En teoriprövande fallstudie genom bildanalys av nationalsocialistisk ideologi i Olympia

(1)

Kopplingen mellan estetiska uttryck och politiska ideologier

En teoriprövande fallstudie genom bildanalys av nationalsocialistisk ideologi i Olympia

Författare: Felix Rudford Handledare: Mattias Gunnarson Examinator: [Examinator]

Termin: VT20

Examensarbete

(2)

Abstrakt

The world of aesthetics is usually reserved for the artist and to some degree held separate from the science of politics. This paper sets out to explore the relationship between these too- often separated disciplines by examining how the political manifests itself in the aesthetical.

The theoretical framework in this paper is based on Crispin Sartwell’s theory about political manifestation in aesthetic expressions in political environments. The method of delivery for the purpose is challenging Sartwell’s theory in a semiotic picture analysis of the motion picture Olympia, produced under the direct supervision of Hitler in 1930’s Nazi Germany.

The contents of this famous film are commonly described to hold high in the sphere of the aesthetical, but not so much in the political, despite for being a Nazi-produced film. The results go to show however, that such is not the case. In fact, this aesthetical piece holds many representations of Nazi ideology. The aesthetics of the film can at first seem to be subtle and purely aesthetical. But through careful analysis, the aesthetical expressions are revealed to be all but simply artistically creative expressions; they are the visual

manifestations of central aspects of Nazi ideology.

Nyckelord

Estetik Politik Statsvetenskap Sartwell Nationalsocialism Nazism Bildanalys Olympia

(3)

Innehåll

1 Inledning och problemdiskussion ... 1

2 Syfte och frågeställning ... 1

3 Tidigare forskning ... 2

4 Begreppsapparat ... 3

Estetik, estetiska uttryck, konst och bildmaterial ... 3

Politik ... 3

Nationalsocialism, nazism och nazityskland ... 3

5 Material ... 3

6 Teoretiskt Ramverk ... 4

Politisk estetik ... 4

Nationalsocialismen i Tyskland ... 6

Hitlers stat ... 7

7 Avgränsningar ... 8

8 Forskningsdesign och metod ... 9

Fallstudie som forskningsdesign ... 9

Teoriprövande studie ... 9

Bildanalys som metod ... 10

Reliabilitet och validitet ... 11

9 Analysapparat ... 12

Folklig uppvakning ... 12

Maskulin styrka ... 13

Kvinnosyn ... 13

Kampanda ... 14

Folkgemenskap ... 14

Analysens utformning samt analysschema ... 15

10 Presentation och Analysresultat ... 16

Sekvens 1: Ruinerna och statyerna ... 16

Sekvens 2: Atleterna ... 18

Sekvens 3: Kvinnorna... 20

Sekvens 4: Fackelbärarnas kamp ... 22

Sekvens 5: Allsången i stadion ... 24

Sammanfattning ... 25

11 Avslutande diskussion ... 26

12 Referenser ... 28

(4)

1 Inledning och problemdiskussion

De flesta är bekanta med axiomet om att en bild säger mer än tusen ord. I boken Det kreativa ögat skriver Bengt Lindgren (2009) att detta bland annat har att göra med att bilder är

gränslösa då bilder kan lämna intryck som inte begränsas av språk eller ålder för betraktaren, till skillnad från intryck som lämnas via skriftlig text. Crispin Sartwell är en amerikansk docent inom filosofi som inriktar sig på estetik och politisk teori. I sin bok Political aesthetics följer Crispin Sartwell (2001) ett liknande spår som Bengt Lindgren angående det visuella, men diskuterar estetikens koppling till politik, med en definition för estetik som en primärt visuell upplevelse. Sartwells presenterar en teori som går ut går ut på att behandla politiska system primärt som estetiska miljöer istället för skriftligt manifesterade doktriner (Sartwell, 2011). Den centrala aspekten av detta synsätt som Sartwell redogör för, handlar om att

betrakta estetiska yttryck, primärt konstnärliga uttryck, som produceras inom kontexten för ett visst politiskt system som ett verktyg för att analysera det politiska systemet i fråga.

I den vetenskapliga artikeln Aesthetic Functions in Modern Politics från 1953 skriver Philip Reiff (1953) att kopplingen mellan statsvetenskap och estetik samt konst är underskattad. I boken Political aesthetics från 2011 så påstår Crispin Sartwell att det fortfarande är så. Inom statsvetenskapen analyseras strukturer, samhällsordningar och ideologier primärt utifrån textuella manifestationer för dessa system (Sartwell, 2011). Crispin Sartwell menar att detta blir begränsande då estetiska uttryck är minst lika bärande för politiska budskap som skriftliga uttryck för politiska system (Sartwell, 2011). Detta innebär, teoretiskt sett, att det finns plats för utbredning för vårt sätt att analysera politiska system, med Sartwells utgångspunkt om att politiska analyser av politiska system begränsas för mycket till skriven text och att estetiska och specifikt konstnärliga uttryck kan bära lika mycket vikt som skriven text.

Intresset med detta arbete ligger i att utforska kopplingen mellan politik och estetik genom att undersöka hur politiska system återspeglas i estetiska uttryck. Denna koppling är intressant att granska inom ramarna för statsvetenskap då politiska system oftast bara analyseras utifrån skriven text kopplad till det relevanta politiska systemet (Sartwell, 2011). Det kommer att utföras en teoriprövning av Sartwells teori om politisk estetik genom en semiotisk bildanalys av ett estetiskt uttryck, de inledande 25 minuterna av filmen Olympia, producerat under den nationalsocialistiska regimen som rådde i Tyskland 1933–1945.

2 Syfte och frågeställning

Syftet för denna prövning är att i enlighet med förhållandet till tidigare forskning belysa politikens koppling till estetik och specifikt konstnärliga uttryck. Denna belysning avser att bädda för modern statsvetenskaplig forskning angående politikens koppling till estetik i statsvetenskapliga sammanhang. Beroende på analysresultaten så kan det öka vår förståelse för hur politiska system kan komma till uttryck genom estetiska uttryck, vare sig de gör det eller inte, genom att se om det finns en koppling mellan estetiska uttryck i konstnärliga uttryck skapade inom kontexten av en regim, och centrala ideologiska ståndpunkter för regimen.

(5)

Frågeställningen som denna uppsats avser att besvara låter som följande:

Finns det en koppling mellan centrala ideologiska aspekter av nationalsocialismen och estetiska uttryck i Olympia?

Vad innebär teoriprövningens resultat för modern statsvetenskaplig forskning, angående politikens koppling till estetik?

3 Tidigare forskning

Det har funnits en viss problematik i att hitta teorier och vetenskaplig forskning som är

relevant för detta arbete. Tidigare forskning angående politikens koppling till politik förefaller mest vara diskurs om hur det inte finns tillräckligt med diskussioner kring det.

När det gäller politikens koppling till estetik så är det en koppling som egentligen har behandlats tidigare, det är alltså inget nytt. Walter Benjamin räknas som den huvudsakliga företrädaren för estetikens och specifikt konstens koppling till politik och ideologi. Ett av hans kända verk är The Work of Art in the Age of Mechanical Reproduction som publicerades 1935. Syftet med detta verk var att framställa en estetisk teori som skulle bädda för en

avpolitisering av konst. Benjamin hade marxistiska inflytanden och han diskuterade hur konstens öde är politisering i, (den tidens) moderna kapitalistiska samhällen. Han menade att konst förlorar sitt sanna värde då det politiseras och menade att det även gjorde det i

nazityskland då konst blev en politisk centralitet för nazisterna (Scanell, 2003).

1953 så publiceras den vetenskapliga artikeln Aesthetic Functions in Modern Politics där Philip Rieff (1953) menar att estetikens koppling till politiken är underskattad inom både statsvetenskaplig diskurs samt estetisk diskurs. Han refererar även till Walter Benjamin och diskuterar hur estetiska uttryck var en viktig del i Hitlers framgång (Rieff, 1953).

Närmare nutid så skriver Josef Früchtl (2007), i artikeln Estetik & politik & spelet däremellan att kopplingen mellan estetik och politik fortfarande är underskattad. Han anser att denna diskurs avtagit sedan 1970-talet och att politikens koppling till konst fortfarande är värderas för lågt. Han tycker att det behövs en nystart för diskussionen kring denna koppling (Früchtl, 2007). Kronologiskt så tillkommer Cripsin Sartwell som även menar att kopplingen är underskattad. Sartwell diskuteras under teoretiskt ramverk.

