan ge stöd.

2.2 Myndigheter och institutioner

Aidis med flera (2012) skriver att ju svagare regeringens makt är över entreprenörer desto fler väljer att bli entreprenörer. Högre kontroll från regeringen leder till färre entreprenörer. Många regeringar försöker skapa starka politiskt tillsatta institutioner för att få en bättre bas med juridisk och ekonomisk stabilitet i syfte att främja entreprenörskap, vilket de menar tycks få motsatt effekt. Vidare skriver Aidis med flera (2012) att två faktorer verkar vara avgörande för människors vilja att bli entreprenörer: statens inflytande och frihet från korruption. Bowen och De Clercq (2008) skriver, likt Aidis

(12)

med flera (2012), att ett lands förmåga att stävja korruption är avgörande för entreprenörskapet. Förutom åtgärder mot korruption så tar författarna upp vikten av att genomföra aktiviteter. Dessa ska rikta sig direkt mot

entreprenörer och handla om utbildning och finansiering. Hindle (2010) anser att stöd åt entreprenörer i form av utbildning är bästa sättet för samhället att främja entreprenörskap. Författarna fokuserar på samhällets stöd till

entreprenörer där entreprenörskapet tar sin plats, det skapar ett engagemang i samhället och samhället formas efter entreprenörskapet. Hindle (2010) fokuserar på institutionernas stöd i form av utbildning till entreprenörer med syfte att få positiva effekter i samhället av entreprenörernas engagemang. Acs och Amington (2006) menar att sambandet mellan entreprenörskap och ekonomisk tillväxt är svår att tyda. Det är svårt att veta om arbetskraften söker företagen eller om företagen flyttar dit arbetskraften finns.

Svårigheterna uppkommer när marknaden misslyckas och det inte finns någon uppenbar förklaring. Allmänna policys ses som det viktigaste

instrumentet att forma affärsklimatet i framtiden. Acs och Amington (2006) menar att det inte är tillräckligt med innovationer, forskning och utveckling (FoU) för att ekonomisk tillväxt ska skapas eller för att kunna omvandla kunskap till affärsmöjligheter. Entreprenören har en roll att exploatera möjligheter som inte blivit kommersialiserade av större företag. Vidare skriver de att policys kan täppa igen luckor som nu finns i systemet men att mer kunskap behövs om hur det ska göras för att gynna entreprenörskap. Acs och Amington (2006) menar att policys skapade av institutioner kan

underlätta entreprenörens möjligheter att skapa affärsmöjligheter av ny kunskap. Zhai med flera (2019) delar in institutioner i olika nivåer för att skapa en översikt av forskningen på relationer mellan entreprenörer och institutioner. Exempel på politiskt tillsatta institutioner är regering, juridiska instanser och andra statliga organisationer. Institutioner som är underliggande de politiska institutionerna kan vara fältorganisationer, kommun och

samhällsorganisationer samt verkställande institutioner som omsätter politik och policy i praktiken t.ex: domstolar. Att dela in institutioner i olika grenar gör att man kan analysera deras påverkan på entreprenörer ur varierande vinklar. Olika nivåer av institutioner påverkar entreprenörer på olika sätt.

2.3 Utvecklande miljöer

Henrekson och Stenkula (2008) skriver om hur institutioner påverkar den ekonomiska avkastningen av entreprenörskap och därmed incitamenten för individer att bli entreprenörer. Ekonomisk tillväxt uppstår när en entreprenör kan utvecklas in i produktiva banor i en institutionell miljö där

entreprenörskap belönas och frodas. Vidare menar författarna att värdefull kunskap från institutioner kan omsättas och kommersialiseras i vinstdrivande företag hos entreprenörerna.

Entreprenören kan alltså dra nytta av kunskaper i kreativa miljöer på

institutioner för att hitta affärsidéer. Vidare skriver Henrekson och Stenkula

(13)

(2008) att i den kreativa miljön kan entreprenören ta del av forskningsresultat och samtidigt utveckla sin egen verksamhet. Det är ett sätt för institutioner och myndigheter att hjälpa entreprenörer att utvecklas i syfte att få ekonomisk utveckling. Alternativet till att låta kunskap bli affärsmöjligheter hos företag är att subventionera traditionella varor för att få fart på ekonomin.

Institutioner kan även stimulera utbudet av traditionella varor genom att göra stora beställningar hos privata företag. Henrekson och Stenkula (2008) påstår att det behövs entreprenörer som utvecklar och förnyar ekonomin. Det räcker inte med att subventionera och stimulera ekonomin. Nya idéer måste omsättas i praktiska innovationer på marknaden i form av vinstdrivande företag drivna av entreprenörer. Vidare skriver de att kunskapen om ekonomisk tillväxt har utvecklats. Förut ansågs forskningen vara central för att flytta positionerna framåt i samhället. Entreprenörerna ansågs skapa ekonomisk tillväxt genom att kommersialisera den nya kunskapen som forskningen erövrade. Nu är entreprenören återigen i centrum när det gäller att sprida kunskap vidare i ekonomin. Det går att med institutionella regler få en avgörande betydelse för produktiva satsningar från entreprenörerna menar författarna. Henrekson och Stenkula (2008) skriver att andra vanliga sätt att stimulera entreprenörskap är genom: beskattning av inkomster, regelverken kring sparande och

kapitalförsörjning, lönebildningen, arbetsmarknadslagstiftningen, reglering av den offentliga produktionen och konkurrenslagstiftningens utformning. Det har genomförts många åtgärder för att stimulera entreprenörskap men de räcker inte. Författarna skriver vidare att för att utnyttja potentialen hos entreprenörer, så måste fler åtgärder genomföras för att svensk ekonomi ska utvecklas. Med hjälp av produktivt entreprenörskap kan framtida utmaningar och hot vändas till möjligheter genom kunskapsutbyten i kreativa

miljöer, vilket i sin tur på sikt skapar gott ekonomiskt välstånd för Sverige (Henrekson och Stenkula, 2008).

