fridrik ANDERS

M. G. H.

OECONOMISK BESKR1FNÎNG

ÔFVER

WES

_TERGÔ

_THLAND

OCH

.skaraborgs

hôfdingedôme,

MED DEN VIDTBER.

_JURIDISKA

FACULTE-TENS

_SAMTYCKE,

UNDER

HÖGÅDLE OCH VID TLAGFARNE _HERRENS,

Herr

ANDERS

BERCHS,

3-

u.

DO

CT.

Jurispr.

Oeconom.

och Comm.

PROFESS. Reg. och Ord. *

SAMT

KONGL. SVENS, och UPS. VET. ACAD.LEDAMOTS INSEENDE,

DEN 28 MAJI 1759.

UTI DEN GUSTAVIANSKA

LÅROSALEN

VID KONGL. ACADEMIEN I _UPSALA,

7IL ALLMÄNT OMPROFFANDE FRAMSTÄLL)

af

carl fridrik bergman

WESTGÔTFLE.

s© _{Iwj? )} ^ _C

Myntet blifvit uphôgt, och Mynteknen kommo,

be-■

S:iE R:iE M:TIS

MAGNtE FIDEI

_VIRO,

FeriUufiri

ac Gener

ofißimo

Baront ac

Domino,

DOMINO

'

GABRIELI

FALKENBERG,

_{GUBERRNATORI Provincize}

Scaraborgenfis,

nec non

EQVITI

de Stella

_Polari,

M

_ÄLCENATI

_SUMMO.

Permittas, Iüußrifßme

_{hune incultum rudioris}

Vir

3

ut

ad

gratia Taœ pidvinar

ingeniimeifœtum3 de Territ

o-rio_{JVadsboënfi, quod Tuisfaluberrimisconfiliis}

Tuisquelene fundatisprœceptionibus3 tam Oeconomicis _quam Politiås,

maximum

_{adfaßigiumefl}

_{evedum3 deponam3 eidem}

aliquid

ex_{fplendidifjîmoNomme Tuo luminisconciliaturus.}

Sane3 nifi fperaverim benevolentiœTuœatria3mihi

_{jamdudumpatefada3}

in_{poflerumnunquam occludendafore, pageïïas bafee,}

in

futn-ma_{devotionis3 documentum3 Tibi coiifecrare}

aufus nonfuis~ fem. Infubmijßevenerationis_{pignus nihilmihireliSlum} vi-deo3 nifinuUaferie interruptam3 nullave temporum interca'

pedine ei?iorituram obfervantiam, inter vota _{ardentifflma,}

jiibeatTeSupremumNumendiutijf/ime

nobisfupereJfe.Sero illii' cefcatilledies3quoPatria TantoFulcro3

GenerofijjimaFamilia

Tanto Solatio3 Clientes Tanta Tutelafe videbuntorbatos.

Perilluftris ac Generofiflîmi NOMINIS TUI

1

'

Ci -■ . •' :

cliens eultor_{devotifl/imus,}

I. H. N.

§, L

Om Wadsio Härads

_rytnd

_{och belägenhet.}

*

adsbo _{Hårad, hvars polhögd år}

/ o /

45 , och longitud g, jö våfter

om _{Upfala, belågit uti Skaraborgs}

lån, år ftörft ibland alla Härader i Veflber-Gôthîandj hvaraf det ut¬

gör den norderfta del, i hvilker»

Raden Muri£ßad åfven år belä¬

gen.

Detta Häradets ftorlek ock vidd kan Fes af

Veffgö-tha _Lagmannens Thure ffinsjotir år 1507 utglfna

dorn-bref öfwer defs råmärken rundt _{omkring, fom} en Väl¬

bördig man, vid namn i)nnar i

Vrå

i Fagred den tiden

for honom_{upråknat. a)}

A Ordet

Ja? ThureyUnsfon, Riddare och WeftgöthaLagmah , giör

vit-»tertfgie meddetta mitt äpnabref, at år efter Guds börd ifof.

tore-# ) Ä (

Ordet Waäsbo fkrifves _{åtfldlligt, hvarf<5re} man har

ffere_{gifsningar om defs urfprung, fom dock lämnas til} Håfdatecknares _{underfôkning, och hvarom kan låfas}

Phl-lofophias

?,toredagen efter alla Helgona dag» då jag Lagmansting hölt i

„Wadsbo öftra fierding uti Horns Präftagäld med menige

allmo-9,ge idefleärlige och välbördigemäns närvaro-, fomäroBengt

1,Bengtjon HäradsHöfdinge därfammaftädes , Lajfe Bagge»

f,Bengt Mans/un Konungs- Fogde. Kom för Rätten ärlig och

9,välbördig man Önnar i Wrå, po år gammal, vittnade och

sjupräjtnade i allas våra och mesige mans åhöro, ati förenäm¬

nde Önnarsföräldrars tid, hafvadelTe efterikrifna råmärke och

9,kiäldra varit fkillnad emillan deffa efterfkrifna Härader » fom

»,är* Kâkind9 Wallthärad, Kinnehärad, Wärmeland, Ne~

9,rike , öflsrGötbland och Wadsbo. Förft Ltkerten i

Kråks-,,vik i Wettern, få i Biörfiö, få i högaklef, i Långemorörr

9,i Skaramåflen, i hjerpekälla» i gråhall, i Katery, f Barnör

9>i Älkiemafsen, i Stockekälla vid häftebacka; i Myckelholm#

5>vad» i tidö, i högre ådrebergs ften, i haneskälla vid

målTe-9,bo , i Skioneferften , i doterhall, i runneftenar, i Brödrehögen,

9>,i diupedal» i dägrerör» i luttra vråvidJunden, i hallavadvi^

9,rånnöhall » i högaklef, i thora. Nu kommer ikdnaden

emil-9,lan Wallehärad och Wadsbo; i högaled emillan Öglunda och

5,lerdala, i rödeftafven vid flemmiir, i kallfekälla , i rfgeklef*

9,hög,iMunkeftenen vid Vikfätter,därmöter k'nnehârad,i

halle-9,rör i kliftemoliden» i Spilleftenen,i virftulfven,i _{harpa källa, i}

lidakälla, igårdekälla nedanföre lugnas_{, itråffboften , i}

gf0-„hall, i tiurebohörne vid ftusbacken, i myrklippekäldra, i

e-9,kebäcken, i myregrund i Wänner, i riksnäsudde, i

Wadsbo-,,holmen, i Wrämön, i KongshoJmen nordanFoglön , i läke¬

örten, i liufveften, i tovafund, i Wännersed på kallftraad»,i

a,kårhugget nordan råde Sochen, i luttrefar påtfreden, i

Gyl-9,lemåft"a, i gritorp, i tiveden, i målbäck, i kalFviksnäs öftan

3>bodema, i långflöhög, i-getaryggen, i koftenen, i ledebäck,

7,i laxholmen i Värter, och få i Kråksvik« Delfe- förenämde

9,råmärken upräknade berörde önnari Vra, i menigemans

å-öhörot at få i fànnîng är fätter jag mittfîgnete nedanför det-j»ta bref,fom flcrifvitär åroch dag fom förr lkrifvit ftâr„

(L. S.)

❖ ) i ( ❖

lofophîar A djungens Herr Magifter An

è

ers

Hâftrbms

hi»

ftorifka_{difputation under då varande Hiflor. Profetior .Ht*} Olof Celfii prsefidio deMari&ftadio pars I« af den 23.

De-ceirib« _{1748. pag» f j famtHerr Magifter Ntls Dryfens}

dis-putation dcorce Ymjeborg under

Cancellie-Rådets

ocb

Rid-dårensHtrrjfobAbresprsefidioåri75f.d. ï^.Febr.pag.5. b)

Som Wadsbo Hårad år _{ftörft, få år det ock i fina}

andra förmåner ert ibland de förnåmfta; ty dår finner

man fruktbärande åkrar, fifkrika floder och fjöar, bördi¬

ga ångar, ftora och angenäma fkogar.

