Vilka är effekterna av problemet?: En policyanalys av Kristdemokraternas problempresentation gällande låst föräldrapenning

Vilka är effekterna av problemet?

En policyanalys av Kristdemokraternas problempresentation gällande låst

föräldrapenning

Av: Julia Eklund

Handledare: Karin Borevi

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Statsvetenskap | Höstterminen 2020 Antal ord: 10 882

Abstract

Author: Julia Eklund

Title: What are the effects of the problem? A policy analysis of the Christian Democrats' problem presentation regarding reserved parental leave

Main subject: Reserved parental leave

Despite the fact that the introduction of reserved parental leave has resulted in a success for gender equality in general, there are parties in the Swedish Parliament that oppose this reform, the Christian Democrats being one of them. The purpose of the study was therefore to study the effects of the Christian Democrats' problem presentation regarding reserved parental leave. The essay's three research questions came from Carol Bacchi's WPR-approach, which aimed to find the party's problem presentation regarding reserved parental leave, what presuppositions these where based on, and what discursive and subjectification effects this gives. The study shows that the problem where parents' freedom of choice and high sickness rates. Based on feminist poststructuralism, we could see that the presuppositions turned out to be about a constructed categorization where sexual characteristics are set against each other. Finally, the study shows that this had several discursive- and subjectification effects where alternative problem presentations were excluded, and that individuals are limited based on the framework that the discourse sets up, which subjectifies people based on gender.

Keywords: Parental leave, Christian Democrats, Bacchi, WPR-approach, feminist post- structural theory

1. Inledning ________________________________________________________________ 1 1.2. Syfte och forskningsfrågor ____________________________________________________ 2 1.3. Avgränsning ________________________________________________________________ 4 1.3.1 Reserverad föräldrapenning _______________________________________________________ 4 1.3.2. Kristdemokraterna ______________________________________________________________ 4

2. Teori och tidigare forskning _________________________________________________ 5 2.1. Carol Bacchis policyteori ______________________________________________________ 5 2.2 Feministisk poststrukturalistisk teori ____________________________________________ 7 3. Metod och material _______________________________________________________ 11

3.1. Carol Bacchi: What´s the problem represented to be? ____________________________ 11 3.1.1 What´s the problem represented to be in a specific policy? _____________________________ 11 3.1.2 What presuppositions or assumptions underlie this representation of the problem? ________ 12 3.1.3 What effects are produced by this representation of the problem? ______________________ 13 3.2 Validitet och reliabilitet ______________________________________________________ 14 3.3 Material och materialinsamling ________________________________________________ 15 4. Analys _________________________________________________________________ 17

4.1. Vilka problempresentationer finns i Kristdemokraternas motioner gällande låst

föräldrapenningen? _____________________________________________________________ 17 4.1.1. Valfrihetsproblem ______________________________________________________________ 17 4.1.2. Sjukskrivningsproblem __________________________________________________________ 19 4.2. Vilka föreställningar och antaganden gällande kön ligger till grund för

problempresentationen? _________________________________________________________ 20 4.2.1. Kategorisering av kön ___________________________________________________________ 20 4.3. Vilka diskursiva och subjektifierande effekter produceras genom

problempresentationen? _________________________________________________________ 24 5. Slutsatser _______________________________________________________________ 28

5.1 Vidare forskning ____________________________________________________________ 30 5.2 Kritisk reflektion ____________________________________________________________ 30 Referenser ________________________________________________________________ 32

1

1. Inledning

Sedan föräldraförsäkringens införande 1974 har kvinnor tagit ut majoriteten av föräldrapenningen trots att dess utformning är könsneutral sedan införandet. En könsneutral föräldraförsäkring innebär att båda föräldrarna kan vara hemma med sina barn, till skillnad från dess föregångare som endast riktade sig till mammor (Försäkringskassan u.å., a). Även fast vi ser att pappor ägnar mer tid till att vara hemma med sina små barn idag än för några decennier sedan, ser vi alltjämt att kvinnors uttag av föräldrapenningen under 2019 låg på 70% jämfört med männens 30% (Försäkringskassan u.å., b). Att antalet föräldrapenningdagar ännu inte är jämställt mellan kvinnor och män går att förklara utifrån en historisk bild av kvinnan som den naturligt givna att ta hand om barnomsorgen. När föräldrapenningen ska fördelas ligger flera uppfattningar om kvinnans roll i hemmet till grund för beslutet och tidigare studier visar att könsliga föreställningar kopplat till moderskap har en stor inverkan på föräldrars ansvar för föräldrapenningen (Boye & Evertsson 2018, Alsarve & Boye 2012). Föreställningar gällande kvinnans roll i hemmet lever alltså kvar inom strukturen, och ger en förklaring till varför uttaget av föräldrapenningen är ojämställt än idag. En ojämställd fördelning av föräldrapenningen visar sig ge flera negativa följder, inte minst för de kvinnor som tar ett större ansvar för föräldrapenningen. Ur en ekonomisk aspekt ser vi att kvinnors löneutveckling samt koppling till arbetsmarknaden försämras och att deras pension påverkas (Försäkringskassan 2015, Pensionsmyndigheten 2020). En ojämställd fördelning av föräldraförsäkringen kan även innebära negativa effekter för relationen mellan pappor och deras barn (Försäkringskassan 2016, Boye & Evertsson 2018:5). Föräldraförsäkringen bör därför inte endast ses som en fördelning av barnomsorg mellan föräldrar, utan som ett jämställdhetsproblem som sträcker sig långt utanför hemmets gränser (Bergqvist & Freidenvall 2017:100).

I ett försök att öka jämställdheten inom föräldraförsäkringen så infördes en tredje reserverad månad i januari 2016, vilket innebär att 90 av de 480 tillgängliga föräldrapenningdagarna är reserverad till vardera föräldern. Detta efter att en första reserverad månad infördes 1995 och en andra månad 2002. Reformen innebär att föräldrarna har 90 föräldrapenningdagar vardera som inte kan överlåtas till den andra föräldern. När Försäkringskassan några år efter den tredje månadens införande utvärderar resultatet av denna reform visar det sig att ändringen har haft en direkt påverkan på männens ökade uttag av föräldrapenningdagarna. Införandet sammanfattades som lyckat ur ett jämställdhetsperspektiv och i rapporten menar

2

Försäkringskassan att det är politiska reformer som denna som kan bidra till en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män (Försäkringskassan 2019).

Trots att effekterna av de reserverade månaderna är tydliga, så är ståndpunkten gällande reserverad föräldrapenning inte enhetlig i svensk politik. Hur mycket, eller lite, riksdagens partier anser att politiken ska styra föräldrars fördelning av föräldrapenningen skiljer sig nämligen markant. Åsikterna går från individualisering till full flexibilitet. En överskådlig illustration är att en flexibel utformning av föräldraförsäkringen hittas till höger på den politiska skalan och övergår till en mer individualiserad karaktär när vi ser till vänster (Sällström 2018).

Kristdemokraterna är ett av de partier i Sveriges riksdag som önskar avskaffa den reserverade föräldrapenningen. Partiet anser att föräldrapenningen istället ska ha en mer flexibel utformning som lämnar över fördelningsansvaret till föräldrarna (Kristdemokraterna u.å., a). Att svenska partiers ståndpunkt i frågan skiljer sig är inte speciellt överraskande eftersom deras ideologiska grunder skiljer sig stort, vilket också gör att dess reformer ser olika ut. Oavsett avsändare så finns det en uppfattning om att reformer och andra politiska dokument är direkta lösningar på problem som redan finns ute i samhället. Carol Bacchi (2009) kritiserar däremot denna glorifierande syn på politiska dokument och menar i stället att politiker och reformer (policys) bör ses som problemskapande snarare än problemlösande. Bacchi åsyftar nämligen att det i varje lösning finns ett inneboende problem, vilket benämns som en problempresentation (Bacchi 2009: introduktion). Bacchis ansats grundar sig nämligen i poststrukturalismen och förståelsen att det inte finns någon given ”verklighet”, utan att denna skapas diskursivt genom språket. Policys bör därför granskas och problematiseras, då sättet vi uppfattar ett fenomen har en avgörande roll för hur vi väljer att ta itu med problemet. Då policys har en diskursiv påverkan menar Bacchi att den fungerar som ett ramverk för mottagaren och utesluter därmed andra möjliga problempresentationer. Det viktiga enligt Bacchi är därför att granska policyns konstruerade problempresentation då den är påverkad av tolkningar, värderingar och val och har en direkt påverkan på människors liv (Bacchi 2009:25).

