Sociologiska institutionen Socionomprogrammet 210 hp
”Fixar jag till mig så kommer jag må bra”
En kvalitativ studie om kuratorers uppfattning om kroppsfixering hos unga kvinnor
Sabina Sandberg Therese Fredriksson
Författare: Sabina Sandberg & Therese Fredriksson Handledare: Magdalena Kania Lundholm
Examinator: Rafael Lindqvist
Examensarbete i socialt arbete, 15hp Socionomprogrammet VT 2015
! !
Sammanfattning!
!
Denna studie behandlar kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor i åldern 15-25 år. Tidigare forskning kring ämnet har framförallt belyst samhällets bild av kvinnokroppen genom de rådande kropp- och skönhetsidealen där ett smalhetsideal hör ihop med lycka och framställs som önskvärt. Forskning har visat att unga kvinnor som jämför sin egen kropp med andras ses ha en högre riskfaktor i att utveckla ett osunt förhållande till sin kropp som kan leda till ätstörningar. Datamaterialet för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio kuratorer inom ungdomsmottagning eller likvärdig mottagning, skola och primärvården. Resultatet förstods och tolkades med socialkonstruktivistiskts perspektiv utifrån Berger &
Luckmann och Loseke´s socialkonstruktivistiska definition om hur ett socialt problem konstrueras. Resultatet av analysen visade att kuratorers uppfattning om kroppsfixering konstruerades och sågs som ett problem i och med att kroppsfixeringen ansågs vara en del av en större problematik. Orsaken till kroppsfixering berodde på en rad olika faktorer såsom dålig självkänsla, föräldrars beteende kring sin egen kropp, massmedias bilder av hur kvinnokroppen ska se ut m.fl. Kuratorerna uppfattade att kroppsfixeringen blev problematisk när den ledde till att de unga kvinnorna isolerade sig själva från sin sociala omgivning. Resultatet visade på många likheter med tidigare forskning som behandlat ämnet och avslutningsvis presenteras våra idéer till vidare forskning inom ämnet bl.a. att belysa kroppsfixering bland unga män.
!
Nyckelord!
Kroppsfixering, kurator, unga kvinnor, kroppsideal, missnöje över kroppen, kroppskontroll, kroppsuppfattning
! !
Abstract!
This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems. The results of analysis show that counselors’ understandings of body fixation are constructed and perceived as a problem of body fixation which itself is part of a larger problem. Namely, the cause of body fixation is connected to a variety of factors such as poor self-esteem, parents’ behaviour in relation to their own bodies and the depiction of female body ideals in mass media, among others. Counselors meant that body fixation often becomes problematic as it drives young women to isolation and withdrawal from their social environments. The results reveal several similarities in relation to earlier research on the subject, and we conclude by presenting our own suggestions and ideas for future research within the subject, such as for instance increasing of the awareness of body fixation among young men.
Keywords!
Body fixation, counselors, young women, body ideals, body dissatisfaction, body control, body image
! !
Förord!
Vi vill tacka alla medverkande kuratorer för ert engagemang för denna studie utan Er hade studien inte gått att genomföra. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Magdalena Kania Lundholm vid Uppsala Universitet som stöttat oss genom hela studieprocessen och kommit med konstruktiv kritik.
Tack!
! !
Innehållsförteckning!
1.!Inledning!...!7!
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8!
1.3 Begreppsdefinitioner ... 8!
1.4 Uppsatsens disposition ... 9!
2.!Tidigare!forskning!...!11!
2.1 Kroppsideal ... 11!
2.2 Kroppsfixering ... 13!
2.2.1 Självobjektifiering och jämförelse ... 13!
2.2.2 Självkänsla och psykisk ohälsa ... 14!
2.2.3 Hälsokulturen ... 15!
3.!Teoretisk!utgångspunkt!och!relevanta!begrepp!...!17!
3.1 Berger & Luckmann’s kunskapssociologi ... 17!
3.2 Loseke ... 19!
4.!Metod!...!20!
4.1 Ansats ... 20!
4.2 Material ... 20!
4.2.1 Urval ... 20!
4.2.2 Datainsamling ... 21!
4.2.3 Bortfall ... 23!
4.3 Analys ... 23!
4.4 Validitet och reliabilitet ... 25!
4.4.1 Validitet ... 25!
4.2.2 Reliabilitet ... 25!
4.5 Etiska överväganden ... 26!
5.!Resultat!och!analys!...!28!
5.1. Fixering vid kroppen ... 28!
5.2 När kroppsfixeringen blir till ett problem ... 30!
5.3 Orsaker till kroppsfixering ... 31!
5.4 Kuratorernas arbete med kroppsfixering ... 34!
6.!Diskussion!...!36!
6.1 Summering av resultatet ... 36!
6.2 Resultatet i relation till teoretisk utgångspunkt och relevanta begrepp ... 37!
6.3 Resultatet i relation till tidigare forskning ... 37!
6.4 Implikationer för det sociala arbetet ... 38!
6.5 Vidare forskning ... 39!
7.!Referenser!...!40!
7.1 Källförteckning ... 40!
7.2 Insamlat datamaterial ... 42!
8.!Bilagor!...!43!
8.1 Bilaga 1 - Informationsbrev ... 44!
8.2 Bilaga 2 - Intervjuguide ... 45!
8.3 Bilaga 3 - Samtyckesblankett ... 46!
8.4 Bilaga 4 - Kodbok ... 47!
8.5 Bilaga 5 - Deklarering ... 49!
!
!
1.!Inledning!
Socialstyrelsen (2013) redogör för hur den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat i Sverige vilket kan bidra till att det på sikt blir till ett allvarligt folkhälsoproblem (Socialstyrelsen 2013).
Stockholms Stadsmission (2013) har publicerat en rapport som redogör att var fjärde ungdom i Sverige lider av någon psykisk ohälsa där normer om utseendet räknas upp som en av orsaksfaktorerna. Detta gäller främst unga kvinnor i åldern 16- 25 år (ibid). I början på året sändes ett reportage i Sveriges Radio P1 som varnade för att barn och ungdomars fixering vid sin spegelbild utgör en allt större hälsofara vilket kräver insatser från såväl forskare som myndigheter (Sveriges Radio 2015). Dagens Nyheter publicerade nyligen en artikel som beskriver hur vi idag lägger allt mer pengar på att förändra kroppens utseende samtidigt som idealen blir allt svårare att uppnå. Möjligheterna till att förändra kroppen stiger i antal och kroppen ses inte längre som ett redskap att utföra saker med, utan som ett projekt som ska genomföras. Trots att Sverige ses som ett av de mest jämställda länderna i världen är det ändå en stor skillnad i hur män och kvinnor uppfattar sina kroppar då det har visat sig att kvinnor upplever ett större missnöje över kroppens utseende än män (Letmark 2014). Enligt en annan artikel från Dagens Nyheter kan detta bero på att kvinnor idag upplever högre krav på att vara perfekta, inte bara i arbetet eller i skolan utan även i hur de ser ut.
(Lerner 2015). Att det är särskilt unga kvinnor som känner en press att anpassa sig efter det
“perfekta idealet” framgår i en rapport från Konsumentverket (2012) då de i högre utsträckning än andra är villiga att ta ekonomiska risker för att förändra sitt utseende. En orsak till detta sägs bl.a.
vara bloggvärlden som genom sina inlägg om träning, kropp och utseende förmedlar en sorts livsstil som attraherar många unga kvinnliga konsumenter (ibid). “Men när räcker det? Vart går gränsen för när strävan efter det perfekta blir till något destruktivt?” (Lerner 2015).
