AFRADSLAND JÅMTELANDS

f. %

N-,

JÅMTELANDS

AFRADSLAND

MED

AMPL. CONSIS. ACAD. _SAMTYCKE

UNDER

P ROFESSORENS

Hr.

ANDERS

_BERCHS

INSEENDE,

VID KONGL. LÄROHUSET I _UPSALA

*

AFfiANDLADE

•

{:s

OCH

j

' T UTI DEN, STüRRE CAROLINSKA _LSROSALEN

TILI. ALL MÅN T O M_{fUüF V AN DI'} FR AM Gl FNE

DEN /9 DECEMB, _i;$o.

AF

Henning

_Tideman,

$åmtlåmiinge.

'

STOCK

_HOLM,

Tryckt hos LARS SALVTÜS

'

KONGL.

_MAJ:TS

tro-man, general

major.

och11

LANDS-HÖFD1NGE ÜFVER Va- v

STER-NORRLANDS LaN, 11

Samt ^

RIDDARE OCH COMMENDEUR AF

KONGL. MAJ:TS SVÄRDS ORDEN h

högvälborne herr baron „

AXELJOHAN i

GRIPENHJELM,!

NåDiGE

Herre!

&

Ett

kommer

Lands

tillväxt,

alldramåft

fållhct och

_{uppå en}

flyrka

förfigtig,

an-fjJ

drifvandc, och om landlens BarnömE

fint_{Skydds- Herre:härom} harman

alt för

mån¬

ga

vedermåien.

Kronobergs Lån

vördar

ån i

dag

defs for

na Lands-Höfdinge, Herr

General-Lieutenan^

ten KOSKULL, _genom

Avilkens

prisvärda

omforg,

allmogen

på

kårfc

tid,

uti

dels

Lån

uptogo 4700.

tunnland

ny

åker,

endall

däri¬

genom, att

alla

ej

fulllutna

ibland

allmoger

målleuptagaett

Skåppe-land

ny

åker

hvart

år,

Hvad harickeVäller-Götland haftforkan

bara förmåner af fin Stora Lands-Höfding«

STRÖMFELT? Det årju allmänt

bekant?

fk

Nådige Herre!Ilen evige Forfynen,

haru-^

ti

Herr

Lands-Hofdingens

Hoga Perlon, fkånkt

J

vart Jämteland en icke mindre Nädig, _{ån all¬}

mänt uti vart Fädernesland_vidtfrågdad

ochål-lkad _{Skydds Herre.}

AF _{Tag derfore uti fitt Nådiga belkydd och}

hägn detta mitt ringa, dock välmenta

Acade-miikä arbete. Lät ock, _{Nådige Herre,}

efter-verlden, fom närvarande tider, få tala om

E-dert _Mannavett,' om Edert nit, om Eder Nåd

I

och

kas _myckenhet

om

Edra dråpeliga-förtjånfter: ibland

_{lyfei iynnerhet en dmforforg}

hvil-/ om värt Jåmtelands lyckeliga upkomft.

Evige Allmagt, gore Nådige Herrensda¬

gar både länga och lålla, dä min

Fädernes-bygd ej lårer undgå, attfå hugna lig afen on-an"_{fkad trefnad! Framhärdar med}

djupeltavördnad :ig»

3m-HÖG VÄLBOR NE HERR

_BARONS,

län' _GENERAL

MAJORENS OCH

LANDS-HÜFDINGENS,

for-SAMT

^'RIDDARENS

OCH

COMMENDEURENS

te AF KONGL. MAJ;TS SVÄRDS'ORDEN

Lan

iåri-Kli

'

■

_v

eåii-ingt fle-Alldraoämjuknfte Tjänare $£ H. TiDE MAN.

Min

Herre!

En tillråckelig känning

läge ochlyndeuti etc Rike,

af hvarje

måtte

Landfkap:

nödvän-digt vara grundentilHamhållets yåltréfnad, ochården allmänna _{hushålldningensamma.}

Vittert hufvud _{bryrfig ej ltort om utlånaflh} orter, .forrån de inhemlke blifvit i agttagne.Se¬ dan künnaoch börade forras _{mogna författningat}

på hvarjehanda fått genom tjänlig tillämpning

utmarka de fenafes;britter.

Mångfalldigt hufvudbråk afvilfeveten(kaper, fom_{ej fä egenteligentjänartill Svenlka} hushålnin-gen i gemen, fylfelfatter garna våra vettgiriga

och _{fynes oumgängeligt forvåra LäroSåten. Det}

pryder högt, men rantar fälitet till Rikets

dråt-zel, och bidrager fenttill landets ftyrka» kå

Min Herrearberöm _{vård, fom i anfeendetil}

Landets _{upodling och defs befrämjande, har lig}

j,(

fcrefatt,att finoch minfäders-bygdhedra med all- i

■mån

uplysning uti ett fä nyttigt, fom ömt ämnd •,

hvilket lareren gäng fatta _{de högre till}

upmark-fam _{vård, de mindre till nogare omtanka, och H}

jordidkarefä val till nytta,fom lift i vara beträng- m

da _{tider, fä framt. vart, till ttor del obrukade, få}

Jåmteland ma välförtjänt vinna fullan heder, att ff

"kallas fina _{grannars fadesbod. p0}

Möjeligheten dcraf är bevislig, fatt verkttal-ligheten af nyttalltid finner lin fvärighet. Pä ti- -r

den kommer det an, fom alt måtte,förändra.

