Samordning mellan bygg- och underentreprenörer

(1)

EXAMENSARBETE

Samordning mellan bygg- och underentreprenörer

Johan Frostensson 2014

Högskoleexamen Bygg och anläggning

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

Samordning mellan bygg- och underentreprenörer

Johan Frostensson

(3)

Förord

Att skriva detta examensarbete på 7,5 högskolepoäng är ett moment i min tvååriga

utbildning Bygg och anläggning inriktning hus/bygg vid Luleå tekniska universitet (LTU).

Detta examensarbete består av en utredningsrapport av hur man samordnar alla underentreprenörer.

Jag vill samt tacka HMB Construction AB för att jag har fått tillgång till deras material och även för all hjälp de gett mig under denna process. Vill även tacka alla entreprenörer för att de har svarat på alla mina frågor.

Stockholm januari 2014

Johan Frostensson

(4)

Sammanfattning

Kv. Sandhamn heter projektet, där jag utförde min verksamhetsförlagda praktik och det var totalt sjuttio lägenheter byggda till en beställare, som i detta fall är Familjebostäder.

Projektet är en totalentreprenad där HMB Construction AB är totalentreprenör.

Jag har valt att avgränsa mig till att undersöka samordningen mellan bygg- och

underentreprenörer, endast på HMB Constructions AB. Anledningen till det här arbetet var att se hur samordningen fungerar mellan bygg- och underentreprenörer.

Genomförandet av detta arbete har sin grund i en frågeenkät som jag delat ut till sex olika entreprenörer.

Jag har fyra frågor som stomme i arbetet. Dessa har besvarats genom litteraturstudier och enkätundersökningen:

- Vad innebär samordning?

- Hur fungerar samordningen mellan bygg- och underentreprenören på HMB?

- Hur är underentreprenörens syn på samordningen påbyggarbetsplatsen?

- Klarar man hålla byggbranschens strama tidsplaner?

Enkätundersökningen redovisas i resultatet.

(5)

________________________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

Samordning mellan bygg- och underentreprenörer Bygg & Anläggning

Luleå Tekniska Universitet

Innehållsförteckning

Förord ... 2

Sammanfattning ... 3

1 Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 1

1.3 Avgränsning ... 2

2 Arbetssätt ... 3

3 Entreprenadsformer ... 4

4 Resultat ... 6

4.1 Vad innebär samordning? ... 6

4.2 Hur fungerar samordningen mellan bygg- och underentreprenören på HMB? ... 7

4.3 Hur är underentreprenörens syn på samordningen på byggarbetsplatsen? ... 12

4.4 Klarar man att hålla byggbranschens strama tidsplaner? ... 12

5 Diskussion ... 13

6 Slutsats ... 15

7 Referenser ... 1

8 Bilagor ... 2

Bilaga 1. Kv.Sandhamn ... 2

Bilaga 2. Enkätundersökning ... 3

Bilaga 3. Resultat av enkätundersökningen ... 5

(6)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 1

1 Inledning 1.1 Bakgrund

I min utbildning Bygg och anläggning vid Luleå tekniska universitet ingår det en

verksamhetsförlagd praktik VFU - Y0007B. Under praktiken ska ett examensarbete på 7.5hp skrivas om ett forskningsarbete eller utredningsarbete på sin praktikplats. Jag valde då att skriva ett utredningsarbete och denna genomfördes på HMB Construction AB i Stockholm på ett projekt som heter Kv. Sandhamn. Projekt är en totalentreprenad som producerar två stycken hyreshuskroppar, med totalt sjuttio lägenheter och ett underliggande garage med trettioåtta p-platser i Farsta. HMB Construction AB är ett företag med rötterna från Dalarna som bildades 1994, där de numera har kontor i Falun, Borlänge, Leksand, Gävle, Strängnäs, Uppsala samt Eskilstuna. År 2007 bildades ett nytt dotterbolag i Stockholm och idag är HMB Construction AB bland det tjugo största byggföretagen i Sverige. I Stockholm har de bara byggt hyreshus hittills, men i Dalarna har de byggt äventyrsbad, bandyarenor,

industrilokaler m.m.