I dagens samhälle spelar kroppens utseende en allt mer avgörande roll i hur människan ser på sig själv och andra. Vi anser det är av intresse att undersöka denna kroppsfixering närmare då vår förförståelse kring detta ämne är att denna fixering finns hos de flesta människor i samhället men att det finns en gräns för när vår kroppsfixering blir något som hindrar oss från att leva ett hälsosamt och välfungerade liv. Vi anser att alla dessa möjligheter som finns för att förändra kroppens utseende har lett till att människan allt mer blir kroppsfixerad då det idag ställs större krav på att efterlikna de kroppsideal som finns i samhället. Då den psykiska ohälsan ökar främst hos unga kvinnor där normer kring utseende anses som en orsaksfaktor är vår uppfattning om att kroppsfixering som ett problem existerar i en högre grad bland dem än någon annan grupp i samhället. Därav har vi valt att studera kroppsfixering utifrån denna målgrupp unga kvinnor. Detta kommer att studeras utifrån kuratorers uppfattning då de unga kvinnorna söker sig till dessa för att få råd och stöd genom samtal i svåra situationer (Philips 2013: 10). Vi anser att kuratorerna har en inblick i på vilket sätt kroppsfixering kan ta sig i uttryck samt har en uppfattning om när kroppsfixeringen blir till ett problem som kan leda till skada eller andra konsekvenser i de unga kvinnornas liv. Därav strävar denna studie att ge en beskrivning av hur kroppsfixering uppfattas som ett socialt problem av kuratorer som möter detta fenomen i sitt arbete då en sådan beskrivning kan tillföra nya insikter i det sociala arbetets praktik. Denna studie är relevant för socialt arbete då kuratorernas arbete med dessa unga kvinnor berör en av de grundläggande aspekterna som socialt arbete handlar om - bemötande av människor i svåra situationer vid olika perioder i livet (ibid: 8ff.).
1.2!Syfte!och!frågeställningar!
Syftet med denna studie är att få kunskap om kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor i åldern 15-25.
För att besvara studiens syfte har fyra frågeställningar formulerats:
• På vilket sätt yttrar sig kroppsfixering hos unga kvinnor?
• När leder kroppsfixeringen till skada eller andra konsekvenser i de unga kvinnornas liv?
• Vilka inre egenskaper och yttre faktorer beskrivs orsaka kroppsfixering hos unga kvinnor?
• Hur arbetar kuratorerna med unga kvinnors kroppsfixering?
1.3!Begreppsdefinitioner!
Kurator
En kurator är i regel en utbildad socionom eller någon med motsvarande utbildning (SSF 2015). En kurator arbetar framförallt i samtal, tillsammans med enskild eller i grupp och fokuserar på att ge råd, stöd och hjälp kring olika situationer i människors liv. Kuratorn ska vara insikts- och motivationsskapande och utgå ifrån ett helhetsperspektiv av individen och se henom i sitt sociala sammanhang (SACO, Socialstyrelsen 2014: 23). Nedan presenteras arbetsplatserna som de medverkande kuratorerna i studien är yrkesverksamma i:
Kurator inom ungdomsmottagning
Ungdomsmottagningar i Sverige arbetar från uppdrag av kommun eller landstinget vilket gör att verksamheten kan skilja sig åt beroende på var i landet man befinner sig. Ungdomsmottagningar tar emot alla ungdomar som söker sig dit som är i behov av stöd kring sin sexuella, reproduktiva, fysiska och psykiska hälsa. Detta medför att personalen på ungdomsmottagningar bör ha en god kompetens i att identifiera olika hälsotillstånd, fysiskt som psykiskt, och bedöma hur allvarligt det är, där bl.a. rutiner kring hur de kan remittera vidare för specialistvård bör finnas.
Ungdomsmottagningar är en av de första hälsoinsatser som ungdomar söker sig till, då det bl.a. är korta väntetider och ungdomar har uttryckt att de upplever att det är en plats där de kan prata om allt samt blir bemötta på ett respektfullt sätt (Socialstyrelsen 2009:11f., 33).
Kurator inom skola
Akademiförbundet Sveriges Socionomernas Riksförbund, SSR, (2015) beskriver i Policy för kuratorer vad kuratorernas arbete inom skola innebär. De ska arbeta utifrån en helhetssyn i att skapa möjligheter och utveckling hos den enskilde eleven som i det övergripande arbetet bygger på kommunikation med elevens nätverk. En skolkurators arbete omfattar insatser på individ- grupp-, organisations- och samhällsnivå. Målet för kuratorernas arbete är bl.a. att tillföra kompetens i socialt arbete, uppmärksamma elever som far illa, elever i socialt utsatta sammanhang och elever som visar tecken på psykisk ohälsa. Kuratorerna ska tillsammans med elevhälsans övriga professioner medverka till att elever i behov av särskilt stöd får sina behov allsidigt kartlagda och bedömda (ibid).
Kurator inom primärvården
Primärvården är grunden för den svenska sjukvården där befolkningen ska få hjälp med såväl planerade samt akuta insatser såsom behandling och rehabilitering. Personalen inom primärvården
ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande i mötet med patienterna. En kurator inom primärvården arbetar med psykosocialt behandlingsarbete både med enskilda individer och grupper samt samverkar med externa och interna aktörer. Målet med arbetet är att ge stöd till individer, grupper och närstående, att stärka deras förmåga att hantera såväl inre som yttre påfrestningar samt att verka för att göra förändringar i den sociala miljön för att på så sätt göra det möjligt för en positiv utveckling av livssituationen. Detta görs bl.a. genom psykosocial utredning, psykosocialt behandlingsarbete, samverkan med andra vårdgivare och myndigheter samt kortare psykoterapi. De huvudsakliga arbetsområdena för en kurator inom primärvården är; kriser vid exempelvis sjukdom, trauma, sorg, lätta tillstånd av ångest, oro, depression samt sömnbesvär, stressrelaterade sjukdomar m.m. En kurator inom primärvården har en socionomexamen samt relevant vidareutbildning (Fammi 2006).
Kroppsuppfattning
Beskrivs som en människas upplevelser, känslor, attityder och beteenden i förhållande till kroppen.
Upplevelser i relation till kroppen är utifrån det vi ser i spegeln men även det som kroppen kan ge uttryck för såsom hunger, mättnad m.m. Känslor inom denna begreppsdefinition innefattar huruvida en människa kan känna sig stolt men även missnöjd över sin egen kropp. En människas attityder i relation till kroppen rör hur hen uppfattar och tolkar samhällets skönhetsideal som viktiga eller inte.
Slutligen beskrivs en individs kroppsuppfattning utifrån hens beteende vilket sker i relation till det ovannämnda; individens upplevelser, känslor och attityder i förhållande till kroppen. (Frisén et al.
2013: 17).
Kroppsfixering
I denna studie kommer begreppet kroppsfixering användas och förstås som en fixering vid kroppens utseende. Utifrån den tidigare forsknings implikationer om unga kvinnors påverkan av normer kring kroppsideal samt negativa kroppsuppfattning har vi gjort vår definition om begreppet kroppsfixering: 1) Kvinnan anser att det är något som är fel med hur den egna kroppen ser ut och blir fixerad vid detta. 2) Hon blir fixerad vid att förändra och rätta till det som anses vara fel.
En stark fixering vid kroppens utseende kan leda till negativa konsekvenser för den enskilda kroppens hälsa i form av snabb viktnedgång genom exempelvis ätstörningar (bulimi, anorexi) eller överdriven träning tillsammans med strikta kostvanor (ortorexi1).
Ideal
Begreppet ideal beskrivs enligt Nationalencyklopedin som något önskvärt men samtidigt ouppnåeligt (Förberg & Haglund 2015) och kroppsideal kan således förstås beskriva det som är önskvärt för hur kroppen ska se ut.
1.4!Uppsatsens!disposition!
Denna studie kommer inledningsvis att beskriva tidigare forskning inom ämnet vi valt att studera. I kommande kapitel kommer studiens teoretiska utgångspunkt och relevanta begrepp att presenteras till följt av kapitlet om studiens metod. Metodkapitlet kommer redogöra för studiens metodologiska
1 Malmquist 2015 - Nationalencyklopedin.
ansats, datamaterial, val av analysmetod, en reflektion över studiens validitet och reliabilitet och avslutningsvis kommer studiens etiska övervägande att belysas. Detta följs sedan upp av ett kapitel som presenterar resultatet från analysen av studiens empiri. Studien avslutas med ett diskussionskapitel om resultatet i relation till den teoretiska utgångspunkten och relevanta begrepp samt tidigare forskning. Sedan följer ett avsnitt om vilka implikationer för socialt arbete studien kan tänkas ha och avslutningsvis kommer förslag på vidare forskning att diskuteras.