1.2. Syfte och forskningsfrågor

Med denna inledning som grund ser vi att den reserverade föräldrapenningen har inneburit ett framsteg för jämställdheten i stort, genom att bidra med ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Eftersom ett parti som Kristdemokraterna motsätter sig denna reform är uppsatsens hypotes att partiets politiska dokument kan ha en diskursiv påverkan som innebär ett inflytande på människors liv. Hypotesen kommer ur Bacchis teori som anser att politiska

3

dokument innehåller problempresentationer som grundar sig på antaganden och föreställningar, vilket påverkar olika sociala grupper på olika sätt. Det framstår därmed som viktigt att lyfta fram och kritiskt granska det sätt partiet problematiserar den reserverade föräldrapenningen.

Syftet med uppsatsen är därför att studera vilka effekter Kristdemokraternas problempresentation gällande låst föräldrapenning har. Det handlar med andra ord om att undersöka vilken påverkan dessa motioner har på människors uppfattning av reformen samt hur detta påverkar människors subjektsposition. Detta kommer ske genom en djupgående analys av Kristdemokraternas motioner utifrån Carol Bacchis kombinerade teori och metodologiska ansats What´s the problem represented to be? (WPR). Som tidigare nämnt anser nämligen Bacchi att vi kan undersöka vilka effekter politiska dokument har genom att studera problempresentationer i policys och vilka föreställningar och antaganden dessa grundar sig på.

Som det tydliggjorts i inledningen så har uppsatsen ett jämställdhetsperspektiv vilket gör att även feministisk poststrukturalistisk teori kommer ligga till grund för arbetet. Teorin är tänkt att bidra med ett maktperspektiv som fokuserar på hur könsliga skillnader konstrueras och upprätthåller en illegitim ojämställdhet i samhället.

För att uppfylla arbetets syfte kommer tre forskningsfrågor ligga till grund för analysen. Dessa frågor är ett urval av de antalet frågor Bacchis WPR-ansats erbjuder. Dessa är tänkta att appliceras på det empiriska materialet för att på så sätt kunna utläsa vilken effekt policys har på människors liv (Bacchi 2009:1-2). En genomgående förklaring av hur dessa frågor är tänkta att appliceras på materialet kommer göras i arbetets metodologiska del. Arbetets forskningsfrågor är följande:

- Vilka problempresentationer finns i Kristdemokraternas motioner gällande låst föräldrapenning?

- Vilka föreställningar och antaganden gällande kön ligger till grund för dessa problempresentationer?

- Vilka diskursiva och subjektifierande effekter produceras genom problempresentationerna?

4

1.3. Avgränsning

1.3.1 Reserverad föräldrapenning

Föräldraförsäkringen är ett samlingsbegrepp som innefattar flera socialpolitiska tryggheter för föräldrar boende i Sverige. Gravidpenning, föräldrapenning, barnbidrag och vård av barn är några av de statliga ersättningar föräldrar kan få som ingår i föräldraförsäkringen. I detta arbete kommer fokus endast ligga på föräldrapenningen. Detta är ett sätt att avgränsa arbetet till den del av föräldraförsäkringen som i mångt och mycket tycks ta störst utrymme i den politiska debatten. En ytterligare avgränsning som gjorts är att fokus endast kommer ligga på en del av föräldrapenningen, vilket är de 90 reserverade dagarna. Anledningen är att dessa haft en inverkan på jämställdheten (Försäkringskassan 2019:5). Det finns trots detta partier som motsätter sig reformen, vilket gör det intressant att studera varför och vilka effekter detta har.

1.3.2. Kristdemokraterna

Kristdemokraternas motioner kommer utgöra det empiriska materialet i uppsatsen. Detta på grund av två anledningar. För det första, och som nämnts i inledningen, ställer sig partiet emot de låsta föräldrapenningdagarna. För det andra menar partiet att familjepolitiken är en grundpelare som genomsyrar all dess politik och de vill stärka familjens roll i samhället genom att stödja snarare än styra. De menar att ”[f]amiljepolitiken är en fond för all vår politik” och de vill ”möjliggöra mer tid för barnen, underlätta familjebildning, öka familjers handlingsutrymme, uppvärdera föräldraskapet, möjliggöra olika barnomsorgsformer samt stärka barnfamiljers ekonomi.” (Kristdemokraterna u.å., b).

5

2. Teori och tidigare forskning

I denna del av uppsatsen kommer studiens två samverkande teorier att presenteras. Dessa är Carol Bacchis policyteori samt feministisk poststrukturalistisk teori. Först kommer en beskrivning av Bacchis policyteori att framföras där även tidigare forskning kommer exemplifiera hur ansatsen använts i studier om jämställdhet. Därefter kommer en genomgång av den feministiska poststrukturalismen, med ett stort fokus på kategorisering av kön. Tidigare studier kommer även här att få exemplifiera det som presenteras inom teorin.

2.1. Carol Bacchis policyteori

Carol Bacchi har utvecklat en teoretisk ansats som är relevant för denna studie, kallad What´s the problem represented to be? (WPR). Det centrala i Bacchis teori är att analysera hur problem framställs, vad som är underliggande och de maktrelationer dessa skapar (Bacchi 2009:1).

Teorin tillhör ett fält inom diskursteorin som ämnar att kritiskt granska den kunskap som produceras genom språket i politiska dokument (Bergström & Ekström 2018:271). Bacchi bygger detta på tanken att ”hur vi uppfattar eller tänker på något kommer påverka vad vi tror borde göras åt det" och att ”varje politiskt förslag innehåller en uttrycklig eller implicit diagnos av 'problemet', som [hon] kallar problemrepresentation" (Bacchi 1999:1, min översättning).

Bacchis poststrukturalistiska ansats hjälper analysen att undersöka på vilket sätt språket och diskursiva omständigheter kopplade till en problempresentation påverkar det sätt problem uppfattas och vilka möjliga föreställningar och antaganden som ligger till grund för detta (Bacchi 2009:34). När vi undersöker just detta, menar Bacchi att det ger oss en möjlighet att se vilka effekter dessa har och vilka som drar nytta eller blir drabbade av problempresentationen (Bacchi 2009:15). Det blir därmed tydligt att uppsatsens syfte, att studera vilka effekter Kristdemokraternas problempresentation gällande låst föräldrapenning har, kommer ur Bacchis policyteori.

Bacchis policyteori erbjuder alltså ett alternativt sätt att förstå politiska dokument genom att skifta fokus från problemlösning till ifrågasättande av det konstruerade problemet. I Analyzing policy: What’s the problem represented to be? (2009) presenteras tre huvudsakliga utgångpunkter inom policyteorin: (1) Vi styrs genom problempresentationer. (2) Vi måste studera dessa problempresentationer snarare än problem. (3) Vi måste problematisera och ifrågasätta de antaganden och effekter problempresentationen innehåller (Bacchi 2009:25).

Alltså framtår policys som ett typ av styrmedel med innefattande problempresentationer, vilka

6

grundar sig i socialt konstruerade antaganden och föreställningar som tas för givna (Bacchi 2009:5-6). Dessa problempresentationer har i sin tur olika effekter, vilket skapar mer svårigheter för vissa sociala grupper än andra (Bacchi 2009:15-18). För att beskriva det på ett annat sätt så handlar det om vilka subjektspositioner som skapas och reproduceras genom problempresentationer. Det är på detta sätt vi kan förstå policys som en del av konstruktionen av maktstrukturer. Detta hänger ihop med den poststrukturalistiska epistemologin där kunskap inte framstår vara en produkt av verkligheten, utan något som skapas och reproduceras genom sociala praktiker (Bacchi 2009:34). Bacchi är däremot tydlig med att poängtera att policys inte är ett försök till manipulation eller förvrängning, utan att problempresentationen är en naturlig del av policys, då varje lösning har ett innefattande problem (Bacchi 2009:1). Den kritik som kan appliceras på Bacchis policyteori är densamma som riktas mot konstruktivistiska studier i stort, vilket är bristen på forskarens objektivitet (Bergström & Boréus, 2018:40-41). I denna uppsats kommer Bacchis WPR-ansats användas som både teori och metod, varpå denna kritik kommer lyftas i metodavsnittet.