Men _{Er, Min Herre, taktes tidfens HERRE m} och _{Styrare Ikydda, Ert bokvett främja värt ar} land till _{heder. Er flågt, fom redan idoge fnillet år}

räknat, till hugnad, och cdra vänner till glädje. Ut

af hvilka_{jag fäkert år bland de upriktige. kl}

:afl arv iad fe Se< gaj I. _§.

ämteland, (öm igenom

fredsfor-H

drag

kommit

ifrån

Danmarks

linder_{Sveriges Krona, har, till}

U -ärt

ler

je,

öS® fin Politifka befkaffenhet, och

de dar _{befintelige landtegen¬}

domar, famt dåraf_flytande

iri-komfter,

blifvit under fin nu

varande,Öfver-het _{bibehållit, nåfhn på fåmma lått, (om un¬} der den Danfka _{Regeringen. Och faftån del¬} talandets _{Cammar-hushållning kunde lämna}

mig en rikanledning_{till hvarjehande ämnen;} få _{påminna mig dock mina fvaga krafter,att} ftannavid ett_{enda, nemligen:}

_Afradsland,

få-lom varande af _{någon olika}

_befkaflenhet

e-mot hvadiandra landsändarkan vara bekant.

Jag nyttjar detta ämne få mycket

hålré,

fojii-minvärda _{Landsman, H:r Nordholm utifitt} arbete om _{Jämtelands djur}

_{fånge, utkommit}

år _{1749, allenaft behagat}

nåmna Af

radsland

>

utan_{att,for fict då for händer bafde ånäeroåh} kunna dar om vidare _{kunfkap lämna. Men}

A 3

Wr-A\

6 _{<&> ) o ( <Jfe}

förrän _{jag kan företaga mig detta ämne till}

utförande,måfte iiä formt nämna någotan«

o i ^ .

gåendeHemmanens natur där i landet.

te'

'2-^

i

i

Uti_{Jämteland äro inga}

_andra

_Hemman ån Skatte och Krono. hvilka lenare åro indel¬

tatill Militien och andre Stater. Ehuruvälal¬

la hemman _{tyckas ifråArrildes tia, detär,}

i-frå urminnestider hafvavaritOclels _jord,Em

Norrfke_{Lagen utiOdels BalkenGap.I.}

_kallar

1:0 den _{jord, fom haffuer} liggit under it

Et-legudi30 vinter eller lenger, 2:0 den

jord, foni

Konningen giffuer

nopn,

eller nogeti

giffb

Hönningen; och 3:0 den jord,

fom

lo

äff'

den

manäs _{foräldre haffuer}

_haffd

_for

_harmem,

_Of

er nukommen iden tredje ledi lä hafva dock

fådana hemman _{påettochannatfatt}

_förändra!

fin natur. I fynnerhet hafva.

Odels-gods

blif

Vit _förbrutne, 1:0 _{igenom afvog}

fkjéld,hvar¬

om Norrfka Lagen iManhelge B. _2. Gap._ta¬

lar: _Ingen

_maafin

_{jordforgjore,}

_tiden

_hand

_bni

gerförräderi.2:0igenom

Ledings eller

landet!

forfvärsefterfåttjande, hvaromLandtlejeB. i

Cap. förmäler:

Hvilkenjordegen

bonde,deti'

Odels _{bonde,fom beftdderfm e^en}

_jord,

₀₁ icke_giffuer

_le

_{ding aff'itre aar, da vere}

_famm

gaard

forbrut under Cronan.

Ytterligareoc!

3:0_igenom Nidingsverk,_ur

bo

ta-mål, for

rade■

ligitdrdp ochfredlöfa

gärningar,

fom

uti

Veyl

C&> ) o c 7

.

j-j|| les

Glofför:

npräknas

under

Nidingsverk,

oeh

an. iMandhelge B.

utfåttas.

Utaf de toregående

ordfaker, hafva många egendomar under den

Dantka tiden kommit tillkronan. Men i

fyn-nerhet biet antalet aftådane forbrutne gods

okat under Dantka _{feigden, då alla tom} fun-(jel. nos vara

dem

Svenfkom bevågne, gingo qultt

lja|. fina

Odrfh-r

ättigbeter; dem

de

ock

féderme-j. ramed dets

underliggande

ågor

fingo.

igen,

p01T1

farnt

frihet dem

utan

ftAdiel eller

landsgild,

j]{ar emot

vifta

andra

afgifter

evärdeligen

att

be-pj.

fitta (*).Det

årnaturligit

att

tänka,

att ett

land,

fm

A

4

fom

'([f

(*)

