En granskande studie om kommunikation, konflikthantering, organisationsteori och tolkning vid en specifik verksamhet

(1)

Socialpsykologiskt program Högskolan i Halmstad C uppsats, 61 – 90 hp Sektionen för Hälsa och Samhälle

Vt. 10 2010-05-22

En granskande studie om kommunikation, konflikthantering, organisationsteori och tolkning vid en specifik verksamhet

Handledare: Marta Cuesta Examinator: Niklas Westberg Författare: Njomëza Bilalli, 880626 & Ariana Haziri, 880812

(2)

Abstrakt

Den här uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i syfte på att upprätthålla så bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gång kommer vi att fokusera på personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstå från att ta initiativ kring patienternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden få en inblick i de anställdas och patienternas välmående på verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters intervjusamtal, vilka kommer att framläggas under presentationen av materialet.

Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anställda vid de olika avdelningarna på psykiatriska kliniken, har vi på ett indirekt sätt kunnat måla upp en bild av hur patienter påverkas av personalens välmående på jobbet.

Via dessa ovannämnda intervjuer och annat litteraturmässigt material, har vi kunnat komma med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa bättre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för både personal och patienter.

Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har här varit de principiella förhållningssätten inför dessa iakttagelser av att finna lämpligt material. Det vi under undersökningens gång kommit fram till är bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder är ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vården.

Nyckelord: organisationsteori, kommunikation, sociala och individuella faktorer, konflikthan- tering, personal och patienter.

(3)

Abstract

This paper deals with organizational theories, conflict management and communication, in order to maintain the best environment as possible in the organization. During the study we will focus on the staff of the psychiatric clinic and in this context to exclude patients' opinions. Although we will refrain from taking the initiative on patients' statements, we will by staff opinions get an insight into the employees' and patients' well-being in the business. The essay will include six professionals respondent interviews, which will be presented during the presentation of the material.

Thanks to the interviews we have conducted together with the staff of the various depart- ments at psychiatric clinic, we have in an indirect way could paint a picture of how patients are affected by the staff well-being at work.

Through the above-mentioned interviews and other literature in terms of materials, we have been able to come up with proposals for how the activities and therapeutic methods to pro- duce better relationships and through them to create good social environment for both staff and patients.

Qualitative examination method and hermeneutics have been the basic approaches here to these observation by finding appropriate materials. The course of the investigation we con- cluded that include communication therapy sessions and various methods are a tool for staff and their development in the work of care.

Keywords: organization theory, communication, social and individual factors, conflict man- agement, staff and the patients

(4)

Förord

Den som har möjliggjort studiens faktainsamling har främst varit Patrik Dahlqvist Jönsson, specialist i psykiatrisk omvårdnad, som har gett oss olika alternativ för deltagandegranskning av denna studie. Ett stort tack riktas honom som gjort möjligt studiens utformning, vi tackar likväl de personer som med hjälp av honom deltagit på intervjusamtalen. Tacksamheterna går även till den resterande personalen som inkluderas till de olika avdelningarna på kliniken som har medverkat i förhållande till projektet. Vi tackar även vår handledare Marta Cuesta, docent och magisteransvarig för magisterprogrammet i sociologi, som har väglett oss under vår studie.

Viktigt att poängtera här är att vi i full grad kommer att utgå från sekrettes och vara anonyma i förhållande till de personer som vi har intervjuat. Vi kommer inte framföra klinikens namn eller ort pga. sekretess och anonymitet i förhållande till de vi intervjuat. Av denna anledning kommer vi inte heller att ange namn, ålder eller annan personlig information som be- rör de personer som vi har intervjuat.

Att vi gör ett undantag för Patrik, beror på att han i stort sätt har varit neutral i förhållande till informationsinsamlingen och har istället varit en vägledning för vår studie. Av denna anledning ser vi ingen orsak till att undvika att nämna honom, eller den hjälp han har erbjudit oss.

(5)

1. Inledning ...1

1.1. Syfte ...2

1.2 Frågeställning ...2

1.3 Disposition ...2

2. Bakgrund ...3

Inledning ...3

2.1 Historisk tillbakablick över psykiatrins historia ...3

2.2 Hälsa i psykiatrisk omvårdnad ...4

2.5. Psykiatriska kliniken ...5

3.1. Teoretiska utgångspunkter ...7

Inledning ...7

3.1. Individuella perspektiv ...8

3.2. Sociala perspektiv ... 10

3.3. Kroppsempatisk kommunikation ... 11

3.4. Socialitet och responsivitet ... 12

3.5. Creative Explorations – New approaches to identities and audiences" ... 12

3.6. Organisationsteori ... 13

3.7. Konflikt och Förändring ... 14

4. Metod ... 16

Inledning ... 16

4.1. Hermeneutik – tolkning av materialet ... 17

4.2. Kvalitativ intervjuforskningsmetod ... 17

4.3. En välgenomförd intervju... 18

4.4. Urval... 19

4.5. Tillvägagångssätt vid intervjun och observation ... 21

4.6. Förförståelse ... 22

4.7. Etiska frågor i intervjuundersökningen ... 23

4.8. Reflektioner kring ämnesval och Intervjuroll ... 23

6. Presentation av materialet ... 24

Inledning ... 24

6.1. Intervju: Respondent (1) ... 24

6.2. Intervju: respondent två... 26

6.3. Intervju: respondent (3) ... 27

7. Socialpsykologisk analys och tolkning ... 32

7.1. Feedback, trygghet och uppskattning ... 33

7.2. Gruppdynamik ... 35

7.3. Terapeutiskt behandling ... 36

7.4. Socialitet och responsivitet ... 37

7.5 Organisationsteori ... 38

7.6. Konflikthantering ... 39

7.7. Aktivitetsanpassat identitetsbekräftelse ... 40

8. Sammanfattande avslutning & avslutande Reflektioner ... 41

9. Källhänvisning... 44

Internet ... 44

Litteratur ... 44

Bilaga ... 45

(6)

1

1. Inledning

Detta projekt har i avsikt att belysa de faktorer som bidrar till en förbättrad arbetsmiljö vid en psykiatrisk klinik. Det som i detta sammanhang intresserar oss är huruvida organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation kan leda till välmående bland personalen vid en psykiatrisk klinik, i detta fall, vid psykiatriska kliniken i . Vi har en hypotes om att välmående bland de anställda kan ge upphov till välmående bland patienterna och det är i stor grad detta vi skall försöka bevisa genom den studie vi kommer att behandla framöver. Kort sagt vill vi ta reda på hur bra miljö mellan personalen i en verksamhet kan bidra till bättre välmående bland patienterna. Det vi vill uppmärksamma är framför allt hur viktigt det är med bra miljö på en arbetsplats, främst vid en psykiatrisk klinik.

Eftersom personalen är den källa som utgör en organisation är det viktigt att de som arbetar på verksamheten mår bra och kommer bra överens med sina kollegor.

Genom hermeneutik och kvalitativa metoder har vi försökt få en inblick i hur stor grad kommunikation kan ge upphov till bra miljö mellan personalen i på just den plats som vi har valt att undersöka.

Intresset kring detta fenomen uppkom genom att vi som beteendevetare ur en socialpsykologisk synvinkel diskuterade fenomenet ”psykiatri” som en medicinsk disciplin. Vi försökte se bortom det självklara genom att avstå från att sätta patienter i fokus, som man annars ofta gör, och istället helt ägna oss åt personalen då det är dessa personer som principiellt utgör en stor del av patienternas tillvaro vid psykiatriska institutioner. För att få så väsentlig och jord- nära information som möjligt utgick vi från direkta intervjuer med de som arbetar vid en psykiatrisk klinik.

Det finns två anledningar till att vi uteslöt att intervjua patienterna, först och främst för att vi ville undvika att bli för personliga med dem och sedan för att vi kände att alla av dem inte har samma tankeförmåga att besvara de frågor som vi vill ha svar på.

Under studiens gång kommer vi att utgå från både individuella och sociala perspektiv i försök på att förstå de anställda som enskilda, individuella personer och socialt – en person som en del av en grupp, eller organisation, i detta fall en del av en psykiatrisk klinik. Vi kommer även att försöka förklara teorier i försök på att förklara hur man på bästa möjliga sätt undkommer konflikter och istället ökar förbindelsen inom en arbetsgrupp. Kommunikation kommer inom hela arbetets gång ha en betydande roll för att dessa teorier skall realiseras. Vi kommer att förhålla oss till socialpsykologiska teorier och aspekter för att öka förståelsen kring olika situ-

(7)

2 ationer som kan uppstå på en arbetsplats. Utifrån olika socialpsykologiska teorier kan vi som beteendevetare frambringa lösningar kring förbättringar inom en organisation.

