ENERGIEFFEKTIVISERING AV KROPPKÄRRSSKOLAN

(1)

ENERGIEFFEKTIVISERING AV KROPPKÄRRSSKOLAN

Effekten av den nya fjärrvärmeprismodellen

ENERGY EFFICIENCY OF KROPPKÄRRSSKOLAN With the new district heating price model

Benjamin Rutayisire Naim Nayeri

Fakulteten för hälsa, natur- och naturvetenskap Byggingenjörsprogrammet

22,5 hp

Kenny Pettersson Assad Almssad 2016-09-23

(2)

Sammanfattning

I det här examensarbetet har värmeförbrukning och energieffektiviseringsåtgärder för Kroppkärrsskolan i Karlstad undersökts. Kroppkärrsskolan är en stor skola till ytan som består utav fem byggnader som används dagligen.

Karlstadenergi redovisade en ny formel för att beräkna fjärrvärmetaxan för sina kunder.

Karlstad kommun vill ta reda på hur den nya fjärrvärmetaxan påverkar energikostnaderna för kommunens större fastigheter. Hur kan kommunen minimera sina energikostnader på Kroppkärsskolan?

Syftet med arbetet är att utreda hur den nya energitaxan kommer att påverka kommunens energikostnader för Kroppkärrsskolan samtidigt skall även nya riktlinjer redovisas för hur Kroppkärrsskolan kan energieffektiviseras efter den nya energitaxan har införts.

Målet med arbetet är att utreda om kommunens energiutgifter kommer att öka eller minska för den befintliga skolan i och med den nya energitaxan och även undersöka vilka energieffektiviseringsåtgärder på klimatskalet som kan vara lönsamma för skolan.

För att kunna genomföra arbetet har litteraturstudier och beräkningar utförts för att ta reda på och jämföra energikostnaderna före och efter den nya taxan. Med hjälp av VIP- Energy har simuleringar skapats för de olika fastigheter som skolan består utav, för att kunna redovisa de energiflöden som byggnaderna har. Detta hjälper till vid en undersökning av vilka byggnader som har en större energiförbrukning.

I och med den nya fjärrvärmetaxan som Karlstadenergi inför år 2014 kommer energikostnaderna för Kroppkärrsskolan att öka med 12500 kronor per år, enligt tabell 7 i rapporten.

De energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma att utföra för Kroppkärrsskolan enligt undersökningen som har utförts, är tilläggsisolering i takkonstruktion för samtliga fem byggnader. I takkonstruktionen tilläggsisoleras den befintliga konstruktionen med 200mm lösull. I och med tilläggsisolering i takkonstruktionen har den totala värmeförbrukningen för skolan minskat från 99 kWh/m² till 92 kWh/m² enligt simuleringar som skapades i VIP-Energy.

(3)

Abstract

The purpose with this thesis was to examine the heat consumption and possible energy efficiency measures for Kroppkärrsskola in Karlstad. Kroppkärrsskolan consists of five buildings that are used daily.

Karlstadsenergi announced that they would introduce new heating rates for its customers starting July 2104. Karlstad commune wanted to know how the new heating prices would affect their energy costs for their buildings in the commune. That is what has been studied in this thesis. How can Karlstad commune minimize their energy costs with the new energy prices?

The goal with this study is to investigate whether the new energy prices will lead to increased or decreased energy costs for the commune and also examine what efficiency measures in the building envelope which can be profitable for the school.

Calculations have been made to study and compare the energy costs before and after the new energy prices have been introduced but also to examine how the implemented energy efficiency measures on Kroppkärrsskolan have had impact on the energy use.

The measures that have been implemented are additional insulation with 120mm on exterior walls and 200mm in the attic.

The conclusion is that with the new energy prices, the energy costs of Kroppkärrsskolan will be increased by 12500 kr /year. Additional insulation of 200mm in the attic was the most profitable measures. With additional insulation in the attic, the total heat

consumption for the school according to the simulation decreased from 99 kWh/m²to 92 kWh/m².

(4)

1 Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

Abstract ... 2

1 Introduktion ... 1

1.1 Litteraturstudie ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Mål ... 2

1.4 Frågeställning ... 2

1.5 Beskrivning av skolan ... 2

2 Avgränsningar ... 5

3 Metod ... 6

3.1 Beräkning av fjärrvärmekostnad ... 6

3.1.1 Kostnad innan 1 juli 2014 ... 6

3.1.2 Nya fjärrvärmetaxan ... 7

4 Konstruktionsritningar ... Error! Bookmark not defined. 4.1 Modellering av byggnader i VIP-Energy ... 8

4.1.1 Indata... 8

4.2 Åtgärder ... 10

4.2.1 Tilläggsisolering av vindbjälklag ... 10

4.2.2 Tilläggsisolering av ytterväggar ... 10

4.2.3 Energieffektiviseringsåtgärder ... 10

4.3 Ekonomi ... 11

5 Resultat ... 13

5.1 Fjärrvärmekostnad ... 13

5.2 Modellering av byggnader I VIP-Energy... 14

5.3 Ekonomi ... 18

5.3.1 LCC Tilläggsisolering ... 18

6 Diskussion ... 21

7 Slutsats ... 23

8 Tackord ... 24

9 Referenslista ... 25

Böcker ... 25

Elektroniska ... 25

Rapporter ... 25

10 Bilagor ... 27

10.1 Bilaga 1 - VIP-Energy ... 27

10.2 Bilaga 2- Fjärrvärmekostnad- Beräkningar ... 60

(5)

1

1 Introduktion

Fler och fler kommuner i Sverige visar att de är miljömedvetna genom att satsa på, och uppmuntra till energieffektivt byggande¹. Karlstad kommun är ett exempel på en av dessa kommuner. Karlstad kommun vill nu energieffektivisera sina fastigheter i samband med den nya fjärrvärmetaxan som blir aktuell under år 2014. Den genomsnittliga

energianvändningen för skolor i landet² uppgick till 213 kWh/m².

Den 1 juli 2014 kommer Karlstadenergi att införa en ny fjärrvärmetaxa för sina kunder.

Kommunens kostnader för fjärrvärme kommer, efter införandet av den nya taxan, att påverkas beroende på hur bra isolerat klimatskalet är. Det nya priset kommer även att spegla ventilationssystemen i kommunens fastigheter. En väl isolerad byggnad med bra ventilation kommer att minska värmeförbrukningskostnaderna. Energikostnader för skolan kan påverkas genom effektivisering, så som lägre varmvattenförbrukning eller tilläggsisolering av klimatskalet. Eftersom energipriset varierar över året lönar det sig bäst att spara energi på vintern. Energipriset är kopplat till kostnaden för produktionen av fjärrvärme.

Karlstadkommun äger flera fastigheter runt om i Karlstad, de betalar över 100 miljoner kronor i energikostnad per år enligt Charlotte Kullander Hedbom som är energi- och miljösamordnare på kommunen. Den nya taxan kommer att påverka Karlstad kommuns utgifter. Kommunen är en utav Karlstadenergis största kunder. Kommunen vill

undersöka om det kommer att bli dyrare eller billigare driftkostnader för Kroppkärrsskolan, som förberedelse inför den nya taxan.

Arbetet skall beskriva med hjälp av beräkningar hur den nya fjärrvärmetaxan kommer att påverka de större skolorna som Karlstadkommun äger.