XJtirag

af Drottning

CHRISTINAS

nådige

Ref&lutionpädeärender,fom menige Allmogen i

, ()L [femteland igenom deras utfkickade och

Fullmåg-ock t_{ige unclerdånigfi hafva låtit} Hogflbemålte

Hen-;{ra! nes Kongl. Maj\tföredragat Gifven Stockholm plit den i^Decembr. 1645/

Til det _{fjerde. Hennes Kongl. Maj;t hafver och}

.ta- _{intagitoch förftädt, huruledes}

måitedelsafAll-bril _{mogen i Jemteland, hafva varit fine jorder} [letf '"ågdgc, och nåftan öfver alt Jemteland varit

j j fri Odals- eller

Skattegårdar, alt intil

den

för-[- ra Danlkafeigden,dä bemälte

Odalsgärdarfko-la_{vara, nårFreden flötstagne Börda}

Mannai-från,och gjordt tilKrono-hemman,fom i

feig-nm _den

gingo den Svenfka Armeen tilhanda, och

oel blefve i_{Jemteland qvare, under Sveriges Ivro*}

icU nos Devotion. Hvilkeoch intil denna tid hafva

syl mallgifvaStåtsfel och Landsikyld til Danmarks

8 <2$ ) o ( <3&

fom undergåtto nog_JrJ ofta förändring_co af

Öfver-het, har under krigstider icke varit det tåkra*

'^r^«*;Äy3

.

'

fb

Krono, od mjuk cl igfl fotdenfkull begårandcs,at

HennesKongl. Maj;t ville afgunit och nåde,

förunna och _{fkarikja dem faöltria, foril fålunda} och tor omtnlta ordfak are komne om fin

fkät-tebörd, d-eras Jorderoch Odals-hem, igen, under

famma frihet och _{vilkor, fom de for fejgden}

dem _{njur.it hafva, tilbjudandes fig, atvilja} der-emot i fiaden för berörde _{Stgdfell och}

Lands-fkyll årligen gifva och erlägga til Kronan för

ih_{varje tunna utlade af hvart och etOdats-hem}

och _{gärd i gemen i Jemteland, ingo undanta-,} gandes,halfannanRiks-Orts daler.Sä ändock det

kunde ful.ler vara_{något betätikeligit,at nu} gjo-ra _{härpå någon fådan förändring, fom nu här¬}

på underdånigt!: fökes, efter fom det icke utan

någon affakn.adi Kronans dråtfel och inkomil",

fke kan. Dock _{likväl, efter}en flor del afA

Il-mogen i Jemteland, are for Sveriges Kronos

£kuld komne (fom bemalt år) om deras

Odals-Hem och_{Bördsrått,ochicke ofkåligt fynes,att} de åter af Hennes _{Kongl. Maj:t och Sveriges} Krona mätte _{undfå, hvad de i få måtto are}

quitt gångne,och dem afhåndt vordit, ty vill

Hennes _{Kongl. Mnj:t,utan något anfeende til} den _{affaknad, fom Hennes Kongl. Maj;t och}

Ki•anan deraf_{taga kan, härmed och i} kraftaf denne _{Rcfolution, velat af gunft och näde,för¬}

unna _{fkånkja och gifva råtta hörde mannom}

i-gen onOberörde deras Odals Hem och gårdar,

<m )■» C eB *

it- fte trlhall fak b.ndets _{egna invånare, fom all¬}

ra- tid tFoddig_göradorbgtigare _att frålta fin

lif,

fb kfven nicd (in _{egendoms forluft. Dåraf har}

altkå. _{håndr, att en myckenhet Ödes-hemman}

J*"

elierde

lä rrårn&e

odes-bolen,

tillkommit,

hvil-da katiiofvannAmde hemmans fordel ochftyr-»t- ka federmera blifvic anflagne, då de förra

å-!er _{gare icke återtommjc: fadana odes-bolen tilli¬}

en ka med andra _{fordelaktiga egendomar, åra}

"r"

de, föm uti landet kallasAfradsland: vid

hvil-jsc\

ka

jag

enkannerligen

nu

velat iafla mina

tan-Bi _{kar, farnt daijämte förete hvad}

indragtKro-nan däraf _njuter.

tet _{'f'v' ■ v• 4\A 'o} • ■ i'

i%

.. 3*.

§•

är- Afrad, vilja _{en del påflå taga fin}

uprin-:an ncisc ifrån det ordet _{afrada eller famlatill hö¬} ft* _{pa,'i hvilken aftigt Afradlynesaga mycken}

IS- ^

Är

'

lik-10S

te'- härefter dein evårdel_{igen njuta, befitta, bruka}

itt " och behålla, under _{l adan} vilkor och _frihet,fom res de for den förra Danfka fejden dem njutit _och tre bcluttit _{bafva, fä at dc härefter intet} ikela

gif-dll va deraf_{någon Stedlel och Landsfkyld,} utanal-til lenafi: fom Hennes _{Kongl. Maj:t nu med} all-icb _{niogens utfkickade hafver barlåtit afhand lat}

: af och accorderat, årläggatil Kronan årligen af

or- hvarje _{tynno utlade} halfannanRiks-Orts-dale-r

i- nåttannan _{Kungs rättighet, fom-} af Hemmanen

ar, ordinarie plågar och vandt är utgå, Actum ut pla lupra,

ib &> ) o C <3&

likhet med det Norrfkaordet _Jfret eller

Av-ret, (omfördasombete eller gräsgäng

i bya¬

lag, fedan hö och

låd

inbärgad

år,

hvarom

låles utiVeyllesGlofTåriounder ordetAfret:

och åter andre ifrå det _{gamla ordet}

_Äuray

Landsaura, Landsähre, fbm betyder dageligit

arbete eller _{dagsvårken,hvafom fes i}

_Loccemi

Lex. _Jur.bviog.