2.4 Entreprenörskap i glesbygd

“Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort med fler än 3 000 invånare, samt öar utan fast landförbindelse. Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter med mer än 3 000 invånare. Tätorter är orter som har mer än 3 000 invånare.

Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten.”

(Glesbygdsverket, 2007, s.3). Jämtland räknas till glesbygd och tätortsnära landsbygd. (Glesbygdsverket, 2007, s. 4) Jämtlands befolkning ökade med 3,2 procent från 2010 till 2019 från 126 000 till 130 000 invånare. Andelen företagare minskade från 9 procent år 2010 till 8 procent år 2018

(Ekonomifakta.se 2020).

Schumpeter skrev redan 1911 att om politiska skillnader mellan länder rörande arbetskraft och lönesättning minskar så leder det till ökad konkurrens om produktionsresurser ex: fabriker och arbetskraft internationellt sett. Det

(14)

innebär att länderna får ungefär samma industriella förutsättningar, vilket i sin tur gör att de ekonomiska klyftorna mellan länderna minskar. I ett sådant läge får glesbygdens förutsättningar större vikt för ett lands ekonomi än stora industrier i nära anslutning till tätorterna. Det innebär att entreprenörskap i glesbygden blir viktigare för sysselsättning och ett lands ekonomi. Ekstedt och Wolvén (2003) berättar att historiskt så hade de feodala bondesamhällena en mycket låg avkastning, vilket förbättrades snabbt när jordbrukarna själva ägde land och kunde påverka effektiviteten. Att själv äga företaget och känna möjlighet att kunna påverka utvecklingen är än idag ett framgångskoncept på landsbygden.

Ekstedt och Wolvén (2003) menar att politiker kan främja teknikutveckling och därmed effektiviteten av produktionen. Därmed kan politikerna även påverka den ekonomiska tillväxten eftersom teknikutvecklingen gör att investeringar kan göras i sådana förbättringar. Bättre och effektivare maskiner ökar produktiviteten och den globala konkurrensfördelen av teknikutveckling.

En dylik utveckling sker i regel inom industrimiljöer där det också bedrivs forskning. Dessa kunskapsintensiva industrimiljöer finns oftast i anslutning till tätorter med industri och högre utbildning. Författarna utvecklar

argumenten med att tillväxtfaktorerna är komplicerade och kräver att kunskap kan omsättas i kommersialisering. Det är en nackdel att befinna sig på

glesbygden om avancerad teknikutveckling ska bedrivas. I en

kunskapsintensiv miljö finns innovationssystem och kluster där gemensam teknologianvändning stärker varandras utveckling. Det gäller att skapa en liknande kunskapsintensiv miljö i vissa tätorter. Nätverkande och

kunskapsförmedling blir därmed extra viktigt i glesbygden. Genom att bilda kluster av entreprenörer så kan liknande miljöer för innovation som i tätorter uppstå även i glesbygd (Ekstedt och Wolvén 2003).

Ekstedt och Wolvén (2003) fördjupar sina argument med praktiska händelser som småföretagarinitiativet som startades 1997. Syftet med det initiativet var höja tillväxten i glesbygd där liknande nätverk saknas. Vidare menar

författarna att teorierna om socialt kapital är normer, relationer och förtroende vilket bygger nätverk. Det blir särskilt viktigt att förstå i Jämtland där det privata och företaget ofta går samman i byalag såväl som utvecklingsgrupper.

Grunden till nätverkandet har ofta lagts i byföreningen men kan behöva stöd för att utvecklas till ett företagsnätverk. Vidare argumenterar författarna att i Jämtland anses tilliten mellan olika grupper vara stor. När det kommer till praktisk utvecklingspolitik i Jämtland är det just det sociala kapitalet fokus hamnar på. Det krävs handling för att utbildning ska leda till

affärsmöjligheter och utveckling. Institutioner kan verka för att utbildning ska leda till ekonomisk utveckling. Ekstedt och Wolvén (2003) menar att

institutioner också har möjlighet att gynna företags utveckling genom regelverk etc. regelverken kan styra eller begränsa friheten för hur företagen kan drivas.

(15)

2.5 Entreprenörskap inom de gröna näringarna

Regeringen (2018) skriver, beträffande entreprenörskap på landsbygden, att det krävs en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja för att skapa tillväxt och sysselsättning i hela landet. De gröna näringarna anses särskilt utvecklingsbara. Regeringen (2018) skriver på sin hemsida att

entreprenörskap på glesbygd kan leda till högre självförsörjningsgrad. En långsiktig strategi för livsmedelskedjan ger företagen framtidstro vilket skapar sysselsättning och arbetstillfällen över hela landet. Det ger i sin tur samhällsnyttor inom hälso-, klimat- och miljöområdet. Produktionsökningen bland gröna entreprenörer ska motsvara konsumenternas efterfrågan. Vidare skriver regeringen att för att lyckas krävs regler och villkor som stimulerar företagens tillväxt. Det behövs en länk mellan konsument och marknad.

Mycket viktigt för att nå uppsatta mål är innovation och kunskap.

Innovationssystemet bör bättre stödja livsmedelskedjans behov av spridning och kommersialisering av kunskap samt tillväxt i nya kunskapsintensiva områden (Regeringen (2018).

Sörensson med flera (2018) skriver att entreprenörskap i de gröna näringarna är komplext och krävande. De som bedriver företagande måste ha rätt

personliga egenskaper, kunskaper och resurser, ofta en gård samt kapital och relevanta nätverk. I de gröna näringarna gäller det att ha kunskap i hur man söker stöd från olika institutioner ex. EU-stöd. Här gäller det dessutom att ta vara på naturliga beskaffenheten t.ex.: jordmån, klimat och arrondering, för att sedan dra fördel av dessa i driften av företaget. För att lyckas krävs unika kombinationer av personliga erfarenheter och kunskap om naturens

förutsättningar. Det är främst ekonomin och tiden som hämmar utvecklingen av företag i de gröna näringarna. Entreprenörer själva anser att regelverk, stödsystem borde anpassas till småföretag. Mycket av verksamheterna som bedrivs riskerar att hamna mellan stolarna då stöd eller regler inte är tillämpbara för just den inriktningen av verksamhet. Vidare behöver

entreprenörerna kunskap om marknadsföring av sina produkter. En rådgivare inom dessa branscher ska ha god kunskap inom den nisch entreprenören är verksam. De sträcker sig från skog, lantbruk, turism och hållbar energi mm.