1.1. Syfte

Syftet med denna uppsats är att genom teorier, socialpsykologiska resonemang och observationer få fram personalens och patienternas välmående på en psykiatrisk verksamhet. Detta kommer att ske genom de intervjuer som vi utför med hjälp av de anställda vid den psykiatriska kliniken i . Tanken är att genom de anställda få en inblick i patienternas välbefinnande.

Syftet här är att genom organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation få fram en djupare förståelse för hur man kan göra en arbetsplats mer miljövänlig för både de som arbetar och patienterna. Fokus kommer dock att ligga på personalen trots att vi på ett indirekt sätt kommer att behandla fenomenet kring patienternas välmående. Grundprincipen här är att måla på en bild av hur den ”ideala” miljön på en verksamhet ser ut; en organisation som både an- ställda och patienter mår bra i.

1.2 Frågeställning

- Hur kan man genom organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation förbättra samhörigheten mellan anställda vid en psykiatrisk klinik?

- Vilken betydelse har bra miljö för personalen och hur påverkas patienterna av de anställdas välmående på verksamheten?

1.3 Disposition

I början av varje avsnitt i denna studie kommer det finnas små introduktioner i syfte på att underlätta förståelsen och sambandet mellan de olika kapitlen. Detta innebär att varje kapitel inleds med en rubrik. På så sätt har man som läsare en klarare bild av vad som kommer att behandlas kring varje moment, man har alltså en form av förförståelse. Kort sagt kommer vi innan varje moment beskriva vad som kommer att behandlas i de olika kapitlen .

Under rubriken bakgrund har vi redogjort för kliniken och dess befogenheter. Utöver detta har vi försökt att skapa ett intresse och tidigare förståelse för vad det innebär att vara en person med psykisk ohälsa vid en psykiatrisk klinik, och har i samband med detta därför valt att återberätta tidigare spekulationer kring hur en sådan person blev bemött förr i tiden och hur denne specifike individ behandlades.

(8)

3 Vid teoretiska utgångspunkter har vi förklarat olika teorier som kan användas under forsk- ningen av vår studie. Metoden är en del av anknytningen till teorierna och där presenteras också hur vi har gått till väga för att kunna samla in det material som vi har behövt.

Under rubriken presentation skriver vi om respondenternas svar till oss som intervjuare, där vi har även har redogjort för materialinsamlingen. Socialpsykoligisk analys och tolkning har i underrubriker anknytningar till teorin och metoden som en följd av våra egna reflektioner och materialinsamlingen. Slutsatser och reflektioner är våra sista möjligheter att behandla resultatet. Här har vi även socialpsykologiskt kunnat reflektera kring undersökningen utifrån våra egna synvinklar.

2. Bakgrund

Inledning

Som inledning till bakgrunden kommer vi att utgå från psykiatrins historia. Vi kommer att beskriva den syn som man hade på personer med psykisk ohälsa flera sekel tillbaka samt den syn på dessa som har utvecklats sedan dess. Utöver detta ska vi även få en inblick i hur personerna med psykisk ohälsa botades förr i tiden och vad man hade för tankar kring vad som för- siggick med personernas bristande tankeförmåga.

2.1 Historisk tillbakablick över psykiatrins historia

Redaktörerna Åsberg och Agerberg (2009) beskriver ur ett historiskt sätt att mänskligheten under olika epoker uppfattat psykisk sjukdom på olika sätt, beroende på vilken kulturuppfatt- ning man har haft och hur de sett på psykisk sjukdom. Processen till att uppfatta en person som psykiskt sjuk och att fenomenet ur en samhällssyn kan tolkas som psykisk ohälsa, snarare än ett syndrom som syftar till att man är besatt av andar eller dylikt, har tagit tid för att för- klara. Tanken kring att dessa företeelser är något naturligt och vanligt som kan ses som en psykisk sjukdom, med möjligen medicinsk behövlighet som botemedel, har länge debatterats.

(Åsberg & Agerberg, 2009: 31)

Vidare pratar redaktörerna om hur en psykisk sjuk person eller en person som lider av nå- gon psykisk sjukdom upplevdes förut av människorna på den tiden och hur de gick till väga för att bota denne individ som var psykisk sjuk. De individer som hade någon psykisk sjukdom ansågs ha drabbats av övernaturliga varelser då de tagit över individens själ. Bodemedlet till detta var att man genom sociala medel försöka bota personen, exempel på detta var att hota, skrämma, förhandla med, muta eller också lugna ner personen. På detta sätt trodde de att

(9)

4 dem kunde nå fram till individen och genom de sociala medlen försöka få ut den övernaturliga anden för att få den psykisk sjuke frisk, eller fri från sin ande. För att få en djupare förståelse kring ande utdrivning och dess magiska behandling av (exorcism) finns i Nya testamentets Markusevangelium (Åsberg & Agerberg, 2009: 31).

”När Jesus steg ut båten kom en man emot honom från gravarna. Han var besatt av en oren ande och hade sitt tillhåll ibland gravarna. Inte ens med kedjor kunde man längre binda honom. Flera gånger hade han bundits till händer och fötter, men han hade slitit av kedjorna och sprängt bojorna, och ingen kunde få bukt med honom. Dag och natt höll han till bland gravarna eller uppe i bergen och skrek och sargade sig med stenar” (Åsberg & Agerberg, 2009: 31).

Detta var en kort berättelse om hur en person med psykisk ohälsa kunde bete sig under Jesus tid. På denna tid uppfattade man en person med ett sådant beteende som psykiskt sjuk och att anledningen till detta var för att personen i fråga säkerligen var besatt av en ond ande. Idag hade vi däremot konstaterat mannens ställning som ett kroniskt psykotisk beteende.

Redaktörerna hävdar även att man under Platons tid enligt psykologiska sjukdomsmo- dellerna, menade sig tro att en person med överflödigt uttryckande av emotioner kunde jämfö- ras eller stämplas som en individ med psykiska bekymmer. Idag är det mer än normalt, eller, mer konkret positivt att uttrycka det man känner och faktiskt ha emotioner. Det är ytterst vik- tigt att uttrycka det man känner, snarare än att hålla dessa emotioner inombords (Åsberg &

Agerberg, 2009: 32). Däremot har orsakerna till dessa psykiska insjuknanden under senare tid, kring 1960 – 1970 – talet syftas bero på olika sociala faktorer. Dessa sociala faktorer inklude- rades till den andra förklaringsmodellen, nämligen de sociala modellerna. Enligt dåtidens psykolog, Ronald Laing var en psykiskt sjuk individ en återspegling på ett sjukt samhälle. En annan förklaringsmodell, den biologiska modellen, syftade på att personer med psykiska be- kymmer kan ha kroppsliga orsaker till det tillstånd man är i. Den medicinska sjukdomsmo- dellen å andra sidan inkluderade alla dessa ovan nämnda modeller i försök på att förstå varför en individ kan orsakas av ostabilitet i psyket (Åsberg & Agerberg, 2009: 32 - 33).

2.2 Hälsa i psykiatrisk omvårdnad

Författarna Arvidsson och Skärsäter (2006) redogör för tre förutsättningar som bidrar till väl- mående och bra hälsa: autonomi, gemenskap i ett socialt sammanhang, aktiviteter och hand-

(10)

5 lingar. En viktig nyckelfaktor till bra välmående är att älska sig själv och uppskatta sig själv i första hand och detta menar författarna Arvidsson och Skärsäter (2006) kan uppnås via samspel med andra människor. Vidare pratar författarna om att människan måste lära sig älska och uppskatta någon annan för att lära sig älska och uppskatta sig själv.

(Arvidsson & Skärsäter, 2006: 32).

Sjuksköterskor som jobbar inom psykiatrisk omvårdnad påpekar att vikten av att känna medverkan i sociala omgivningar är då de ger upphov till kännedom av hälsa, det ger samtidigt en uppfattning av patienter som är sjuka att de ger mindre bra uttryck för sina sociala relationer och det gör så att även stämningen blir mindre bra pga. deras sjukdom. Författarna Arvidsson och Skärsäter (2006) menar vidare att det som är bra för människan är uppskattning, status och stolthet vilket de menar är hälsofrämjande och detta förstärks genom att man är delaktig med andra och har samhörighet till andra människor. (Arvidsson & Skärsäter, 2006: 32- 33).