Karlstadsenergi hoppas att den nya taxan kommer att uppmuntra sina kunder till energieffektivisering av byggnader.

1.1 Litteraturstudie

Martina Klingvall och Linn Persson har gjort en studie på Berghamraskolan i

Stockholm³, där de undersökte skolans möjligheter till energieffektivisering med syfte att ta fram förslagsunderlag för åtgärder som kan göras på skolan för att bidra till minskad energiförbrukningen. Här fokuserar de på förändring i uppvärmningsteknik, belysningstyp samt ventilations utrustning. Det har valts att handberäkna

energibesparingar och investeringskostnader för skolan. För att beräkna

investeringskostnader har de använt Nuvärdesmetoden och Paybackmetoden. De kom fram till att ett byte till lågenergilampor, installation av värmeväxlare till

ventilationssystemet samt byte till energieffektiva fönster var de mest lönsamma åtgärder.

1 Dahlström, Joakim 2014. Energimyndighet Program, beställargrupper och nätverk.

2 Lindstaf, Lars. 2010. Arkus Energieffektivitet i skolor och förskolor.

3 Klingvall, M. & Persson, L. Bergshamraskolans möjligheter till energieffektivisering.

(6)

2

WSP Sverige AB har skrivit en rapport om att energieffektivisera skolor⁴. Syfte med rapporten var att belysa de energieffektiviserings potential som finns och även väcka intresse för energieffektivisering i lokalbyggnader i Sverige. Det intressanta med den här rapporten är att de tar med goda exempel från skolor där energieffektiviserings har genomförts. De beskriver de åtgärder som borde undersökas som skulle kunna sänka uppvärmningskostnader. Ett exempel från rapporten är ett projekt i Umeå kommun där ett energisparprojekt omfattade 425 000 m² i 133 fastigheter. Umeå kommunen

investerade 140 – 150 miljoner kronor till de åtgärder som ansågs vara lönsamma och som även bedömdes minska miljöpåverkan. Det utfördes olika åtgärder på de olika fastigheterna. I energibesparandeåtgärder har bland annat tilläggsisolering av vindar och byte av fönster gjorts. Energibesparandeåtgärder i det projektet stod för 17 procent minskning i energiförbrukning.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att utreda hur den nya energitaxan kommer att påverka kommunens energikostnader för Kroppkärrsskolan samtidigt skall även nya riktlinjer redovisas för hur Kroppkärrsskolan kan energieffektiviseras efter den nya energitaxan har införts.

1.3 Mål

Målet med arbetet är att utreda om kommunens energiutgifter kommer att öka eller minska för den befintliga skolan i och med den nya energitaxan och även undersöka vilka energieffektiviseringsåtgärder på klimatskalet som kan vara lönsamma för skolan.

1.4 Frågeställning

 Hur kommer den nya fjärrvärmetaxan att påverka kommunens energikostnader för Kroppkärrsskolan?

 Vilka energieffektiviseringsåtgärder på klimatskalet kan vara lönsamma för den befintliga byggnaden?

1.5 Beskrivning av skolan

I det här arbetet kommer energisparpotentialen att undersökas på en skola som är belägen på Kroppkärr i Karlstad kommun. Kroppkärrsskolan är en låg-och

mellanstadieskola. Skolan byggdes år 1963 och har sedan delvis renoverats och byggts om. Skolan består av 5 byggnader och har total bruksarea på 4 467 m². En utav

byggnaderna totalrenoverats år 1997. Kroppkärrsskolan har 440 elever som brukar verksamheten. Figur 1 visar en situationsplan över skolan.

4 Persson, Agneta, Bratt, Margott, Ekelin, Sara 2011. WSP Vägen till energieffektiva skolor.

(7)

3

Figur 1. Visar situationsplanen över skolan där vissa byggnader och byggnadsdelar är gråstreckade. De gråstreckade områdena i planen beskriver att dessa byggnader eller byggnadsdelar är renoverade.

Hus 1

Hus 1 ombyggdes år 1997 och är 3055 m². Det är byggt i två våningar med tak och fasad i tegel. Byggnaden rymmer 14 klasser, 5 fritidshem samt personalutrymme och ett skyddsrum för 100 personer. Ytterväggar på byggnaden består av halvstenens tegelfasad, isolerat med 105mm mineralull och 6.5mm plywood, se figur 2.

Vindbjälklag är isolerat med 200 mm mineralull, 0,2 plastfolie och 9,5mm Board.

Vindbjälklag är samma på alla byggnader, se figur 4. Samtliga hus på Kroppkärsskolan har 2-glas fönster med ett U-värde på 1,2 W/m²K. Skolan är ansluten till Karlstads kommuns fjärrvärmenät. Ventilationssystemet är av FTX-system med återvinning.

Återvinningsgraden ligger mellan 60-70%.

Figur 2 Yttervägssektion på hus 1.

(8)

4 Hus 2

Hus 2 byggdes år 1963. Det är en en-våningsbyggnad på 306 m². Det består av tre klassrum och personalutrymme. Ytterväggar på konstruktionen består av halvstens tegelfasad, träfiberplattor, isolerat med 2 lag 50 mm mineralull och 9 mm gipsskiva på insida av väggen, se figur 3. Takkonstruktion är ett fackverk tak isolerad med 2 lag papp och 12,5 mm K- plywood, 200 mm mineralull, 0,2 plastfolie och 9,5mm board. Grunden är av krypgrund isolerad med 145 mm mineralull och 16 mm spontad plywood, se figur 5.

Hus 3

Hus 3 är en idrottshall på 563 m² med en källare, byggdes samma år som hus 2.

Ytterväggar på konstruktionen består av halvstens tegelfasad, träfiberplattor, isolerat med 2 lag 50 mm mineralull och 9 mm gipsskiva på insida av väggen, se figur 3.

Takkonstruktion är ett fackverk tak isolerad med 2 lag papp och 12,5 mm K- plywood, 200 mm mineralull, 0,2 plastfolie och 9,5mm board.

Hus 4

Hus 4 består av en matsal. Byggnaden är en en-våningsplan på 289 m². Ytterväggar på konstruktionen består av halvstens tegelfasad, träfiberplattor, isolerat med 2 lag 50 mm mineralull och 9 mm gipsskiva på insida av väggen, se figur 3. Takkonstruktion är ett fackverk tak isolerad med 2 lag papp och 12,5 mm K- plywood, 200 mm mineralull, 0,2 plastfolie och 9,5mm board. Grunden är en krypgrund isolerad med 145 mm mineralull och 16 mm spontad plywood.

Hus 5

Hus 5 består av tre klassrum och personalutrymme på 256 m². Ytterväggar på

konstruktionen består av halvstens tegelfasad, träfiberplattor, isolerat med 2 lag 50 mm mineralull och 9 mm gipsskiva på insida av väggen, se figur 3. Takkonstruktion är ett fackverk tak isolerad med 2 lag papp och 12,5 mm K- plywood, 200 mm mineralull, 0,2 plastfolie och 9,5mm board. Grunden är en krypgrund isolerad med 145 mm mineralull och 16 mm spontad plywood.

Skolans värmeförsörjning ligger nu på 107 kWh/m².

Figur 3. Yttervägssektion på hus 2,3, 4 och 5.