En annan av arbetets aspekter är den tyska nationalsocialismen som doktrin.

Nationalsocialismen är väldokumenterad både ideologiskt och historiskt samt har varit ett forskningsobjekt sedan dess formulering i Tyskland 1933. Detta arbete bidrar intemed ny kunskap angående den nazistiska regimens ideologi.

Detta arbetes bidrag i relation till tidigare forskning är i egenskap av att belysa kopplingen mellan politik och estetik igen, genom en teoriprövning av en tillämplig teori relevant för denna fråga och därmed bädda för denna diskurs som av vissa forskare anses vara

underskattad.

(6)

4 Begreppsapparat

Under detta avsnitt så förklaras innebörden av vissa begrepp som används i detta arbete.

Estetik, estetiska uttryck, konst och bildmaterial

Definitionen för begreppet estetik som används i detta arbete är samma som Crispin Sartwells mest basala definition i Political aesthetics, vilket är att estetik i sin fundamentala mening handlar om visuell utformning (Sartwell, 2011). Enligt Sartwell så handlar estetik främst om ett objekts visuella egenskaper och bedömning av dess egenskaper.

Ett estetiskt uttryck är ett visuellt uttryck för något som är kopplat till uttrycket. Viktigt att förstå är att detta är i en väldigt övergriplig mening och innebär inte att ett estetiskt uttryck nödvändigtvis har en politisk mening (Sartwell, 2011). För att förtydliga detta så är

exempelvis ett argt ansiktsuttryck oftast ett estetiskt uttryck för ilska enligt denna definition.

Ett annat exempel kan vara ballonger på ett barnkalas som kan tolkas som ett estetiskt uttryck för festlighet. Tolkningsfrågan har att göra med estetisk bedömning och den estetiska

bedömningen kommer följa metoden semiotisk bildanalys som beskrivs under rubriken bildanalys som metod, men i politiskt sammanhang då arbetet gäller kopplingen mellan estetik och politik. När begreppen konst, konstnärligt uttryck eller bildmaterial används i detta arbete så är det också estetiska uttryck, men i specificerad form. Estetisk manifestation

innebär estetiskt uttryck.

Politik

Begreppsdefinitionen för politik som används för detta arbete är nationalencyklopedins tredje definition:

Politik omfattar beteenden, idéer och institutioner som är relaterade till utövandet av makt. Makt är ett fenomen som förekommer inom all samhällelig verksamhet, t.ex. staten,arbetsplatsen, föreningen, vänkretsen och familjen. Makt kan yttra sig som kontroll, hegemoni, ordning, konflikt, konsensus osv (statsvetenskap - Uppslagsverk - NE.se, 2020)

Nationalsocialism, nazism och nazityskland

I arbetet så används tre olika benämningar som refererar till samma sak. När begreppen nationalsocialism, nazism eller nazityskland används så refererar det endast till den politik och ideologi som fördes i Adolf Hitlers nationalsocialistiska regim som höll makten i Tyskland 1933–1945.

5 Material

Valet av de inledande 25 minuterna för Leni Riefenstahl:s film med originaltiteln Olympia - Fest der Völker (1938) som material för teoriprövningen grundar sig i att det blir en

lämpligare prövning för teorin samt att detta material inte är lika utforskat.

(7)

Den delen av filmen som kommer användas för analysen är filmens introduktion, som utspelar sig mellan ca 0 till 25 minuter in i filmen, som är ca 2 timmar lång totalt. Den nazistiska regimen producerade mycket propagandamaterial som lämpar sig för bildanalys, men mycket av det material är redan behandlat på andra sätt eller inte tillräckligt prövande.

Till exempel så finns filmen Viljans Triumf som även är producerad av Leni Riefenstahl, men kopplingen till nationalsocialismen där är mycket tydlig då det nästan konstant finns hakkors och andra explicit nazistiska budskap synligt (Jay, 1992). Filmen Olympia däremot, och särskilt de inledande 25 minuterna, innan det syns några hakkors, är en annan sak. Om dessa 25 minuterna av filmmaterial hade betraktats utan någon som helst tidsmässig eller politisk kontext, så skulle det kunna betraktas som ett genomsnittligt klassiskt konstprojekt(Jay, 1992).

Därmed så blir filmen Olympia en mer givande undersökning för Sartwells teori. Filmen har avgränsats till dem inledande 25 minuterna då resten av filmen mest är en sportsdokumentär vilket inte faller inom ramarna för intresset för detta arbete.

Arbetet använder sig av vetenskaplig litteratur och artiklar kring semiotik, visuell textanalys, politisk estetik samt nationalsocialism. Valet av litteratur och artiklar utgår från att det ska vara pålitliga källor med relevant information för detta arbete. Informationen kring ideologiska huvudspår för nationalsocialismen har hämtats från vetenskaplig litteratur. Detta för att upprätta stabila utgångspunkter kring ideologin med hjälp av historiska fakta och vetenskaplig forskning kring nazismens ideologi.

6 Teoretiskt Ramverk

Under detta avsnitt så kommer en genomgång av arbetets teoretiska ramverk. Först så kommer en genomgång av Crispin sartwells estetiska teori. Efter det kommer det teoretiska ramverk som används för att förstå nationalsocialistisk ideologi.

Politisk estetik

I boken Political aesthetics så presenterar Crispin Sartwell idén om att politiska system i sin essens är estetiska system (Sartwell, 2011). Han menar att det inte räcker med att läsa texter eller lyssna på tal kring ett politiskt system för att förstå systemet, vare sig en politisk ideologi är korrekt eller inte, så måste ett politiskt system betraktas som en estetisk miljö. Han förklarar att syftet med verket är att lägga grunden för ett betraktelsesätt på politik där det högre syftet är att vidga förståelsen för den politiska terrängen och att det innebär ett sätt att se på politik, genom ett estetiskt perspektiv där fokus ligger på att studera politiska system utifrån

systemets estetiska uttryck. Dessa estetiska uttryck kan vara allt från arkitektur, till uniformer eller konst. Detta innebär ett betraktelsesätt på politiska system som en total upplevelse av visuella uttryck, förutom mer uppenbara uttryck för ideologi i form av skriven text, till exempel politiska manifest. Sartwell menar att alla dessa uttryck stämmer överens med varandra i egenskap av de politiska värderingar de innehåller, ifall de sker inom kontexten för ett politiskt system, till exempel om en film, musikaliskt stycke eller affisch är producerat direkt under en viss regim (Sartwell, 2011).

(8)

När det kommer till kopplingen mellan konst och politik samt makt så är den även mycket konkret i form av att estetiska uttryck även styrs av politiken i sig. Crispin Sartwell förklarar:

Michelangelo, to issue his visual theology, has to work his way through the institutional politics of the Vatican. There is a hierarchy of galleries in New York and elsewhere, and who shows where or is dealt by whom is the basis of a pecking order (Sartwell, 2011).

För att elaborera det som Sartwell syftar på, så styr politiken estetiken både historiskt sett men även i modern tid. Nazisterna gick till lång utsträckning för att förbjuda konst som ansågs vara av fel sort (Grunberger, 1995). Ett nutida exempel på konstens koppling till politik är då Sverigedemokraterna blev det största partiet i Sölvesborgs kommun, så stoppade de inköp av utmanande samtidskonst (Anesten & Sundell, 2020). Detta till förmån för klassisk, tidlös konst. I samband med SL:s konstförnyelse kunde människor i Stockholm se avbildningar av nakna gubbar och menskonst i tunnelbanan. Denna konst ansågs av många vara provokativ och utmanande gentemot traditionella normer(Jobe Derblom, 2020). Men intresset ligger inte i statens stöd och sanktion av konst, utan hur statens ideologi i fråga kommer till uttryck genom konstnärliga uttryck.

Sartwell menar att centrala ideologiska ståndpunkter återspeglas i alla estetiska aspekter i politiska sammanhang. Detta innebär att arkitektur och eventuella beklädnader som associeras med en viss politisk rörelse, ideologi eller regim återspeglar ideologiska ståndpunkter. Men enligt Sartwell är den viktigaste aspekten av hans egen teori den om hur konstnärliga uttryck är centrala för politiska system. Detta i egenskap av hur konstnärliga uttryck speglar centrala aspekter av den ideologi som det konstnärliga uttrycket har producerats inom kontexten av.