WPR-metoden beskrivs ofta vara en del i det feministiska fältet, vilket, enligt Bacchi, inte är en helt felaktig slutsats. Att kategorisera teorin som endast feministisk anser Bacchi däremot vara problematiskt. Bacchi menar nämligen att WPR-ansatsen inte bör betecknas som feministisk i en entydig eller uppenbar mening då den går att applicera på ett betydligt bredare fält än så. Däremot insisterar hon att kvinnor och konstruktionen av kön alltid bör vara en del av WPR-forskarens fokus, likväl områden som heteronormativitet eller etnifiering, och så vidare (Bacchi 2019). WPR-ansatsen är därmed lämplig i studier där studieobjektet är en del av ett jämställdhetsproblem, vilket föräldrapenningen är i stort. Den feministiska poststrukturalismen kommer därför att komplettera Bacchis WPR-ansats för att bidra med ett fokus på könsliga maktstrukturer.

För att exemplifiera hur Bacchis WPR-ansats tidigare har använts inom jämställdhetsforskning kan Malin Rönnbloms (2011) studie nämnas, Vad är problemet?: Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik. Rönnblom undersöker hur ”jämställdhet” fylls med innehåll i svensk jämställdhetspolitik under en nyliberal utveckling inom politiken. Målet med studien var att visa hur jämställdhet ges mening genom politiska problempresentationer och hur detta har betydelse för vilka former av förändring som möjliggörs medan andra utesluts (Rönnblom 2011:36-37). Den nyliberala utvecklingen i Sverige, närmare bestämt skiftningen till new public management, menar Rönnblom medför en avpolitisering inte minst när det handlar om

7

jämställdhetspolitik. Med avpolitisering menar Rönnblom att betydelsen av politiken ändras

”på ett grundläggande sätt, genom att utrymmet för det politiska, i termer av intressemotsättningar och konflikter, allt mer kringskärs och politiken i allt högre utsträckning kommer att handla om byråkrati och management.” (Rönnblom 2011:38). För att exemplifiera detta förklarar Rönnblom hur problemet med jämställdhet har kommit att vara bristande kunskap om ämnet. Lösningen är att jämställdhet ska bli mätbar genom satsning på rapporter, utvärderingar samt bedömningar, vilket Rönnblom kopplar ihop med den allt mer byråkratiska och nyliberala politiken (Rönnblom 2011:42-43). För denna uppsats blev Rönnbloms arbete ett exempel på forskning där WPR-ansatsen som metod kunde visa hur problempresentationer i politiska dokument producerar kunskap och makt. Även fast ämnet skiljer sig från det som står i fokus i denna uppsats, samt att Rönnbloms studie har ett fokus på ideologi, så blev det med Rönnbloms studie tydligt att metoden är passande för jämställdhetsfrågor. Genom att studera Kristdemokraternas politiska dokument med hjälp av WPR-ansatsen är förhoppningen att vi, likt Rönnbloms studie, kan se på vilket sätt språkbruket har en effekt på jämställdheten.

Utbudet av tidigare forskning som använder WPR-ansatsen och samtidigt berör den svenska föräldrapenningen eller föräldraförsäkringen i stort tycks vara bristfällig. I ett försöka att hitta tidigare studier hittades en kandidatuppsats i statsvetenskap. Amandah Andersson (2017) skriver om just jämställdhet inom föräldrapenningen utifrån WPR-ansatsen och problematiserar det bristfälliga utrymme ensamstående mödrar får i föräldraförsäkringens jämställdhetsmål. Att WPR-ansatsen inte tycks ha applicerats på frågor gällande låst föräldrapenning ger en förhoppning att detta arbete ska kunna bidra med ny kunskap i ämnet utifrån den metod och teori som ligger till grund.

2.2 Feministisk poststrukturalistisk teori

I början av 1990-talet slog poststrukturalistiska idéer igenom i den feministiska teorin (Carbin

& Jansson 2017:45). Detta efter poststrukturalismens utveckling med nya tankegångar som vänder sig emot en essentialistisk förståelse av verkligheten och menar att objekt inte har innestående eller naturliga egenskaper i sig själv, utan att dessa skapas genom sociala praktiker (Ambjörnsson 2016:39-40). Den feministiska poststrukturalismen ställer sig nämligen bakom poststrukturalismens kritiska syn på essentialism och menar att vi genom språkliga praktiker kan förstå och förändra världen. Språket är därmed grundläggande inom teorin eftersom det är konstituerande (Carbin & Jansson 2017:45). Utöver denna förståelse bidrar även den feministiska poststrukturalismen med ett större fokus på maktstrukturer baserade på kön. Den

8

feministiska teorin i stort grundar sig nämligen på synen att samhället genomsyras av en illegitimt ojämställd realitet baserad på kön, vilket ofta benämns som en könsmaktsordning eller ett patriarkalt system (Freidenvall & Jansson 2017:22-24). Detta handlar om uppfattningen att skillnader mellan könen inte har en biologisk och bestämd innebörd, utan snarare något som konstrueras och upprätthålls genom språket (Carbin & Jansson 2017:45). Poststrukturalistiska feminister menar att identiteten kvinna inte är en homogen och oföränderlig grupp med medfödda egenskaper som tillhör ens biologiska kön. Detsamma gäller mannen. Denna essentialistiska förståelse av kön anses endast vara ett sätt att upprätthålla strukturer för att tjäna könsmaktsordningen. (Hesse-Biber 2013:43-45).

Enligt teorin upprätthålls förtryck och begränsningar av individers möjligheter genom kategoriseringar. Dessa kategoriseringar konstrueras genom språket och genom performativa handlingar. Performativa handlingar innebär saker vi gör som uttrycker könstillhörighet. Maria Carbin och Maria Jansson beskriver att ”[e]n klassisk performativ handling som alla dagligen gör är att välja vilka kläder vi tar på oss. Vi kan välja kläder som passar in i mallen för den könstillhörighet vi identifierar oss med, eller så kan vi ta på oss kläder som bryter mot vad som förväntas.” (Carbin & Jansson 2017:45-46). Vidare anser teorin att kategoriseringar och skapandet av mening är beroende av en utpekad kontrast (Ambjörnsson 2016: 40) Kategorierna

”kvinna/man” är exempel på detta, där en person endast vet att den är en kvinna om någon annan kategoriseras som man. På samma sätt vet vi endast om vi är vuxna om någon annan kategoriseras som barn. På detta sätt ser vi hur språk och makt är starkt sammankopplat inom teorin. Carbin och Jansson beskriver att ”[f]örtrycket eller begränsningarna av en individs möjligheter ligger i de kategoriseringar som sker i en specifik kontext. […] Begränsningarna ligger alltså i hur kategoriseringarna konstrueras.” (Carbin & Jansson 2017:46). Det är alltså genom språkliga praktiker och performativa handlingar som kategoriseringar konstrueras och upprätthålls – vilket också upprätthåller maktstrukturer. Den feministiska teorin får emellertid kritik för att representera en medveten partiskhet, då teorin har ett specifikt fokus på maktstrukturer kopplat till kön och anses innebära värdeladdad forskning. Den feministiska teorin bemöter däremot denna kritik med stor skepsis, då de, likt Bacchi, motsätter sig en värdefri forskning som innefattar ett objektivt förhållningssätt (Bryman 2011:44-45).

