Arkitektur, visualisering, kommunikation
Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering: Byggd miljö Kandidatnivå, 20 hp
Staden som Exkluderande Samhälle
The City as an Excluding Society
Fredrik Multan, Joel Bergström Talje
Sammanfattning
“... varje system tenderar att stänga in tanken, att krympa synfältet. Denna skrift vill bryta sönder systemen – inte för att ersätta dem med ett annat system utan för att öppna tanken och handlingen mot nya möjligheter genom att visa på horisonten och vägen.”
-Henri Lefebvre. 1968
Med denna text vill vi utforska stadens förmåga att hantera samhällets mest utsatta grupper av personer, i detta fall hemlösa. Genom att redogöra för hur relationen mellan individ och stad fungerar hoppas vi kunna visa hur hemlösa och andra exkluderade gruppers livsmöjligheter skiljer sig från allmänhetens. Vad exkludering innebär och tar för form beror mycket på vem som exkluderas och hur. Därför specificerar vi hur vi tänker och hur vi använder termen i olika sammanhang. Även termen hemlöshet och dess innebörd är i sig själv något som diskuteras. Definitionen har förändrats parallellt med samhällets utveckling och är ett resultat av värderingar, snarare än en absolut definition fri från påverkan av samtid och miljö. Till skillnad från förr är hemlöshet idag starkt kopplad till bostadsfrågan. På grund av att vi i Sverige har en snabbt växande befolkning samt ett bostadsbyggande som halkat efter. Som lösning på hemlösheten är därför målsättningen att erbjuda bostäder. Samtidigt finns det ett uttryck för mer ‘okonventionella’ sätt att leva och bo på. Utöver de utmaningar som
hemlösheten innefattar i sig själv, förekommer exkludering som verkar i skuggan av till synes progressiva projekt. Vi ser en konflikt mellan ideal, makt och intressen inom staden som leder till denna problematik. Med människor utan pengar och en etablerad plats i samhället yttrar sig en obalans mellan välfärdssystem och stadens kommersiella intressen. Vi ser exempel på exkludering i fysisk form och planering som tar sig uttryck i stadsmöblerna.
Bänkar som inte går att sova på, staket som separerar människor, vassa föremål i marken på platser som annars hade fungerat som regn- och vindskydd. Det finns idag en ökad
uppmärksamhet för detta fenomen, som egentligen inte är något nytt. Mer än den aktiva exkluderingen som sker i stadens allmänna ytor, är också samhällets beroende av
stadsstrukturen en orsak till underliggande problem. Nybyggda lägenheter innebär visserligen en lättnad för bostadsmarknaden, samtidigt som priserna blir för höga för många människor för att de ska kunna välja bostad fritt. Svensk bygglagstiftning skapar problem genom dess höga standarder, strikta regler och utdragna ansöknings- och anmälningsfrister. Det skapar ett
behov och en önskan av alternativa levnadssätt, där möjligheten till att leva hållbart, fritt och närmare naturen erbjuds. Behov som idag inte kan möjliggöras i staden. Genom att titta på hur de mest utsatta exkluderas vill vi visa att orsaken till hemlöshet är ett övergripande samhällsproblem som påverkar alla.
Nyckelord: exkludering, begränsning, utsatthet, hemlöshet, alternativa boendeformer, stadsplanering, exkluderande design, plan- och bygglag
Abstract
With this text we want to study the city’s capabilities to handle society's most excluded groups of people, in this case the homeless. By explaining how the relation between individual and city works, we hope to be able to show how homeless and other excluded groups' life possibilities differ from the public. What exclusion implies and what form it takes depends on who is excluded and how. That’s why we specify how we resonate and how we use the term in different scenarios. Even the term homlessness and its meaning in itself, is something that is discussed. The definition has changed parallel with the development of society and is a result of values, rather than a absolut definition free from influence from the contemporary environment. As opposed to back in the day homlessness is strongly connected to the housing issue. Because we in Sweden have a fast growing population as well as a housing market that is falling behind. At the same time there is a desire for more
‘unconventional’ ways of living. Except for the challenges that homlessness implicate in itself, there occurs exclusion that works in the shadow of what looks like progressive
projects. We see a conflict between ideals, power and the interests within the city that leads to this complex of problems. With people without money or an established place within the society an imbalance between welfare and the cities commercial interests shows itself. We see examples of exclusion in a physical form and planning that takes form in the city furniture. Benches that you can't sleep on, fences that separate people, sharp objects in the ground in places that otherwise would have functioned as a rain- and wind cover. There is in this time an increased awareness of this phenomenon, which in fact isn't something new.
Other than the active exclusion that is happening in the city's public spaces, the society's dependence on the city’s structure is also a reason for its underlying issues. Newly built apartments do mean a relief for the housing market, simultaneously the prices are too high for
a lot of people to be able to choose residence freely. Swedish building legislation creates issues through its high standards, strict rules and prolonged applications and registration deadlines. It creates a need and desire for alternate ways of living, where the possibility of living sustainable, free and closer to nature is offered. Need that can't be made possible in the city today. By looking at how the most exposed are excluded, we want to show that the reason for hemlessness is a general societal issue that affects everyone.
Keywords: exclusion, limitation, exposure, homelessness, alternate forms of housing, urban planning, exclusive design, planning and building law
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till våra medverkande respondenter som delade med sig av sina erfarenheter, men framförallt till vår handledare Jonas Andersson som varit till stor hjälp under hela arbetet.
2021-05-21
Fredrik och Joel
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
Abstract 3
Förord 5
1. Inledning 8
1.1 Personlig bakgrund 8
1.2 Bakgrund 9
1.3 Syfte 11
1.4 Forskningsfrågor 11
1.5 Avgränsning 12
1.6 Exkludering 12
1.6.1 Direkt exkludering 13
1.6.2 Indirekt exkludering 13
1.7 Off grid 14
2. Metod 15
2.1 Etiskt övervägande 15
2.2 Fallstudie 16
2.3 Litteratursökning 17
2.4 Anonymisering 17
2.5 Intervju - Tre personers perspektiv 18
2.6 Deltagande observationer 19
2.7 Arbetsfördelning 19
3. Teoretiskt ramverk 20
3.1 Historiskt perspektiv på staden 20
3.1.1 Planideal 20
3.1.2 Rätten till staden 23
3.1.3 Stadens utveckling 24
3.2 Hemlöshetens utveckling 25
3.3 Hemlösas situation 26
3.4 Exkluderande design 27
3.5 Boverket och PBL 27
3.6 Fördjupning av off grid 29
4. Resultat 31
4.1 Deltagarobservation 31
4.2 Tre personers perspektiv 32
4.2.1 Rickard 33
4.2.2 Adam 36
4.2.3 Sofia 38
5. Analys - Rätten till staden 40
5.1 Hemlöshet 40
5.2 Exkluderande design 42
5.3 Begränsningar 43
5.4 Förutsättningar för hållbarhet 45
5.5 Bostäder 45
5.5.1 Segregation 48
5.5.2 Markanvändning 49
5.6 Sammanfattande analys 50
6. Slutsats 51
6.1 Utmaningar i staden 51
6.2 Alternativa boendeformer 52
7. Reflektion 55
8. Källhanvisning 56
8.1 Skrivna källor 56
8.2 Digitala källor 58
8.3 Muntliga källor 60
8.4 Figurer 61
1. Inledning
1.1 Personlig bakgrund
Vår utbildning har sina utgångspunkter i ‘Arkitektur, Visualisering & Kommunikation’ och
‘Stadsbyggnad, Stadsutveckling & Planering’, som är två utbildningsprogram på Malmö Universitet. I bägge kurserna läggs ett stort fokus på stadsrummets gestaltning och hur den byggda miljön både formar och formas av människan. Under vår utbildningstid har vi funnit ett intresse i att undersöka vem som egentligen har tillgång till staden och de orättvisor som visar sig vid en mer kritisk och analyserande blick på det moderna stadsrummet. Denna uppsats är på många sätt ett resultat av våra funderingar som uppkommit under utbildningen.
Med tidigare genomförda studentarbeten från utbildningen rörande tillgänglighet,
exkludering, segregation och även hemlöshet har vi fått en ökad inblick i det som vi ser som ett övergripande samhällsproblem. Mer specifikt hanteringen av hemlöshet och det
utanförskap som vi ser är kopplat till bostadsmarknaden. Utöver vår utbildningsbakgrund är arbetet även ett resultat av samtal och diskussioner som uppkommit i samband med ett byggprojekt som vi har följt parallellt med studierna, ett så kallat ‘off grid’ - projekt.