Det

har fordom

A i varit

Detta Document är _{mig meddelat af HerrBorgmäftare Jonas}

Wåhlin utiMariajftad, fom utom det at han i antiquiteterne är

mycket beläfen, har äfven däruti vakra famlingar,

B") Herr Borgmeißare Wåhlin har meddelat mig fina tankar

emur-fprunget til ordet Wadsho, få lydande: ,,hvaraf Wadsho

Hä-„rad fått fitt namn, har jag för min del haft följandemening-,

„nemîîgen då jag anfer tillagningen fom finnes tryckt bak efter

„gamla Weftgötha lagen, finnerjagdärftädes de gods

ochgår-„dar vara anteknacîe, fom de i hedendomen vid gamla Upfala ,,boënde, Upßlilka Konungarhafvanyttjat ochägt, undernamn

„afUpfala Öde, hvaräft bland Upfala öde i Weftergöthlandup*

„räknas KonungsgårdarneWad, Wartofta, Gudhem &c.

Det-s,tagods Waä j fom då var Konungsgods* finne vi vara be¬

slagit i Wadsho Härad och Hjälfla FörJamling, nu

förti-,>den förvandlat ien by och Sokn., Deffe förenämde

Konun-„gagodsellerfåkalladeUpfalaÖdemåfte hvartför fig den tiden

„hafva fitt Hundari fig underlagt til godfets underhållandemed

„arbete och manlkap; af famma hundari borde ockfå uti

på-„kommande krigstider utgöras en vifs här til landsortens

för-5,fvar, hvarutaf Hundariuti fenare tider fingo namn af Htf~

„radera fåledes blir min fiutmeniftg dennaî at Wadsho Hü¬

ttradj fom varit län eller hundari under Konungsgarden Wad,

„deraffåttfittnamn »likfom Wartofta och Gudhems Härader,

,,af de där belägne godsGudhems Kongsgård och Wartofta

„Säteri, hafva fina namn. Snorre Sturlsfon uti fin Heims

s,Kringla och Konung Oiof Helges Haraldsfonsfagap&g.jQ

„Cap. ipij ficfifver därftädes om Wadsho Härad få, at

Hä-,,rådetden tiden, nu öfver foo år ifrån. Sturlesfons tid; haft

# / 4 ( ❖

varit befåft med _{några flått och förfvarsvårk» fom voro} Bjåflady

Älgeras,

Skagersholm och Ymfeborg_{; men} fom

de med tiden blifvit _{onödige, fa åro de förfallne, ock}

har Landet nu _{allenaft några Kongsgårdar och fåterier}

Iii fin _prydnad.

Hvad Mariaeftad _{angår, få vill tiden el tillåta mig,}

något om defs hushållning anföra; halft det kan vara ett

tiliåckeliglt åmne förnågonannan, atmed dels ceconomi-fka _{belkrifning tjåna det alfmånna.}

Häradets _{långd och bredd kan fes af fôlîfande Herr}

5,Landtmåtaren

Regnrllsintygant

Wadsbo Hårads långd

„från Boderna til fkillnaden nedanföre Möltorp 6 mil

,,från Boderna til Hunnekulla 4i

3,från Boderna til Walle Hårads (killnad 6 3,från Boderna til Björfåtters fkillnad y

3,från Gullfpångtil Björfåtter 4

3, Dito til Hunnekulla fkillnaden,dårKåkind möter,4

,,Bredden från Forsviks bruk til Björfåtter 4§

„BreddenfrånWånersfjöbryn vid Såby til Wåtters

„ fjökanti Undenåsfokn, Thorfön oberäknad,år gf

3,Wadsbo Håradsomkrets år içf

3,Hvad längderna och bredden, fom hår ofvaa omtalas,

53angår»

förftås

alt uti rått linea.

Det delas uti Norra ochSödra Waclsbo _{Hårad, och}

utgör tvånne Profterier, hvilka Innefatta utifig 20

för-famlingar, fom förutan Mariœftad med defs underliggan¬

de Soknar UHarvad och _{Ek, åro fölljande: Lexbergr}

Fkeby, Utby, Odensåker, Tyavac!, Låfta, Binneberg,

Horn,

Frödfved,

Sater, Waring, Låcketorp,

Hasjledy

Berga, Enåfa,Fåred, Lyrfiad» Ihorsfo,

Undenås,

Ska-gern, Haina,

Fâgred,

Tråftena,

Iljål

flady Wad,

Svå-neby, Mo,

Fliftad,

Göthlunda, Bälleforfs» Ekefkog,

Tiberg, Ramsbergy Möltorp, Ilofva, Ålgerås,

iFinry-dja, Fredsberg, Björkång, Back, Berg, Lerdala, Tim-cnersdala, Böja»

Amnebårad

och

Björfåtter*

Det

❖

>

5

C

Det fördelas åfven uti _{fyra Tingslag} » nemligen

Ha_{fler

_5r

_sy Hofva,

och

Binnebergs

>

h vilkas hus¬

hållning i allmänhetjag ftyckevis

vill afhandla,

efterden methode, fom afHerr

Öfver-Dire&eur

Faggot i Vetten-fkaps Academiens

Handlingar

för âr

1741, quart,

L

år

ut« gifvem

§. ir*

Om Häradets areala innehall och

_folkfmnma.

Som efter Kongl. Landtmätert Contoirets _befallning*

detta Hårad ej ånnuhunnit af HerrarLandtmåtare blifva

afin ått, få kan man icke med fullkomlig vilshet utlåtta

defs _{rymd eller vidlyftighet, huru mycket upbrukad*}

fcrukbar och obrukbar mark i Häradet finnes men emed¬

iertid. i_{anledning afChartan öfver detta Hårad och defs}

någorlunda känning, tror jag mig ungefärligen kunna

af-tfaka föll fände: Tunneland^

Wadsbo Härads areafa innehåll år ttf _{quadrat mil}

eller - - - jtfp,20

Åkerjorden til de fkattlagdehemmannen efter utiädet _{uträknat, gör - i8>932*}

Soldatoch _{ryttaretorp m yoo.}

Dagsväikstorp » » - 360.

Til höför de

_fkattfagde

_{hemmannen l*)79h} För torp famt ryttare och fellate

bo-/fållen, hvardera rf tunneland

för _{ängens magerhetfkull t,2ç<j.}

^ g

Vattn, dock fjön Wånern och Wit¬

tern _Oräknade - ~

De allmannaoch fiörfia _Landsvägar 740.*

— träs?

Kår nuden brukadefrän den obrukade ma»ken

afdragef, återftåc - - 500,455

oeftäendei

_ikogar,

_{berg, mlffar och de mindre vågar,}

# ) #■

Uti heîa Håradet åro hela hemman eller man¬

tal _{a), och dåruti tror jag mig kunna finnaâtminftone}

2<5>pgf mennifkjor» Medfullkomlig vifshet kan jag vål

icke utfåtta_{antalet, emedan folkfumman uti demig}

med-delte Tabeller vaiit utfluten, _{undantagande fôr Fàgred}

fôrfamling, fom HerrMaqißer Dryßn migmeddelat; jag

har fôrdenlkull varit _{nôdfakad, at på fôlljande fått leta}

mig fram: delas hemmannen lå, at ny af dem bebos

hvardera af en enda _bonde, 125- dito hvardera af

tvån-ne bönder, _{j01 vara} klufne _{til fjerdedelar och reden til}

åttondelar, blifver fumman, då man, _huftro, 4 barn

och

«) Vid hemmans fkattläggning i akt tages , at efter den i länet

«prättade Skattlägnings methoden, bör ett hemman, fom

be-ftår afdjup mylljord, lerjord, famt god myll-ochlerblandad

jord, hafvandes årligen tradings träde, famt utfäde till råg om

liöften 3 tunnor, och till vårfäde7 tunnor ftrid fäd, därjäm¬

te _{ängsvall i godaläge belägen til a4 parmarhårdvallshö, fom} utan bondens alt för ftora koftnad kan bärgas, Ikartas för hel¬

gärds hemman. De åter fom beftåaf myll-och fandblandad jord

med lera bemängd, hvilken kan räknas för medelmåttig, och

tillutfäde för en helgård förftå emot här ofvanomtaltejordmå¬

nen til ftridt utfäde ₁₃ ^ _{tunna, (på hvar tunna räknas här}

4 lkeppor) och 3aparmar hö, afmåsoch hårdvall,' Mendär

grund fandblandad örjord är, örbackar, fandmylla,

klapper-ftenoch medkråkhällar inunder, fåg- åkrar, röroch ftora

jord-fafte _{ftenar, den bör} emot behållen jordmån hafvaao tunnor ftridt utrfäde, och 48 parmar hö , efter den aldrig högre

u-tan ringare i bäfta åren kan af fig kafta än tredje kornet; ock

bör vid alla däfte hemmans befiktning vinterfäden,ftridt_korn, biandkorn och hafra fäifkilt anteknas, få at däfle_bägge fena-*c kunna bringas til ftrid fäd och utfäde, i få måtto al a

