Examensarbete, 15 hp
Förskollärarprogrammet, Examensarbete för förskollärarexamen, 210 hp
Vt 2019
Konflikthantering i förskolan – bara bråk eller tillfälle till lärande?
En kvalitativ intervjustudie om hur förskolepersonal arbetar
tillsammans med barnen för att lösa konflikter
Jenny Edholm och Louise Sjödin
Sammanfattning
Vi vill med detta arbete öka våra kunskaper runt konflikter och hur man kan använda leken som metod för att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Vårt syfte och våra forskningsfrågor är hur beskriver förskolepersonalen konflikt bland barn? Hur beskriver förskolepersonalen att de använder lek i konfliktsituationer? Vilka andra
konflikthanteringsmetoder beskriver förskolepersonal att de använder?
Metod delen beskriver vi hur vi har gått tillväga, genom en semistrukturerad kvalitativ studie där sex förskolepersonal har blivit intervjuade på olika förskolor i Norrland.
Här beskrivs resultatet där följande visar att respondenterna tycker att definition av en konflikt är att vara oense om saker. Respondenterna beskriver även situationer där
konflikter kan uppstå te x vardagssituationer eller i leken på förskolan. Förskolepersonalen kan då uppleva konflikter som en bagatell men för barnen kan det kännas jobbigt och barnen vet inte hur dom ska hantera detta. Respondenterna menar att en konflikt har två sidor och bör lyssnas på av båda barnen, eftersom barnen har olika uppfattningar av konflikten. Respondenterna menar att böcker och lek förstås på olika sätt av barnen, men genom att läsa och leka tillsammans med barnen så kan barnen fråga och fundera med förskolepersonalen, hur konflikter kan uppstå? Hur konflikter kan lösas? Osv. Vidare menar respondenterna att använda drama/rollspel tillsammans med barnen så kan barnen lättare följa med i diskussioner runt konflikten. Genom dessa sätt är samtalen runt
konflikter bra för då blir inget barn utpekat utan får en bättre förståelse för konflikten samt dess betydelse med hjälp av förskolepersonalens.
Nyckelord: Förskolepersonal, konflikthantering, lek
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1
BAKGRUND ... 2
CENTRALA BEGREPP ... 2
Förskolepersonal ... 2
KONFLIKT OCH KONFLIKTHANTERING ... 2
Begreppet konflikt mellan barn ... 2
TRE OLIKA NIVÅER TILL VARFÖR EN KONFLIKT UPPSTÅR ... 3
ANDRA ORSAKER TILL VARFÖR KONFLIKTER UPPSTÅR ... 4
HUR KAN KONFLIKTHANTERING I FÖRSKOLAN SE UT ... 4
ELLMINS MODELL FÖR KONFLIKTLÖSNING ... 6
Andra modeller som kan användas; ABC/isbergsprincipen ... 7
LEKTEORIER ... 8
Barnperspektivet ... 8
Sammanfattning av bakgrunden ... 8
METOD ... 9
UNDERSÖKNINGSMETOD ... 9
URVAL ... 10
DATAINSAMLING ... 11
DATABEARBETNING ... 11
FORKNINGSETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 12
TILLFÖRLITLIGHET SAMT GOD TROVÄRDIGHET ... 12
METODDISKUSSION ... 12
ARBETSFÖRDELNINGEN ... 14
RESULTAT... 14
BESKRIVELSE AV KONFLIKT BLAND BARN ... 14
HUR ARBETAR FÖRSKOLEPERSONALEN MED LEK FÖR ATT HANTERA KONFLIKTER BLAND BARN? ... 15
FÖREBYGGANDE KONFLIKTHANTERINGSMETODER ... 16
ANALYS ... 1717
HUR BESKRIVER FÖRSKOLEPERSONALEN KONFLIKT BLAND BARN? ... 1717
HUR BESKRIVER FÖRSKOLEPERSONALEN ATT DE ANVÄNDER LEK I KONFLIKTSITUATIONER?... 18
VILKA ANDRA KONFLIKTHANTERINGSMETODER BESKRIVER FÖRSKOLEPERSONALEN ATT DE ANVÄNDER? ... 19
DISKUSSION ... 2020
HUR BESKRIVER FÖRSKOLEPERSONALEN KONFLIKT BLAND BARN? ... 2020
HUR BESKRIVER FÖRSKOLEPERSONALEN ATT DE ANVÄNDER LEK I KONFLIKTSITUATIONER?... 20
VILKA ANDRA KONFLIKTHANTERINGSMETODER BESKRIVER FÖRSKOLEPERSONALEN ATT DE ANVÄNDER? ... 21
VIDARE FORSKNING ... 21
REFERENSLISTA ... 2323
Bilaga 1: Missivbrevet Bilaga 2: Intervjuguide
1
Inledning
Konflikter är något som sker oavbrutet och är vanligt förekommande i förskolans värld.
Alla människor bär med sig olika erfarenheter, kunskaper och föreställningar genom livet när de samspelar med sin omgivning. Beroende på hur vuxna och barn har hanterat
konflikter sedan tidigare, kan båda finna åtgärder samt strategier tillsammans eller på egen hand för att kunna lösa dem.
Begreppet konflikt kan upplevas som ett laddat och dramatiskt ord. Jordan (2015) menar att det är viktigt att föra gemensamma diskussioner i arbetslaget så att det kan skapas förutsättningar och tid för reflektion om konflikter och konflikthantering. Vidare skriver författaren att konflikter får konsekvenser, men genom att granska konflikten kan en problemlösning hittas. I det hela handlar konflikthanteringen om en process, där de skilda åsikterna möts och kan kollidera med varandra.
I läroplan för förskolan står det att förskolläraren förväntas:
stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra samt stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra (Skolverket, 2018, s.13).
Läroplanen för förskolan beskriver att barnen själva ska ges möjlighet till att lösa sina konflikter självständigt, men skulle det visa sig att barnen inte uppnår detta själva bör det finnas närvarande förskolepersonal som kan hjälpa barnet att få fram sin åsikt. Baserat på vad vi hittills har berört, finns det både ett intresse, ett behov och erfarenhet kring detta problemområde. Vårt intresse för den här studien handlar främst om att vi, när vi genomfört VFU (Verksamhetsförlag undervisning) har upplevt att förskolepersonalens förhållningssätt gentemot mot barnen kan se olika ut beroende på situation. Därför vill vi undersöka varför just förhållningssättet mot barnen kan se olika ut från situation till situation. Öhman (2011) framlägger leken som en mötesplats där barnen får inta växlande roller, som ger möjligheter till uttryck för mestadels känslor, åsikter och värden som kan uppkomma i rollen som en annan person i en konflikt. De erfarenheter som vi studenter har från tidigare VFU perioder handlar främst om konflikter i det sociala samspelet exempelvis genom lek.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att öka kunskapen om förskolepersonals förhållningssätt kring konflikter mellan barn samt konflikthantering i förskolan,
•
Hur beskriver förskolepersonalen konflikt bland barn?
•
Hur beskriver förskolepersonalen att de använder lek i konfliktsituationer?
•
Vilka andra konflikthanteringsmetoder beskriver förskolepersonal att de använder?
2
Bakgrund
Bakgrunden är uppbyggt efter studiens tre frågeställningar, därefter läggs underrubriker in för att möjliggöra ett flyt och tydlighet i studien. Till att börja med beskrivs och förklaras centrala begrepp som kommer användas genom hela studien. Här lyfts även
konflikthanteringen samt användbara strategier som kan vara till hjälp vid konfliktsituationer.
Centrala begrepp
Förskolepersonal
I studien används begreppet förskolepersonal, där både förskollärare och barnskötare ingår inom denna kategori. Skolverket (2018) hänvisar att barnskötare finns till som ett extra stöd för att kunna hjälpa förskollärare i deras arbete tillsammans med barnen.