(9)

5 Figur 4. Vindbjälklag på samtliga hus.

Figur 5. Golvbjälklag på samtliga hus.

2 Avgränsningar

Arbetet avgränsas endast till värmeförsörjningen för Kroppkärrsskolan. Skolan består utav fem hus där tre utav husen är föreläsningslokaler och en matsal och en gympahall.

Dessa fem hus har tre olika verksamhetsområden men i rapporten har den totala

värmeförsörjningen varit i fokus. Alla fem byggnader har behandlats på samma sätt som det var klassrum, med samma typ av driftsdata för alla byggnaderna. Ventilation och b.la. luftläckage har inte undersökts i studien men standardvärden använts för alla byggnader.

(10)

6

3 Metod

De metoder som användes i arbetet ska redovisas i detta kapitel. Metoder dels för att beräkna kostnadsförändringar för kommunen i och med införandet av de nya

energipriser, dels för att skapa en modell av skolan och även beräkna energibesparingen vid olika åtgärder samt metod för att utföra ekonomiska beräkningar för att sedan se vilka åtgärder som blir lönsamma.

Undersökningen startade med en kartläggning av samtliga fem byggnader som skolan består utav för att få fram informationen som är nödvändig. Informationen som är nödvändig för den här studien, var skolans konstruktionsbeskrivningar på alla byggnader, U-värden på fönstren och dörrar. Även information om eventuella

renoveringar som utförts tidigare på skolan. För att få en översikt över hur det ser ut på skolan gjordes ett platsbesök. Kommunen hjälpte till med informationen som behövdes.

Skolans hus har olika verksamhetsområden men på grund av oklarheter i ritningarna och information om skolan har antaganden gjort som har lett till att byggnaderna behandlats på samma sätt, dvs som om alla var klassrum. Där konstruktionsritningarna som

kommunen bidrog med inte var tydliga så gjordes antaganden utifrån de

konstruktionsritningar som var tydliga för andra hus på skolan. De uppgifter som kommunen angav var den totala värmeförsörjningen för skolan, så vid undersökningen utav värmeförsörjningen beräknades den totala för alla fem byggnader.

Efter insamlingen av data började beräkningar för skolans värmeförsörjning samt

fjärrvärmekostnader. All information som delats ut från kommunen användes sedan som indata till VIP-Energy programmet för att kunna skapa modeller av skolans byggnader.

För ta reda på om de simuleringar som skapades i VIP är verklighetstrogna så jämfördes värmeförsörjning med det uppmätta värmeförsörjningsvärdet som Karlstad Energi har mätt upp. Sedan utfördes olika fall i VIP-Energy med olika tilläggsisoleringar i klimatskalet på byggnaderna som sedan jämfördes med grundfallet. I dessa olika fall användes antagandet att byggnadens energiförluster som förloras vid fönster- och dörröppningar försummas Vid modelleringen utav byggnaderna har vissa isoleringars tjocklekar antagits eftersom de konstruktionsritningar som kommunen har framtagit för byggnaderna är otydliga. Dessa antaganden har gjorts ifrån andra fastigheter med liknande funktioner som är byggda vid ungefär samma tidpunkt och även har vissa uppgifter använts ifrån kurslitteratur.

När det gäller åtgärder för energieffektivisering gjordes en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap i ämnet men även för att se vad andra har gjort när det gäller energieffektivisering av byggnader. Här kan man räkna ut investeringskostnader i BidCon eller rådfråga företag som arbetar med tilläggsisolering och renovering. I rapporten valdes det senare alternativet. LCC- beräkningar och analyser gjordes sedan för att avgöra vilka åtgärder som ansågs vara lönsamma för Kroppkärrskolan.

3.1 Beräkning av fjärrvärmekostnad

3.1.1 Kostnad innan 1 juli 2014 Fjärrvärmetaxan bestod av tre delar:

 En fast avgift

 Effektavgift

(11)

7

 Energiavgift

Lokalens effektområde beräknas genom en så kallad kategoritalmetod, vilket innebär att medelvärdet av de tre senaste årens normalkorrigerade⁵ energiförbrukning divideras med ett kategorital⁶(Karlstadsenergi, 2014). Kategorital för lokaler är 1800. Effektbehovet beräknas genom följande formel:

𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 (𝑘𝑊) =Årsförbrukning (kWh)

kategorital (h) (1)

Medelvärde på värmeförsörjningen för varje månad inom de tre senaste åren har beräknats för att sedan räkna de olika periodernas totala värmeförsörjning. Perioderna kommer ifrån Karlstadenergi som har delat upp de olika månaderna beroende på deras egen värmeförbrukning under året.

Tabell 1. Visar Karlstads fjärrvärmetaxa innan 1 juli 2014. (Karlstadsenergi AB, 2014) Effektområde 251 – 2300 kW

Avgiftstyp Inkl. moms Fast avgift 49 285 kr/år Effektavgift 426 kr/kW år Sommar Energiavgift 138 kr/MWh Vinter Energiavgift 563 kr/MWh

3.1.2 Nya fjärrvärmetaxan

Den 1 juli 2014 kommer Karlstads Energi att införa en ny prismodell för fjärrvärme.

Den nya prismodellen kommer att vara mer rättvis då alla kunder kommer att få betala för sin del av systemet som var och en använder. I den nuvarande modellen, en kund som har ett jämnt uttag av fjärrvärme under året, är med och betalar för en kund som tar ut mycket värme under vintern men lite under vår, höst och sommar. Med hjälp av fjärravläsning på fjärrvärmecentraler kan en mer exakt värmeförbrukning avläsas för alla kunder⁷. Den nya fjärrvärmetaxan kommer att bestå, såsom den nuvarande

fjärrvärmetaxan, av tre olika delar: en fastavgift, effektavgift och en energiavgift.

Tabell 2. Visar Karlstads fjärrvärmetaxa från och med 1 juli 2014. (Karlstadsenergi AB, 2014)

Effektområde 251 – 2300 kW Avgiftstyp Inkl. moms Fast avgift 49 285 kr/år Effektavgift 430 kr/kW år Sommar Energiavgift 138 kr/MWh Vinter Energiavgift 718 kr/MWh Höst/Vår Energiavgift 386 kr/MWh

5Normalkorrigerad energiförbrukningen är ett medelvärde av den aktuella ortens klimat beräknad över 10-årsperiod och som korrigerar byggnadens energiförbrukning.

6Ett kategorital är ett mått på utnyttjandetiden för värmen till en fastighet.

7 Karlstadsenergi (2014). Broschyr nyprismodell.

(12)

8

Tabell 3. Kroppkärrsskolans fjärrvärmeförbrukning de tre senaste åren.

(Karlstadsenergi, 2015)

2012 2013 2014

Månad MWh MWh MWh

Januari 86,400 83,380 78,960

Februari 76,250 69,900 54,220

Mars 51,790 74,090 49,530

April 46,340 40,610 32,680

Maj 25,450 17,841 22,770

Juni 12,690 11,109 11,240

Juli 7,025 10,100 8,830

August 8,695 11,430 11,930

September 23,220 19,010 20,090

Oktober 47,210 33,410 32,600

November 51,630 53,310 49,590

December 88,310 55,220 66,610

Total 525,010 479,410 439,050

4 Modellering

4.1 Modellering av byggnader i VIP-Energy

För att skapa modeller som efterliknar skolans byggnader användes ett

simuleringsprogram. Simuleringsprogrammet som valdes för denna undersökning är VIP-Energy 2.11.1. Modeller skapas i VIP-Energy genom att använda sig av

informationen om byggnader såsom alla byggnadsdelars area, U-värde och klimatdata för den ort som byggnaden ligger samt andra väderfaktorer som till exempel

solinstrålning och vindlast.