Jag och platschefen Henrik Lilja har kommit fram till, att jag skulle skriva ett utredningsarbete om Samordning mellan bygg och underentreprenörerna då det i

byggbranschen idag är det väldigt snäva byggtider och det krävs bra samarbete ute på en byggarbetsplats mellan alla entreprenörer för en byggtid ska kunna hållas.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur samordningen mellan bygg- och underentreprenörer fungerar i HMB Construction AB. Huvudanledningen till denna undersökning är att få en insikt om hur det kan se ut på en arbetsplats i verkligheten. Jag kommer att använda mig av fyra frågor som stomme vid arbetet:

- Vad innebär samordning?

- Hur fungerar samordningen mellan bygg- och underentreprenören på HMB?

- Hur är underentreprenörens syn på samordningen påbyggarbetsplatsen?

- Klarar man hålla byggbranschens strama tidsplaner?

(7)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 2

1.3 Avgränsning

Jag har endast undersökt samordningen mellan bygg- och underentreprenörer, där jag är stationerad. Alltså kommer min undersökning vara på endast HMB Construction AB i Stockholm, där jag som sagt utförde min praktik.

Samordningen har stor betydelse till vilken typ av entreprenadsform som gäller. Därför avgränsar jag mig till de viktigaste entreprenadformerna.

(8)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 3

2 Arbetssätt

Jag har valt att göra en enkätundersökning, där entreprenörerna fick svara på 15 frågor om samordningen mellan entreprenörerna. Jag har även läst på om olika entreprenadformer för att se hur respektive entreprenörsform fungerar. Sen har jag även kunnat diskutera med platschefen om hans arbetslivserfarenheter just om samordning.

(9)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 4

3 Entreprenadsformer

Det är byggherren eller beställaren som bestämmer vilken entreprenadsform som han tycker passar bäst in till sitt byggprojekt. Beroende på hur man vill fördela ansvaret mellan

byggherre/beställaren och entreprenör skiljer man mellan olika entreprenadformer. I byggbranschen brukar man tala om tre traditionella entreprenadsformer och det är delad entreprenad, generalentreprenad och totalentreprenad. På projektet Kv. Sandhamn där jag gjorde min praktik använde de sig av en totalentreprenad.

Delad entreprenad:

Först anlitar byggherren/beställaren konsulter som genomför projekteringen. Delad

entreprenad innebär att byggherren/beställaren upphandlar flera avtal med olika entreprenörer, så som bygg, mark, el, vvs och dessa kallas sidoentreprenörer. Även underentreprenörer anlitas för specialarbeten och det är byggherren/beställaren som samordnar alla dessa under produktionstiden. Oftast brukar byggherren/beställaren avtala bort samordningsansvaret till en entreprenör och det blir nästan alltid byggentreprenören, som är på byggplatsen den mesta tiden. Det är byggherren/beställaren som tillhandahåller bygghandlingarna.

Generalentreprenad:

Först anlitar byggherren/beställaren konsulter som genomför projekteringen. I en

generalentreprenad har byggherren/beställaren större möjlighet att påverka utformingen av huset i samarbete med projektörerna. Det är byggherren/beställaren som tillhandehåller färdiga bygghandlingar. Efter det upphandlar byggherren/beställaren själva byggandet av en byggare som kallas för generalentreprenör. Där har byggherren eller beställaren endast ett avtal rörande arbeten på byggarbetsplatsen. I sin tur upphandlar generalentreprenören underentreprenörer så som mark, vvs, el mm. Generalentreprenören ansvarar för

samordningen mellan entreprenörerna och han tillhandahåller även för allmänna hjälpmedel som till exempel ställning, bodar och andra arbetsplatsanordningar.

(10)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 5

Totalentreprenad:

Vid en totalentreprenad har byggherren eller beställaren (Familjebostäder) endast ett avtal som omfattar både projektering och utförande av entreprenaden. Totalentreprenören (HMB Construction AB) ansvarar för att byggnaden utförs enligt gällande normer och enligt de funktionskrav som är sammanställda i förfrågningsunderlaget. Funktionsanasvaret innebär att det färdiga byggobjektet ska uppfylla beställarens funktionskrav och för detta ska kunna gå anlitar totalentreprenören konsulter som projekterar åt dem. Senare upphandlar även totalentreprenören (HMB) underentreprenörer. Här tillhandahåller totalentreprenören bygghandlingar och även allmänna hjälpmedel som till exempel ställning, bodar och andra arbetsplatsanordningar.

