Kvalitetsuppföljning vid Älvsbyhus AB EXAMENSARBETE

(1)

EXAMENSARBETE

Kvalitetsuppföljning vid Älvsbyhus AB

Anton Björk

Högskoleexamen Bygg och anläggning

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

Kvalitetsuppföljning vid Älvsbyhus AB

Anton Björk

(3)

Förord

Jag vill tacka Älvsbyhus AB för att jag har fått möjlighet att utföra min

verksamhetsförlagda utbildning(VFU) vid deras fabrik i Älvsbyn. Ett särskilt tack vill jag rikta till Fabrikschef Lars-Göran Wallström samt personalchef Mats Blomgren för deras hjälpsamhet att svara på mina frågor och plocka fram material så att det var möjligt att genomföra detta projekt.

Älvsbyn Okt 2010 Anton Björk

(4)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

1. Inledning...4

1.1 Inledande information...4

1.2 Bakgrund...4

1.3 Frågeställning ...4

1.4 Syfte...4

1.5 Mål...5

1.6 Metod...5

1.7 Avgränsningar...5

2. Kvalitetspärmen 2.1 Bakgrund ... 6

2.2 Pärmens mål... 6

2.3 Pärmens uppbyggnad... 7

2.4 Införandet av kvalitetsanvisning ... 7

3. Uppdatering av kvalitetspärmen 3.1 Genomförande ... 8

3.2 Upptäckter... 9

4. Slutsats ... 10

5. Förslag på förbättringar... 10 6. Bilaga

Bilaga 1 Rutin för kvalitetsuppföljning av kvalitetspärmen vid Älvsbyhus AB

(5)

Rapport om kvalitetsuppföljning vid Älvsbyhus AB, version 2, 2010-10-13

Anton Björk Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad

3 Sammanfattning

Älvsbyhus som är Nordens största tillverkare av prefabricerande småhus i trä arbetar ständigt med att höja kvalitén på sina produkter med hjälp av sin

”Älvsbyhus standard”.

Problemet har dock varit att hitta ett hållbart arbetssätt som hjälper till att hålla Älvsbyhus kvalitetspärm ajour utan föråldrande anvisningar. I denna rapport redovisas vad företaget har för mål med sin kvalitetspärm samt hur en tänkt rutin för kvalitetsuppföljning av kvalitetspärmen kan se ut och hjälpa Älvsbyhus att erhålla ett fungerande och levande kvalitetsarbete.

(6)

4 1. Inledning

1.1 Inledande information

Under min verksamhetsförlagda utbildning, som jag har bedrivit hos Älvsbyhus AB, fick jag av min handledare tillika fabrikschef Lars-Göran Wallström i uppgift att uppdatera företagets kvalitetspärm samt om möjligt arbeta fram en rutin som ska ligga tillgrund för det fortsatta arbetet med att hålla företagets kvalitetspärm uppdaterad.

1.2 Kundbeskrivning

Under 2009 tillverkade Älvsbyhus vart 8:e hus som uppfördes i Sverige. Detta gjorde företaget till Nordens största tillverkare av prefabricerade sektionshus i trä.

Älvsbyhus är ett av Älvsbyns största arbetsgivare med ca 190 anställda. De har även husfabriker i Bjärnum, Vålberg och Kauhajoki. Produktionstakten för samtliga koncernens fabriker ligger för närvarande på 1200 hus 2010.

1.3 Bakgrund

Nöjda kunder är Älvsbyhus mål och därför är hög kvalitet på företagets produkter högt prioriterat. För att alla medarbetare i produktionen ska ha kännedom om kravnivåerna finns det upprättat en kvalitetspärm med aktuella kvalitetsnormer för produktionens olika delar. Vid varje arbetsplats i produktionen ska det även finnas en kopia över gällande kvalitetsnormer. För att kunna lyckas med företagets

kvalitetsmål ” alltid noll fel” eller ”100% rätt” så krävs det att alla

kvalitetsanvisningar hålls aktuella. Älvsbyhus vill därför ha en fungerande rutin för kontinuerlig uppdatering av kvalitetspärmen så att alla normer är aktuella.