Konflikt och konflikthantering
I detta avsnitt berörs hur en konflikt mellan barn kan beskrivas och hur förskolepersonal kan veta att en konflikt uppstått mellan barnen. Avslutningsvis beskrivs hur
förskolepersonal kan hjälpa barnen att hantera konflikter, med hjälp av olika modeller och metoder.
Begreppet konflikt mellan barn
Det vanligaste kriteriet för att definiera en konflikt beskriver Wiegerová och Navrátilová (2019) i sin artikel kan vara, hur många personer som är inblandade i konfliktsituationen samt vilka konsekvenserna blir av en konflikt. Samtidigt beskriver Vedeler (2009) att det finns två typer av konflikter, att barnet har en inre konflikt med sig själv för att besluta om saker och ting samt en social konflikt, där barnen inte kommer överens eller att barnen fryser ut barnet som man inte kommer överens med. Däremot så tydliggör Vedeler i sin artikel att det är viktigt att barnen förstår leken, alltså lekens betydelse och vilka regler som gäller under leken, men är det så att barnen inte förstår så ska förskolepersonalen finnas till hands för vägledning eller till och med vara delaktig i leken början för att barnen lättare ska förstå lekens tillvägagångssätt.
Barns frustration kan lätt öka när barnens önskan om hur leken ska fortgå inte blir uppfyllt
på det sätt barnen tänkt (Hakvoort, 2017 och Jordan, 2015). Vidare säger Hakvoort (2017)
och Jordan (2015) att när barn blir oense om leksaker eller vem som ska vara olika roller i
leken så kan frustrationen öka mellan barnen. Genom att frustrationen ökar kan detta leda
till att barnen reagerar eller agerar på ett eller annat sätt mot det första eller andra barnet
eftersom en blockering har bildats gentemot barnens önskan för lekens framfart. Det kan
även gå så långt att barnet glömmer orsaken till varför konflikten började eftersom första
barnet sätter sig emot det andra barnets önskan hur lekens utveckling ska gå till. Vidare
har Hakvoort (2017) vänt sig till forskare från utvecklingspsykologin, för att få svar på
frågan om vad konflikter har för betydelse för barns utveckling. Forskarna i boken kom
fram till att det är viktigt att sporra barnen till en förändring för framtida val. Genom att
lyssna på barnens olika versioner och önskningar blir förskolepersonalens hantering eller
stöttning av konflikten eller barnet på ett bättre sätt, att lösningar lättare kan hittas än att
inte ha lyssnat på barnens önskningar av situationen från början av samtalet om konflikten
(Jordan, 2015).
3
I en artikel beskriver Karlsson (2009) en situation där två barn hamnar i strid med varandra om hur dockornas klädsel bör vara. Det första barnet har klätt på alla dockorna på ett visst sätt varpå det andra barnet utbrister:
Nej, den här skall vara på! (Karlsson, 2009, s.110).
Här menar Karlsson (2009) att förskolepersonalen kan använda sig av medling för att hjälpa barnen till att lösa konflikter. På förskolan uppstår vardagssituationer där konflikter sker tex vid av – och påklädning i hallen, i den fria leken, vid matsituationer samt i
samspelet med andra barn. Därför är det extra viktigt att lösa konflikten för gemenskapen och allas deltagande i barngruppen (ibid).
Några exempel som författarna Wiegerová och Navrátilová (2019) beskriver kan avspegla verksamhetens miljö och samarbetet mellan förskolebarnen. Dessa sätt kan vara tvister om ett ägande, där barn argumenterar om en leksak samt att det kan handla om andra föremål där barnen inte kommer överens. Det andra kan vara tvister om makt, där barnet vill vara först i att välja spel och få sina regler igenom eller att tvinga andra barn till att spela spel efter det första barnets regler. I samband med denna maktkonflikt så kan barnens ilska öka på grund av ett spel och dess regler, för barnet får inte sina regler igenom som den önskar.
Sist har vi där barn och vuxna är överens om aktivitetens regler innan start, men så var det barn som inte var med från början som plötsligt vill vara med i aktiviteten och inte är medveten om reglerna av aktiviteten, så här kan det bli en konflikt mellan barnen eftersom barnen inte är överens om regler före och under aktivitetens gång.
Tre olika nivåer till varför en konflikt uppstår
Det finns tre nivåer till varför en konflikt uppstår och dessa tre nivåer är; individnivå, relationsnivå och systemnivå (Jordan, 2015).
Individnivån tar fram individens personligheter, beteendemönster och livssituation för att avgöra hur konflikten blev. Med ett sådant synsätt där förskolepersonal lyfter fram barns negativa sidor, kan barnet lätt få rollen som syndabock bland de övriga barnen och få ta skulden för situationer som det inte ens varit i närheten av. Därför vill Jordan (2015) tydliggöra att förskolepersonalen bör hitta åtgärder för barnet som orsakat konflikten genom att prata med barnet och sätta rimliga gränser.
Relationsnivån riktas mer mot båda barnen som är orsak till konflikten.
Förskolepersonalen söker orsak till konflikten genom att se barnens enskilda intresse, hur barnen kommunicerar med varandra, hur barnens personligheter är samt hur barnens bakgrund har sett ut gentemot relationsnivån. Med detta perspektiv vill förskolepersonalen reda ut konflikten och hitta lösningar för barnen. Genom att förskolepersonalen ställer frågor till barnen och funderar tillsammans med barnen skulle förskolepersonalen kunna hitta en lösning på denna konflikt. Frågor ställs om det finns andra sätt att få barnen att respektera varandras önskningar på ett bra sätt som gynnar alla barnen i längden eller om vi kan reda ut problemet som varit, så att ett bra avslut på konflikten kan bli av.
Systemnivån ser till verksamheten och hur olika delar är uppbyggda. Det finns faktorer som påverkar skälen till att konflikter sker samt återupprepas i det pedagogiska arbetet. En aspekt kan vara miljön på förskolan, att förskolepersonalen upptäcker brister i
verksamheten som möjliggör att konflikter uppstår. Några exempel från (Jordan, 2015)
baseras på hur arbetslaget verkar tillsammans. Finns det oklarheter vem som gör vad i
personalgruppen eller är normer, värden och regler otydliga? Genom att använda
4
systemnivån kan brister uppmärksammas vid ett tidigt skede på verksamheten, vilket bidrar till att åtgärder kan genomföras i tid.
Andra orsaker till varför konflikter uppstår
Andra orsaker till konflikter är barnens relation till varandra, något Moore (2020) beskriver i sin artikel. Dessa relationer kan vara av sociala förhållanden, det menas med att barnen håller sig till att vara social med alla och inte på något djupare plan med någon person eller så har vi en relation som blir mer en vänskaplig, där barnen lättare kan komma i konflikter på grund av att barnen känner varandra bättre än i en ytligare relation.
Vidare belyser Moore vikten av att lära sig empati, vara social med andra barn samt visa respekt är grunden i en förskola för att barnen ska få en så bra relation som möjligt till andra människor. Hon menar att konflikter kan läras på olika sätt i olika miljöer, i hemmet lär barnen sig hur man förhåller sig till en konflikt medan i förskolan blir det ett lärande och praktiskt tillfälle.
Språket är viktigt vid konflikter, eftersom barnen då använder sig av ord istället för att agera i frustration mot andra barn (Huddleston, 2020). Huddleston menar vidare att barnen lättare kan bilda positiva relationer runt sig genom att använda sig av talet samt att kunna forma sin egen självreglering, där barnen har förmågan till att styra sina tankar, känslor mm på ett positivt sätt mot andra individer. För genom talets förmåga startar en
kommunikation mellan människor, oavsett hur omgivning eller vilket beteende vi har inom oss (ibid).