Sen menar han att även om en politisk regim, rörelse eller parti inte engagerar sig i frågor angående estetik och konst så är det ett estetiskt uttryck i sig, som i sin tur återspeglar vissa centrala ideologiska ståndpunkter. Sartwell förklarar att om ett visst konstnärligt uttryck producerat under en viss regim eller politisk rörelse skulle undersökas, så kommer

bildmaterialets visuella estetik motsvara centrala ideologiska ståndpunkter för regimen. Han menar att detta angår alla politiska rörelser, ideologier och regimer, vilket teoretiskt sett gör hans resonemang relevant i alla kontexter och tider. Han anger bland annat den nazistiska regimen som ett framträdande exempel och diskuterar kopplingen mellan konst och centrala ideologiska aspekter av tidig amerikansk republikanism.

I enlighet med arbetets syfte så lämpar sig därmed Sartwell teori om estetikens koppling till politiken som teoretisk utgångspunkt för detta arbete, och denna centrala aspekt angående konst av Sartwells teori blir den huvudsakliga utgångspunkten för detta arbete. Sartwell menar inte att varenda en av ideologins ståndpunkter kommer att återspeglas i varje del av varje konstnärligt uttryck som en viss regim producerar. Men han menar att centrala ideologiska ståndpunkter kommer att speglas i konstnärliga uttryck producerade inom kontexten för en viss ideologi (Sartwell, 2011). En annan viktig punkt som Sartwell påpekar, är att han inte menar att ett specifikt estetiskt uttryck innebär en koppling till en viss politisk uppfattning i alla samband.

För att utarbeta detta så är hakkorset ett bra exempel. Inom kontexten för nazism så är hakkorset ett estetiskt uttryck för just, nazismen.

(9)

Men det har inte alltid varit så, då hakkorset är en symbol som har funnits långt innan Hitler och nazismen. Denna symbol togs av nazisterna, och har under hundratals år egentligen använts i huvudsak av Hinduer som en symbol för andlighet (Sullivan, 2001). Sartwell betonar därmed att kunskap om kontexten för det estetiska uttrycket är väsentligt för dess betydelse (Sartwell, 2011). Sartwell (2011) beskriver ingen metod för hur hans estetiska teori skulle kunna användas för statsvetenskaplig forskning, utan lämnar den frågan öppen för vidareutveckling av det estetiska perspektivet.

Nationalsocialismen i Tyskland

Under denna rubrik så framgår allmän översikt över nationalsocialismens politik och ideologi i Tyskland.

Hitler kom till makten legalt år 1933, 13 år efter grundandet. Enligt nationalencyklopedin brukar framgången för rörelsen oftast förklaras i egenskap av att Tyskland befann sig i kris ekonomiskt, socialt och andligt efter första världskriget. I denna svåra tid så kom nazisterna med enkla svar och lovord om folkgemenskap (Volksgemeinschaft). De hade ett energiskt utförande i sin politiska aktivism och lyckades få med sig det krisdrabbade tyska folket med hopp om en ny början. Efter att nazisterna tog makten blev Tyskland en totalitär diktatur där Hitler hade oinskränkt makt. Denna makt användes för att kontrollera befolkningen genom total kontroll över media, handlingsprogram som justerade människors privatliv och massiva propagandainsatser, i syfte för att främja en nationalsocialistisk stat där total ideologisk endräkt råder (nazism - Uppslagsverk - NE.se, 2020).

Ideologin som nazisterna förde inbegriper en uppfattning om att folket som helhet har en högre betydenhet i förhållande till individen. Socialismen som beståndsdel i beteckningen nationalsocialismen refererar till detta då folket måsta hålla ihop, ett koncept som kallades Volksgemeinschaft, vilket betyder folkgemenskap på svenska. Detta är utifrån det slutgiltiga ändamålet att anskaffa livsrum (lebensraum) åt det tyska folket. Det tyska folkets

sammanhållning och rätt till livsrum baserades på en föreställning om ras, och att det tyska folkets ras är överlägset alla andra (nazism - Uppslagsverk - NE.se, 2020) Detta drabbade minoritetsgrupper som bodde i Tyskland då dessa ansågs vara mindre värda och ett dåligt inflytande för Tyskland. Judar ansågs som särskilt underlägsna och ett hot mot Tyskland och blev därför offer för förföljelse och slutligen massmord i förintelsen (nazism - Uppslagsverk - NE.se, 2020).

Hitlers nazistiska rasuppfattning var biologisk och bygger på en socialdarwinistisk tro om en kamp mellan mänskliga raser där den starkaste vinner (J. Stein, 1988). Nazisternas biologiska rasuppfattning innebar ett stort ideologiskt fokus på fysiska hälsa och styrka för det tyska folket. Sportslig förmåga var ett krav för skolexamen, vissa arbeten och antagning till

universitet (Campbell, 2015).Nazisterna skydde inga medel i syfte för att upprätthålla det de kallade rashygien. Det innebar att de massmördande och steriliserade människor de ansåg vara en börda för samhället, vilket inkluderade handikappade, psykiskt sjuka, brottslingar och homosexuella (Proctor, 2002). För att bevara det tyska folket utifrån den biologiska och darwinistiska rasuppfattningen var även könsroller en viktig aspekt för nazisterna.

(10)

Kvinnans uppgift ansågs vara att föda många tyska barn och vara hemmafruar. Det drevs propagandakampanjer i form av film och bilder för att främja detta ideal. Det var vanligt med affischer som avbildade ammande kvinnor eller lyckliga kvinnor som leker med barn i en idyllisk, lantlig omgivning. Nazisterna idealiserade en bild av kvinnan som mjuk, sentimental och en god moder (Stibbe, 2004). Mannens roll var att vara en beskyddare, redo att strida för Tyskland. Mannen borde inneha mod och värdera självuppoffring högst. I nazistisk

propaganda så avbildades män primärt som soldater redo för heroisk kamp och död (Pine, 1999). Nazisterna hade tydliga uppfattningar kring maskulinitet och mannens funktion som soldat i nazisternas kamp. Enligt nazismen så kunde manlighet aldrig uppnås genom alldagligt liv. Manlighet kunde endast uppnås genom heroiska handlingar, helst i krig (Mosse, 2010).

För nazisterna så var den ideala mannen en kall, rationell och hård soldat som förkroppsligade styrka men, men främst av allt kampanda. Den högsta dygden var att inneha en kampanda för att skydda det tyska folket, en kampanda som möjliggjorde en vilja för kamp i mot alla odds, aldrig ge upp, och därmed slutligen självuppoffring i kamp (Mosse, 2010).

Hitlers stat

Under denna rubrik kommer en teoretisk utgångspunkt för den nationalsocialistiska regimen i Tyskland presenteras i syfte för teoriprövningen. Detta för att kunna knyta bildmaterialet till centrala idéer för den nationalsocialistiska regimen.

Martin Broszat anses vara en av de mest framträdande forskarna om nazityskland (Kershaw, 2003). I sin bok The Hitler State (2014) så klarlägger Broszat ett teoretiskt perspektiv på nazityskland, som syftar på att bättre förklara de centrala ideologiska aspekterna för denna regim och hur de kom till uttryck i historiska handlingar som skedde under nazisternas regim.

Broszats avhandling har två aspekter, Führer absolutism och historisering.

Führer absolutism

Broszat (2014) förklarar att den nationalsocialistiska regimen och dess handlingar egentligen måste förstås i termer om en stat där det politiska systemet egentligen var führer absolutism.

Broszat klargör att Hitlers makt som ledare för den nationalsocialistiska regimen var total och att han var den drivande ideologiska kraften bakom nationalsocialismen (Broszat, 2014). Det fanns i själva verket inget betydelsefullt politiskt eller ideologiskt ansvar under Hitlers rang.