Projektet utmanar och frångår de premisser och ramar som våra utbildningar lärt oss att samhällsplanering ska förhålla sig till, t.ex. de krav som Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) uppställer.
Detta ‘off grid’ - projekt är startat av en tidigare hemlös, men som idag bor i en lägenhet som en kommun har tilldelat den här personen. Målsättningen med detta projekt har varit att erbjuda en alternativ boendeform för människor som själva saknar kapital. Mer än att vara ett billigt boendealternativ återkommer friheten som en viktig punkt i flera aspekter av projektet.
Till exempel ligger ett stort fokus på närheten till natur, men också distansen (friheten) från staden. Det är den här dubbelheten, att vara nära men samtidigt långt ifrån, som också är anledningen till varför projektet i det här arbetet benämns som ett ‘off grid’ - projekt. Fri- eller frånkopplingen från staden gör också att hållbarhetsfrågan och möjligheten att fungera
självförsörjande blir central. Det är med målbilden av ett alternativt samhälle till staden som vi i det här arbetet för resonemanget om ett ‘off grid’-samhälle framåt. Vi tror att resultatet av den moderna staden med dess rutiner för stadsplanering leder till ett exkluderande samhälle med allvarliga konsekvenser för vissa utsatta grupper av individer.
1.2 Bakgrund
Om premissen som gäller är att “…ett samhälle bör bedömas efter hur det behandlar de mest utsatta grupperna och de samhällsproblem de representerar” (Titmuss, 1973) uppstår
funderingar kring var vårt samhälle befinner sig idag. Hur behandlas de mest utsatta grupperna? Var och hos vem ligger ansvaret? Samt frågan om vilken som är orsaken till samhällsproblemet, de utsatta grupperna i sig eller det utanförskap som samhället kan skapa?
Enligt Socialstyrelsen senaste mätning finns det ca 33 000 hemlösa i Sverige
(Socialstyrelsen, 2017). Den främsta anledningen till detta är den rådande bristen på bostäder tillgängliga på bostadsmarknaden, ett problem som råder i majoriteten av alla Sveriges kommuner (Arnborg, 2020). Bostadsbristen kan också direkt kopplas till den låga
innovationsviljan till att skapa eller tillhandahålla bättre alternativa bostadslösningar. I den övergripande planeringen ska hänsyn tas till de sociala aspekterna i staden, vilket görs utifrån socialtjänstlagen (Socialdepartementet, 2020). Beslut inom stadsplaneringen är reglerade av Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler, såväl som tillämpningen av socialtjänstlagen.
Parallellt med en ständig målsättning att förbättra och utveckla staden tillkommer samtidigt fler problem i den moderna stadsutvecklingen. I uppsättningen av utformningslösningar och viktiga prioriteringar adderas verktyg som ‘fientlig’ stadsmöblering vid gator och terminaler för att styra upp och kontrollera användningen av allmänna ytor, kanske främst för att undvika tillfälliga övernattningsplatser (Faktum, 2017). Den minskande tillgången till
grönska i staden och ökade exploateringen av stadslandskapet hjälper inte direkt till (Jonsson, 2019). Som en följd av detta riskerar redan utsatta grupper att exkluderas ytterligare (Thörn, 2013). Boverket (2021) redogör i sin visionsrapport för vad som ska uppnås inom områdena ekonomi, hållbarhet och kultur. I den moderna stadsutvecklingen ligger ett stort fokus på sammankopplingen av större och mindre orter, samtidigt som förtätningen av staden också gör att bilen väljs bort. I rapporten nämns avfolkningen som den utmaning som mindre orter står inför när allt fler väljer att flytta in mot tätbebyggda städer.
Som en följd av befolkningstillströmningen, och utökningen av staden i en tid av allt mer ökad klimatmedvetenhet, så får hållbarhetsfrågan en ökad relevans i förhållande till
stadsutvecklingen. Mycket av det som kännetecknar de olika typerna av ‘off grid’ idéer går att återfinna även i detta ‘off grid’ projekt. En frihet från ett system som staden, närmare naturen och närmare ett hållbart liv.
En drivkraft i projektet är att bryta sig fri från en samhällsbild av ett system som styr allt, och som för vissa personer begränsar de individuella valmöjligheterna. För att kunna stå fri från övriga i det moderna samhället krävs någon form av självförsörjning, både i ett ekonomiskt och praktiskt avseende. Detta kräver att hela projektet till stor del genomförs på ett långsiktigt och hållbart sätt. I tanken kan projektet ses som ett svar på det ohållbara, överkonsumerande och exkluderande moderna samhället.
I detta arbete eftersträvar vi att klargöra i vilken grad detta ‘off grid’ - projekt kan ses som ett svar på de utmaningar som den moderna stadsutvecklingen står inför och de planeringsideal som återfinns i plan- och bygglagen. Vi försöker hitta samband eller motsatser mellan ‘off grid’ och den moderna stadsutvecklingen, t.ex. vad rör hållbarhet i koppling till miljö, konsumtion, människors integration, välmående, geografisk plats och fysisk utformning.
Ligger problemen i de institutioner och samhällsstrukturer som skapats efter
industrialiseringen i uppkomsten av det modernistiska samhället? eller finns problemen redan i de ideal som legat till grund för samhället? Kan det vara den politiska hanteringen av
problemet som inte fungerar eller är det verksamheter som inte sköts effektivt nog för att erbjuda lösningar på de problem som ses som naturliga i det moderna samhället? Orsakerna till hemlöshet är många och påverkar varandra, men att bristen på hyresbostäder med rimliga hyror är en av orsakerna är svårt att blunda för. Den ökande hemlösheten genererar ett större intresse till alternativa bostäder med hållbarhet i fokus. Ett alternativt boende som kan vara självgående och självförsörjande, samtidigt som det svarar på annars obesvarade begär.
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap och förståelse om den exkludering som verkar i den moderna stadsutvecklingen, samt vilken påverkan samtidens planeringsideal kan ha på fenomenet. Vi vill redogöra och förtydliga för vilka utmaningar den moderna staden står inför gällande risk för exkludering av utsatta grupper eller de som söker alternativ till den etablerade bostadsnormen. Vi vill även försöka jämföra hur exkluderingen påverkar
allmänheten i stort och de utsatta grupperna specifikt, till exempel de hemlösa. Genom att titta på de mest utsatta hoppas vi kunna lokalisera orsaker och problem som annars inte nödvändigtvis yttrar sig för andra människor. På samma sätt som de utsatta grupperna är ett medel för att peka på hur exkludering sker i samhället, är tanken att utforska hur ett ‘off grid’
- projekt är ett resultat av hur staden begränsar och lämnar allmänhetens behov obesvarade.
Utöver att bidra med kunskap ser vi att det finns ett parallellt behov att spegla en verklighet utifrån de utsattas perspektiv och lyfta deras röst.
1.4 Forskningsfrågor
Vårt arbete drivs framåt i sökandet av svar på följande forskningsfrågor;
Vilka är den moderna stadens utmaningar som orsakar exkludering, och hur tar de sig uttryck?
Kan ’off grid’- projektet fungera som en alternativ lösning till stadens utmaningar som exkluderande samhälle?
Vår förhoppning är att genom att lyfta de utsattas situation så kan vi förbättra den moderna stadsplaneringen i form av en större hänsyn till mångfalden av boendes behov som finns i samhället, bland alla grupper.
1.5 Avgränsning
För att kunna genomföra vårt arbete har vi valt att avgränsa oss. Det vi undersöker är till stor del relationen mellan individen och staden. Vi menar därför att vårt arbete har ett behov av att redovisa en teoretisk grund både inom ett sociologiskt forskningsområde såväl som inom stadsplaneringens forskningsområde. En del av syftet är att undersöka exkludering ur en bredare samhällskontext för att försöka hitta den underliggande problematiken. På samma sätt som termen hemlöshet inte är fri från sin samhällskontext, kan inte heller exkludering isoleras till ett enda forskningsområde. Därför är det nödvändigt att ta hänsyn till ett bredare
perspektiv, men för att detta ska fungera krävs samtidigt någon form av avgränsning (Rienecker & Stray Jörgensen, 2017). Därför har vi valt att avgränsa ämnet till en kontext som går att finna i de intervjuer och den fallstudie vi utfört. Vi låter ett ‘off grid’ - projekt och varje respondents erfarenheter ligga till grund för arbetet, samtidigt som det formar strukturen på innehållet av den här texten. På så sätt hoppas vi kunna grunda det breda perspektivet till de fall och avvikande uppfattningar av staden som vi observerat inom ramen för vårt arbete.