Det har brustit i tidigare forskning kring dynamiken mellan rådgivare och entreprenören. Det behövs fortsatt mer kunskap om vad för slags stöd som kan ges till de som behöver mest men samtidigt inte vill fråga efter råd (Sörensson med flera 2018).

Sörensson och Dalborg (2017) menar att entreprenörer inom de gröna näringarna inte främst söker efter stöd, utan snarare omständigheter som gör det möjligt att leva på företaget. Inom de gröna näringarna är det svårt att försörja sig på sitt företag. Det medför ofta att en person inom familjen måste ta anställning utanför familjeföretaget eller gården för att det ska gå runt

(16)

ekonomiskt. Framförallt när företagsverksamheten ska kombineras med familjeliv så behövs annat stöd i form av barnomsorg etc. för att företaget ska överleva. Många entreprenörer är oroade över sin ekonomiska situation och vad som händer om de blir sjuka. Entreprenörer inom de gröna näringarna anställer ofta lokal personal vilket gör att de bidrar till den ekonomiska utvecklingen i området. Inte bara stöd för innovationer är nödvändigt. Även stöd för att verksamheter ska kunna fortsätta överhuvudtaget blir viktigt för dessa områden. Det är dock svårt att utforma stödsystem som passar alla med tanke på hur diversifierad den gröna näringen är (Sörensson och Dalborg, 2017).

2.6 Sammanfattning av det teoretiska ramverket

Ekstedt och Wolvén (2003) skriver att entreprenörskap är en viktig kraft i samhället. För ett lands utveckling så krävs entreprenörens förmåga att kommersialisera kunskap. Institutioner påverkar entreprenörer och ibland omedvetet negativt. Strukturomvandlingar i samhället leder till att industrier rationaliseras och flyttas närmare städerna. För glesbygden innebär det avfolkning och allt svårare för de som är kvar att driva verksamhet när servicen försvinner. När det är långt till industrialiserade tätorter med forskning och utveckling då gäller det att skapa egna nätverk för att kunna utvecklas. Vidare skriver Ekstedt och Wolvén (2003) att för glest befolkade regioner blir de gröna näringarna allt viktigare för utveckling och

sysselsättning. Dessa är speciella och kräver mycket kunskap och resurser.

För att institutioner ska bli bättre på att utveckla och underlätta

för entreprenörer inom de gröna näringarna så krävs mer kunskap. Vad som verkar hämma entreprenörer i de gröna näringarna är att hitta forum för att utveckla innovationer, få ekonomin att gå ihop och svårigheter att hitta rätt stöd för specifika verksamheter. Jennings med flera (2013) anser att det saknas studier på djupet som analyserar problemen. Även Blanchflower och Oswald (1998) skriver att det krävs bättre förståelse på djupet för att

institutioner ska kunna stötta entreprenörer bättre. Det finns få artiklar som går ner på djupet av behovet hos entreprenörer i de gröna näringarna.

Sörensson och Dalborg (2017) har studerat behoven hos kvinnliga

entreprenörer inom de gröna näringarna och deras slutsatser visar att det finns mer att lära. Jennings med flera (2013) efterfrågar studier där entreprenörerna får svara på frågor om hur och varför deras entreprenörskap ser ut som det gör och vad som kan göras bättre, från institutionernas sida, för att förbättra entreprenörernas situation. Zhai med flera (2019) skriver att tidigare

forskning visar att kunskapen kring hur myndigheters agerande påverkar entreprenörers utvecklingsmöjligheter behöver öka vilket motiverar denna studie.

(17)

3 Metod

I detta kapitel presenteras metoden som användes i studien för att komma fram till resultatet. Här presenteras också svagheter och styrkor i metodvalet.

3.1 Val av forskningsstrategi och deduktiv ansats

Uppsatsen avser att öka kunskapen om hur myndigheters agerande påverkar entreprenörer inom de gröna näringarna i Jämtland vad gäller deras möjlighet till företagsutveckling. För att nå djupet av problematiken kring relationer mellan myndigheter och entreprenörer kan kvalitativ studie utföras (Jennings med flera 2013). Trost (1997) beskriver skillnaden mellan en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i termer av hur nära forskaren arbetar med

respondenterna. Den kvantitativa undersökningen har större omfattning, blir mer opersonlig och resultatet presenteras ofta som siffror, medan den kvalitativa undersökningen baseras på forskarens uppfattning av mötet med deltagaren. Författaren anser att en kvantitativ undersökning används för att besvara frågor som: Hur ofta? Hur många? Hur mycket? Eller hur vanligt någonting är? Medans en kvalitativ undersökning används för att förstå människors sätt att reagera och resonera. En kvalitativ intervju innebär att korta och raka frågor ofta ger komplexa och innehållsrika svar från den som blir intervjuad (Trost 1997). I den här studien, lämpar sig därför en kvalitativ studie särskilt väl, eftersom den går in på djupet för att förstå ett

samhällsfenomen ur entreprenörens synvinkel (Bryman och Bell 2011).

Inledningsvis läste jag in mig på ämnet med en så kallad deduktiv ansats (Bryman och Bell 2011). Elektroniska sökmotorer som ”Google Scholar”

användes för att söka efter tidigare forskning på ämnet entreprenörskap och myndigheters påverkan på entreprenörskap. Sökord som använts:

”myndigheter och entreprenörskap”, ”myndigheters påverkan på entreprenörer”, ”entreprenörer inom de gröna näringarna” och

”myndigheternas påverkan på entreprenörer inom de gröna näringarna”. På engelska användes sökord “institutions and entrepreneurs” och “institutions and rural entrepreneurs”.