§ Ikeppa hafra och 1 \ Ikeppa biandkorn i fådan jordmån ,

räknasemotJ _{flteppaftridfäd i god jord. Här märkes ock, at i}

ftället för hemmanen i andra orter äro indelte i _öresland; få

äro de här indelte 1 markeroch _{pund: fåledes at 80 marker} «lier_{4 pundutgör ett helt hemman.}

❖ ) 7 C

#

och _{îsgHge tjenftefolk råknas - 3,I**4fe}

Hårtilkommer_{RyttareochKnecktar}

_fom

åro_{500 man,med huftror och}

_barn

_3000.

Torpare med huftror och barn - 2160.

Inhyfes och Soknernas

fattige

- 1000. _^

Skulle Hemmantalet öfver hela Håradet förhålla _{fig få}

til den dar _{befintehgi folkhopen, fom hemmantalet uti}

Fäqred. fôrfamling til det dår år 1757 befinteliga folkets

anral, blifver - - -

-Om de mantalslkrifne voro hår i famma propor¬

tion til den _{beftnteliga folkhopen, fom uti}

Lfifiela Sorkn uti Ofterbotn £)> blefvo 21,609.

Öm hvar 40 årligen dödde , blefvo - 26,640.

Men om hvar 50 årligen dödde, hvilket vårcke-ligen fes år 1757 uti

Fàgred,

blelvo

Likvål fom denna tyckes blifvi nog dryg, vill jagtaga ett medium af allaföregående

fum-mor, fom då blifver . 26,98/t

§. III.

Om _{jordmanen och åkerbruket.}

< Jordmånen i detta Hårad år af flerehanda

Håg

; iJtt

FinneSergf Tingslag år lermyllan rådande i alla Soknar,

utom Sättersf hvaråft föga annat ån fand_mylla

_finnes

_j

varandes _{följakteligen åkerjorden fvagaft i nåmde Sätters}

ochdårintil _{grånfandeBergs ochTimmersdalaSoknar, dock}

e_{j vidare}ån å deftållen dåråkren _{köres med krok.}

Uti/T/x-/îerôrr

Tingslag finnes;dfver alt årfkilljg flagi jordart,

h varibland dock leran år måft _{vanlig. Uti Hofva Tings»}

lag vankas fand och lermylla mål t. Uti Walla _Tingslag

år åfven _{åtfkillig flags jordmån, h varibland leran och}

fvartmyllan måft förekomma*

# ) S

('

#

At utföra hvart och ett hemmans utfåde i hela Hä¬ radet, fkulle vara alt for vidlyftigt; men då ett medium

tages, blir 3 tunnor höftutfåde famt 7 tunnor vår utfåde

|)å

hvarje

helgårds

hemman;

(lat

uti

Wadsbo Hårad

utfås _{årligen 4i04Ti-} tunna höft fåde, famt 7860f

tunna vårfåd, fom jag inhämtat af den fôrtekning, h vil¬

ken 1750 af Kronobetjenterne, på nu varande Herr Lands-Höfdingens förordnande

fkedd

år.

Summan _{på fåden fom årligen faller i Häradet efter}

detta utfådet, räknattil 9:de Kornet öfver hufvudet, fom

jag med

alliåkerhet

kan görs,

emedan landet år

val frukt¬

bart,blifver - - II4»Ö32|| tunn;

Hårutaf afglr til årligafödan för den

folk-fumma jag antagit i II.

når

4 tun¬

norråknaspå hvardera

af

de fullvuxne,

fom _{jag tagit för \}

_{af fumman, och}

₃

tunnor för hvardera af reffen

101,193!-Håraf _{afgår vidare årliga}

_utfådet

_{- 12,154?%.}

Samt det fom afföres til Götheb.Magazin 1

hviiket

ej altidutgår in natura, utan betalas

efter_{markgångsprifet.}

Blifver fåledes öfverfkåttet fomtil falu kan

aflätas - - - 1324

Vid _{föregående uträkning har jag betjent} mig af utfådet,

(ådant

fom hvar

innehaf-vare af hemmanen det fjelf upgifvit;men fom bonden ej (1 noga upgifver fitt utfå¬

de, då Höga Vederbörande det

åfka,

al-denftund han fruktar då blifva medmera

fkatt belagd, kan jag med fåkerhet öka

hvart helt hemman med *tunnas ftörre

utlade, hviiket gifver, då

utfådet

blifvit

afdragit en

tilökning

af

- - 92g,

S§ at Spannemålen, fom årligen kan fåljas

*

U(

#

Akrame åro hår måft alleftådes emot_{middags fblen} vål_{belågne; dock brukas på rnåfta}

_ftållen

_at

_åkeren

_ryggas for _{mycket, få at matjorden kommer}

_{aliénait öfverft pä}

ryggen# fom har fina

alt för

ftora

ölägenheter

ined

fig,

emedan vintervattnet ofta bortlkåmmer grödan i fårerna#

dårföre brukas ock mycket at bönor (ås dår i ftållet. Ej

litet år åkerbruket hår förbättrat, fedan ftorlkifte har

kommit la _{mycket i brak; och högre}

_{lårer vål det}

_brin¬

gas, emedan något hvar

år dårföre

hågad.

Âkren håfdas och Ikötes i allmänhetval, och kan oförfvarligt håfdande I gemen icke tilvitas

någon

hel Sokn, hål/t de fel, hvarmed en eller annan

åbo kan

vara

behäftad, egenteligen beftå afvårdflofhet, och ej af det

ibland Svenfka Jordbrukare annars mycket gångbara

fva-ret: Mina Fbrfååer bafva fa gortjbr_mig. Nog åro

jordågarne merendels

flelfve

måne

om

jordens

förbättran¬

de; men hvarnågon hålftenbrukare eller

fråICe

bonde

vi-far _{tröghet, blifyer den ej mindre ån}

_{fôrfummelig åbo å}

Krono-och fkatte krono hemman ! méjeligaftemåtto

ef-terhålien# famt enligtt lag och Kongliga Förordningar

tiltald.

På de ftållen dårliten angår at tllgå, och lågenhet

finnes til vidare upodling deraf, hafva de på

Kronofko-garnebelågne hemmans

åboerfokt

tilftånd til

tjänliga

plat-farsinhägnande och upbrukanda; lom

efter

fkedd

befikt-ning merendels blifvit beviljat, emot

vifta frihets

år och

rantas ärlåggande därefter årligen, enliget

fkattlåggnlngar/

hv3rigenomåkren i anfeende

til gödflen,

på

flika

ftåilen

anlenïigen

hjelpes.

Âkren _{lågges måft ôfver alt hvart tredje}

_år

_{i tråde}

ock brukas _{ganfkt litet}

_{enfådes jord}

_#

_undantagande

_på

flåttbygden, hvaråft åkeren

hvilar

hvart annat

år.