Den nationalsocialistiska ideologin som rådde inom det politiska systemet i nazityskland var i praktiken helt beroende av Hitler. Broszat förklarar att Hitlers auktoritet som upphovet för den nationalsocialistiska regimen och dess ideologi skiljer sig från andra envåldshärskare av samma grad, till exempel Stalin. Stalins makt låg i den totala kontrollen över den centrala statsapparaten, partiet och staten. Hitlers inflytande låg i hans karismatiska förförande av det tyska folket genom sina visionära och frenetiska tal. Denna maktutövning utspelade sig även inom partiet (Broszat, 2014). Han förklarar att bästa sättet att förstå nationalsocialismen är genom att utgå från Hitlers tal och skrift då Hitler drev nazityskland på så vis.

(11)

Historisering

Den andra aspekten för förståelsen av den nationalsocialistiska regimen är enligt Broszat att betrakta regimen som en ren historisk händelse(Broszat, 2014). Detta innebär att betrakta nazityskland som vilken annan tidsperiod som helst och att analysera regimen och dess ideologi utifrån de historiska handlingar som utfördes av regimen. Detta anknyter till den första punkten då de politiska historiska händelserna som ägde rum under nazityskland drevs av Hitler, som var den absoluta ledaren. Denna aspekt innebär att den nationalsocialistiska regimen analyseras utifrån propagandakampanjer, utfärdade lagar och andra handlingar som utfördes av regimen, som nu tillhör historian (Broszat, 2014).

Båda dessa aspekter av Broszat:s teoretiska perspektiv kommer att användas för

teoriprövningen av Sartwells teori. Detta genom att undersöka om det finns en koppling mellan bildmaterialet ochden nationalsocialistiska regimens ideologi. Den teoriprövande delen av analysen kommer att utreda om tecknen i Olympia kan stämma överens med den nationalsocialistiska regimens ideologi genom att koppla dem till centrala aspekter för nazismen. De centrala aspekterna är inramade med hjälp av Broszats ramverk, genom att citera Hitler och betrakta historiska händelser. Detta finns under rubriken för analysapparaten.

7 Avgränsningar

Den första avgränsningen som har antagits för detta arbete är den omfattande diskussionen om begreppet estetik. Estetik är en hel disciplin inom filosofi och därmed finns det inte plats för en omfattande diskussion kring vad det innebär. Det tjänar inte syftet och därför har endast en basal beskrivning utförts för detta begrepp. Resonemanget kring ren estetik är avgränsat för detta arbete då det är en hel filosofisk disciplin som har diskuterats sedan antika Grekland av Platon och Aristoteles.

Den andra avgränsningen för detta arbete gäller diskussioner kring bildanalysens objektivitet.

Under avsnittet för validitet och reliabilitet finns det en kort diskussion kring arbetets

subjektiva element. Arbetets syfte ligger inte i att utforska om en viss specifik tolkning av ett visst bildmaterial kan sägas vara objektiv vetenskapligt i alla lägen, eller om det

överhuvudtaget finns eller kommer finnas en objektiv tolkning av, till exempel, filmen Olympia. Syftet för arbetet ligger i att öka förståelsen för hur, och om, politiska system kommer till uttryck estetiskt.

(12)

8 Forskningsdesign och metod

Under denna rubrik så presenteras forskningsdesignen och metod som tillämpas i detta arbete.

Fallstudie som forskningsdesign

Forskningsdesignen för detta arbete hamnar på kvalitativ fallstudie. Detta grundar sig i valet att undersöka ett specifikt fall för teoriprövningen om estetikens koppling till politiken utifrån Crispin Sartwells teori om politisk estetik. Med syftet att utforska kopplingen mellan estetik och politik så hamnar valet av forskningsdesign på en fallstudie för att få en bättre förståelse för hur teorin om politisk estetik kan tillämpas på nationalsocialismen i filmen Olympia (Merriam & Nilsson, 1994). Fallstudien lämpar sig för granskningar av särskilda företeelser, i det här fallet är företeelsen nationalsocialismen som ideologi och undersökningen sker i syftet för att belysa politikens koppling till estetik genom att pröva kopplingen mellan politik och estetik (Merriam & Nilsson, 1994).

Utifrån syftet och det teoretiska ramverket som avser politiska system så hamnade valet av fall på den tyska nationalsocialismen. Detta val motiveras av den nationalsocialistiska ideologins extrema karaktär. Extremfall som verktyg kan vara problematiska när det gäller generaliserbarhet, men bra när det gäller vissa situationer (Flyvberg, 2003). För detta arbete blir det ett lämplig val för att teorin som ska prövas är i ett tidigt stadie och

nationalsocialismen som ideologi kommer i att tillföra tydligare resultat för att bedöma teorin, då extremfall kan ge resultat som kan mätas extremt tydligt (Flyvberg, 2003). Detta är i hänseende av nationalsocialismens fokus på estetik, konst och radikala natur (Jay, 1992).

Teoriprövande studie

En teoriprövande studie innebär att det finns en eller ett flertal olika teorier kring ett ämne som prövas på empiriskt material. Analysresultaten efter undersökningen av det valda materialet kommer att avgöra om den valda teorins förklaringskraft förstärks eller försvagas för denna undersökning. I det här fallet valdes Crispin Sartwells teori om politisk estetik, som ska tillämpas på det konstnärliga uttrycket Olympia. Detta verk är en direkt produkt av den nationalsocialistiska regimen som styrde Tyskland mellan 1933–1945 och filmproduktionen var under direkt uppsyn av Hitler (Jay, 1992).

Prövningen av Sartwells teori blir av den centrala aspekten av hans teori, om att konstnärliga uttryck utformade inom kontexten för en viss regim kommer att innehålla estetik som speglar regimens ideologi. Om teorin om politisk estetik stämmer, så borde nationalsocialismens centrala idéer även speglas i delar av Olympia. Vissa forskare anser denna film vara det tredje rikets minst politiska uttryck, med beskrivningen att filmens innehåll är högt rent konstnärligt, men inte lika mycket i hänseende till politisk propaganda, vilket i övrigt var typiskt för det tredje riket (Jay, 1992). Detta medför därmed en mer intressant och strängare prövning.

(13)

Bildanalys som metod

Semiotik

I samband med analysen av det empiriska materialet Olympia så är en semiotisk bildanalys det lämpligaste metodvalet för att uppfylla syftet med teoriprövningen av politisk estetik.

Semiotik ställer tecken i centrum. Tecknens olika funktioner, egenskaper samt vilken mening som kan tolkas utifrån tecken. Ett annat ord för tecken är symbol och det som kännetecknar ett tecken eller symbol är det står för något annat (Lindgren & Z Nordström, 2009). Två huvudlinjer för semiotik uppkom under 1900-talet. Charles Sanders Peirce anglosaxiska tradition och Ferdinand de Saussure franska tradition. Ferdinand de Saussures

begreppsbestämning för tecknet är fortfarande giltig i modern tid (Lindgren & Z Nordström, 2009). Enligt Saussure så bildar tecknet två oskiljbara delar: Uttrycket (signifikant) och innehåll (signifié). När det gäller bildliga uttryck så menar både Saussure och Pierce att tecknens mening uppstår genom likhet. Med det menas att bildliga tecken refererar till något verkligt, men kan ha en viss annan mening. Gert Nordström ger exemplet att avbildningen av en bil på en trafikskylt inte direkt refererar till en bil, utan en motortrafikled som närmar sig (Lindgren & Z Nordström, 2009). Det som menas är att tecken innehar en symbolisk mening, och denna mening tillskrivs i anslutning till något det påminner om. Ett exempel kan vara en kyrka i verkligheten. Människor samlas i kyrkan för att utöva kristendomen. I ett visst bildligt sammanhang där det finns en viss kombination av tecken, så är kyrkan kanske en symbol för andlighet och förlåtelse för individen. Beroende på teckenkombinationen så kan det vara en helt annan symbolisk mening, till exempel social gemenskap, meningen i livet eller kanske något helt oväntat.

Vid en semiotisk bildanalys så har tecken en bokstavlig mening samt en associativ mening.

Dessa två betydelsenivåer kallas för denotativ och konnotativ. Den denotativa nivån är en bokstavlig beskrivning av bildens innehåll. Den konnotativa betydelsenivån är bibetydelsen som bildinnehållet antar när bilden kan associeras till vissa fenomen. Gert N ordström

förklarar att vid en bildanalys så är en denotativ beskrivning väsentlig för att uppmärksamma seendet så att inget viktigt förbises och för att påvisa teckenkombinationer, skapa tematik samt koppla det analyserade objektet till eventuella teorier (Lindgren & Z Nordström, 2009).