!
2.!Tidigare!forskning
I detta kapitel kommer vi redogöra för tidigare forskning som är av relevans för studiens syfte. Då begreppet kroppsfixering inte har hittats i tidigare forskning har vi istället valt att se på begreppet som ett missnöje över kroppen som uppstår genom olika orsaksfaktorer och som resulterar i olika åtgärder för att förändra kroppen. Den tidigare forskning som presenteras kommer därför belysa studiens ämne utifrån de aspekter som beskrevs ovan. Den tidigare forskning har avgränsat i relation till det begränsade utrymmet för uppsatsens omfång och visar endast en del av den forskning som bedrivits om ämnet.
Kapitlets innehåll har delats in i två huvudavsnitt. Det första avsnittet ger en överblick om kroppsideal. Vilken syn samhället har på kvinnokroppen och i vilken utsträckning det är av relevans i att utveckla ett osunt förhållande till kroppen hos unga kvinnor. Det andra huvudavsnittet handlar om kroppsfixering och är indelat i tre underavsnitt, självobjektifiering och jämförelse av andra, självkänsla och psykisk ohälsa och hälsokulturen vilka ämnar ge en förståelse för vad kroppsfixering är, hur det uppstår samt dess konsekvenser.
2.1!Kroppsideal!
I detta avsnitt kommer tidigare forskning om kroppsideal för kvinnor att presenteras. Vi kommer börja utifrån ett historiskt perspektiv som beskriver och förklarar hur synen på det kvinnliga kroppsidealet sett ut och hur det har påverkats och förändrats. Fortsättningsvis diskuteras skapandet och uppkomsten av kroppsidealet och vilken betydelse det har. Slutligen redogör vi för tidigare forskning som behandlat dagens kroppsideal och hur det kan ses som en bakomliggande orsak till en negativ kroppsuppfattning hos kvinnor samt varför dagens kroppsideal ser ut som det gör.
Anna- Karin Larsson (2003) har undersökt hur idealen för kvinnor sett ut ur ett historiskt perspektiv. Hon hävdar att det genom historiens gång ansetts som framgångsrikt och upprätthållande av god karaktär att kontrollera kroppens utseende för att anpassa sig efter samhällets syn på “idealkvinnan”. Hur kvinnans kroppsideal ser ut varierar över tid och påverkas och förändras enligt Larsson genom en rad olika faktorer, exempelvis nya omständigheter i samhällslivet såsom ny teknik, ekonomisk tillväxt, mattillgång, uppfostringsideologier m.fl. (ibid 2003: 41ff.). Annemarie Jutel (2005) redogör i sin forskning i hur en fixering vid kroppsfett och kontroll över kroppen historiskt sett har varierat. Hon konstaterar att den historiska variationen i vad som anses vara en åtråvärd norm för den kvinnliga kroppen har starka sociokulturella värderingar.
Dessa värderingar om utseendets stora betydelse har banat väg för en besatthet i att skulptera och förändra kroppen genom att ta till olika metoder såsom träning, noggrann kosthållning, minskat matintag etc. Jutel förklarar vidare att synen och hur vi ser ut har en avgörande roll i hur vi uppfattar varandra och det kan ses som att kroppsidealet fungerar som ett hjälpmedel att förhålla sig till i denna bedömning. Att anpassa sitt utseende efter det rådande kropp- och skönhetsidealet anses vara av stor vikt i samhället då det är en reflektion av omgivningens syn på vad utseende kan säga om en människas karaktär och inre värde (ibid). Brit Harper & Marika Tiggemann (2008) undersökte hur kvinnors självobjektifiering påverkas genom medias presentation av bilder som idealiserar smalhet.
De förklarar att strävan efter att anpassa sig efter det rådande kroppsidealet grundar sig i den allmängiltiga uppfattning att kroppsidealet ses som en norm där avvikelser från idealet ses som något onormalt. De menar, likt Jutel (2005), att kroppsidealet hjälper oss att göra skillnader mellan
vad som är normalt och onormalt när det kommer till att bedöma utseendet på kroppen (Harper &
Tiggemann 2008).
Sascha Qvortup (2003) ville med sin forskning hitta de bakomliggande kulturella faktorerna som bidrar till kostreglering och kroppskontroll hos kvinnor. Detta undersöktes genom en analysering av olika offentliga publikationer. Hon redogör för hur det i dagens kroppsideal läggs fokus på att kvinnor ska ha en nästintill onaturlig smal och slank kropp vilket anses vara framförallt vackert men även prestigefullt. Det hon fann var att i strävandet efter att leva upp till idealet om slankhet spelar kontroll en avgörande roll. Att inte vara smal och slank ses synonymt som att inte ha någon självkontroll. Kosten pekas ut som en moralisk fråga som avgör om kvinnan har förmåga till självkontroll eller inte, detta benämner Qvortup som en dietik där kvinnans jakt efter den vackra slanka kroppen speglar sig i kostreglering och kroppskontroll (ibid: 71f.). Birgitta Edlund (2003) gjorde en översikt över tidigare forskning om smalhet och bantning bland barn och ungdomar där hon presenterar bitar av sin egen forskning. Edlund tenderar att hålla med Qvortup (2003) då hon beskriver dagens kroppsideal som smalt och platt vilket symboliseras med framgång, kompetens och kontroll. Hon pekar ut modeindustrin och media i form av tv-program och tidningar som de största bidragsfaktorerna till detta då de idealiserar det tunna idealet genom att de förmedlar en bild av att lycka och skönhet hör ihop med en smal och slank kropp. Edlund (2003) fann bl.a. genom sin forskning att det huvudsakliga motivet till att unga kvinnor vill gå ned i vikt är för att de känner sig tjocka och därav inte är nöjda med sig själva. Detta missnöje över kroppen menar Edlund är tillsammans med en hög grad av perfektionism, låg självkänsla samt större upplevelser av stress bidragande faktorer till att utveckla ätstörningar. Hon menar vidare, i relation till det Qvortup (2003) konstaterade, att genom att ha kontroll över sin kropp, vikt och sitt ätande skapas en känsla av att ha kontroll över sig själv. Denna kroppskontroll menar Edlund kan bli ett sätt för de unga kvinnorna att hantera en svår och stressfull livssituation (ibid: 111 ff.).
Marika Tiggeman & Jessica Miller (2010) gjorde en kvantitativ undersökning av förhållandet mellan media exponering och kroppsuppfattning hos unga kvinnor med särskild fokus på den “nya”
typen av media: Internet. Kvinnorna som deltog i studien fick svara på ett frågeformulär som handlade om deras mediekonsumtion och kroppsuppfattning. Resultatet visade att unga kvinnors negativa kroppsuppfattning har ett starkt samband med användningen av Internet. De menar, likt Edlund (2003) och Jutel (2005), att sociokulturella influenser såsom media men även föräldrar och kamrater är de som sänder ut och förstärker idealen för kvinnor. Genom sin forskning redogör Tiggeman & Miller även för hur det nuvarande kroppsidealet betonar en orimlig önskan om smalhet, en smalhet som ligger på en sådan nivå som är omöjlig för tjejer och kvinnor att uppnå genom hälsosamma medel. Trots idealets omöjlighet blir det ändå något som många kvinnor internaliserar som något att sträva mot och använder därför idealen för att jämföra det egna utseendet. Då få kvinnor kan matcha det smala idealet resulterar det nästan alltid i ett missnöje över kroppen vilket ha visat vara en kausal riskfaktor för ätstörningar (ibid).