_under

_Af

_{rad beteknas}

_nu

_för

tiden en Sylig _vils (katt eller _ranta,

fom

_en

LandtbotilljBrdågaren

betalar för

någothem¬

man'eller_{jord (öm han nyttjar; hvilket inta?} ges af

mångfalligaftålien uti vår

allmänna

lag

och Jorda Balken: följakteligen äro Afrads

land i _{Jämteland, viffa}

_af

_Kronan

_fbrpaktade

och indelta _lägenheter,

_{befläende antingen}

_af

fkog,

flatteland,

tide-fifken,

eller och

andra

dy¬

lika _{nyttbarheter i}

_{landthushdllningen,}

_for

hvilka _afrad

_eller

_afgäld

_årligen

_gifves.

4•

§•

Till de _{lägenheter hvilka i}

_{Jåmtelandun¬}

der namn afAfradslands förfvaras, kan _man

derföre med _{fog, få i anledning af}

_foregåen¬

de, fom ock afnedanföre

åberopade

General

Majorens ochLands-Höfdingens Herr

Baron

CARL SPARRES _{befallning, följande}

_Bag

vid handen _gifva.

Anfenliga Skogar utom

bolby-fkogarna

belågne, icke allenaff in uti fjalfva

landet,

i

fynnerhet

vid

fockne-fkillnaderna,

utan

åfven

un-£& ) ° C <255) 11 1'°u _under

fjällen och i odemarker rundt omkring

Jandet; af hvilka val en del med råmärken

m _{och bref finnes}

befattade, fant vid

Afrads-'t:

raniakningarna inforde; men en del

utanrin-f gatte rättelfe, ofta inom några mils omkrets

s!t innehafvas och forfvaras _{vilja. De till landet}

[H lydande fornamtta fkogars ungefärliga

rymd

>r _{och ftorlek kan inhämtasaf Herr} Nord-:n _{Holms Academifka arbete om}

Jämtelands

n-Djur-fånge. .Sådana fkogar kallas i

landetnä-fttfn allmänt _{Böxfle-fkogar. Bygfle eller Byxflk} 'S och _{Box/le år ett Norrfkt ord, och betyder fa}

mycket fom, att bortfåtta eller ttådja och

för-'le

pakta en egendom. Ty fatt ån det ordet

rf _{Bygge, (om i Nörrfka lagen förekommer,och}

ym hvaraf_{Bygfle tyckes hafva fitt urfprung,} be-r'»f

tyder egentejigen,attupbygga eller bebygga och _{göra en platsfärdig med hus och}

bygg-ning:fa brukas dock fammaordtillatt utmär¬ ka _{jords, grunds eller egendoms}

bortftadjan-i- de och _{borcfättande tillen annan attbruka och} in _{betttta: och dåfåger lagen}

attdet är hortbygt.

a- _{Hvarföre ock Christen Osterson}

Weyl-al le _{uti fitt Gloflar. Jur. Dan Norveg. under} >n _ordet

Bygflefåger: At

Byg/le-mand

er

denlodt-ig

_eijere,fom

ermäktigforatbortbygge

eller

bort-fefle _{felligs grund}

_{och eijendom, d.}

_å.

_ofkift

ia

egendom, [om Loven

kalder Befle

mancl eller

1 _{ftorfte Lodtetjere,}

om alle LydtAjereere af

B-jn

gefand. Hvilket han bevifer af Landtleje B.

n- _i

12 _{ÄJ6 ) o ( &>}

i. Cap. _{hvareft det heter.D*»fltal}

_byggt

_eller

jefiejord eller gaarde bort, Jo?» fiörfte- letad i

hajfuer.

Der (om to haffue Iige mega dafkal den _{befte mand bygge men ere de. baade Ige}

gode och eijer lige megit igaarden: da bygge

de _{baade-, oefkifte til haUfuit medhverandre.}

Byxfelkallas ock iNorrie 1agemaal,gaar

il-fefinlng, forße Byxfel, och tredje Byxjel eller

tredje dårs _{tage, föm betyder (tadsmål, eller}

en ladan fiirama _{penningar, föm en kiiickbo}

kan förena_{figattbetala till jordägaren, fordet} kan får emöttaga någon jord till bruk Och

be-littnirig: fes af Arndt Berndtsen Bergens

Norges bejkrifning 2. D.d. 2. B. 5". Cap, Den

kallas dår åfven _{LanäboeholdHosbondbuld,}

Holding, rffer Landbovexel. H vårföre iJani¬ teland icke _{fållfynt år, att, uti gamla bref}

iä-ia, det en och annanbox/tat den eller denjord och _{egendom; åfven föm det ock}

ånnuiNor-rige brukas attbbxfla till füg hemman,jord, fi-fkevatten,emotofverenskomna vilkorpå

vis-la_{år, hvaröfver boxfle-bref ock iipråttas.Det¬}

ta år altiå enahanda med hvad i _Sverige kal-Jas _(Bidja.