Vi tillkännager att hemlöshetsfrågan kan vara sammankopplad med missbruk. Vårt fokus ligger på att utforska ‘off grid’ och hemlöshetsfrågan utifrån ett planeringsperspektiv, därför har vi valt att avgränsa oss från frågor som berör missbruk och droganvändning.
1.6 Exkludering
Termen exkludering som är centralt i detta arbete kan betyda väldigt mycket. Därför är det nödvändigt att definiera och specificera hur vi använder termen. I sin mest extrema form kan exkludering handla om både fysiska och upplevda hinder som begränsar och förhindrar människors levnadssätt. Vi har valt att beskriva termen exkludering som direkt eller indirekt exkludering för att förtydliga fenomenet, med inspiration från Edin (2017).
1.6.1 Direkt exkludering
Vi kallar detta fenomen i denna uppsats för direkt exkludering. Den direkta exkluderingen visar på konkreta exempel i staden som både allmänheten och utsatta grupper begränsas av i sitt användande av stadens olika miljöer, till exempel de sluttande bänkarna som finns på Triangeln och Centralstationen i Malmö. Den direkta exkluderingen behöver inte endast ske i form av den fysiska utformningen, det kan också innefatta borttagande av sittplatser, vilket vi kategoriserar som direkt exkludering.
Figur 1. Citytunneln Triangeln, Malmö
Sedan finns det också fenomen som överskrider gränsen mellan direkt och indirekt, men som vi ändå har placerat under kategorin direkt exkludering. Det är i huvudsak stängsel och grindar som både begränsar med sin fysiska form, men också antyder en tillhörighet till platsen som kan vara innanför eller utanför. “Med social slutenhet avses resursstarka individers utestängande av mindre resursstarka människor från att ta del av de fulla fördelarna av gemensamma projekt” (Tilly, 2004).
1.6.2 Indirekt exkludering
Vi har valt att kalla detta fenomen för indirekt exkludering. Med den indirekta exkluderingen syftar vi på den mindre uppenbara exkluderingen som inte nödvändigtvis är lika konkret i staden som den direkta exkluderingen. Ett sådant exempel är att affischering tillåts på busshållplatser och skyltfönster, medan affischering på andra platser i staden inte är tillåtna.
Ett annat exempel är det planeringsideal av bostäder som existerar i det moderna samhället.
Det moderna samhället föder en norm om hur du ska leva och bo i anslutning till staden.
Utbudet av bostäder och jobb är i hög grad relaterat till stadens utbredning och utveckling.
För allmänheten med en god ekonomi är valmöjligheterna många, men för individen som tillhör den utsatta gruppen är tillgången till arbete och bostad helt annorlunda.
Den rådande bostadsutformningen är ytterligare ett exempel på indirekt exkludering. De höga kraven på bostadskvalitet hos nyproduktion leder till hyreshöjningar, vilket har en stor
påverkan på dagens bostadsmarknad. Detta berör främst utsatta grupper, men också
allmänheten, då man omedvetet kan hamna längre från staden när bostadspriserna eskalerar och påverkar vem som har tillgång till staden. Enligt ovanstående exempel blir det tydligt att även indirekt exkludering påverkar både allmänheten och extra utsatta grupper. Därför är den indirekta exkluderingen av intresse för vår undersökning. Mycket av den direkta och
indirekta exkluderingen har med varandra att göra. De är med andra ord inte isolerade fenomen utan snarare, mer eller mindre, båda uttryck för tillgång och begränsning.
1.7 Off grid
’Off grid’ är en engelsk term som när det översätts direkt till svenska betyder ”av nät”.
Termen syftar på en hållbar levnadsform frånkopplad från elnätet. I samband med frånkoppling från elnätet, förekommer också en frånkoppling från diverse systemnät och stadsnät. Tanken om ett självständigt levnadssätt gör termen synonym med närheten till natur och hållbarhet. Fenomenet är inte en etablerad samhällsform, någon bestämd definition av vad ‘off grid’ är finns därför inte.
I Sverige kan vi se en etablering av ekobyar och småbyar som har tydliga paralleller till
‘off grid’. Fyra mil sydost om Borås ligger Uddebo där en småby har utvecklats, under 2021 beräknas åtta småhus stå klara för inflyttning (Arkitektur, 2020). I dessa fall skapar valet av att bygga hus, en möjlighet att kunna få bygglov och även följa de riktlinjer och regler som finns gällande byggande. Det projekt vi har valt att studera kan jämföras med ‘off grid’ och andra projekt såsom ekobyar och småbyar. Motiveringen till projektet är inte att efterlikna det som kallas för ‘off grid’, utan syftar på att skapa en alternativ boendeform.
Snarare än att definiera vad ‘off grid’ betyder i en svensk kontext, är syftet att analysera projektets syfte och funktion i relation till staden, oavsett vad det kallas.
2. Metod
För att besvara våra frågeställningar har undersökningen genomförts som en fallstudie av ett pågående projekt. De metoder som används i fallstudien är litteratursökning, tre intervjuer och deltagande observation. Det har också lett till att vi har lagt ett stort fokus på etiska avväganden och att det empiriska material som ligger till grund för arbetet kommuniceras med transparens, för att styrka arbetets trovärdighet (Vetenskapsrådet, 2017).
De intervjuade respondenterna vi har valt har starka anknytningar till exkludering, både i dess direkta och indirekta former. Som resultat av detta har vi diskuterat etiska överväganden av metoderna som ligger till grund för arbetet. Arbetet kommuniceras med transparens, i syfte att styrka arbetets trovärdighet (Vetenskapsrådet, 2017).
För att få fram ett empiriskt material om exkludering och levnadssättet i staden har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Litteratursökningen har gett oss en teoretisk ingång till utsatta gruppers och allmänhetens koppling till exkludering. Vår deltagande observation har gett oss en direkt inblick i de utmaningar som förekommer i verkligheten.
Metoden är på så sätt ett resultat av fokuset på att få ett bredare perspektiv. Som i sin tur har gett arbetet sin struktur.
2.1 Etiskt övervägande
Med ett stort fokus på intervju och insamling av material har det varit viktigt att reflektera kring anonymitet, och hur materialet vidare hanteras (Vetenskapsrådet, 2017). Vi har inledningsvis diskuterat vad vi har för skyldigheter och vikten av transparens, i förhållande till alla involverade parter. Även hur arbetet kan kommuniceras med transparens och hur vi redovisar vårt tillvägagångssätt. Då stort fokus har legat på intervjuer, har mycket av den etiska diskussionen centrerat kring kommunikationen innan och efter intervjutillfälle. Det var viktigt att informera de intervjuade om vad arbetet handlar om och syftet med intervjuerna.
För en väl fungerande intervju var det viktigt att dela med sig om hur informationen skulle behandlas och redan innan intervjutillfället dela med sig av frågorna. Inledningsvis fick samtliga frågan om de gav sitt godkännande till att vi spelade in intervjun, samt till att vi avsåg att transkribera och förvara materialet enligt de riktlinjer som finns (IMY, 2021).
Begreppen hemlös och exkluderade grupper har också diskuterats med de medverkande.
2.2 Fallstudie
Vår kvalitativa fallstudie grundar sig i ett pågående ‘off grid’ - projekt. Projektet leds av Rickard som har en bakgrund som tidigare hemlös. Han planerar ett alternativt boende utanför det moderna samhället under egna villkor, men under svenska lagar. En fallstudie som baseras på ett enskilt exempel kan inte producera pålitlig information, men att antaganden kan baseras på en denna fallstudie (Abercrombie, Hill & Turner, 1984). Detta skulle innebära att det inte är möjligt att det enskilda exemplet bär på någon validitet i sig.
Det skulle därmed på något vis vara omöjligt att kritisera ett etablerat system eller tankesätt utifrån ett icke (ännu) erkänt perspektiv. Utifrån teorin om situerad kunskap vill Haraway (1988) påstå att det existerar en relation mellan kunskap och olika maktordningar. Med tanke på hur närvarande dessa maktordningar är i samhällsstrukturer i förhållande till samhällets mest utsatta, finns det gott om utrymme att vara kritisk gentemot Abercrombie, Hill och Turners (1984) uppfattning om fallstudier i detta fall. En fallstudie kan ofta vara en utmärkt form för att undersöka ett nytt fenomen eller ett litet beforskat område (Flyvbjerg, 2006).
Flyvbjerg (2006) menar också med påståendet; antaganden som är baserade på en enskild studie, saknar trovärdighet. Om det påståendet inte är helt felaktigt, så är det åtminstone en grav förenkling (Flyvbjerg, 2006).