J. Kevin Thompson & Leslie J. Heinberg (1999) har även de undersökt hur media påverkar kroppsuppfattningen hos unga kvinnor samt utvecklandet av ätstörningar. De fann att media är en signifikant faktor i att utveckla och underhålla såväl ätstörningar som andra störningar relaterade till kroppsformen. Dom indikerar, likt föregående, att det nuvarande smala kroppsidealet är omöjligt för den genomsnittliga kvinnan att uppnå och de pekar, likt många andra, ut media som den främsta
förmedlaren och skaparen av idealet. De förklarar vidare varför just media har en sådan stor inverkan på hur idealen för kvinnor ser ut och hur bilden av idealkvinnan som media sänder ut påverkar kroppsuppfattningen och utvecklandet av ätstörningar hos kvinnor (ibid). Tiggemann &
Miller (2010) menar att förr förmedlades idealet för hur kvinnan skulle se ut genom konst, litteratur och musik. Kroppsidealet för kvinnor var då något som ansågs ouppnåeligt och romantiskt medens det idag ses som något som vem som helst kan uppnå genom förändring. Detta påstår Tiggemann &
Miller beror på att gränserna för vad som anses vara realistiskt och uppnåeligt för det kvinnliga utseendet har suddats ut tack vare dagens teknik som gör det möjligt att retuschera de bilder av kvinnokroppen som media sänder ut till samhället (ibid).
2.2!Kroppsfixering!
Den tidigare forskning som presenteras i detta avsnitt är relaterat till att få en förståelse för vad kroppsfixering är, hur det uppstår samt dess konsekvenser. Avsnittet börjar med att lyfta fram hur en objektifiering av kvinnans egen kropp i relation med uppfattningen om andras kroppar påverkar henne i att utveckla ett missnöje över sin egen kropp. För att vidare fokusera på hur självkänsla kan påverka utvecklandet av psykisk ohälsa. Slutligen beskrivs vilket förhållande kosthållning och träning kan ha till kroppsfixering.
2.2.1!Självobjektifiering!och!jämförelse!
Danielle Lidner, Stacey Tantleff-Dun & Florian Jentsch (2012) genomförde en studie bland 549 studenter (17-30 år) i hur de objektifierade sina och andras kroppar samt hur de socialt jämförde sig med andra och vilken betydelse det har i att utveckla ett ätstörningsbeteende eller missnöje över kroppen. Lidner et al. beskriver objektifieringsprocessen då kvinnan först behöver ha ett intryck om sitt eget utseende för att sedan sikta in sig och skaffa sig en uppfattning om en annan kvinna, för att sedan jämföra sitt egna intryck av sig själv med henne. I denna jämförelse sker tankeprocesser i huruvida hon är smalare, tjockare, mer eller mindre attraktiv etc. Enligt Lidner et al. skapar den genomsnittliga kvinnan genom dessa jämförelseprocesser en mild grad av missnöje över kroppen och ätstörningsbeteende. En kvinna som i sitt självvärde lägger betoning på sin egen kroppsvikt och form tendera att löpa en större risk att utveckla mer problematisk objektivering och socialjämförelse med andra vilket i sin tur kan leda till utvecklandet av ett ätstörningsbeteende (ibid).
Shelly Grabe, Janet Shibley Hyde och Sara M. Lindberg (2007) gjorde en longitudinell undersökning för att få en djupare förståelse kring effekterna och processen av självobjektifiering.
Detta gjordes genom att undersöka hur en skam och oro över kroppens utseende hörde ihop med självobjektifiering och depression hos unga killar och tjejer. Resultatet indikerade på att tonårstjejer upplever en högre grad av skam och oro över kroppens utseende, självobjektifiering samt depression än killar. En orsak till detta menade forskarna var den utveckling av kroppen som sker i samband med puberteten. I och med puberteten ökar andelen kroppsfett hos tjejer mer än det gör hos killar vilket gör att tjejerna förs längre bort från det rådande smalhetsidealet. De kroppsliga förändringarna upplevs ske drastiskt och utom kontroll. De normer som finns gällande vad som anses attraktivt skapar en stor oro över det egna utseendet och medför att de unga kvinnorna använder flera resurser för att återfå kontrollen över den egna kroppen. Kontroll kan spegla sig i att de unga kvinnorna blir fixerade vid sin kropp genom de åtgärder de tar till för att ändra kroppen så att den passar in i det ideal som samhället förespråkar (ibid).
2.2.2!Självkänsla!och!psykisk!ohälsa!
Som vi tidigare nämnt i detta kapitel om tidigare forskning i hur kvinnans kropp objektifieras genomförde Impett, Henson, Breines, Schooler och Tolmans (2011) en fem år lång enkätstudie på 587 tjejer från 13 års ålder till att de var 18 år för att se hur denna objektifiering skulle komma att forma deras självkänsla och utvecklandet av depressiva symptom under tonårstiden. Likt hur tidigare forskning i deras studie redogjort för hur självobjektifiering hos unga tjejer hängde ihop med lägre självkänsla fick även denna studie detta resultat. De fick utöver detta resultat, även fram att de tjejer som inte objektifierade sina kroppar eller som slutade självobjektifiera sina och andras kroppar under tonårsperioden, hade högre nivåer av välbefinnande såsom högre självkänsla och färre depressiva symptom. I och med detta resultat menar Impett et al. att tjejers självobjektifiering går att motarbeta och redogjorde i hur vuxna inte borde fokusera på vilka de bakomliggande faktorerna kan vara i tjejernas självobjektifiering. Utan att vuxna istället borde arbeta i förebyggande syfte och fokusera på att öka tjejernas självkänsla genom att uppmuntra dem i att göra meningsfulla aktiviteter som kan komma att höja självkänslan och på så vis minska självobjektifieringen. Impett et al. menar att man kan lära tjejerna att stå emot trycket från samhället att de “ska” objektifiera sina kroppar genom att bl.a. hålla i hälso-, fysisk aktivitets-, sexualundervisningar samt mediakunskap i att kritiskt granska bilder och analysera dess innehåll.
De presenterar att tidigare forskning bl.a. har redogjort för att yoga kurser kan vara en skyddande faktor. Att tjejerna genom yoga kan få hjälp i att flytta fokusen till hur deras kroppar känns istället för att de ska fokusera på hur deras och andras kroppar ser ut (ibid).
Virgil Zeigler-Hill och Amy Noser (2015) menar att låg global självkänsla2 är en faktor som tidigare forskning visat spela en avgörande roll i utvecklandet av ätstörningar hos kvinnor. De ville med sin forskning skapa en bredare förståelse över detta samband genom att studera det utifrån två andra aspekter som de kallar för kroppsuppfattnings avvikelser samt villkorlig självkänsla som baseras utifrån hur en ser på sitt utseende. De menar att kroppsuppfattnings avvikelser uppkommer genom att kvinnan sannolikt jämför hur den egna kroppen faktiskt ser ut med det ideal om hur hon önskar att kroppen skulle se ut. Villkorad självkänsla handlar om vad kvinnan anser att hon måste uppnå för att känna sig värdefull. En självkänsla som är beroende av utseendet menar Zeigler-Hill
& Noser leder till att kvinnan möter både interna och externa krav på hur attraktiv och snygg hon bör vara för att känna sig tillfredsställd med sig själv. Resultatet visade på att kroppsuppfattnings avvikelser tillsammans med en villkorad självkänsla som baseras utifrån utseende påverkar sambandet mellan låg global självkänsla och ätstörnings symptom hos kvinnor. De redovisade även i sin forskning ett flertal studier som visat att deltagare som blivit diagnostiserade med en ätstörning generellt rapporterar en lägre grad av global självkänsla. Personer som drabbats av ätstörningar uppvisar även en rad olika egenskaper som förknippas med låg global självkänsla såsom en överdriven oro och fixering vid kroppens utseende. Zeigler-Hill & Noser berättar att det har föreslagits att personer med låg global självkänsla saknar de coping-strategier som skyddar dem med hög global självkänsla från att utveckla ätstörningar. Detta argument baseras utifrån att forskning visat att låg global självkänsla associerats med känslor av att vara misslyckad och handlingsförlamad över sin situation och att störda ätbeteenden kan ibland dyka upp som ett försök till att återfå känslor av att ha kontroll (ibid).
2 Global självkänsla - avser i vilken utsträckning en individ gillar sig själv (Zeigler-Hill & Noser 2015).
2.2.3!Hälsokulturen!