_{Bbxße-fkogar}

_{iJämteland åro akfå,}

fädana, fom förut varit antingen

allmännin-gai\ eller Land-Drotten _{tillhörige;men fedan} blifvit hemman till bruk och _{nytta anflagne,}

emot _{någon afrads årlåggande.}

5-

§-Under _{Bfradsland räknas odes-bålen. Om} Det

<36 ) ö ( as> 13

det ordet Bok fKulle leda fin _{uprinnelfe ifrå} det _{gamla ordet Boel eller Bol\ hvarmed for¬} dras _{jord och mark fom år refvad, och lagt}

tillnågot vill: hemmantal; få [kulle med

odes-balen _{vilja forMs fadana hemmai^fom blifvit}

af _{hvarjehanda tillfälligheter ödelagde. Att}

j -

mänga

fadana odes-bblen

tillkommit under

feigdén mellan Sverige och Danmark, år tro¬

ligt: attde ock kunna haft ettannat_urfprung

fkal omtalas i 6. _{§. Utom dennabemärkelfe,}

fåfinner-nranattBoknti Norrika _fpråket

be-teknar håmd, fom utöfvas _{på en annan for}

någon

tillfogad

oförrätt: låledes.kallasdet

Bok-fog då någon hamnar fig fjålf utan lagliga medel, -iom _förbjudes i _{fudfke L. 2. B. 9.}

Cap.

Bok-fog

•fkal ingen ved anden ombäre*

Ochfom Norrfka _{Lagen MandbelgeB.%Cap>} årderdet-tor ett

_Skemdetvig

_{eller nidingsverk;} om _{någon oförfkyittillfogar}

en annan fkadag och tillika i ianirna Balks _{4 Cap. fradgar, att}

f den foul gör nidingsverkeller någon fredlös

gärning_gom

_ibland

_Bok-fager

_räknades,

_(kul¬

le hafva förbrutit till _{Konungen bådelösoren} och _{Odelsjordeu] altfä tyckes odes-bålen}

äf-Ven ibland annat kunna hetekna fadana

_fiags

hemnian, fom for Bolefager blifvit lagde till

Kronan,ochfedan till andra uplåtne.Men om

någon

ffcuile

påflå,att med

Båkfoger

icke fil

mycket förflås _{fjålfva gärningen,} iom falt

mera-den _{påfölgd gärningen kunde harvanä}

*4 <3& ) o _{( (2&}

fin _uphofsmans

_Boloch

_jord,

_{fom dä blefför¬}

bruten; få kan jag icke eller neka

dertil. Hu¬

ru vida fådana odes-bblen åro af famma

egen-fkapmed bdegaurd ellerTeige

hvarmediNor-rige

förftä^ något(tycke jord,

fom

i

förra

ti¬

der kunnat vara uprögt, och antingen af _en

man fårfkilt hefittes och brukas, eller kan vara _{lagt under en annan} gård _{emot ett}

vilt

landtgille, och hvarom lätes uti

Arendt

Berndtsen Bergens _{befkrifning 2. B. 1. D,} p. Ig.

fådant

kan icke

få

noga

fågas«.

Defia _{odes-bblen, fom beftå}

_afödelagde

och förfallne _{gårdar åro belugne}

_dels

_bart

_om andra _{bye-fkogar; dels åfven i}

_{andra focknar.}

En defaf dem åro med viffa rå-marken

om-gifne, och draga utom afradet en

vanlig jor*

deboks ranta, fom i fordne tider dem varit

påförd, och ånnu hörer få

val

under

agarens,

fom ock till andra _{byars hemmans råntor:}

få-fom Horn_{fj0-hole i}

_ßrmulflo,

_{h vi ket}

_uti

_gam* la _Jordeboken

_författad

_{år 1640,}

_(tår

_befkat-

i

tat under defs nu varandeägare i

Vdjler-akre,

för 12 öre S:mt,hviikafedermera blefvQ1^70

fördubblade till 24 öre,och utom defs 1666. med i2 öre S:mt afradsiaguhvilken_rantaden

förra med den fénare detta .ödes-bble ännu

vidkänna_{måtte;åndock det (tar anteknat}

_för

ett _{Afradsland med}

fårfkilt

_rånta.

En

_annan

befkaffenhet i den fenare omftåndigheten,

finner man afBjärte-holeåfven i

) o ( ® it reft hemmansåboen N:o t. i Rdsböluti

Lack-w, enligit förrberörde

gamla

Jordebok, fin¬

nes varit _{ågare emot}6öres

fkatt, den han

_än¬ nu efter₁₆₇₀ års fördubling till ₁₂ öre

Sunt

drager; oanfédt detta

bdes-böle med fin

fkog,

flåtc, och tillhörigheter inom riktige råmär¬

ken vid 1666. års_{afradsiåggning, emot h}

da-ler S;mts _{utgift, år}

_{Hårads-Fogde boftållet}

Grytan ochVamfta bye-mån i

Brinulflo

under-lagdt vordet: och fedan vid

Indelningen på

lön och _{ruftningtiiiflagit. Eljeft åro en}

_del

_af fådana odes-holen _{beiågnefå inuti fom utom}

Odal-by

marken, af hvilka en vils

pålagd

ranta _{utgjöres; men åro ej ånnu från}

an-grånfande bye- eller fkatte-fkogar affkilde.