Målsättningen med att göra en fallstudie av detta pågående ‘off grid’ - projekt är att kunna presentera den problematik som kommer till uttryck i processen och de praktiska utmaningar som uppkommer. Denna problematik drabbar en marginaliserad grupp som inte har några större möjligheter till påverkan. Vi vill även redogöra för hur detta projekt kan appliceras i verkligheten som en alternativ boendeform för hemlösa. Därför anser vi att detta projekt, lämpar sig för vår studie. Projektet har, som är ett exempel på stadens exkludering, legat till grund för de värderingar och ämnen som blivit centrala i arbetet.
På flera sätt handlar projektet om att bryta sig loss från begränsande planeringsideal och i en större utsträckning leva med hjälp av naturens tillgångar. Fallstudien erbjuder också en möjlighet att se ett större perspektiv genom en fördjupad analys av ett konkret problem. Som blir ett exempel på praktiska brister inom storskalig planering. Syftet med fallstudien är att utforska hur individer upplever att staden inte kan erbjuda boendeformer som passar alla.
Projektet som ska vara oberoende från det övriga samhället är ett exempel på ‘off grid’ som bokstavligt talat existerar fritt från staden.
2.3 Litteratursökning
Litteratursökningen har använts som ett verktyg för att samla in kunskap. Utifrån vårt resultat av litteratursökningen har vi kunnat smalna av och precisera arbetet. Genom en överskådande blick och breda sökningar har vi hittat samband inom olika kunskapsområden som format vår text. Informationen har tagits fram genom öppna och slutna databaser. Många av våra sökord har också blivit våra nyckelord och kan därför ses som de mest centrala begreppen i arbetet.
Det har sin utgångspunkt i svensk planering och lag, därför har litteratursökningen skett på svenska.
Litteratursökningen har lett oss vidare till Swärd (2021) Hemlöshet som sammanfattar och ger en historisk överblick av hemlöshetens utmaningar och Edin (2017) Exkluderande design som ger en inblick i den exkluderande designen som finns i staden. Den litteratur som
studerats har på något sätt en direkt koppling till exkludering och hur det kan påverka både allmänheten och utsatta grupper. I dessa fall fokuserar litteraturen på de yttersta fallen av exkludering.
Litteratur som fokuserar på stadsplaneideal och etiska konsekvenser har varit viktig för vårt arbete, såsom Johansson och Khakee (2014) Etik i stadsplanering och Lefebvre (1968) Staden som rättighet. Som kompletterande material har vi bland annat använt oss av Herbert (2013) Stadens Skavsår som är en rapport från Malmö Universitet om inhägnade
flerbostadshus i den polariserade staden. Urvalet av litteratur har varit en central del av undersökningen för att få ut ett relevant material, som också stärkt uppfattningen att relationen mellan individ och stad är starkt sammankopplad. Litteratursökningen har på så sätt blivit en bidragande faktor till strukturen av arbetet och förutsättningen för analysen.
2.4 Anonymisering
För att följa de restriktioner som finns relaterat till datainsamling och de etiska överväganden vi har gjort, har vi valt att anonymisera de intervjuade personerna enligt diskussioner och samråd med handledare, Malmö Universitets riktlinjer för examensarbeten samt universitets sakkunnige i GDPR frågor. Respondenterna anonymiseras genom att de får andra namn, kön och geografisk plats. I situationen som hemlös har könet en avgörande roll och det kan i många fall vara viktigt att ta hänsyn till. I dessa berättelser såg vi att könet inte har en
avgörande betydelse. Respondenternas erfarenheter och perspektiv sammanfattas och återberättas utan att ändra på åsikter eller karaktär. Vi har valt att använda oss av
fiktionalisering som metod för att anonymisera respondenterna och på så sätt respekterar vi respondentens integritet. Det ger oss möjligheten att kunna lyfta respondenternas röst på ett mer ärligt sätt (Pickering och Kara, 2016).
2.5 Intervju - Tre personers perspektiv
För att komplettera fallstudien och vårt empiriska material har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi anser att kvalitativa intervjuer är en intervjuform som lämpar sig för vår undersökning. En kvalitativ intervjuform är en metod som öppnar upp möjligheten för egna reflektioner. För att ge studien de bästa förutsättningarna vill vi först sammanfatta problematiken utifrån ett större sammanhang. Därför uppfyller varje respondent en viktig roll för att täcka flera perspektiv inom ämnesområdet. Respondenterna med skilda bakgrunder består av en tjänsteman inom den offentliga sektorn, en individ som lämnat staden och en person med tidigare erfarenhet som hemlös. Alla dessa har en koppling till alternativa
boendeformer, exkludering och konkreta erfarenheter av samhället. Samtliga intervjuer följer en semistrukturerad struktur med förberedda teman och frågor.
Den valda intervjuformen har gett utrymme för eventuella följdfrågor med vidare diskussion och gett respondenterna tillfälle till mer fria svar. Vi kan också se i resultatet att detta varit gynnsamt, eftersom den semistrukturerade intervjuformen lämnat plats till personliga åsikter.
Då varje intervju och frågor är anpassade efter respondenten som intervjuades, är de baserade på en och samma grundstruktur. Målet var att anpassa frågorna för att komma åt varje
persons individuella perspektiv samtidigt som grundstrukturen höll samman temat, vilket underlättade jämförandet mellan de olika perspektiven. Vid utförandet av intervjuerna var vi tvungna att på grund av rådande pandemin förhålla oss till dessa digitalt. Detta har inte nödvändigtvis påverkat intervjuerna negativt, men det har begränsat och påverkat hur vi valt att gå tillväga.
Trots omständigheterna har intervjuerna fungerat bra. Varje intervju har anpassats efter respondentens bakgrund och ställt frågan om respondenten önskar frågorna skickade till sig innan. Intervjuerna är inspelade och sedan transkriberade efter Malmö Universitets riktlinjer gällande GDPR (IMY, 2021).
2.6 Deltagande observationer
Kontinuerligt under arbetets gång har vi studerat ’off grid’- projektets händelser och varit involverade i processens utveckling som åskådare. Det passiva deltagandet har gett oss en god inblick i projektet. Observationerna har gått ut på att föra anteckningar under vårt passiva deltagande i möten via den digitala plattformen Zoom. Medverkande i mötena är den som startat projektet samt frivilliga involverade från olika yrkesbakgrunder. Det långa deltagandet har gett oss ett bredare perspektiv och en inblick i projektets förutsättningar och utmaningar.
Vilket har hjälpt oss välja vilka områden som var viktiga att fördjupa sig inom.
2.7 Arbetsfördelning
Under arbetets process har vi utfört alla moment tillsammans. Redan innan undersökningen påbörjades har Joel följt processen av ett projekt som senare skulle lägga grunden till vår fallstudie. Joel har närvarat på flera möten och inledningsvis haft en partiellt deltagande roll, som övergått till ett passivt deltagande i och med påbörjandet av denna uppsats. Parallellt med detta har Fredrik tagit del av information och diskuterat förutsättningarna av projektet som utgångspunkt för uppsatsen. Genom Fredriks tidigare erfarenhet har vi även kommit i kontakt med personer som varit till stöd för utvecklingen av arbetet. I övrigt har mindre arbetsfördelningar förekommit. Även beslut har tagits gemensamt genom diskussion och överväganden
3. Teoretiskt ramverk
För att skapa förståelse för de föreliggande bristerna i staden är det relevant att ge en sammanfattande tillbakablick på tidigare stadsplaneideal, rätten till staden och de
exkluderande grupperna, mer specifikt hemlösa. Definitionen av begreppet hemlös har skiftat med tiden och utvecklingen av samhället som Swärd redovisar i boken Hemlöshet (2021). För att skapa förståelse för den moderna frågan om hemlöshet krävs en redogörelse för begreppet och hur det tar sig uttryck genom både ett tidsperspektiv såväl som i en samhällskontext. För att sedan knyta an till den moderna samhällsstrukturen erbjuder Lefebvre genom sitt
resonemang om individens rätt till staden en övergång till den senaste historiens utveckling, den som ligger till grund för det moderna samhället (Lefebvre, 1983). Mycket av följande teori tar stöd i tankar och idéer som Lefebvre själv formulerat. Även de mest konkreta exemplen som Edin tar upp i Exkluderande Design (2017), sluttande bänkar och grindar blir exempel som belyser osäkerhet kring rätten till staden. Mer än så, finns också kopplingen till hemlöshet, som blir det tydligaste exemplet på den problematik som staden innefattar.
3.1 Historiskt perspektiv på staden
För att ge en historisk tillbakablick på hur staden är utformad vill vi redogöra för vilka stadsplaneideal som varit betydelsefulla för utvecklingen, samtidigt som vi vill redovisa för hur tidens stadsplaneideal har påverkats av den sociala och tekniska utvecklingen som ligger till grund för det moderna samhället.