Dianne Neumar-Sztianer, Susan J. Paxton, Peter J. Hannan, Jess Haines och Mary Story (2006) gjorde en longitudinell studie för att undersöka frågan om vilken betydelse nöjdhet över kroppen har i relation till hälsosamma beteenden. Detta gjordes genom att undersöka ett longitudinellt samband mellan nöjdhet över kroppen och främjandet av hälsosamma beteenden relaterat till vikten. Studien genomfördes på tonåringar där forskarna mätte och jämförde sambandet under en femårsperiod. Det som framkom av resultatet var att ett missnöje över kroppen inte ledde fram till hälsosamma beteenden för att kontrollera kroppens utseende. Snarare sågs det som en stor riskfaktor att utveckla beteende som skadar individens hälsa och psykiska mående. Genom resultatet påpekade forskarna att de interventioner som görs för att förebygga psykisk ohälsa och ohälsosamma beteenden som är relaterat till vikten hos unga kvinnor bör sträva efter att öka tillfredsställelsen över den egna kroppen och undvika att sända ut budskap som kan komma att påverka kroppsuppfattning på ett negativt sätt (ibid).
Carita Bengs (2000) nämner i sin avhandling att ett minskat matintag ses som ett sätt för unga kvinnor att ha kontroll över kroppen, inte bara i relation till ätstörningar utan även i andra situationer i livet där de känner att de har förlorat kontrollen. Bengs undersökte bl.a. hur ungdomar kontrollerade kroppens storlek och utseende. Det hon fann var att många av de unga kvinnorna uttryckte en problematisk relation mellan mat och ätande där mat framförallt användes för att kontrollera kroppens utseende. Detta går hand i hand med den strävan i att vilja bli smal samtidigt som de har en rädsla kring att vissa kroppsdelar kan bli större (ibid: 113ff.). Hon poängterar dock att tjejer generellt inte säger att de går på en diet utan de refererar till uttryck som “jag tänker på vad jag äter” (ibid: 116). Bengs diskuterar hur det inte går att fastställa några resultat i huruvida citatet refererar till ett “normalt” hälsosamt liv eller en skadlig överdrivenhet av viktkontroll (ibid: 110).
Det är delvis massmedia som bidrar till kvinnornas tankar om hälsa, vikt och träning där de budskapen som presenteras i massmedia beskriver vad som är nyttigt och inte och Bengs menar att
“Many of these 'health messages' are also a good illustration of how the inner body is in focus for the enhancement of the outer body.” (ibid: 109). Bengs diskuterar hur unga kvinnors sätt att träna kan ses utifrån att de ändrar formen eller skulptera kroppen och att matintaget fungerar som ett sätt att ändra storleken på den (ibid: 117).
Thomas Johansson (2006) redogör för en form av kontroll av kroppen i hur man kan bygga en modern fitnesskropp3 då det krävs att man har en stark medvetenhet kring sin träningsteknik, kosthållning samt näringstillskott. Allt fler människor infinner sig på gymmet, där majoriteten framförallt är av den yngre generationen. Där öppnas det upp för en ny form av livsstil i den rådande tränings- och fitnesskulturen gällande kost-, kropp och träningshållning. Trots att fitnesskulturen fokuserar på att skulptera kroppen genom punktfokuserad träning av olika muskelgrupper samt systematiska tankebanor kring diet och träningsform, vill personerna inom kulturen inte förhålla sig till någon form av extrem kroppsfixering, ätstörning eller träningsberoende, utan vill helt enkelt förmedla budskap om en god hälsa och välbefinnande.
Johansson presenterar att det inte finns en klar gräns inom fitnesskulturen huruvida det handlar om träning för att uppnå skönhet eller hälsa, utan menar på att träning kan associeras med båda (ibid:
3 Fitness – idrottsterm med betydelsen god fysisk form (Bjarme 2015).
129ff.). Hälsokulturen blir allt mer en del av en människas personlighet och livsstil vilket Johansson visar på i citatet nedan:
“I grunden handlar denna besatthet av träning, diet och livsstil förstås om ett identitetsarbete och ett nytt sätt att se på, förhålla sig till och utforma självet. Det blir allt svårare att skilja ut vad som är kropp och vad som är identitet. Kroppen, ytan och det materiella blir på vissa sätt detsamma som identitet. Det är via kroppen som personen signalerar och uttrycker sig själv.”(Johansson 2006:138f.).
Citatet illustrerar hur kroppen har en stor betydelse i dagens samhälle där ytan som personerna visar upp indikerar på hens prestation samt identitet. Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen vikten av att anpassa sig till de dominanta idealen om hur den kvinnliga kroppen ska se ut vilka påverkar hur kvinnan uppfattar sig själv och andra. Idealen upplevs som något prestigefullt och vackert som bör uppnås men som i själva verket är ouppnåeliga. Uppfattningen om sin egen kropp och jämförelsen med andras kroppar blir av en allt större betydelse som kan vara en bidragande faktor i utvecklandet av dålig självkänsla, ätstörningar och annan psykisk ohälsa. En fixering vid kroppen speglas genom en kontroll där framförallt vikten kontrolleras genom träning och minskat matintag.
3.!Teoretisk!utgångspunkt!och!relevanta!begrepp!
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkt samt relevanta begrepp. Studien kommer att utgå från Socialkonstruktivismen som teoretisk utgångspunkt och relevanta begrepp och antaganden kommer att beskrivas inom denna teori där även en diskussion om relevansen till syftet kommer att föras.
3.1!Berger!&!Luckmann’s!kunskapssociologi!
Socialkonstruktivismen ser på verkligheten som en social konstruktion som skapats av människan i samspel med andra. Människan upplever inte en verklighet utan flera olika men den verklighet som dominerar över de andra är vardagslivet då vårt medvetande är mest alert och ansträngt i den.
Vardagslivets verklighet utspelar sig i en social kontext där andra personer delar en upplevelse av vardagslivet som verklig genom uppfattande av objekt och ord som tolkar och ordnar denna värld.
Vardagslivet verklighet tas som given då det är en verklighet som grundar sig i människors tankar och handlingar vilket gör att den vidmakthålls som verklig. Då verkligheten är något som människan har skapat genom sina tankar och handlingar i samspel med andra kommer människans konstruktion av verkligheten att forma hen själv då den konstruerade verkligheten påverkar hur hen uppfattar sig själv och hur hen agerar (Berger & Luckmann, 2011: 30ff.). Då studiens syfte är att studera kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor valdes socialkonstruktivismen som teoretisk utgångspunkt just för att den förklarar och ger en förståelse för hur något konstrueras av människan och blir till verklighet. Kroppsfixering kan förstås som en social konstruktion och genom att studera hur kuratorer konstruerar detta fenomen kan vi få svar på hur dem uppfattar det.
Den subjektiva och objektiva verkligheten beskriver Berger & Luckmann (2011) sker i tre moment, vilka poängteras inte sker i någon viss ordning utan sker samtidigt: internalisering där individen tar till sig upplevelsen av någon annans objektiva värld och gör den till sin egen (ibid: 153f.).
Externalisering: i vilket människan strukturerar upp och på så vis skapar verkligheten genom objektivering: “en process då den externaliserade verkligheten får en objektiv karaktär” (ibid: 77).
En vidare beskrivning om människans objektifiering av verkligheten kan förstås utifrån begreppet reifikation vilket beskriver hur produkterna av en människas handlande inte ses som något hen själv har skapat. Som exempelvis fakta om naturen, rymden eller olika religionskunskaper, vilket människan tycks glömma bort att hen är skaparen av dessa företeelser. Människan upplever världen som något hen inte har kontroll över istället för att förstå den som en skapelse av mänskligheten själv. (Berger och Luckmann 2011: 107). Dessa begrepp kan förstås utifrån hur kuratorerna uppfattar hur de unga kvinnornas verklighet ser ut kring kroppens utseende och kommer användas på studiens empiri för att få en förståelse för hur kroppsfixering yttrar sig och vilka inre egenskaper och yttre faktorer som orsakar kroppsfixering.