Detta med målet att kvalitetsuppföljningsarbetet hålls levande.

1.4 Frågeställning

 Hur ser kvalitetspärmens bakgrund ut?

 Hur kan införandet av en kvalitetsanvisning gå till?

 Har Älvsbyhus någon rutin för uppdatering av kvalitetspärmen?

1.5 Syfte

Att uppdatera och hitta en rutin för uppdatering av Älvsbyhus kvalitetspärm.

Rapporten fungerar som examensarbete vid programmet Arbetsledning inom bygg och anläggning 120p, vid Luleå tekniska universitet.

(7)

5 1.6 Mål

Att kartlägga Älvsbyhus arbete med kvalitetspärmen samt att arbeta fram ett förslag på hur en rutin för uppdateringen av kvalitetspärmen kan se ut.

1.7 Metod

Förslaget som presenterats i denna rapport har grundats på diskussioner mellan fabrikschef, personalchef och produktionsledningsgrupp samt projektledaren tillika rapportförfattaren.

Genomgång och uppdatering av gällande kvalitetspärm vid Älvsbyhus AB.

1.8 Avgränsningar

Uppgiften avgränsades i ett tidigt skede till att uppdatera nu gällande kvalitetspärm samt att hitta en rutin på hur det fortsatta

kvalitetsuppföljningsarbetet kan se ut.

(8)

6 2. Kvalitetspärmen

2.1 Bakgrund

Under 60 och 70-talet genomförde Älvsbyhus sitt kvalitetsarbete genom att man hade byggmöten varje eller varannan vecka. Antalet inblandande personer kunde vara upp emot 30 personer. Gruppen bestod av personer som på ett eller annat sätt hade en betydande roll i produktionen, exempelvis inköpare, arbetsledare,

fabrikschef, besiktningsmän osv. Mötena bestod oftast av att man tog upp

allmänna formaliteter gällande produktionen, gruppen tog även upp nya rön och normer som fastställts av myndigheter men även nya egna kvalitetsmål som produktionen skulle följa.

Allt eftersom försäljningen och produktionstakten skruvades upp och att konsumenterna började ställa högre krav på kortare tider från beställning till leverans förstod Älvsbyhus VD att behovet av något sorts styrande dokument för kvalitetssäkringen behövdes. Företaget behövde en säkrare kvalitetsstyrning.

I början av 1980-talet började VD Donald Johansson med hjälp av besiktningsman Tage Tyrbo och dåvarande fabrikschefen Mats Blomgren (idag personalchef) arbetet med att utforma det som i dag är Älvsbyhus kvalitetspärm.

Även i nutid har Älvsbyhus byggmöten, dessa möten har numera ett annat namn och en annan sammansättning av deltagare. I dag har man

produktionsledningsgruppmöten, där tar man upp frågor som är direkt kopplade till husproduktionen. Gruppen är även det beslutande organet vid Älvsbyhus då det gäller revidering samt införande av nya anvisningar i kvalitetspärmen.

Närvarande på dessa möten är VD:n, vice VD (även byggchef), teknikchefen, sågverkschef samt fabrikschef.

2.2 Pärmens mål

Älvsbyhus affärsidé är att producera och sälja fabrikstillverkade, färdigmonterande källarlösa trähus i 1 eller 1,5 plan av hög kvalitet som motsvara kundernas

förväntningar till marknadens lägsta pris.

För att kunderna skall bli nöjda och rekommendera Älvsbyhus till vänner och bekanta måste den s.k. ”Älvsbyhus - standarden” vara hög och allmänt accepterad.

