”De vet inte hur bra det är att bo här”

”De vet inte hur bra det är att bo här”

Konflikten mellan en kommuns anpassnings- och utvecklingsstrategier

”They don’t know the greatness of living here”

The conflict between a municipality’s adaptation and development strategies

Kristin Rydahl Hansson Sara Gilleby

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Kulturgeografi/Samhällsplanerarprogrammet Grundnivå, 7,5 hp

Svante Karlsson Emil Olovsson 2020-05-27

Sammanfattning

Ett flertal av Sveriges kommuner har haft en befolkningsminskning i upp till 40 år. Trots detta är normen för Sveriges kommuner att sträva efter tillväxt, vilket inte är möjligt för alla. Det finns delade åsikter kring hur befolkningsminskning ska hanteras. Det finns de som menar att Sveriges kommuner som drabbas av detta borde välja en annan strategi och inse att de inte kommer växa medan andra menar att problemet ligger i att landsbygden inte prioriteras.

Denna studie ämnar undersöka hur situationen ser ut i Munkfors kommun som har en historia av att krympa. Munkfors kommun beskriver sig själva som det givna valet för alla åldrar, men trots detta har kommunens befolkning minskat med 31,4 procent mellan åren 1975–2017.

Studien ämnar besvara vilka strategier som finns inom kommunen för att utveckla orten, vilken uppfattning de boende i Munkfors har jämfört med de som inte bor i Munkfors samt varför Munkfors har en åldrande befolkning.

Forskningen som presenteras i studien bygger främst på landsbygdspolitik och studier om vilka möjligheter som ges till ungdomar i deras hemkommuner. Studien baseras även på en kvantitativ metod i form av en enkät som gav underlag till en diskussion och analys av Munkfors. I diskussion- samt analyskapitlet vävs den tidigare forskningen ihop med svaren från enkäten. Resultatet visade att de som bor i Munkfors trivs mycket bra, men att de är medvetna om vilka brister kommunen har. De fördomar som de icke-boende i kommunen hade om Munkfors stämmer överens om de brister som boende i Munkfors presenterade.

Munkfors kommun verkar inte ha någon tydlig strategi för att vända siffrorna gällande befolkningsminskningen, utan de verkar leva på befolkningsökningen från flyktingkrisen 2015. På grund av bristerna som Munkfors har vill inte unga stanna eller flytta till kommunen och kvar är den äldre befolkningen.

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1

1.1 Problemformulering ... 1

1.2 Frågeställning ... 3

1.3 Syfte ... 3

1.4 Avgränsningar... 3

2. Begrepp... 4

2.1 Utveckling och tillväxt ... 4

2.2 Landsbygd och stad ... 4

2.3 Skattesystemets påverkan ... 4

3. Teori- och litteraturgenomgång ... 6

3.1 Demografi och statistik ... 6

3.2 Att förbereda sig för en minskande befolkning ... 7

3.3 Hela Sverige ska leva... 7

3.4 Oförutsägbar befolkningsökning ... 8

3.5 Visioner för landsbygden ... 8

3.6 Politik och styre ... 9

3.7 Möjligheter för ungdomar... 10

4. Metod ... 12

4.1 Val av metod ... 12

4.2 Utförande av enkäten ... 12

4.3 Kritik ... 12

4.4 Reliabilitet och Validitet ... 13

4.5 Etik ... 14

5.0 Empiri ... 15

5.1 Resultat av enkätstudien ... 15

5.1.1 Ålder och antal responderande ... 15

5.1.2 Bor i Munkfors ... 16

4.1.3 Bor inte i Munkfors ... 20

5.1.4 Avslutande frågan ... 24

5.2 Visioner i Munkfors ... 24

6.0 Analys och diskussion ... 26

6.1 Analys av enkät... 26

6.2 Analys av enkät kopplat till litteraturen... 26

6.3 Diskussion... 28

7.0 Slutsats ... 31

7.1 Slutsats kring frågeställning 1 ... 31

7.2 Slutsats kring frågeställning 2 ... 31

7.3 Slutsats kring frågeställning 3 ... 31

8.0 Vidare forskning ... 33

Bilagor ... 34

Arbetsfördelning ... 35

Källförteckning ... 36

1

1. Inledning

Sveriges befolkning har ökat till drygt 10,3 miljoner invånare från ca 8,1 miljoner de senaste 50 åren (SCB 2019). Denna ökning har inte skett jämnt fördelat över hela landet. Storstäderna är de som har växt medan de små kommunerna samt landsbygdsorterna är de som har krympt.

Syssner (2018a) förklarar att vi har genomgått en stor förändring i Sverige då nio av tio svenskar bodde på landsbygden på 1800-talet. Flera kommuner i Sverige har haft en

minskande befolkning länge, exempel på detta är bland annat Hagfors och Munkfors som haft en befolkningsminskning på 36,6 procent och 31,4 procent mellan åren 1975–2017. Mindre kommuner har problematik med en åldrande och krympande befolkning enligt Syssner (2018a), men vad är det som gör att dessa siffror inte vänder?

Det är vanligt att kommuner arbetar för att öka befolkningen, inte minst för att få tillbaka de unga som flyttat ifrån kommunen. Statistiken visar att de som flyttat ifrån en mindre kommun i större utsträckning inte flyttar tillbaka men att en stor del av ungdomarna i dessa kommuner egentligen vill stanna i sin hemkommun efter gymnasiet om de hade haft möjlighet (Svensson 2017).

Sociala sammanhang försvinner från småstäderna i allt större utsträckning vilket bidrar till färre platser för social samvaro, vilket påverkar olika åldersgrupper på olika vis enligt Westholm (2018). Tidholm (2017) menar att Sverige som land fungerar utmärkt, men inte överallt i landet. När Sveriges framtid planerades och skissades upp under år 1950–60

beskrevs landsbygden enbart som en plats för skogs- och lantbruk. När urbaniseringen tog fart var det staden som fick fokus och kvar stod landsbygden som sågs som fattigt, mindre bildat och efter i utvecklingen (Forsberg 2013). Tidholm (2017) beskriver att landsbygden idag uppfattas som mer attraktiv än orternas centrum och lockar med lägre fastighets- och

markpriser, möjlighet till djurhållning samt mer luft omkring sig. Men det som också räknas med i den bilden är långa avstånd till närmaste servicepunkt, skola, sjukhus, brandkår och räddningstjänst.

I första kapitlet av arbetet kommer Munkfors kommun att presenteras samt problematiken gällande den allt åldrande och minskande befolkningen. Munkfors är ett exempel på en kommun som har en lång historia av befolkningsminskning (SCB 2018). För att synliggöra detta kommer frågeställningar, syfte samt avgränsningar att presenteras.

1.1 Problemformulering

Munkfors kommun är en ort mitt i Värmland och kommunens slogan är “hjärtat i Värmland intill Klarälven” (Munkfors Kommun 2016). Munkfors är beläget cirka 6 mil norr Karlstad och övriga närliggande orter är Sunne och Hagfors som är belägna västerut respektive norrut.

Närmaste gymnasieskolorna finns i Sunne och Hagfors samt närmaste universitet i Karlstad.

Förskola och grundskola finns i kommunen. I Munkfors bor 3740 personer, vilket är en minskning på cirka 35 procent sedan 1970-talet. År 2019 minskade befolkningen med 49 personer. Medelåldern i kommunen är 47,0 år, vilket är 5,7 år äldre än Sveriges genom- snittliga medelålder på 41,3 år (SCB 2019).

2 Diagram över Sveriges, Karlstads och Munkfors befolkningsutveckling mellan åren 1970–

2018. Befolkningsutvecklingen i Munkfors speglar inte Sveriges befolkningsutveckling. I diagrammet för Munkfors syns en liten ökning år 2016 vilken kan härledas till flyktingkrisen som infann sig 2015. Källa SCB (2019)

I kommunens översiktsplan beskrivs Munkfors som en kommun med stora möjligheter för personlig utveckling inom alla åldrar och framställs som det givna valet för familjer, företagare, pensionärer samt för dem som vill uppleva natur och evenemang i en god och trygg livsmiljö. Munkfors målar upp en bild av kommunen som en evenemangsort där en mångfald aktiviteter äger rum, exempelvis världens största dragspelsstämma, bond-

komikerfestivalen, hockeyläger och scoutläger. Kommunens vision för 2020 lyder “Munkfors- Ransäter en attraktiv, företagsam, nära och hållbar kommun - känd för att vara spännande, stolt och nyfiken” (Munkfors kommun 2016). Men år 2015 blev Munkfors utsedd till Sveriges fulaste ort av männen som ligger bakom “detsannasverige” och då beskrevs kommunen som ett offer av urbaniseringens framfart (Expressen 2015).