3.2 Kvalitativ metod

I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer vilket gjorde det lättare att styra intervjuerna med följdfrågor under intervjuns gång. Genom sådana intervjuer kan frågeställaren utgå ifrån ett frågeformulär, men är fri att ställa följdfrågor om det dyker upp intressanta svar (Bryman och Bell 2011).

Syftet med följdfrågorna är att få information som kan ge svar på

frågeställningen direkt eller indirekt. Beroende på vilka svar jag fick så kunde

(18)

jag utveckla fler frågor åt andra intressanta inriktningar. Avsikten var att med frågeformuläret få rikare och mera detaljerade svar. Följdfrågorna ställdes utifrån det svar som gavs, inte de svar jag själv ville skulle ges. Min intervjuguide utarbetades för att hålla vissa ämnen och områden i minnet under intervjun (Bryman och Bell 2011).

Även Repstad (1993) menar att fördelen med kvalitativa intervjuer är möjligheten att använda följdfrågor och utveckla frågan under tiden som intervjun fortskrider. Det är just följdfrågorna i den här studien som blir särskilt avgörande för resultatet. Där får respondenten tillfälle att förklara orsakerna till sin uppfattning på ett djupare plan. Alla entreprenörer har fått samma frågor och de har baserats på problembilden med förståelsen mellan institutioner och entreprenörer. Enligt Bryman och Bell (2011) är det

flexibiliteten med en intervju som gör den så attraktiv ur forskningssynpunkt.

Den kvalitativa studien blir mer flexibel och svaren väldigt olika bl.a.

eftersom intervjuerna utvecklades olika beroende på hur den intervjuade reagerade på frågor eller valde att utvecklade sina svar.

3.2.1 Intervjuguide

För att besvara studiens frågeställningar så skapades en intervjuguide baserad på studiens forskningsfrågor:

● Vilka tillväxtambitioner har företagare inom de gröna näringarna?

● Hur ser stöden som erhållits från myndigheterna ut?

● Hur ser förutsättningarna ut för att driva företag inom de gröna näringarna i Jämtland?

● Vilka institutionella förändringar behöver äga rum, vad gäller myndigheters agerande, för att främja tillväxten inom den gröna näringen.

Fokus i undersökningen hamnar på frågor kring entreprenörens tankar och upplevelser kring myndigheternas påverkan. Utifrån vad tidigare forskning om entreprenörskap visat om hinder eller möjligheter i verksamheten så fick frågorna formuleras så att ny kunskap kunde samlas in, exempelvis ”Vilka åtgärder anser ni skulle kunna främja utveckling i de gröna näringarna i Jämtlands län i framtiden?” Kan myndigheterna spela en roll i de åtgärderna?

och “Hur skulle du helst vilja att en affärsutvecklingsprocess såg ut?” En kvalitativ studie gjorde att deltagarna kunde beskriva känslan av att vara egen företagare på ett djupare plan (Jennings med flera 2013). Följdfrågor kunde ställas så att förståelsen för synen på myndigheternas roll kunde klargöras (Bryman och Bell 2011). Intervjuguiden är strukturerad efter teman och 14 frågor är uppbyggda både för att få detaljerade och generella svar av respondenternas under den semistrukturerade intervjun (frågorna finns presenterade i bilaga 1) Viktigt är att inte bara se frågorna som en lista som ska betas av utan också ställa öppna frågor och följdfrågor som formuleras

(19)

under intervjuns gång. Den som intervjuar ska kunna följa upp intressanta sidospår som gör att svaren upplevs mer djuplodande i ämnet.Det tillåter respondenten att utveckla svaren själva och berätta utifrån sin syn på tillvaron (Bryman och Bell 2011).

I (bilaga 1) presenteras intervjuguiden som användes i sin helhet.

3.3.Datainsamling

3.3.1 Urval av företag och respondenter

Jämtland har avfolkats de senaste 50 åren av 1900-talet eftersom arbetskraft flyttat till större städer. Strukturomvandlingar har bidragit till att det råder brist på större industrier (Sahlberg 2000). Jämtland är rikt på naturresurser och ren miljö vilket skapar förutsättningar för gröna näringar. De flesta av företagarna i Jämtland är fåmansföretag eller enskilda firmor. Ungefär 8% av befolkningen är företagare vilket är näst högst andel i riket där

riksgenomsnittet ligger på 6,1 % andel företagare. (Ekonomifakta 2020)

Materialet för denna studie samlades in under april månad 2016 och utgjorde en del av datainsamlingen i ett forskningsprojekt som heter GRENI. På Mittuniversitets hemsida förklaras syftet med GRENI: att utveckla mer kunskap om vad som driver och utvecklar Gröna innovationer. Vidare ska projektet tillvarata och kartlägga förutsättningarna för de Gröna Näringarna i Jämtland och Tröndelag (Mittuniversitetet 2020). Urvalet skedde från

entreprenörer i Strömsunds kommun som var villiga att ställa upp och ta sin tid. Jag själv är verksam entreprenör i Strömsunds kommun vilket gjorde urvalet skedde i en grupp av entreprenörer som utgör mitt eget nätverk. Enligt Bryman och Bell (2011) så är gruppen lättillgänglig och lämplig att intervjua vilket gör att de blir ett bekvämlighetsval. Det var särskilt lämpligt med hänsyn till tidsåtgång och tillgänglighet. Entreprenörerna kände varandra vilket underlättade processen med att hitta fler respondenter i samma nätverk som tidigare intervjuad entreprenör. En entreprenör kunde i sin tur

rekommendera en tredje person för intervju osv. Det blev ett så kallat snöbollsurval (Bryman och Bell 2011).