Den sista delen av semiotisk bildanalys som är relevant för detta arbete avser bildmaterialets kontext, då det är en viktig aspekt för tolkning av tecken. För att kunna analysera en bild med semiotik så det användbart att veta vem som har producerat materialet och vilka intentioner denna kan ha haft med bilden. Detta kallas sändarkontext och är det som är mest relevant för detta arbete. Andra kontexter som kan beaktas för en bildanalys är bland annat

mottagarkontext. (Lindgren & Z Nordström, 2009). Inom ramarna för det här arbetet så är det nödvändigt med kunskap angående vilken kontext som bildmaterialet har skapats i. Eftersom det finns kunskap om att Olympia utan tvivel producerades av den nazistiska regimen under direkt uppsyn av Hitler (Jay, 1992), så tillför detta en viktigt grund för en produktiv

bildanalys, i rent metodologiska termer. Det finns även kunskap om vilka intentioner sändaren har haft, i det här fallet den nazistiska ideologin som har drivit denna regim, som beskrivet under den allmänna genomgången av nazismen i det här arbetet. Denna kunskap tillför även förutsättningar för en givande bildanalys, inom ramarna för det här arbetet.

(14)

I det här arbetet så kommer semiotik användas för att analysera dem inledande 25 minuterna av Olympia, som är att räkna som bildmaterial, om än rörligt. En denotativ bildbeskrivning kommer att utföras, och sedan tolkning av förekommande tecken och dess konnotativa betydelse.

Tolkningarna kommer vara både av individuella tecken, men kommer i huvudsak vara en sammanställd tolkning av en kombination av tecken. Det som prövas är om den konnotativa betydelsenivån, i metodologiska termer, stämmer överens med centrala aspekter för

nationalsocialismen. Utifrån analysresultaten så bedöms det om estetiken i filmen stämmer speglar nationalsocialistiska värderingar i syfte för att besvara frågeställningen och därmed tillfredsställa syftet.

Visuell textanalys: Maktförhållandet mellan det avbildade och betraktaren

Visuell textanalys är visuell analysmetod som inriktar sig på visuell analys av text och bild i exempelvis tidningar. En central aspekt av visuell textanalys är betoningen mellan

maktförhållandet mellan det som finns på bilden och observatören (Boréus & Bergström, 2018). Denna centrala aspekt kommer av visuell textanalys kommer att användas i detta arbete. I syftet att undersöka maktförhållandet så undersöks kameravinkeln i förhållande till det avbildade. För denna sorts analys så iakttas tre vertikala perspektiv. Det första är

”ovanifrån-perspektivet”, vilket innebär ett perspektiv uppifrån där betraktaren ”ser ner” på det avbildade. I det fallet är makten hos betraktaren. Det andra är ”öga-mot-öga-perspektivet”, då är makten jämbördig. Det tredje perspektivet är ”underifrån-perspektivet”, vilket betyder att makten är hos det avbildade (Boréus & Bergström, 2018)

Denna metod för identifieringen av maktförhållandet i bilder kommer att användas som komplettering för den semiotiska bildanalysen i syfte för teoriprövningen. Det är lämpligt att undersöka maktförhållandet i bildmaterialet utifrån den aktuella definitionen för politik som maktförhållanden och därför kommer maktförhållandet studeras i Olympia för att få en bättre förståelse för estetikens koppling till politiken. Kameravinkeln kommers ständigt iakttas under filmens olika sekvenser i syfte för att tolka maktförhållandet mellan det avbildade i sekvensen och betraktaren. Mer om filmens olika sekvenser under rubriken för

analysapparaten.

Reliabilitet och validitet

Slutmålet för all forskning är att uppnå giltiga och hållbara resultat(Merriam & Nilsson, 1994). Detta arbete utförs i formen av en kvalitativ fallstudie vilket medför utgångpunkten om en objektiv verklighet som bedömningsgrund för arbetets validitet och reliabilitet. Den

utsträckning i vilken uppsatsen konklusioner förhåller sig till den objektiva verkligheten avgör arbetets inre validitet. Det som måste konstateras är att det inte finns ett metodsystem för totalt garanterad validitet då verkligheten enbart består av tolkningar och det därmed inte går att uppleva den sanna verkligheten (Merriam & Nilsson, 1994). Människor kan tolka saker olika och särskilt när det kommer till en bildanalys då vissa tecken eller symboler i högre grad kan förbises än vid en textanalys då betraktaren kanske rent elementärt inte uppmärksammar vissa tecken (Lindgren and Z Nordström, 2009).

Trovärdigheten för detta arbete byggs på en stabil grund av tidigare forskning, samt historiska fakta då nationalsocialismen som ideologi och historisk händelse är väldokumenterad.

(15)

Som beskrivet under rubriken semiotik så finns det ett antal faktorer som bidrar till bildanalysens trovärdighet, vilket i huvudsak är att det finns kunskap om kontexten där

bildmaterialet härstammar ifrån samt vilka intentioner den nationalsocialistiska regimen hade.

Det har använts en lämplig metod i syfte att tolka materialet och yttre källor för att

tillfredsställa syftet. Det som hade styrkt trovärdigheteten för denna uppsats ytterligare hade varit att inkludera fler teoretiska utgångspunkter (Merriam & Nilsson, 1994), men vid arbetets utförande så har det inte funnits fler lämpliga teorier kring politikens koppling till estetik som är lämpliga för statsvetenskaplig forskning inom ramarna för det här arbetet.

9 Analysapparat

I syfte för teoriprövningen av teorin om politisk estetik så har det identifierats fem betydelsefulla teman som genomsyrar nazismens ideologi. Dessa fem teman kommer att sättas i förhållande till bildmaterialet som centrala aspekter av nationalsocialismen, i syfte för att undersöka om dessa centrala aspekter återspeglas i bildmaterialet Olympia genom den semiotiska bildanalysen. Den tyska nationalsocialismen har givetvis andra genomgående teman än dessa, till exempel antisemitism. Bilder kan innehålla många olika tecken som kan tolkas på många olika sätt och kopplas till diverse olika ideologiska beståndsdelar. Möjligtvis kan det finnas en stor mängd olika inslag som återspeglar andra aspekter av nazismen som dessa teman inte täcker.

Motiveringen för valet av just dessa centrala aspekter för nazismen grundar sig huvudsakligen i en bedömning om att dem är relevanta inom ramarna för detta arbete, för tolkningen av de inledande 25 minuterna av Olympia. Dessa teman är tillräckligt genomgående för nazismen för att konstituera essentiella aspekter som är relevanta för tolkning av bildmaterialet i den teoriprövande delen av analysen.

Folklig uppvakning

The great time has just begun - Germany has awoken (Domarus, 1990)

Citatet ovan är hämtat från inledningen av Hitlers första tal som führer 1933. Konceptet kring det tyska folkets uppvaknande var ett ständigt återkommande tema i nazismen (Broszat, 2014). Att folket har vaknat med hjälp av nazismen och därmed, enligt nazisterna, blivit medvetna om hotet från judar och kommunismen. Detta uttryckte sig i Hitlers tal och propagandan som fördes av regimen (Domarus, 1990). Ett av dem mest framgångsrika slagorden som nazisterna spred var just Deutchland erwache, vilket översatt till svenska ungefär blir Tyskland vakna (Broszat, 2014). Denna fras bars på fanor i samband med parader och sjöngs i nazistiska kampsånger (Broszat, 2014). Detta koncept är att räkna som en central aspekt för ideologin i nazityskland.

(16)

Maskulin styrka

Today we don’t see the ideal of the German people in the former beer drinking bourgeois anymore but in men and girls, who are very healthy and solid of body. What we wish of our German youth is something different from what the past has wished. In our eyes the German boy of the future must be slender and slim, swift as greyhounds, tough as leather, and hard as Krupp steel (Mieder, 2004).

Citatet ovan tillhör Hitler och är ett uttryck för den vision som nazisterna hade angående maskulinitet. Synen på maskulinitet var en central aspekt för nationalsocialismen och innebar ett ideal där mannen skall vara fysiskt stark och hård känslomässigt. Idealmannen för

nazisterna var en soldat som är aggressiv, tuff och i total behärskning av sin kropp och sinne.