Statistiken säger att befolkningen minskar och att medelåldern är hög, vilket innebär att befolkningen som bor i Munkfors försvinner till annan ort och att det föds färre än vad det dör. I dagsläget bor 87 procent av Sveriges befolkning i städer och belastningen ökar därmed på dessa platser (SCB 2019). En eventuell lösning på detta kan antingen vara att öka

attraktiviteten på landsbygden och i mindre orter genom platsmarknadsföring eller acceptera att kommunen krymper och därmed ändra strategi (Syssner 2018a). Men hur ska mindre orter som Munkfors gå tillväga för att göra orten attraktiv för alla åldrar?

3 1.2 Frågeställning

Frågeställningarna bygger på hur Munkfors kommuns framtid ser ut och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förändra situationen.

1. Vilka strategier finns inom Munkfors kommun för att utveckla orten idag?

2. Vilken uppfattning om kommunen har de boende i Munkfors jämfört med de som inte bor i kommunen?

3. Varför har Munkfors en åldrande befolkning?

1.3 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka om synen på Munkfors kommun skiljer sig mellan de som är bosatta där och de som inte är det samt vilka strategier kommunen har för att öka sin befolkning och ta vara på den befintliga. Bilden som målas upp i kommunens visioner liknar inte det som statistiken från SCB visar. Målet med denna studie är att förstå varför Munkfors har en åldrande befolkning, skillnader i synen på Munkfors mellan de boende och inte boende samt att klargöra vilka strategier kommunen har för att förändra situationen.

1.4 Avgränsningar

Vi kommer att studera närmare hur utvecklingen ser ut i Munkfors. Det kommer att presenteras olika teorier, data och studier från andra orter i Sverige. Munkfors är den kommunen som i största utsträckning kommer att studeras.

4

2. Begrepp

I detta kapitel av arbetet kommer begrepp som utveckling och tillväxt, landsbygd och stad samt skattesystemets påverkan redas ut då dessa begrepp lägger grunden för arbetet. Teorier samt litteraturgenomgång kommer att redogöras i det tredje kapitlet.

2.1 Utveckling och tillväxt

Enligt svenska akademins ordlista innebär begreppet utveckling en förändring och förbättring av något, ofta i positiv riktning (SAOL 2015). Utveckling i detta arbete handlar inte bara om tillväxtpolitik, utan också anpassningspolitik vilket syftar till att det tas hänsyn till scenarier där en tillväxt inte sker. Tillväxt innebär enligt SAOL (2015) fysiskt växande eller en ekonomisk expansion inom något, ofta starkt kopplat till ekonomisk ökning. Tillväxt kan också handla om att inom kommuner få en ökande befolkning, vilket i sin tur kan innebära ekonomisk tillväxt. Utveckling inom landsbygden behöver inte alltid innebära tillväxt i form av en ökande befolkning, det kan också betyda att strategier förändras och förbättringar tillförs genom ett förändrat synsätt (Syssner 2018a).

2.2 Landsbygd och stad

Enligt statistiska centralbyrån bodde år 2018 87 procent av Sveriges befolkning i en tätort. En tätort definieras enligt Nyström & Tonell (2012) som en ort där husen är bebyggda med högst 200 meter mellan varandra och som innehar minst 200 invånare. En tätort är därmed inte alltid en stad, men en stad är alltid en tätort. Enligt Jordbruksverket (2019) kan stad och landsbygd förklaras genom de 4 olika stegen storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd. Storstadsområden innebär storstadskommuner och stadsområden täta

blandade kommuner. Landsbygd innefattar glesa blandade kommuner och tätortsnära

landsbygdskommuner medan gles landsbygd innebär glesa landsbygdskommuner och mycket glesa landsbygdskommuner. Därmed kan landsbygd definieras som motsatsen till en stad.

2.3 Skattesystemets påverkan

Amcoff (2015) skriver att befolkningssammansättningen i en kommun utgör dess möjligheter då dessa grupper påverkar skattebasen, arbetskraft och behovet av service inom kommunen.

Om en större del av befolkningen är äldre bidrar det till konsekvensen att skattebasen höjs samtidigt som befolkningen är i större behov av välfärdstjänster. Är en större del istället i arbetsför ålder medför detta att skattebasen blir god och behovet av välfärdstjänster minskar.

Ekonomen Klas Eklund (SKL 2015) förklarar precis som Amcoff (2015) att följden av en åldrande befolkning och urbanisering bidrar till att kommunen blir tvingade till höjda skatter.

Den äldre befolkningen som har blivit kvar i den krympande kommunen kräver mer vård och de unga som har flyttat därifrån finns inte kvar för att driva samhället framåt. I samband med höjda skatter blir kommunen mindre tilltalande vilket medför att det blir svårare att dra till sig fler jobb (SKL 2015). Svensson (2017) menar att när en kommun krymper minskar

attraktiviteten för företag att etablera sig på platsen, vilket medför att jobbmöjligheterna blir sämre. Eklund (SKL 2015) och Svensson (2017) beskriver båda att konsekvensen blir att de

5 unga i kommunen blir svåra att behålla. Skattesystemets påverkan kan därmed vara en ond spiral enligt Eklund (SKL 2015).

Sverige har ett skatteutjämningssystem som bygger på att städer som Stockholm hjälper fattigare kommuner. Eklund anser att detta är ett sätt som kan hjälpa kommuner som kämpar ekonomiskt, men att detta bara fungerar på kort sikt då han anser att denna metod kan ge andra negativa effekter på Sveriges ekonomiska system. Skatteutjämningssystemet är inte ett begrepp eller ämne som vi kommer fördjupa oss mer i under detta arbete (SKL 2015).

6

3. Teori- och litteraturgenomgång

I detta kapitel av arbetet ämnar vi att förklara och presentera teorier, statistik och forskning kring krympande kommuner, demografi, handlingsstrategier, politik, ungas framtids- möjligheter samt visioner för landsbygden. Munkfors kommun har en åldrande befolkning, kommunen tilltalar inte yngre och Munkfors som ort står inför utmaningar gällande dess utveckling. Det finns en norm enligt Syssner (2018a) gällande tillväxt där det handlar om att en kommun ska växa och få en ökande befolkning samt en lägre medelålder. Statistiken från SCB (2018) visar att Munkfors har en minskande befolkning och en högre medelålder, vilket inte tyder på det som normen säger.

3.1 Demografi och statistik

Syssner (2018a) beskriver att det finns länder och platser som minskar i antalet invånare trots att jordens befolkning ökar. Det finns många orsaker till att en befolkning kan minska och det kan vara bland annat på grund av att de unga inom landet väljer att flytta utomlands, att det föds färre än vad det dör eller att invandringen är låg. Utvecklingen för demografin sker i ojämna faser inom de olika länderna i världen och världen speglas av urbaniseringen som utvecklar samhället på det sättet att en allt större andel bor i städer idag. År 2018 fanns det inga krympande storstäder i Sverige, utan det var de större städerna, storstadsregionerna och de orter som har universitet som växte. Det är inte unikt för Sverige att en större andel bor i städer i jämförelse med landsbygd, det ser likadant ut i andra länder som exempelvis Norge.

Landet har också städer som växer och landsbygd som avfolkas trots att de har en generös regionalpolitik (Syssner 2018a).

Att storstäder växer beror inte på att människor flyttar från landsbygden till städer utan beror istället på inflyttning från andra länder och genom ett större barnafödande. En anledning till det större barnafödandet i exempelvis Stockholm beror på att finns en större andel kvinnor som är i fertil ålder där jämfört med resterande delen av landet. Detta medför att storstäder skulle fortsätta att öka även utan inflyttning då folkökningen ligger inbyggd i åldersstrukturen som i sin tur beror på många år av ungas inflyttning till större städer för bland annat

utbildning och arbete (Westholm 2018). Dock föds det färre barn idag än vad det gjordes förr vilket kan bero på ökade rättigheter för kvinnor och att fler kvinnor satsar på karriär istället för att stanna hemma och förlita sig på mannens inkomst enligt Ballas och Dorling (2016).

Situationen kan se annorlunda ut beroende på vart i Sverige barnafödandet och

medellivslängden studeras. I en mindre kommun som exempelvis Munkfors är det färre som föds än i jämförelsevis Stockholm. År 2019 föddes det 33 personer och dog 52 personer i Munkfors, medan det i Stockholm föddes 12 946 personer och dog 6269 personer.