Med den standarden menar Älvsbyhus sin egen kvalitetspärm, den pärm som är hjärtat i företagets kvalitetsarbete. Den tar upp kvalitetsnormer för produktionens olika delar. Huvudmålet med pärmen är att göra saker rätt, det vill säga lägga ner tid på att få det rätt från början i stället för att skapa tidskrävande servicejobb i efterhand för att åtgärda felen. Kvalitetspärmen representerar Älvsbyhus filosofi att: ”det här står vi för, det här ska vi leverera”.

Företaget strävar efter att inga produkter som lämnar fabrikerna får vara behäftade med fel eller vara utförda i strid mot gällande ”kvalitetsnorm för Älvsbyhus”.

Det övergripande målet då ett hus har lämnat fabriken är:

 Sträva efter noll fel

 Att det kommer in begäran om garantibesiktning från mindre än 40 % av kunderna.

 Mindre än 5 % av kunderna kräver särskild besiktning, efterbesiktning eller överbesiktning.

Genom att leva upp till företagets kvalitetskrav hoppas företaget kunna stärka sin ställning på trähusmarknaden i Sverige och i Norden.

(9)

7 2.3 Pärmens uppbyggnad

Pärmen är uppbyggd med utgångspunkt från de olika stationerna och de

arbetsmoment som i slutändan resulterar i en färdig hussektion och slutprodukten ett färdigt hus. Exempel på stationer är: golvlinjen, ytterväggslinjen, taklinjen, mellanväggslinjen, elinstallation, vvs, snickeri (köksdetaljer) osv.

Pärmen tar bl.a. upp vilka krav som ställs på isoleringsmomentet, hur vatten och avlopp skall dras, vilken kvalité golvbjälkarna skall ha, vilka toleranser man ställer på golvens buktighet och lutning, vilka trådar och eldosor som elektrikerna skall använda, vilka avstånd vattenblandare skall ha från golv.

För att undvika att denna kvalitetspärm blir en kontorsprodukt s.k. ”hyllvärmare”

och för att samtliga inblandade ska ha kännedom om kravnivåerna ska en

kvalitetspärm finns hos produktionschef, regionchef och besiktningsmän. Aktuella kvalitetsnormer ska dessutom finnas i kopia ute vid varje arbetsplats/arbetsstation.

Genom att belysa och påpeka vikten av att följa dessa kvalitetsnormer förbättras inte bara kvalitén utan sänker även företagets kostnader. Kvalitén höjer

lönsamheten.

Husproduktionen sker enligt de specifikationer och inom byggnormer som är fastställda av myndigheter. Dessa specifikationer är vad man som företag minst måste uppfylla för att få en produkt godkänd. För att höja kvalitén ytterligare arbetar Älvsbyhus efter sin egen uppsatta standard, den s.k. ”Älvsbyhus-

standarden”. Som hjälp i detta arbete har företaget en kvalitetspärm som ska följas.

2.4 Införandet av kvalitetsanvisning

Förändringar i kvalitetspärmen initieras av de medarbetare som utför jobbet. Som Om exempelvis arbetsledaren i kaphuset¹ anser att underspikningarna bör hålla en viss längd och bredd samt en viss kvalité och att det finns ett behov att införa det i kvalitetspärmen skickar arbetsledaren detta förslag till

produktionsledningsgruppen. Gruppen tar upp förslaget vid kommande

ledningsgruppmöte där man går igenom för och nackdelar med att införa en sådan kvalitetsnorm.

Produktionsledningsgruppen utvärderar även om/hur ett införande av en ny kvalitetsanvisning kan påverka produktionen i övrigt, med det menas om den tänkta normen gör så att andra arbetsmoment kommer att ändras eller påverkas.

Tas beslut om införande av kvalitetsnorm enligt exemplet skickas beslutet vidare till VD-sekreteraren som är den enda personen vid Älvsbyhus AB som har

behörighet att gå in och revidera samt skriva in nya anvisningar i pärmen. Den nya anvisningen distribueras sedan vidare till samtliga innehavare av pärmen, dessa ska lägga till den nya anvisningen eller se till att den gamla anvisningen ersätts.