På

flera ftållen i Håradet finnesmera åkerjord, ån Com kan

gödas ôfver alt,

hvarföre

ock

på

fldant

ftållen hafre

# ) IO ( Jjt

àea% når den burit Î två eller högft tre år lågges i Unda,

och efter _{några år, fedanhonvallat fig, åter upkoresigen}

at bära låd. På_{nygödd åkervåxer hår rågoch ftridtkorn}

bårt, når utfåningen med medelmåttig fparfamhet fker.

Gödslcnfamlas måft af _{ladugården, ock tilokes både med}

den halm och hö _{båfs, fom blifveröfriget framför och un¬}

der _{bofkapen, och kommer at blandas med gôdflen; fom} ock med _{allahanda, uti och bredevid gården befintellga}

affkrap, båfs, fopor, fpånor, gammal halm, och tårf

ro. m. fom fedan utföresoch kartas _{på åkeren. Gödfle hö¬}

garne plågar rran, hvaråll tilgång finnes, betacka och på

torra Hållen _{röta, men pådeflårta fiålien, fårdelesdår}

til-gångaf ang år, hushållas mindre varfamt. Gödflens ut¬

körande fker _{på vagnar om fommaren, förr ån bärgnings}

tiden _{börjar, til de i tråde liggande åkrar, då den}

, utan at _{ligga dar längre, och förr àn fol}

, luft och blårt defs

bå-Ûa rourt aldeles _{utdrager, rtraxt utbredes och nedkrokas*}

få hvart tunneland _{godes til det minfta 40 å fo iafs ; på}

â _{fkillige ftållen brukasockatgöda med fållande} ochkyan-de, befynnerligen a flåttbygden famt åfven til en del uti

fkogsbygden,, Fäbodar vet man ei af hår, utan brukas

éfver alt at _{bofkapen om fommaren hämtas hem om}

qvål-Carna, då gödflen famlas antingeni fåhufen, eller fom på

endel ftallen _{brukas, i fäller och kyor.}

Dikandet, fom borde vara landtmannen en _angelä¬

gen fak, âfido fättes hår i Häradet alt för _tnycker,

troll--faft af

_varigenom

den

grund

_vatnet

,

_drager

at

de

_fig

rygga

_{i dalarna}

åkrarna

_emillen

mycket

högt

,, tegarnef ock ånfkönt _{fomliga dika fina åkrar, få hafva de dock}

ej

ånnu kommit _{pä råtta dikningsfåttet, utan de gråfva}

fina

diken _{mycket ovåligtoch hel grunda, få atde ej}

göra dem

i _{fkålig lutning bredare upåtoch fmalare i bottn} h vårfö¬}

reock de11 illadikade rtållen innom _{tu, högrt treår, åro}

aldeles _{igengrodde; De flefta Herregårdars åkrar åro life.}

$ ( ii

)

#

Åker och _{ång hägnas med}

_{gårdfle och ftörar»}

Lef-vande _{gårdesgårdar eller håckar,}

_{grafvar, jordvallar}

_och

ftenmurar åro hår ånnu _{ej i bruk}5 dock nyttjas

på

fomli-ga ftållen ftenmurar, til Iwilkas

anläggande

ymnigt

för¬

råd kunde i alla åkrarförekomma.

Landets _{åkerredfkap, fom år Iåmpad efter}

jordarter-ne, beftår dels i fvårare dels i låttare plogar famt krok,

oeii _{dragésai ett par oxar högft två, når jorden}

_år

_myc¬ ket_{hård;iblandlåttes} enhåft framför ettpar oxar.Kroken

dragésendaftafett par oxar. Harfkores med en

håft eller

tyå;deflasfkapnad kan fes af Tab.I.til

hvilkasuplyfuingjag

vil_{bifoga folljande uttydning: förft är at mårka,at jag}

_vid

befkrifvandetpåHäradetsåkerredlkap,på alla hållen idenna afhandling,dår de förekomma,brukar fammaord,

h

varmed

böndernedår å orten i allrnånhet betekna hvar och en del

uti fin _{åkerredfkap. lab. L Fig. No- /. En}

_Wadsbo

_Flog,

_{a a} handvetar, hvarmed plogen ftyres, hvilka åro

fafthåftade

rr.ed_{trånaglar vidf/e/? b b, hvarigenom}

_vârjen

_{c fitter,}

_fom

ock _{går igenom afen d; dår emillan år fjôlen e}

_fåftad.

Pä _{plog-ilen b b kr bilen/ faft fpikad; igenom}

_plog

_ålen

d fitter riften g med fin ring b famt plog foten

i.

Uti

järnringarna A år tiflen / fåftad. Fig. No. 2.

år

en

ned»

lagd plog, fom utvifar huru afen i a och

b bör

krökas

famt huru bandvetame åro fåfte uti cc; denna krökning

på åfen

föregifves

derföre

fke,

at oxen,

fom

går

i

fåren,

fkall hafva låttare til at draga emedan all tyngdenannars

(kulle _{ligga på honom; d}

_år

en

jårnfprint fom år

faftfla«

gen med en linka, antingen uti

nlogåfen

eller uti

den

ena"

handveten; denna fprint kallas flreten, hvarmed

plogfjö*

len _{tvingas ut ifrån plogen når få fordras.}

_F/g.

_2.

En

K^ok,

akrokåfen,

bbb kroksbufvud, fom

årfjelfvuxil

krokigt, hvarpå bilen c år

fåftad;

dd

vârjen,

e

brat.

Figf* En Harf, aaa&c.

åro

bolar,

hvaruti

fpitfiga

jårn-tinnar _{(lås,och ofvanpå nedas,}

bb

åro

flaer, fom

gå tvårs

ige-'#

) r*( #

îgenom

alla

harfbolarna, cc harfbra, hvilka fpSnnesuti når man &all harfva. H vad _{längderna och bredden » på}

hvarje del af denna belhrifna åkerredlkap, angår , håller

jag före vara få mycket mindre nödigt utfåtta, fomhvar

och _{en,i anledning af den Scala fom fom påTabellen fin^}

nes, kan dem låtteligen _igenfinna.

Säden fom hår fås år af _{åtfkillg flag. På flåttbygw}

den, hvarålt år måftadelen ftyf jordmån, fås hvete och

råg famt Itridt - och biandkorn, med någon hafra, _jåm~

våi årter{ men i _fkogsbygden fås aliénait råg och hafra..

ömbytning med utfåde, fom haffas från andra* orter

Iker fållan hos _allmogen ,. når ingen miffvåxt dem dår*

till föranlåter; men hos fiåndsperfoner _{brukas der}

un-derftundom$ kunnandes! _{medelmåttig årsvåxt hvarje GU} desfört _{gifva följande}

_afkaltning.

_{lJa den måft bördig#} eck bårande jorden* Efter hvete n à _{14 ; råg och ftridr}

korn, likaledesj biandkorn 8a 10; hafra<5 à g, och årter

10,.12, 14 a *6kornet,alt efter jordmånens belkaffenhet.jP#

den

_{medelmåttiga}

_{jorden• Efter vinterfåd} Bà 9, och

vår-(ad med årter 6 à _{7 kornet: Få den fåwflajorden, hva*}

råft intet annat fås ån _{råg och hafra5; efter råg 3. à 4.}

kornet, och likaledes efter hafra.