Det som är viktig att poängtera här menar författarna Arvidsson och Skärsäter (2006) är att hälso- och sjukvårdens viktiga faktor är, att vid sidan av att bara bota och lindra patienters sjukdom, att de också flitigt hjälper patienter att stärka det individuella subjektet dvs. hälsan.

(Arvidsson & Skärsäter, 2006: 21)

2.5. Psykiatriska kliniken

Psykiatriska kliniken som vi har gjort vår studie vid, delas upp i vuxen- och ungdomsmottag- ningar och omfattar både öppenvård och heldygnsvård. Den nästnämnda finns på Länssjukhu- set och inkluderar tre avdelningar: Piva (psykiatrisk intensivvård och akutintag), avdelning 19 och avdelning 26 och är dessa avdelningar vi skall behandla härnäst.

Piva består av tio vårdplatser, respektive akutintag och består av läkare, sjuksköterskor, skötare och kurator och psykolog vid behov. Denna avdelning samarbetar med verksamheter som företagshälsovård, intresseorganisationer, kommunens socialförvaltning och psykiatriska öppenvårdsmottagningar. På avdelning 19 finns det tolv vårdplatser och de sjukdomar som behandlas är affektiva sjukdomar, dessa är ätstörningar, nedtrappning av läkemedel och agite- rade psykotiska sjukdomar.

Här finns också Elbehandling (ECT), barngrupper och behandling av psykos i samband med barnafödande och det är cirka 25 anställda: allt från läkare, sjuksköterskor och skötare, till kuratorer och läkarsekreterare. Heldygnsvården finns dock på avdelning 26, som representerar åtta vårdplatser anpassat för personer som har bekymmer med egen hantering av hem- vård, eller hemsysslor i allmänt. Denna avdelning består, som de ovan nämnda avdelningar,

(11)

6 också av samma form av personal. Alla dessa arbetar tillsammans och delar samma motto: att fånga patienternas specifika behov och anpassa dessa till de sysslor som ingår inom vården.

Inom den psykiatriska öppenvården finns det olika mottagningar:

- Affektiv mottagning: Dessa patienter har vanligtvis redan haft kontakt med psykia- triska kliniken.

- Minnesmottagning: Hit kommer personer som är dementa, oavsett kön eller ålder. Lä- kare och psykologer arbetar här tillsammans i förhållande till demensutredningar som är på specialistnivå och informerar patienterna kring kommande åtgärder vid behov.

Detta är en öppen mottagning.

- Psykosmottagning: De som kommer hit är vanligtvis schizofrena eller/och lider av vanföreställningar eller paranoid psykos. Här försöker man som på ”minnesmottag- ningen” förbättra patienternas livskvalitéer genom behandlingar och utredningar.

- Substitutionsmottagning: ”Här bedrivs läkemedelsassisterad behandling vid opiat be- roende, i samverkan med kommunerna”.

- SVK – mottagning: Här finns särskilt vårdkrävande patienter, som lider av svåra psy- kiska sjukdomstillstånd, personer som har psykiska störningar med allvarliga självde- struktiva/destruktiva symtomyttringar eller hjärnskadesyndrom med liknande problem (som de ovan nämnda).

- Ungdomspsykiatrisk mottagning: Denna mottagning omfattar yngre personer som är 15 – 25 år. Hit kommer personer som har svårigheter i deras liv, även självmordsbe- nägna patienter kommer hit.

- Äldrepsykiatrisk mottagning: På avdelning 26 finns mottagning av äldre med psykisk ohälsa, dessa brukar vara pensionärer. Personalen brukar hålla sig både inom- och ut- omhus med patienterna.

- Ätstörningsenhet: Hit kommer patienter med idealpsykiska svårigheter, som Bu- limi/Anorexi. Här finns kuratorer, psykologer, psykiater etc.

Här erbjuder man och genomför utredningar, behandling och aktivt omvårdnadsarbete med strävan mot en för patienten ökad autonomi och förbättrad livskvalitet, i vissa fall det samma

(12)

7 för dennes anhöriga. Här bedrivs läkemedelsassisterad behandling vid opiat beroende, i samverkan med kommunerna.

3.1. Teoretiska utgångspunkter Inledning

I teorikapitlet kommer vi att behandla olika perspektiv som kommer att omfatta både personal och patienter och det som sker emellan dessa två grupper. Vi kommer att behandla former som möjliggör så bra arbetsmiljö mellan dessa som möjligt, detta oavsett via kommunikat- ionsmetoder, konflikthantering eller organisationsteorier. Vi kommer i takt med dessa an- vända olika teorier som just preciserar dessa fenomen, vare sig i individuella eller sociala perspektiv. Dessa kommer vi förhållandevis att dela upp i tre olika element; individuella perspektiv, sociala perspektiv och organisationsteori, som tillsammans kommer att utgöra grunden för vår studie. Genom att använda dessa teorier kommer vi att fördjupa oss i verksamheten och dess helhet. Teorierna kommer underlätta för oss att förstå personalens välbefinnande på deras arbetsplats och få oss att spekulera kring vad som skulle kunna förbättras.

I stort sätt lyfts ”organisationsteorin” upp som en dominerande del i studien, frågan här blir hur kommunikation och terapeutiska modeller kopplas samman till organisationsteorin. Ur en socialpsykologisk synsätt och av det vi genom studie åren lärt oss anser vi att kommunikation är lösning till alla problem inom en organisation. Det är av denna anledning som att vi har valt att dela upp teorin i tre olika element. För att dynamiken inom personalen skall vara bra, skall de också ha rätt till terapi hos kuratorn för att vi anser att det är viktigt för även personalen att få utlopp för de emotioner de upplever under arbetspasset. Samtidigt som de även be- höver filtrera med deras känslor med andra i sin omgivning om vad som sket under dagens arbete eller natt arbetet. För att det skall fungera bättre på en arbetsplats, speciellt vid psykiatriska kliniker är det nödvändigt att personalen kan då och då få ge utlopp för deras känslor och upplevelser de får uppleva under arbetet. För att de är viktigt att de själva mår bra och för att sedan kunna utföra ett bra arbete.

Dessa teorier har i syfte att kunna skapa bra förhållningsätt mellan personalen emellan samt mellan personalen och patienterna, där vi anser att kommunikationen utgör en stor del av på- verkningen då interaktion mellan dessa skall uppstås.

Val av teorier har vi utformat med anledning till att skapa bra förhållningssätt personalen emellan och mellan personal och patienter, då kommunikation utgör en stor inverkan på hur interaktionen mellan dessa uppstår och behålls.

(13)

8 Kommunikationen spelar stor roll i och med att den syftar till bra sammanhållning vilket också leder till bra sociala samspel. När det finns bra relationer, så finns det också bra arbets- miljö och vi finner det som relevant att det enbart är i kommunikation som konflikter kan lö- sas.

3.1. Individuella perspektiv Maslows behovspyramid

Abraham Harold Maslow

Abraham Harold Maslow har utformad en trappyramid/behovspyramid där han redogör för människans grundläggande behov. De åtaganden som han återger i denna pyramid är absolut definitiva för att människan ska överleva, må bra och känna sig trygg med sig själv och med andra i dens omgivning. Dessa är enligt honom hierarkiskt ordnade beroende på hur väsent- liga dessa är för människan. Det finns dock två behov som han menar måste uppmärksammas i dessa, nämligen:

 Utvecklingsbehovet: det som driver de mål som gör att människan mår bra och det gör denna genom att bekräfta sig själv och må själsligt bra.

 Bristbehovet: prestige, kärlek, trygghet och respekt måste tillfredställas för att man ska vara lycklig, brist på detta skulle innebära bromsning i individens utveckling av dessa faser

Dessa tillsammans blir komponenter som vägleder människan mot den väg den gynnar henne (Tamm, 1991:100 – 103). Den modell som Maslow ritar upp består av fem beståndsdelar som alla utformar en form av pyramid:

Dessa behov behöver inte förhållandevis just omfatta de behov som berör ett samtal eller en diskussion inom en arbetsplats, det syftas istället till de behov som människan i allmänt behö-

1. Självförverkligande

2. Självuppskattning

3. Kärlek och gemenskap

4. Trygghet

5. Fysiologiska behov

(14)

9 ver och de mest primära är enligt Maslow de "fysiologiska behoven" som inkluderar dryck, mat och sömn (Lindmark & Önnevik, 2006: 34). Den ovan nämnda teori inkluderar han till den första fasen inom den pyramid han yttrar sig om då han upplever det som en grundläg- gande faktor för överlevnad, under tiden som att han hävdar att trygghet och säkerhet är viktiga mekanismer i människans självuppskattning, det finns "behov av tak över huvudet", man behöver alltså känna sig säker i den miljö individen befinner sig i (Lindmark & Önnevik, 2006:34).