Kjolen uti _{Brnndflo med}

_{Hårads-Skritvare}

boftållet _{Hakan/lad följande,, hvilken mark} förutanSun_{dtjb med Kyrkas fockne-fkilnader,}

emot 14 _{bye-fkogar fig ftråcker, kan}

häröf-vertjåna tillbevis: bvafemellan nran ingarik¬

tiga fkilnader eller bref funnit attillgå. (*)

Mali ■ 6, §. _i

■ ,

-f.

' :

Det kan val _{underligt förekomma, hvi} få (*)i Ses åfven af deanmärkningar ofver

Jåmte-Fnds _{AtTadsland, hvilka ord: Landtmätaren}

H:rGabriel _{EspiNG,afledne Hårads-Fog¬}

den H:r Eric WÅsterberg och

Hårads-Fogden H':r Olof Renström utfokte år

' _is a& ) _° ( <36

fa _{friånga harliga}

_{och d}

_ragtiga

_lägenheter

_i

Jåmteland kunnat

tipkomma

under

namn

af

odes-bålen, då man af gamla åker-renar

fimc

ffen-ryfsjor, ja

ock

af förfall

ne

hus

en

tyde-3ighamn varfc

bl

i feer, att

de

varit

bebodda,

*dår de likvål nu uti få många år, både for ritt

och _{plog ftått}

_{orörde ?}

_{men om man}

_allenaf

behagar genomögna

h vad

manaf

gamla

fkrif-ter och handlingar, fanit vettgirige,

och ål¬

drigemåns

utlagor

kunnat

inhämta;

blir

man

om råtta ordfåkerna underrättad,ibland

hvil-ka _{efterföljande nämnas:}

1. Den bekanta Diger-dbden, fonrnåfhn

gjorde ånda på

alla

nordifka ländernas invå¬

nare, lemnade ock tå uti Jämteland få

mån-nifkor vid lifvet. Att tå af (amma händelfe

många gårdarblifvit ödeiagde, därom år in¬

gen

tvitvel.

2. Är i

Jåmteland

_en

gammal

fågn,att

_an¬ tingen i

gamla

Nor

rika Lagen

fkolat

varit

ftadgat,eller

åtminftone

för

lands-féd antagit:,

att om något dråp

eller

mord

ikedde

med

vilja eller berådc mod, af

bonden

eller

hans

bjon, i någon annans

gård, eller

inom

rå

och

rör, /kulle banemannens

gård

afbrännas

och

alldrig mer bebos,

Vifsbetenaf denna

beråt-telfe år väl mindre päliteiig; men fom Ko¬ nung

CHRISTIAN

IV.

uti

fin

ftadfåttelfc

på

Nofrlka

Lagen

af

den

4.

Dec.

1604.

för-pluler,

at

famnra Lag förruc varit

nog

olika

<25 ) o C £6 17

i och ffridig utien och annan .landsända, hvar-af före ock bemalte Lag har maft öfverfes och

ne råttas; få kan denna fågn vål _vara trolig. e. Antingen grunden till en fådan fedvana

för-% klaras af folkets då for tiden befintelige

vild-jft het, elierock afnågon åtråatt befrämja'

fpak-I färdighet hos inbyggarne,åfven med alltför

jf_ ftrånga medel; _{få måffe} man dock vidgå, att

I k härigenom låra många gårdar blifvit öde: fä

m mycket _mera, fom folket läreråfvén denna

i}, tiden _{ej varit} få fåmvets grant: de lefde dåi

mycken frihet och fjåjfsvåld, och fågo

fål-jn lan merån en gång _omåret fina Domare-Fog-g. tar eller Lands-öfverhet: hvaraf hånde, att

q- högmåls brättet undertiden afgjordes med

fe nåt-rått. På fådant fått berättas fkola vara

n. förfarit med ett och annat nu varande

bdes-bolen: få fom _{Kankbacken, offra och våffra}

A. Nifsdfama emellan Lit och Frhsln, i det då

rjt varande hemmans åbo fkali utgifvit 1 Riks-\tt daler till delenare, på det de måtte vara rede¬ nd bogne att af daga taga en Norrfk man fom 1S fordarade fin arfs-rått. På lika grund fkola

^ ock My, Brattafen, Gilleräfen, Svindalen,

-h lydande till Fröson, medmånga dera blifvit

[C. ödelagde.