Programmet kan användas för att identifiera konstruktionsdelar med avvikande energiförbrukning i en byggnad eller vid nybyggnation och energiförbrukningen skall utredas. I det här arbetet kommer VIP-Energy att användas som hjälpmedel för att utföra energieffektiviseringsberäkningar för olika åtgärder som till exempel tilläggsisolering.

När modeller av skolan har skapats utifrån konstruktionsritningarna och antaganden, ska de olika åtgärder som föreslogs, testas genom att anpassa konstruktionsdelarna för att sedan se hur värmeförsörjning påverkas av de olika åtgärderna. Innan arbetet har en den verkliga siffran för skolans värmeförsörjning tagits fram och modelleringen har skapats för att komma så nära denna siffra som möjligt.

4.1.1 Indata

Ett urval av de indata som använts i VIP-Energy redovisas i Figur 6 nedan. All indata som använts finns i bilaga 1.

Indata vid VIP modelleringen är baserad ifrån de konstruktionsritningar som kommunen har framtagit. Vid vissa fall har dessa konstruktionsritningar varit otydliga och

antaganden har behövts för att göra modelleringen. Isoleringstjocklek har antagits på vissa konstruktionsdelar där ritningarna har varit otydliga.

(13)

9

Drifttiderna för skolan har räknats in i tre olika kategorier. Dessa kategorier är dag, natt och sommarlov enligt figur 7. I kategorin sommarlov inräknas även de andra loven när fastigheten inte används i normala driftförhållanden t.ex. sportlov, påsklov och jullov.

Vid helger har drifttidskategorin för natt använts.

Figur 6 Visar allmänna indata och klimatdata för Karlstads ort.

Figur 7 Visar ett urval av indata som använts vid energiberäkning för byggnaderna.

(14)

10 4.2 Åtgärder

I detta kapitel redovisas de energieffektiviseringsåtgärder som studerades.

De energieffektiviseringsåtgärder som studerades i detta arbete är främst

tilläggsisolering av ytterväggar samt tilläggsisolering av vindsbjälklagen. De olika åtgärderna kommer att jämföras med avseende på livscykelkostnadsanalyser och minskning av värmeanvändning.

Fönster och dörrar hade nyligen blivit renoverade och hade ett bra U-värde därför kommer inte de att undersökas.

4.2.1 Tilläggsisolering av vindbjälklag

Kroppkärrsskolan består utav fem byggnader med likadana vindsbjälklags

konstruktioner. Tjockleken på isoleringen i dessa konstruktioner är 200mm. Detta leder till att en tilläggsisolering i takkonstruktionen för Kroppkärrsskolan ses som en

nödvändig energieffektiviseringsåtgärd där det finns en möjlighet att göra en energibesparing.

Takkonstruktionens isolering för byggnaderna i Kroppkärrsskolan består av 200mm mineralull. I det här arbetet har takkonstruktionen tilläggsisolerats med ytterligare 200 mm lössprutad ull.

4.2.2 Tilläggsisolering av ytterväggar

Tilläggsisolering utav ytterväggar är generellt ett bra sätt att minska värmeläckage genom konstruktionen. Det är en mycket kostsam och arbetskrävande åtgärd att

tilläggsisolera ytterväggar och rekommenderas endast vid en fasadrenovering. Det finns två olika sätt att tilläggsisolera en yttervägg. En utvändig tilläggsisolering och en invändig⁸.

I det här arbetet har en utvändig tilläggsisolering undersökts för de befintliga väggarna på Kroppkärrsskolan. Två olika tjocklekar har jämförts med grundfallet som för Kroppkärrsskolan hade en isoleringstjocklek som var 120mm. Vid första

undersökningen tilläggsisolerades med en 70mm tjock minerallullsskiva och vid andra fallet tilläggsisolerades ytterväggar med en 120mm tjock mineralullsskiva.

Tilläggsisolering på ytterväggar utförs genom att den gamla tegelfasaden rivs bort, sedan monteras den nya isoleringen och till slut ska en ny tegelfasad monteras.

4.2.3 Energieffektiviseringsåtgärder De olika fallen som undersöks är:

 Fall 1: Utvändig tilläggsisolering på ytterväggar med 70mm mineralull.

 Fall 2: Utvändig tilläggsisolering på ytterväggar med 120mm mineralull.

 Fall 3: Tilläggsisolering på vindsbjälklag med 200mm lösull.

8 Bärtås, Lars. 2013. Bygghus Tilläggsisolera ytterväggarna

(15)

11 4.3 Ekonomi

För den här examensstudien används LCC-analyser för att ta reda på om de energieffektiviseringsåtgärder som föreslagits är lönsamma.

Med hjälp av LCC undersökas den totala livscykelkostnaden inkluderande t.ex

investeringar och drift under en given period som i detta fall är 30 år, för olika scenarier.

På så sätt kan åtgärderna bedömas om de är ekonomisk lönsam att genomföras dessa.

Normalt kan man se om de årliga besparingarna uppväger investeringskostnaderna efter dessa normaliserats med tanke på räntekostnader, inflation och ökning av energipriset.

I det här arbetet undersöks med hjälp av LCC om det är lönsamt att energieffektivisera Kroppkärrsskolan i Karlstad. De åtgärder som undersöks är tilläggsisolering av

ytterväggar och vindsbjälklag på de fem byggnaderna.

För att undersöka och jämföra om energieffektiviseringen är lönsam används dessa parametrar:

 Investeringskostnader

 Energikostnader för värmeförsörjning

Utifrån de åtgärder som utförs för de olika konstruktionsdelarna, simuleras en ny modell av byggnaden i VIP-Energy där en ny värmeförsörjning beräknas. Med hjälp av den nya värmeförsörjningen går det att undersöka om energibesparingen är högre än

investeringskostnaderna under en viss tid jämfört med, grundfallet, att inte göra några åtgärder. I detta fall blir formeln för LCC mycket enkel då det bara är två parametrar som varierar, Investeringskostnader och energikostnaden. Därmed kan man uttrycka LCC-kostnaden enligt formel 2 med antagande att övriga kostnader (t.ex

underhållskostnader) är noll eller samma för de olika alternativen. Eftersom det är skillnaden mellan LCC kostnaderna för de olika alternativen som är intressant LCC=LCCInvesteringskostnader +LCC_Energi(2)

För att ta hänsyn till den ekonomiska verklighet där båda inflation, ränte och prisändringar över tiden spelar in, görs olika scenarier med variation av dessa

parametrar. Därmed delas LCC-värdet upp årsvis, där varje års LCC-värde normaliseras enligt formel 3 nedan för att sen summeras för alla åren.

Formeln som används för att beräkna nuvärdet ser ut på följande sätt:

(3) Där:

N = Nuvärde

T = Investering om n=år i = Inflation

p = prisändring r = ränta n = antal år

n n n

r p i

N T

) 1 (

) 1 ( ) 1 (





 

(16)

12

Genom att använda sig utav den här formeln och bestämma en kalkyltid för

energieffektiviseringen så beräknar man livscykelkostnaden för de olika åtgärderna.