Medelåldern skiljer sig också mellan Munkfors och Stockholm där den är 47 år respektive 39,2 år. Stockholm hade även en större befolkningsökning på 11 919 personer jämfört med Munkfors minskning på 49 personer (SCB 2019).

7 3.2 Att förbereda sig för en minskande befolkning

Syssner (2018a) menar att det finns en norm gällande mindre kommuner och deras tillväxt som syftar till att de ska sträva efter att växa i form av ökad befolkning. Att bli fler människor i en kommun innebär ett större antal kunder som handlar, fler skattebetalare och fler som arbetar. En anledning till att mindre kommuner inte tillämpar anpassningsstrategier är för att de hoppas på att födelsetalen ska öka och att fler vill flytta dit. Det finns människor i mindre kommuner där befolkningsmängden minskar som engagerar sig och har ambitioner om att kommunen ska växa, men Syssner menar att det inte håller i längden då det krävs mer för en förändring. Syssner (2018a) anser att det krävs att det läggs upp planer på hur det ska arbetas om den demografiska utvecklingen inte går att vända samt att det bör ses över hur ett

funktionsdugligt, starkt och gott samhälle på platser där befolkningsmängden är vikande kan byggas upp.

Syssner (2018a) förklarar att hon inte menar att kommuner som är krympande ska sluta sträva efter tillväxt, men att det kan vara klokt att lägga upp en plan A och en plan B. Plan A kan handla om den lokala politiken kring utveckling och tillväxt, det som kommuner idag strävar efter. Det kan handla om att skapa tillväxt, få folk att flytta dit, göra kommunen attraktiv och utveckla kommunen. Det som också är viktigt är att ta hänsyn till plan B, vilket syftar till den lokala anpassningspolitiken. I denna plan arbetas det med de frågor som inte handlar om att växa, de eventuellt tyngre frågorna som kan handla om att kommunen krymper, befolknings- mängden minskar, invånarna blir äldre och så vidare. Dessa två tillvägagångssätt är helt olika, men om planerna kan stödja varandra kan en kommun utvecklas på ett positivt och bra sätt (Syssner 2018a). Teorin enligt Syssner bygger på att det möjligen inte är realistiskt att planera för tillväxt i alla kommuner då flera kommuners verklighet speglas av en befolkning som minskar och åldras (Syssner 2018b).

3.3 Hela Sverige ska leva

Till skillnad från Syssners teorier om att små kommuner inte behöver öka sin befolkning ser Hela Sverige (2018) att mindre kommuner kommer ha möjlighet att få en ökad befolkning.

Fyra viktiga kriterier de jobbar med är mångfaldhet, demokrati, hållbarhet och jämställdhet i Sverige. De menar att genom att tillämpa olika metoder kan landsbygden utvecklas och bli mer attraktiv. Det handlar om att använda resurserna i landet rätt så att det blir en balans mellan stad och landsbygd. Hela Sverige anser att föreskrifter utformas från normen om en urban civilisation vilket medför försämring av förutsättningar på landsbygden för arbete, kultur, service och välfärd. Genom metoder som exempelvis mikrofonder kan landsbygden få ekonomisk stöttning och på så vis kan hela landet kan bli levande. Genom att fatta, förenkla, framtidssäkra, främja och förändra kommer landsbygden fortsätta leva och utvecklas (Hela Sverige 2018).

För att främja landsbygden har Hela Sverige skapat ett Landsbygdsprogram och där framgår det att det bör digitaliseras mera för att nå regeringens bredbandsmål. De vill också att landsbygdsföretag ska få finansieringsmöjligheter inom mer än bara den gröna näringen då det satsas mer på företag i städer än på landsbygden. Tredje området som Hela Sverige

8 engagerar sig inom är service och trygghet vilket menas att det ska finnas livsmedel och drivmedel var man än bor i landet. De anser att staten ska vara närvarande och skapa trygghet överallt, polisen och ambulansen ska komma snabbt oavsett var du bor. Det är också viktigt att det finns bostäder på landsbygden. I nuläget prioriteras detta till de centrala delarna av orter och inte i de perifera områdena. Ytterligare delar som tas upp i landsbygdsprogrammet är en fungerande infrastruktur och kollektivtrafik, att jobb och utbildning inte centraliseras, kulturlivet, inflytande för den lokala befolkningen samt frågan om hållbarhet (Hela Sverige 2018).

3.4 Oförutsägbar befolkningsökning

Syssner (2018a) beskriver att det finns de som menar att vi inte har krympande kommuner i samma grad längre då invandringen i samband med flyktingkrisen 2015 har bidragit till en befolkningsökning i ett flertal kommuner i Sverige. Hon instämmer på punkten om att det var en befolkningsökning under 2015 i ett flertal kommuner, men hon motsätter sig att det inte finns krympande kommuner längre då statistiken visar en fortsatt procentuell minskning berörande befolkningsmängd mellan 2012 och 2017. Syssner menar att det är svårt att förutse hur befolkningsutvecklingen förändras över tid. Ett exempel på när det kan vara svårt att förutsäga vad som händer på lång sikt i en kommun är när befolkningsmängden har ökat tack vare invandring. Då ligger svårigheten i att förutsäga om de människor som kommer till kommunen kommer att få stanna i landet och därmed kommer kunna stanna i kommunen, samt om de vill stanna i den kommunen som de ursprungligen hamnat i eller förflytta sig till en annan kommun.

Westholm (2018) menar precis som Syssner (2018a) att dessa grupper som har kommit till Sverige och den svenska landsbygden ofrivilligt är svåra att förutse då de har kommit hit under förhållanden som krig och andra katastrofer. Då de ej tagit sig till kommunen avsiktligt ligger svårigheten i att veta om de strävar efter och kan tänka sig ett nytt liv på den svenska landsbygden eller om de drömmer sig tillbaka till sitt hemland. De kommer med olika förutsättningar i form av utbildning och erfarenheter och har därmed olika förutsättningar att lyckas i Sverige (Westholm 2018). Tidholm (SKL 2015) är också enig i denna fråga då han anser att flyktingar kan ge falska framtida siffror som är svåra att räkna med. Ett flertal kommunalråd menar på att de växer tack vare flyktingar och invandring, men Tidholm (SKL 2015) menar att dessa siffror förmodligen kommer att sjunka när dessa människor fått uppehållstillstånd eller avvisningsbeslut.

3.5 Visioner för landsbygden

Syssner (2018b) ger ett antal idéer för hur framtiden skulle kunna se ut i ett landsbygds- samhälle. Den första är Den hållbara landsbygden vilket enligt Syssner (2018b) är en vanlig uppfattning om landsbygden då den redan idag är hållbar när det kommer till ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Problemet med landsbygden är att för få människor

upptäckt fördelarna med att bo på landsbygden och att fördelarna inte ses som viktigare i vårt samhälle. Den andra visionen är Besöksplatsen vilket innebär användande av landsbygden för rekreation, turism, upplevelser och besöksnäring. Här är utgångspunkten för besöksnäringen

9 ekonomi och arbetstillfällen, detta gör att omsättning, helårsanställda och exportvärde tar stor plats i diskussionen vilket medför att ekonomi blir ett mindre fokusområde. Fritidshusägare kan ses som ett problem då de inte bor i sina hus året om och inte betalar kommunalskatt, men å andra sidan bidrar de med köpkraft, engagemang, kunskap och viktiga nätverk (Syssner 2018b).

Den tredje visionen för landsbygden är Den uppkopplade platsen, vilket betyder en

uppkopplad, digital och innovativ landsbygd. Grundidén med detta är att tack vare det digitala spelar platsen mindre roll, vi kan bo och arbeta nästintill varsomhelst bara det finns tillgång till uppkoppling. Digitaliseringen har revolutionerat människors vardagsliv och gjort det möjligt att bo på en plats men ta del av service på andra platser. Den har även gjort det möjligt att ha relationer med vänner på långt håll utan att förflytta sig. Det som måste göras för att få landsbygden så uppkopplad som möjligt är att bygga ut fibernät så att alla får tillgång till en stabil infrastruktur samt öka kunskapen om hur den ska användas. Fjärde visionen är Den globala platsen vilket utgår från att internationell migration är ett samhällsfenomen som kommer bidra till utveckling och välstånd. De glesa landsbygdskommunerna kan bli det stället som nyanlända bosätter sig i (Syssner 2018b).