Sedan kommer man till den nivå där människan utöver all säkerhet och välmående behöver yttra sig kring något och bli en del av en gemenskap. Individen behöver social interaktion för att denne skall må bra rent psykiskt, han eller hon måste antingen ingå i en grupp eller rentav umgås med någon. Utöver kontaktbehovet behöver personen i detta sammanhang bekräftelse och uppskattning, dvs. "feedback". Det sistnämnda steget är då individen efter alla dessa behov faktiskt uppfyller sina egna förutsättningar och både uppskattar och berömmer sig själv, alltså behovet av självförverkligande (Lindmark & Önnevik, 2006: 34 - 36).

Om man specificerar alla dessa behov kan man finna vardagssituationer som väl kan an- knytas till dessa teorier. Lönen är ett grundläggande element för människans välmående, ur det hälsomässiga perspektivet. Individens behov måste enligt Anders Lindmark och Thomas Önnevik uppfyllas ur alla plan i denna nivå (Lindmark & Önnevik, 2006: 35 - 36).

Vad gäller trygghetskänslan, kan detta enligt författarna förankras med att de som är högre ställt på en arbetsplats skall ge sina arbetanden en bra miljö, där både tryggheten, respekten och säkerheten värderas som viktigast. Arbetsprestationen skall enligt dessa teorier bli betydligt bättre, där de anställda av denna anledning kommer att känna sig betydligt bättre både fysiskt som psykiskt. Ur det psykiska perspektivet kan möten mellan de anställda vara en nyt- tig lösning, där eventuellt olika former av grupper skapas i syfte på att skapa samhörighet, dvs en "vi - känsla" (Lindmark & Önnevik, 2006: 35 - 36).

För att tjänstutövandet av psykiatriarbetet inuti organisationen ska påverka personal och pati- enter på ett bra sätt måste dessa ovan nämnda händelseförlopp i denna pyramid följas. Har man brist i dessa kommer man varken kunna fungera psykiskt eller fysiskt, eller vara till hjälp för någon annan. När man kommit över dessa steg är det dags att tänka på en högre nivå och veta vad eller vem man egentligen handskas med i arbetet och hur man går till väga för att utföra arbetet inom vårdpersonalen och med patienterna.

(15)

10 3.2. Sociala perspektiv

Terapeutiskt bemötande Harlene Anderson

Harlene Anderson (1997), familjeterapeuter, menar att språket är det verktyg som underlättar, vägleder och hjälper oss att förstå, tolka och kommunicera med andra människor. Språket i sig behöver inte enbart syfta till att vi faktiskt yttrar och via tal- och skrift, utan representerar enligt henne ord, ljud, tecken, gester och all sorts verbal eller nonverbal kommunikation.

”Språket representerar inte verkligheten, utan språket är verkligheten.

På ett sätt är det inte språket som finns inom oss, utan det är vi som finns i språket. Och det är i språket som vi möts i dialoger, där vi skapar mening, där vi hittar ett sätt att förstå vår verklighet. I språket skapar vi vår värld, och språket finns i vår värld”, menar hon (Abra- hamsson & Berglund, 1997: 66).

Det finns enligt Anderson ett par viktiga principer för en terapeutisk konversation:

I. ”Terapeuten observerar konversationen som något unikt.

II. Terapeuten tar ansvar för den relation som skapas och skapar därigenom ömsesidigt samspel i den dialog som uppstår.

III. Terapeuten låter klienten själv redogöra för vad den anser vara viktigt utan att poäng- tera för vad denna själv tycker. Klienten skall vara i centrum.

IV. Terapeuten försöker via maximal närvaro förstå, betrakta och analysera det språk och de metaforer klienten redogör för.

V. Terapeuten pratar i den nivå som krävs för att klienten skall förstå vad som sägs, dvs.

på ett samarbetande sätt.

VI. Terapeuten visar tydligt att det som sägs är betydelsefullt och är därmed lyhörd och närvarande.

VII. Terapeuten lyssnar noggrant och iakttar allt som blir sagt och drar inga förhastade slutsatser. Man skall inte förstå för snabbt, om man ens kommer att göra det någon gång.

VIII. Terapeuten kommer med mångfaldiga eller/och motsägande idéer samtidigt och är

”multi- partisk”.

IX. Terapeuten kommer med nya frågor som kräver nya svar. Eventuellt frågor som ger utrymme för ett nytt sätt att samtala.

(16)

11 X. Terapeuten kommer med egna förslag, åtaganden och idéer som får klienten att tänka om och bidra med egna slutsatser kring det som sägs” (Abrahamsson & Berglund, 1997:65).

Avsikten med dessa former av terapier är att klienten ska få möjlighet att se nya perspektiv på de skeenden eller på den situation denne befinner sig i och om troligt, kunna bearbeta sin historia, sitt liv och sin framtid i ett förändrat kontext (Abrahamsson & Berglund, 1997:66).

Här är jag och kommer fortsätta har tagit det lugnt har velat kolla igenom ordentlig;) så innan du gör någonting kan du kolla på det jag har gjort o så kan du tala om för mig va du tycker och hur vi ska dela upp den.

Vissa av dessa terapeutiska metoder använder kuratorn med både personal och patienter vid psykiatriska kliniken. Av denna anledning har vi lyft fram denna modell som ett hjälpverktyg för hur ett terapeutiskt bemötande kan se ut.

3.3. Kroppsempatisk kommunikation Karin Bengtsson

Karin Bengtsson, utvecklare för terapeutiska samtal, menar att man genom kommunikation kan tyda på hur en individ upplever en situation, beroende på hur den uttrycks. Att koppla samman förståelse för detta är inte så lätt som det kan verka: För att förstå en annan människa måste man kunna läsa av, förstå och veta hur man själv fungerar och hanterar olika förhållan- den, vare sig individuell eller i samband med andra personer. Det är på detta sätt som att man kan koppla egna smärtminnen till någon specifik händelse när någon exempelvis skadar sig, det är på detta sätt som att en ”kroppsempatisk” kommunikation kommer till stånd (Enqvist &

Bengtsson, 2005: 86).

Hur ofta händer det att man faktiskt är medveten om situationen då man faktiskt är stressad eller utbränd? Hur väl insatta är vi i dessa tillfällen? Har vi någon koll på vår andning, fysiologiska reaktioner, muskelspänningar och kroppshållning i dessa sammanhang, eller någon gång alls? (Enqvist & Bengtsson, 2005: 86 – 87).

Denna teori inkluderar vi enligt vår mening till terapeutiskt samtal, ju fler teorier inom denna gren som vi använder, desto bättre för förhållandet mellan arbetande och patient.

(17)

12 3.4. Socialitet och responsivitet

Johan Asplund

Johan Asplund (1987) nämner i boken ”Det sociala livets elementära former”, en teori om socialitet och responsivitet som vi vidare utvecklar i textens gång. Vad han menar med dessa två begrepp är att begreppens handlar om människans sällskaplighet och individernas villighet att ”svara”, när det exempelvis ställs frågor till honom eller henne. Responsiviteten är så stark att den får människan att ofta ställa frågor bara för att få möjlighet att svara.(Asplund,1997:29).

Enligt Asplund beskådas människan som ”socialiserad” (vuxen) först när individens sociala responsivitet blivit strakt begränsat. Det vill säga att människan är friare innan den kommer in i vuxen livet och är medveten om sin omgivning och världen i sig. Innan den blir begränsad är dess ursprungliga tillstånd av dem sociala responsiviteten vild och barnslig. Genom männi- skans sociala responsivitet utvecklar vi individer vår individualitet. Asplund tar upp vad be- tydelsen av att betrakta världen ur ”socialpsykologisk synsätt” innebär, där han hävdar att socialpsykologin är läran om socialitetens och responsivitetens integration med varandra.