Sådens _{bårgning förråttas hår med Ijàr och måjlor;.} famt hos _{några få till någon delunderltundonvmed}

hand-fkåror. _{Rågen fkåres med Ija utan Måjiar hand, fom}

til- vårfåd brukas aliénait; delfas fkapnad _{fes på lab. 1.}

Hg.3* En Ija med fitt Ikafr, a kallas orf, bb

knaggar

eller _{handtag, ren järnring fom håilfer Ljan falt vid}

orf-vet, d etthål, att (Ittja måjiarehanden uti. Fig _4. Mi¬

liare halldihvilkenr_{fingrar åro något krokiga och vån~}

das fram åt _{Ljan,. då hon brukas$ denna lågger vårlåden}

helt _{jåmn, fom} voro hon Ikuren med handlkåra* _Fig;

6. En

_Hand/håra,

_{fom brukas ål}ven at _{uptaga fåden,}

når denår _{afikureny famt når löf brytes* Såden bindes} ledan:

jjc

J ij

C

#

fetfan Î få kallade necker eller band til vid _{pafT rf}

quar«-ters diameter, och fåttes i finkory tom hvardera beftå

af id necker; man brukar intet at tåcka ftukorna, utan

I det ftåilet knåcka dem mitt _{på, at alla axen hånga}

ne-deråt _{pâ en fida, fom gör at de icke taga fkada af rågn*}

Det hånder att_{nog fpillning fker, mer och mindre,}

alt fom väderleken _{fig fkickar och laden år mogen til,}

vid införIlen, fom val med_{mycken varfamhet Iker påhö»} korgar eller håfvagnar, fådane fom den på lob*

ï*

Ftg,

S* En kåfi til enhåfvagn t aa järnöglor at fåttja håffty

t-torna uti» _{Fig.$. år axeln under denna vagn, famt ge»}

nom fkårning _{af tvånne håfvor; aa håfvorna ,} bb

håf-ftyttornaT fom årouti c cbeOagnemedd en platt järnring;

dd åro _{järnkrokar fom håktasuti öglorna5 ee%ro tvånne}

kappar, fom kallas marftakar5 vagnen eller underredan til

defle håfvor, brukas famma, fom underhökorgen; bvil»

ken, på fitt Mlle-, åfven uti fölljande §» finnes belkrif»

ven. Mycket _at beklaga år det, _atRjor åro få fållfynte;

I Hela Häradet finnes _{ej mer ån en enda på Eks}

Herre-gård, fom tilhörer HansExcellence Riks

Rådet

Herr Raron

Scbejffer.

Förfok til åkerbrukets _{ophjelpande årohår inga'gor»} de, utan åtnéjer man fig med h vad vanliget varit, me-delft _{dikoingar, fåmt ftens brytande och fprångandeutur} åkrarna» _{fom, om de hårmed ville fortfara lamt ha<^} råd och_{lågenhet dårtil, mycket fkulle befordra åkerbru¬}

ket och årsväxtens _ymnighet.

Bönor fås vål ock af_{allmogen, menejtilflor myc¬}

kenhet, och det i famma flags jord fom arter.

Rofve -/r<5fås _mycket; merendels i fvedjeland, ocfo

något litet i vål gödd åker de trifvas båft i våta år.

r Hufvud-och Rotkål planteras til ftor myckenhet&£

allmogen uti de i- alla byar belågne kålgårdar.

Potators eller_{!Jordpâron% trifvas hårockfå, ockplarî*}

y *4 C ❖

Lin- och ham\>e-frb, fås hår på mefta ftållen _alié¬

nai til _{husbehof, undaotagandes uti fkogsbygden, h}

var-alt lin _{öfverflödigare brukas, jåmvål til affålgning, då}

cåriöre fås _{olika, alt efter årsväxten, fomliga år mer och}

fomliga år mindre. Uti det förledna år har man fät

20 dir. _{Kpr:mtför lisp. af det båfta och 15. à 12. dir.for} det fåtnre, _{Önfkeligit voro, om Nåtra Sockens} linanf-ning i ångermanland voro hår bekant; då jag år ofver-tygad, detta näringsmedel

ikulle

kalla af fig anfenlig

vinlt dj.

1obaks _{planteringen brukas, föga mera ån til egït} behof af allmogen, i brift af tjänlig jordmån dertil, och på de få Hållen,

hvarifrån någon

förfålgning fkedt, har

man dårfore bekommit dels 1 f. dir. Kpr:mt, dels 12. dir.

dels 117 och dels 11. dalr. Iisp afde hålla bladen $ eljelt

Ikôtés d'elle våxter och _{jordmånen dårtii våh}

Rijbummelgårdar finnas måft vid alla hemman, och utvidgas årligen dår lågenhet dårtii år; men de Ikotas af

de fielfe _{ganlka vårdsloft, förutan afen del fom någor¬}

lunda anfa demefter de utkomna_{befkrilningar.}

Kuphum-melgardar brukas hår intet.

Hår bör jag icke låmna oförmålt, huru fom

_Hbgvålh,

Herr Baron och Landshofdingen i orten _{på alt fått}

högt-beprifeligen foker att befordra hushållningen, medel# hvarjehanda ceconomilka inrättningar, Hvilka alla at hår

införa fkulle blifva för _{vidlyftigt; jag vill dock nåmna}

en enda: nemligen, _att Landthushållare åro _tilfatte

öf-ver hela lånet, bvars göromål _{bellår uti at hafva upfikl}

cfver landsorten, refa omkring och fkårfkåda lågenheter

och _{anledningar til upodlande och jordbruketsförbättring,}

gifva dårvid

goda råd och

uplysningar, fom dådeåro be-pröfva.

Se Herr _{Magirter Olof Törnftens difputation underHerr}

Profel-for Uerchs _pr*fidio, ©m Niicra Sockens lin fade , hållen «ti

❖ ) ir c #

pröfvade och befundne låmpelige til ortens

omftahdig-heter, böra biifva forpiktelfer for Landtrnannen at

efter-föllja.

Invånarne behöfva icke köpa fpannemål , når in¬

gen allmän mifsvåxt infaller, utan

fnarare

fållja

få

J,

til

det minfta den frnnma fom förft i $. utfått år; men däre¬

mot år årsväxten i fkogsbygderne b) fållan

tilråckelig

_f

utanmåfte mångadårfiådes köpa fäd til nödtorftig

brodfö-da och annat _{behof, ungefärligen jo} à _{ioo Tunnor,}

ftun-dom mer och ftundom mindre. _{Spannemålen afyttras}

_til

Vermelands _{Bergslager och kaderr fåfom}

_{Chri[iin£hamnf}

Carlflad ocb_{Phtlipflad, merendels med nog förmån, i}

fyn-nerhet defia lifta åren; och kan med all råtta Wadsbo

rad kallas ett kornhus för Wermeland».

§. m

Om _ang

_och

_Beteshagar.

Så _{mycken ång, som fvarar i jåmforeTfe emot}

åke-ren _{och utfådetr år, utom i Horns och Laliads Sochn}

_i

PtneberQs 'Ltngslaq, ingenftådes til

finnandes,

undanta¬

gandes vid en d l Herre. och Bråftegårdar, famt någre

bondehemman, fom effå noga kunna upråknas.

Ångar¬

na fkötes och förbättras rrcrendels på intet _annat fått, ån

genom _{rödjande; dock pläga de på åtfkilliga}ftållen,

efter

befkaffenheten åfven _{plöjas, gödas}, belas och åter inläg¬

gas til båttre _{gräsväxt'..}

Ångarne

åro hårftådes för få Landtbrukare få

belag-ne . at ftrsxr alt deras hö kan införas i ladorna, hem¬

ma vid _{gården ; utan måite ftorre delen dröja , tils}

kärr och _{fjöar fryfa.}

Örfakerne_{,> til ängsmarkens förvärrande åro hår i}

Håra-£>) Med ftogsbygderc förftår jag egentelïgen' Hofva, VJjidenäs och.

# -) «6 ( #

fïaradet, fotn annorfteds, merendels fölljande; iîoat In¬

carna igenom ett vidlyftigt ångsrödjande göras aldeles

nakna och flacka, hviika fåledes, emedan de åro

utfat-te för alla våder, blifva _{gemenligen magra och bära}

ftackigt gräs, i:o

År

det ett ftort och nåflan allmänt förieende, at låta på och omkring ångarna våxa grofva barrtrån, fåfom Tall och Gran, hviika med fina barr

förqvåfja gräsväxten, innan de förrutna. 3:0 Genom gråfets alt för tidiga nedfallande, emedan de _{ej hinna} frambringa några mogna frön, tilat öka gräsväxten. 4:0

Bidrager ock mycket dethögft

fkadeliga

vårbetandet,fom ock,at ftraxt höt år af(lagit,upgifva ångarna til bete åt bo-(kapen, fom med fitt trampande in på fena höften, pä

de af _{rågn genomblötte ångar göra ftor fkada, och förr} dårfva _{gråsrötterne; ångarna blifva,genombolkaps tramp«} ning, ojämna, kulriga och håltufviga. a).