3.6 Politik och styre

Det är svårt att styra ett lands befolkningsutveckling, då besluten som styr detta tas i olika delar av samhället och på en rad olika nivåer (Syssner 2018a). Dessa faktorer påverkar i sin tur vart folk väljer att bosätta sig, jobba och bilda familj. Därmed har politiska beslut en inverkan på platser där befolkningen minskar och där företag inte i nuläget väljer att etablera sig och investera. Det är i hennes mening svårt för de mindre kommunerna att gå emot trenden om urbanisering och skapa sin egen väg utan att de större kommunerna följer med på deras trend. Det finns delade meningar kring hur befolkningen ska styras. Somliga menar att människor vill bo i stan och att det då ska tillåtas. Andra motsätter sig detta och anser att staten ska använda styrmedel för att motverka urbanisering (Syssner 2018a).

Svensson (2017) redogör hur Landsbygdskommittén beskriver problematiken i att inte inkludera de som bor på landsbygden i politiken. Landsbygdskommittén menar enligt Svensson (2017) att det är viktigt för landsbygdens utveckling att unga och personer med invandrarbakgrund inkluderas och att de känner att de kan vara med och påverka. Ytterligare en faktor som är central i detta ämne är att dessa grupper får känna att de är förankrade med bygden och att de är betydelsefulla för sina kommuners utveckling och framtid. För att detta ska ske har förslag lagts fram till staten om att de ska bidra till det civila samhällets

engagemang för landsbygdens utveckling samt ge stöd för att förbättra situationen på lands- bygden. Svensson (2017) beskriver även hur Landsbygdkommittén menar att om inte detta sker kan detta bidra till att de som bor på landsbygden får mindre förtroende för samhället och demokratin generellt.

Tidholm (2017) menar att ett kommunalråd sitter i en svår sits då de bland annat jobbar med en form av PR som ska visa kommunens goda sidor, vilket gör det svårt att problematisera och erkänna den negativa utvecklingen inom en kommun. Sveriges kommuner har krympt

10 sedan 1990-talet och av landsbygdskommunerna har två tredjedelar krympt i upp till 40 år tillbaka. Trots detta presenterar kommuner mål och visioner om att skapa tillväxt. Politiken och planeringen är anpassad för att skapa tillväxt, trots att den på många platser inte existerar.

Kommuner ska i dagens läge vara konkurrenskraftiga och konkurrera med andra kommuner, men också på global nivå (Tidholm 2017). Detta menar Tidholm (2017) har bidragit till att kommuner håller en positiv ton utåt för att sälja in sig själva trots att den positiva tonen inte stämmer överens med kommunens tillväxt. Denna positiva inställning kan i sin tur bidra till att invånarna i kommunen tappar förtroendet för ledningen, då de ser en motsatt bild av vad kommunen presenterar. De ser hur grannar flyttar, butiker stänger, välfärdstjänster och ekonomin försämras och antal lediga jobb minskar, men kommunen presenterar positiva nyheter (Tidholm 2017).

Syssner (2018a) menar precis som Tidholm (2017) att de som jobbar som kommunalråd sitter i en svår sits då det är svårt som lokal politisk ledare att gå ut och säga att tillväxt inte är något som strävas efter i kommunen. Detta kan uppfattas som att ledaren inte tror på kommunen och dess framtid. Då tillväxt ses som något naturligt och givet att sträva efter skulle det uppfattas som politiskt och samhällsenligt inkorrekt att presentera och tala om befolkningsminskning och utmaningar. Ytterligare ett problem som Tidholm (2015) presenterar är skattesystemets missgynnande i mindre kommuner. Tidholm (2015) anser att dessa kommuner bör ställa högre krav på staten då dessa kommuners inkomstkälla är löneskatter. Om de mindre

kommunerna blir av med sina inkomsttagare påverkar detta kommunen i samband med färre jobb och minskad välfärd.

3.7 Möjligheter för ungdomar

Om en kommun är krympande samt har en äldre befolkning kan det innebära att färre företag lockas att etablera sig och skatterna behöver höjas. De mindre kommunerna utmanas i frågan om att erbjuda utbildningsmöjligheter som är tilltalande samt jobbmöjligheter, vilket i

Svenssons (2017) mening i sin tur kan påverka huruvida människor väljer att stanna eller flytta ifrån en kommun. Övriga faktorer som spelar in utöver service och tillgång till välfärd är normen, attityden och inställningen kring att bo kvar eller flytta. Om det finns en norm om att stanna kan det framtidsvalet kännas mer tänkbart när det kommer till unga som växer upp på landsbygden.

Svensson (2017) menar att det trots detta faktum har tagit lång tid för mindre kommuner att inse att det krävs insatser och resurser riktade mot unga. En analys utförd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor år 2010 visar att boendeort spelar roll och att deras

boendeort kan spegla vad de upplever och vilken attityd de har inför olika dilemman. Det visar bland annat att unga som bor utanför större städer i allt större utsträckning känner sig mindre delaktiga i det svenska samhället. Utöver boendeort visar samma studie att faktorer som att föräldrarnas utbildningsnivå är låg, sämre ekonomiska förutsättningar, låg självkänsla med mera också spelar in. Studien visar inte att det är skillnad när det kommer till om

personen är inrikes- eller utrikesfödd samt att föräldrarnas ursprung ej spelar in. Ytterligare en punkt som spelar roll för att unga ska känna delaktighet i samhället och inflytande i sina egna liv är grundläggande resurser inom välfärd som ekonomisk trygghet och sociala relationer

11 (Svensson 2017). Ungdomsstyrelsen menar därmed enligt Svensson (2017) att en tydlig polarisering syns mellan de som har upplevt goda möjligheter till en form av inflytande och de som inte har det.

Svensson (2017) menar att det finns ett problem i vem som ska formulera de mindre kommunernas behov och vilka möjligheter det finns för inflytande om de inte blir sedda på nationell nivå. Hon menar att den nationella politiken för mindre orter och landsbygd är bristfällig och att landsbygdens dilemman sällan formuleras som ett nationellt problem. I och med att avsaknad av tillväxt kan uppfattas som ett politiskt misslyckande talar sällan

kommunalråd om det. En förklaring till varför dessa mindre kommuner inte velat erkänna sitt behov av eller förstått deras behov av ungas delaktighet kan vara att de är rädda för att

framställas som misslyckade (Svensson 2017).

Svensson (2017) beskriver hennes avhandlingsarbete som gjordes i Söderhamn i början av 2000-talet. Redan då var det mest fokus på att få tillbaka de som hade flyttat från kommunen och inte på de unga som redan var bosatta där. Kommunens statistik visade då att 40 procent av en hel årskull inte flyttade direkt efter gymnasiet. Trots det lades det mer fokus på de som flyttade och Svensson (2017) menar att det lätt kan bildas en uppfattning om att alla

ungdomar vill flytta. Svenssons forskning i början av 2000-talet visade det motsatta mot vad uppfattningen var, att ett stort antal unga ville stanna i sin hemkommun men kände att de inte kunde. Studien visade att social bakgrund och kön spelar roll när det kommer till hur de unga såg på kommunen samt vilka planer och förväntningar de hade på framtiden.

Den sociala bakgrunden har även inverkan på hur påverkad personen blir av den urbana normen, om hur en ung person bör gå tillväga för att lyckas. Svensson (2017) menar även att hennes studie visar att enbart 30 procent av de som vill bo kvar i sin hemort känner sig önskade att stanna av de som har makt i kommunen. Av dessa 30 procent har majoriteten arbetarklassbakgrund. De övriga 70 procenten som känner sig önskade i kommunen är de som flyttar. Ett flertal av dessa känner att de skulle kunna stanna, men att de blir uppmanade till att flytta för att “testa vingarna”. Detta är då underförstått att de vill att dessa unga ska flytta till en storstad. I Svenssons (2017) studie visar det sig att det är norm för unga som kommer från medelklassförhållanden att flytta. Svensson (2017) menar även att det verkar vara viktigt bland unga att vara den som flyttar och “blir något”. Det är främst bland de från medelklass som anser att detta är viktigt. Vikten av att inte uppfattas som någon “loser” eller “lantis” är stor och det är betydelsefullt för dem att visa att de är ambitiösa. Trots att studien visar att många unga vill stanna påverkas de av normen och nedvärderas om de skulle stanna (Svensson 2017).