Socialpsykologins tankesätt består i att beskåda människan som socialt responsivt eller som responsivt social. (Asplund,1987:30)

Responsivitet är en generell svarsbenägenhet, dvs. att människan är responsiv varelse och att den har en generell benägenhet att respondera på stimuli. Att kunna få reflex och reaktion är också något som tillhör responsivitet som sedan även leder till förklaring av vissa reaktioner som vi människor har (Asplund, 1997: 30-33).

Responsiviteten anknyter vi här till människans ”individuella” och ”sociala” perspektiv och anser att detta är ett viktigt moment för människans psykiska hälsa.

3.5. Creative Explorations – New approaches to identities and audiences"

David Gaunlett

David Gauntlett pratar om att människan på ett eller annat sätt har en typ av identitet och att detta slag av identitet kommer främst till tals via synliga uttryck och konstfulla aktiviteter.

Människan uppfattar som mest intressant är att överflytta kunskap runt ”självet” och dess ex- istens och detta gör den gärna via aktiviteter så som: Pussel, målningar, lekar, fotograferingar och inspelningar av naturljud etc. Detta blir en form av identifiering och en yttring av vad

(18)

13 man känner och tänker inombords, utan att behöva bli dömd för det som är ens ”eget" speci- ella verk. (Gauntlett, 2007:92).

Under tidigare teorier som inkluderar intervjuer och observationer kommer de till en viss del åt ”generella” hypoteser som människan föreväntar sig, och vad man däremot betraktar lika verkligt är det vardagliga tillträdet som inbegriper ”modernitetens” ramar- alltså tekniken.

Som tidigare nämnt pratar författaren om hur man kan utrycka sig visuellt och genom att man med hjälp av bilder, målningar, texter, inspelningar och egna skapelse, han menar att genom dessa kan individen yttra sig. Gaunlett menar att man genom att hålla individer i gång med aktiviteter och andra metoder få en inblick på hur människan fungerar och hur dess förmåga att yttra sig är.

Man kan eventuellt lista ut dess intelligensförmåga och hur dess hjärna fungerar men man kan dock inte veta exakt om det system som finns i hjärnan. (Gaunlett, 2007: 92 – 93).Vad som egentligen sker i en individs huvud, just i den miljö den lever i och det som omger personen beror delvis på vilka steg individen går igenom inom en dag eller under längre perioder.

Han menar att individen i dag intar många olika roller och att sedan blir den förvirrad utav dess val av roller den intar, men trots detta så har personen i sig sin egen uppfattning av situat- ionerna i helhet. (Gauntlett, 2007:93 – 94).

3.6. Organisationsteori

Miljöterapi

Göran Ahlin

Göran Ahlin (1986) menar att man omöjligt kan hjälpa en individ utan att ha en sak i åtanke:

att människan är en enskild tänkande individ, en både upplevande och kännande sådan som har ansvar för både handlingar och det liv som rör denne. Det krävs ett medel för att uppnå ett mål och Ahlin menar i detta fall att det är att få kunskap om den fria individen ur två perspektiv, om de krafter som kommer inifrån och om de krafter som omringar människor (Al- hin,1986:9).

Socialpsykologiska perspektiv om individen i förhållande till samhället är grunden för vad Miljöterapi innebär, dvs. att människan "är en produkt av alla social relationer och hennes psykiska sjukdom som ett resultat av skadliga samspel mellan dessa". Ytterliggare perspektiv som läggs till grund på denna teori är relationen mellan objektet och subjektet, samt mellan det Ahlin menar är psykiska funktioner, i gruppanalysen, " i förhållandet mellan individen och gruppens nätverk etc. "(Ahlin, 1986:10 - 13).

(19)

14 Viktiga anmärkningar som bör fullföljas inom denna nätverk, är följande::

1. Utvecklingen av kollektiva ansvarsfunktioner i vården, inkluderande patienters med- ansvar

2. Utveckling av personal - och - patientroller, rolldiffusion, "mobilisera latenta terapeutiska resurser".

3. Utveckling av öppen kommunikation, inom institutionen och med dess omgivning.

4. Tyngdpunktsförskjutning mot verksamheter i grupp och gruppterapi som ersättning för individuell behandling.

5. Utformning av dagens alla verksamhetspass och av verksamhetens alla delar till att bli terapeutisk verksamma - göra "vardagen till behandling".

6. Att utveckla kompletterande grupporienterade och socialt betingande perspektiv på psykiska störningar: ta fasta på de interpersonella och de samhällsbetingande bidra- gande orsakerna till en persons psykiska symtom eller ohälsa. Detta innebär att ta fasta på sådana alternativa perspektiv både i diagnostik och i praktisk behandling, tex att dra nytta av det sociala nätverkets konstrukiva krafter och samtidigt söka ne- utralisera de destruktiva (Ahlin, 1986:15-16).

7. Dessa ovan nämnda teorier hjälper till att smidigare dra nytta av de resurser som erbjuds, eller att helt enkelt användning av outnyttjade metoder hos både personal, personalgrupper, patienter, patienters familj/vänner, arbete och närsamhälle (Ahlin, 1986: 16).

3.7. Konflikt och Förändring Eric Olsson

I många arbetssammanhang kan man tala om konflikter, oavsett i vilken grad dessa yttras på – om dessa överhuvudtaget gör detta. Det finns enligt Eric Olsson (1988) många åtaganden då dessa undangöms och görs diskreta, detta innebär dock inte att problemet försvinner, den blir snarare mer specifik då denna inte uppmärksammas (Olsson, 1988: 37 -38). Kurt Lewin (1952) redogör enligt Olsson för en förändringsmodell som omfattar element som sker då dessa problem görs fokuserade, nämligen:

1. Upptining: Åtgärder utförs i syfte på att lösa upp balansen mellan olika ”krafter” i det sociala systemet så att detta blir instabilt.

2. Rörelsestadium: Det blir tack vare det ovan nämnda ”ingrepp” möjligt att gripa sig an med handlingar som bidrar till förändring i förhållandet mellan personerna i systemet på olika sätt.

(20)

15 3. Nedfrysning: Denna förändring slår igenom då denna slutförs. Detta gör det genom att åter- igen bringa fram den balans som rubbats under processen och ”låses fast” i det nya läget.

Dessa har speciellt uppmärksammats i förhållande till förändring i grupper, lokalsamhällen och organisationer. Utgångspunkten här är enligt Lewin att hålla i jämvikt olika krafter i det sociala systemet och därigenom balansera dessa (Olsson, 1988: 32).

Det är utan tvekan ett måste, att förändra på något, för att ett problem skall lösas. Olsson menar att ”förändring” är nyckeln till en problemlösning. Att stanna eller gå tillbaka till metoder som inte fungerat är enligt honom aldrig den rätta utvägen (Olsson, 1988: 28). Dessa för- ändringar kan yttras genom fyra olika nivåer, beroende på vilket tillvägagångssätt man utgår ifrån. Spontana förändringsprocesser, planerad förändring nerifrån eller planerad förändring uppifrån samt kvasispontana förändringsprocesser blir här de metoderna att satsa på. Den förstnämnda förändringen, menar författaren, blir lämplig i situationer då det förekommer plötsliga ”nya” händelser, vare sig en gång eller flera gånger i rad, som förvirrar de arbetandena. Det gäller här för individen att anpassa sig till dessa händelser som uppstår på arbets- platsen.

Ett exempel kan här förknippas till ständig nya kollegor eller tvärtom, samma personal med ständigt nya arbetssätt. Begreppet står enligt Olsson för de oundvikliga processer som sker i organisationen, exempel ständigt nya lärare på en skola (Olsson, 1988: 36). Den nästnämnda teorin omfattar de förändringar som uppkommer i de sammanhang man kommer med diskuss- ioner kring problemet, man är alltså medveten om denna gärning. Det skapas i detta fall en informell grupp som diskuterar och, om möjligt, löser konflikten (Olsson, 1988: 37).

Olsson menar att förändringsprocessen har sitt ursprung ”i en konflikt mellan behov och önskningar och de möjligheter att tillfredställa dessa som arbetsformerna för närvarande ger”(

Olsson, 1988: 37). Förändringen kan dock inte göras med ekonomiska eller andra bistånds- former, det handlar här om samarbete och vilja att förändra och utveckla. Första steget till förändring blir här att medvetandegöra de konflikter, svårigheter eller de problem som finns, och genom detta tillsammans påverka de beslut som skall tas inom organisationen. Att förfat- taren benämner denna förändring med begreppet ”nerifrån” kan för exempelvis ”elever” uppfattas som förändring ”uppifrån”. Planerad förändring uppifrån lyfts fram från de personer som är högre ställda i position, exempelvis chefer. De förslag på förändringar som ges, lyfts här fram och diskuteras i gruppen. Viktigt blir här att vinna kunskap om det som blir an- norlunda och de strategier man gemensamt kommer fram till med chefen.