Nkomo, Mavondo, Moyo, Mkwanazi, Chikuse och Onias (2020) menar att konflikter är nödvändiga men kan även vara negativa på olika sätt, dessa sätt kan vara att undvika konflikter eller att känna rädsla inför konflikter som kan koka inom en till att personen riktar sin frustration över andra och inte till själva konflikten som orsakat ilskan inom en.
Andra negativa orsaker som författarna belyser kan vara att barnens lärande blir lidande, att konflikten tar mycket energi samt att konflikten blir viktigare än det barnet ska lära sig (ibid).
De Jong (2010) menar att det fysiska klimatet på förskolan har en betydelsefull roll för barns fortsatta utveckling. Han menar att i den fysiska miljön skapas samspel, det blir därför mer relevant för förskolepersonalen att miljön runtomkring är inspirerande och inbjudande för kommunikation samt lek. Det är också prioriterande att barnen ges valmöjligheter att påverka hur förskolan ska se ut, både inomhus och utomhus. Vidare belyser De Jong fördelarna om att det finns stora utrymmen och möjligheter för barn till att kunna leka flera tillsammans för att bevara relation samt samspelet till varandra. Om lokalerna är begränsade kan det bli ansträngande för barnen att leka tillsammans, vilket kan medfölja att konflikter ökar. Författaren betonar att det alltid finns för - och nackdelar med att gruppera barnen i små grupper, fördelarna kan bli att de barn som närvarar i rummet får en stabilare relation mellan varandra samt att samspelet ökar bland dessa barn.
Nackdelar kan vara att barn som ofta leker i sällskap med varandra, upplever en stridighet mot de övriga barnen på avdelningen (ibid).
Hur kan konflikthantering i förskolan se ut
Ellmin (2008) bevisar att konflikter i dag ser likadana ut sen 1960 – talets början. Det är samma bråk om leksaker och vem som bestämmer i leken. Dessutom åskådliggör
författaren hur barn bearbetar konflikterna och detta kan bero på vart barnen befinner sig
utvecklingsmässigt och hur deras språk har utvecklats genom åren eftersom språk och
utvecklings mognad kan vara till hjälp inför att förstå konflikter. I förskolan finns det barn
5
som använder fysiska angrepp för att få sin vilja igenom och detta leder till mer
uppmärksamhet av barnen. Förskolepersonalen behöver lyssna på barnens version innan användning av förbud eller bestraffning ges, eftersom förskolepersonal oftast är för snabba till att ingripa i situationer de inte vet något om. Förskolepersonalen måste dessutom ge en förklaring till varför straffen utdelas och varför besluten tas (ibid).
Edling (2002) tar upp två lösningar vid konflikter och dessa är tystnad och våld. Det förekommer att barnet är sur och vägrar prata med det första barnet och istället pratar första barnet bakom ryggen om det som hänt med det andra barnet. I andra fall kan det förekomma att barn blir arga, slår varandra och säger sådant som kan vara kränkande eller sårande. Vidare belyser Edling att för att kunna lösa konflikter måste man öva på samma sätt som att läsa, skriva eller räkna, för han menar att lösa konflikter inte är något medfött.
När en konflikt ska lösas händer det att det största fokuset ofta hamnar på vad som skett i situationen. Wahlström (1996) menar att det är viktigt att förstå orsaken till att konflikten blev så stor, samt att lyfta vilka känslor barnen uttrycker med tanke på att alla människor reagerar olika på samma situation. Wahlström beskriver vidare vikten av att förstå
bakgrunden till konflikten och hur dessa blivit lösta tidigare, samt hur viktigt det är att ge rum för barnen att visa hur de känner utan att vända det till någonting skamfullt genom att bemöta känslorna med kommentarer som
Det var väl inget att gråta för! (Wahlström, 1996, s.42).
Sheridan och Williams (2018) tar upp vikten i förskolepersonalens uppmärksamhet på olika perspektiv och barnets intressen, för då ges barnen möjlighet att tolka konflikterna på flera sätt samt att det finns flera lösningar som kan se olika ut. Författarna fortsätter säga för att stödja leken kan förskolepersonalen hjälpa till vid medling vilket innebär en aktiv handling, för att lösa konflikter mellan barnen som är osams runt material, leksaker eller roller i leken. En aktiv närvaro av förskolepersonalen gör att det är möjligt att stödja kommunikationen mellan barnen men även att förebygga och hantera konflikterna på bästa sätt (ibid).
Det finns olika lösningar och olika sätt att hantera konflikter på, här vill Göthlin och Widstrand (2017) belysa några idéer som förskolepersonalen kan ta stöd i vid
konflikthantering. Författarna menar att förskolepersonalen är mer fokuserade på att hitta lösningar. Genom att lyssna och klargöra först vad som har hänt mellan barnen och sedan hitta lösningar på problemet. Vidare förklarar författarna att en lösning för barnen kan vara att bli lyssnad på, att bli tagen på allvar samt att förskolepersonalen bekräftar barnens känslor. Fortsättningsvis belyser Göthlin och Widstrand (2017) att det är viktigt för
förskolepersonalen att känna till vad man bör och inte bör göra när det kommer till konflikthantering. Att förskolepersonalen bör se till helheten, hur skiljer sig det barnen säger och gör i leken emot observationer förskolepersonal gör. Kan det vara så att barnen inte lyssnar riktigt på andras behov utan har fokuset på sig själv och vad jag som barn vill få ut av leken. När förskolepersonalen har fått veta vad barnen tycker och känner för leken samt dess konflikt, så bör förskolepersonalen dubbelkolla genom att fråga barnen om vi har förstått riktigt vad som har blivit fel i leken. Detta för att tillslut kunna finna en lösning på problemet tillsammans på ett lätt och konkret sätt för barnen.
Det finns även saker som bör undvikas inom konflikthantering och dessa är att inte tvinga
fram någon lösning av barnen eftersom konflikten som blev i leken kan komma i andra
former t.ex. rollekar, där barnen kommer på lösningar som kan vara användbara för
förskolepersonalen att visa för barnen rent konkret, för när barnen leker så kanske barnen
6
inte tänker på att de har kommit på en lösning till en annan konflikt som barnen haft tidigare under dagen eller veckorna. Förskolepersonalen måste även tänka på att inte skrämma barnen med hot eller straff eftersom barnen inte ska bli rädda utan de bör lära sig saker av konflikten. Det är även viktigt att inte skuldbelägga ett barn för att något annat barn eller förskolepersonal har gjort fel eller sätta etikett på ett barn eftersom det bidrar till skamkänslor.
Ellmins modell för konfliktlösning
En metod som Ellmin (2008) tillämpat vid konflikter kan se ut såhär, där pyramiden kan gå både uppifrån och ner men även nerifrån och upp.
(Ellmin, 2008, en egen tolkning av Ellmins bild på s.66)
1. Återkommande bråk och störning
Första nivån i pyramiden menar Ellmin (2008) är inget allvarligt utan barnen kan uppleva retsamheter mellan varandra. Fortsättningsvis tar författaren upp att när det kommer till aktiviteter på förskolan kan barnen uppleva att det inte finns något att göra och blir
uttråkade. Författaren säger vidare att det kan förekomma att barnen grälar och bråkar med varandra, men att dessa orsaker inte påverkar barnen på kortare sikt i relationen mellan varandra. Däremot kan undervisningen mot barnen bli svårare för en förskolepersonal att genomföra på grund av dessa tjafs i barngruppen.
Eftersom det kan vara väldigt svårt att se allvaret i en konflikt på denna nivå, så ska förskolepersonalen titta närmare på om konflikten upprepas många gånger. Finns det barn som manipulerar andra barn? Kan de sociala relationerna förstöras mellan barnen? Hur påverkas barnen runt konflikten? Blir det en negativ och skadlig påverkan på barnen genom denna konflikt eller kan barnen vara omogen i sitt sätt att vara?