Denna syn på maskulinitet var kopplad till mannens syfte att försvara Tyskland i nazisternas darwinistiska kamp (Kühne, 2018). Som tidigare nämnt under avsnitt 5.2 så uttryckte sig denna syn på maskulinitet i propagandaoffensiver av nazisterna. I förhållande till kvinnan så skall mannen vara stark och leda. Inom familjelivet så var mannen uppgift att leda familjen då mannen var den myndiga, vilket innebär ett maktförhållande där mannen har makten i

förhållande till kvinnan. Detta uttryckte sig bland annat i att kvinnor exkluderades från den politiska sfären. (Stephenson, 1975). Förutom det så indoktrinerades unga pojkar inom Hitler Jugend till denna syn på maskulinitet (Zentner and Bedürftig, 1997).

Kvinnosyn

The program of our National Socialist Women's Movement has only one point; that point is called the child. (Domarus, 1990)

There is no greater honor for a woman than to be mother to the sons and daughters of a people. This is the highest nobility that she can attain. (Domarus, 1990)

Båda ovanstående citat angående kvinnor tillhör Hitler och uttrycker nazismens centrala aspekt i egenskap av att kvinnans roll och högsta syfte var att föda barn och stanna hemma med dem (Stibbe, 2004). Därmed uteslöts kvinnor från den politiska sfären, dem fick inte undervisa i universitet eller tillträda läkarutbildningar (Stephenson, 1975). Som tidigare nämnt under rubrik 5.2 så uttryckte sig denna ideologiska aspekt i massiva propagandakampanjer riktade mot kvinnor som idealiserar lantligt familjeliv. Inom familjelivet så var det mannens uppgift att leda. Kvinnor ansågs omyndiga till viss grad. Maktförhållandet mellan man och kvinnas ansågs vara att kvinnan är underordnad. Detta uttryckte sig i att kvinnor och uteslöts från den politiska sfären (Stephenson, 1975).

Med ändamålet att glorifiera moderskap och kvinnans förbindelse till barn så kunde kvinnor med 8 eller fler barn få guldmedaljen Ehrenkreuz der Deutschen Mutter, vilket översatt till svenska ungefär blir den tyska moderns hederskors (Statutory Legislation of the German Reich: Satzung des Ehrenkreuzes der Deutschen Mutter vom, 1938). Bund Deutscher Mädel (föreningen för tyska flickor), var nazisternas enda partiorganisation som riktade sig mot unga flickor. Som medlemmar i denna organisation indoktrinerades unga flickor i nazisternas kvinnosyn, vilket innebar att dem fick lära sig laga mat, städa, hantera barn och vara goda mödrar (Nicholas, 2011). Sammanfattningsvis var den nazistiska kvinnosynen en central aspekt av ideologin som uttryckte sig på många olika sätt och innebar en syn på kvinnan som kopplad till barn och moderskap.

(17)

Kampanda

“He who would live must fight. He who doesn’t wish to fight in this world, where permanent struggle is the law of life, has not the right to exist.” (Hitler, 1925)

Citatet ovan är hämtat från Hitlers bok Mein Kampf (1925). Citatet är ett uttryck för den centrala aspekten om kamp mot alla odds som genomsyrar den nationalsocialistiska ideologin (Weikart, 2013).

På många sätt så förde det tyska folket under nazismen en kamp mot alla odds, särskilt mot slutet. Hoppet om en tysk seger borde ha varit över redan kring 1942, då kriget började gå mot Tyskland. Men krigsansträngningen fortsatte ända tills 1945, och fortsatte fast att Berlin intogs av dem allierade (Herzstein, 1980). Propagandakampanjerna intensifierades istället när dem allierade närmade sig Berlin. 1945 offentliggjordes propagandafilmen Kolberg, vars innehåll glorifierade kamp till döden i syftet för att inställa folket till en den sortens kampanda (Grunberger, 1995), och så blev också i verkligheten. Under Striden om Berlin så vek sig Tysklands motstånd i princip inte, ända tills sovjetiska soldater intog stadskärnan till sist (Grunberger, 1995). Kampanda var en central aspekt av nazismen i egenskap att det var det ideal som eftersträvades i tyska män (Mosse, 2010), i syfte för att dem skulle vara

stridsbenägna för att bevara det tyska folket i heroisk kamp. Denna centrala aspekt uttryckte sig i propagandaoffensiver, som exemplet i filmen Kolberg och Hitlers tal (Domarus, 1990).

Folkgemenskap

The unity of a nation's spirit and will are worth far more than the freedom of the spirit and will of an individual; and that the higher interests involved in the life of the whole must here set the limits and lay down the duties of the interests of the individual. (Domarus, 1990)

Citatet ovan tillhör Hitler och är ett uttryck för Hitlers vision om ett folk där individen åsidosätter sina egna behov till förmån för ett gemensamt högre mål som folket strävar efter i gemenskap.

Den nazistiska regimen gick långa vägar för att skapa en känsla av jämlikhet och gemenskap inom det tyska folket, parallellt med exkluderingen av människor som inte ansågs vara en del av det tyska folket. Insatserna för att skapa ett nationellt samhälle var bland annat

välfärdsreformer samt skattelättnader för arbetare och medelklassen. Nazisterna drev

kampanjer för att alla delar av samhället skulle delta på firandet av första maj, arbetarrörelsen högtid, i syftet för att radera klasskillnader. (Tully and Chilton, 2019).

Skolbarn fostrades i tanken om tysk jämlikhet och gemenskap, till exempel genom ceremonier där barnens olikfärgade hattar brändes på bål, som en symbol för avlägsnandet av

klasskillnader (Grunberger, 1995). Det fanns ett stort fokus på att utbilda barn i en anda av tysk folkgemenskap. Pojkar som var mellan 14 och 18 år kunde delta i den scout-liknande, nationella organisationen Hitler Jugend. Där blev dem fostrade i militär stil om disciplin, lydnad, lojalitet, styrka samt samhörighet i syftet för folkgemenskap (Grunberger, 1995).

(18)

Sammanfattningsvis var folkgemenskap en central aspekt av nationalsocialismen och uttryckte sig på många sätt.

Analysens utformning samt analysschema

Först har de inledande 25 minuterna av Olympia betraktats. Utifrån de fem centrala

ideologiska aspekterna av nazismen, har det utförts en förberedande och övergriplig semiotisk bildanalys. Det har då identifierats fem olika teman i de inledande 25 minuterna av Olympia.

Dessa fem olika teman har sedan kategorisets i enlighet med det generella innehållet i

respektive del av filmen: Ruinerna och statyerna, Atleterna, Kvinnorna, Fackelbärarnas kamp samt Allsången i stadion. Dessa teman utspelar sig i kronologisk ordning, det vill säga att filmen inleds med en sekvens av ruiner och statyer och övergår sedan till en sekvens med atleter. Precis tidpunkt för filmsekvensernas tidsmässiga placering i filmen kommer att finnas i presentationen. Efter att dessa teman har identifierats så har dem parats ihop med den centrala aspekt av nazismen som dem preliminärt bedöms återspegla. I tabell 1 så finns denna kategorisering åskådliggjord.

Därefter så har det tagits ett stort antal stillbilder av varje sekvens. Sedan så har det tillkommit en sorteringsprocess för att få fram de stillbilder som bäst återger filmens innehåll utifrån bildanalytisk bedömning i enlighet med den aktuella metoden.

Sedan så har den slutgiltiga semiotiska bildanalysen utförts för stillbilderna för varje tema i enlighet med arbetets metodbeskrivning för semiotisk bildanalys. Tabellen nedan illustrerar de fem centrala aspekter för nazistismen och dess motsvarande tema i filmen. Den tredje spalten illustrerar teoriprövningens resultat för varje del av filmen.

Tabell 1: Centrala aspekter inom nazismen och koppling till Olympia

Central aspekt inom nazismen

Filmsekvens i Olympia Finns det koppling mellan bildmaterialet och nazistisk ideologi? Ja/nej

Folklig uppvakning Ruinerna och statyerna

Maskulin styrka Atleterna

Kvinnosyn Kvinnorna

Kampanda Fackelbärarnas kamp

Folkgemenskap Allsången i stadion

(19)

10 Presentation och Analysresultat

Under det här avsnittet så presenteras analysen och analysresultaten. Det har gjorts en bedömning att det är lämpligt att presentera bildmaterialet löpande i presentationen för att det ska förefalla tydligt hur materialet förhåller sig till de centrala ideologiska aspekterna. Presentationen är i kronologisk ordning i enlighet med filmens händelseförlopp.