Det finns flera tidigare studier som kan visa oss på vilket sätt socialt konstruerade föreställningar upprätthåller kategoriseringar av kön. I feministiska studier som dessa är föräldrarnas egna berättelser ofta i fokus. Ett exempel på denna typ av forskning, som dessutom

9

berör föräldrapenningen, är en forskarrapport skriven av Katarina Boye och Marie Evertsson (2018). Rapporten undersöker vad som förhindrar och underlättar ett delat föräldraskap, och visar att i de familjer där mamman tar ett större ansvar för föräldrapenningen, legitimeras en ojämställd fördelning genom föreställningar om naturliga könsskillnader. Moderns roll under barnens första levnadsår uppfattades vara så viktig och självklar att det under intervjuerna inte fanns ett behov att motivera eller förklara detta ytterligare (Boye & Evertsson 2018:24). Boye och Evertsson förklarar detta utifrån moderskapsnormen, som innebär att kvinnor historiskt har framställts som den naturligt givna att ansvara för hem och barnomsorg medan mannen är ansvarig för förvärvsarbetet (Boye & Evertsson 2018:9-10). Föreställningar om vad som anses vara kvinnligt och manligt ligger alltså till grund för föräldrars fördelning av föräldrapenningen.

Studien visade även hur performativa handlingar upprätthåller denna kategorisering.

Moderkapsnormen visade nämligen hur mäns uttag begränsades av kvinnornas vilja att vara hemma. Den konstruerade kategoriseringen om vad som är kvinnligt och manligt upprätthölls alltså när kvinnorna antog den roll som förväntades av dem (Boye & Evertsson 2018:5-6).

En annan studie som visar oss på vilket sätt socialt konstruerade föreställningar upprätthåller kategoriseringar av kön är Jenny Alsarves och Katarina Boyes studie från 2012, Inte bara jämställdhet: Beslutet om föräldraledighet, moderskaps- och faderskapsideal och idéer om barns bästa. Där undersöker forskarna föräldrars motiv till fördelningen av föräldraförsäkringen, och i vilken mån dessa beslut underbyggs av strukturella föreställningar (Alsarve & Boye 2012:105). Studien visar att föreställningar om amning motiverar föräldrars fördelning av föräldraförsäkringen. Föräldrarna framställde amning som något biologiskt och orubbligt vilket därför ansågs vara en bidragande orsak till varför kvinnan bör ta en större del av föräldrapenningen. När föräldrarna blev tillfrågade hur länge amningen planerades pågå rådde det däremot oklarheter hos föräldrarna. Det viktiga var att mamman skulle vara hemma den första tiden och att amningen var en förklaring till detta, men hur länge det skulle pågå var oklart. Alsarve och Boye menar att när något framställs som biologiskt orubbligt samtidigt som förankringen är väldigt odefinierad blir detta ett exempel på hur föreställningar ligger till grund för beslutsfattandet. Längden på amningen var odefinierat, den kan alltså handla om allt från några dagar till månader och år, men användes trots det som motiv till kvinnans längre uttag än mannens. Amningen blir alltså ett motiv till varför kvinnor tar ut majoriteten av föräldrapenningen, trots att det inte går att fastställa hur länge amningen bör pågå.

Föreställningens betydelse blir därmed påtaglig och visade att detta hade en direkt påverkan på fördelningen av föräldraförsäkringen. (Alsarve & Boye 2012:111-112).

10

I inledningen av detta arbete nämndes det att en ojämställd fördelning av föräldrapenningen bland annat innebär flera negativa konsekvenser för kvinnor. En av dessa negativa följder som har undersökts är i vilken utsträckning fördelningen av föräldrapenningen påverkar föräldrars sjukskrivningstal. I Försäkringskassans socialförsäkringsrapport 2015:3 Jämställdhet och sjukfrånvaro: förstagångsföräldrar och risken för sjukfrånvaro vid olika jämställdhetssituationer och effekterna på sjukfrånvaron av reformer inom föräldraförsäkringen framgår det att i de fall föräldrar har en jämställd fördelning av föräldrapenning och vab, förekommer det en högre sjukfrånvaro i jämförelse med föräldrapar där kvinnan tar ett större ansvar för barnomsorgen och männen ansvarar för inkomsten (Försäkringskassan 2015). Det framkommer alltså att ett jämställt uttag av föräldrapenningen kan leda till ökad sjukskrivning. I ett försök att ta reda på varför det ser ut på detta sätt undersöks det om det finns ett samband mellan införandet av de reserverade föräldrapenningdagarna och de ökade sjukskrivningstalen. Resultatet visade att det inte finns någon statistisk signifikans mellan de reserverade dagarna och de höga sjukskrivningstalen. Det enda som visar på statistisk signifikans var att kvinnors sjukfrånvaro minskat efter införandet av reserverad föräldrapenning (Försäkringskassan 2015:41-44). Förklaringen till de höga sjukskrivningstalen i ”jämställda”

familjer var snarare ett samhällsklimat som inte tar hänsyn till att föräldrar tar ett jämställt ansvar för barn, hem och arbetsliv. Strukturer och normer i samhället ansågs motarbeta fäder som går emot det förväntade beteendet som är att försörja familjen (Försäkringskassan 2015, Försäkringskassan u.å., c). Familjer, och speciellt pappor, stöter alltså på motstånd när de försöker frångå det förväntade, vilket tydliggör hur kategoriseringar och föreställningar begränsar individers handlingsutrymme.

Det vi ser här är hur feministisk poststrukturalism och tidigare feministisk forskning kan bidra med en förståelse om hur språket upprätthåller kategoriseringar som begränsar individers handlingsutrymme. Teorin fungerar alltså som ett komplement till Bacchis poststrukturalistiska WPR-ansats med ett fokus på maktstrukturer kopplade till kön. Teorin är även tänkt att ligga till grund för arbetets andra forskningsfråga, vilket är att undersöka vilka föreställningar och antaganden gällande kategorisering av kön som ligger till grund för problempresentationen.

11

3. Metod och material

Bacchis WPR-ansats har, som tidigare nämnts, en samverkande teori och metod. Metoden är en del av fältet diskursanalys, och närmare bestämt en metod för poststrukturalistisk policyanalys (Bergström & Ekström 2018:271). Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter Kristdemokraternas problempresentation gällande låst föräldrapenning har. För att detta ska vara möjligt har tre forskningsfrågor valts ut. Dessa kommer från tre av de sex frågor som Bacchis WPR-ansats erbjuder. För att visa på en genomgående transparens och på så sätt bidra till en hög reliabilitet samt validitet ämnar denna del av arbetet tydliggöra uppsatsens tillvägagångssätt. Den första av tre delar introducerar uppsatsens metodologiska ansats och därmed arbetets tre forskningsfrågor. I den andra delen kommer en reflektion kring validitet samt reliabilitet att föras, för att därefter presentera det empiriska materialet samt hur materialinsamlingen gått till i den tredje och avslutande delen.

3.1. Carol Bacchi: What´s the problem represented to be?

För att återkoppla till Bacchis teoretiska grundantaganden så menar hon att: (1) Vi styrs genom problempresentationer. (2) Vi måste studera dessa problempresentationer snarare än problem.

(3) Vi måste problematisera och ifrågasätta de antaganden och effekter problempresentationen innehåller (Bacchi 2009:25, min översättning). För att kunna finna materialets problempresentationer, antaganden och effekter presenterar Bacchi sex frågor att applicera på materialet. Dessa frågor skapar en möjlighet att se på vilket sätt språket används för att upprätthålla makt. Frågorna har kommit att bli vanligt förekommande i textanalyser med olika sätt att använda och kombinera dessa på (Esaiasson et al.2017:218). Det viktiga är att det urval av frågor som görs är väl sammanhängande med studiens fokus (Bergström & Ekström 2018:273). I detta arbete är syfte, forskningsfrågor, metod samt teorier starkt sammankopplat, vilket säkerställer att urvalet av frågor är tydligt sammanhängande med studiens fokus. Vidare kommer de valda frågorna att presenteras var för sig och beskrivas ingående.