2. Bråk och störningar har eskalerat
Den andra nivån Ellmin (2008) beskriver är att konflikten kan eskalera till en svårhanterlig
problematik mellan barnen, vilket är ovanligt men kan förekomma. Författaren fortsätter
att säga att när barn befinner sig i en konflikt som denna nivå tar upp, kan barn lösa
konflikten på egen hand men att det tar mycket energi av barnen att göra detta som
hade kunnat läggas på något annat. Ellmin (2008) skriver om två saker ur ett
7
examensarbete som Fredriksson och Granath gjort 2005 där nivå ett även ingår, där barnen i studien uttrycker hur viktigt det är med konfliktlösning och att barnen mår dåligt när de kommer till en konflikt med sina vänner och andra barn. Fortsättningsvis säger
Fredriksson och Granath i Ellmin (2008) att barn kan lösa konflikter på egen hand, men att förskolepersonalen kan felbedöma barnets egen förmåga till att lösa konflikter och därmed kan ge olika effekter av konflikten på kort - och långsiktig tid.
3. Kris
Tredje och sista nivån i denna pyramid som Ellmin (2008) vill belysa är en nivå som betraktas som den allvarligaste av alla tre nivåer, eftersom barnen själva inte klarar av att lösa konflikten utan behöver support från en tredje part, förskolepersonalen. Ellmin (2008) påpekar att förskolepersonalen måste vara lyhörda inför barnen om det är något barn som visar eller säger att den vill vara med i leken eller om förskolepersonalen behövs inför en medling med det andra barnet, att visa barnet hur en konfliktlösning kan se ut samt visa hur barnet går till väga för att komma till lösningen. I en medling menar Ellmin (2008) att barnen kan ställa olika krav där förskolepersonalens uppgift blir att vara uppmärksam på dessa krav och funderar om dessa krav är rimliga till situationen. Det kan vara klokt att ta in en tredje part för att lösa konflikten menar Ellmin (2008), eftersom den tredje parten bör vara opartisk och kan hjälpa barnen vidare. När tredje parten ska vara med i samtalet med barnen och hjälpa dem till en lösning, ska den vara opartisk och det ska finnas tid för samtalet med barnen samt att det är en bra plats för en diskussion.
Andra modeller som kan användas; ABC/isbergsprincipen
Både Jordan (2015) och Friberg (2017) lyfter ABC - metoden som han kallar den metoden. Båda författarna kallar modellerna för konflikttriangeln eller pyramiden som i sin tur har liknande innebörd. Där A står för attityd, B står för beteende och C står för motsättning. Modellerna är ett lättare sätt att få en överblick över konfliktens olika aspekter.
Jordan (2016) samt Friberg (2017) fortsätter med att det är lättast att fokusera bakifrån alltså med C först, där C står för att första barnet blockerar det andra barnets önskemål.
Fortsättningsvis säger författarna att nivå C kan ses på fem olika sätt, där den första är fördelningskonflikter där förskolepersonalen delar materialet lika mellan barnen. Andra sättet positionskonflikter, handlar om att ett av barnen kommer förlora eller vinna saken.
Tredje sättet, struktur konflikten, där det innebär att förskolepersonalen sätter upp ramar för vad som ska gälla utan att diskutera i arbetslaget först. Fjärde sättet heter
beteendenormkonflikter där förskolepersonalen uttrycker vad som är rätt och fel mot sina kollegor, som i sin tur kan uppfattas som personangrepp från kollegorna. Inom
beteendenormkonflikten tittar man på hur förskolepersonalen kan kommunicera med varandra, hur deras attityder är mot varandra, hur mycket man har ställt upp i arbetslaget osv. Femte och sista sättet som författarna skriver om är övertygelsekonflikten där förskolepersonalens synsätt i verksamheten kommer fram och synsättet är det som ska genomsyra hela verksamheten. Författarna säger vidare att förskolepersonalen ska kunna respektera varandras synsätt, att se som förskolepersonal att gruppen inte tycker likt jämt eller är överens utan bör komma fram till ett beslut som är bra för verksamhetens skull.
Författarna fortsätter med nivå B i konflikttriangeln denna bokstav står för beteende.
Förskolepersonalen analyserar hur barnen agerar för att båda barnen ska få sin önskan
uppfylld. Vidare skriver författarna saker som kan göra denna konflikt värre; att barnen
inte pratar med varandra, att barnen skyller på varandra eller att barnen inte lyssnar på
varandra. Författarna belyser att när första barnet inte får sin önskan uppfylld känner sig
8
barnet maktlös inför situationen eftersom andra barnet blockerar det första barnets önskan, detta kan upplevas åt båda håll. Författarna skriver även att det första barnet kan bli så frustrerad mot det andra barnet eftersom det andra barnet hindrar det första barnets önskan, att det kan leda till att det första barnet tillslut använder sig av kraftfullare ageranden t ex sparkar.
Slutligen tar författarna Jordan (2016) och Friberg (2017) upp bokstaven A som står för attityden i triangeln. De skriver vidare att i denna nivå utgår en ifrån vad barnen tänker, vad barnen känner och vad barnen vill. Fortsättningsvis beskriver de att barnen har olika berättelser som kan tolkas olika och få olika betydelser. Vidare belyser författarna att i denna nivå kan rädsla vara en orsak till att attityden kommer fram hos barnen, som i sin tur kan utvecklas till ilska. Denna rädsla eller ilska kan bygga på att barnet känner att deras önskan inte kommer att bli av eller att barnet känner en förlust inför sitt intresses nederlag i konflikten. Dessutom kan första barnet få en viss inställning till det andra barnet eftersom det andra barnet blockerade önskan för det första barnet, som i sin tur gör att det första barnet blir omedgörlig, arrogant eller obehaglig för det andra
barnet. Avslutningsvis tar författarna upp att förskolepersonal vill få barnen att vara motiverade till att lösa konflikten på egen hand.
Lekteorier
Det finns fyra klassiska lekteorier där barnen har någon slags instinkt eller drivkraft till att leka sig igenom historien genom kroppens kronologiska utveckling som Öhman (2011) beskriver och dessa är överskottsenergi, rekreation, övning samt rekapitulering. Öhman belyser att barn har överskott av energi i kroppen där barnen behöver leken för att få göra sig av med överskottsenergin. Därefter har vi rekreationsteorin där barnen får en möjlighet till återhämtning och avslappning. Den tredje lekteorin som författaren tar upp är övning, där barnen lär sig sina färdigheter genom lekens hjälp men även att se vad andra barn och vuxna gör för att kunna utvecklas som självständiga och erfarna människor med
kunskaper för framtida situationer. Den sista av de fyra lekteorierna heter rekapitulering, där rekapitulering står för behovet av upprepning. Här går barnen igenom olika stadier allt från djur- till experimentstadiet, där barnen börjar med att klättra och gunga mest som övergår till jagalekar, att visa omhändertagande och att de värnar om varandra, leker i sandlådan eller använder sig av familjelekar där dockor används till rekvisita och slutligen kommer det experimentella stadiet där barnen leker regellekar.
Barnperspektivet
I förskolans värld menar Sheridan och Williams (2018) att barnen är delaktiga i
undervisningen inom denna ram utformas meningsskapande, utforskande samt lärande.
Vidare beskriver författarna barnperspektivet som ett regelverk där intressen hos barnen, olika uttrycksformer och perspektiv har en betydande del för det fortsatta pedagogiska arbetet på förskolan. Alltjämt kännetecknas kommunikationen mellan vuxna och barn av lekfullhet och varaktighet i konversation tillsammans med varandra. De beskriver i samband med att en dialog sker kan barnen utmanas till att reflektera över situationer som de får erfara som blir en sammanfattning av språk, lek och handlingar (ibid).