3.1.1 Planideal
När industrialiseringen trädde fram i Sverige under 1800-talet fick samhället en kraftig vändning i befolkningsstrukturen. Städerna tog emot landsbygdens överflödiga befolkning vilket fick konsekvenser i staden såsom trängsel och sanitära problem (Johansson och Khakee 2014). För att göra staden fungerande för den industriella produktionen krävdes åtgärder för att hantera luftföroreningar, kommunikation, avlopp och vatten. Den snabba förändringen satte staden på prov och fick negativa konsekvenser med den omfattande industriella och ekonomiska utvecklingen (Johansson och Khakee, 2014). För att utveckla en fungerande infrastruktur såsom vägnätet krävdes vissa begränsningar kopplat till den privata
egendomsrätten. En smidigt löpande trafik, god sanitär standard, hög brandsäkerhet och en representativ stadsbild var de stadsplanemässiga mål som åberopades i ovan nämnda
byggnadsstadga (Ahlberger, 2001). För att undvika en social oro i samhället var det först nödvändigt att kontrollera massorna och sedan lösa problemet med styrningen så den industriella produktionen kunde genomföras. Johansson och Khakee (2014) menar på att industrialiseringens intåg var det som bidrog till att den moderna stadsplaneringen uppstod.
Funktionalismen trädde fram i Sverige under 1930-talet och skulle bli nästa stadsplaneideal och därmed bli en del av folkhemmet Sverige. Med Le Corbusier som frontfigur växte funktionalismen fram i västvärlden med visionen om en modern höghusstad med en funktionell och rationell stadsplan planerad för bilen som färdmedel. Den nyskapade
arkitekturen skulle effektivisera bostaden och staden. Le Corbusier betraktade både individen och staden från ett maskinperspektiv. Under funktionalismen skulle äldre hus rivas för att ge plats åt bland annat de nya höghusen som utifrån vetenskapliga kalkyler var en mer effektiv bostadsform. Mattsson och Hagander (2020) hävdar att under funktionalismen
koncentrerades det på ljus, luft och funktion och den traditionella kvartersstaden ansågs undermålig som bostadsmiljö.
Makarna Myrdal var Sveriges förespråkare till funktionalismen som stadsplaneideal med bostadsstandarden i fokus (Johansson och Khakee, 2014). I samband med funktionalismen kom det till förnyelser i koppling till Sveriges städers centrum för att möta urbaniseringen, såsom Nedre Norrmalm i Stockholm, Nordstan i Göteborg, cityområdet i Västerås och Söder i Örebro. Detta gjorde att förorterna växte och det byggdes nya lägenhetskomplex utanför staden. I många fall var det de socialt svaga som vände sig till förorterna som av olika skäl inte hade möjlighet att bo kvar i centrum (Schönbeck, 1994). Senare skulle det visa sig att befolkningen minskade i städernas centrala delar mellan åren 1950 och 1985. Bland annat så minskade befolkningen i Stockholms innerstad från 440 000 till 236 000 invånare och i Göteborgs innerstad från 266 000 till 142 000 (Hall, 1991).
Det främsta avtrycket från tiden för funktionalismen var det så kallade miljonprogrammet, där produktionsmålet var en miljon lägenheter på tio år, vilket också uppnåddes år 1976 (Johansson och Khakee 2014). När rekordåren och moderniseringen nådde sitt slut uppstod det en vändning ett tiotal år efter oljekrisen med ett stillastående läge i bostadsmarknaden.
Flera städer hade byggt för mycket och utbudet kunde inte längre jämföras med efterfrågan. I ett flertal av de nya och moderna miljonprogrammen var det inte längre lika attraktiva att bo (Ibid.) Det skapades ett dåligt rykte om de som bodde i miljonprogrammen. De rationella och
homogena bostadsområdena som inte upplevdes lika attraktiva längre blev en utmaning för den aktiva bostadspolitiken. Senare under 1980-talet kom det kritik mot miljonprogrammets skick med tanke på att flera exempel av dålig kondition och allmänt materiellt slitet skick uppstått efter enbart tio år. Det skapades också ett ekonomiskt problem för de kommunala bostadsbolagen med den höga andelen tomma lägenheter. På så sätt kom stadsförnyelse upp som ett begrepp på politisk nivå. Efter överläggning blev slutsatsen att det var den fysiska miljön som var den stora orsaken till de olika slags problem som var kopplade till
miljonprogrammets bostadsområden.
Mattsson och Hagander (2020) hävdar att miljonprogramsområdena var eftertraktade när de byggdes, men anses av många på senare tid utgöra dåliga boendemiljöer. Tack vare statligt subventionerade ombyggnadslån rustades områdena upp med fokus på den fysiska miljön och en del områden omgestaltades helt och hållet för att locka dit fler resursstarka hushåll. I vissa fall utfördes totala vändningar, såsom att bostadsföretagen justerade sammansättningen av befolkningen genom vräkningar av störande hyresgäster och i vissa fall stopp för inflyttning av invandrare (Ibid). Resultatet av åtgärderna blev inte som planerat, det visade sig att problemen istället flyttade till andra områden. Johansson (1998) hävdar dock att åtgärderna sällan medförde någon större lösning till problemet för städerna. Det sker sedan en förändring i förnyelsen av ambitionerna efter att man bekräftat att det krävs mer än en fysisk förnyelse för att få ett område på fötter (Johansson och Khakee, 2014).
Funktionalismen som ideal har ännu inte ersatts av någon lika kraftfull och tydlig idé för hur utformningen av samhället bör se ut. Då funktionalismen varit ett dominerande genomslag i den svenska stadsplaneringen, har även konsekvenserna av funktionalismen påverkat utvecklingen av stadsbyggandet under de sista decennierna av 1900-talet. Det dominanta utrymmet som funktionalismen fått i planeringen av städer hade förmodligen sett annorlunda ut om den inte passat så bra ihop med en påtaglig välfärdspolitisk expansion (Johansson och Khakee, 2014).
Idag är det tre ideal som kan ses som tydliga i planeringen. Det första idealet är den nya urbanismen (new urbanism) som kan ses som en reaktion mot den utglesade staden med den funktionsuppdelade strukturen. New urbanism förespråkar att staden ska växa inåt mot innerstaden och en förtätning kan ses som positivt ur ett ekologiskt perspektiv. En tät och
(urban sprawl) som är ett resultat av det ökande bilberoendet. Den utglesade staden förespråkar stora affärskomplex isolerade från staden, men som också kan konkurrera ut centrumens affärsverksamhet. Den utglesade staden kan också bidra till större grönområden som förser staden med nödvändigt syre. Det tredje ideal är Slow city-rörelsen som blivit en reaktion mot nya urbanismen och den utglesade staden. Det är en reaktion mot den moderna stadens tempo och dess baksidor som följer. Slow city-rörelsens ideal är att förtäta mindre städer med lokal matproduktion som är hämtade från de medeltida städerna (Johansson och Khakee, 2014).
3.1.2 Rätten till staden
För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landsbygden, något som idag har skiftat då 87 procent numera bor i tätorter (SCB, 2020). Tillväxten av städer fortsätter än idag, dock är det inte inflyttningen från landsbygden utan födelseöverskott och inflyttning från andra länder som är störst bidragande faktor. Den urbanisering som vi ser idag är mer komplex (Boverket, 2019).
Från att den industriella revolutionen förändrat samhället, dess ekonomiska system och levnadssätt, har synen på och medvetenheten om sociala strukturer ökat som konsekvens (Lefebvre, 1968). Strukturen som medföljer industrialiseringen belyser en bostadsbrist, trångboddhet och de hygienproblem som existerar i staden (Swärd, 2021). Förtätningen som ska erbjuda lösningar inför den framtida urbaniseringen (Boverket, 2019), belyser återigen nya problem som stadsutvecklingen står inför. Men effekten av förtätning är inte självklar, det är ett omdebatterat problem (Östman, 2016). Staden är inget annat än komplex, den rymmer en mängd olika syften och funktioner som ska fungera tillsammans, samtidigt som politik, och maktförhållanden ständigt försöker påverka strukturer och skapa förändring. Den förändring eller de lösningar som föreslås är inte självklara. Förtätningen innebär minskat avstånd mellan bostad och arbete, större etablering av kollektivtrafik och nedprioritering av bilberoende. Detta ses som potentiella lösningar i hållbarhets och segregationsfrågor.
Samtidigt motverkar den ökande konsumtionen och tillväxten som driver samhället alla lösningar som föreslås. Fenomenet av förtätning i kombination med ett vinstmotiverat samhälle väcker frågan om vem som har rätt till staden.