Jag utförde 7 stycken semistrukturerade intervjuer med entreprenörer med skogs och/eller jordbruk som verksamhetsinriktning. Eftersom endast ett begränsat antal respondenter intervjuades så gav de kvalitativa intervjuerna en djupare förståelse för dessa personers upplevelser (Bryman och Bell, 2011).

Även om få personer intervjuas så ges den kvalitativa intervjuns flexibilitet och man får därmed ut ett omfattande material i form av betraktelser (Bryman och Bell, 2011). Det ger sedan en djupare förståelse för hur en person tänker i kring sitt företagande, vilket hade varit svårt att visa med en kvantitativ

(20)

studie. En sådan studie har inneburit en risk att svaren liknat varandra eftersom frågorna blivit mer likartade (Trost1997). Det var för det första nästan omöjligt att hitta personer som ville ställa upp i en intervju. För det andra var det inte lätt att finna en lämplig tidpunkt och plats vilket medförde att den som intervjuade och respondenten fick göra det bästa av

förutsättningarna. De flesta entreprenörer är mycket tidspressade och prioriterar deltagande i intervjuer långt ner.

Gemensamt för respondenterna som blev intervjuade är:

● Företagare inom de gröna näringarna

● Verksam i Strömsunds kommun

● Ålder 20-40 år

● Näringsverksamhet inom jord och skogsbruk inom de gröna näringarna

3.3.2 Genomförande av intervjuer och bearbetning

Respondenterna fick inledande berätta allmänt om sin verksamhet. Vidare så ställdes frågor om utveckling, rådgivning och ekonomiskt stöd. Samtliga intervjuer genomfördes under ett fysiskt möte. De genomfördes i

entreprenörernas hemmiljö vilket kunde innebära allt ifrån: skogsmaskin, verkstad, vid köksbordet och i bilar. På verkstaden stördes intervjun av de anställda men i övrigt kunde inga störningsmoment noteras.

Intervjuerna varade i 1-2 timmar. Intervjuguiden täckte in övergripande spörsmål om deras företag och mer semistrukturerade frågor, se bilaga 1.

Intervjuerna bandades med bärbar inspelare och anteckningar gjordes under intervjun. En vecka efter avslut ringde jag upp respondenten för att stämma av svaren och ställa följdfrågor. Syftet med detta var att få djupare svar på frågorna efter att respondenten haft tid att reflektera över frågorna och svaren.

Uppföljande telefonintervjuer fokuserade på svar som inte var tillräckligt utfyllande eller om det kändes som respondenten kunde utveckla svaren mer.

Vid sammanställningen så överfördes de inspelade intervjuerna från diktafonen till en dator. Transkriberingen genomfördes i textform för att kunna göra en tematisk analys, se Bryman och Bell (2011). Empirin delades därefter in under olika kategorier och variabler för att sedan analyseras med tolkningsförfarande. Detta eftersom studiens syfte är att få ökad kunskap inom området, inte att generalisera (Bryman och Bell, 2011). Tematiseringen av intervjuerna genomfördes som en sammanställning av svar i ett

Exceldokument. Det innebar att frågor delades i följande teman: allmänt om företaget, utveckling, myndigheter och inställning till regelverk mm samt utmaningar och förändringsbehov. Den strukturen gjorde det lättare att analysera svaren och upptäcka samband eller olikheter. Vidare beskrivs de trender som kännetecknade flera respondenters svar. Anteckningarna som

(21)

genomfördes under intervjun blev ytterligare ett sätt att uppfatta vad respondenten ville förmedla, alltså mer än bara det som sades. I

anteckningarna finns situationer där intervjun genomfördes, sinnesstämning hos respondenten, sålunda beskrivning av miljön. Ibland blev svaren mycket utförliga. Respondenternas svar jämförs med tidigare forskning under rubriken diskussion och analyseras för att komma fram till ny kunskap.

3.4 Tillförlitlighet och trovärdighet

Bryman och Bell (2011) menar att en kvalitativ forsknings trovärdighet består av andra kriterier än reliabilitet och validitet. Kvalitativ forsknings

trovärdighet bygger istället på fyra olika delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelse. Dessa kriterier talar om hur bra studien återger bilden av den verkligheten, det finns nämligen inte bara en absolut sanning när den sociala verkligheten ska beskrivas. I den här studien så ökade tillförlitligheten när jag summerade svaren från respektive

respondent i slutet av intervjun. Därefter stämde jag av med respondenten hur hen uppfattade intervjun. Jag gjorde en sammanfattning av hur respondenten svarat i syfte att se hur bra svaren återgav bilden av respondentens

verklighet.

Överförbarheten handlar om hur bra svaren från respondenterna kan användas för att besvara studiens frågeställning. För att öka pålitligheten i min studie så beskriver jag processen så att den ska kunna upprepas och utvärderas.

Materialet från intervjuerna består av ljudinspelningar, anteckningar och telefonsamtal vilka har återgetts efter bästa förmåga.

Konfirmering och bekräftelse i min studie handlar om att jag inte låter mina egna värderingar lysa igenom under studien. Jag är själv entreprenör inom huvudsakligen skogsbruk vilket bidragit till förförståelse i ämnet redan innan jag började läsa in mig på gröna näringar. Det är viktigt att inte förförståelsen mynnar ut i förutfattade meningar som påverkar studiens resultat. Jag har tvingat mig själv att ta ett kliv ut ur verkligheten som entreprenör för att inte låta den egna förförståelsen för ämnet färga studien.

Äktheten i den här studien handlar om hur en rättvis bild av respondenternas åsikter presenterats. Jag anser att äktheten ökar när respondenterna får utveckla sina svar genom kompletterande telefonintervjuer en tid efter första intervjutillfället. Om en åsikt inte kommit till fullt uttryck första gången så finns möjlighet att den gör det vid senare tillfälle. En annan typ av äkthet är autenticitet som handlar om intervjudeltagarnas utveckling under processen.

Där har jag svårt att se om intervjuerna påverkat respondenternas egen situation som företagare (Bryman och Bell, 2011).