Höbårgningen begynnes hår, fom på andra orter i

Weftergöthland, vid Midfommars tiden efter gamla fly.

ten hvilket _tyckes vara för _tidigt, emedan gråsvåxten då_{ej ånnu hunnit til fin fulla mognad,}

_{Ångsflåttan}

_fker på det låttet, afcflåttekarlarne gå alla efter hvarandra och nedflå _{gråfet medLjor; detafflagna gråfet famlasaf|qvin¬} folken medråfforna, fâdane fom denhvilkenunder _{Fig. 7.}

X

pa Tab. /.finnes vara afritad,bredes utoch råffas i _fmala

ftrångar, eller bredor, hvaråft det _liggertills detvarder

tort åfvanpå; fedan _{våades få ofta tils det blifver aldeles}

tort, då det ftrånges och _{(åttes i} fåtor eller _högar,

och inköres i fådana _{hökorgar, fom den afritade på} Tab. Jj. utvifar; denna år aldeles fådan fom _{bönderne i all¬} mänhet brukar, _{nemligen 4 \ aln lång, | alnar}

bred, 1

4 alnhög, tilfammans 9 \ aln, fom _{gör 24 cubic} aln;

ti) Se Herr Cbrißopher Htrkepxi di/putation under Herr Profei«

for KaJras prasfidio, om Hauho Soclm «ti _{Tavaflland, båiien}

# } *7 C #

aln; felar fåledes 2 _{T'g uti} en pärm,

fem

bellår af 27

cubic _{alnar, håraf kan intagas hvad för flor nytta en}

fådan _{vagn har med fig, når man beqvåmligenkan rned}

ett _{par okar kora hvarje gång inemot en parm ho. fig;}

1. aaaa åro vidjor» fom _{korgen knappes ihop med. Fig.}

2. A år bottntW _korgenai _tunna biåder _{gord , bb åro}

okar af _{björk, fom håller tilfammans de tunna bräden;}

ecc. &c, _&ç. åro hål fom gaflen eller flammen fåttes _uti,

ädäd åro _{gran ellerenkåppar,fom flåtas något rundtuphögt}

oiver _hjulen, och med vidjor fammanvrides, på _tvänne

fåttfom _{hårbrukeligitår: eeeeåro ett quarters höga kap¬}

par at ftödja grinnen emot: ffff vidjor at fltta på axel-ändarna, at kårgen flår fladigt: gg hål at lattjatrånaglar igenom neder i axeln« Fig* 3. En Grima, focp fitter pä den ena ftdan. Fig.4. Den ena Hammen eller

gaf-velen«

, Det hö fom famlas i fkogs ängar, föres fållan hem

om fommaren, _utan införes _och bevaras _i

dår-til _{uptimrade lador. Pä ett eller annat fiålle brukas ock}

höhåffjör , fåfom i Fredsbergs gåld, emedan deras måfta

höflåtta år _{på måffar; delle håfljor flaute til vinteren,} då hot föres hem.

Bofkapsfodret brukas at förökas hår med björk- al-'

och _{afplöf; hvilka om fommaren til flor myckenhet bry*}

tas och då det år _{torkat, lågges i ladorne, fom fedanom}

vintren med ho åt _{bofkapen utfpifas. De hemman, fom}

åro _{belågne vid fjöar, veta åfven at öka bofkaps fodret} til _{anfenlig mångd-af fåf och rör.}

Ôfverhela Håradet blifver til detminfla20,000

par-roar ho _{årligen , emedan på hvart tunneland råknasefter}

Ikattlåggnings methoden y laff* fom år på en he! gård

om 12 tunneland 60 fådane _{nyfl omnåmde och heflnifne}

laff, hvilket dock kommer an la vål pä olika årsväxt>

foto hemmanens olika _godhet.

# ) H C #

Mâiïar och kärr åro, få vida nfg^e underråtteffer af

dem (om _{nog minnas tibaka kunnat}

_århållas

>

ingenftå-des med _{vinning förvandlade til fruktbart land}$ ej eller §anes dertil någon tilgång, vidare än uti föregående §. omrört _{år, aliénait} en ftor måfTa vid Norra åndan af (jön imfeti, foin ftråcker fig därifrån til Fredsberg och kallas Fredsbergs måffa, (amt nyttjas vid fidorna, och på deff norra ända til höflagaf de omkringliggande hemmanr

fcelågne dels i

Haffled

och

dels

i Freds

ber

çs

Sok-oar. Denna måffa år ganfka litet fruktbar; och tyckes mig kunna upodias öfver alt til fruktbärande ång, med

Icke _{fynerlig koftnad, hvilket}

_fynes

_{lättaft kunna fke} ,,

med _{dikning, hälft nog lågenhet til vattnets aflopp fin¬}

nes b)r varandes

håruppå något

förfok

_gort, fom _likväl

kommit at afftanna; men om detnu åter kommo at fo¬

retagas och vinna

fin

ful.bördan, få torde en annan ftor

ofruktbarmåffa vid fodra ändan af denna fjö, åfven kun¬

na på iiki lått göras fruktbar _, när förft aflopet _genom

den norra mäßen blifver riktigt _gort*

Detta Hårad har ejfårdelesfårebete, förutan iBergfr

Sätters och Lexber^s Soknar, hvaråft år höglänt; och

fmnes har åfven tåm-nelig goIt fåreflag, Eiijeit brukas

éfver alt fårebete, på frådesjorden, och i fkogsbygden

år dertil _{ej annan tilgång ån på utfkogen, hvaråft ock}

tå-reÏÏaget med mindre förmån. Iköies, ån på de omrörde

Hållen*.

Befes£

*y> Rätta proceflen' häraf kan läfasi HerrHifinçs difputation,, hal¬

len i _{Upfala d. ao*.Junii I7J3-under Herrr Pröfeflor Berch$}

prsefidioom Föefök ifl äkertäht af[unkjortl. Pag-. 37. näm¬

ner Herr _{H!(tngåtlkillige, fom med fordel häfuti bar arbetat?,,}

men _{befynnerligen HerrProlten Wolbeck i Löf/lad, fom}

här-uti haft b§de möda och koftnad _{ofpard, och har med ftor for¬} del gort ma/Ta'*, af hela 140 tunneland flore, fruktbärande,,

# ) i§

c

❖

Beteshagar finnes på flera (Valien inga, annorledes an

famfålt _{påutmarkenj och dår de finnas, fäbefiitar}

Landt-mannen fig afikilja dem i viflfa delar, _{at bofkäpen får gå}

i bet i den ena_{, medan} de andra kunna _{våxa igen.}

Invänarne i Häradet årolycklige dåruti, at de icke

hafva tilfåile _{fålja hö och foder til (Våderna,efter fom de¬}

ras enda (Vad Mariœfiad år dermed merendels fjelf

för-fedd: hvaraf hånder, _att de åro i (Vand föda _mer bofkap

til åkerens gödande.

De örter fom Landtmannen måft _{bcfvåra, få val 1}

det de blanda och _{fnårja fig in bland laden och den}

för-fkåmma, fom ock åro förgiftige för kreaturen," åro föl¬ jande: Wildbafra» Fl. Sv, 101. Avena {fatua) panicula

patente, calycibus trifloris, flofculis bab pilo(is*

Stå

kra

Fl, Sv. 2J-2* Phellandrium (aquaticum) foliorum

ramifi-cationibusdlvaricatls.BlåklirttFLSv* 776,Centaurea

(Cya-nus) calycibus ferratis, foliis linearibus integerrimis: in-fimis dentatlSfi Rödklint FfSv.407 Agroilemmacgithago)

hirfuta, calycibus corollam œquantibus, petahs integris

nudis.ÅkerkålFL Sv.610._{Sinapis(Arvenfins)Siliquismull«}

angulis torofo-turgidis, roftro longicribus,

s- v.