(21)

16 Den sistnämnda förändringen syftar på en mer intim form som gör att man delar med sig egna resonemang och upplevelser av situationen, psykoterapi, former av utbildningar och or- ganisationsprocesser är här de tillvägagångssätt man utgår ifrån (Olsson, 1988: 38).

4. Metod

Inledning

Under metodkapitlet skall vi presentera hermeneutik som tolkning av materialet, kvalitativ intervjuforskningsmetod, en välgenomförd intervju, urval, tillvägagångssätt vid intervjun och observation, förförståelse, etiska frågor i intervjuundersökningen och reflektioner kring äm- nesval och Intervjuroll. Vi har även valt att utgå från en blogg, för att få ett annat perspektiv förutom de intervjuer som vi har tagit del av.

Anledningen till att vi har valt hermeneutik som tolkning av materialet beror på att vi ville få en djupare tolkning av den informationsinsamling vi fick. Denna tolkning ger utrymme för en djupare förståelse när man observerar. Kvalitativ intervjuforskningsmetod valdes för att den handlar om att komma ett socialt fenomen närmre då man vill fördjupa sig i ett område, i vårt fall handlar det om den verksamhet som vi har analyserat. Eftersom att vi har intervjuat ett flertal personer upplevde vi det som viktigt att poängtera för hur en välgenomförd intervju skall struktureras upp och är därför en viktig utgångspunkt i vårt metodkapitel.

För att ytterligare tydliggöra vad psykiatriska kliniken omfattar och hur vi har valt att be- gränsa oss, har vi med anledning till urvalet beskrivit hur vi har gått till väga i detta perspektiv. Eftersom att det kommande kapitlet kommer att omfatta det som respondenterna har sagt, kommer vi i metodkapitlet redogöra för vårt tillvägagångssätt vid utformningen av dessa intervjuer. Därefter kommer vi även att förklara hur vi har observerat och vad detta har innebu- rit för oss som observatörer. Vi kommer dessutom att på ett mer specifikt sätt redogöra för vad det innebär att observera och hur det gick till.

Förförståelsen valdes på grund av att vi ville ha en djupare förståelse av själva verksamheten, eftersom att man ofta har en hypotes kring hur det ser ut och vad som sker. Här kommer vi även att prata om vad det innebär att ha förförståelse och vilken betydelse erfarenhet kan ha i denna. På grund av etiska skäl valde vi att reducera bort personlig information kring de som vi har intervjuat. För att få förtroende fick vi detaljerat förklara vilka vi är och att de kommer att vara anonyma i förhållande till detta projekt. Slutligen beskriver vi hur vi upplevde situationen som intervjuledare, detta framkommer under titeln ”reflektioner kring ämnesval och intervjuroll”.

(22)

17 4.1. Hermeneutik – tolkning av materialet

Hermeneutik innebär enligt Thorstén Thurén (2007) tolkningslära och är en bra grund för att förstå människan eller en social företeelse. Genom att sätta sig in i människors situationer och kanske uppleva det själv så växer förståelsen för det man undersöker och detta kopplar vi även till vår studie.

Thurén talar om att hermeneutik är humanistisk på så sätt att den tror, bearbetar och tolkar fler relativistiska tankegångar än enbart en, dessutom redogör han för denna form av metod och utgår från att man genom egna upplevelser bygger upp förståelse för det man arbetar med.

I detta sammanhang menar han att förnuftet inte alltid räcker till för att analysera vissa san- ningar det som också bör finnas med är bland annat empatin och igenkännande.

(Thurén,2007:94-103).

Hermeneutik är viktigt i dem sammanhang forskaren också tolkar. Det blir även enklare att sätta sig i situationen och därmed kan vad gäller observationen och analysen bli en djupare förförståelse. Det är en fördel att vi människor förstår varandra och kan genom tolkningar också växla ord och kompromissa om saker och ting på ett relevant sätt som kan göra båda parterna nöjda.

Det hermeneutiska tillvägagångssättet passar oss just för att vi skall försöka tolka, läsa av, förstå och analysera på ett djupare plan, hur kommunikationen är en del av organisationens hjälpmedel, samt hur den påverkar de arbetande respektive patienterna.

4.2. Kvalitativ intervjuforskningsmetod

Kvalitativ metod samt kvalitativ intervju, är något som undersökare använder sig av när det handlar om att komma ett socialt fenomen närmre eller en händelse som man vill fördjupa sig i för att få närmre information om. Det kan ta tid att genomföra intervjuer för att det kan ta från en timme och upp till tre timmar, samt att det finns begränsningar vad gäller hur många personer man skall intervjua. Ifall man skulle missa något eller behöver mer information så kan man gå tillbaka till informanterna och be dem om det. Efter att ha samlat all information så kan man upphöra det när man har det material som man behövt. Det kan hända att in- samlingen av data och den analys som göras under undersökningen smälter samman och där- med kan det hända att man växlar mellan dessa. (Holme, 1997:99–100)

Holme (1997) pratar om kvalitativ metod, där han påvisar dess innebörd är såsom närhet vid subjekt - subjektrelation mellan forskaren och undersökningsenheten. Genom att skapa ett möte på nära håll och möta den situation som organisationen befinner sig är det enklare att

(23)

18 studera och utforska det. Man försöker med hjälp av denna metod och genom inre perspektiv förstå helheten med fenomenet som undersöks. Han menar att man skall både med hjälp av inre och yttre perspektiv förstå och förklara femnomenet (Holme, 1997: 91-92).

Här skall vi redogöra för fyra principer som skall vara gripande för en frågeställning. Den första baseras på närhet till undersökningsenheterna och med detta menar han att fysisk närhet är viktigt, dvs. att bemöta enheten ansikte mot ansikte. Detta innebär också social närhet och ömsesidig tillit dvs. från personal till patient och från personal till intervjuare i vårt fall.

Detta underlättar för undersökarna att få reda på enhetens verksamhet och de individuella personernas vardag. Det är upp till forskaren att ange korrekta aspekter av händelserna som berättas eller av det insamlande materialet. Nästa steg av principen innebär att undersökarna skall utföra återangivningen av det insamlande materialet på ett riktigt eller sann sätt av det som sagts och skett. Det skall rapporteras på ett beskrivande sätt av vad enligt forskarens ob- jektiva åsikter har ägt rum. Under den tredje nivån bör rapporten omfatta tydligt skildrande framställningar såsom t ex om handlingar, människor eller aktivister, i den graden är viktig att förstå något om det som undersökts.

I den sista nivån så hävdar Holme, för att få den bästa möjliga förståelsen av något man undersökt skall rapporten innehålla direkta citat för att visa individens egna uttryckssätt, det gäller att både ha med skriftliga och muntliga dvs. om man har både och. (Holme, 1997: 91- 92).

4.3. En välgenomförd intervju

Genom att utföra en bra intervju ger den data som fullgör för särskilda krav på brukenheten.

Dessa krav som författaren Annika Lantz (2007) pratar om och som används oftast under vetenskapliga sammanhang är:

 ”metoden måste ge tillförlitlighet resultat” (kravet på reliabilitet),

 resultat måste vara giltiga (kravet på validitet) och

 det skall vara möjligt för andra att kritiska granska slutsatserna.

Dessa krav ställs på alla metoder inför datainsamlingen inom yrkesmässiga samhörigheter.

Den information som ges under intervjun utgör data som efter behandling och analys ger resultat som finns i grunden för att bidra till någon form av slutsats eller beslut. Begreppen reliabilitet och validitet är två komponenter som beskriver värdet av intervjun, för att även resultatet skall bli användbar. Ordet användbart i denna bemärkelse skiftar i olika kontex- ter. Det ställs högre krav på den som blir intervjuad än vad kravet skulle bli under ett var-

(24)

19 dagligt samtal. Lantz beskriver intervjun på detta sätt: ”en väl genomförd intervju skall möjliggöra resultat som är tillräckligt tillförlitliga och giltiga för att vara nyttiga och an- vändbara för andra och kunna komma andra till del”. Oavsett om resultaten skall använ- das till vetenskapliga eller praktiska syften så måste resultaten tjäna till något. (Lantz, 2007: 10)

En undersökning av kontakten mellan två personer (möte på nära håll) innebär enligt Martyn Denscombe (2009) direkt förbindelse mellan undersökaren och respondenten.