När internaliseringen har nått den grad där individen förstår den värld i vilken andra lever och ser denna värld som sin egen blir hen en medlem av samhället. Detta sker genom socialisationen vilken kan definieras som det grundliga införandet av en individ i samhällets objektiva värld. Det finns två olika stadier av socialisationen, den primära samt den sekundära. Den primära socialisationen innefattar den första delen av en individs socialisation, nämligen barndomen. Vid födseln möter individen en objektiv social värld vilken innefattar signifikanta andra (föräldrar eller andra som tar
hand om henom) som kommer övervaka henoms socialisation. Denna objektiva sociala värld som de signifikanta andra förmedlar till barnet filtreras genom att de väljer ut de aspekter av världen som överensstämmer med de signifikanta andras placering i den sociala strukturen. Detta innebär att barnet kommer att se på världen på samma sätt som dess föräldrar och även identifiera sig med dem. Barnet kommer att överta de signifikanta andras roller och beteenden och göra dem till sina egna och i samband med detta sker även ett övertagande av de signifikanta andras värld (Berger &
Luckmann 2011: 154ff.). Socialisationen blir aldrig fullständig och avslutas heller inte efter den primära socialisationen då den sekundära socialisationen istället tar vid. Här får det äldre barnet insikt om att den värld som föräldrarna förmedlat inte är den enda som existerar utan att den har en specifik social lokalisering. Under den sekundära socialiseringen blir den institutionella kontexten tydlig då det sker en internalisering av s.k. institutionella “undervärldar”, m.a.o. “delverkligheter”.
Här ses exempelvis lärare som institutionella funktionärer vilka har som uppdrag att överföra specifik kunskap. Således kan skolan ses som en typisk arena inom vilken den sekundära socialiseringen sker genom att det äldre barnet tar till sig de färdigheter och kunskaper som skolan anser att hen behöver för att bli en medlem av samhället (Berger & Luckmann 2011: 164ff.). I relation till studiens syfte i att bl.a. se över hur kuratorerna uppfattar att kroppsfixering uppstår kommer den primära socialisationen beskriva vilken betydelse föräldrarna har i relation till de unga kvinnornas utveckling av kroppsfixering. Den sekundära socialisationen kommer att beskriva i vilken betydelse det som är utanför familjen har i relation till kroppsfixering exempelvis, skolan, kompisar etc.
Inom varje institutionell ordning tar människan till sig olika roller som typifieras utefter henom och andras handlande. För att det ska bli en typifiering av roller behöver det ha en objektiv mening som i sin tur kräver en språklig objektifiering. Detta blir en problematisk innebörd i och med att den givna handlingen för individen blir en del av henoms tillfälliga jaguppfattning. Trots en medvetenhet om att identiteten är så mycket mer än just denna handling, uppfattar hen i ögonblickets hetta sig själv med den specifika socialt objektiverade handlingen hen blivit tilldelad.
Det blir en tydlig typifiering när en individ, genom sitt handlande, tilltar sig en roll som sedan tidigare varit gemensamt för en grupp aktörer. I och med detta handlande är individen med i en socialt konstruerad värld som sedan när den internaliseras av henom så blir rollen och handlandet en del av en subjektiv verklighet (Berger & Luckmann 2011: 89ff.). Detta kommer i studien att användas utifrån de roller som de unga kvinnorna tar till sig som hon blivit given av samhället och även accepterat.
Face-to-face innebär att den vardagliga verklighet som vi lever i delas med andras upplevelser av verkligheten. Den viktigaste interaktionen är den som sker ansikte-mot-ansikte där de båda parterna blir en del av varandras verkligheter. Vi båda ser och uppfattar varandra här och nu men vi kan även feltolka varandra genom olika signaler som den andra ger. En tår kan vara av sorg eller av glädje.
Hur jag uppfattar den andre i denna interaktion, exempelvis uppfattningen om att den andre är arg, påverkar det hur jag uppträder och bemöter den andre. I interaktionen med den andre blir det tydligt för mig vem hen är men mindre tydligt är vem jag är. För att komma åt det måste jag stanna upp i interaktionen och medvetet riktar min uppmärksamhet mot mig själv. Vad som är, är att en sådan reflektion över mig själv bygger på den attityd den andre har uppvisat emot mig. Med andra ord kan uppfattningen om mig själv ändras i och med interaktion med andra. Den fysiologiska sociala interaktionen ansikte-mot-ansikte blir den fullständiga verkligheten även i indirekta möten med
människor, som exempelvis interaktion via brevväxling eller Internet (ibid: 41f.). I denna studie kommer begreppet att användas för att tolka vilken effekt den nya sortens kommunikation som sker via Internet har på utvecklandet av kroppsfixering. Detta då Internet har öppnat upp för en helt ny form av kommunikation där vi integrerar med varandra genom meddelanden och bilder och vi behöver således inte mötas ansikte mot ansikte.
3.2!Loseke!
Loseke’s (2005) begrepp claims-making kommer att användas i studien för att ge en mer utförlig beskrivning av hur kuratorerna uppfattar kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor.
Detta då claims-making förklarar hur något konstrueras till ett socialt problem och varför vissa får företräde i att definiera något som problematiskt. Ett claim är att yttra sig om något på ett sådant sätt så att andra ska se det som ett socialt problem och claims-making är det arbete eller den process där detta sker (Loseke 2005: 25ff.).
När vi i studien kommer att undersöka kuratorernas uppfattning om kroppsfixering hos unga kvinnor som ett socialt problem kommer vi även utgå ifrån Loseke’s (2005) beskrivning av vad som anses som ett socialt problem: För att något ska kategoriseras som ett socialt problem ska det 1) anses vara något som är fel som på så vis skapar någon form av skada. 2) Det ska ha ett brett omfång med andra ord ska det alltså inte omfatta en enskild individ eller en mycket liten grupp. 3) Det ska gå att förändra av människan. Exempelvis att människan inte kan påverka att människor dör. Det går dock att påverka hur en människa dör och när, om det inte är av sådan mening som ålderdom. 4) Det ska klassificeras som något som är i behov av förändring (ibid: 6f.).
Claims-makers är ett begrepp som beskriver de aktörer i skapandet av ett socialt problem, det är dem som lägger grunden för denna process genom att de har företräde i att benämna något som ett socialt problem. Exempelvis har de som arbetar inom socialt arbete stor makt över sina klienter i form av socialarbetarens kategorisering av klienten och hens tillstånd lägger grunden till vilka resurser och lösningar som kan komma att bli aktuella. (Loseke 2005: 25ff., 143). Då denna studie ämnar att undersöka kuratorernas uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor medför detta att kuratorerna kan ses skapa anspråksgörande i vad som kan ses som ett socialt problem och de kommer därmed i denna studie betraktas som potentiella claim-makers.
!
4.!Metod!
I detta kapitel kommer vi redogöra för studiens metodologiska ansats, datamaterial, analysmetod, validitet och reliabilitet samt etiska överväganden. Avsnittet om datamaterialet är indelat i tre underavsnitt där vi i början kommer presentera urvalet, datainsamlingsmetoden och slutligen diskuterar eventuella bortfall i studien.
4.1!Ansats!
Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats då den möter studies syfte att studera kuratorers uppfattning om kroppsfixering hos unga kvinnor i åldern 15-25, i hur det yttrar sig och uppstår samt när det har blivit till ett problem på ett bättre sätt än en kvantitativ. Detta då en kvantitativ forskningsansats ses mer som “sluten” eller kontrollerad där studiens kontext inte låter sig påverkas av informanterna eller forskaren själv. Till skillnad från kvantitativ är den kvalitativa forskningsansatsen mer “öppen” där informanterna, men även forskaren, är en stor del av studien som har en viss påverkan av dess innehåll. Den kvalitativa ses gå mer på djupet och tenderar att undersöka och förstå människors individuella erfarenheter, uppfattning och perspektiv om hur hen genom den levda erfarenheten skapar mening från den (Padgett 2008: 2, 15ff.). Hade denna studie ämnat till att studera i vilket omfång eller mäta attityder till kroppsfixering som ett problem, hade en kvantitativ ansats varit att föredra.
4.2!Material!
Detta avsnitt är indelat i tre underavsnitt som inledningsvis diskuterar studiens urval. Vidare kommer valet av datainsamlingsmetoden i relation till studiens syfte och frågeställningar att redogöras samt vilka för- och nackdelar det har haft för studien genomförande. Slutligen kommer en diskussion kring bortfallet att föras. I samtliga underavsnitt förs en diskussion och avvägning i hur urvalet, datainsamlingsmetoden och bortfallet kan komma att påverka studiens resultat.