12

4. Metod

I detta kapitel ämnar vi förklara vilken metod som har tillämpats i detta arbete, hur det har utförts samt varför vi valde den undersökningsmetoden. Resultatet av vår studie kommer att presenteras i diagram och tabeller under rubriken 5.1. Vi kommer även att presentera problem som har uppstått under insamlingen av data.

4.1 Val av metod

Då ett så brett underlag som möjligt var målet med vår studie valde vi att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkät. Målgruppen var både människor som är boende och inte boende i Munkfors, men som har kännedom om kommunen. Vi var ute efter att få in svar från ett brett åldersspann för att få en större bild av vad folk tycker och tänker. Anledningen till att vi ville få in svar från människor som varken bor eller har bott i Munkfors var för att få klarhet i hur fördomarna kring kommunen ser ut.

Vi har också tittat på Munkfors kommuns hemsida för att ta reda på strategier kring deras framtida utveckling. På hemsidan har vi sökt efter visioner, strategier, årsredovisningar, översiktsplaner samt kollat igenom de kategorier som ligger ute gällande barn, ungdomar, äldre med mera. Vi har även mailat Munkfors kommun för att få svar kring hur deras strategier ser ut.

4.2 Utförande av enkäten

För att nå ut till en stor skara människor lade vi ut enkäten på Facebook där vi uppmanade de som bor eller har bott i Munkfors att svara på enkäten, men även de som inte bor där men har kännedom om kommunen. Vi lade ut enkäten på våra personliga sidor på Facebook, samt i gruppen ”Diskutera i Munkfors” då vi ville nå fler Munkforsbor. Då rådande

omständigheterna kring COVID-19 ser ut som det gör valde vi att distribuera enkäten endast på Facebook istället för att åka till Munkfors. Efter att vi hade fått in 150 svar stängde vi enkäten för att sammanställa den data vi fått in.

4.3 Kritik

En kritik mot att använda Facebook som distributionskälla kan vara att alla inte har möjlighet att svara på enkäten, då alla inte har ett konto på Facebook. Ytterligare en kritik är att det är svårare för oss att kontrollera vilka som besvarar enkäten. Att lägga ut enkäten på sociala medier kan bidra till att endast de som har ett intresse i frågan är de som tar sig tiden att besvara den. Vi kan inte garantera att de som besvarar enkäten faktiskt har kännedom kring Munkfors när den har lagts ut på Facebook. Dock ser vi svårigheter i att kunna nå ut till ett stort antal personer på kort tid utan att använda någon form av social media. Dessutom ser vi en problematik i att få kontakt med människor på plats i Munkfors då vi inte vet hur

situationen ser ut i Munkfors, om människor är ute och i rörelse under pandemin. Vi ser även svårighet att få in data från landsbygdsbor då den största rörelsen troligtvis sker i Munkfors centrum.

13 Ett problem som vi stötte på gällande enkätens utformning var att påståendet ”Jag har

tillgång till ett rikare kulturliv” uppfattades som en aning oklart för de responderande då det ej var preciserat i frågan vad kulturliv i detta fall innebar. Se resultatet kring denna fråga i kapitel 5.1.2 under diagram 8.

Ytterligare ett problem som uppstod var att sista frågan uppfattades enligt vissa respondenter som stötande, ledande och vinklad. Sista frågan i enkäten var “Vilken tror du är den främsta anledningen till att människor inte väljer att bosätta sig i Munkfors kommun?”. Vi ser att det kunde varit bra att även ställa frågan ”Vad är det bästa med Munkfors kommun?” för att få en bredare bild och för att de responderande från Munkfors skulle få en mer positiv uppfattning om studien. Detta ser vi även kan ha bidragit till att många svarade negativt om Munkfors.

Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är att informationen som vi ville komma åt på Munkfors kommuns hemsida var svår att få fram. Det framgick inte konkreta exempel på hur de jobbar eller vad de gör just nu. Vi ser att detta kan bero på att vi har bristande kunskap inom

informationssökning på en sådan typ av hemsida. Dock har vi inte fått svar från kommunen via email och har därmed inte fått någon vidare information från det hållet heller.

4.4 Reliabilitet och Validitet

Enkäten som vi har utformat och distribuerat via Facebook anser vi vara pålitlig i detta fall då vi var ute efter att få ärliga och öppna svar, samt fördomar kring Munkfors kommun. Om enkäten hade distribuerats på annat vis eller om ett annat metodval gjorts hade förmodligen inte samma ärliga svar inkommit till vår studie. Vi ser dock problematiken i att de

responderande är anonyma och att vi inte har koll på vilka som besvarar enkäten. Det kan tillföra att personer som inte har kunskap eller kännedom kring ämnet besvarar enkäten och på så vis ger oss felaktiga data. Vi ser även problematiken i att det endast är de som vill besvara enkäten som besvarar den samt de som har tillgång till Facebook kan besvara den. Vi hade eventuellt haft möjligheten till att få in viktiga data om även andra hade haft möjligheten att besvara enkäten.

Dock anser vi att enkäten är pålitlig då det är svårt för en person som inte vet något om Munkfors kommun eller har bott där att besvara den, då frågorna är riktade på ett sådant sätt så att det krävs en viss kännedom. Då vi var ute efter människors egna åsikter och fördomar sökte vi inte efter respondenter som hade någon specifik utbildning ser vi att svaren kan tolkas som pålitliga. Det som kan vara ett hinder är dock om respondenterna skulle missuppfatta någon av frågorna, då skulle svaret anses som mindre pålitligt. Vi är medvetna om att fördomar inte är vetenskapligt baserade eller pålitliga i andra sammanhang, men i denna studie är fördomarna relevanta då vi är ute efter att få en bild av vad folk tycker om Munkfors.

Informationen på Munkfors kommuns hemsida anser vi är trovärdig viss del då detta är den informationen som är riktad till de som bor där samt andra som är intresserade av kommunen.

Vi ser dock att informationen kan vara vinklad då det ligger i kommunens intresse att visa upp deras goda sidor. Samtidigt ser vi att kommunen borde ge ut rätt information när det kommer

14 till fakta, men information som exempelvis framtidsvisioner kan framställas mer positivt än hur verkligheten ser ut.

4.5 Etik

Det finns forskningsetiska principer med fyra huvudkrav, informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialietetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet syftar till att forskaren ska informera om vad det innebär att delta i studien, studiens syfte och under vilka premisser deltagaren medverkar. Samtyckeskravet handlar om att forskaren ska få samtycke från den deltagande personen och om personen är under 18 år bör förälderns samtycke finnas. Den som deltar gör det frivilligt, därmed medverkar hen utifrån eget val.

Den deltagande har rätt till att avbryta sin medverkan när som under studiens gång utan negativa följder och personens avhopp ska inte påverka individen i ett senare skede. Det ska inte finnas något beroendeförhållande mellan den deltagande och forskaren (Vetenskapsrådet 2002).

Konfidentialietetskravet syftar till att de deltagandes personuppgifter förvaras säkert och att obehöriga inte kan få tillgång till dem. De ansvariga för forskningsstudiens bör underteckna ett avtal om tystnadsplikt om sagda uppgifter. Uppgifterna från studien ska förvaras och hanteras på ett sådant sätt så att utomstående inte kan få tag på dem eller kunna identifiera enskilda människor. Nyttjandekravet syftar till att de insamlade uppgifterna inte får användas till annat än forskningen. Uppgifterna får därmed ej brukas vid ett senare skede till annat som exempelvis kommersiellt bruk. För att uppgifterna ska få användas krävs det ett samtycke från berörda individen, därmed får uppgifterna inte användas i andra ändamål som direkt kan påverka individen. Exempel på detta kan vara inom vården eller för tvångsintagning.

(Vetenskapsrådet 2002)

I samband med enkäten samlades svar in från personer som ville delta i studien. Vid publicering av enkäten informerades individerna om att de deltar frivilligt och vad studiens syfte var. I enkäten framgick information om att de har rätt till att avbryta när de vill och att de är anonyma. Det enda som de responderande behövde uppge var vilket årtal de var födda då detta var relevant för vår studie. Varje enskilt svar kunde ej knytas till en specifik person då plattformen inte registrerar den enskilda personen samt att frågorna inte var personliga, utan mer generella. Avslutande frågan handlade om den responderandes personliga åsikt, men då individen inte kan knytas till något specifikt svar kan vi eller någon annan inte urskilja vilket svar som hör till vem.