Sammanfattning av bakgrunden
En konflikt mellan barn kan se olika ut eftersom barns frustration kan ställa till det för dem. Genom att barnets frustration byggs på i konflikten kan barn få svårt att styra sina verbala och icke-verbala uttrycksformer, genom att barnen glömmer orsaken till
konflikten till att slåss för det barnet tror på. Jordan (2015) belyser tre sätt där konflikter
bildas och dessa tre sker på individnivå där barnet som ställer till dessa konflikter blir
9
lyssnad på, samt sätta rimliga gränser för detta barn. Den andra kallar Jordan för
relationsnivån, där ser förskolepersonalen till barnets helhet i relationer med andra för att kunna hitta lösningar på konflikten till exempel att ställa frågor till barnen som kan hjälpa förskolepersonalen framåt i sitt arbete med konflikthanteringen. Den sista nivån,
systemnivån, är att se till verksamheten och förskolepersonalens brister som kan vara orsaken till konflikterna på förskolan. Författaren De Jong (2010) menar att miljön på förskolan har en stor betydelse för hur barnen skapar eller kommer i en konflikt, genom att se till lokalernas uppbyggnad, hur förskolepersonal bygger upp innemiljö och utemiljön, att få barnen att samarbeta och skapa relationer till varandra samt lyssna och få barnen delaktiga till att få valmöjligheter i förskolans värld.
Ellmin (2008) belyser vikten av att lyssna på barnen innan bestraffning eller andra förbud ges eftersom förskolepersonalen är snabba på att dela ut straff innan barnen blivit lyssnade på. Barn behöver öva på konflikthanteringar menar Edling (2002) eftersom detta inte är en medfödd kunskap. En kommentar från barn eller förskolepersonal tas på olika sätt från person till person, därför är det viktigt att förskolepersonalen är närvarande och stöttande om barnet behöver deras hjälp. Eftersom en lösning bör hittas är det ännu viktigare att inte skuldbelägga något barn eftersom konflikthanteringen kan uppfattas som något
skrämmande istället för något lärorikt i framtiden.
Det finns olika sätt på hur konflikter uppstår och dessa kan vara genom enstaka gånger till mer upprepade företeelser i förskolan. Här kan pyramidmetoden vara en hjälp till att förstå hur konflikter bör lösas samt allvaret i konflikten, men även isbergs - samt ABC metoden som har samma innebörd som pyramidmetoden. Förskolepersonalen kan där få hjälp att se hur en konflikt bör hanteras för att barnen ska lära sig av konflikterna. Genom olika lekteorier tar sig barnet sig igenom sina år på förskolan tills barnen vill testa sig fram för olika lösningar.
Metod
I detta avsnitt kommer valet av undersökningsmetod att beskrivas, vidare förtydligas urvalet av respondenter från olika förskolor. Fortsättningsvis redogörs för
datainsamlingen, genomförandet av databearbetningen samt de etiska ställningstagandena och begreppen tillförlitlighet och trovärdighet. Avslutningsvis kommer en
metoddiskussion.
Undersökningsmetod
För att öka kunskapen om hur barns problemlösningar ser ut vid konflikter genom lek, har vi valt intervju som en kvalitativ metod för insamling. Kvalitativa intervjuer är
jämförelsevis en genomförbar metod att utgå ifrån menar Christoffersen och Johannessen (2015). Skälet till det grundar författarna sina svar från respondenterna att det kan bli mer detaljrika och fördjupade intervjuer. Christoffersen och Johannessen (2015) förtydligar att en kvalitativ studie inte blir något djupgående arbete eftersom det är fåtal människor som är involverad i studien.
Innehållet i intervjuguiden ska ha en genomtänkt struktur över vilka frågeställningar man har samt bakgrundsfrågor som behöver besvaras för att uppnå sitt syfte för studien
(Christoffersen m.fl. 2015). Bryman (2011) förklarar att intervjufrågorna är förutbestämda och att alla frågor ska ställas till samtliga respondenter i följd tillsammans med
följdfrågor. Det skapas då en egen frihet och självständighet för respondenten till att
uttrycka sig på sitt eget sätt
10
Det är vi som intervjuar som ansvarar för att välja följdfrågor som antingen besvaras av respondenten eller att det finns andra skäl eller orsaker till att frågorna inte fungerar i intervjun. Det är också viktigt att samtliga respondenter får ta del utav den intervjuguide som vi har sammanställt för att de tillfrågade ska behandlas lika och etiskt korrekt i studien (Bryman, 2011 & Christoffersen m.fl., 2015).
Christoffersen och Johannessen (2015) vill hålla intervjun på ett neutralt plan från början till slut för att inte förlora koncentrationen på varför intervjun hålls, eftersom det kan lätt bli tal om andra saker än själva intervjun. Genom att hålla fokus så blir intervjun mer lönsam för båda parter menar författarna. Fortsättningsvis tar båda författarna upp en värdefull faktor som kan tänkas på eftersom det kan påverka hur arbetet framåt förhåller sig till en given intervjuguide, till exempel ska vi som intervjuar respondenten vara mottaglig för respondenten eftersom det finns känslor med i bilden som kan både styra och påverka hur intervjun utvecklar sig (ibid).
Både Bryman (2011) samt Dimenäs (2007) förklarar att missivbrevet och intervjuguiden är lika viktiga eftersom missivbrevet talar om vad syftet med intervjun är och vilka etiska regler som gäller medan intervjuguiden visar vilka frågor som kan komma upp i intervjun.
Urval
Att lokalisera förskolor som dagligen arbetar med vardagliga konflikter har varit det centrala målet för studien. I och med att det görs på detta sätt finns det möjligheter att få fler svar från intervjun men även på forskningsfrågorna för arbetet. Studien hade ett krav inför intervjun och detta var att respondenten skulle ha god yrkeserfarenhet i det
pedagogiska arbetet bland barnen. Det var inte enbart utbildade förskollärare som skulle intervjuas utan även utbildade barnskötare kontaktades.
Med hänsyn åt de etiska ställningstagandena som beskrivs från Vetenskapsrådet (2017) har fingerade namn getts för samtliga deltagare för studien. Respondenternas fingerade namn är Rut, Kajsa, Ebba, Tindra, Lisa och Hilda. Studien bygger på
bekvämlighetsurvalet där Denscombe (2016) fastslår att urvalet baseras på vad som är tillgängligt och relevant för forskaren för stunden. Samtliga respondenter i studien har valts från tidigare VFU-placeringar inom lärarutbildningen men även tidigare arbetsplatser som vi har varit vikarie på.
Tabell 1: Redogörelse av fundamental information om respondenterna som är relevant för studien
Fingerade namn Ålder Utbildning Arbetat i fsk
Rut 45 år Förskollärare 25 år
Kajsa 43 år Förskollärare 12 år
Ebba 37 år Förskollärare Nyexaminerad
Tindra 37 år Förskollärare 13 år
Lisa 33 år Förskollärare 10 år
Hilda 28 år Barnskötare 3 år
11
Datainsamling
Studiens data har inhämtats från tre förskolor inom olika län i norra Norrland. Samtliga förskolor har åldersindelade avdelningar, därför blev det fördelaktigt att samla in material från förskolepersonal som hade de allra yngsta barnen (1–3 år) samt de äldre barnen (3–5 år). För studien har det varit relevant för oss att få intervjua förskolepersonal där både förskollärare och barnskötare ingår i denna grupp. Intervjuerna med barnskötaren och förskollärarna fullbordades var för sig. Vid olika tillfällen intervjuad vi fem förskollärare på förskolorna i ett avskilt rum som anordnades av respondenten samt en intervju på ett bibliotek. Tiden beräknades till en timme för att förebygga att stress eventuellt kunde påverka oss samt respondentens svar på studiens frågor.