Kalkyltiden i rapporten är 30 år, som brukar användas vid renovering. (BYGC10 kurslitteratur LCC, 2013). I detta fall är T=LCC-värdet för varje enstaka år som blir normaliserat till värdet N. Sen summeras de normaliserade värden för alla (30) åren.

Nedan visas de olika indata som används vid LCC-kalkyleringar. Det används olika värden för inflation, ränta och förväntad prisändring. Även ett noll-alternativ (0-alt. I tabellen) har beräknats där det antas att båda ränta, inflation och prisförändring är oförändrad, alltså lik noll, vilket gör att man hamnar tillbaka i den förenklade formel för LCC redovisat i formel 2 eftersom att nuvärdet (N) blir lika med Investeringskostnaden (T) för varje år (n) när båda ränta(r), Inflation (i) och prisförändring (p) är lika med noll i formel 3.

Normalvärdet ska avspegla en normal ekonomisk utveckling där räntan ligger lite över inflationen och den förväntade prisökning på energin är modest. I fallet ”hög” används ett mera extremt scenario där inflationen är högre än räntan och den förväntade

energiprisförändring hög. Detta fall borde i extra grad gynna investeringar då den

normaliserade räntekostnad till och med blir negativ (ränta – inflation) och värdet på den sparade energi ökar. I fallet ”låg” med hög ränta och låg inflation missgynnar

investeringar eftersom räntekostnaden ska täckas och besparingspotentialen är lågt med den låga utveckling på energipriset. I fallet med ”0-alt.” räknas på ett förenklat sätt som i princip bara jämför investeringskostnaden med energibesparingen (i kr) utan att ta hänsyn till tidsperspektivet annat än antalet år (n) eftersom man multiplicerar energibesparing per år med antalet år som kalkylen omfattar.

Tabell 4. Uppskattade värden på ränta, inflation och energiprisförändring.

Normal Hög Låg 0-alt.

Ränta 4 % 2 % 8 % 0 %

Inflation 2 % 4 % 1 % 0 %

Energiprisförändring 1 % 3 % 0 % 0 %

Fjärrvärmepriset från Karlstadsenergi är beräknat till ett medelvärde på 0,86 kr/kWh Genom att använda totalkostnaden för skolan beräknat med den nya modellen (415 000 kr) och dela det med den genomsnittliga förbrukningen 2012-2014 (481 000 kWh) Material- och arbetskostnaderna⁹:

70mm mineralullskiva = 975 kr/m² 120mm mineralullskiva = 1020 kr/m² 200mm lösull = 150 kr/m²

De priser som redovisats ovan är framtagna utav företag som jobbar med

tilläggsisolering och har gjort en uppskattning för vad det skulle kunna kosta för Kroppkärrsskolan. Det som ingår i kostnaderna är materialkostnader och

9 Frank Hörbäck från Isolar AB, telefonsamtal och Stockholm Isolering AB, telefonsamtal [2015-05-27]

(17)

13

arbetskostnader. Det finns inga uppgifter om eventuella ändrade kostnader för framtida underhåll vilka antas vara noll eller samma jämfört med ursprungsbyggnaden. Vägg och takytor redovisas i tabell 5. Genom att multiplicera de aktuella ytor för väggar och tak med material- och arbetskostnaderna som nämns ovan, beräknas investeringskostnaden.

Investeringskostnaden antas därmed att enbart bestå av material och arbetskostnad. Det som ingår i materialkostnader är kostnader för all isoleringsmaterialer och kostnader för den nya tegelfasad och det som ingår i arbetskostnader är kostnader för rivning plus montering av nya isoleringen och nya tegelfasad.

I tabell 6 redovisas investeringskostnaderna för de 3 alternativen. För grundfallet (dvs.

ingen renovering) är investeringskostnaden 0 kr.

Tabell 5. Vägg och takytor för klimatskalet på de 5 byggnader (m²)

Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5

Ytterväggar 1532 239 332 272 216

Yttertak 1593 306 282 281 256

Tabell 6. Investeringskostnader för åtgärder

Åtgärd Investeringskostnader, kr

Tilläggsisolering Hus 1 Hus 2 Hus 3 Hus 4 Hus 5

Yttervägg 70mm

1 494 000 233 000 324 000 265 000 211 000 Yttervägg

120mm

1 563 000 244 000 339 000 277 000 220 000 Vindsbjälklag

200mm

239 000 46 000 42 000 42 000 38 000

Efter undersökningen om vilka energieffektiviseringsåtgärder som är rimliga att göra för skolan utfördes en LCC för att ta reda på om dessa åtgärder är lönsamma. Simuleringar av dessa åtgärder jämfördes med grundfallet med hjälp utav VIP-Energy där

värmeförbrukningen var i fokus. De olika värmeförbrukningarna tillämpades i LCC- kalkylen med hjälp av Excel. Totalnuvärdena jämfördes med grundfallet, i de olika fallen för att ta reda på vilka utav energieffektiviseringsåtgärderna som är lönsamma.

5 Resultat

5.1 Fjärrvärmekostnad

För att veta vilka priser som ska användas i beräkningarna måste ett effektbehov beräknas enligt formeln (1) för att sedan se vilka priser som gäller för den effekten.

Effektbehovet innan och efter att de nya priserna infördes:

𝑀𝑒𝑑𝑒𝑙𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑣ä𝑟𝑚𝑒𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 = 481,2 𝑀𝑊ℎ

(18)

14 𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 (𝑘𝑊) = 𝟐𝟔𝟕 𝑘𝑊

Siffror för årsförbrukningen är tagna ur tabell 3 där ett medelvärde för värmeförsörjning på de tre senaste åren har beräknats.

Tabell 7. Sammanställning av resultatet, jämförelse mellan nuvarande och kommande pris innan åtgärder.

Energikostnader, kr

Kostnad innan 1 juli 2014 402 700

Kostnad från och med 1 juli 2014 415 200

Skillnad 12 500

Som tabell 7 visar blir det dyrare med den nya fjärrvärmetaxan för kommunen, enligt beräkningar som gjordes i arbetet kommer kommunen betala 12 500 kr mera i

fjärrvärmekostnader för Kroppkärrsskolan. Mer detaljerade beräkningar finns i bilaga 2.

5.2 Modellering av byggnader I VIP-Energy

Modeller av byggnader på Kroppkärrsskolan har skapats i VIP-Energy programmet för att efterlikna skolans totala verkliga värmeförsörjning som var 107 kWh/m². I tabell 8 visas de olika värden på värmeförsörjning för samtliga byggnader på skolan, som sedan summerades till en värmeförsörjning på 99 kWh/m² vilket är ett relativt rimligt värde och det skiljer endast 8 kWh/m²från det verkliga värdet.

I bilaga 1 finns de detaljerade indata som användes i VIP-Energy.

Tabell 8. Sammanställning av resultatet av värmeförsörjning från VIP-Energy före åtgärder för alla byggnader på skolan.