Anvisningen skickas också till fabrikschefer, regionchefer och besiktningsmän.

1 Kaphuset är den arbetsplats där virket kapas till rätt ändamål samt där bland annat underspikningar och skarvning av gavelstycken görs

(10)

8 3. Uppdatering av kvalitetspärm

3.1 Genomförande

Arbetet med att uppdatera Älvsbyhus kvalitetspärm startade ganska omgående då jag började min 7 månaders Vfu på Älvsbyhus. Den första tiden tillbringandes ute i fabriken där jag försökte bilda mig en uppfattning om var dom olika

arbetsstationerna ligger samt hur dom förhåller sig till varandra. Eftersom

produktionstakten är hög och innehåller många moment kände jag behovet av att få en överblick i själva produktionsflödet innan arbetet med kvalitetspärmen påbörjades.

Fabriksområdet är stort och innehållet många tillverkningsstationer. Tillverkningen sker förutom i själva huvudbyggnaden även i sågverket, hyvleriet, kaphuset och ekonomidelshallen (ekonomidel= garage) och transporteras antingen till de övriga fabrikerna eller direkt till byggplatsen. Dessutom tillverkas bland annat grunder, inredningar och utvändiga plåtdetaljer inom fabriksområdet i Älvsbyn.

Då jag tillbringat några dagar på företaget påbörjade jag arbetet med att läsa in mig på kvalitetspärmen. Eftersom jag hade produktionsflödet färskt i minnet gick det rätt bra att förstå upplägget i pärmen, att pärmen började med stationen som tillverkar golvfacken och går vidare till ytterväggar sedan takfack föreföll sig rätt naturligt. Förutsättningarna är ju så att det behövs ett golv för att kunna fästa ytterväggarna samt att man behöver ytterväggar ihop satta med golvfacket föra att kunna lyfta på taket.

Arbetet med att uppdatera kvalitetspärmen genomfördes genom att jag gick igenom flik för flik i pärmen. Det började med att jag tillbringande en hel dag vid arbetsstationen som gör golvfacken. Detta var första fliken i kvalitetspärmen. Jag gick igenom de anvisningar som var fastställda i pärmen och noterade om man arbetade efter anvisningarna i pärmen, om det fanns aktuella anvisningar samt om det fanns några ny arbetsmoment som inte hade några kvalitetsanvisningar.

Resultatet noterades i två dokument:

 konkreta ändringar i kvalitetspärmen,

 förslag på nya flikar i kvalitetspärmen.

I noteringarna på något av ovanstående dokument angavs vilken flik det gällde samt avvikelser från anvisningarna och eventuella förslag på ny anvisning.

Arbetet fortsatte på samma sätt med övriga arbetsstationer och respektive flikar i kvalitetspärmen. Varje arbetsstation och flik i pärmen krävde olika tidsåtgång då mängden arbetsmoment samt storleken på de olika stationerna varierade.

Resultaten av min uppdatering redovisades kontinuerligt för min handledare tillika fabrikschef för att slutligen tas upp i produktionsledningsgruppen för utvärdering samt vidarebefordran till VD sekreteraren för revidering.

(11)

9 3.2 Upptäckter

Under arbetet med att uppdatera kvalitetspärmen fann jag oftast anvisningar som inte uppdaterats sedan mitten eller slutet av 90-talet. Detta fick mig att fundera om det var möjligt att kvalitet eller produktionen inte förändrats eller utvecklats på drygt 10-15år eller var det ett tecken på dåligt underhåll av pärmen? Ett exempel är anvisningarna under fliken för måleriavdelningen. Denna avdelning stängdes ner i brytpunkten mellan 99/00 och verksamheten fasades ut på externa företag. Under denna flik fanns det kvar anvisningar för den, målning som utfördes på fabrikens måleriavdelning där alla detaljer målades så som dörrkarmar, handledare, spaljéer, taklister, foder osv.