(22)

Transparens får min studie om jag är tydlig när jag specificerar

forskningsmetod (Bryman och Bell, 2011). Urvalet av respondenter skedde inom ett nätverk vilket skapar sämre överförbarhet, eftersom andra nätverk kan ha andra åsikter eller uppleva tillvaron som annorlunda. När människor umgås i nätverk så kan åsikter tendera att likna varandras. Nackdelen med metoden är att det blir många och långa svar att gå igenom. Risken finns att man tappar viktiga bitar. När antalet frågor (14 st) berörde samma ämne från olika infallsvinklar, så fick respondenten svara på samma frågor flera gånger fast med avseende på olika synsätt på problem och möjligheter med

företagande. De utförliga anteckningarna gjorde att jag fick dubbelt så mycket material att gå igenom, dvs. både att lyssna och läsa igenom svaren men det gav substans i svaren. De som ställde upp i intervjun är alla del av ett nätverk som är svårt att nå för forskare. Jag som student fick tillgång till detta nätverk eftersom jag själv är entreprenör och ingår i nätverket.

3.5 Metoddiskussion

Intervjuerna hade inte blivit av om inte de kunnat genomföras under pågående verksamhet eller under paus av arbetet. Respondenterna vill sköta sin

verksamhet utan att bli störda i onödan av institutioner eller personer som jobbar åt institutioner som universitet etc., vilket också framkom av svaren på intervjufrågorna. Flera var skeptiska till att studier kan leda till förbättringar för deras verksamhet och utveckling. När sedan materialet sammanställdes, bearbetades och analyserades så gjordes det på ett objektivt sätt. Jag fick tona ned min egen roll som företagare och gå in i studien som en objektiv forskare utan att min förförståelse påverkade studien. Att deltagarna är företagare medförde att svaren inledningsvis kändes lite kortfattade, kanske på grund av ointresse eller tidsbrist, särskilt beträffande vad myndigheter gör eller säger.

Vid sådana tillfällen så ställdes flera följdfrågor vilket gjorde att intervjuaren ändå kunde komma ned på djupet av problemet. Respondenterna valdes ut bland företagare verksamma i Strömsund, vilket gjorde att det inte är säkert att de har samma preferenser som företagare i Jämtlands län eller i Sverige.

Nackdelen är att studien handlar mer om jord- och skogsbruksföretag än om gröna näringar i stort, vilket medför att resultaten har mer relevans för jord- och skogsföretag än för hela näringen.

3.6 Forskningsetiska konsekvenser

Bryman och Bell (2011) skriver om de etiska principerna i samhällsforskning som delas in i fyra områden. Dessa är om det uppstår skada för deltagarna, frivillighet för deltagare, om intervjun inkräktar på privatlivet och om det förekommer bedrägeri eller liknande under intervjun. Eftersom

respondenterna önskade vara konfidentiella så kommer deras namn inte nämnas, vilket ger dem möjligheten att vara anonyma för läsaren. Vidare så har jag valt att inte presentera ålder på deltagarna i min studie då det blir

(23)

avslöjande för vilka som deltagit. Bryman och Bell (2011) skriver att

respondenternas svar blir ärliga om de kan vara anonyma och inte riskerar att deras svar blir offentliga. Respondenterna intervjuades nästan uteslutande ensamma med undantag där verksamheten drevs av flera familjemedlemmar.

Vetenskapsrådet har i Sverige ställt upp regler och krav för etiska principer inom forskning (Vetenskapsrådet, 2002). Huvuddragen i dessa regler handlar om: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet samt Nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Respondenterna har informerats om att det är frivilligt att delta och att

materialet kan användas till flera studier. Alltså är respondenterna att betrakta som frivilliga (Bryman och Bell, 2011). En svår balansgång i denna studie är huruvida den inkräktar på respondenternas privatliv, eftersom många

företagare identifierar sig med företaget och flera entreprenörer ser sitt företagande som en livsstil. Svaren blir personliga men samtidigt väldigt relevanta för studien. För intima svar får inte presenteras så att någon tar illa vid sig. (Bryman och Bell, 2011).

Jag som student och författare har informerat respondenterna om att studien ska bli en kandidatexamen i företagsekonomi som förväntas vara klar senast 2020. Respondenterna blev även upplysta om min bakgrund som företagare och att informationen endast skulle användas i studiesyfte. Informationen har delgivits muntligt i samband med telefonsamtal eller inledningsvis av

intervjun. Alla respondenter har haft möjlighet att tacka ja eller nej till att delta i undersökningen. Respondenterna har fått information om att intervjun kan avbrytas på deras begäran och att de inte behöver svara på frågorna. De har lämnat sitt samtycke till att svaren får behandlas av forskaren.

Företagen har benämningar som S1 och J1 när svaren utvecklas i studien.

Vidare presenteras även verksamhetsinriktning, kön, startår för engagemanget i företaget, företagsform och startkapital. Informationen är intressant för studien eftersom den används i analysen för att knyta an till tidigare

forskning. Det finns en liten risk att respondenternas identitet kan “röjas” men eftersom ålder utelämnas så är risken minimal. De bandade intervjuerna förstördes efter transkribering. Svaren kom inte att lämnas vidare till andra personer. Innan intervjun var slut fick deltagarna ta del av anteckningar för att stämma av svar. Deltagarna har inte haft möjlighet att ta del och godkänna det transkriberade materialet efter att ett omvandlats till denna studie. Samtliga deltagare blev erbjudna ett exemplar av det färdiga arbetet.

(24)

4 Resultat

Under denna rubrik presenteras resultatet där de sju respondenternas svar redovisas.

4.1 Respondenter i studien

Tabell 2 visar kodningen av respondenterna som deltagit i studien.

Respondenter med huvudsaklig inriktning av verksamheten på skog benämns

“S” och de med jordbruksinriktning benämns “J”. Vidare finns information om övrig verksamhetsinriktning, kön, när engagemanget startade i företaget, vilken företagsform och hur mycket som fanns i startkapital.