Byggnad Värmeförsörjning före åtgärder

kWh kWh/m²

Hus 1 240 990 79

Hus 2 37 871 123

Hus 3 82 426 146

Hus 4 39 522 136

Hus 5 39 518 154

Total 440 327 99

Uppmätt 479 410 107

Här nedan följer diagrammen som visar fördelningen mellan avgiven energi och tillförd energi ser ut för samtliga byggnader på Kroppkärrsskolan. Avgiven energi avser den energi som lämnar byggnader i form av transmission, luftläckage, ventilation, spillvatten och passivkyla. Den tillförda energi är då den energin som kommer till skolan i form av solinstrålningar genom fönster, återvinning från bland annat ventilation och

tapparvarmvatten, energi tillförs även genom personvärme, elförsörjning samt

värmeförsörjning. Diagrammen nedan visar energiberäkning i VIP-Energy, angiven och tillförd energi varje per månad. Det viktigaste att kolla på är transmissionerna under de olika månaderna i diagrammen eftersom vi är mest intresserad av vad som händer i klimatskalet i detta arbete.

(19)

15

Figur 8.Diagram för Energibalans. Det visar fördelning över avgiven energi samt tillförd energi per månad för hus 1.

Figur 9. Diagram för Energibalans. Det visar fördelning över avgiven energi samt tillförd energi per månad för hus 2.

(20)

16

Figur 10. Diagram för Energibalans. Det visar fördelning över avgiven energi samt tillförd energi per månad för hus 3

Figur 11. Diagram för Energibalans. Det visar fördelning över avgiven energi samt tillförd energi per månad för hus 5.

(21)

17

Figur 12. Diagram för Energibalans. Det visar fördelning över avgiven energi samt tillförd energi per månad för hus 4.

Efter att modeller av byggnader på Kroppkärrskolan hade skapats började energieffektivisering av byggnaderna. Två olika tjocklekar för ytterväggs

tilläggsisolering respektive vindbjälklagets tilläggsisolering jämfördes för att sedan jämföra värmeförsörjningen från åtgärden med den värmeförsörjningen från de modeller som skapades tidigare i VIP-Energy. I tabell 9 visas värmeförsörjningen för de olika åtgärderna för varje byggnad på skolan. De värden jämfördes sedan i LCC- beräkningar som visas i kapitel 3.3.

Tabell 9. Sammanställning av resultatet av värmeförsörjning från VIP-Energy efter åtgärder för alla byggnader på skolan.

Byggnad Efter åtgärd +70mm Vägg

Efter åtgärd +120mm Vägg

Efter åtgärd +200mm Tak

kWh kWh kWh

Hus 1 225 135 219 699 226 452

Hus 2 34 637 33 587 34 946

Hus 3 77 957 76 525 80 063

Hus 4 35 726 34 482 36 829

Hus 5 36 846 35 861 36 987

Total 410 300 400 150 415 270

Tabell 10. Visar årlig besparing för de olika åtgärderna Åtgärd

+70mm Vägg

Åtgärd +120mm Vägg

Åtgärd +200mm Tak Besparing kWh/år 30 030 40 180 25 050

Besparing Kr/år 25 900 34 700 21 600

Tabell 10 är en tabell som visar antal möjliga besparade kWh utifrån de energieffektiviserings åtgärder som kan genomföras på Kroppkärrsskolan.

(22)

18 5.3 Ekonomi

5.3.1 LCC Tilläggsisolering

Tabellerna nedan visar resultatet från LCC kalkyleringen där grundfallet har jämförts med de olika fallen. Resultatet har beräknats i fyra olika fall, 0-alternativ, normal-, låg- och hög extrema värden (se förklaring under kap 4.3 och tabell 4). Värden som

presenteras är den totala livscykelkostnaden för 30 år som är summen av

investeringskostnaden och energikostnaden. I de fall för renoveringsalternativen (fall 1,2 och 3) där det presenterade värde i tabellerna är lägre än det i första kolumnen

(Grundfall) är alternativet ekonomiskt lönsamt sett under en 30-års period och med de ekonomiska förutsättningar som valts (0-alternativ, normal, hög och låg) enligt tabell 4.

Varje hus (1-5) presenteras separat i tabell 11-15 och i slutet (tabell 16) görs en

sammanställning av alla husen. I tabell 11-16 har det med gult markerats varje gång ett av de tre alternativen (Fall 1, 2 eller 3) medför en besparing jämfört med grundfallet där ingen renovering görs.

Tabell 11. Tabellen visar summan av nuvärden för alla fallen där beräkningarna har utförts på Hus 1.

Grundfall Fall 1 (+70mm)

Fall 2 (+120mm)

Fall 3 Tak (+200mm) 0-alternativ 6 239 000 7 322 000 7 250 000 6 102 000 Nuvärde normal

(kr)

5 405 000 6 544 000 6 491 000 5 318 000 Nuvärde extrem

hög (kr)

14 560 000 15 095 000 14 836 000 13 920 000 Nuvärde extrem

låg (kr)

2 599 000 3 921 000 3 932 000 2 680 000

Tabell 11 visar det totala nuvärde som de olika fallen har enligt de beräkningar och förutsättningar som används. Tabellen visar att takisoleringalternativet är lönsamt i de flesta fallen. Det är bara vid extremt lågt nuvärde att det inte är lönsamt.

Fall 2 (+120mm)

Fall 3 Tak (+200mm) 0-alternativ 980 000 1 130 000 1 113 000 951 000 Nuvärde normal

(kr)

849 000 1 010 000 997 000 830 000 Nuvärde extrem

hög (kr)

2 288 000 2 325 000 2 273 000 2 157 000 Nuvärde extrem

låg (kr)

408 000 606 000 606 000 423 000

(23)

19

Tabell 12, 13, 14 och 15 visar att för hus 2, 3, 4 och 5 är det takisolerings alternativet som är lönsamt förutom i extremfallet för nuvärdet. Dessutom är fall 2 lönsamt om det extrem hög nuvärde används.

Fall 2 (+120mm)

Fall 3 Tak (+200mm) 0-alternativ 2 133 000 2 342 000 2 320 000 2 115 000 Nuvärde normal

(kr)

1 849 000 2 072 000 2 055 000 1 838 000 Nuvärde extrem

hög (kr)

4 980 000 5 033 000 4 962 000 4 879 000 Nuvärde extrem

låg (kr)

889 000 1 164 000 1 164 000 906 000

Fall 2 (+120mm)

Fall 3 Tak (+200mm) 0-alternativ 1 023 000 1 190 000 1 170 000 996 000 Nuvärde normal

(kr)

886 000 1 067 000 1 051 000 868 000 Nuvärde extrem

hög (kr)

2 388 000 2 424 000 2 361 000 2 267 000 Nuvärde extrem

låg (kr)

426 000 650 000 649 000 439 000

Fall 2 (+120mm)

Fall 3 Tak (+200mm) 0-alternativ 1 023 000 1 165 000 1 149 000 996 000 Nuvärde normal

(kr)

886 000 1 037 000 1 025 000 868 000 Nuvärde extrem

hög (kr)

2 387 000 2 437 000 2 387 000 2 273 000 Nuvärde extrem

låg (kr)

426 000 608 000 607 000 437 000

I tabell 16 visas en sammanställning av LCC-kostnaderna för summan av de 5 byggnaderna

(24)

20

Tabell 16. Tabellen visar summan av nuvärden för alla fallen där beräkningarna har utförts på Hus 1 till hus 5 sammanlagd.