Bilden visar organisationen på Kv. Sandhamn, som är en totalentreprenad.

Familjebostäder (byggherre)

Dala - EL

(UE) Bravida -

VVS (UE) Forsbäcks - Vent (UE)

Wilhelm Lindes målerifirma

(UE)

Stockholmsplatt (UE)

markservice HL (UE)

Övriga (UE) HMB Construction

(Totalentreprenör) AB Arkitekt - Bergkransz Arkitekter Konstruktion - Knut Jönssons Ingenjörsbyrå

Ventilation/VS - ICEE Eskilstuna EL - Belkab

(Projektörer) Bo Östlund (Projektledare)

(11)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 6

4 Resultat

4.1 Vad innebär samordning?

Jag slog upp ordet samordning i ordboken och förklaringen jag fick fram var ”organisera handling och ansträngningar eller dylikt så att ett gemensamt mål kan uppnås”.

Samordningen sker i samråd mellan bygg- och underentreprenörerna för att samtliga aktörer ska kunna sträva mot ett gemensamt mål. För att nå så bra resultat som möjligt och uppnå sina mål, bör samordningen fungera bra. Speciellt på HMB, där de bygger sjuttio hyreslägenheter med två styckena huskroppar med ett underliggande garage på trettioåtta P-platser. Hade samordningen inte fungerat bra där, hade det ställt till med många problem. HMB

Construction är samordningsansvariga under projektets gång, deras uppgift är att se till att samordningen fungerar väl för alla på arbetet, att utförandet sker som de skall, att det sker i rätt ordning samt i rätt tid.

Då man brukar ha ont om tid inom byggbranschen är det a och o att samarbetet mellan entreprenörerna på byggarbetsplatsen fungerar som det skall. Det är väldigt viktigt för

företaget att kunna slutföra projektet i tid, då de har en tidsplan att följa och konsekvensen kan i vissa fall bli vite ifall de inte följer tidsplanen de har fått angivet. För att företaget ska gå i vinst och lyckas väl behöver samordningen fungera på ett bra vis, annars kan det medföra konsekvenser.

(12)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 7

4.2 Hur fungerar samordningen mellan bygg- och underentreprenören på HMB?

Jag har valt att göra en enkät med femton frågor om hur entreprenörerna tycker att

samordningen på arbetsplatsen fungerar. Frågorna är utformade så att entreprenörerna har fem olika svars allternativ att välja på och alla entreprenörernas svar är anonyma. Det var sex entreprenörer som deltog i min undersökning. De UE jag frågade var EL, VVS, Vent, Målare, Mark och även lagbasen för HMB. Jag valde dessa sex styckena UE för att de är med i

projektet en längre tid och deras svar är mer relevanta än om jag skulle fråga en UE som bara är där några enstaka dagar. Jag kommer nu redovisa mina frågor samt svaren för att ni skall få en bättre insyn i undersökningen. Sedan har jag även valt att kommentera de negativa samt de positiva aspekterna jag har fått av min enkätundersökning. Efter summeringen kommer ett diagram för en tydligare bild på svaren. Därefter har jag även bifogat enkätundersökningen i bilagan (2 och 3) för att ni ska få en tydligare bild på svaren.

Min första fråga jag ställde var, hur pass insatta de var i huvud- och veckotidsplanen? Svaret jag fick var att fem av sex personer tyckte att de var bra insatta i huvud- och veckotidsplanen.

Detta är något jag ser positivt på, då kan de ta ett eget ansvar på ett bra sätt och på så sätt vet varje entreprenör vad de ska göra.

Nästa fråga jag ställde var, hur bra anser du att du fått den information om tider som du har behövt? Svaret jag fick på denna var fem av sex personer tyckte de hade fått bra information om tider och en som svarade okej. Även detta tycker jag ser väldigt positivt ut, då de vet när utförandet ska vara klart för varje moment. Då de har en bra inblick i när momentet ska vara slutfört, så vet de hur de ska planera alla olika moment för att sedan kunna slutföra sina moment. Detta är något positivt för projektet, så de kan slutföra det i tid genom att entreprenörerna har koll på tidsramen som ska följas och har koll på det.