3.1.3 Stadens utveckling
Den historiska arkitekturen visar på tydliga exempel på hur synen på vad som är estetiskt tilltalande och vad som utgör en god miljö varierat över tiden. Idag står miljöfrågorna i fokus, medan de sociala behoven var det centrala för 40 år sedan. Ännu längre tillbaka var det den dagliga födan som utgjorde det primära behovet och idag är inte brödfrågan något problem för de flesta i vårt land (Mattsson och Hagander, 2020). Dock är inte den sociala frågan bortglömd i staden, det är snarare så att det som sker idag är konsekvensen av utformandet av staden för 40 år sedan. Den sociala frågan har redan en etablerad roll i stadsplaneringsidéalen medan hållbarhet, trots att hållbarhetsfrågan har börjat forma hur staden planeras, fortfarande väcker skepticism där frågan väcks. Exempel på detta är att hanteringen och diskussionen om slutna innergårdar och stängsel finns kvar som resultat av bebyggelsen från förr (Herbert 2013). För att påverka dagens beslut av samhällsutvecklingen i den önskade riktningen samverkar människor i olika grupperingar. Varje individ gör sina egna värderingar utifrån sina egna förutsättningar och den tidsanda man verkar i (Mattsson och Hagander, 2020).
Medborgarnas värderingar är grupperade utifrån olika ideologier ur vilka vårt rättssystem vuxit fram. Genom demokratiska samtal och val till politiska organ väljer vi beslutfattare som på olika nivåer har som uppgift att styra vårt samhälle. Idag påverkas politiken alltmer av massmedia, också kallad “den tredje statsmakten”, samt sociala mediers inflytande. Det kännetecknande för samhällsbyggandet är att det är en långsiktig planering, det vi kommer att skapa idag kommer också att representera bilden av vår tid och våra värderingar (Mattsson och Hagander, 2020).
I dagens västerländska samhällen utgör de hemlösa små grupper som inte har några starka talesmän som kan uppmärksamma och driva deras intressen. De hemlösa blir ytterst beroende av allmänhetens välvilja när deras politiska representanter ska prioritera olika behov som pockar på att bli lösta (Swärd, 2021).
Allmänheten och politikerna måste förlita sig på andras rapporteringar och beskrivningar av fenomenet eftersom det finns olika uppfattningar om hemlöshetens orsaker, omfattning och konsekvenser. Politikerna måste då ta ställning till vilka berättelser som de ska lyssna eller tro på (Swärd, 2021). Det är självklart att hemlösheten uppmärksammas i samhället, men ofta
uppmärksammas det inte på den utsatta individens egna villkor, och det kan bli svårt att skapa ett långsiktigt engagemang för frågan.
3.2 Hemlöshetens utveckling
Hemlöshet är ett relativt nytt begrepp som började användas i västerländska länder från mitten till sent 1800-tal i som följd av industrialiseringen (Swärd, 2008). Definitioner av hemlöshet existerar inte utan en konstruerad samhällskontext att förhålla sig till. Luffare, till exempel i den benämningen, existerar inte längre i Sverige. Det är dock inte ett bevis på att det inte längre finns människor som lever på resande fot, saknar permanent bostad och en säker inkomstkälla. Det är ett resultat av att samhället och värderingar förändras och som resultat förändras definitionen. Hans Swärd talar om hemlöshetsfrågan i fyra tidsperioder i boken ‘Hemlöshet’ från 2008. Samtidigt som han tillkännager att tidsindelandet av hemlöshet kan diskuteras menar han att det går att “åskådliggöra kvalitativa brott i utvecklingen”.
Under 1800-talet ändrades synsättet på vad som tidigare sågs som ‘tillstånd’ och började talas om som ‘sociala problem’ istället. I och med industrialiseringen och formandet av staden växte bostadsnöden parallellt med medvetenheten om hemlöshet som en social fråga.
Begrepp togs fram med stöd ur vetenskap inom områden som socialmedicin, psykiatri och kriminologi som utgjorde den kategorisering av människor som staten lät sig ingripa mot.
Den ‘sociala frågan’, ‘samhällsfrågan’ och ‘samhällsproblem’ var de övergripande termerna som användes för de kategoriserande begreppen, “alkoholister, hemlösa, misskötsamma barn och barn som for illa, misskötsamma ungdomar…” (Swärd, 2008). Denna diskussion om den
‘sociala frågan’ pågick under lång tid (Wisselgren 2001). Från 1830-talet till det tidiga 1900-talet ska det ha varit en aktuell fråga i Sverige. Vi menar dock att det denna diskussion är aktiv än idag. Det faktum att termer ‘som misskötta ungdomar’ och liknande, inte är ett begrepp som längre används är bevis på att diskussionen har utvecklats. Idag är den sociala frågan mer komplex, och även i många fall mycket mer subtil (Edin, 2017). Hemlöshet är idag ofta kopplad till missbruk och psykisk ohälsa, såväl som bostadsbristen. Med den ökade förståelsen för problemet växer även utmaningarna med den potentiella lösningen. Egentligen är det missledande att påstå att det är problemet som blir svårare att lösa, det är snarare problemets komplexitet som vi blir mer och mer medvetna om. Även om förståelsen ökar är hemlösa fortfarande en marginaliserad grupp som nästan har blivit accepterad som något
oundvikligt fenomen. Som sagt, är hemlöshet på samma sätt som själva begreppet, inte oberoende från andra samhällsstrukturer och den komplexitet som staden innefattar.
3.3 Hemlösas situation
Swärd (2021) menar på att situationerna som de hemlösa kan befinna sig i kan placeras in på en skala som sträcker sig från akut hemlöshet till olika typer av osäkra boendeförhållanden.
Den akuta situationen innebär att personen i fråga saknar tak över huvudet, sover i offentliga lokaler, utomhus, tält, trappuppgångar, bilar eller är hänvisade till härbärge eller akutboende (Swärd, 2021). Osäkra boendelösningar innebär att personen i fråga inte fått tillgång till riktiga kontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden, utan bor med olika typer av kontrakt såsom kortsiktiga eller helt kontraktslösa boenden (Swärd, 2021).
Till grund för arbetet med hemlöshet ligger kartläggningar och underlag som tas fram av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2019). Detta görs på uppdrag av regeringen, i syfte att skapa ett övergripande underlag som alla kommuner och verksamheter kan utgå ifrån. Enligt 1 kap.
1 § Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) är målet med socialtjänsten att samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund ska främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Socialtjänstlagen ligger även till grund för Boverkets målsättningar med planerandet av staden. Under rubriceringen ‘Tillfällig vistelse’ i plan- och bygglagen faller också regler för övernattning gällande, hotell, vandrarhem, pensionat men också förläggningsboenden och härbärgen (Boverket, 2020).
För många är rätten till egen bostad en självklarhet, normen säger att människan ska ha en egen bostad med tak över huvudet. Samtidigt som en grupp i samhället kämpar för sin överlevnad och kan endast fantisera om en egen bostad. Kontrasten mellan individen med egen bostad och den hemlösa blir därför stor. Swärd (2021) frågar sig hur det kommer sig att dagens bostadsojämlikhet består och har fördjupats. Samt hur vi står ut med att
medmänniskor i det moderna samhället sover under bar himmel när vårt gemensamma bostadspolitiska projekt har gått ut på att skapa bostäder åt alla. Majoriteten kan välja och vraka mellan bostäder, medan en liten grupp står helt utan valmöjligheter (Ibid).
3.4 Exkluderande design
Om duvor fått smeknamnet “flygande råttor”, vad ska vi då kalla stadens mest utsatta människor?
Fredrik Edin som skrivit boken ‘Exkluderande Design’ jämför de taggar som förhindrar hemlösa från att sova på gatan med den taggtråd som används för att hålla borta duvor.
Taggarna är vanligare i London där exemplet är taget från, men fenomenet förekommer även i Sverige. Ofta gäller det bänkar som knappt går att sitta på, för att inte råka bli en sovplats för behövande och ibland sprinkler system framför butiker som omsorgsfullt inte är på under dagtid. Han menar att detta fenomen är en yttring av kapitalistiska intressen och viljan av att driva bort de som inte konsumerar, producerar eller vill innefattas av ett sådant system vare sig de kan eller inte.
Exkluderande design är på många sätt effektiv, om syftet är att exkludera hemlösa,
missbrukare, fattiga, äldre, barn, gravida och funktionsnedsatta. Fenomenet är genomtänkt och tyvärr till och med kreativt. Utöver tidigare nämnda bänkar, taggar och sprinklersystem, används också högt spelande musik, borttagandet av toaletter och sittplatser och konst som metod för att förskjuta och hålla borta människor. Även om syftet är att endast exkludera de grupper som samhället har bedömt vara ‘problematiska’ påverkar det alla. Offentliga platser försämras och begränsas, för alla. Det är just på dessa sätt som exkluderande design fungerar, men det är tydligt att det inte är allmänheten eller de mest utsatta den är tänkt att fungera för.