Fall 2 (+120mm)

Fall 3 Tak (+200mm) 0-alternativ 11 400 000 13 148 000 13 002 000 11 159 000 Nuvärde normal (kr) 9 877 000 11 729 000 11 618 000 9 722 000 Nuvärde extrem hög (kr) 26 602 000 27 315 000 26 818 000 25 497 000

Nuvärde extrem låg (kr) 4 748 000 6 951 000 6 958 000 4 886 000

Igen ser man att det bara är lönsamt att utföra takisoleringen. Detta gäller för båda 0- alternativet, normalfallet och fallet med extremt högt nuvärde. För det extrem låga nuvärde är även denna investering inte lönsam.

I tabell 17 har det redovisats hur många år som skulle behövas i 0-alternativet, för att betala tillbaka investeringen för tilläggsisoleringen i de tre fallen

Tabell 17. Tabellen visar hur många år som skulle behövs till att investeringen har återbetalats i form av sparade energikostnader (0-alternativet)

Byggnad Efter åtgärd Efter åtgärd Efter åtgärd

+70mm

Vägg

+120mm Vägg

+200mm Tak

År År År

Hus 1 109 85 19

Hus 2 83 66 18

Hus 3 84 66 21

Hus 4 81 64 18

Hus 5 91 70 18

Det ses här klart att det enbart är tilläggsisoleringen av taket som är lönsamt om man räknar på en återbetalningsperiod inom 30 år.

(25)

21

6 Diskussion

Det har varit svårt i början av detta examensarbete, eftersom vi hade svårt att få tag i de uppgifter som behövdes om skolan för att kunna utföra de olika beräkningarna. Det saknades uppgifter om konstruktionsbeskrivningar, ventilation verkningsgrad och luftflöden på vissa byggnader på skolan vilket gjorde att vi antagit de uppgifter som saknades i arbetet. Detta berodde på att kommunen inte har några fullständiga konstruktionsritningar för byggnader som är äldre än 30 år.

Som resultatet ifrån VIP-Energy anvisar så blev den totala värmeförsörjning för VIP modellerna 99 kWh/m² vilket skiljer relativt lite ifrån den verkliga värmeförsörjningen för skolan som är 107 kWh/m². Den skillnaden som uppstår kan bero på att, vid

användandet utav byggnaden har en stor parameter försummats. När dörrar och fönster är öppna samt stängda i byggnaden. Detta kan påverka skolans energiförbrukning väldigt mycket. I rapporten har endast den värme som går ut genom klimatskalet beräknats. Detta kan ha gjort att en optimistisk värmeförsörjning beräknades vid VIP modelleringen. VIP modelleringens värmeförsörjning var lägre än det verkliga talet.

En stor felkälla vid beräkningarna kan även vara att alla fem hus beräknades tillsammans och inte var för sig. Detta leder till att användningsområdet för t.ex. gympahallen

försummades där ventilationsflödet oftast är högre än i föreläsningslokalerna.

Gympahallen används inte heller lika mycket som de övriga hus. En annan skillnad mellan gympasal och de övriga hus som vi inte har tagit hänsyn till i beräkningarna är den varmvatten som används i duscharna, det går åt ganska mycket energi till att värma vattnet som används i duschen. I gympahallen kan drifttider förkortas och

ventilationsflöde kan minskas under de timmarna den inte används efter drifttiden. Även matsalen beräknades som de andra husen och i en matsal kommer det mycket värme från tillagningen utav maten.

Vid drifttiderna i VIP-Energy har friluftsdagar och röda dagar som b.la.

Kristihimmelsfärd försummats på grund av att det blir en mycket liten felkälla. Men även dessa dagar kan påverka resultatet i modelleringen med hjälp av VIP.

När det gäller de åtgärder som har valts att undersökas i arbetet, bestämdes att tilläggsisolering av ytterväggar och vindbjälklagar skall utredas. Dessa är de vanliga åtgärder som fastighetsägare väljer att göra. Arbetet gick ut på att en undersökning utav de byggtekniska åtgärder som kunde utföras på klimatskalet har utförts för att få en optimal energibesparing. Även en undersökning utav fönster på skolan var tänkt att utföras men det var ej nödvändigt för att skolan nyligen hade bytt ut sina fönster.

Vid isolering av tak tillkommer en avgift för tilläggsisolering vid skorstenar men den har försummats för att påverkan av denna avgift inte är noterbar vid resultatberäkningarna.

Även en avgift för luftspalt per löpmeter tillkommer, även den här avgiften påverkar inte resultatet noterbart.

Utifrån resultatet har en slutsats gjorts som lyder att det är lämpligt att tilläggsisolera vindbjälklagen med 200mm lösull, detta endast för att LCC- visar att det alternativet var mest lönsamt. Man kan även välja att tilläggsisolera med något av de andra alternativen som undersöktes. I och med tilläggsisolering i väggar kan en minskning av köldbryggor som uppstår ske. Även detta leder till en energibesparing i de olika fastigheterna.

(26)

22

Nackdelen med att göra en invändig tilläggsisolering är att areaförluster förekommer i byggnaden och det blir svårare att isolera bort köldbryggor. Nackdelen med att utföra en utvändig tilläggsisolering är att estetiska förluster kan förekomma för äldre byggnader.

Fördelar med att utföra en utvändig tilläggsisolering är att det är lättare att isolera köldbryggor¹⁰.

10 Renovera Energismart (2011). Kompendium Renovera Energismart.

(27)

23

7 Slutsats

I och med den nya fjärrvärmetaxan som Karlstadenergi inför år 2014 kommer

energikostnaderna för Kroppkärrsskolan, utan åtgärder, att öka med 12 500 kronor per år, enligt tabell 7 i rapporten.

Utifrån resultatet av LCC-kalkyleringen som utförts går det att läsa av att den enda energieffektiviseringsåtgärd som är lönsam för skolan är en energieffektivisering utav taket med 200mm lösull. Utifrån den här undersökningen har beräkningar gjorts som visar att åtgärden kommer att spara kommunen pengar för kostnad för fjärrvärme efter åtgärder sett i ett 30 års perspektiv och normala ekonomiska förutsättningar.

(28)

24

8 Tackord

Vi vill framförallt tacka Kenny Pettersson och Malin Olin för all vägledning vi har fått under arbetets gång.

(29)

25

9 Referenslista

Böcker

Lilliequist, K., Wikells Sektionsfakta. Teknisk-ekonomisk sammanställning av byggdelar.

Växjö, 2012

Elmroth, A., Energihushållning och värmeisolering. Elanders, Vällingby, 2007

Adsten, M., åtgärder för energieffektivisering – jämförelser husskalet och värmesystem.

Vattenfall AB, Stockholm, 1997

Sundbom, L., Nilson, A. & Munther, K., Energisparpotentialen i lokaler.

Energieffektivisering av fem kontorsbyggnader genom energiteknisk upprutning.

Stockholm, 1987.