Om

_Svedjeland,

_{Skogar, Utmarck}

_och

_Mulbete*

Öfverflödigt

fvedjande, hvarigenom nyttig fkog ut-ödes, har förnåmligaftfkedtpå krono allmånningen

klyf-temoHy at den få _{derföre, fom för mycken annan hård}

tiifc'dfart, behöfver _{räddning för undergäng.} För öfri-getårolkogameiförledne fommaraltförilla medfarnege¬

nom _{(kogseldar, fom efter all liknelfeaf vanartige}

men-nifkjor blifvit uptånde; och år det beklagligaft at eldar¬

na aldramåft _{angripit maftlkogen, til obotelig} Ikada för

riket. Utom _{hvarjehanda andra ledfamma påfölgder,}

_bör

# ) 20 C #

den icke _{fortigas, at defle fafeiige rökar haft flor vårkan}

på rågn-rriålnen* fa at litet eller intet rågn kommit för¬

flutna _{Gmmarj hvilket förordfakat en allmån mifsvåxt}

på ho.

Hår åro _{belågne krono parkerne BinneberçsMo,ine¬}

mot _{\ mil} lång och lika bred» famt _{en del af Billingen,}

hvaraf dock ftörre _{delen, ligger i WalleHårad: â bag¬} ge defle ftållen år vacker fkog, af Ek, Tall, Björk, Al

och Gran. K»_{onoparken Sundsmarken ungefår af lika}

flor-lek med Binnebergs Mo, bevåxt med Tall och Gran,

famt _{något Ek, Al och Björk.}

_Âfvenledes

_Krono-A1U

mann'ng nBråten2 mil bred och2 mil lång.* Öför# live* den 2 _{J mil} lång och _{2 mil bred.}

Fågredmo

_{2 4 mil lång}

och i _I mil bred. Récognitions fkogen LillaTiveden _3.

mil _{lång och} 1. mil bred. En liten träd Kronofkog vid

våftra fidan _{på fjön viAen,}

_Vikefkogs

_{Allmänning kallad.}

Stöpen ocb Klyftemon, hvaraf den förra til en fler del

gårin uti Kåkinds Hårad, och den fenare uti KinneHårad

ochandra _{Fögderir, at deras ftorlek hår ej kan uptagas.}

Alle defle allmånningaråro bevåxte med Tall och

Gran-ïkog, famt något Björk och Al. På

Fågremodar

rnafle-fkogen belägen, hvarå elljeft öfver alt få vål fom på Ti¬

veden finnes mafler famt _{fpiror och åmnen dårtil.}

Defs-utanåro ock hårbelågne Krono Allmånningarne_Kusßin^en

och _{Flamnmrfkogen, den förra 4 millång och J mil bred,}

famt den fenare 1 mil _{lång och 4 mil bred5 bågge bevåxte}

med Tall och Gran.

Sokne och _{byfkogar åro foiljande: Fliftad Gälds}

en-(kHte Sohrfkoq 4 mil i långd och bredd. Wårinqs b—

fkog ungefåi 4 mil i

lå

igd och bredd.

Kli/ka

by

allmän-ning år u geiår 2 mil i omkrets. Torslö Soknefkog f mil lång och bred, förutan å fkilliga ösr dårtil. Hajleds och Fåreds _{byfkogar \ mil lång och 4 mil bred. Råfsnås,}

Håjent&rps

och

Walkeber

by

fkog,

Lyre

fl

ad Sohns by.

$ ) ii ( $

ßeogar\

Fagerlids och Hofva

byjkogar, Ramsbevgs

_Gäldß

Sohne- och

_{byfkogar, Bälle}

_fers, Hunnekulla och

_Ekefkogs

Sohnars

_byfkogar,

_Svåneby

_ock

_Shallkarihe

_{byfkog* famt}

iub _{Soknejkog; hvarâ fåvål fom pâ de förut nåmdeingen} fforlek kunnat uthakas; alla åro de med tail-ock

gran-fkog

hevåxte.

Eke _{plantering fker hår ganfka fparfamt; ej eller år}

plmtering af pil ochfålg,

afk

och Lönn ftort påtänkt,

dårfom det _{behöfdes, undantagande på några få Milen;}

föregifvande de motvillige hg ej hafva tilgång af gårdfel

til defs befredande.

Hår vil _{jag af tilfålle nåmna den hårliga inrättning,}

fom få vål hår i Häradet» fom ofver hela Lånet _{år, med}

vilda tråns _{planterande å ymfe hdor vid landsvågarne,}

hviiket _{ej allenaft om fomrnaren pryder orten, utan ock}

om vintren barfin (fora_{nytra med hg förrefande; en in¬}

rättning, Lut» ibland mångfaldiga andra, ej mindre

nytti-ge til ländersförkofring, bedrar fin makalöfe Författare,

Lanäs-Hbfdmgen ofver ScaraborQs Län famt Riddaren af

Kongl Nordftierns Orden, Hôgvclborne Baron Herr Ga¬ briel_Falkenberg*

Tjårubrånneriebrukar allmogenöfver alt i

fkogsbyg-den, och efter aii den underråttelfe man fart riårom, åro

de 3t berömma dåruti, _ar fåifk fkng _ej angines dårtil, utan _{krokiga trån och} gârraJUr _{famt nåd rötter, fom af}

dem kallastore* Som _{mig år berå tat, fkail inrättningen}

håraf vara_{följande: om hoffen bugges rötterneupp, fom}

om vintren fedan köres _{på rjårubarkarne,} hva all de lig¬

ga til våren, dåde huggas »onder bek fmå; federmera låg¬ gas de uti Maji månad uti rjårugropert fom år vid pafs 3

alnar _{djup, tils den blir aldeies full, då riår( å låggesgran¬}

ris famt öfverllås _{jord ofver alt, och ftickes hål påårfkil*} )igi hållen, hvarigenom röken tråncer fig ut; fedan tän¬

des _{på medett biåfs ofverit i ett}

_hål,

_{hvilket fedan milan}

kom-# J.S2 C #

kommit i brand Ifven _{igentåppes; åfven}arhårvidat mir-ka, at cn fmedpuft fåttes i den ena andan, fom ftåndigt måfte blåfa, dels dårföre at intet elden Ikall fläckas uraf

den _{myckna röken, fom medelft blâfandet defto båttre}

drifves ut_{genom hålen, dels ock}attjäran båttre fkall rin¬

na åt andra fidan, hvaråt åfven tjårugrafven af fig fjelf

lutar. _{Tjäran famlas på det flttet}, at I bottenpå grafven

åro _{lagde ojåmne ftenar och hallar, hvarigenom tjåran}

drager

fig

neder utiett rum under grafven,

hvaråft hon

fallerihoar ellerråndlar af bark_gorda, genom hvilka hon

fedan rinner åt den lutande fsdan och famlas itunnor.

Med all _{fparfamhetbrukas deenfkiltafkogarnaj och}

föres ingen fkog från detta Hårad utom Lånet, hvarken til vedbrand eller _husbyggnad, mer ån från Svanvik i

Undenås Gåld, famt GråshultsBy i Ramsbergs Gåld, af

deras enfkilta _{fkogaröfverfjön}

_Wåttern

_{tilWadftena lUd}

och Krigsmanshus.

Kådan_{af gran och tall, fom finnesutan på från, bru¬} kas ai en dd upblandad _{med talg, til ljus qvållar och}

mårnar under arbetet} men om de förftode tilvårka

harts af fin _{kåda,få kundede dårafhafva} en dubbel nytta. Måfla finnes_{ingen til flrgning tjånlig få vida}

utfpa-nas kunnat, mera ån få kallad Stenmajs til brun fårg, fom

nog brukas.