0. 3. År vål fannplikt, att de i fordna tider

(q emellan Sveriges och Danmarks eller

Norri-r. ges riken uppkomne tviffigheterjämväl bul¬ ta niånga lågenheter till ödegods, hvilket

jåm-18 <3& > ö (

jåmföres med hvad ofvanföre i 2, §. omtalat

år; hvartill ock komma 4. Svåra mifsvåxt år,

tor ock _{hånda,foga upmårkfamhet, art i den}

goda tjden nyttja Josephs förfigtighet i de

7. goda och feta åren, hafva vållit, att jord¬

ägaren med kåpp och fåck nödgas vandra

i-frå fin _{gård och lämna honom öde.}

Det _{tyckes vara undrans vårdt! hvårfö¬}

re icke flika lågenheter blifvit _{under frihets¬}

år åter _{upptagne? men dårtill halva följande} hinder _{hulpit: dels hafva ofta gamla mån} och _{quinnor, föm ej haft några arfvingar,på}

fitt _{ytterfla fkjåpkt till kyrkorna fin jord}

för f_{jåle-måfior och liks begjångelfer,i} fyn-nerhet under detPavifka _{mörkret,åfven ock} då det faffc _{hugneliga Evangelifka ljufet vå¬}

ra nördifka länder började _upplyfa.

Hvil-ken _{jord kyrkorna faledes tillhörig} måfta-dels efter handen: antingen för afrad, _eller

ock undertiden till vin för _{någon vifs kyrka}

efter öfverenskommelfe blifvit _{upplåten;un-*} dertiden ock för intet under _{Kyrkoherdar¬}

nas ftomtne-friketer blifvit räknad. Dels haf¬ va ock, vid det i landet _{Händigt nu indelta} krigs befälets upprättande, anfenlige

ödes-gods till deras boftållens fåmt andra ämbets¬ gårdars ftyrka blifvit underlagde. (*)

7.

S'-(#) Vitj detta tilflille ma jag ock_tillägga hvad fom gemene man efter lina forfaders fägn

<2S5> ) O ( _I»

7-4-Ibland de nedanlore nämda Kromnesrät¬

tigheter i Jänneland räknas äfven på några

Italien: i. Sådan _{jord,lom ligger innom en} annans _{bolltad, ined råmärken eller}

gjårdes-gårdar omgifven, beftående af få kallade

Laggdar eller ångftyeken, utom någon Ikog

eller annan _{förmån, ined vilt afrad belagde;}

dem man for rena _{urjordar kan anie, fåiom}

uti Hackas: dåreft åboerna uti andra _byar å-ga ett _{ftyckvlaggde, Saloms låggdsn kallad} ,

på en annan bys _{aga. Åtven ock n:o De få}

kallade Urfjällaiyhvilkas _{ägorbonasuti gam¬} la _Jordcböckcr

upptagne under hemmans räntan , och ligga dock utom ägarens _egna

boiftåder, och undertiden i andra locknar;

menvid _{afradsläggningen 1666. likafult med}

airad _{belagde: af dem åro några upptagne i}

råkenfkaperne for ödes-bilen. Såtom

Afrads-landet _{My i Frasen hvilket hörer till}

Öfver-fte-fåtet _{Kungsgården mil därifrån vid byn}

Vagle.

Detta har tillförne Ikattat till 10 öres

B 2 och

NSfkutts kyrka päett ftålle Tafvel-hken,

hva-rett man nu vårte blitver en _{djnp dy af en}

gårdsrymd med fatt jord och några fmå

Iten-ryÖior omgifven, tkall tordom en gård fun-kit, uti hvilken åboerna om Jul-ettan

fko-lat _{trdfkat. I Offetdal omtalas afven en}

dy¬

lik handelte•, men fanningen _{lämnar man i}

titt _{värde: åtminttonc} tor der till _äiventyrs

2G _85, ) _° ( _<2&

och 12 _p:rs afgjäld; _menvid

Afradslåggnin-geniööö,

påökt

till

r

dal.

16

öre

Silf:mt,fom

äter vid _indelningen år indragit, och alltfå

nu fäfom Urfjåll anfedr. Vidare ock _3:0

finnas _{ägor på egen}

_{fkatte-grund,fc)m}

landt-boerna emot _årligit afrad _{nyttja; men} uti

gamla bye-råntan, lom innan

Taxeringen

Ikedde, likvål _{ingenafkårtning njuta.}

Hvar-orn Mänfla-läggden i Näs _om några _tunne¬

land _{innehåll, pä egen bolbys mark belågön,}

gifver tydelig upplysning;

hvilken

för

2.

daler Silf;mt är befkattad under Num. 2,

och 3. i Mänfla, och till deras Ruft-indelning

anflagen;dragande byn

Ijkafullt den gamla

räntan, lom dem afurminnes tider varitpå¬

förd.

8. §.

Ytterligare finnes Afradsland, fom nyt¬ tjas ock till

Fåbod-ftållen

och

mulbete,

dels

på egna ödes-gods, på

hviika mannäftan

all-*

månt, befynnerligen om höften, nar

ho in¬

bärgat år, underhåller

bolkap,

hvarföre

de

ock _{hufl-bodar varda kallade; dels ock i an¬} dra föcknar, få fom _{Rängtjärn eller Smeds}

as-vallenuti _{Alzen, Pråftebolet i Rodbn och nå¬} gra hemmansboer i

Nåfkätt

tillagd; dels

ä-ro de oc-k vid fjällen belägne, fårdeles

vid

Ovikens- och _Ojferdals-

_fjällen.