Tredje frågan jag ställde var, hur bra anser du att du fått den övriga informationen som du har behövt? På denna fråga var svaren lite blandade. En entreprenör svarade mycket bra

medan två stycken svarade bra och tre stycken svarade okej.

Nästa fråga jag ställde var, anser du att mängden basmöten har varit tillräcklig? Alla sex entreprenörer svarade ja på denna fråga. Detta är något väldigt bra för projektet, då det är

(13)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 8 dessa möten som vi får insyn på hur det går med arbetet. Vi diskuterar veckotidsplanen, Skydd och miljö, APD-plan, ÄTA, egenkontroller och övriga frågor. Basmötena håller vi varje måndag och jag kan tycka att det är ett viktigt möte, då vi klargör vad som ska göras och det diskuteras även vad som komma skall.

Nästa fråga som besvarades var, hur bra har basmötena hjälpt dig i dina dagliga- samt veckoplanering? Fyra personer svarade bra och två personer svarade mindre bra. Det här var en av de frågor som jag trodde att alla skulle skriva att det funkade mycket bra på, för anledningen till att basmötena hålls är för att hjälpa UE med planering av momenten.

Sedan frågade jag även hur tycker du att upplägget i tidsplanen har fungerat för dina moment? Fyra av sex svarade att det funkade bra och två svarade att det funkade okej. Detta svar är inte allt för dåligt, med tanke på att de hinner utföra jobbet inom tidsramen. Då blir det inga förseningar och det är bra för projektet.

En fråga som hör till samma kategori är hur mycket har du kunnat påverka tiden i tidsplanen för dina moment? Där kom vi fram till ett mindre bra svar från UE. En svarade bra, två svarade okej och tre svarade mindre bra. Under projektets gång är det platschefen som utför huvudtidsplan åt UE, sedan har de ett antal dagar på sig att utföra arbetet beroende på vad det är för uppdrag. De får själva lägga upp hur de ska utföra arbetet, men det är platschefen som utser hur lång tid det ska ta för varje moment med hjälp av UE.

En annan fråga de fick svara på var har du klarat att följa tidsplanen under hela bygget?

Tre stycken svara mycket bra, medan en svara bra och två styckena svara okej. Det är upp till varje individ att följa tidsplanen och det är även deras ansvar att det utförs i rätt tid. Om man inte följer tidsplanen kan det bli vite för totalentreprenören som i detta fall är HMB. Därför är det viktigt för HMB att klarlägga detta, så att alla UE hinner klart i tid. Och även när UE tar på sig jobbet vet de om vilken tid deras moment ska vara klart. Klarar man inte att följa tidsplanen måste man flagga för det i tid, så man hinner göra en återgärd i tid.

Jag ställde en fråga Hur upplever du den generella stämningen på byggt? Där fick jag till svar att tre personer tyckte att det var mycket bra och två personer tyckte det var bra. Och en som tyckte det var okej. Denna fråga är väldigt viktig om ett bygge ska kunna fungera bra, då stämningen ska vara god mellan alla entreprenörer för ett lyckat resultat.

(14)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 9 Nästa fråga som besvarades var Hur tycker du att samararbetet med andra entreprenörer har fungerat? Jag fick till svar att två personer tyckte det var mycket bra. Även två personer som tyckte det var bra och en som tyckte det var okej. Det var även en som svarade mindre bra och det svaret är inte så bra, då man vill ha ett bra samarbete mellan entreprenörerna. Överlag tycker jag att samarbetet fungerade riktigt bra på Kv. Sandhamn, då man kunde ha bra

konversationer med alla UE. Behövdes det göra någon snabb återgärd var UE väldigt flexibel av sig och kunde återgärd det direkt. Alla på bygget strävar ju efter samma mål, därför bör det vara bra samarbete på en byggarbetsplats.