I enkäten fanns det inte någon ruta där de responderande kunde klicka i att de godkänt villkoren och premisserna vi angett för studien. Dock ser vi att det är mindre troligt att en person som inte samtycker skulle aktivt klicka in på enkäten och fullfölja den efter att ha läst villkoren om hen inte ville. Uppgifterna från studien finns ej lagrade på någon dator eller molntjänst och obehöriga har ej haft tillgång till dem. De insamlade uppgifterna ska

makuleras efter studiens avslut och dessa uppgifter kan inte från början knytas till en specifik person, därmed kan inte uppgifterna användas i ett annat syfte.

15

5.0 Empiri

I detta kapitel kommer data från enkäten presenteras. Under rubrik 5.1 kommer diagram och tabeller redovisas. Resultaten kommer att redovisas under rubrik 5.1.1–5.1.4 som visar svaren från enkäten från de som bor i Munkfors samt de som inte bor där.

5.1 Resultat av enkätstudien

Här nedan kommer resultatet från enkätstudien redovisas. Under rubriken 5.1.1 kommer ålder och antal responderande presenteras och under 5.1.2 kommer svaren från de som bor i

Munkfors att redovisas. Resultaten från de som inte bor i Munkfors presenteras under rubriken 5.1.3 och den avslutande frågan redovisas under 5.1.4.

5.1.1 Ålder och antal responderande

Diagram 1. 150 personer har besvarat denna frågan. Diagrammet visar åldersfördelningen hos de deltagande i enkäten. Majoriteten av de deltagande är födda mellan år 1990–1999.

16 5.1.2 Bor i Munkfors

Diagram 2. Diagram över boende och inte boende i Munkfors. 150 personer har besvarat denna fråga, 76 angav att de bor i Munkfors tätort och 34 angav att de bor på landsbygden i Munkfors. 40 av de svarande bor inte i Munkfors.

Diagram 3. Detta diagram visar fördelningen över de som har flyttat till Munkfors och de som föddes där. 110 personer svarade på frågan och 44 angav att de har flyttat till Munkfors medan 66 är från Munkfors. De som uppgav att de flyttat till Munkfors fick möjlighet att uppge varför de flyttat dit och ett flertal uppgav att de flyttade för kärleken, jobb eller bostad.

En respondent uppgav också att hen anser att det är billigare att leva i Munkfors än Stockholm som hen är från.

17 Diagram 4. Detta diagram visar hur de boende i kommunen trivs. Majoriteten har svarat ganska bra och mycket bra vilket är 87 personer. 15 personer uppgav att de trivs varken bra eller dåligt. Ganska dåligt och mycket dåligt svarade 7 stycken av sammanlagt 109

respondenter.

Diagram 5. Detta diagram visar utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt huruvida de boende i kommunen känner att de har närhet till familj och vänner. 121 besvarade denna frågan och majoriteten uppgav att påståendet stämmer helt.

18 Diagram 6. Detta diagram visar om respondenterna känner att de har tillgång till en lugn levnadsmiljö utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt. 120 besvarade denna fråga och de allra flesta uppgav att påståendet stämmer helt.

Diagram 7. Detta diagram visar om respondenterna känner att de har möjlighet till billigare boende utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt. 120 har besvarat denna fråga där majoriteten uppgav att det stämmer helt.

19 Diagram 8. Detta diagram visar huruvida respondenterna känner att de har tillgång till ett rikare kulturliv utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt. 119 personer har besvarat denna fråga. Resultatet visar att majoriteten ställer sig neutralt till frågan alternativt att de inte vet. Under denna kategori hade även de responderande möjlighet att fylla i och motivera för annat som stämmer in eller som de vill nämna om Munkfors. En av de responderande uppgav att Munkfors-andan endast finns i Munkfors, en annan uppger att det är en lugn och trivsam livsmiljö i Munkfors och att alla känner alla. Ytterligare en respondent uppger att det är en fantastisk plats att leva på och att hen har tillgång till bra fibernät. Det kom också in svar som berörde frågan om att det vore positivt att veta var idéer om förbättring till kommunen kan lämnas in samt att en respondent menar att som inflyttad i kommunen är det svårt att bli accepterad.

20 4.1.3 Bor inte i Munkfors

Diagram 9. Detta diagram visar fördelningen mellan respondenterna som har bott eller inte bott i Munkfors. 24 av de 40 svarande har inte bott i Munkfors och 16 har bott där förr.

Diagram 10. Detta diagram visar anledning till utflytt från Munkfors för de som tidigare bott där. 16 har besvarat denna fråga och majoriteten på 6 anger att flytten berodde på ändrade familjeförhållanden. 4 uppgav att flytten berodde på arbetsbrist, och 3 uppgav att det handlade om bristande möjligheter till utbildning. Samma resultat på 3 fick även kategorin annat. I denna kategori har en respondent svarat att hen flyttat på grund av att det upplevs att utfrysning sker om förändring uppmuntras. Ytterligare svar på frågan var att det är brist på

21 pendlingsmöjligheter och jobb, samt att en respondent flyttat på grund av studier. Kärlek är också ett svar som angetts på denna fråga.

Diagram 11. Detta diagram visar om de responderande kan tänka sig att flytta till Munkfors kommun. Av de 37 svarande uppgav 29 att de inte skulle kunna tänka sig att flytta till Munkfors. 8 kan tänka sig att flytta dit.

Diagram 12. Detta diagram visar fördelningen mellan vad de responderande tycker om påståendet att det är för långt avstånd till större stad utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt. 29 har besvarat frågan och majoriteten anser att det stämmer helt.

22 Diagram 13. Detta diagram visar hur de responderade känner kring Munkfors kommuns bostadsmarknad, om de anser att den är osäker. De svarande har svarat utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt och majoriteten anser att den inte är speciellt osäker. Det är även högt på kategori 3 som motsvarar varken eller, eller att de inte vet.

Diagram 14. Detta diagram visar kring hur de responderande känner att Munkfors kommun har ett bristande utbud inom näringsliv och/eller fritidsaktiviteter utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt. Majoriteten anser att det stämmer ganska bra och stämmer helt.

23 Diagram 15. Detta diagram visar huruvida de svarande tycker att Munkfors kommuns

pendlingsmöjligheter till jobb/skola är otillräckliga eller ej utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt. Resultatet visar majoritet på alternativ 3 och 4 som motsvarar vet ej/varken eller samt stämmer ganska bra. Många angav också att det stämmer helt.

Diagram 16. Detta diagram visar hur de responderade ställer sig till frågan om

jobbmöjligheter i Munkfors kommun, om de är begränsade eller ej. Detta besvarades utifrån skalan stämmer inte alls till stämmer helt. Majoriteten har svarat att det stämmer helt, att jobbmöjligheterna är begränsade.

24 5.1.4 Avslutande frågan

“Vilken tror du är främsta anledningen till att människor inte väljer att bosätta sig i Munkfors kommun?”

Vi fick in 131 svar och detta är några exempel från de inkommande svaren på den avslutande frågan. Vi ser ett mönster i att många anser att Munkfors ligger för långt bort, främst från Karlstad samt att många anser att utbudet är bristande inom jobb, karriär och nöje. Nedan presenteras några av de inkommande svaren. Dessa anledningar förekom i flest svar.

Detta är några svar från de som bor i Munkfors.

“För liten ort, dåligt med jobb. Pendling till Karlstad för lång. Kan inte komma på annat.

Själv älskar jag denna lilla "stad".”

“Dom vet inte hur bra det är att bo här”

“Okunskapen om dess fördelar = vacker miljö och en "munkforsanda".”

“Dålig tillgång till fungerande skola, vård och omsorg/barnomsorg. Sluten kommun där det är svårt att "komma in" i gänget. Än mer om man inte arbetar inom kommungränsen. Svårt att välja om man vill bo kvar och hjälpa till att bygga upp kommunen eller om det vore bättre att flytta någonstans med bättre tillgång till utbildning, vård och omsorg.”

“För lite saker att göra på helgerna när det kommer till nattliv. Vi har ingen bar eller klubb att gå till finns inget ställe man kan samlas och umgås på.”

Detta är några svar från de som inte bor i Munkfors.

“Jag tror många söker sig till större städer eller områden närmare städer, vilket Munkfors kommun inte är.”