Elektroniska

Dahlström, Joakim 2014. Energimyndighet Program, beställargrupper och nätverk.

https://www.energimyndigheten.se/Foretag/Energieffektivt-byggande/Program- bestallargrupper-och-natverk/ (Hämtad 2014-10-21)

Wingfors, Henrik. 2011. Svenskenergi Energieffektivisering.

http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Energieffektivisering/ (Hämtad 2015-01-27) Karlstadsenergi AB. 2014. Broschyr nyprismodell.

http://www.karlstadsenergi.se/Documents/fjarrvarme/nyprismodell2014/broschyr_prism odell_naringsidkare_A5_2014.pdf (Hämtad 2014-03-13)

Bärtås, Lars. 2013. Bygghus Tilläggsisolera ytterväggarna.

https://www.byggahus.se/renovera/tillaggsisolera-yttervaggarna (Hämtad 2014-04-23) Renovera Energismart (2011). Kompendium Renovera Energismart.

http://www.renoveraenergismart.se/wp-content/uploads/2010/10/RE-kompendium-mars- 2011.pdf (Hämtad 2015-03-01)

Rapporter

Persson, Agneta, Bratt, Margott, Ekelin, Sara 2011. WSP Vägen till energieffektiva skolor.

http://www8.tfe.umu.se/courses/byggteknik/kurser/FordjupningskursFastighetsforvaltni ng75/Krister/Skolor%20SKL%202010-11-29%20Slutlig%20version.pdf (Hämtad 2015- 02-20)

Boverket AB. 2007. Indata för energiberäkning.

http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2007/Indata_for_energiberak ning_i_kontor_och_smahus.pdf (Hämtad 2014-05-15)

(30)

26

Lindstaf, Lars. 2010. Arkus Energieffektivitet i skolor och förskolor.

http://www.arkus.se/files/107/Energieffektivitet_i_skolor_och_fo%CC%88rskolor_1011 27.pdf (Hämtad 2014-09-10)

Klingvall, M. & Persson, L. Bergshamraskolans möjligheter till energieffektivisering.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:606477/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2015- 04-12)

(31)

27

10 Bilagor

10.1 Bilaga 1 - VIP-Energy Hus 1

Indata

(32)

28

(33)

29 Resultat före åtgärd

(34)

30

(35)

31

Resultat efter åtgärd – Tilläggsisolering av tak 200mm lösull

(36)

32

(37)

33 Hus 2

Indata

(38)

34

(39)

(40)

36

(41)

37

(42)

38

(43)

39 Hus 3

Indata

(44)

40

(45)

41

(46)

(47)

43

(48)

44

(49)

45

(50)

46 Hus 4

Indata

(51)

47

(52)

48

(53)

(54)

50

(55)

51

(56)

52

(57)

53 Hus 5

Indata

(58)

54

(59)

55

(60)

(61)

57

(62)

58

(63)

59

(64)

60

10.2 Bilaga 2- Fjärrvärmekostnad- Beräkningar

Beräkningar med gamla prismodellen för 2012-2014

𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑏𝑒ℎ𝑜𝑣 (𝑘𝑊) =Årsförbrukning (kWh) kategorital

𝑀𝑒𝑑𝑒𝑙𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑣ä𝑟𝑚𝑒𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 =479,410+439,050+525,01

3 = 481,2 𝑀𝑊ℎ 𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑏𝑒ℎ𝑜𝑣 (𝑘𝑊) =⁴⁸¹²⁰⁰₁₈₀₀ = 267 𝑘𝑊 → 𝑝𝑟𝑖𝑠𝑒𝑟 𝑖 𝑡𝑎𝑏𝑒𝑙𝑙 1 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 251 − 2500 𝑘𝑊 𝑎𝑛𝑣ä𝑛𝑑𝑠

Effektavgift

𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡 = 267 × 426 = 𝟏𝟏𝟑𝟖𝟕𝟒𝐤𝐫 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡 = 𝟒𝟗𝟐𝟖𝟓 𝐤𝐫

Energiavgift Sommar (Maj - september)

Total värmeförbrukning för sommar månaderna blev 73,81 MWh 𝐸𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡(𝑆𝑜𝑚𝑚𝑎𝑟) = 73,81 × 138 = 𝟏𝟎𝟏𝟖𝟔𝐤𝐫

Energiavgift Vinter (oktober - april)

Total värmeförbrukning för vinter månaderna blev 407,35 MWh 𝐸𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡(𝑉𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟) = 417,34 × 563 = 𝟐𝟐𝟗𝟑𝟑𝟔𝐤𝐫

𝑻𝒐𝒕𝒂𝒍𝒂 𝒂𝒗𝒈𝒊𝒇𝒕𝒆𝒏 = 113874 + 49285 + 10186 + 229336 = 𝟒𝟎𝟐𝟔𝟖𝟏 𝐤𝐫 Skolan betalar 402700 kr som medelpris för fjärrvärme år 2012-2014.

Beräkningar med nya prismodellen för 2012-2014

𝑀𝑒𝑑𝑒𝑙𝑣ä𝑟𝑑𝑒 𝑣ä𝑟𝑚𝑒𝑓ö𝑟𝑏𝑟𝑢𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 =479,410+525,010+439,050

3 = 481,2 𝑀𝑊ℎ

𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑏𝑒ℎ𝑜𝑣 (𝑘𝑊) =481200

1800 = 267 𝑘𝑊

→ 𝑝𝑟𝑖𝑠𝑒𝑟 𝑖 𝑡𝑎𝑏𝑒𝑙𝑙 1 𝑒𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 251 − 2500 𝑘𝑊 𝑎𝑛𝑣ä𝑛𝑑𝑠 Effektavgift

𝐸𝑓𝑓𝑒𝑘𝑡𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡 = 430 × 267 = 𝟏𝟏𝟒𝟗𝟒𝟑𝐤𝐫 𝐹𝑎𝑠𝑡𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡 = 𝟒𝟗𝟐𝟖𝟓𝐤𝐫

(65)

61 Energiavgift vinter (jan - feb)

Total värmeförbrukning för vinter månaderna blev 149,7 MWh 𝐸𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡(𝑣𝑖𝑛𝑡𝑒𝑟) = 149,7 × 718 = 𝟏𝟎𝟕𝟒𝟖𝟕𝐤𝐫

Energiavgift Vinter (december)

Total värmeförbrukning för december månaden blev 70,05 MWh 𝐸𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡(𝐷𝑒𝑐) = 70,05 × 718 = 𝟓𝟎𝟐𝟗𝟒𝐤𝐫

Energiavgift vår (mars - maj)

Total värmeförbrukning för vår månaderna blev 120,37 MWh 𝐸𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡(𝑉å𝑟) = 120,37 × 386 = 𝟒𝟔𝟒𝟔𝟐𝐤𝐫

Energiavgift Sommar (juni- augusti)

Total värmeförbrukning för sommar månaderna blev 31,02 MWh 𝐸𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡(𝑆𝑜𝑚𝑚𝑎𝑟) = 32,02 × 138 = 𝟒𝟐𝟖𝟎𝐤𝐫

Energiavgift höst (sept- nov)

Total värmeförbrukning för höst månaderna blev 110,02MWh 𝐸𝑛𝑒𝑟𝑔𝑖𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡(ℎö𝑠𝑡) = 110,02 × 386 = 𝟒𝟐𝟒𝟔𝟗𝐤𝐫

𝑻𝒐𝒕𝒂𝒍𝒂 𝒂𝒗𝒈𝒊𝒇𝒕𝒆𝒏

= 107487 + 50294 + 46462 + 4280 + 42469 + 49285 + 114943

= 𝟒𝟏𝟓𝟐𝟏𝟗𝐤𝐫

Skolan betalar 415200kr som medelpris för fjärrvärme år 2012-2014.