Vi bestämde oss att kontakta våra respondenter för studien via telefon medan bilagorna skickas ut via mail, där både missivbrev (bilaga 1) och intervjuguiden (bilaga 2) ingick för att göra respondenten förberedd, dels för att se vad intervjun skulle beröra men även för att alla respondenter skulle var inlästa och förberedda inför intervjun. Till följd av studiens syfte, frågeställningar samt erfarenheter från utbildningen och litteratur som lästs har intervjuguide med öppna frågor skapats för dem berörda förskolepersonal som ska delta i studien.
I vissa stunder under intervjun behövde frågorna i intervjuguiden omformuleras för att respondenten skulle få större förståelse över vad som efterfrågades till studien. Ett exempel på en sådan fråga kunde vara;
Hur skulle du definiera en konflikt på förskolan? (bilaga 2) Frågorna behövde emellanåt exemplifieras med inomhus, leksituationer eller vid samlingar. Här kan forskarens roll som granskare inför intervjun ledas på olika sätt, eftersom forskarens personliga tankegångar kan påverka förskolepersonalens svar. För att behandla insamlade data transkriberades ljudinspelningarna av de intervjuer som ligger till grund för studien. Dimenäs (2007) poängterar att transkriberingen inte säger allt i
textform, eftersom kroppsspråk eller ansiktsuttryck inte är något som syns vid en ljudinspelning.
Databearbetning
Efter att samtliga intervjuer var genomförda valdes transkribering för att få fram vad respondenterna har sagt. Bryman (2011) medger att det är tidskrävande att transkribera material från de olika intervjuerna eftersom det ska skrivas ner ordagrant. Efter att databearbetningen var fullbordad avlyssnades och betraktades materialet en extra gång eftersom det inte skulle missas något av värde för studien. Denscombe (2016) förtydligar att utrustningen som vi intervjuare använder kan ställa till bekymmer vid en transkribering samt att andra faktorer kan påverka hur bearbetningen avslutas exempelvis att försöka sålla bort harklingar, skratt, långa pauser för att vara tillräckligt konsekvent. Både Bryman (2011) och Denscombe (2016) är eniga om att när transkriberingen är slutförd blir det lättare för läsaren att förstå hur samtalen vid intervjun samt hur den övergripande texten bildar en helhet. Genom att använda meningskoncentrering som studien bygger på har Kvale och Brinkmann (2014) förtydligat att data samlats in för att sedan skapa
underrubriker som svarar på de frågeställningar och syfte som ligger till grund för studien så att det blir så tydligt för läsaren som möjligt.
När (Kvale & Brinkmann, 2014) transkriberingen var fullbordad var det dags att markera
samt dela upp vad som hade relevans till att passa under viss rubrik. Som stöd användes
blyertspennor samt att uppdelning av huvudrubriker gjordes. När huvudrubrikerna för
studien valts fram utifrån de tre forskningsfrågorna för arbetet skedde ytterligare en
12
markering för underrubriker inom varje område främst för tydligare struktur över resultatet. När allt var klart sammanfogades delar från de olika intervjuerna och omformulerades till tre passande huvudrubriker.
Forskningsetiska ställningstaganden
Innan intervjuerna påbörjades så skickade vi ut mejl till respondenterna där (Vetenskapsrådet 2017, refererat ur; Christoffersen & Johannessen, 2015) de fyra huvudkrav som bör finnas med, dessa huvudkrav heter informations-, samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekravet. Här informerar vi för respondenten om
informationskravet för studien, vad intervjun innehåller samt skicka ut missivbrev för att få en bild av intervjuns innehåll. Det andra kravet heter samtyckeskravet som innebär att respondenten måste ge sitt samtycke, genom att säga ja eller nej innan intervjuns början, till att vara delaktig i själva intervjun och att vi får publicera svaren från vår intervju, samt att intervjun kan avbrytas av respondenten när som helst. Det näst sista kravet är att informera om konfidentialitetskravet där respondenten får veta att allt material som är inspelat eller antecknat inte kommer visas eller användas till något annat än till själva studien samt raderas när studien är avklarad. Avslutningsvis meddelas nyttjandekravet som innebär att informationen inte används till något annat än i detta syfte.
Tillförlitlighet samt god trovärdighet
Det finns delkriterier som Bryman (2018) tar upp och dessa är grunden för att kunna bilda god trovärdighet och tillförlitlighet. Här poängterar Dimenäs (2007) att resultatet från intervjuerna ökar trovärdighet till läsaren och dess studie. Fortsättningsvis menar författaren att intervjuns trovärdighet stärkts genom att vi båda intervjuare deltar under intervjun istället för att en av oss som frågar respondenten väljer att gå själv. Då kan en av vi observera kroppsspråket eller andra uttryck hos respondenten, medan den andra håller i intervjun (ibid). Eftersom mycket sägs under intervjun så tycker Dimenäs (2007) att ljudinspelning är bäst eftersom man inte kommer ihåg allt samt kan nya frågor ställas eller omformuleras. Detta kan även få stor betydelse för studiens resultat menar Dimenäs.
Bryman (2018) tydliggör även möjligheten att styrka och konfirmera att den som frågar respondenten inte ska låta personliga värderingar eller teoretiska inriktningar ha någon påverkan på studien vare sig utförandet eller slutsatserna.
Metoddiskussion
Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka hur leken kan användas som ett pedagogiskt instrument för att kunna vägleda barn och vuxna i konfliktsituationer på förskolan. Studien inkluderar teorier om konflikter, lekteorier, konflikthanteringsmetoder samt relationer mellan barn. Förhoppningen är att kunna bidra till ökad kunskap om konflikthantering inom förskolan. Genom att studera vilka konflikt- och
konflikthanteringsstrategier som finns har kurslitteratur och elektroniska bilagor använts för studien. Under arbetets gång har vi dock inte sett att lek är starkt kopplat med
konflikter och konflikthantering utan att det snarare handlar om relationer mellan barnen.
Genomförandet av vår studie gick ut på att intervjua både förskollärare och barnskötare som ingår inom begreppet förskolepersonal. Den här arbetsgruppen arbetar dagligen tillsammans med barn i den pedagogiska verksamheten. Det som kunde ha gjorts
annorlunda är att slumpmässigt välja ut respondenterna genom enkätundersökning, istället
för att välja respondenter från vår utbildning eller från våra dagar då vi vikarierade på
förskolor. Genom att välja både barnskötare och förskollärare blev intervjuguiden
besvarad på olika sätt eftersom respondenternas erfarenheter och utbildning styrde
respondenternas svar.
13
När intervjuerna skulle genomföras märke vi att några respondenter varken haft tid eller möjlighet till att läsa missivbrevet och intervjuguiden inför den kommande intervjun. Den lösningen vi i stunden beslutade oss för var att i stora drag gå igenom missivbrevet och intervjuguiden för respondenten. Exempelvis vilka rättigheter respondenten har för sin medverkan och vad intervjun innehåller för sorts material.
Under intervjuerna märktes det att några respondenter hade svårt med att besvara frågeställningarna på grund av begreppen konflikt och konflikthantering, för
respondenterna ville se orden tillsammans som ungefär likadant och inget som betydde två olika saker och hade två olika betydelser. När vi sedan ställde frågor om lekens betydelse gentemot begreppen så kom det fram flera frågor av respondenten, som vi själva kände var något som kunde underlätta själva konflikthanteringen i längden och ge barnen ett bredare perspektiv på konflikthanteringen. Genom vårt synsätt som forskare märktes det tydligt av respondenten att dessa begrepp lek och konflikt skulle vara separerade från varandra, eftersom dom inte kunde se dessa ord tillsammans utan var för sig.