Tabell 2. Respondenterna Respon

dent Verksamhetsinriktning Kön

Start engagemang

Företags

form Startkapital

S1 skog man 2010

aktiebola

g 0-500 tkr

S2 skog och utveckling man 2014

aktiebola

g 0-500 tkr

S3 skog man 2004

aktiebola

g 0-500 tkr

J1 jord, hållbar energi, djur man 2009

aktiebola

g 1 miljon+

J2a/J2b djur

man/

kvinna 2008

enskild

firma 1 miljon+

J3 djur, jordbruk, skogsbruk kvinna 2016

enskild

firma 0-500 tkr

J4 jord, skog och djur man 2012

aktiebola

g 0-500 tkr

4.2 Företag S1

Företag S1 är ett skogsvårdsföretag som drivs som ett aktiebolag som ägs av två parter. Anledningen till att företaget blev ett aktiebolag var för att kunna ta uppdrag åt större skogsbolag. Det är även lättare med ägarstrukturen i ett aktiebolag när flera parter är inblandade. Huvudverksamheten är

skogsplantering på uppdrag av skogsägare. Intervjun har gjorts med en av

(25)

företagets ägare, som vidare benämns respondenten eller S1. Respondenten äger 51 % av företaget och engagemanget i verksamheten startade 2010.

4.2.1 Tillväxt och stöd från myndigheter

Företag S1 befinner sig i en mognadsfas. Respondenten säger att han skulle vilja utveckla fler idéer och befintlig verksamhet. “Det gäller främst att hitta rätt volym på företaget, fila på struktur, bli effektivare med egen tid och bygga upp konsultverksamheter”. Den intervjuade säger att idéer kring bokföring och att göra översättningar till andra företagare mot betalning har givits upp. För att utveckla företag S1 behövs tid, pengar men framförallt kunskap och ett stödforum där idéer kan bollas. Den intervjuade anser att det krävs mer resurser för stöd och rådgivning till företagare. S1 har erhållit företagsstöd i olika former såsom mikrostöd och ”starta eget bidrag”.

Respondenten menar att det är tveksamt om verksamheten hade bedrivits även utan stöd. Företaget S1 fick även rådgivning av Suab (Strömsunds utvecklingsbolag) och Almi. Det gav praktisk hjälp och värdefull vägledning enligt respondenten. Företaget S1 har deltagit i ett utvecklingsprojekt sedan 2010 som inte givit så mycket. Anledningen till det är personen som kom med idén saknade finansiella medel till egen försörjning under

utvecklingsfasen. Det medförde att denne var tvungen att jobba för att försörja sig istället för att utveckla projektet.

4.2.2 Gröna näringars förutsättningar

De hinder respondenten upplever är ”små marginaler i ekonomin”. Även den trånga tidsaspekten när det kommer till säsongsarbete tas upp som ett hinder.

Det är mycket som måste gå rätt under en kort tid för att det ska bli

ekonomiskt lönsamt. Säsongsverksamhet har ingen tidsbuffert som kan fånga upp lönsamheten när det blir mycket produktionsbortfall under säsongen.

Kunderna har dessutom önskemål om att verksamheten ska pausa under juli och avta under hösten vilket skapar ännu sämre förutsättningar för

entreprenören.

Myndigheter som Migrationsverket upplevs som osäkra när det kommer till ansökan om arbetstillstånd. För entreprenören blir det en osäker tillvaro när denna inte vet om arbetskraften får sitt tillstånd i tid eller om de får visum överhuvudtaget.

När det kommer till hot mot företagandet så anser respondenten att

prispressen är för stor. Respondenten anser att mängden ansvar och risk vägt mot vinst gör att branschen känns oattraktiv. Vidare så är det för många regler och för lite finansieringsmedel.

(26)

4.2.3 Nödvändiga förändringar

På frågan ”Behövs någon ny typ av stöd?” anser respondenten att det viktigaste är att nyföretagare har en säker grundinkomst annars har inte folk råd att bli egenföretagare. Delägaren till S1-företaget anser att regelverk är bra men att reglerna är väl tuffa. Dagens kontrollsystem är dåliga på att fånga upp ”fula fiskar”, alltså oseriösa företag. Det skapar i sin tur en osund och snedvriden konkurrens. Om respondenten själv får välja

affärsutvecklingsprocess så ska en idé kunna bollas. Därefter ska idén plockas isär och analyseras. Om idén bedöms ha potential ska stöd initieras, stödet ska vägledas och fortsätta om idén blir framgångsrik. Myndigheterna,

kommunerna, länsstyrelserna och EU bör ha stödprogram av olika slag enligt respondenten.

För att utveckla de gröna näringarna måste entreprenörerna involveras. Möten mellan entreprenörer skapar engagemang. Om ett projekt vill främja

entreprenörskap inom de gröna näringarna så måste resultatet påverka deltagarnas liv rent praktiskt menar respondenten. Vidare säger denne att det inte duger med skriftlig slutprodukt i form av en rapport utan det måste bli ett konkret förslag till politiker för att projektet ska kännas meningsfullt. S1 menar att den frågan är viktigast för att skapa påtagliga förändringar som hjälper innovationer att bli företagsidéer inom de gröna näringarna. Svaren förtydligas under frågan på hur de gröna näringarna i Jämtland kan främjas:

Enligt respondenten så krävs det längre tid för nyföretagarstöd som också måste bli enklare, gärna i kombination med studiemedel. På det sättet kan pengarna räcka längre och företaget hinner komma igång och generera egna pengar. Respondent S1 förklarar: ”Som systemet ser ut nu så måste en person först kategoriseras som arbetslös för att passa in i systemet, vilket beror på att samhällskostnaderna för att en person ska komma i sysselsättning måste ses som arbetslöshetsersättning. Annars beviljas inte företagarstöd vid nystart av verksamhet.” Respondent S1 ger följande exempel ”En person som säger upp sig för att starta eget företag har ingen möjlighet att söka stöd för

företagsstart. Däremot kan en person som har varit arbetslös, och som är inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen, ha rätt att söka stöd för företagsstart.”