Nästa fråga jag ställde var, Hur har din egen planering fungerat ihop med andra

entreprenörer? På denna fråga fick jag bra svar, då två personer tycke att det fungerar mycket bra och tre personer bra. Sen var det bara en som hade svarat mindre bra. Det är väldigt viktigt att den egna planeringen fungerar ihop med andra entreprenörer för man vill inte stå och jobba på varandra. På vårt projekt körde vi med att varje entreprenör hade ett plan för sig själv i princip och hade sex dagar på sig att bli klara med det planet. Planet varierade från tre stycken lägenheter upp till sex lägenheter. Detta tycker jag funkade väldigt bra för då vet man när man ska bli klar med planet och när man ska gå vidare till nästa plan som är planerad.

Blev man inte klar med planet var det ganska lugnt, då nästa entreprenör kunde börja i en annan lägenhet på planen. Men oftast tog UE in mer ”gubbar” för att de skulle hinna klart i tid.

Sedan frågade jag även, Tycker du att de andra entreprenörerna städar efter sig? Två stycken svarade bra, två svarade okej och en mindre bra. Även en som svarade dåligt. Just på denna fråga visste jag att det skulle luta lite åt det sämre. För denna fråga togs upp ganska många gånger på basmöterna, där klagade många på att det inte var tillräckligt bra städat efter en yrkesgrupp som slutfört sitt arbete. Jag anser att det var mest lathet och kanske lite stress som ledde till att man inte städade tillräckligt bra efter sig. När man inte städar efter sig uppstår det oftast irritation mellan yrkesgrupperna och det leder till dålig stämning på bygget. En sådan liten sak som städning kan bli en väldigt stort irritations grej på en arbetsplats.

En annan fråga de fick svara på var, hur har du upplevt projektet i sin helhet? Där fick jag till svar att en tycker det var mycket bra och fyra stycken tyckte det var bra och en okej. Enligt mig var det bra svar, då alla verkar nöjda med projektet. Denna fråga är viktig då man ser om

(15)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 10 folk är nöjd eller missnöjd angående projektet. Och då kan man som totalentreprenör känna sig nöjd med dessa svar som framkom.

Jag ställde även en fråga som löd, hur nöjd är du med din egen insats i projektet? Tre

personer svarade mycket bra, medan en svarade bra och två personer okej. Det är bra att de är nöjda med sin egen insats, då det blir bra resultat därefter. Hade många varit missnöjda med deras insats skulle kvalitén antagligen varit sämre utfört och det är något som vi strävar emot.

(16)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 11

(17)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 12

4.3 Hur är underentreprenörens syn på samordningen på byggarbetsplatsen?

Från det jag har fått fram ur min enkätundersökning om samordning mellan entreprenörer, kan man se en tydlig bild överlag att alla entreprenörer verkar nöjda med projektet Kv.

Sandhamn. Underentreprenörernas syn på en byggarbetsplats kan se väldigt olika ut.

De UE som är med i ett projekt en längre tid har mer inblick än andra UE som är med i projektet en kortare tid. När vi hade basmöten varje måndag satt även UE med, då vi

diskuterade veckotidsplanen och hur de låg till i sina moment. Då kunde de även ta upp vad som inte fungerade angående samordningen på arbetsplatsen. Var det några problem

angående samordningen, löste dem det under dessa basmöten.

4.4 Klarar man att hålla byggbranschens strama tidsplaner?

Dagens byggbransch har väldigt tighta byggtider och problemet med stora byggprojekt är samordningen. Det är väldigt viktigt med en tidsplan som fungerar, då alla parter vill bli klara med ett projekt så snabbt som möjligt. Både för att entreprenörer vill tjäna pengar och även för byggherren som vill ha det klart så snabbt som möjligt. På Kv. Sandhamn klarade man hålla tidsplanen galant, då man till och med låg före huvudtidplanen. Annars brukar man få höra att byggentreprenörer oftast ligger dåligt till i sina huvudtidsplaner. Ibland hände det att HMB Construction låg efter i sina veckotidsplaner, då någon av deras egna snickare eller UE inte hade hunnit med som stod på veckotidsplanen. Men det löste sig alltid, då man kunde jobba ifatt veckotidsplanen med andra moment istället. Man kunde även sätta in fler yrkesarbetare på just de momenten som de inte hann färdigt med.