Under intervjun märkte vi av att följdfrågor var nödvändiga eftersom respondenterna blandade ihop konflikt med konflikthantering. Dessa frågor ställdes ibland för att
förtydliga intervjuguiden vad är konflikt för dig? Vad är konflikthantering för dig? Detta gjorde att intervjun kom in på andra ämnen som inte var relevant för studien men till slut så kom det fram något som kunde kopplas ihop med våra frågeställningar. Det positiva med intervju var att spela in för att kunna lyssna av flera gånger. Nackdelen med intervjun var att kroppsspråk och ansiktsuttryck inte kommer med i materialet eftersom det kan ha en avgörande faktor för resultatet. Det är bra om vi som intervjuade tänker efter på vad som visas utåt exempelvis kroppsspråk, eftersom det kan påverka intervjuns utformning.
Alla intervjutillfällen blev bokade på förskolor i rum som respondenten själv valt ut, förutom en intervju som blev på ett bibliotek utan någon bokning av rum. Detta ledde till att inspelningen av intervjun blev rörig och intervjuguiden stressades igenom. Intervjun på biblioteket rekommenderas inte eftersom både respondenten och vi kände oss stressade samt miljön påverkade respondentens svar. I efterhand hade det varit bättre att kontakta respondenten för att hitta en annan tid och plats för intervjun, för att få ut mer av intervjun till vår studie.
Det var skönt att vara två stycken på intervjuerna eftersom en av oss kunde observera och anteckna sådant som inte syns på ljudinspelningen och den andra som intervjuade
respondenten kunde fokusera på själva intervjun.
Det är flera saker vi ville göra annorlunda i studien. För det första skulle vi ha börjat med att skicka ut enkäter på vår utformning av forskningsfrågorna. Vi ville se hur frågorna uppfattades av respondenterna, om frågorna tolkas på ett sätt som vi ville att frågorna skulle tolkas eller ger det respondenterna ytterligare frågor i intervjun. Det vi hade kunnat förmedla till respondenterna var att läsa bilagorna som skickades i god tid före intervjun, för att underlätta vårt fortsatta arbete med studien. Detta ska göras för att bibehålla syftet för studien och dess kvalitet.
Vid transkriberingen tvingades vi att spola fram ett flertal minuter i ljudfilen för att komma till rätt sekvens i vårt material. Orsaken är för att vissa respondenter i intervjuerna gjorde harklingar, eller kom in på andra områden som inte berörde de vi skulle diskutera.
Det som kändes svårt var att lyssna igenom ljudinspelningarna efteråt för ibland var det
svårt att höra vad som sagts men även att fokusera på flera röster samtidigt och separera
14
det som var relevant för studien och inte. Vi upplevde att intervjuerna gick bra men det var svårt att fokusera på syftet när en av oss kände respondenten sen tidigare för det var lätt att prata om andra saker än att hålla fokuset på intervjun.
Arbetsfördelningen
Under arbetes gång för studien har vi tillsammans suttit och funderat vad vi vill skriva om och hur tillvägagångssättet. Vi ville ta med konflikt och konflikthantering men att få in leken som en betydelsefull hjälp i verksamheten. Utifrån det vi vill forska om så kom vi på intervjuguiden och genom bekvämlighetsurvalet tog vi personal vi stött på under våra VFU perioder och i samband med vikariedagar. Vi kontaktade tillsammans våra
förskollärare och barnskötare vi ville intervjua, genom att skicka ut missivbrev och intervjuguiden, för att alla parter skulle vara väl förberedda. Efter som genomfördes intervjuer på platser som den intervjuade beslutat, några intervjuer blev tillsammans med den andra informanten och några på egen hand. Intervjuerna blev inspelade och skrevs ner från oss båda studenter.
Under arbetsgången så delade vi upp att Jenny skrev om bakgrunden och Louise skrev om metod. Sedan har vi hjälpts åt med resultat och diskussion, för vi tyckte det skulle bli för mycket annars, på egen hand.
Resultat
I denna del kommer resultatet av intervjuerna att presenteras. För att behålla pedagogernas anonymitet kommer namnen att fingeras och förskolorna kommer inte benämnas med dess riktiga namn.
Beskrivning av konflikt bland barn
Respondenterna beskriver olika situationer och anledningar som kan upplevas som en konflikt mellan barnen. Rut beskriver att barn lätt kan bli egoistiska eftersom barn bara ser sig själv i situationen.
En konflikt kan börja med att ett barn vill ha en sak och bestämmer sig för att ta den, och i sin tur blir det en konflikt, oftast är det för att barn har svårt att dela med sig (Lisa).
Tindra tycker ibland att barnen upplever en konflikt mycket större än vad det kan vara, för i förskolepersonalens ögon upplevs situationen som en bagatell.
Det där var väl ingen konflikt (Tindra).
Tindra berättar vidare om barn som bli utfrysta från leken eftersom barnet aldrig får vara med och detta kan leda till konflikt mellan barnen. Kajsa tycker att det är viktigt för barnen att känna sig lyssnade på, att alla barn och förskolepersonal har olika åsikter om olika saker som bör respekteras. En konflikt för barn kan se olika ut att konflikten kan upplevas olika av barnen men även att en konflikt har två sidor som bör lyssnas på.
Lisa berättar även att barnen leker enskilt och tillsammans för att lära sig turtagning men även samarbete med varandra. Hon menar vidare att språket har stor betydelse i leken samt att språket blir mer utvecklande i förskoleverksamheten.
Omvärlden tar barnen in i leken, barnens förkunskaper, intressen samt upplevelser
i leken (Lisa).
15
Rut tillägger att konflikter är ett viktigt ämne och konflikter kan ha många olika orsaker till varför dessa blir av.
Man måste klura på varför konflikter uppstår på förskolan? Är det pedagogernas fel? Är det för stora barngrupper? Är det lokalerna, lära miljöerna eller kan det vara att barnen inte får vara ute och få utlopp för sin…(Rut).
Hur arbetar förskolepersonalen med lek för att hantera konflikter bland barn?
Flera av respondenterna beskriver olika sätt att leka för att hantera en konflikt som har uppstått mellan barnen. Hilda berättar att förskolepersonalen läser böcker med inriktning mot konflikter och efter bokläsning får barnen fundera, varför uppstod konflikten? Vad skulle kunna vara bra att tänka på vid en konflikt? Hon berättar att barnen lär sig
framtidens konflikter genom att tänka på detta sätt redan från ung ålder. Hilda beskriver fortsättningsvis hur viktigt det är att berätta om reglerna som gäller i leken för barnen innan själva leken börjar, eftersom barn kan bli tävlingsinriktade vilket i sin tur kan leda till konflikter. Hilda menar att det är viktigt:
Att vara tydlig från början med regler så barnen har förståelse för vad som gäller i leken.
Kajsa däremot berättar att förskolepersonalen inte har något givet sätt att hantera
konflikter på med hjälp av leken, utan när det händer något mellan barnen sätter vi oss ner i arbetsgruppen och funderar:
Hur gör vi nu? Behöver vi förstärka något/någon? Bör vi prata om saker med barnen? Ska vi använda dockor eller rekvisita? Om barnen gör något som är fel, hur tänker vi förskolepersonal då? Hur skulle vi kunna göra istället? Osv (Kajsa).
Kajsa beskriver ett sätt som har varit användbart för deras barngrupp på förskolan att använda sig av utbildningsradion, där barn själva berättar hur de blev ovänner om något och sedan hur barnen löste konflikten. Fortsättningsvis belyser Kajsa att läsa upp en händelse ur en bok eller att konfliktsituationen har hänt i verkligheten, hjälper barnen att lättare att förstå konfliktens händelse med hjälp av lekar tex rollspel, som
förskolepersonalen spelar upp för barnen och samtalar under rollspelets gång. Kajsa vill gärna tydliggöra för barnen att det är okej att tycka olika samt att det inte är farligt att tycka annorlunda. Även Tindra menar:
Att vi är bra på olika saker och tillsammans kan vi lyckas ännu bättre, för att vi lär känna varandra.