“

“Begränsade möjligheter till nöjen/intressen samt begränsade karriärmöjligheter utanför kommunal och statlig sektor”

5.2 Visioner i Munkfors

I Munkfors kommuns översiktsplan från 2013 har de ett kapitel kallat förutsättningar där det står om befintliga förhållanden i kommunen och vilka kunskaper som finns om dessa. I kommunen bor cirka 80 procent av befolkningen i tätorten Munkfors. På grund av den minskande befolkningen i kommunen så finns det ett överskott av bostäder vilket medfört att det sedan 2000 avvecklats cirka 230 lägenheter. Efter att den tidigare översiktsplanen upprättades år 1990 har det enbart byggts cirka 35 lägenheter vilket medfört bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Inom delen för arbete och service står det att tillverknings- industrin dominerar näringslivet i Munkfors följt av vård och omsorg, handel och

25 kommunikationer. Dessa tre utgör ungefär 65 procent av arbetstillfällena i kommunen

(Munkfors kommun 2016).

I Munkfors kommuns dokument om deras visioner och strategier för år 2020 beskrivs hur kommunen ska jobba för att utvecklas och sträva efter en god framtid. Kommunen har lagt upp 4 stycken mål som handlar om attraktivitet, företagsamhet, närhet och hållbarhet. Inom kapitlet attraktivitet beskrivs hur kommunen vill att Munkfors ska jobba för att nå målet om 4000 invånare samt att de vill skapa en god levnadsmiljö för de boende med tillgång till attraktiva boenden. Kommunen beskriver Munkfors som en trygg och god levnadsmiljö för samtliga åldrar där möjlighet till utveckling finns. Munkfors kommun målar även upp bilden av ett rikt kulturliv där människor har tillgång diverse aktiviteter som exempelvis att besöka hembygdsgården eller Laxholmens kulturhus. Ett rikt kulturliv bidrar till god uppväxtmiljö för barn och ungdomar samt bidrar till attraktivitet menar Munkfors kommun.

Inom kapitlet företagsamhet beskrivs hur kommunen har ett gott näringsliv med cirka 200 företag samt en stål- och verkstadsindustri med djupa rötter i orten. Kommun beskriver att de har ett välutvecklat nätverk mellan kommun och näringsliv. I det tredje kapitlet som är närhet skriver kommunen om hur de vill ta vara på att de är en liten kommun. Närhet bidrar i deras mening till en enkel kommunikation mellan medborgare och kommunala förvaltningar. I och med att de är en liten kommun menar de att det bidrar till en trygg miljö där alla känner alla. I det sista fjärde kapitlet beskrivs målet om hållbarhet där kommunen jobbar aktivt för att vara så hållbara som möjligt (Munkfors kommun 2016).

Enligt Munkfors kommun har kommunen tidigare haft ett ungdomsråd som startades 2008 för att inkludera ungdomar i frågor kring bland annat fritids- och kulturutbud. Ungdomsrådet har flera gånger mellan åren 2008–2016 lagts ned och startats på nytt, men den senaste års- redovisningen som inkluderar kategorin ungdomsråd är från 2016. År 2017 och 2018 nämns inte ungdomsrådet alls, då Munkfors kommun valde att ta bort målet år 2016 (Munkfors Kommun 2011, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018).

26

6.0 Analys och diskussion

I detta kapitel kommer vi att diskutera och komma fram till ett resultat kring Munkfors

kommuns utmaningar. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Munkfors kommun arbetar för att utveckla och göra orten mer attraktiv för samtliga åldersgrupper, men främst för yngre generationer. Bilden som målas upp i kommunens visioner liknar inte det som statistiken från SCB visar. Målet med denna studie är att förstå varför människor inte bosätter sig i Munkfors och att klargöra vilka strategier kommunen har för att förändra situationen. Utifrån enkät- undersökningen, Munkfors kommuns visioner samt översiktsplan och tidigare forskning inom ämnena kommer vi att försöka diskutera oss fram till ett svar till de tidigare presenterade frågeställningarna.

6.1 Analys av enkät

I enkätstudien som genomfördes framgick det att majoriteten av de som inte bor i Munkfors inte heller kunde tänka sig att flytta dit. Studien visar att de som inte bor i Munkfors har fördomen om att det är dåligt utbud av jobb, att utbudet inom service och aktiviteter är litet samt att kommunen i mångas tycke är för långt bort från Karlstad. De som bor i Munkfors menar att kommunen är en bra och fin plats att bo på och majoriteten som bor där uppger i studien att de trivs mycket bra. Dock ser vi att både de boende och inte boende i Munkfors har svarat liknande på den avslutande frågan. Ett flertal instämmer på det som de som inte bor i Munkfors har uppgett. Vi ser ett mönster i att de responderande tycker att utbudet inom fritidssysselsättningar samt nöjen som affärer och uteliv är bristande. Vi ser även att de som besvarat enkäten anser att jobb och karriärmöjligheter är bristfälliga.

Ytterligare en punkt som angavs i studien var åsikter gällande bruksmentaliteten, Munkfors- andan och exkludering i kommunen. Detta är ämnen som syntes återkommande och som i vår uppfattning finns delade åsikter kring. Det finns de som menar att det är svårt att komma in i samhället som inflyttad och att detta beror på bruksmentaliteten. Ytterligare ett återkommande begrepp bland de boende i Munkfors som uppgavs i studien är Munkforsandan som de menar är något fint och att Munkfors är speciellt tack vare denna anda. De menar att de som inte bor i Munkfors inte vet vad de går miste om. Därmed finns det spridda åsikter om mentaliteten i Munkfors.

6.2 Analys av enkät kopplat till litteraturen

Svensson (2017) presenterar flera orsaker som kan bidra till att unga flyttar ifrån en kommun.

Några av dessa var brist på tilltalande utbildnings- och pendlingsmöjligheter, tillgång till service och välfärd samt möjligheter till jobb. Ytterligare faktorer kan handla om vilken attityd som finns kring att stanna eller flytta, om ungdomarna känner sig sedda och önskade samt att socioekonomisk klass spelar roll. Arbetarklassen tenderar enligt Svenssons studie att vilja stanna i större utsträckning än medelklassen, men att de också känner sig mindre

önskade i kommunen. Enkätstudien visar att service, välfärd och jobbmöjligheter upplevs som bristfälliga i Munkfors kommun, vilket är punkter som är viktiga för att få unga att stanna enligt Svensson (2017). Det framgår inte i kommunens visioner hur de ska ta vara på de

27 boende, framför allt de unga och vi har inget som styrker att det finns någon attityd kring om de unga uppmanas till att flytta eller stanna. De svarande i enkäten uppger att jobb och välfärd med mera är bristfälliga, vilket också enligt Svensson (2017) är viktiga faktorer för att få unga att stanna. Ytterligare svar som inkom i enkäten var att ett flertal uppger att de har valt att flytta på grund av bristande pendlingsmöjligheter samt att de ser svårigheten i att göra karriär i Munkfors.

Enligt Westholm (2018) är landsbygdens problem att det är få människor i fertil ålder som bor där, inte att folk i huvudsak flyttar ifrån orten. Då det inte bor ett stort antal människor i Munkfors och deras befolkning har minskat under många år kan det vara att det är få kvinnor i fertil ålder och därmed föds färre barn. Dock kan vi inte utesluta utifrån enkäten att folk inte flyttar därifrån då ett flertal har uppgett att de flyttat ifrån Munkfors för att exempelvis göra karriär eller utbilda sig. Därmed föds eventuellt de barnen som kunde fötts i Munkfors på annan ort. Det har inte skett en större befolkningsökning i Munkfors under många år bortsett från åren 2015–2017, vilket kan härledas till flyktingkrisen 2015(SCB 2019). Syssner (2018a) och Tidholm (SKL 2015) menar att befolkningsstatistiken är svår att förutsäga när det

kommer till invandring, vilket kan tydas i grafen på Munkfors befolkningsutveckling under 1.1 då en viss minskning kan ses från 2018. Det framkommer inte i enkäten om det handlar om att ett större antal av ursprungsbefolkningen har flyttat eller om det är dem med invandrar- bakgrund som har flyttat då enkäten inte kan knytas till en specifik person.

Syssner (2018a) och Tidholm (2017) menar att det är svårt att vara kommunalråd i en krympande kommun. Svensson (2017) förklarar vikten av att inkludera unga och invånare med invandrarbakgrund då dessa människor är viktiga för kommunens utveckling och framtid. När det gäller strategier från Munkfors kommun ser vi i deras årsredovisning från 2016 att målet kring ungdomsråd tas bort kommande år. Detta visar att det har funnits en vilja att inkludera ungdomarna i politiken, men någonstans har det brustit. Det framgår inte varför målet tagits bort och det framgår inte om samarbetet har ersatts med något annat (Munkfors Kommun 2011, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018). Svensson (2017) menar att en bristande inkludering av människorna i kommunen kan bidra till att invånarna tappar förtroendet för demokratin och samhället vilket i sin tur kan medföra ett bristande engagemang. Det bristande engagemanget kan gå ut över kommunens utveckling. Munkfors kommun (2016) menar på att de arbetar med inkludering och alla människors förmåga och engagemang, men detta verkar i vår mening inte stämma då ungdomsrådet har lagts ned och det har framkommit från en respondent i enkätstudien att hen inte visste vart idéer för förbättring kunde lämnas in till kommunen. Detta var inte en fråga som vi ställde direkt i enkäten, ändå fick vi denna synpunkt.