3.1.1 What´s the problem represented to be in a specific policy?

Detta är det första steget i Bacchis policyanalys som ämnar identifiera det implicita och inneboende problemet i policyn. Som tidigare nämnts menar Bacchi att samtliga policys grundar sig i ett problem, och utgångpunkten här är att ett synliggörande av problempresentationen kommer göra det möjligt att se hur ett specifikt problem skapar

12

diskurser och maktstrukturer. Med hjälp av denna specifika fråga kan alltså partiets problemformuleringar i det empiriska materialet synliggöras.

För att exemplifiera hur olika problempresentationer kan se ut illustrerar Bacchi olika policys för barnomsorg. En policy erbjuder föräldrar möjligheten att välja mellan två alternativ. Det ena är att kunna lämna sitt barn på förskolan alternativt att få ett bidrag för att själv stanna hemma med barnet. Här blir alltså föräldrarna erbjudna att välja mellan två alternativa lösningar vilket visar att problemet som denna policy ämnar lösa är familjers valfrihet. Lösningen är valfrihet och problemet blir därmed bristande sådan. Om föräldrar i stället skulle bli erbjudna en rabatt om de båda skulle arbeta och därmed vara delaktiga i arbetsmarknaden så är det ett arbetsmarknadsproblem som policyn ämnar lösa. En ekonomisk uppmuntran till föräldrar som båda väljer att arbeta visar alltså en problempresentation som handlar om arbetsmarknaden.

Bacchis fråga gällande problempresentation hänvisar till arbetets första forskningsfråga: Vilka problempresentationer finns i Kristdemokraternas motioner gällande låst föräldrapenning?

Genom att använda samma tillvägagångssätt som exemplifieras ovan så är målet att finna de implicita problempresentationerna i uppsatsens material. Frågan som kommer ställas är med andra ord vad som är problemet med reserverad föräldrapenning som dessa motioner ämnar lösa.

3.1.2 What presuppositions or assumptions underlie this representation of the problem?

Efter att problemet har presenterats menar Bacchi att det reella arbetet börjar. Det räcker alltså inte med att forskaren endast identifierar vad som är problemet i en specifik policy, utan det är även av stor vikt att undersöka vad som tas för givet i problempresentationen. När Bacchi talar om antaganden och föreställningar refererar hon till kunskap som tas för given.

Problempresentationer anses nämligen underbyggas av djupt inbäddade kulturella föreställningar, och är en del av den diskurs den verkar i (Bacchi 2009:4-7). Uppsatsens andra forskningsfråga handlar om just detta: Vilka föreställningar och antaganden gällande kön ligger till grund för problempresentationen? Forskningsfrågan har dock en mer specifik inriktning i denna uppsats än Bacchis ursprungliga fråga, där den feministiska poststrukturalismen kommer bistå med en förståelse om könsliga kategoriseringar och hur dessa konstrueras genom språket. Att undersöka vilka antaganden och föreställningar som ligger till grund för problempresentationer handlar mer specifikt om att ställa frågor som: Vad

13

antas? Vad tas för givet? Vad är inte ifrågasatt? Detta för att undersöka vad som är möjligt att tänka i en viss policy (Bacchi 2009:5-7).

3.1.3 What effects are produced by this representation of the problem?

Som tidigare nämnts grundar sig WPR-ansatsen i antagandet att problempresentationer kan skapa mer svårigheter för vissa sociala grupper än andra. Detta hänger ihop med förståelsen av språkets betydelse och att det sätt ett problem uppfattas kommer påverka på vilket sätt det ska hanteras (Bacchi 2009). En problempresentation bör nämligen ses som en av flera motstridiga diskurser där vissa reformer framstår som mer önskvärda och rimliga än andra (Bergström &

Ekström 2018:274). Här kommer studiens tredje forskningsfråga in: Vilka diskursiva och subjektifierande effekter produceras genom problempresentationen?

Det finns enligt Bacchi tre olika effekter som problempresentationer kan konstruera: diskursiva, subjektifierande samt levda erfarenheter. I detta arbete kommer fokus endas ligga på de två första effekterna, alltså de diskursiva och subjektifierande, då det är just dessa två effekter som uppsatsen ämnar finna. Den diskursiva effekten handlar om tanken att en viss problempresentation utesluter andra möjliga sätt att förstå problemet med ett visst fenomen.

Den subjektifierande effekten beskriver Bacchi som att ”vi blir subjekt av ett särskilt slag, delvis genom det sätt policys skapar sociala relationer och vår plats (position) inom dem (Bacchi 2009:

16, min översättning). Det handlar alltså om att policys skapar vissa subjektspositioner inom diskursen, som påverkar vem vi är och hur vi tänker om oss själva och andra (Bacchi 2009: 16).

För att säga det på ett annat sätt beskriver Bacchi subjektiva effekter som att ”diskurser gör vissa subjektspositioner tillgängliga. När en sådan position antas, tenderar en person att förstå den sociala världen ur denna synvinkel, samtidigt som den utsätts för hela spektrumet av diskurser som utgör denna ståndpunkt.” (Bacchi 2009:16, min översättning).

Det går att ställa sig frågande till huruvida det går att undersöka vilka ”effekter” en problempresentation skapar utifrån en undersökning av motioner. För att finna direkta effekter kan det anses krävas en utvärdering efter att Kristdemokraternas reformer genomförts och den reserverade föräldrapenningen avskaffats. Alternativt en studie där föräldrars egna berättelser står i fokus. I denna uppsats är däremot inte syftet att undersöka levda effekter, utan snarare vilka effekter språkbruket kan ha på vår förståelse av verkligheten. Detta återkopplar till Bacchis policyteori och dess poststrukturalistiska grund som menar att språket påverkar det sätt som problem uppfattas, vilket enligt Bacchi innefattar diskursiva och subjektifierande effekter.

14

När språkets roll är central är också utgångspunkten att läsaren kan påverkas, och i detta fall kan det exempelvis handla om personer som stödjer partiet.

Analysen har gått till på så sätt att det empiriska materialet lästes ingående flera gånger. Vid varje läsning ställdes en forskningsfråga i taget och följde den ordning som de har presenterats ovan. En ingående läsning handlar om att samma fråga applicerades på materialet flera gånger.

Först så lästes alltså materialet flera gånger med arbetets första forskningsfråga som utgångspunkt. När svaret hittades gjordes en ny läsning, men med den andra forskningsfrågan som utgångspunkt, och så vidare. Att ställa frågorna var för sig och i den ordning de är tänkta att ställas var ett sätt att följa Bacchis WPR-metod och på så sätt uppnå god validitet.

3.2 Validitet och reliabilitet

Studier med en konstruktivistisk syn, exempelvis diskursanalyser såsom WPR-ansatsen, brukar kritiseras för att forskaren låter utfallet av studien styras av forskarens egna tolkningar av materialet (Bergström & Boréus, 2018:40-41). Bacchi bemöter kritiken genom att påpeka att problempresentationer inte bara finns där ute som ett objektivt faktum. Hon beskriver det i stället som att "[i]ngen politisk aktör, varken analytiker eller teoretiker, står utanför dessa processer" utan snarare att "vi alla är inblandade i de strukturerande diskurserna i vår tid och våra kulturer" (Bacchi 1999:48, min översättning). Som tidigare nämnts har den feministiska teorin på motsvarande sätt kritiserats för bristfällig objektivitet. Likt Bacchi så menar feministiska forskare att vi inte står utanför konstruktionen av verkligheten eftersom vi kommer från olika kontexter som påverkar de tolkningar vi gör (Bryman 2011:44-45). Detta fokus på bristande objektivitet för oss in på frågan om studiens reliabilitet och validitet. Om vi börjar med det förstnämnda, kan uppsatsens reliabilitet ifrågasättas eftersom forskarens egen tolkning har stort utrymme vid undersökningen av materialet. Detta ökar möjligheten att en annan slutsats kan vara möjligt vid upprepade analyser av andra personer, eftersom vi kommer från olika kontexter och läser därmed materialet med olika glasögon. Även om en fullständig reliabilitet är svårt att uppnå i en diskursanalys, bör god forskning ha välmotiverade resultat och en genomgående transparens. Läsaren ska alltså tydligt kunna se de steg forskaren tagit för att nå sina resultat. Ett sätt att uppnå detta är genom användandet av citat och tydliga redogörelser (Bergström & Boréus, 2018:41), vilket det kommer läggas stort fokus på i denna studie. Dessutom kommer citat användas från samtliga motioner, för att på så vis tydliggöra att alla motioner som utgör det empiriska materialet har varit en del av analysen och kunnat stå som exempel för någon av de slutsatser som dragits. Med detta i åtanke är alltså målet att vara

15

så tydlig som möjligt när det kommer till att redogöra för den analys som görs och de slutsatser som dras.