Att underhållet/ revideringen av pärmen var eftersatt fick jag bekräftat efter bl.a.

samtal med fabrikschef och arbetsledare. De bekräftade att det saknades rutiner för att uppdatera kvalitetspärmen vilket gjorde att gamla och inaktuella anvisningar fanns kvar i pärmen trots att produktionen sedan länge var omlagd i annan riktning.

Att dessa anvisningar fortfarande tar plats i kvalitetspärmen fast än de är

inaktuella och inte är del i den dagliga produktionen är ett tecken på att rutiner för uppdatering av kvalitetspärmen saknas.

(12)

10 4. Slutsats

I dag har Älvsbyhus i det stora hela ett bra kvalitetssäkringsarbete men dock finns det brister i form utav gamla och inaktuella kvalitetsanvisningar som finns kvar i pärmen. Insikten om att ett aktivt bedriva kvalitetssäkrings arbete har sakta men säkert börja nå fram till berörd personal. Konkurrensen på den Svenskasmåhus marknaden har hårdnat betydligt vilket visar på vikten av att produktionen sker efter dagens normer och krav. Ett aktivt och fungerande kvalitetssäkringsarbete är av stor vikt för att nå företagets mål att slutprodukterna håller en mycket hög kvalité.

För att lyckas med detta är behovet av en fungerande rutin av stor vikt för att göra så att Älvsbyhus fortsätter att vara marknadsledande på svensk småhusmarknad.

5. Förslag på förbättringar

Under arbetet med uppdatering av kvalitetspärmen och som även denna rapport visar är vikten av att ha en fungerande rutin för revidering av kvalitetspärmen vid Älvsbyhus AB (Se bilaga 1).

Rutinen är uppbyggd så att ansvariga arbetsledare för fabrikens olika avdelningar ansvarar för sin enhet. De gör en genomgång av sin verksamhet två gånger per år(Nov& Mars) och noterar de förändringar som avviker från de

kvalitetskrav/normer som är fastställda i kvalitetspärmen för just deras område eller om dom anser att pärmen bör utökas med en ny anvisning. Noteringarna görs på angivet dokument för att sedan tas upp på tänkta revisionsmöten två gånger per år. Det ingår även att se till att aktuella anvisningar finns uppsatta på respektive arbetsstation.

Denna rutin gör det möjligt att säkerställa att de anvisningar som återfinns i kvalitetspärmen är aktuella samt att en uppdelning av kvalitetspärmen enligt rutinen gör att pärmen får en så aktuell uppdatering som möjligt.

(13)

11 Rutin för kvalitetsuppföljning av kvalitetspärmen vid Älvsbyhus AB

Av vem? Berörda arbetsledare Hur ofta? 2ggr/år Mars & Nov

Ansvariga arbetsledare för: Banan, vvs, el, snickeri, kaphus/ekdels hall, hyvleri, sågen, ansvarar för att notera de förändringar som avviker från de kvalitetskrav/normer som är fastställda i kvalitetspärmen för just deras ansvarsområde. Anser respektive

arbetsledare att det finns behov av nya anvisningar ska även detta noteras.

Förändringarna eller de nya anvisningarna tas upp på de planerade revisionerna som ska ske i mars och november varje år. Vid revisionerna ska det fastställas att aktuella arbetsanvisningar finns uppsatta vid de olika stationerna.

Beslut på förändringar och förslag tas av produktionsledningsgruppen.

Detta för att erhålla ett fungerande och levande kvalitetsarbete.

Uppföljning av kvalitetspärmen

Arbetsledare Banan: □ VVS: □ EL: □ Snickeriet: □ Kaphus/Ekdels hall: □ Hyvleriet: □ Sågen: □

Förändringar

Förslag på ändringar

Uppföljning gjord av:……….. Datum:………...