Rut berättar om användningen av leken drama, att dramatisera en konflikt för att hantera
konflikten tillsammans med barnen, genom att dramatisera händelsen blir inget barn
utpekat eller behövs tas på sidan för att prata ansikte mot ansikte, utan alla barnen är med
att se händelsen på avstånd och i helgrupp, att göra på detta sätt gör att konflikten blir
tydligare för barnen. Vidare belyser Rut att leker barnen en regellek te x kom alla mina
kycklingar, så lär sig barnen fast dom inte är medvetna om att dom lär sig. Vidare menar
Rut att med hjälp av leken och kroppen så kan barn som inte har språket uttrycka sina
känslor och bli förstådda av barngruppen och förskolepersonalen. Även Lisa berättar om
drama som lek, hon tillägger att barnen får reflektera efter varje akt och fundera på vad
16
som gick fel. Ebba fortsätter att säga att drama kan hjälpa barnen att uttrycka känslor genom att gå in i en annan roll.
Kroppsspråket är en del av kommunikationen, därför anser jag att det är värdefullt om man börjar att öva med barnen på tex att visa känslor. Trots att ett barn inte har den verbala förmågan så betyder det inte att lärandet tar slut, utan tvärtom (Ebba).
Vidare beskriver Ebba hur hon gör när barn har olika berättelser av konflikten.
Att jag sätter mig ner tillsammans med barnen och lyssna på deras berättelse (Ebba).
Förebyggande konflikthanteringsmetoder
Flera av respondenterna beskriver olika konflikthanteringsmetoder dock beskriver ingen av dem liknande metoder. Lisa beskriver till exempel att de kan använda leken rollek som en konflikthanteringsmetod.
Ju äldre barnen blir så kan man använda det i leken (rollekar), att vi som pedagoger är med och se vad som händer (Lisa).
När Lisa beskriver olika konflikthanteringsmetoder nämner hon hur de kan använda teater som är en typ av lek, för att lösa konflikter främst för de äldre barnen.
Lisa berättar hur en sådan situation kan se ut;
Att de använder rekvisita (dockor, djur etc) som hjälpmedel för att agera i olika situationer. Efter varje akt de gör så får barnen chansen till att reflektera och berätta vad som gick fel. Hur kan vi lösa denna konflikt tillsammans så båda parterna blir nöjda? Det är dels bra att kunna synliggöra konflikter, dels att visa barnen på ett konkret sätt, kan man lösa konflikten på ett annat sätt, i så fall vilket?
(Lisa).
Rut menar att leka är bra för att inte peka ut något barn i konflikten, utan att spela upp en rollek så barnen får reflektera över händelsen tillsammans efteråt eller under rollekens gång. Även Tindra tar upp användningen av rekvisita som hjälpmedel i drama (leken) för att göra det tydligare för barnen, men även att använda sig av samarbetsövningar för att stärka och uppmuntra barnens relation till varandra, eftersom barn ser allt som lek. Tindra fortsätter att berätta om användningen av känslokort för att hjälpa de yngsta barnen att uttrycka känslor och att förskolepersonal berättar att det är okej att bli glad, ledsen eller arg.
Vi arbetar mycket med känslokort just för att visa att det är okej att vara arg, ledsen eller glad, men även kan man synliggöra att när Bobbo tog bilen av Mila så blev hon ledsen (Tindra).
Hilda berättar en annan konflikthanteringsmetod som deras förskolepersonal använder sig av. Förskolepersonalen skapar osynliga konflikter som hade kunnat hända på förskolan:
Vi ligger ett steg före barnen, barnen kommer själva till en och säger att nu blev
den här personen arg, nu blev det såhär, så det finns ju aldrig något barn som aldrig
har kommit till oss, för att de inte har vågat, barnen vet vilka regler som gäller på
förskolan (Hilda).
17
Hilda fortsätter att berätta när barn inte känner sig lyssnad på av andra barn, känner barnen att knuffar kan vara en lösning på konflikten.
Slutligen tar Kajsa upp kombinationen av konflikthanteringsmetoder leken och prata om konflikter, för det kan uppstå konflikter som behövs pratas om t.ex. kränkningar mot varandra. Ibland kanske en film med konflikten och lösning på konflikten göra det tydligare för barnen.
Respondenten Lisa berättar att dom på hennes förskola använder sig av rollekar som är en lek för barnen, där förskolepersonalen är med och spelar teater och pratar om vad som händer och hur barnen skulle kunna lösa konflikten på ett bra sätt. Lisa fortsätter säga att mindre barn kan ha svårt för att samtala om konflikthändelser men att använda sig av rekvisita som ett hjälpmedel i deras lek, för att få barnen till att försöka prata och analysera händelsen genom tal eller kroppsspråket eller som Rut sett att barnen leker en lek för att lättare förstå innebörden i själva konflikten, eftersom leken är super viktigt för barnen för att förstå konflikter på deras nivå samt att förskolepersonalen kan få tankar runt varför konflikter inträffar genom barnens lek. Även Tindra använder sig av rekvisita samt känslokort för att alla barn ska kunna berätta hur det känns i kroppen. Sist tar Hilda upp att barn som känner att det är svårt att uttrycka sig på något sätt tar till knuffar vid behov, för att visa vad dom vill.
Analys
Här kopplas resultatet och bakgrunden ihop.
Hur beskriver förskolepersonalen konflikt bland barn?
Respondenterna vi intervjuade ger olika exempel på hur barn kan bli oense om något, att åsikter kan krocka eller att barnen tycker olika vilket kan skapa konflikter. Hakvoort (2017) samt Jordan (2015) berättar om hur en konflikt kan uppstå. Där författarna har sett att barnen kan uppleva blockeringar av sina egna önskningar. Om att blockera ett annat barns önskningar belyser även Jordan (2016) och Friberg (2017) i sin konflikttriangel, där förskolepersonalen lyssnar och analyserar barnens tankar, funderingar och åsikter för att kunna stötta och hjälpa barnen igenom konflikten. Skulle inte förskolepersonalen finnas där för barnen så kan konflikten urarta till att bli fysiskt agerande från det ena barnet till det andra barnet. Vidare belyser Jordan och Friberg en koppling till det respondenten har sagt, att barn som har olika åsikter kan skapa konflikter. I konflikttriangel kan känslan av rädsla komma över barnet att deras åsikt inte hjälper för att få sin önskan igenom, utan resulterar i förlust mot det andra barnet, som i sin tur kan leda till ilska mot det andra barnet i framtida konflikter över saker. Detta kan visas genom att sätta sig emot saker som barnet i vanliga fall kan tycka är roligt.
Kajsa säger att det är viktigt att barnen känner sig lyssnade på, att både barn och
förskolepersonal har åsikter som inte stämmer ihop och att det är okej och bör respekteras.
Kajsa, fortsätter att säga att konflikter kan se olika ut för varje barn och upplevas på olika sätt, men att konflikter har två sidor som bör få höras. En annan respondent Ebba,
beskriver hur hon brukar göra för att verkligen lyssna på barnens versioner, hon sätter sig
ner och lyssnar tillsammans med båda barnen och låter barnen turas om. Båda författarna
Jordan (2015) och Friberg (2016) understryker att barnen kan bli så frustrerade och
använda kroppen för att vara tydlig med att deras önskan och mål är betydelsefulla,
däremot kan frustrationen över själva konflikten bli överväldigande för barnet, som i sin
tur kan leda till att barnets önskning glöms bort av själva barnet. Vidare menar Jordan
18