Logiskt sett, borde fenomen som inte har någon positiv bidragande effekt, inte få fäste i samhället och helt enkelt försvinna på egen hand.
3.5 Boverket och PBL
Enligt plan- och bygglagen 1 kap. 1 § (SFS 2010:900) berör denna lag bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för
människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Boverket är förvaltningsmyndighet för byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering (Boverket, 2020). Det huvudsakliga fokuset ligger på
samhällsplanerande, byggande och boende och att producera föreskrifter och vägledning. Den har även genomgått ett flertal förändringar sedan den formulerades 1987. PBL styr och reglerar en stor del av samhällsbyggandet tillsammans med flera andra lagar som också är av betydelse (Mattsson och Hagander, 2020). I stöd av PBL ges även Boverkets byggregler ut, BBR, som är föreskrifter och råd riktade mot tekniska egenskapskrav på huvudsakligen byggnader. Under den kategorin faller regler och krav gällande utformning, bärförmåga, brand, hygien, buller, säkerhet och energihushållning.
För att bygga en egen bostad i Sverige måste man förhålla sig till plan- och
bygglagstiftningen som är det samlade regelverket av lagar, förordningar och föreskrifter. Ju längre ner fallet kommer i laghierarkin, desto mer tydligt blir regelverket. Speciellt de föreskrifter såsom centrala verk som Boverket med stöd av regeringens bemyndigande har rätt att utfärda är ofta detaljerade med mätkrav. Bygglovsprocessen är en process som både kostar pengar och kan bli lång. För att ansöka om bygglov tas en avgift ut för både bygglovet och ansökan, det är då upp till byggnadsnämnden i varje kommun att bestämma hur hög den är. Enligt 9 kap. 2 § plan- och bygglagen krävs det bygglov när det gäller nybyggnad,
tillbyggnad samt diverse ändringar av nybyggnad och tillbyggnad. Boverket har en guide om ansökan om bygglov som förklarar stegvis den omfattande processen (Boverket, 2020).
Utöver att formulera föreskrifterna, ser Boverket till att dessa följs. Det finns ett övergripande arbete som syftar till att formulera och granska samhällsutvecklingen för att ta fram
visionsmål för hela samhället. Dessa mål sätts med stöd av de kommunala översiktsplanerna, men också utifrån fyra så kallade ‘megatrender’: ett ändrat klimat, en globaliserad värld, en urbaniserad värld och en digitaliserad värld. Samtidigt behöver PBL anpassas efter nationella behov.
Som åtgärd för att lösa bostadsbristen krävs enligt regeringens proposition (2016) en rad åtgärder för att möta det stora behovet av bostäder i Sverige. Detta som en följd av den låga nivån av bostadsbyggandet i förhållande till befolkningsutvecklingen. Vid sidan av åtgärder för att på̊ lång sikt lösa bostadsbristen genom permanent byggande krävs även ökade
“I denna proposition föreslås därför att det i plan- och bygglagen förs in en särskild reglering om tidsbegränsade bygglov för byggnader för bostads- ändamål. Syftet med förslaget är att göra det möjligt att använda tillfälliga bostäder som ett komplement till permanent byggande där bostadsbehovet inte fullt ut kan tillgodoses genom ordinarie plan- och byggprocesser.” (Regeringens Proposition, 2016).
3.6 Fördjupning av off grid
’Off grid’ är ett begrepp som kan användas i flera olika sammanhang. Därför känner vi att det är nödvändigt för studien att förklara hur ‘off grid’ kan definieras och varför vår fallstudie faller inom ramarna för ’off grid’. Den direkta översättningen av ’off grid’ är “av nätet”, men termen används sällan på svenska. Även vad detta ‘nät’ är kan variera, samtidigt som de kan vara nära besläktade. I de flesta fall handlar ’off grid’ på något sätt och vis om att ta avstånd från staden. Men då staden i sig är uppbyggd på olika typer av system eller med andra ord nät, förekommer det exempel på ’off grid’ som syftar på att ta avstånd från ett eller flera av dessa nät. Kanske den mest vanliga typen av ’off grid’, är fokuset på närheten till naturen. Att komma bort från en social struktur och även fysiska rutnät som organiserar och fördelar staden. Men starkt sammankopplat till den fysiska avlägsningen från staden är tillgången till naturen och de resurser som den erbjuder. Där går det att finna en stark närvaro av
hållbarhetsrörelsen och idén om att nyttja naturresurser som mat, virke och vatten, också med hjälp av modern teknik. Då det inte nödvändigtvis behöver vara i en skog för att klassas som
‘off grid’, utan istället handla om uppkopplingen till elnätet och beroendet av staden på de viset. Bönder och bondgårdar till exempel, talas inte om som några ‘off grid’ - samhällen, men de stämmer in på många sätt i isoleringen från staden och den egna livnäringen på resurser. Inte heller faller de som äger en husbil och åker på campingsemester under kategorin ’off grid’.
I Sverige finns ingen övergripande planeringssektor, istället ansvarar kommunerna för planeringen inom sina egna gränser, men med stöd från regler och riktlinjer formulerade av Boverket (2021). Kommunerna har en översiktsplan som avser hur marken får användas med hänsyn till både nationella och regionala mål. I en tätort eller på plats som klassas som allmän plats är det detaljplanen som styr. Den fungerar i stort, på samma vis som översiktsplanen.
Den främsta skillnaden är i vilken nivå av detaljer den avser att bestämma, det gäller mer än
utseende och avstånd mellan byggnader, utan också regler och tidsbegränsningar gällande bygglov (Ibid). Detta påverkar i sin tur möjligheterna att bygga alternativa boendeformer, där översiktsplanens mindre strikta regler gör att platser med mindre styrning blir mer
eftertraktade. Föreskrifterna och regelverken hjälper att hålla en hög kvalité i det svenska byggandet, samtidigt som vi upptäckt att det finns en delad uppfattning om de regler som innefattas av PBL och Boverket.
Termen ‘off grid’ kan vara svårdefinierat i större sammanhang. ‘Off grid’ kan mer jämföras som en livsstil och filosofi om frihet och ett hållbart levnadssätt än ett visst typ av boende.
Det förekommer fenomen som liknar ’off grid’, t.ex. ‘tiny houses’ - rörelsen. Fokuset på frihet och hållbarhet tar sig uttryck i behovet av att vara mobil, vilket kräver att hemmet, alltså huset, är litet nog att kunna förflytta. Till skillnad från en husvagn, är begreppet ‘tiny house’ associerat med hållbarhet. Även om ‘tiny house’ är riktat mer mot en begränsad grupp individer som flyttar sin hemstad, förekommer det byar som också kan klassas som ‘off grid’
- samhällen. Möjligheten att kunna förflytta bostaden gör det lättare att komma runt detaljplanens begränsningar, vilket öppnar upp möjligheterna för alternativt boende.
Fenomenet förekommer även i flera andra länder, ett av dom är i USA, i Los Angeles där en så kallad by för hemlösa har byggts upp med ‘tiny houses’ (Corbett, 2021).
Figur 2. 'Tiny houses', Los Angeles
På ett sätt kan fristäder såsom Christiania utanför Köpenhamn jämföras med ‘off grid’, där det finns en delad mentalitet om att vara oberoende av samhället. Fristaden Christiania vill ta avstånd från det övriga samhället och bli friare med ett självstyre. Christiania har blivit en populär plats för turister och har en stark koppling till den öppna droghandeln (Rosell, 2018).
Även om det finns många likheter mellan Christiania och ‘off grid’ - projektet, är inte målsättningen att skapa en likadan samhällsstruktur.
4. Resultat
Som ett resultat av vårt empiriska material har vi sammanställt deltagarobservationen och de tre intervjuerna. Vi redogör för utmaningarna för ‘off grid’ projektet och låter våra
respondenter lyfta fram sina tankar kring ämnet. Resultatet ligger till grund för den kommande analysen och slutsatsen i undersökningen.