Forskaren kan upprätta på fältet. Detta slag av metod hjälper forskare att få möjligheter till sin undersökning. Till skillnad av postenkäter, telefonintervjuer så får man bättre kontakt genom ansikte mot ansikte metoden där man också som intervjuare kan se om den som man intervjuar ger en riktig information eller en oriktig. Svaren som ges är högre vid intervjun ansikte mot ansikte än om man skulle använda andra metoder. Det är något som vi håller med om eftersom man har en nära relation och speciellt när man vunnit responden- tens förtroende. (Denscombe, 2009: 28-29)

4.4. Urval

För att skapa en tydligare bild av vilka personerna är och vilken ställning dessa har i förhål- lande till sitt yrke, kommer vi nedan att rita upp en tabell i hopp om att tydliggöra detta ytterligare. Vi kommer dock fortfarande att utgå från de etiska aspekterna som vi har redogjort för i början. Av denna anledning betecknar vi personerna i siffror, dvs. ”Respondent (1)” etc.

Utöver dessa intervjuer kommer vi även att utgå från en blogg, för att föra in ytterligare ett perspektiv i intervjudelen. Tanken här är att få andra perspektiv utöver de vi redan har fått från kliniken. Det kan ibland vara intressant att se andra synsätt än bara en. Information kommer dock att uppges kring bloggaren, då han själv publicerat namn och efternamn. Denna tabell har vi valt att framställa här under urvalet för att presentera intervjupersonerna samt bloggaren.

(25)

20 Modell över vilka vi har intervjuat, samt vilken bloggperson vi har utgått ifrån

Nr Informant Arbetsplats & utbildning 1 Respondent (1) Psykiatriska kliniken, skötare 2 Respondent (2) Psykiatriska kliniken, sjuksköterska 3 Respondent (3) Psykiatriska kliniken, skötare 4 Respondent (4) Psykiatriska kliniken, sjuksköterska 5 Respondent (5) Psykiatriska kliniken, sjuksköterska 6 Respondent (6) Psykiatriska kliniken, kurator 7 Simon Rothelius Anställd vid psykiatrisk klinik

Respondenterna samt bloggen vi har använt oss utav, har varit givande för vår studie då det har hjälpt oss att besvara vårt syfte samt frågeställningen. För att genom intervjuerna har vi kunnat få kännedom av hur personalen arbetar samt genom dem fått reda på hur patienterna påverkas av deras arbete på kliniken.

Möjliggörandet av verksamheten utgörs med hjälp av både materiella och finansiella resurser som med förankring till statliga kommunala bistånd gör dessa tillgångar möjligt. Personalen består av läkare, sjuksköterskor, sköterskor, psykologer och en kurator som tillsammans bidrar till en ökad utveckling av psykisk och fysisk välmående.

Eftersom att olika avdelningar skiljer sig åt inom kliniken, har vi valt att analysera varje av dessa. De analytiska perspektiven som omhändertas i de omständigheter som relateras till den hjälp som erbjuds har vi valt att försöka finna via de intervjuer vi har utformat med personerna som undersökningen gäller, dvs. från personalens sida. Vi har däremot avvaktat från att involvera patienterna i dessa, då frågorna eventuellt kan uppfattas som oklara, kränkande, eller privata. Alla kanske inte kan uppfatta frågorna på ett korrekt sätt och det är inte alltid man får de svar man förväntar sig. Åtskilda gånger har vi fört intervjuerna i form av diskuss- ioner för att inte verka särskilt opersonliga eller byråkratiska, således kan vi vid somliga sammanhang anse att vi några gånger i utbyte samtalade, snarare än att utfråga, trots att vi vid samtliga tillfällen faktiskt tog fasta vid den information vi var ute efter på samma sätt som att vi under dialogens gång vid upprepande tillfällen ställde frågor som intresserade oss. Av denna anledning har vi på urvalet valt att belysa att vi inte utgått från ett statistiskt intervju- sätt, utan på ett relationellt sådant i form av diskussion, med påtagliga men genomgående frå- gor.

(26)

21 4.5. Tillvägagångssätt vid intervjun och observation

Intervjuernas iakttagelser inleddes då vi med hjälp av Patrik Dahlqvist Jönsson, specialist i psykiatrisk omvårdnad, blev informerade om vilka vi skulle diskutera med, såväl som att vi guidades runt i psykiatriska kliniken. Till en början fick vi lite information om vilka avdelningar som finns och hur dessa är upplagda, vid sidan av att vi fick reda på vilka som jobbar där och vilken utbildning dessa har. Vi hade sedan innan via e- post och telefonsamtal bestämt tid och ställe där vi skulle träffa Patrik. Han hade i sin tur bokat rum för intervju och fått tag på sammanlagt sex personer.

Eftersom att bemötandet och första intrycket från första början var bra kände vi inte någon större nervositet inför intervjuerna som väntade oss. Alla som vi intervjuade var av samma kön, dvs. kvinnor, men alla dessa var i olika åldrar och hade olika jobberfarenheter och utbildningar. Vi delade upp intervjuerna i olika tillfällen, vid somliga gånger intervjuade vi två personer samma dag, sammanlagt vid tre tillfällen. För att försöka få så bra och personlig fakta som möjligt valde vi dock att samtala enskilt med varje person. Via denna metod antog vi att en mer realistisk synvinkel kan framkomma som en spegel av vad de känner, tror och tycker om det som berör temat.

Eftersom att vi sedan innan hade strukturerat upp en mall över hur våra frågor skulle se ut och uttryckas i förhållande till personerna som skulle besvara dessa, hade vi både en hypotes och en förförståelse för hur reaktionerna och responsen gentemot dessa skulle bli. Med anledning av att vissa av frågorna i vissa fall uppfattades som provocerande (i samband med deras yrkesåsikter/värderingar) kunde personerna i fråga känna lite obehag och osäkerhet inför den fråga de uppfattade som ”farlig”, därför lät vi de spekulera kring frågan och återkomma när de kände behov av det.

Det är två typer av observationer som vi har använt oss av: den deltagande typen av observation och den diskreta typen. Den förstnämnda skedde automatiskt i samband med iakttagelser- na av intervjuerna och den maximala graden av närvaro och koncentration. Vi har tidigare nämnt att observationen växlade beroende på vem som avvaktade och såg på den situation som utspelades mellan den av oss som intervjuade och den som blev intervjuad.

När man spelar in ett samtal, i detta fall, en intervju, är det lätt hänt att stämningen kan bli någorlunda ”statistisk” eller opersonlig av något slag. Vi har en hypotes om att ärligheten och den riktiga informationen inte får samma betydelse då de som blir intervjuade kan se detta verktyg som ett ”hot” mot deras nuvarande status/yrke och att denna inspelning kan användas mot de på något sätt, oavsett om det tillåter inspelningen eller inte.

(27)

22 Det vi genom denna uppmärksamhetsiakttagande ville komma i underfund var att analysera informanternas sätt att yttra den information som gavs och i samband med detta analysera deras kroppsspråk och genom dessa försöka beakta och kritiskt analysera om det som sägs är det dem verkligen menar och hur relevanta svaren är. Om man inte utseendemässigt och socialt granskar personen, är det svårt att tyda om personerna i fråga har uppfattat frågorna rätt.

Att vara kritisk inför den information som mottas anser vi är ett viktigt element för ett insam- lingsbeslut av det slutliga resultatet av den analys vi vill undersöka.

Det andra perspektivet vi utgick ifrån var diskret observation: att utom räckhåll analysera vad som sker inom och utanför ramen för kliniken. Det som intresserade oss i detta sammanhang var att se hur miljön såg ut och hur rollerna fördelades.

Sammanfattningsvis kan man beskriva vår observation som en iakttagelse av vad som sker inom – och utanför kliniken.

4.6. Förförståelse

Thorstén Thurén talar om innebörden av förförståelsen där han påpekar att man genom förför- ståelsen inte begriper verkligheten med bara hjälp av sinnen. De som han kallar för rena sinnen eller sinnesintryck omfattar i själva verket en god del av tolkning, för att tillexempel kunna uppfatta en sak korrekt så måste man ha en bra tolkning till ”fenomenet” man utfors- kar. En nackdel som förförståelsen bär med sig, är att den präglar människans sett att se på verkligheten. Vi har lätt för fördomar menar Thurén, dvs. att förförståelse kan ge upphov till missförstånd också.