(18)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 13

5 Diskussion

Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur samordningen fungerar på arbetsplatsen mellan bygg- och underentreprenörerna i HMB Construction AB. Anledningen till att jag ville få reda på hur samordningen fungerar på en byggarbetsplats är för att, samordningen är en av dom viktigaste aspekterna på arbetsplatsen, för har man inte en bra samordning kan man inte heller få ett välfungerande projekt. För att jag skulle komma fram till en slutsats, hade jag fyra frågor som skulle besvaras.

Samordning är något som sker i samråd mellan bygg- och underentreprenörer för att samtliga individer ska kunna sträva mot ett gemensamt mål. För att nå så bra resultat som möjligt och uppnå sina mål, bör samordningen fungera bra. På HMB Constructions hade vi ett projekt där vi byggde sjuttio lägenheter med två stycken huskroppar samt ett underliggande garage.

Genom en bra samordning på HMB Constructions nådde vi bästa möjliga resultat, då bygget utfördes i tid enligt huvudtidsplanen. Anledningen till att samordningen nådde bästa möjliga resultat, var för att alla samarbetade, följde tidsplanen och lyssnade även på direktiven från arbetsledningen.

För att samordningen ska fungera som allra bäst på en byggarbetsplats, är det a och o att samordningen mellan bygg- och underentreprenörer fungerar väl. Ifall det inte fungerar bra, kan hela projektet rasa samman. På HMB hade man varje måndag ett basmöte för att

diskutera om veckotidsplanen fungerade, detta var enligt mig jättebra för att samordningen skulle fungera. Man fick se i vilken fas de andra entreprenörerna låg och det var bra för alla att veta hur man låg till, så det inte krockar någonstans. Underentreprenörerna kunde även på ta upp synpunkter på tidsplanen, ifall det var någon som inte hann med sitt moment, så kunde man hjälpas åt. Dessa olika punkter tycker jag är jätte viktigt på en arbetsplats, ifall man vill uppnå bäst resultat.

Oftast när samordningen fungerar som den ska på arbetsplatsen, flyter tidsplanen på som den skall. Genom detta kan man följa den strama tidsplanen som finns i dagens samhälle. Men skulle det vara så att samordningen inte fungerar som den ska, leder det oftast till att tidsplanen inte hålls och då är det självklart att man inte kan följa den strama tidsplanen

(19)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 14 heller. Genom att samordningen inte fungerar kan det leda till att man blir oense på

byggarbetsplatsen och detta är inget positivt för HMB Constructions, ifall det hade inträffat där.

(20)

_______________________________________________________________________________________

Johan Frostensson

sida 15

6 Slutsats

Slutsatsen för detta arbete är att jag fick reda på det jag ville och det var hur samordningen fungerade mellan bygg- och entreprenörerna. Och jag insåg även att utan en välfungerande samordning, så skulle det inte fungera på byggarbetsplatsen. När jag kom på att skriva om detta ämne insåg jag egentligen inte hur viktigt det var med samordningen på

byggarbetsplatsen. Jag fick en inblick i hur det fungerar och det är något som jag kan ta med mig i arbetslivet framöver.

Hade jag fått göra om något i arbetet, hade jag nog valt andra svarsalternativ på

enkätundersökningen. Jag kom på vid senare skede att svarsalternativen kanske var lite för lika, men trots det tycker jag ändå att jag uppnådde vad jag ville med frågorna.

(21)

7 Referenser

Litteratur:

Revai, E. (2012). Byggstyrning. 4 uppl. Stockholm: Liber AB

(22)

8 Bilagor

Bilaga 1. Kv.Sandhamn

Pågående projekt Kv. Sandhamn

Beställare: AB Familjebostäder Vunnen projekttävling

70 st hyreslägenheter, två huskroppar med underliggande garage för 38 P-platser.

BOA: 5478 m² BTA: 8868 m²

Lägenhetsfördelning:

1:or 3%, 2:or 31%, 3:or 16%, 4:or 50%

Startbottenplatta: Maj 2012 Inflytt : dec 2013 och feb 2014 Stomsystem: Platsgjutna bärande betonginnerväggar med plattbärlag och putsbärarväggar.

Fasad: tjockputs, screentrycksvägg och stensockel.

Installationer:

VS, mätning och debitering av värme och tappvarmvatten. Utbytbara stammar ifrån trapphusen. Inga synliga stammar.