4.1 Deltagarobservation
Rickard hade varit i kontakt med flera människor sedan tidigare, som antingen har lämnat projektet eller bibehållit en väldigt passiv roll. Detta är som resultat av utmaningen och svårigheten att få igång ett projekt utan kapital och resurser. Även om det är möjligt att finansiera och strukturera ett sådant projekt, är det omöjligt att få bostadslån och hitta deltagare utan att lägga ut pengar i förskott. Det är inte en rättighet att starta ett projekt och det är förståeligt att det kostar pengar, men det ryms en problematik i det faktum att det krävs ett kapital sedan tidigare och ett krav på att kunna lägga ut pengar. En stor del av det som diskuterades under mötena var just detta, och att den större delen av utmaningarna i
processen inte hade att göra med själva förverkligandet av projektet. En av utmaningarna blev att formulera ansökningar och göra sig förstådd av yrkespersoner, alltså de som potentiellt kan bevilja projektet. Att skapa en alternativ bostadslösning handlade mer om att skapa en organisation som fungerar inom systemets ramar än utanför. De som ville hjälpa Rickard med projektet var arkitekter, studenter och personer med erfarenhet av projektering. De hjälpte till med att ta fram ritningar, projektformuleringar och underlag för att skapa en organisation.
Utan någon som kunde ta sig an projektledarrollen, var det svårt att få igång projektet. Till synes fanns underlaget som behövdes, men problemen uppstod i avsaknaden av juridiska definitioner och ekonomiska beräkningar. Det blev snabbt tydligt att det var jurister, ekonomer och någon med en ledarroll som projektet behövde för att bli till verklighet.
Boverkets (2020) guide för ansökning av bygglov ger sken av en lång och snårig process.
Detta kan kopplas samman med Rikards projekt och de utmaningar som kan uppstå för individer med andra förutsättningar. Det visar på att systemet inte är planerat för att ta hänsyn till förändring nerifrån och upp. I Boverkets formulering av plan- och bygglagen (2021) betonas den “öppna” och “demokratiska” processen, men i detta fall är den inte tydlig. Om det inte redan finns en etablerad förståelse eller intresse för ett sådant projekt är det väldigt
svårt att få gehör för det. Problemen är på så sätt inte den fysiska planeringen och
utformningen, utan de ekonomiska och byråkratiska problemen. Iden bakom projektet har som syfte att besvara sociala frågor, men kan inte göra detta. Inte för att det saknas relevans, snarare för att intresset av ideella projekt som detta inte får utrymme i planeringen.
4.2 Tre personers perspektiv
En viktig del i vårt arbete har varit att fånga individers perspektiv och erfarenheter av staden som de lever i. För att sammanfatta vårt empiriska material har vi valt att dela in intervjuerna utefter varje respondent och på så sätt även ge utrymme till varje perspektiv. Vi har valt att byta ut namnen och könen på respondenterna. Den geografiska platsen låter vi vara osagd för att inte offentliggöra någon individ. Alla citat från återberättelsen är direkt tagna från den transkribering som gjorts av de inspelade intervjuerna.
På många sätt är det möjligheten att bli hörd och få utrymme för att uttrycka sina behov som är utgångspunkten för detta projekt. Det har även spelat in på motiveringen till valet av respondenterna. Två respondenter, representerar med varsitt perspektiv hur de på olika sätt begränsas eller till och med exkluderas i staden. Den första respondenten gör detta utifrån erfarenhet som hemlös, men även i förhållande till socialtjänst och förvaltning av staten. Här yttrar sig problemen i de instanser som egentligen ska erbjuda en lösning. Den andra
respondenten gör detta genom valet av att distansera sig från staden, baserat på egna ideella motiveringar genom att flytta till ett mobilt hem, ett så kallat ‘tiny house’. Inte av egoistiska, eller ogrundade skäl, utan som en nödvändighet att bryta sig ut från den överkonsumerande staden, i strävan efter att hitta en mer hållbar livsstil. Den tredje respondenten representerar på något sätt en motpol till de andra personerna med sin yrkes- och maktroll. Även om den respondenten ställs i kontrast till de andra två, behöver det inte handla om en konflikt däremellan, snarare handlar det om skilda perspektiv. Viktigt att nämna är också att den tredje respondentens perspektiv presenteras utifrån en yrkesroll som arbetar med
bostadsmarknaden för hemlösa med de förutsättningar som finns. Tanken med denna struktur är att ge plats åt alla tre individers berättelser. Strukturen ska likna ett socialreportage som återspeglar samtidens utmaningar och även den maktstruktur som går att återfinna i berättelserna och hur de tar uttryck i samhället.
4.2.1 Rickard
Rickard som har tidigare erfarenhet av att leva som hemlös både i Sverige och utomlands ger oss en konkret inblick i hemlöshetens exkludering och utmaningar. Detta ger oss också en verklig bild av hur det faktiskt är att leva som hemlös. Som inledning och bevis på kontrasten mellan livet som hemlös och allmänheten, återberättade Rickard en situation med en
tjänsteman som hanterar hemlöshetsfrågor;
“Så kommer det någon politiker och hälsar på i kyrkan och ska berätta om hemlöshet och vad kommunen gör för hemlösa, men när man ber henne gå ut och lägga sig på gatan en vecka, eller fyra-fem dagar. Bara för att prova på att vara hemlös för att verkligen förstå vad som behövs, så blir hon helt rädd, och tittar på en som om man vore knäpp i huvudet“.
Rickards resa har varit lång, från att ha bott i skogen under de kallaste vinterdagarna till att leva i en vanlig lägenhet som han gör idag. Under tiden som hemlös handlade mycket om att överleva och söka tak över huvudet. Med hjälp av härbärgen, ideella föreningar och andra tillfälliga lösningar har han tagit sig dit han är idag. Som hemlös erbjuds flera alternativ till boende och mat. I första hand är det ideella föreningar såsom räddningsmissionen,
stadsmissionen och även kyrkor som erbjuder mat och en plats att sova. Enligt Rickard är helgerna mer problematiska, då erbjuds inte alltid en sovplats eller mat. Rickards historia är ett exempel på en resa som gått bra, men mellan ljusglimtarna finns en tuffare baksida med brister och problem. För att komma hela vägen till egen lägenhet med ett förstahandskontrakt krävs det först ett godkännande från socialstyrelsen. Sedan får personen i fråga ett
provkontrakt på 18 månader och om lägenheten sköts under den tiden tilldelas ett förstahandskontrakt och personen får bo kvar. Detta leder oss vidare till frågan om hur Rickard upplever situationen om egen bostad och myndigheternas vidare hantering av den nypåbörjade livssituationen. Det är värt att nämna hur Rickard berättar om tiden efter egen bostad och hur hans syn är på saken;
“Det är svårt att få förståelse för vad som är viktigt och det är ofta någon annan som ska bestämma vad som är viktigt för en.”
“Men i sig självt, är det något jävla mål? Att bo i en lägenhet, det är helheten som måste ihop för att man ska må bra.”
Rickard har också erfarenhet från hur det är att vara hemlös utomlands och han berättar hur hanteringen av hemlöshet kan skilja sig mellan olika länder;
“Saker och grejer fungerar, men det fungerar bara vid vissa tider, det där med kyrkan, lunch varje dag men det stänger för tidigt. När jag bodde utomlands fick man bara flytta in på ett boende och man fick mat tre gånger om dagen och de som
jobbade där, bodde där också tillsammans med alla hemlösa. Jag tycker, om man ska hålla på med något ska man göra det 24 timmar om dygnet”.
Idag lever Rickard ett fungerande liv utifrån Socialstyrelsens förutsättningar med egen lägenhet med stöd av social- och bostadsbidrag. Trots att han tagit sig långt i utvecklingen av en normal livsstil känner han sig missförstådd och exkluderad från samhället. Rickard är också den personen som planerar det tidigare omnämnda ’off grid’- projektet. Han har länge planerat projektet och tagit det så långt han kan komma utan ekonomiska resurser, men har svårt att få gehör från nödvändiga parter för att färdigställa projektet. Rickard berättar med egna ord varför han vill lämna staden och leva mer under egna villkor;
“... jag vill ha ett eget hem och inte vara styrd av någon som säger till en “så här måste du göra, de här reglerna måste du följa”, att bo i lägenhet är även ett väldigt ensamt liv. Eftersom alla runt omkring en jobbar och man har ingen sysselsättning.”
“Folk vill skapa sitt egna liv och man ska provbo en lägenhet i ett och ett halvt år och sköter man sig så får man förstahandskontrakt och då kan man bo kvar. Men i sig självt är det något jävla mål? Att bo i en lägenhet. Det är helheten som måste ihop för att man ska må bra.”
Enligt Rickard har ’off grid’- projektet bäst förutsättningar utanför staden. Det är inte enbart naturen och friheten som tilltalar med den geografiska platsen, utan att staden inte kan erbjuda samma möjlighet till frihet. Plan- och bygglagen har också striktare bestämmelser i innerstaden jämfört med på landsbygden.