Vidare hävdar han att det inte finns betoning på hur viktig förförståelsen är, dvs. att allt vi människor uppfattar, ser, hör, tänker och tycker konstruerar på förförståelsen. Detta kopplas också till hermeneutik, där större erfarenhet ger upphov för bättre förförståelse som i sin tur gör så att man förstår finare skiftningar. Det vill säga att förförståelsen förbättras med hjälp av fördomar och sedan till verklig förståelse. Han kallar riktig förförståelse för förkunskap och felaktig förförståelse för fördom. (Thurén, 2007:58-62)

Enligt vad vi anser så hade vi under undersökningens gång även spekulationer kring hur vi tolkar samt hur vi förstår personalens ställning gentemot varandra och patienterna. Utifrån våra fördomar, skulle det kring kliniken ha funnits galler runt fönstren och isolerade bal- konger, men inget av det fanns och vi insåg att vi hade haft fel. Detta ledde till det som Thurén kallar ”missförstånd”. Däremot har vi haft stor förförståelse utifrån egna erfarenheter

(28)

23 av vården och det som man har hört av ens anhöriga, som att vilka som jobbar med patienterna och hur det ser ut inomhus till en viss del.

4.7. Etiska frågor i intervjuundersökningen

Inledningsvis presenterade vi studiens syfte, vilka vi är och vilket program vi läser. Eftersom att vi kände att det är viktigt att lätta på stämningen i början försökte vi föra en diskussion innan intervjun, genom att förklara vilka vi är och fråga dem om vilka de är, vilken utbildning de har och vad de jobbar som, i en mer avslappnad nivå. När vi väl laddat inför samtalet, på- började vi våra frågeställningar och stämningen kändes tack vare denna inledning mycket mer jordnära, snarare än abstrakt.

I detta moment fick vi i de flesta fall tillåtelse att både använda deras för – och efternamn, inklusive yrkesstatus som beskrivning för vem vi har intervjuat. Somliga frågade vad de andra av kollegorna har sagt kring detta och bedömde enligt dem vilket beslut de ska ta kring detta.

Vi har dock av säkerhetsskäl och förtroende för dessa personer, valt att inte använda några namn alls, utan namnge dessa med siffror, beroende på i vilken tur vi har intervjuat. Med anledning av denna anonymitet har vi därför inte med några inspelningar eller bilder på personerna.

Med respekt och hänsyn till patienterna har vi avstått från att lägga näsan i blöt och istället prioritera deras rätt till privat integritet och har därför genom personal försökt se i vilken situation de befinner sig i och hur man kan göra för att lätta deras situation. Observationsmetoden har här varit till stor nytta, då vi genom ansiktsuttryck, rörelser och aktiviteter kunnat få lite mer specifik förståelse för hur både miljön och deras trivsel ser ut. Visserligen är det mer än omöjligt att kunna förutspå saker, eller att till pricka kunna se hur dessa patienter mår och hur de verkligen ser på sin situation eller på den klinik de befinner sig i, vi försöker snarare få en djupare förståelse genom att iaktta personalen och patienterna och deras omgivning som de omsluts av.

4.8. Reflektioner kring ämnesval och Intervjuroll

Dagens samhälle är enligt oss en ständig föränderlig mekanism som både direkt (genom roller, positioner och levnadsstandard) och indirekt (genom normer, gester och vanor) bidrar till de rubbningar som sker i människans inre och yttre liv. Med inre liv syftar vi här på männi- skans inre – det man känner, tänker och gör, medan det yttre här syftar till det vi ser och de kontakter vi har till omgivningen – samhället – världen. Vi har en teori om att dålig fysisk

(29)

24 hälsa, dvs. tröttsamhet eller allmän sjukdom bidrar till försämrad psykisk hälsa. Detta är en av våra förförståelse som vi har nämnt på urval delen.

Och vi har en hypotes om att det är dessa fenomen som bidrar till psykisk ohälsa bland både unga och gamla personer. Detta är ett faktum som vi konstant inmatas av och som vi inte tycks kunna påverka fast än att det konstant representeras, kritiseras och lyfts fram i media.

En ytterligare spekulation från vår sida är att media i övrigt är en dominerande faktor som matar in information och bidrar till de fördomar och förförståelse människor har i allmänt.

Av denna anledning har ämnesvalet dykt upp som en enorm intresseväckande del av kon- struktionen kring de frågor som berör intervjun och därför också en del av den resulterande biten av projektet.

Eftersom att intresset och engagemanget och främst viljan var så stor hos oss båda, upplevde vi längtan, snarare än nervositet inför intervjusamtalen som väntade oss. Givetvis finns det alltid en grad av nervositet, men vi skulle i så fall snarare förklara det som en stark vilja att vilja se resultat och göra bra ifrån oss, så att informationen vi får är så givande som möjligt för det material vi vill representera på denna studie.

Bemötandet från personalens sida var så pass bra, att vi kände oss överrespekterade och väldigt bra behandlade och detta gjorde i sin tur att vi kunde samtala med dem väldigt fritt, utan att känna obehag eller något liknande.

6. Presentation av materialet

Inledning

Med hjälp av respondenterna som vi har intervjuat kommer vi att framlägga deras synpunkter kring vad de anser angående de olika frågorna som ställdes de. Dessa intervjuer har varit givande för vår materialinsamling samt för den information som vi har vidareutvecklat, för att besvara vår problemställning och genom dessa få förståelse för hur personalen i organisationen fungerar.

6.1. Intervju: Respondent (1)

Den första personen som vi intervjuade hävdade att de patienter som anses vara svårt sjuka, ofta medger att ingen hjälp är tillräcklig. Man skall ha tålamod för sådana patienter som inte uppskattar den hjälp dem får. Några ser enligt (1) det som jobbigt att ”klampa” in i deras pri- vatliv. I avdelningarna, är det tre omvårdnadsgrupper: ätstörningar, psykoser, självskadande-

(30)

25 beteende depressioner. (1) menar att de arbetande har stort inflytande i patienternas vård, de är med under läkarbesök, och sedan uppföljer de patienterna i allt. Det mesta handlar om samtal mellan de arbetandena och patienterna.

Det finns enligt (1) en sluten vård, där läkare bedömer att patienterna att skall läggas in.

Många av patienterna som läggs in vill enligt (1) vara kvar medan många inte vill. De som vill vara kvar känner sig trygga i den miljö dem befinner sig i. Man bör ha permissioner för patienterna, för att hjälpa till för att många inte vill tillbaka till verkligheten.

”Vårt sätt att arbeta är anpassat för att få patienterna att gå tillbaka till samhället”, menar (1).

För att patienterna skall känna sig trygga skall det vara extra tillsyn exempelvis vart tionde minut eller heldygnsövervakning så att patienten känner sig trygga i den miljö de befinner sig i. Ett exempel som (1) tog upp är att man kan ta den patient som är mest utagerande till sitt rum så att de andra känner sig lugna o trygga. För att de anställda skall känna sig trygga har alla arbetare ett överfallslarm som går till alla.

Eftersom att det inom avdelningarna i kliniken kan förekomma hot eller våld, har man enligt person (1) erbjudit de som arbetar på kliniken utbildningar som inkluderar dessa två fenomen. De har även något som kallas för ”spegling” efter varje arbetspass dvs. där arbetarna samlas och pratar om hur det gått under dagen eller under vilket pass som det gäller. Detta skapar en trygg miljö hos de anställda pga. av mötena.

De är enligt (1) minst två stycken på avdelningen, detta innebär att de aldrig är själva. Pati- enternas tillhörigheter som dem har med sig när de kommer in, tas ifrån dem och låses in dvs.

i fall de t.ex. har speglar, knivar eller saxar som de kan skada sig själva med eller andra. Se- dan att det går igenom tillhörigheterna för att förklara varför dem har tagits av dem för att de skall förstå. I frågan angående om det sker några konflikter så svarade intervjuperson (1):

”De patienter som finns i tvångshanteringen kan känna sig instängda och isolerade som i ett fängelse”.

Patienter som är omhändertagna av (HSL, hälso och sjukvårdslagen,) dvs. som är där frivilligt får dem inga stora problem med utan mer om rökning och andra småsaker.

Enligt (1) så samarbetar kliniken med socialen och andra myndigheter när det uppstår problem som berör någon individ eller individen inom kliniken i förhållande till den resterande