Ventilation, motströmsväxlare med aggregat på vinden och separat agg. för garaget. Safera brandvakt i samtliga lägenheter.

EL, Aptus för bokning av tvättstugor och tillträde till postboxar, moloker och allm.utr. Led

belysning i allm.utr. Fiber till samtliga lägenheter.

Utmaningar i projektet:

Rivning av en befintlig panncentral, 4 våningar i souterräng, 30m från tunnelbanan.

Referens:

Bo Östlund, projektledare AB Familjebostäder

(23)

Bilaga 2. Enkätundersökning

Enkätundersökning om Samordning mellan Entreprenörerna

Johan Frostensson

(24)

Enkäten består av 15 stycken frågor

Ringa in det som passar bäst in på frågan enligt dig själv.

A B C D E

Mycket bra Bra Okej Mindre bra Dåligt

1. Hur pass insatt i huvud- samt veckotidsplaner anser du att du har varit? A B C D E 2. Hur bra anser du att du fått den information om tider som du har behövt? A B C D E 3. Hur bra anser du att du fått den övriga informationen som du har behövt? A B C D E 4. Anser du att mängden basmöten har varit tillräcklig? JA / NEJ 5. Hur bra har basmötena hjälpt dig i dina dagliga- samt veckoplanering? A B C D E 6. Hur tycker du att upplägget i tidsplanen har fungerat, för dina moment? A B C D E 7. Hur mycket har du kunnat påverka tiden i tidsplan, för dina moment? A B C D E 8. Hur tycker du att upplägget i tidsplanen har fungerat, för hela bygget? A B C D E 9. Har du klarat att följa tidsplanen under hela bygget? A B C D E 10. Hur upplever du den generella stämningen på bygget? A B C D E 11. Hur tycker du att samarbetet med andra entreprenörer har fungerat? A B C D E 12. Hur har din egen planering fungerat ihop med andra entreprenörer? A B C D E 13. Tycker du att de andra entreprenörerna städar efter sig? A B C D E 14. Hur har du upplevt projektet i sin helhet? A B C D E 15. Hur nöjd är du med din egna totala insats i projektet? A B C D E

(25)

Bilaga 3. Resultat av enkätundersökningen

Svar av enkätundersökningen om samordning mellan entreprenörerna

Frågorna har besvarade av 6 styckena entreprenörer Fråga 1.

Fråga 2.

0 1 2 3 4 5 6

Hur pass insatt i huvud- samt veckotidplaner anser du att du har varit?

0 1 2 3 4 5 6

Hur bra anser du att du fått den information om tider som du har behövt?

(26)

Fråga 3.

Fråga 4.

0 1 2 3 4 5 6

Hur bra anser du att du fått den övriga informationen som du har behövt?

0 1 2 3 4 5 6

Anser du att mängden basmöten har varit tillräcklig?

Ja Nej

(27)

Fråga 5.

Fråga 6.

0 1 2 3 4 5 6

Hur bra har basmötena hjälpt dig i dina dagliga- samt veckoplanering?

0 1 2 3 4 5 6

Hur tycker du att upplägget i tidplanen har fungerat, för dina moment?

(28)

Fråga 7.

Fråga 8.

0 1 2 3 4 5 6

Hur mycket har du kunnat påverka tiden i tidsplan, för dina moment?

0 1 2 3 4 5 6

Hur tycker du att upplägget i tidplanen har fungerat, för hela bygget?

(29)

Fråga 9.

Fråga 10.

0 1 2 3 4 5 6

Har du klarat att följa tidsplanen under hela bygget?

0 1 2 3 4 5 6

Hur upplever du den generella stämningen på bygget?

(30)

Fråga 11.

Fråga 12.

0 1 2 3 4 5 6

Hur tycker du att samarbetet med andra entreprenörer har fungerat?

0 1 2 3 4 5 6

Hur har din egen planering fungerat ihop med andra entreprenörer?

(31)

Fråga 13.

Fråga 14.

0 1 2 3 4 5 6

Tycker du att de andra entreprenörerna städar efter sig?

0 1 2 3 4 5 6

Hur har du upplevt projektet i sin helhet?

(32)

Fråga 15.

0 1 2 3 4 5 6

Hur nöjd är du med din egna totala insats i projektet?