4.2.1!Urval!
Information samt förfrågan om deltagande i vår studie (se bilaga 1) skickades ut till ett fyrtiotal kuratorer som arbetar inom gymnasieskolor, barn och ungdomspsykiatri, ätstörningsenheter, vårdcentraler och ungdomsmottagningar. Dessa arbetsplatser valdes utifrån att vi ansett att dessa kuratorer i sitt arbete framförallt kommit i kontakt med unga kvinnor i åldern 15-25 och att de på så vis skulle kunna ha kommit i kontakt samt skapat sig en uppfattning om kroppsfixering. I vår studie fick vi kontakt med kuratorer inom samtliga arbetsplatser förutom inom ätstörningsenheter. Då vi för vår studie intervjuat kuratorer inom olika institutioner kan det bidra till att vi å ena sidan får en bredare förståelse över kuratorers uppfattning om det studien ämnar att studera. Å andra sidan kan deras uppfattning bli spretig och inte ge en enhetlig bild då kuratorer som arbetar inom olika institutioner har olika erfarenheter och uppfattningar kring ämnet beroende på arbetsplats.
I vårt utskick av informationsbrevet om studien var det ungefär ett trettiotal som svarade, tio kuratorer ville gärna medverkad och resterande hade inte den möjligheten p.g.a. okunskap kring ämnet, tidsbrist, ny på arbetsplatsen etc. Av de som svarade ja i att medverka var det i slutändan endast nio som vi bokade in för intervju, då det var en kurator som avböjde p.g.a. personliga angelägenheter. De kuratorer som hade möjlighet att medverka upplevde vi var intresserade av
ämnet samt ansåg sig, efter att ha läst informationsbrevet, även haft en uppfattning om problematiken. Samtliga kuratorer visade stort intresse och berättade mer än gärna om sitt arbete och om deras uppfattning om ämnet, detta medförde ibland att intervjun svävade bort från studiens huvudsyfte: deras uppfattning om kroppsfixering hos unga kvinnor, då de gärna talade om sitt arbete med ungdomar inom andra problemområden. Det ansåg vi visade på att kuratorerna var mycket insatta i sitt arbete och hade en bred erfarenhet och kunskap kring problematiken som vi ansett oss för att studera likväl som övriga problemområden. De som blev intervjuade hade arbetat som kuratorer mellan 2-15 år och samtliga hade socionomutbildning varav en kurator hade beteendevetarutbildning i botten. De flesta hade även vidareutbildningar i bl.a. psykodynamisk steg 1, kognitiv beteendeterapi (KBT), sexologisk utbildning.
!4.2.2!Datainsamling!
För denna studie valde vi att genomföra intervjuer med kuratorer. Intervjuer som datainsamlingsmetod uppfattas generellt som ett sätt att utveckla en noggrannare tolkning och förståelse om ett ämne (Howell 2013: 198) och vår förhoppning var att denna profession, genom sitt arbete, har fått något intryck och uppfattning kring uppkomsten av kroppsfixering hos unga kvinnor hur det kan ses som ett socialt problem. Kerry. E. Howell (2013) beskriver tre olika typer av intervjumetoder; strukturerade, ostrukturerade och semistrukturerade. Den förstnämnda intervjumetoden innebär att intervjuaren ställer exakt samma förbestämda frågor till samtliga deltagare i studien, detta medför att intervjuaren helt styr samtalet och riskerar då att utelämna sådant som kan vara av betydelse för studiens syfte. Ostrukturerade intervjuer använder sig inte av förskrivna frågor utan ska vara mer som en öppen dialog eller diskussion om ett givet ämne. Denna intervjumetod kräver en erfaren intervjuare som kan hålla samtalet vid liv samtidigt som hen observerar informanterna. Detta kan påverka vad informanterna säger och hur de agerar då det är erkänt att man beter sig annorlunda vid vetskapen om att man är observerad. Semistrukturerade intervjuer utgår likt den strukturerade från förskrivna frågor men dessa kan anpassas under intervjuns gång med följdfrågor om så behövs (ibid: 199).
Vi föredrog semistrukturerade intervjuer framför dem andra intervjumetoderna då vi ville ha möjligheten att be kuratorerna utveckla vissa uttalanden som kunde vara av intresse för studien men samtidigt utgå från en tydlig struktur för att hålla samtalet inom rätt ämne. Semistrukturerade intervjuer fann vi därför lämpa sig bättre för vår studie då en strukturerad intervju ansåg vi kunde riskera att vi inte fick tag på den information vi ville ha samtidigt som en ostrukturerad hade varit för svår att genomföra då ingen av oss är en erfaren intervjuare. Å ena sidan kan den semistrukturerade intervjumetoden ge upphov till att vi har möjligheten till att ställa vinklade följdfrågor som på så vis kan komma att ha en viss styrning på det insamlade datamaterialet. Dock går det inte att undan komma det faktum att intervjuaren i alla de tre olika intervjutyperna faktiskt kan komma att påverka det insamlade datamaterialet. Trots att de som blir intervjuade inte behöver svara på några följdfrågor (vid exempelvis strukturerade intervjuer), kan de påverkas beroende på intervjuarens kön, ålder, hudfärg men även i vilket tonläge frågorna ställs (Howell 2013: 199f.). Å andra sedan kan den semistrukturerade intervjumetoden genom valet av specifika frågor även anpassa innehållet av intervjuerna så det blir ändamålsenligt med det ämne vi valt att studera (Padgett 2008: 116). Detta medför att vi bör ha en medvetenhet i att ställa öppna frågor om vårt valda ämne och inte ställa kontrollerade frågor som har en enda riktning.
Inför intervjuerna skickades intervjuguiden (se bilaga 2) via mejl till kuratorerna vilket skedde minst två dagar innan intervjun ägde rum. Detta gjorde att de intervjuade kuratorerna var förberedda på vilka frågor som skulle ställas och på så vis ge dem mer tid att fundera ut hur de uppfattat kroppsfixering hos unga kvinnor. Ur en negativ synvinkel kan det i vårt val i att skicka ut den i god tid innan intervjun gett kuratorerna tid till att diskutera det med vänner, familj och kollegor, där dessa personers tankar kring ämnet kan ha återspeglats hos kuratorn i intervjun.
En intervjuguide ses som ett hjälpmedel för att samla in rätt slags information så att intervjuerna inte börjar flika in på ämnen som inte är av relevans för studien och förenliga med studiens syfte och frågeställningar (Padgett 2008: 106). Intervjuguiden bestod av olika punkter som vi studenter kunde förhålla oss till, där småprat och en kortfattad presentation om studiens syfte samt vår förförståelse kring problematiken öppnade upp samtalet. Fortsättningsvis ställdes enklare frågor om deras studie- och yrkeserfarenhet för att sedan övergå till de djupgående frågorna, där vi valt att dela upp intervjun i två olika avsnitt kroppsideal och kroppsfixering. För att få så mycket information som möjligt av kuratorerna använde vi oss av öppna frågor och uteslöt slutna i störs möjliga mån. Frågorna skrevs så att de inte skulle var ledande. Intervjuerna avslutades även med småprat, vilket gav upphov till ett mjukare avslut som kan upplevas av den som blivit intervjuad en känsla av att hen blivit uppskattad (ibid: 107, 114).
Intervjuerna ägde rum på kuratorns arbetsplats i ungefär 30- 45 minuter, detta för att det skulle underlätta kuratorerna i deras arbete samt att vi i intervjun ville ha en trygg atmosfär. Innan varje intervju fick kuratorerna skriva på en samtyckesblankett (se bilaga 3). Intervjuerna spelades in med en lånad diktafon från den aktuella institutionen vilket gav oss möjligheten att spara de inspelade materialet digitalt. Padgett (2008) framställer att inspelning av intervjuer är i dagens tekniksamhälle en norm samt att det ses som en fördel där intervjuaren aktivt kan lyssna och inte behöver skriva några anteckningar om vad som sägs under tiden (ibid: 121). De inspelade datamaterialet fördes direkt efter intervjun in på ett enskilt USB-minne som sedan hölls ifrån obehöriga.