Om vi istället går över till frågan om validitet så är det ett viktigt steg i en diskursanalys att välja ut konkreta texter som kan anses avspegla den specifika diskurs som ämnas analyseras (Bergström & Boréus 2018:289). Frågan om god validitet handlar nämligen om att forskaren verkligen mäter det som är avsett att mätas (Bergström & Boréus 2018:38). För att detta ska vara möjligt krävs det, utöver ett väl utvalt empiriskt material, en metod som kan besvara uppsatsens forskningsfrågor. Uppsatsens syfte och forskningsfrågor är direkt sammankopplat med Bacchis WPR-ansats där avsikten är att studera hur problem framställs i policys (gällande låst föräldrapenning), vilka antaganden dessa grundar sig på och vilka effekter som produceras.

Uppsatsens syfte, forskningsfrågor, metod samt teorier är alltså starkt sammankopplat vilket visar på god validitet, eftersom det finns en tydlig röd tråd i studien. För att fånga in den specifika diskurs som ska analyseras är motioner ett exempel på det Bacchi benämner som policys. Motioner är förslag på politiska reformer som ämnar lösa ett problem och som, enligt Bacchi, i sin natur innehåller en eller flera problempresentationer som grundar sig på förgivettagna föreställningar och konstruerar/upprätthåller maktrelationer. Valet av material kommer motiveras ytterligare i uppsatsens nästkommande del.

3.3 Material och materialinsamling

Motioner är förslag till beslut skrivna av enskilda eller flera riksdagsledamöter från ett eller flera partier som sedan lämnas över till riksdagen. Dessa kan lämnas in på två olika sätt. Det första alternativet är att lämna in förslaget under den allmänna motionstiden som oftast äger rum mellan riksdagens öppnande och 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Den andra möjligheten är att lämna in motioner i samband med en proposition från regeringen, så kallade följdmotioner. För att lämna in en följdmotion krävs det att ämnet ska vara sammankopplat med propositionen (Riksdagen 2020).

Då Bacchis WPR-ansats ämnar analysera policys kommer Kristdemokratiska motioner ligga till grund för det empiriska materialet. Valet att undersöka just Kristdemokraterna är, som tidigare nämnts, för att partiet vill avskaffa den låsta föräldrapenningen, och är dessutom ett parti som menar att familjepolitiken genomsyrar all dess politik. En invändning mot att använda sig av motioner kan vara att dessa ibland är skrivna av enskilda riksdagsledamöter och behöver därför inte stå i linje med samtliga Kristdemokratiska politikers ståndpunkt. Att motioner ändå

16

valts, motiveras utifrån det faktum att de är direkta förslag på förändringar som, enligt Bacchi, i sin natur innehåller problempresentationer och är alltjämt skrivna av riksdagsledamöter inom partiet.

För att fånga in de motioner som är relevanta för studien har databasen och sökfunktionen på riksdagens hemsida använts. Först användes hemsidans egen filtrering, där flera avgränsningar finns möjliga. De filter som användes var: dokumenttyp (motioner), riksmöte/årtal (2019/20 samt 2020/21) och parti (Kristdemokraterna). Med denna filtrering gjordes sedan sökningar med sökordet ”föräldrapenning” och därefter ”föräldraförsäkring”. Att använda sökordet

”föräldraförsäkring” är för att ordet ofta kan användas som ett paraplybegrepp även fast motionen specifikt kan handla om föräldrapenningen. På så vis kan alltså fler relevanta motioner fångas in jämfört med om det endast görs en sökning på ”föräldrapenning”. Att dessutom begränsa sökningen till riksmöte och årtal mellan 2019 och 2021 är ett försök att finna den rådande diskursen, och därmed de mest närliggande problempresentationerna och dess effekter. Denna sökning gjordes den 26 november 2020, så motioner som eventuellt kan tillkomma efter detta datum är inte en del av studiens material. Sökningen resulterade i 20 motioner, varpå samtliga lästes igenom. Efter en grundlig genomgång gallrades de motioner som inte berörde låst föräldrapenning bort, för att på så vis endast få fram de motioner som berör det specifika ämne som avses undersökas. Detta resulterade i sex motioner som därmed kommer utgöra det empiriska materialet. De 14 motioner som föll bort var exempelvis motioner som berörde föräldraförsäkringen ur en annan synvinkel som vab, barnomsorgspeng eller föräldraförsäkringen på EU-nivå.

17

4. Analys

Strukturen i analysen kommer följa den ordning som forskningsfrågorna är tänkta att ställas.

Först kommer de problem som kunnat urskiljas att presenteras och därefter vilka antaganden och föreställningar dessa problempresentationer vilar på. Avslutningsvis kommer en analys att föras gällande de effekter problempresentationerna och dess underliggande antaganden och föreställningar kan ha.

4.1. Vilka problempresentationer finns i Kristdemokraternas motioner gällande låst föräldrapenningen?

Som tidigare nämnts menar Bacchi att varje policy som ämnar lösa någonting innehåller ett implicit problem. Vi vet sedan tidigare att partiet motsätter sig denna reform, men här är det centrala att presentera den problematik som Kristdemokraterna anser att låst föräldrapenning innebär. Detta möjliggör en vidare analys om vilka antaganden och föreställningar dessa problempresentationer grundar sig på, och i slutändan vilka effekter detta har.

4.1.1. Valfrihetsproblem

Efter att det empiriska materialet har analyserats står det klart att det mest genomgående problemet med låst föräldrapenning enligt Kristdemokraterna är föräldrars begränsade valfrihet. De anser att det är familjer, inte politiker som ska få avgöra vem som blir hemma med barnet. Den reserverade föräldrapenningen anses med andra ord styra föräldrar och förhindra dess handlingsutrymme. I en av motionerna förklarar de att ”Kristdemokraterna är en motvikt till de politiska krafter som vill styra föräldrarnas val och kväva familjens frihet och möjlighet att utforma sin tillvaro.” (Motion 2019/20:3604). Politiken har alltså hindrat och begränsat familjers valfrihet genom införandet av de reserverade föräldrapenningdagarna och reformen framställs som ett verktyg för politiker att styra familjer. De skriver att ”[d]en rödgröna regeringen och dess stödpartier Centerpartiet och Liberalerna för en politik som inskränker familjernas frihet samtidigt som det politiska inflytandet över människors liv utökas.” (Motion 2019/20:3105). Det begränsade handlingsutrymme som föräldrar får i och med reformen är enlig partiet beklagligt då de menar att ”föräldraskapet är ett gemensamt åtagande och därför är det också̊ föräldrarna själva som gemensamt ska få avgöra om och hur dagarna sedan ska överlåtas och användas.” (Motion 2020/21:2774). Partiet fortsätter på detta spår och menar att:

Ju mer fyrkantiga system som skapas, desto sämre passar de olika familjer. Det är också̊

därför som vi motsätter oss kvotering av föräldraförsäkringen. De tre kvoterade månaderna

18

innebär nämligen i praktiken ett förbud för föräldrarna att överlåta dagar till varandra för dessa månader. Eftersom vi ser föräldraskapet som ett gemensamt åtagande, och föräldrar vet bäst vad som passar den egna familjen och det egna barnet, vill vi därför ta bort kvoteringen helt. (Motion 2020/21:2774)

Det är föräldrarna som gemensamt ansvarar för barnets omsorg och det är därför de själva som ska få avgöra hur fördelningen ska se ut. Partiet menar alltså att reformen hindrar familjer att forma föräldrapenningen på det sätt som passar dem bäst. Familjer ser nämligen olika ut och fördelningen kan därför behöva se olika ut. Det är just denna valfrihet som den låsta föräldrapenningen förhindrar.