Sekvens 1: Ruinerna och statyerna

Bildserie 1: ”Folklig uppvakning” (Den stora olympiaden : Nationernas fest (1938) - SFdb, 2020)

Denotativ beskrivning

1:50 minuter in i filmen börjar ett montage av statyer och ruiner från antika Grekland. Efter en serie stillastående statyer så kommer den sista statyn 7.10 minuter in. Den föreställer en diskuskastare. Statyn omvandlas gradvist och planlöst över till en fullt mänsklig diskuskastare i full sving.

Semiotisk bildanalys

Introduktion med ruinerna och statyerna tolkas som ett tecken för ett förfallet samhälle. En ruin i verkligheten är kvarlevan efter en byggnad som en gång i tiden har varit fullkomlig och kanske vacker när den byggdes. Ruinerna i filmen tolkas därmed som en symbolisk

påminnelse för någonting som en gång i tiden har varit fullkomligt och storslaget, men förfallit med tiden till ett degraderat tillstånd.

Den andra delen är statyn som kommer till liv. Just i den här kontexten så tolkas statyn som ett tecken eller symbol för ett dött och förstelnat tillstånd som äntligen vaknar upp.

(20)

I verkligheten är en staty ett livlöst och kallt objekt gjort av sten eller metall, precis som den är i filmen till en början. Här så övergår statyn från ett inaktivt tillstånd till ett mycket aktivt ett. Den har vaknat, kommit till liv, i formen av en ung energisk atlet, ivrig för fysisk aktivitet.

Detta är ett tecken för ett radikalt uppvaknande.

Just för detta segment av filmen så hittades ingen meningsfull kameravinkel. Kameravinkeln är neutral och syftar därmed inte på något särskilt maktförhållande.

Teoriprövande analys

Ruinernas symbolik i form av ett förfallet samhälle tolkas som en referens till kristiden som Tyskland gick igenom efter första världskriget. Tyskland var socialt och ekonomiskt ruinerat efter det första världskriget och situationen var mycket svår och instabil för det tyska folket.

Det som banade vägen för Hitler till makten var just den svåra situationen, med hjälp om lovord om enkla lösningar och karismatiskt förförande så kunde Hitler i detta kaos komma till makten (Vincent, 1997). Ruinerna tolkas som en referens till Tysklands förfallna tillstånd efter första världskriget. Den andra aspekten av denna sekvens är statyn som kommer till liv.

Detta tecken tolkas som en referens till det nationalsocialistiska konceptet om en sorts folklig uppvakning, för en ny början för Tyskland, som ska komma till liv igen, likt statyn. Statyn som kommer till liv är ett tecken som refererar till ett av nazismens fem centrala koncept, folklig uppvakning. Nazisterna hade en uppfattning om att det tyska folket har vaknat genom nationalsocialismen, vilket uttrycks genom statyns uppvakning i detta segment.

Det identifierades inget meningsfullt maktförhållande för denna sekvens och därmed dras det inga slutsatser kring det.

Sammanfattningsvis så kopplas teckenkombinationen för denna sekvens till konceptet om folkets uppvakning som nazisterna drev, med Hitler i spetsen. Ruinerna i filmen tolkas som en symbol för Tysklands förfallna situation efter första världskriget och statyn som kommer till liv vill syfta på att Tyskland kommer till liv igen, genom Hitlers regim. Nazisterna drev en uppfattning om att Tyskland har vaknat genom slagorden Deutchland erwache, och Hitler talade om en ny början samt storhetstid för Tyskland, genom nationalsocialismen. Därmed så fastslås det en koppling mellan den här sekvensen av bildmaterialet till en av de fem centrala aspekterna för nazismen, Folklig uppvakning.

Tabell 2: Folklig uppvakning i sekvens 1 ruinerna och statyerna

Folklig uppvakning Ruinerna och statyerna Ja

(21)

Sekvens 2: Atleterna

Bildssekvens 2: ” Fysiska styrka” : (Den stora olympiaden : Nationernas fest (1938) - SFdb, 2020)

7:55 minuter in i filmen, direkt efter att statyn vaknade, så börjar ett montage av manliga atleter. En diskuskastare, kulstötare samt en spjutkastare. Alla är i full process för sin sport.

Kropparna är slanka med en proportionerlig mängd muskelmassa. Kulstötaren för kulan kring sig med finess. Spjutkastaren springer med fart innan kastet sker med styrka och aggression innan det syns hur mannen tittar var spjutet hamnar. Ansiktsuttrycken mellan dem olika männen varierar mellan aggression och fokus, dem är kalla och fokuserade.

Semiotisk Bildanalys

De manliga atleterna i det här montaget tolkas som ett tecken för maskulin styrka. Maskulint eftersom det bara är män i denna sekvens. Styrka för att förmågan till att kunna utföra deras sporter kräver hård träning som leder till styrka.

(22)

Finessen med vilken kulstötaren hanterar kulan tolkas som ett tecken för behärskning, då det kräver behärskning över kulan för att föra runt den på det viset. Deras kroppsbyggnad bär vittne till den fysiska styrka som männen i egenskap av individer i denna del av videon faktiskt besitter i verkligheten. Deras aktiviteter sker med fart, precision och styrka och tolkas därmed som ett tecken för att männen är sådana. Spjutkastningen utförs med aggression och målinriktning och tolkas därmed som ett tecken för just aggression. Ansiktsuttrycken lämnar även ett intryck av detta slag, då blickarna är hårda, kalla, fokuserade och behärskade. Detta tolkas som ett tecken för att männen är kalla, hårda och behärskade i sinnet.

När det gäller det vertikala perspektivet för denna del av filmen så är vinkeln konstant underifrån, ett ”underifrån-perspektiv”. Detta innebär ett maktförhållande där männen i detta stycke besitter makten. Betraktaren ”ser upp på” männen vilket även bidrar till intrycket av styrka för detta avsnitt.

Teckenkombinationen för den här sekvensen tolkas som en återspegling av den nazistiska synen på maskulinitet i egenskap av maskulin styrka. Nazisternas syn på maskulinitet var att mannen borde vara fysiskt stark, hård känslomässigt samt i behärskning över kropp och sinne (Kühne, 2018). Detta är precis det ideal som uttrycks i tecknen som har identifierats för detta segment. Aktiviteterna som männen utför är tecken för styrka och behärskning över sin sport.

Deras kalla och hårda ansiktsuttryck syftar på behärskning, då de inte berörs av den fysiska ansträngningen. Detta korrelerar med nazisternas idealman som skall vara behärskad. Männen i bildmaterialet framstår som behärskade i sinnet, då deras ansiktsuttryck inte uppvisar någon sorts tvekan eller oro över det de utför. Förlängningen av denna behärskning är behärskningen över sportaktiviteterna som de genomför, genom finessen i rörelserna. Tecknen som har framkommit i anslutning av bildanalysen påvisar direkt koppling mellan nazisternas uppfattning om behärskning av kropp och sinne och denna sekvens av filmen.

Spjutkastningen som en av männen utförde tolkades som ett tecken för aggression och styrka, vilket även återspeglar den nazistiska synen på maskulinitet.

Angående maktförhållandet i denna sekvens så ger kameravinkeln makt åt de avbildade, vilket har konstaterats vara starka män. Kameravinkeln bidrar till intrycket av makt och styrka och återspeglar därmed den nazistiska visionen om mannen som sådan (Stephenson, 1975).

Sammanfattningsvis så tolkas kombinationen av tecken och maktförhållandet i denna sekvens som en återspegling av maskulin styrka, vilket är en central aspekt för nazismen. Det har därmed etablerats en koppling mellan den här sekvensen av bildmaterialet och en av nazismens fem centrala aspekter, maskulin styrka.