Vid intervjutillfällena var vi båda studenter närvarande där den ena var huvudansvarig för genomförandet av intervjun. Detta för att det skulle underlätta för den intervjuade kuratorn i vem hen skulle prata med. Vem som hade huvudansvaret i intervjuerna fördelades lika mellan oss studenter då vi båda skulle ha ett lika stort ansvar i insamlingen av datamaterialet för studien. Den som hade huvudansvaret för intervjun lyssnade aktivt och förde intervjun framåt med hjälp av vår intervjuguide. Om det gjordes några anteckningar under intervjun gjordes dem framförallt om ämnen som vi gärna ville återkomma till och be kuratorn utveckla vilket gjordes för att inte avbryta kuratorn mitt i sin berättelse. Den andra studenten som var med under intervjun kunde flika in om den andra studenten fastnat i intervjun och behövde stöttning. Vi båda ville närvara i störst möjliga mån just för att vi tidigare aldrig gjort intervjuer och vi båda ville få samma information. Vid de tillfällen som en av oss inte hade möjlighet att närvara fick hon lyssna på intervjun i efterhand. Att vi båda närvarade upplevde vi inte som något negativt i möte med kuratorerna då dem uppfattades som säkra i sin yrkesroll.
Det inspelade datamaterialet transkriberades sedan av den student som höll i intervjun. Detta för att hon själv ska kunna göra förtydligande i vad som sades, fylla i oklara ord övergångar samt se över sin egen intervjuteknik inför eventuella intervjuer i framtiden (Padgett 2008: 135). Datamaterialet
transkriberades ordagrant där vissa småord som “mm”, “eeh”, “aah” och kortare pauser delvis har uteslutits just för att det ska vara lättare att läsa materialet i efterhand. I det inspelade materialet har småprat i början och i slutet av intervjun inte transkriberats då det inte varit av relevans för studien.
Har kuratorn nämnt specifika dagar, platser, städer etc. har de markerats med “[arbetsplats]”,
“[stad]” etc. I analysen har kuratorerna fått olika bokstäver ex. “kurator A”, “kurator B” osv., bokstäverna har inget med den genomförande ordningen av intervjuerna att göra. Detta har gjorts för att det inte ska gå att koppla en kurator till ett visst intervjutillfälle.
4.2.3!Bortfall!
I vårt informationsbrev (se bilaga 1) beskrevs vårt syfte med studien samt en kort förförståelse i hur vi uppfattar problematiken existerar hos unga kvinnor. Det kan ha uppfattats av en del kuratorer att studiens informationsbrev varit för kortfattat och snävt och att de kuratorer som nekat att delta i studien missuppfattat vårt syfte och vad vi ansett oss för att studera. Alternativt att några kuratorer ögnat igenom texten då de ansett texten varit för lång. Detta är dock inget vi kan ha någon uppfattning om i hur vanligt det missförståndet framkommit då det handlar om en individuell bedömning hos kuratorerna i vad kroppsfixering är.
I och med att vi gjorde ett urval i vilka arbetsplatser vi hörde av oss till har detta medfört att vi har en begränsning i valet av kuratorer om de mot förmodan aldrig kommit i kontakt med kroppsfixering hos unga kvinnor. För att vår studie skulle vara genomförbar var det nödvändigt att vi kom i kontakt med kuratorer som i någon utsträckning arbetat med kvinnor inom vårt valda åldersspann där kroppsfixering varit en central del i den kontakten. Dock uppkom inte detta problem då de tillfrågade kuratorerna själva gjorde en avvägning om de ansåg att de inte kommit i kontakt med kroppsfixering och avböjde därmed någon form av medverkan.
4.3!Analys!
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för studiens analyseringsmetod, vad den innebär samt hur vi har gått tillväga när vi har analyserat det insamlade datamaterialet.
Den kvalitativa innehållsanalysen valdes till studien då den används för att analysera textuellt datamaterial i form av transkriberade intervjuer (Hsieh & Shannon, 2005). Analysen av datamaterialet har skett utifrån kuratorers uppfattning om kroppsfixering som ett socialt problem hos unga kvinnor. I och med att den kvalitativa innehållsanalysen valdes till studien har vi fått en övergripande bild av kuratorernas uppfattning vilket har resulterat i ett bra underlag för att besvara studiens syfte. Detta då den kvalitativa innehållsanalysen undersöker datamaterialet intensivt i syfte att dela in och sortera stora mängder av text in i ett antal av kategorier som representerar liknande betydelser för att på så sätt skapa en bild av vad som menas med innehållet av datamaterialet (Hsieh
& Shannon 2005). Dock påpekar Graneheim & Lundman (2004) att det är viktigt att komma ihåg att det alltid förekommer en viss grad av tolkningar i analys av text då den innefattar flera olika betydelser. Detta betyder att vi måste reflektera över tillförlitligheten till det som hittats genom analysen då det är en tolkning av vad som menas med innehållet (ibid).
Hsieh & Shannon (2005) presenterar tre olika typer av kvalitativ innehållsanalys. I den traditionella skapas koder och kategorier direkt utifrån det skriftliga datamaterialet, i den direkta innehållsanalysen styrs skapandet av koder och kategorier utifrån tidigare forskning inom ämnet
eller relevant teori och den tredje, summerande innehållsanalys, innebär att forskaren räknar och jämför innehållet i empirin som sedan tolkas utifrån dess underliggande betydelser (ibid). Vi har valt den direkta innehållsanalysen och utgått ifrån den tidigare forskningen inom ämnet. Den tidigare forskningen har hjälpt oss att få en överblick om ämnet och att applicera vissa begrepp från den tidigare forskningen på vår empiri ansåg vi bidrog till att vi lättare skulle finna det i materialet som var av relevans för denna studie. Detta har då resulterat i att vi använt oss av till viss del förbestämda koder och kategorier.
Förbestämda:
Kategori Kod
Kroppsideal ouppnåeligt, utseende, smal
Hur kroppsfixering yttrar sig träning, diet
Vi ansåg att en kodbok med förbestämda koder och kategorier innefattade både för- och nackdelar för studiens resultat och vi gjorde därför vissa överväganden. Vi reflekterade dels över att en kodbok med förbestämda koder och kategorier kunde öka möjligheten till att finna det vi söker i datamaterialet och på så vis vara mer effektivt. Nackdelarna med en redan förbestämd kodbok ansåg vi kunde resultera i att vi blev mer selektiva i vår bearbetning av datamaterialet. Vi ansåg att kodboken kunde bidra till att vi missar olika aspekter som kunde vara av betydelse för analysen då vid sökandet efter specifika koder och kategorier riskerade att inte uppmärksamma det som fanns utanför kodboken. Vi ansåg att förvalda koder och kategorier skulle ses som ett hjälpmedel och inte ett hinder för oss i vår analys m.a.o. reflekterade vi över att det kunde uppkomma vissa koder under analyseringsprocessen som vi ansåg var lämpliga att använda för vår studie. Det finns även en åsikt om att bra kodböcker är dem som utvecklas och förfinas under forskningens gång (Bernard & Ryan 2000). Därför valde vi att tillsammans med en delvis förbestämd kodbok även ta hänsyn till de koder och kategorier som uppkom i samband med analysen för att på så sätt minska risken att missa sådant som kan påverka studiens resultat. Kodboken utformades och utvecklades således under analysens gång då det uppkom nya koder och kategorier från intervjuerna med kuratorerna som vi till en början inte tänkt på men som var av relevans för studien. Nedan följer några exempel som uppkommit under analysens gång:
Under processen:
Kategori Kod
Inre påverkningsfaktorer dålig självkänsla
Gräns för när det blir till ett problem ätstörningarna, isolerar sig, Inre motverkan trygg i sig själv, gå sin egen väg
Genom de kategorier som uppkommit under analysens gång formades sedan olika teman, vilket Graneheim och Lundman (2004) presenterar är ett sätt att länka samman olika kategorier med liknande underliggande betydelse. Analyseringen av datamaterialet resulterade i ett flertal koder, kategorier som sorterades in i fyra teman (se bilaga 4). Med hjälp av denna indelning i teman och kategorier har vi fått oss en överblick på hela vårt datamaterial i en komprimerad form och gjort det mer lätthanterligt för analysen.