4.3 Företag S2

Företag S2 är ett skogs- och utvecklingsföretag som drivs som ett aktiebolag ägt av VD:n och en utomstående aktör. Vid sidan av skogsmaskinsuppdrag så bedrivs olika utvecklingsprojekt med inriktning på effektivare

avverkningsteknik. Intervjun har gjorts med företagets VD, som vidare benämns respondenten eller S2. Denne äger 50 % av företaget och engagemanget i verksamheten startade 2014. Företag S2 har inte erhållit något ekonomiskt bidrag. Här nämns också att respondenten fått mycket stöd

(27)

av en ”näringslivstopp” verksam i Strömsund som också fungerar som mentor.

4.3.1 Tillväxt och stöd från myndigheter

Företag S2 befinner sig i en mognadsfas. Respondenten säger att han skulle vilja utveckla fler idéer och befintlig verksamhet. Vidare berättar

respondenten om ett innovationsstöd från Skogforsk och Almi där egen tid byts mot forskares tid. Nackdelen med det systemet upplever respondenten är att det är svårt att ta ut egen lön då ett annat bolag också måste försörjas, varmed avses Skogforsk och dess forskare. S2 nämner även att inga idéer givits upp. För att utveckla verksamheten behövs dock tid, pengar och mest av allt ett hållbart patent. Under utvecklingsfasen upplever respondenten att det är svårt att ta ut lön eftersom det inte finns några intäkter när inte

produkten är färdigutvecklad. Därför har respondenten ett annat bolag där han kan arbeta parallellt med utvecklingsarbetet och ta ut lön. Beträffande

kunskap säger han att det behövs endast i låg utsträckning för att utveckla verksamheten. Respondenten är i huvudsak positiv till myndigheter och institutioner. Inget speciellt att anmärka.

4.3.2 Gröna näringars förutsättningar

Det största hindret för respondenten är just bristande planering och det största hotet är att inte ha ett säkert patent på sin uppfinning. Respondenten anser att det är mycket regler men att det inte utgör ett hinder. Den intervjuade ser bara möjligheter inom de gröna näringarna men även att det finns mycket

konservativt tänk som hindrar många företag att utvecklas. S2 ser ett hot med att virkesköpande bolag lurar in nya unga drivna entreprenörer i en

verksamhet med små ekonomiska marginaler. Konsekvenserna kan bli svåra om verksamheten går i konkurs. De virkesköpande bolagen borgar inte för maskinerna.

4.3.3 Nödvändiga förändringar

Respondenten anser att det saknas stöd inom ekonomiämnena för entreprenörer. Framförallt förutsätts kunskap inom omvärldsanalys,

marknadsföring och hur en affärsplan upprättas. Vidare menar respondenten att det krävs mycket erfarenhet för att komma igång med ett företag. Viss kunskap är svår att lära ut, t.ex. teknisk utnyttjandegrad, produktivitetstänk och förmåga att planera. S2 nämner olika exempel: ”en bonde klarar sig inte utan diesel och ett hyvleri måste kunna posta om hyveln i god tid för att kunna producera en viss kvantitet snabbt nog.”.

(28)

Regelverk och myndigheter har minimal påverkan på företaget. Enligt respondenten så ska en bra affärsutvecklingsprocess börja med att ha någon att hålla i handen. Vidare behövs ett kluster som hjälper företaget att se hela bilden och få hjälp med alla olika funktioner. Just nu måste man fråga sig fram för att få kontroll på fortsättningen. Det finns, enligt respondenten, ingen samordnare som håller i helheten. Enligt S2 är ett stort hinder

affärsutvecklingsprocessen, inte minst eftersom det är brist på samordning i de olika faserna. Respondenten berättar att det saknas kunskap för att driva större projekt. Om den samordnades så skulle den intervjuade kunna handleda andra i processen. Respondenten anser att det är svårt att plocka ut pengar till egen försörjning under affärsutvecklingen, eftersom det binds upp så mycket tid till processen. Det finns en risk att unga inte uppmuntras till att bli egna företagare om inte affärsutvecklingsprocessen förbättras.

När det kommer till frågan om vad myndigheterna kan göra för att utveckla de gröna näringarna så anser respondenten att det måste bli lättare att hitta stöd. Det måste bli klara riktlinjer för hur man kan erhålla stöden i samband med att stödfunktionen får affärsidén på sitt bord. För att främja de gröna näringarna i Jämtland så anser respondenten att det behövs samordnare och mentorer för nystartade företag. Dessa ska ha koll på kostnaderna,

försäkringarna, telefonnummer till viktiga funktioner och allmän vägledning om rätt väg att gå. Vidare anser S2 att en samordnare ska kunna hjälpa till med en kalkyl och få koll på kostnaderna redan från starten. Respondenten tycker att någon aktör typ Almi ska kunna vara med på banken som ett stöd.

Denna aktör ska ha erfarenhet av hur det går till på banken och hur

redovisningen av papper bör se ut. Samordnaren eller aktören ska känna till vägarna in till finansieringsstöd. Respondenten anser att ett CSN-baserat stöd för företagare vore en bra idé. Han tar även upp Norge som ett bra exempel på hur småföretagande kan uppmuntras och stöttas. Där har bankerna ett annat system vilket underlättar finansiering. I Norge går det bra även för småskaliga företag.

4.4 Företag S3

Företag S3 är ett skogsföretag med inriktning på drivning och det är ett aktiebolag ägt av familjemedlemmar. Vid sidan av ordinarie verksamhet bedrivs olika utvecklingsprojekt med olika inriktningar på maskinsidan.

Intervjun har gjorts med en av de familjemedlemmar som driver företaget, vidare benämns respondenten eller S3. S3 äger ingen andel av företaget och engagemanget i verksamheten startade 2004. Företag S3 har inte erhållit något stöd.