Skogsbetet år hår i Häradetnogfkiljäktigt: på några

fållen rått _{godt, på} andra åter råttufelt,- fom tyckes båft

kunna_hjelpas, om qujftar och barr af trån, fom höljer

éiver _{marken, bortrånfades.}

§.VI.

0?n

_Bofiaps

_Skotfel.

Med _{godt bolkaps flag, fåmre och båttre} dra-gare,

famt

håftar,

år© vål de

fiåfte förfedde

efter

# ) S3 C *

nes befkaflenhet; _men både goda mjölkkor och drag»#

fôrfvagas på några hållen aï fvagi bete om fommaren>

och brift _{på ho om vlntren* Emedan bofkaps}

fkot-feln I _{fkogsbygden är i flört flor, at på ett helt hem- '}

man ofta fôdes öfver ₃₀ ftörre och fmårre nötkreatur*

och flereftäds _{på flåttbygden äfven födes lika fumma,}

men aldrig under _30; kan ett medium tagas för 25 på

hvart helt hemman, fomgör _en furnrna _{af 24,5405}

här-uti _{beftiger % antalet}

på

_{kor, då 12. räknas på hvart}

helt hemman, till r ,784, fom fil det rninfla kafta af lig: ett _{pund fm ôf hvardera; emedan fållan någon falgning}

här-af_{(då det afdrages fomtoriåre? påhvar hel gärd famt defl} årliga fmönånta/ fkerurom _Härader, ritan til fladen

Ma-riadlad och de i Hårade? boende _{Herrfkaper y tycker jag}

%ara onö_Ugt hårof _er ^6 _* någ nutråk _ung. Utom

def-fe nö;kreatur å-o å » e 1 jfi'far, får _{famt fvin,} fom icke'

få _{nnga kunna ri' ht airai uträknas, emedan denna}

fköt-fein» _{?j fa n y k-1 fkotes forn den förra, mer ån til egit}

fcehoff fviiifkotleln bandlvrfves dock nåflan öfver alt _på

flättbygden me I all forgtådigbet,• få at enbonde målt år¬

ligen fälger öfver j

fkeppund flåfk..

Atlaitning; afoxar,, f« 6rf ollt talg, budar ocb

ull

årbär tå;n mel_igfl_or,fo_mIi_ga årtilflörreochfomligatil_min¬

dre _{pris eftmtidernas befkaflenhet; en flor oxe bar i}

för-ledns år _{ej kunnat köpas för mindre ån 90 à 120 dir.}

K(jr:mt, 1 lisp fmör 20 à 24. dir., 1 lisp. talg 18

à

»g; dir, i lirp. _Ofl 9

à

10 dir,- en hud ig, 21, à 24. dir.,

efter flor_{leken, t lifp. ull af den finafle <5o din, af det*}

fimre 40 à 45 dirf men på fjäder Ans näpligen-mera til-gång,, ån fom nyttjas af Invånacne fjelfve uti deras

hus-håldr

Fullkomlig inrättning af Schefferier, Sr håringerT;

mera ån _{påKnngsgånlarne Marie}

_{bolmoch"Catbarin&her$>\}

fötnr _{påen del Herre}-ochPrållgårdar fom haiv*enkiit

# ) 24 ) #

fcete; fy mafia delen af allmogen och en del

ftåndsperfo-ner hafvafina fårutifåhufeni fårfkiitaffkiftaderum, hvaraf

ullen_{tagermyckenfkadaoch orenh*ghef;mendår rarhufen}

åro _{bygdeenfkilt,få flådemåft på funda ffållen med finahac¬}

kar, at fodret _{ej kommer at fpillas, famt tåta och}

dråp-fr_{ja tak, at deras ull icke orenas. Hår voro Iikvål}

til-fålle _{på åtfkillige ffållen dem med förmån anlågga, fåfona}

uti _{Lexbergsocb Sätters Soknar, famt Bergs Gåld, h}

var-åft finnes _{höglänt mark och backar. Om defs fkötfelhar}

allmogen båfla tilfålle at underråttafig af nu varandePro¬ vincial _{Scheyern Herr Staaf, fom, jåmte det han åger}

grundelig infikt få val håruti fom mycket annat, ej un¬

derlåter _{på båfta fått, under fina refor troget undervifa} dem; och fåledes förbättras fåreafvelen alt mer och mer

med _{godt flag, hvartil bidrager mycket den goda}

inråt-ningen af premier; hårmed fkulle ånnu gä fortare,

om _{allmogen ej tilfladde de fvånfka blanda fig tilhopa}

med de utlåndfka.

Getter födas vål ocki_{fkogsbygden, men icke til}

far-deles _{myckenhet, och kan den fkog fom för dem fålles}

och ödes _{på de flållen dar de åro tillåtelige, (om aliénait} fådan _{fkog tilgripes, fom nödvändigt måfte huggas tit}

vedoch_{gårdfle,hvaraf defiekreatur kunna gnagafåvål bar¬}

ret fom _{barken, utan} at bortfkåmmadet nedfåldas_vårde)

icke fvara emot den nytta _{fomLandtmannen afdem}

haf-ver;når Iikvål noga aktasatde ej göra nåflgrånfandegran¬

nar in- eller utom ågorne någon fkada.

Bffkötflen idkas _{på några få flåilen, fårdelesvid}

Prå-ftegårdar, och felas ingen nödig kunfkap om defTe kråks råtta ans 5 en kanna _{håning kollar7 à 8 dir, famt}

ett fkålpund _{vax 3} à _{4 dir kpr:mt.}

Önfkeligit

_{voro, at}

Landtmannen kunde förmås at fatta _{håg til en}

_näring

_af fa flor _{indrågtighet.}

Stuterir åro _{inga, mer an hos Herr Ofver/l}

& ; *5 c

#

Bant _{îlàfnmarhielmpa Moltorp; men vidare utväg}

til

_defi*

utvidgande år ej annorliådes ån på de Herregårdar, dår

ymnigt foder år attilgåi

Såden _{tilgripes ej} om vintren tilbofkapens fodrande,

om _ej någon befynneriig miftvåxt

på

hö

infailar;

_undan¬

tagandes for dem fom blifva (juke och

for

kor fom nyli¬

gen kalfvat, tilsde kommit (ig

före

igen,

famtför

håltar,

når de åro i _{dagligt flåp och arbete5 likaledes for fvinen,}

emedan _{ej någon draf eller dränk vankas, fom9 då}

brån-vins_{tilvårkning tillätets,} var måft deras föda.

Utom redan _{upnåmde Kreatur och hons, fom finnes}

ihvar _{gård, hafva ock Stånds-perfonerne gåfs, anckor,}

kaickoner och _{dufvor, hvilka födas med hvarjehanda,} fåfom hafra, korn, årter och hvete.

i VII.

Om

_Jagt

_och

_Djur-fam

_t

_{Fogla -fangen.}

Af de kacka _{fkytter och fkogsmån fom i gamla da¬}

gar voro rått många i fkogsbygden men nu åro mycket förminfkade, tyckes kunna Hutas, at jagt och djurfånge

varit ett af detta Häradets förnåmfta och

hufvudfakeliga-fte _{näringsmedel; menfedan nu rökenaffkogs eldar och}

fvedjande nödgat defie djur föka (in tilflygt och fåkerhet på andra Hållen, fa har ock denna nårlngs gren mycket

aftynatj brift hårpå förorfakas åfven därigenom, att ett

omåtteligt jagande och djurfåliande torde föröfvas i

fjelf-va leketiden, _{eller de} årstider, då _{parandet, ynglandet}

och ungarnas vårdande påftår.

Afvilda _{djur åro hår Björnar5 defTe kreatur hafva}

på

många år ej varit fynlige, förr ån förledna fommar,

då _{3 (tycken vide fig på Tiveden, och höilo til goda fall}

rågen-, ingen annan fkada år af dem ånnu gord, och låra val vederbörande få _{anftalta, at de genom (kallgång (nart}