De visioner som finns på Munkfors kommuns (2016) hemsida säger inte konkret vad de ska göra eller vad de jobbar med i nuläget för att uppnå visionerna. När vi sökte på Munkfors kommuns hemsida hittades inte något dokument eller tydligt budskap från kommunen. Vi anser att detta ska vara enkelt att komma åt som invånare och privatperson om kommunen vill inkludera invånarna i deras arbete. Vi har mailat kommunen för att få svar på frågor om strategier och arbeten men inte mottagit något svar. Enkäten visar att de som bor i kommunen

28 trivs mycket bra och det kan vara så att kommunen har god kommunikation med de boende om vad som ska ske och vilka planer som finns. Syssner (2018a) menar på att strategier bör anpassas för att en krympande kommun ska kunna utvecklas och få tillväxt i annan form än en befolkningsökning. Utifrån enkäten kan det tydas att kommunen inte tar tillvara på det som finns då det uttrycks ett missnöje kring service- och nöjesutbud. Enkäten innehöll inte frågor som specificerat handlade om anpassning och tillväxt då vi ansåg att det krävs en viss förkunskap för att kunna besvara denna fråga. Då detta är kommunens arbete och vi inte fått svar på vårt email samt att informationen på hemsidan inte visar hur de arbetar är det svårt att säga om kommunen anpassar sig eller inte. Vi vet inte om de inte har besvarat e-mailet för att informationen inte finns eller om frågan är känslig.

Precis som Hela Sverige (2018) finns det de som vill att landsbygden ska leva och prioriteras lika högt. Enkätstudien visar att det finns ett flertal som tycker att Munkfors är en kommun som har ett obefogat dåligt rykte som inte stämmer med verkligheten. Ett flertal uppger i enkätstudien att människor som inte bor i en landsbygdskommun förstår hur bra det kan vara att bo där. Enligt Syssner (2018b) finns det visioner för landsbygden och hon menar att i samband med digitalisering spelar platsen mindre roll om fibernätet på landsbygden är välfungerande. En av respondenterna i enkätstudien som är boende i Munkfors uppger att fibernätet är mycket bra samt att livskvaliteten på landsbygden är fantastisk.

6.3 Diskussion

Utifrån svaren i enkäten kan vi konstatera att flera av fördomarna kring kommunen från de utomstående som inte bor i Munkfors stämmer överens med ett flertal av de boendes tycke.

Studien visar att de som är boende är medvetna om varför intresset för att bo i Munkfors inte är större och var bristfälligheter befinner sig, men att de också är medvetna om att en

förändring inom dessa punkter är svåra att genomföra. Det som skiljer sig mellan de som inte bor i Munkfors och de som bor där är att de boende anser att kommunen är fantastisk och en attraktiv plats att bo på, medan de icke-boende inte vill flytta dit och inte ser det som

attraktivt. Detta skulle kunna bero på vad som värdesätts i ens vardag och vilket liv du vill leva.

Utifrån enkätens avslutande fråga visar det att olika saker värdesätts i olika personers liv. Två av dem som uppgav att de bor i Munkfors svarade att de tror att anledningen till att människor inte vill bosätta sig i Munkfors kan bero på att de inte vet hur bra det är att bo där samt vilka fördelar som finns i kommunen. De som inte bor i Munkfors uppgav att de tror att det kan bero på det begränsade möjligheterna till nöje och fritidssysselsättning samt att det är för långt till närmsta större stad. Det kan vara så att de personerna som bor i Munkfors har rätt, men det kan också handla om vad som uppskattas och vad som anses vara livskvalitet. Munkfors Kommun presenterar hembygdsgården, kulturhuset, bondkomikerfestivalen samt

dragspelsstämmor som attraktiva aktiviteter. Men är dessa aktiviteter attraktiva och riktade till en yngre generation och för de som har kommit till kommunen under flyktingkrisen 2015?

Kommunens försök till att inkludera och erbjuda detta utbud kan vara ett jobb som görs i onödan då detta inte lockar. De som inte vill bli inkluderade kan vara svåra att få engagerade

29 då kommunens utbud inte tilltalar dem. De kanske inte ser att kommunen har en vilja att förändras och därmed finns inte engagemanget. Ett exempel på detta är när ungdomsrådet lades ner. Det framgår inte om det handlar om bristande engagemang från kommunens eller ungdomarnas sida. Det kanske inte finns ett intresse att engagera sig om deras röster inte blir hörda eller tvärt om, det inte finns en anledning att lyssna om ingen engagerar sig.

En viss exkludering och bruksmentalitet verkar finnas inom kommunen vilket skulle kunna vara en anledning till att människor inte vill bosätta sig i Munkfors. Ytterligare en anledning till att befolkningsmängden minskar skulle kunna vara bristen på utbildning- och karriär- möjligheter i närheten av kommunen. Då gymnasium och universitet är på pendlingsavstånd behöver de unga i Munkfors pendla redan vid ung ålder för att utbilda sig. Ett flertal uppgav i enkätstudien att de har valt att flytta på grund av bristande pendlingsmöjligheter samt att de ser svårigheter i att göra karriär i Munkfors. Därmed kan vi inte utesluta att Svenssons (2017) teorier stämmer. Då Munkfors kommun inte verkar kunna erbjuda det som efterfrågas inom kategorierna tilltalande utbildningsmöjligheter, jobb och karriär kan det vara en bidragande faktor till att människor inte vill bosätta sig där eller stanna kvar.

Ytterligare en anledning som vi tycker kunna tyda är frågan om inkludering. Vi menar på att om ungdomar och andra invånare i kommunen hade varit inkluderade och känt sig betydelse- fulla för kommunen kanske fler hade stannat. Siffrorna enligt SCB (2019) visar att

kommunens invånarantal har minskat under en längre period och det framgår i vår enkät att folk i stor grad flyttar ifrån Munkfors. Detta tyder på att kommunens strategier inte är

tillräckliga för att få människor att stanna och vi kan därmed inte utesluta att unga inte flyttar.

Det behöver inte betyda att inkludering är det främsta anledningen, men vi menar på att detta skulle kunna vara en bidragande faktor. Majoriteten i vår enkätstudie uppgav att de flyttat från kommunen på grund av arbetsbrist, men vi kan inte utesluta att de hade stannat om dessa personer hade känt sig mer betydelsefulla för kommunen.

Utifrån vår studie kan vi se att det finns de som har hopp för landsbygden, precis som Hela Sverige. Vi ser att av de som bor i Munkfors trivs majoriteten mycket bra. Dock kan vi inte bortse från statistiken från vår enkätstudie bland de som väljer att flytta samt de fördomar som finns om Munkfors. Fördomarna som de icke boende hade stämde överens med de som ett flertal av de boende i Munkfors uppgav som svar. Vi förstår de som kan se det fina med att bo i en landsbygdskommun, dock verkar det som att utbudet av jobb, möjlighet att göra karriär samt utbud av fritidsaktiviteter och nöje är avgörande för att folk ska bosätta sig på en plats som Munkfors. I vår mening är uppdraget att försöka vända dessa siffror svårt, och Munkfors kommun verkar inte ha någon tydlig strategi för att vända siffrorna. Möjligen har kommunen sett en uppgång i befolkningsstatistiken de senaste 5 åren till följd av flyktingvågen år 2015, men då ett flertal forskare som vi tidigare presenterat menar på att dessa siffror inte är att förlita sig på kanske Munkfors borde se över någon form av strategi.

Dessutom kan det vara en utmaning för Munkfors kommun att förändra situationen själva, de kan behöva stöttning utifrån. Det finns en utmaning gällande mindre orters utveckling då de som kan göra en större skillnad är de som bor i större städer eller staten. Detta kan göras genom att flytta dit, ge ekonomiskt stöd, samarbeten eller sätta upp restriktioner gällande stad

30 och landsbygd. Vad krävs och varför skulle dessa människor bry sig om landsbygdens

utveckling då de har värdesatt en annan livsstil?