I motionerna är det även tydligt att de positiva effekter som reserverad föräldrapenning kan innebära inte får stå över valfriheten. Detta framkommer exempelvis när partiet pratar om reformen kopplat till jämställdhet. Kristdemokraterna uppmärksammar nämligen att ett ojämställt uttag av föräldrapenningen är problematiskt ur flera aspekter. Det råder alltså en ojämställdhet inom föräldrapenningen, men partiet ställer sig kritiska till hur detta används av andra partier som ett sätt att motivera de reserverade föräldrapenningdagarna. Partiet skriver exempelvis:

Hur familjer väljer att fördela ansvaret för hem och barn påverkar andra delar av livssituationen, som ställningen på̊ arbetsmarknaden, möjligheter till karriär och framtida pension. Traditionellt sett har kvinnor tagit ett större ansvar i hemmet. Effekten har blivit att kvinnorna varit borta mer från jobbet, halkat efter i löneutveckling och därmed också̊

fått lägre pensioner. Flera partier använder detta faktum som ett skäl att likrikta utformningen av föräldraförsäkringen och föräldraledigheten. (Motion 2020/21:2774)

Partiet fortsätter med att förklara att den reserverade föräldrapenningen är ”fel väg att gå̊

eftersom det inskränker familjers valfrihet och omyndigförklarar föräldrar. Detta drabbar i slutändan barnen. Kristdemokraternas lösning är i stället att undanröja hinder och skapa bättre förutsättningar för olika val, för såväl mammor som pappor.” (Motion 2020/21:2774). Den ojämställdhet som råder när det kommer till föräldrapenningen bör alltså inte accepteras som en motivering till införandet av de reserverade dagarna. Reformen måste snarare avfärdas eftersom den förhindrar föräldrars valfrihet. Värnandet av valfriheten bör alltså prioriteras högre och ersätta den låsta föräldrapenningen enligt Kristdemokraterna. Partiet tydliggör däremot att en omprioritering från reserverade dagar till valfrihet inte hindrar möjligheten att nå en jämställd föräldrapenning. De skriver nämligen att ”[v]alfrihet står inte i

19

motsatsförhållande till ökad jämställdhet. Däremot stänger den som förespråkar kvotering dörren till valfriheten.” (Motion 2020/21:2774).

4.1.2. Sjukskrivningsproblem

Följande del av analysen kommer ha ett tydligt samband med valfrihetsproblemet. Det framgår nämligen i Kristdemokraternas motioner att höga sjukskrivningstal anses hänga ihop med den begränsade valfriheten som råder inom föräldrapenningen. Partiet menar att hög sjukfrånvaro hänger ihop med den reserverade föräldrapenningen. När de i en av motionerna beskriver partiets plan för att förebygga och sänka sjuktalen skriver de att det är ”centralt huruvida småbarnsföräldrar ges möjlighet och ekonomiska förutsättningar att själva kunna välja hur föräldraledigheten och barnomsorgen ska utformas.” (Motion 2019/20:2989). För att sänka sjukskrivningstalen måste alltså föräldrars valfrihet öka. Anledningen till att valfriheten är begränsad beror på de reserverade dagarna. Detta framkommer på följande sätt:

Vidare anser Kristdemokraterna att regeringens tillvägagångssätt för att minska könsskillnaderna i sjukfrånvaro är felaktigt. Som svar på̊ kvinnors högre sjukskrivning har regeringen infört en tredje kvoterad månad inom föräldraförsäkringen. Men en studie från Försäkringskassan (2015) visar bl.a. att föräldrapar som har en lika fördelning av föräldrapenning/vab och lika inkomster – och enligt den gängse definitionen är mest

”jämställda” – löper högre risk för sjukskrivning. Exemplen visar på hur lagstiftning och tvång är mycket trubbiga redskap eller till och med kontraproduktiva. (Motion 2019/20:3473)

Tvång i form av reserverad föräldrapenning leder alltså till ökade sjukskrivningstal. För att exemplifiera hur tvång leder till sjukdom hänvisar partiet till en studie gjord av Försäkringskassan 2015. Detta sker även i en av motionerna där partiet skriver att studien också visar att ”de föräldrapar där kvinnan använder en större andel av föräldrapenningen och vab samtidigt som mannen har den högre inkomsten – och enligt den gängse definitionen därmed är mest ”traditionella” och minst ”jämställda” – löper en lägre risk för sjukskrivning.” (Motion 2020/21:3317). Dessa studieresultat ska visa hur föräldrar som har en jämnare fördelning av föräldrapenningen har en större risk att bli sjuka jämfört med dem som följer en mer traditionell fördelning där mamman är hemma i högre utsträckning. De gör därmed en parallell mellan höga sjukskrivningstal och reserverad föräldrapenning. För att motverka detta menar partiet att föräldrars valfrihet måste öka för att de på så vis ska få ihop livets alla delar.

20

Det samband som finns mellan partiets två problempresentationer framkommer tydligt vid läsningar av det empiriska materialet. Samtliga citat som påvisar de problematiska sjukskrivningstalen kommer nämligen även in på valfriheten – eller snarare bristen av den. Att tvinga föräldrar till ett mer jämställt uttag anses nämligen leda till höga sjukskrivningstal.

Partiet önskar därmed inte ha kvar de reserverade dagarna i föräldrapenningen utan vill i stället

”flytta makten och inflytandet över föräldraledighet och barnomsorg till de enskilda familjerna.

På så sätt kan dagens stressade småbarnsföräldrar och barn få mer tid med varandra samtidigt som kombinerandet av föräldraskap och arbetsliv underlättas, vilket skulle ha en positiv påverkan på framför allt kvinnors sjukskrivningstal.” (Motion 2019/20:3473). Alltså, om de reserverade dagarna skulle försvinna så kommer sjukskrivningstalen i sin tur att sjunka.

Problemet med reserverad föräldrapenning är alltså att reformen även leder till höga sjukskrivningstal, eftersom begränsat handlingsutrymme leder till sjuka föräldrar.

4.2. Vilka föreställningar och antaganden gällande kön ligger till grund för problempresentationen?

Problemet med låst föräldrapenning som framkommer i Kristdemokraternas motioner är alltså den bristande valfriheten samt de höga sjukskrivningstalen. Efter att en presentation av problemen gjorts menar Bacchi att det konkreta arbetet kan börja. Detta handlar om att analysera vad som tas för givet i motionerna genom att se vilka antaganden och föreställningar som ligger till grund för problempresentationen. Enligt den feministiska poststrukturalismen anses förtryck och begränsningar mellan könen upprätthållas genom kategoriseringar som konstrueras genom språket och performativa handlingar. Följande del av analysen ämnar visa hur föreställningar och antaganden gällande skillnader mellan könen upprätthåller könsliga kategoriseringar.

4.2.1. Kategorisering av kön

I Kristdemokraternas motioner finns det en antydan om vem som ska ta ut föräldrapenning, när detta bör ske och hur länge. Denna antydan kommer ur föreställningar gällande könsliga skillnader. När Kristdemokraterna skriver om begränsande och styrande regler inom föräldraförsäkringen, däribland den reserverade föräldrapenningen, målar partiet upp en bild om att pappan ska vara hemma med barnet först när det börjar bli lite äldre. De skriver att styrande reformer är missgynnande, inte minst för ”pappor eftersom de oftast – av naturliga, biologiska skäl – är föräldralediga när barnet är lite äldre.” (Motion 2020/21:2774). På grund

21

av biologiska skäl passar det alltså bättre om pappan tar ut föräldrapenning först när barnet är äldre. Detta betyder därmed å andra sidan att pappan av biologiska skäl inte anses vara lika lämpad att vara hemma den först tiden när barnet är litet. Här konstrueras det skillnader mellan föräldrar där deras omvårdnadsegenskaper bestäms utifrån vilket kön de besitter. Män är mer naturligt givna att vara hemma när barnet blir äldre och kvinnan är därmed den givna att vara hemma när barnet är litet. Allt detta på grund av biologiska skäl. Detta framkommer även på följande sätt:

Föräldrapenningdagarna gör det möjligt att under barnets första tid vara hemma samtidigt som det både finns en ekonomisk trygghet under dessa månader och det ekonomiska skyddet och kontakten med arbetsmarknaden upprätthålls på̊ lång sikt. För barnet innebär det att det ges möjlighet att bli omvårdat av en person som barnet kan bygga en trygg anknytning till. Vanligast är att den personen den första tiden är mamman och efter ett tag pappan. Efter några månader, uppemot ett år, är det pappan. (Motion 2020/21:2774)

Att fördelningen ser ut på detta vis är inte något partiet ifrågasätter, snarare så reproducerar de bilden av att detta är det mest givna – just eftersom de beskriver det som ”naturligt”,

”biologiskt” och ”vanligt”. Visserligen vet vi sedan tidigare att denna fördelning är en realitet och partiet presenterar med andra ord fakta här. Konstruktionen av kön uppstår däremot när partiet lägger in en slags värdering i denna typ av uppdelning genom hänvisning till biologi och normalitet. De hänvisar nämligen inte till statistisk som visar hur fördelningen ser ut, utan partiet pekar på biologiska skillnader mellan könen som en förklaring till varför kvinnor tar ut föräldrapenning den första och tidsbestämda perioden och mannen därefter. Enligt partiet så besitter alltså kvinnor egenskaper som inte män gör och vice versa. De skillnader som partiet hänvisar till handlar alltså inte om skillnader mellan individer, utan om skillnader mellan kön.

Precis som den feministiska poststrukturalismen ämnar synliggöra, så ser vi att Kristdemokraterna har en genomgående essentialistisk förståelse om kön, där kvinnors och mäns egenskaper hänger ihop med deras biologiska kön. Kvinnor blir, precis som män, en homogen grupp genom det språk partiet använder i motionerna. Vi ser dessutom att Kristdemokraterna utpekar de två könen som varandras kontrast, genom hänvisning till biologiska skillnader. Detta visar hur könsliga skillnader konstruerar kategoriseringar där kvinnliga egenskaper ställs emot manliga. Som den feministiska poststrukturalismen antyder så ser vi därmed hur kategoriseringar är beroende av en utpekad kontrast, som i detta fall är kvinna/man.

22

När Bacchi talar om föreställningar och antaganden handlar detta om kunskap som tas för given.

I detta fall ser vi att det handlar om könsliga skillnader som gör kvinnan bättre lämpad att vara hemma den första tiden, ofta upp till ett år, och därefter pappan. Hur länge pappan ska vara hemma framkommer däremot inte i motionerna och inte heller vilka dessa biologiska skillnader är. Katarina Boyes och Marie Evertssons studie (2018) visade även att mammans roll under barnets första levnadsår ansågs vara självklar för föräldrarna, och det motiverades inte heller ytterligare. Likheterna mellan studien och denna uppsats är med andra ord påtagliga. Boye och Evertsson förklarade denna företeelse utifrån moderskapsnormen, som innebar att den historiska bilden av kvinnan som den ansvariga för hem och barnomsorg lever kvar än idag.

Med andra ord handlar det om föreställningar om kön som tas för givet. Eftersom Kristdemokraternas föreställningar gällande kön är enhetliga med dem Boye och Evertssons studie påvisat, kan vi även applicera samma förklaring till uppsatsens resultat. Partiets föreställningar kan alltså bero på en kvarlevande moderskapsnorm som upprätthåller förståelsen om kvinnan som den biologiskt givna att ansvara för barnomsorgen. Partiet motiverar nämligen inte varför kvinnan av biologiska skäl är bättre lämpad att vara hemma den första tiden, vilket visar att det snarare är kunskap som tas för given.

Alsarves och Boyes studie (2012) visade att föräldrar ofta använde amning som motivering till varför kvinnan av biologiska skäl ska vara hemma den första perioden. Även fast föräldrarna inte hade något svar på hur länge amningen förväntades pågå så framstod det som biologiskt orubbligt, varpå kvinnan därför måste vara hemma den första tiden. Som tidigare nämnts beskriver inte Kristdemokraterna vilka dessa biologiska skillnader är, och därmed kan vi inte heller spekulera i om amning är en förklaring till partiets föreställningar. Däremot kan vi, likt Alsarve och Boye, åter igen se att förgivettagna föreställningar om kön ligger till grund för bilden om hur fördelningen av föräldrapenningen bör se ut. Alsarve och Boye understryker nämligen att när något framställs som biologiskt orubbligt men där motiveringen till detta är odefinierat blir det ett tydligt exempel på hur föreställningar ligger till grund för beslutsfattandet (Alsarve & Boye 2012:111-112). Det är just detta som förekommer i partiets motioner. Att kvinnan ska vara hemma den första tiden, ofta upp emot ett år, och därefter mannen framstår som biologiskt givet. Denna hänvisning till biologiska skillnader motiveras inte ytterligare, vilket visar på att det är kunskap som tas för given.

För att vidare exemplifiera på vilket sätt en könslig kategorisering konstrueras i partiets motioner genom en distinktion mellan kvinnligt och manligt så kommer fokus vidare ligga på

23

det sätt partiet flera gånger använder sig av tidigare forskning. Partiet använder nämligen en studie från 2015, gjord av Försäkringskassan, för att påvisa att kvinnor är bättre lämpade för ett större uttag av föräldraförsäkringen. Partiet använder sjukskrivningstalen som ett sätt att visa hur en mer traditionell fördelning är mer fördelaktig, eftersom det resulterar i lägre sjukskrivningstal. De citat från motion 2020/21:3317 samt 2019/20:3473 som användes i föregående del av analysen exemplifierar detta, men framkommer även i ett liknande citat i följande motion:

Dels handlar det om att föräldrapar som har en lika fördelning av föräldrapenning/vab och lika inkomster – och enligt den gängse definitionen är mest ”jämställda” – löper högre risk för sjukskrivning. Studien visar också̊ att de föräldrapar där kvinnan använder en större andel av föräldrapenningen och vab samtidigt som mannen har den högre inkomsten – och enligt den gängse definitionen därmed är mest ”traditionella” och minst ”jämställda” – löper en lägre risk för sjukskrivning. (Motion 2019/20:2989)

Genom att hänvisa till studien antyder partiet att en jämställd fördelning är problematisk ur ett hälsoperspektiv medan en ”traditionell” fördelning är mer fördelaktig. Som vi såg i analysens första del så anser partiet att den reserverade föräldrapenningen bör, på grund av detta, tas bort.

När Kristdemokraterna hänvisar till en studie som visar att sjuktalen är lägre i familjer där kvinnan tar det större ansvaret för föräldrapenningen så förstärker de åter igen konstruktionen av att kvinnan besitter egenskaper som män inte gör. Detta eftersom kvinnor ur ett hälsoperspektiv framställs kunna hantera föräldraförsäkringen i större utsträckning än män.

Kvinnans egenskaper ställs åter igen i kontrast till mannens och där dessa framställs ha en essentialistisk karaktär, vilket visar att föreställningar om kön ligger till grund för problempresentationen.

Under 2015 publicerade Försäkringskassan 15 socialförsäkringsrapporter (Försäkringskassan u.å., d). Efter en läsning av samtliga kan slutsatsen dras att den studie Kristdemokraterna hänvisar till är samma socialförsäkringsrapport som använts som tidigare forskning i denna uppsats. Ingen annan socialförsäkringsrapport från 2015, förutom 2015:3, tar nämligen upp det som Kristdemokraterna hänvisar till i motionerna. Om vi jämför slutsatserna som dras i motionerna och i socialförsäkringsrapporten så ser vi att partiet drar andra slutsatser än vad som görs i själva rapporten. Som vi kunnat se utifrån problempresentationen menar nämligen Kristdemokraterna att den reserverade föräldrapenningen bidragit till höga sjukskrivningstal i

”jämställda” familjer. Som det nämndes i den tidigare forskningen så visar däremot socialförsäkringsrapport 2015:3 att det inte finns någon statistisk signifikans mellan den