Tabell 3: Maskulin styrka i sekvens 2 atleterna

Maskulin styrka Atleterna Ja

(23)

Sekvens 3: Kvinnorna

Bildsekvens 3: ”Kvinnans roll” : (Den stora olympiaden : Nationernas fest (1938) - SFdb, 2020)

9:16 minuter in i filmen så kommer ett montage av kvinnor. Musiken blir lågmäld, barnslig, munter och lekfull. Kvinnornas aktiviteter består av hopprep och lekfulla samt svängiga rörelser. En av kvinnorna ”leker” med en ring i en rytmisk och lekfull manöver. De utför rörelseformer där de lutar sig bakåt och sedan tillbaka och så för de händerna runt i luften på ett lekfullt, mjukt och sentimentalt sätt.

Kvinnornas beteende och rörelsemönster korrelerar symboliskt med barns beteende i verkligheten och tolkas därmed som ett tecken för barnslighet och omyndighet.

(24)

Barn i den verkliga världen är normaltvis lekfulla. Kvinnornas rörelser är i kontrast till atleternas mjuka och sentimentala. Hopprepet och leken med ringen tolkas som ett tecken för oskyldiga barnafasoner då hopprepet specifikt är i den här kontexten tolkas som ett tecken för barn och lek. Detta i kombination med deras ansiktsuttryck och ofokuserade blickar som indikerar att de är i total hänryckning och därmed omyndiga, likt ett oskyldigt barn som är engagerat i en rolig lek. Kroppspositionen där kvinnorna lutar sig bakåt och sedan för runt händerna på lekfullt, mjukt och sentimentalt sätt tolkas som ett tecken för att kvinnorna är just lekfulla, mjuka och sentimentala, då det är de som utför dessa rörelser. I minsta fall så är detta rörelsemönster i polemiskt förhållande till dem rörelser som exempelvis männen utförde i sekvens 2: Atleterna.

Ett genomgående mönster för kvinnornas segment är ett ”ovanifrån-perspektiv”. Betraktaren

”ser ner på” kvinnorna med denna kameravinkel, vilket innebär ett maktförhållande där makten är hos observatören. Detta vertikala perspektiv medverkar till intrycket av omyndig barnslighet som råder här.

Kombinationen av tecken i det här segmentet av filmen tolkas som en referens till nazisternas kvinnosyn. Intressant nog så förefaller kvinnans representation i Olympia inte vara strikt av denna art, då man kan undra varför de inte visas i ett vardagsrum med barn i det fallet, men tecknen som identifierades i bildanalysen påvisar att denna centrala aspekt inom nazismen, i egenskap av kvinnosynen, fortfarande värderingar fortfarande speglas. Kvinnorna är barnen i filmen. Kvinnans natur framställs som lekfull, precis som barn är. Även så är dem inledande aktiviteterna för avsnittet- när en av kvinnorna hoppar hopprep, och nästa när dansösen kan sägas “leker” med ringen. Den lekfyllda stämningen, hänryckningen och dem lekfulla aktiviteterna och kroppsrörelserna tolkas som ett tecken för att kvinnorna är barn. Tecknen i den här delen återspeglar nazisternas syn på kvinnan i egenskap av kvinnans koppling till barn genom att kvinnor lämpar sig för att stanna hemma med barn, ta hand om dem och leka med dem. Rörelsemönstrenas sentimental och mjuka art korrelerar med nazisternas syn på den ideala kvinnan som sentimental och mjuk (Stibbe, 2004).

Maktförhållandet i denna sekvens syftar på att det avbildade är underordnat. Det avbildade är kvinnor och därmed så återspeglar detta den nazistiska kvinnosynen på kvinnan som

underordnad mannen (Stephenson, 1975).

De manliga atleternas aktiviteter som behandlades i det föregående avsnittet återspeglar även det nazistiska synsättet på könsrollerna. Utifrån tecknen och maktförhållandet som

identifierades under bildanalysens gång av denna sekvens så dras slutsatsen att den centrala aspekten kring nazismens kvinnosyn återspeglas i bildmaterialet. Därmed så fastslås det en koppling mellan den här sekvensen av bildmaterialet till en av de fem centrala aspekterna för nazismen, kvinnosyn.

Tabell 4: Kvinnosyn i sekvens 3 kvinnorna

Kvinnosyn Kvinnorna Ja

(25)

Sekvens 4: Fackelbärarnas kamp

Bildsekvens 4: ”kampanda”: (Den stora olympiaden : Nationernas fest (1938) - SFdb, 2020)

12:06 minuter in i filmen så börjar en sekvens där en fackla tänds och sedans bärs av olika män som lämnar över facklan till nästa man, som i sin tur fortsätter färden med facklan. Resan är lång och svår, över berg och klippa, genom skog och hav, med bara fötter.

Men trots de svåra förhållandena så hålls facklan hålls alltid upprätt. Kropparna är magra och vältränade i allmänhet, men stundvis så förefaller fackelbärarna vara utmärglade och

undernärda.

(26)

Om denna expedition hade skett i verkligheten så hade den krävt mycket övertygade individer med stor kampanda för att springa barfotade över berg för att lämna över en fackla. Uppgiften som männen utför i detta stycke tolkas därmed som ett tecken för en svårartad kamp. Denna kamp för att föra facklan vidare förs under ett tillstånd av totalt bristande resurser. Bristen på kläder och kropparnas undernärda tillstånd tolkas som ett tecken som intygar om detta.

Det identifierades inget särskilt mönster för kameravinkeln under det här segmentet och därför dras det inga slutsatser kring maktförhållandet för denna del.

Teckenkombinationen i denna sekvens har tolkats som en symbol för kampanda i svåra lägen, vilket korrelerar med den centrala aspekten om kampanda som genomsyrade

nationalsocialismens ideologi i Tyskland. I enlighet med beskrivningen som angavs för kampanda som ett av de fem centrala aspekter av nazismen, så är det precis denna kampanda som återspeglas i denna sekvens. Fast att männen i sekvensen verkar undernärda, saknar kläder och skor, så kämpar de i syfte för att bringa facklan vidare. De har ett syfte som de kämpar för, oavsett terräng eller sina egna materiella omständigheter. Deras drivkraft är deras kampanda för sitt syfte. Denna symbolik är ett tecken som återspeglar den sortens kampanda som fostrades i tyska män genom propaganda i syftet för att de skulle vara stridsbenägna för Hitler (Mosse, 2010). En fundering kan vara om det just var filmsekvenser som denna som besjälade tyska män att hålla kampandan uppe och strida in i det sista, vilket var precis det de gjorde rent historiskt sett, vid slaget om Berlin då allt rimligt hopp om seger redan var ute (Grunberger, 1995).

Det identifierades inget meningsfullt maktförhållande för denna sekvens och därmed dras det inga slutsatser kring det.

Sammanfattningsvis så återspeglar teckenkombinationen i den här sekvensen det centrala temat om kampanda för nationalsocialismen. Därmed så fastslås det en koppling mellan den här sekvensen av bildmaterialet till en av de fem centrala aspekterna för nazismen, kampanda.

Kampanda i sekvens 4 fackelbärarnas kamp

Kampanda Fackelbärarnas kamp Ja

(27)

Sekvens 5: Allsången i stadion

Bildsekvens 5: ”Folkgemenskap”: (Den stora olympiaden : Nationernas fest (1938) - SFdb, 2020)

25:33 minuter in i filmen så antänds den olympiska elden i en folkfylld stadion. Efter det så ställer sig alla upp och sträcker ut sin högra hand i en Hitlerhälsning och stadion fylls av allsång. Sången är av stolthet och sammanhållning när tusentals stämmor förenas till en.

Scenariot som utspelar sig i stadion tolkas som ett tecken för sammanhållning. Alla i stadion står i samma ställning med höger arm utsträckt i en Hitlerhälsning, utan undantag. Varje individ deltar i det gemensamma framförandet av allsången. Rent estetiskt så försvinner individen i den stora folkmassan och den individuella stämman försvinner i den dånande allsången. Det kan inte skapas någon uppfattning om ålder, klass eller annan

samhällstillhörighet utifrån den sjungande massan. Detta tolkas som ett tecken för gemenskap sammanhållning och jämlikhet då alla enar sig kring detta kollektiva beteendemönster där alla deltar, oberoende om vem individerna är.

Det identifierades inget särskilt mönster för kameravinkeln under det här segmentet och därför dras det inga slutsatser kring maktförhållandet för denna del.