_De

_kallas

_i

Norrfka _{Lagen Landsleje, B. 38- Cap.}

Sätter-<2J& ) o ( ® 21 boel: och Arendt Berndtsen _{Bergens, uti} Danmarkis _{ochNorgis befkrifning 2.B. i.D.} p. 19. utlåter fig dårom lålunda: Att till bver_{bygdeller eenlig gaard uti Norge hajvis}

et_{[atterboel bygt paa et}

_flåd

_eller

_udmarky

[om af

Arrilds tid till

Sattermark

hajver

va¬

rit utmärkt. Wid alla fåb od rtållen åro _fä¬ bod-vallarna _{uppbrukade till}

_{(lått, förutan}

en, fommig vetterligit år vid

Offerdals

fjäl¬

len, Ryttmaftare boftållet i Rbdon tillhörig,

defslikes ock några vid Oviks fjällen; eme¬ dan man måfte färdas dit öfver den få kal¬

lade _{Hundshågen, och fåledes}

_dårifrå

_{ej nå¬} got hö afhåmtas kan. Sammaledes är

med

Lekardals-bodarna, hvilka ligga bak om

Middags fjället, och höra nu till Sunne

Prå-ftegård och Regements -

fkrifvarc

boftållet

Anderson; dårftades åro

fåhufen

bygde

öf¬

ver älfven, och all gjödfél kartas uti _vatnet,

efter den _{ej till något kan}

_nyttjas

_:

_defsutan

år _{gräsväxten nog tillråckelig.}

_{Till rtna}

_fä¬ bodar hafva _{fomliga i landet 6.}

_till

_7.

_mil.

Några äga ock

vid" fina fäbod-lägen

anfenli-ga

fkogar famt djur-fång.

9- §•

Under Afradsland räknas ock visfä_fjäll¬ marker, hvaruti Lapparnahafva fina, fartnog

flyg-(3& ) ö (' <285>

flygtiga hemvifter, och

derföre betala afrad.

Frän _{uråldriga1 tider har dem varit påförd} till ränta i. _{Spitsdaler, låfom}

_de

_honom

_kal¬

la, d. å. en Riksdaler, fom (kulle hafva (vär¬ det _{igenom ringen, då för tiden gjällande}

r. dal. 16/öre S:mt: nu betalas afraden i Kopparmynt. Namn påfjällen

fom

de

(kat¬

ta _{före, finnas ej fa många} uppteknade;

ål-jefl vet _Lappen att namngifva nåftan

hvart

fjäll och _klippa,

_(å(öm

;

Jumafjoll,'Storfjäll,

Tjällpanklump,

Braäegubeh,

Herkdlfjåil

(+)> flera fadana främmande namn att förbigå.

, ' . IQ. .

§.

Till afrads inkomfterna kunnamed fkjål

föras _{afrads T/de-fifkeriema, h vilka i Ijälfva} landet icke åro få _{månge; Utan finnes måfl} uti _{Utfkåges Socknanra fom åro vid} landa-måret och _{fjållen belågne Ibland}

_tide--fl¬

ik eriérna förekommer i (vnnerhet

Lax-fi-fket iFarjs- Socken uti

Råkntida

alfven

(**),

hvil-(*) Sajes fordom varit deras Offer-Halle och

och _{begrafnings- plats,}

(**) Jag må cj vid detta tillfälle förbi gå, att

körtel_{igen omforma!a Lax-fanget i denna}

ålfven, hvilket på följande fatt går for fig:

melian _{början afJulitoch till 2, a 3 veckor}

efter _{Olofs-måsfa, då mäi'la Lax-fifket}

pa-flår, brukas farfs-byggniugar, hvilka åro an¬

tingen fkått-fårfar, fom fkjutas ut visfa ti¬

<3& ) o ( <2ft 23 hvilken icke allenaft _{Sr.märkvärdig; fordet}

Storjjon leder igenom henne fatendafte ut¬

lopp,

utom

det

hon har

måft

oräkneliga till¬

flöden, både ifrå fjållen, cch annorftådes igenom otaliga backar och fumpiga orter;

B 4 utan

åro ute»', dcsfa fårfs- _byggningar utfåttas

ltundom 8 eilet 14 _dagar förr, ibland äter

få _{mycket efter Midfommaren , allt fom}

fjäll-floden forehäller lig. Warande, de fom

idka detta _{gjöromålet, ej lardeles nögde,} Om de målle utreda fina fårfs-_byggningar

långe for Midfommarenj ty dågrundas

gjär-na värnet ut till des denrätta tiden kommer

att _{fånga Lax: och år att agta, att fedan} den llöire Laxen återvåndt att _{fliga, kom¬}

mer en fmårre _{efter, och} alldrafifl: _{ett flag}

fom kallas Sik-matkar. Sedan begynner

man _{draga noten, lom där år tvåggehanda}

lang-not och natt-not, bagge dragas med 2. båtar _{längds efter ftrommenj menden förra'}

landlåggesoch den lenare icke, Den förra

dragés 1. högfl: z. gånger om dygnet, den

fenare allanätter till _{början afSept. Under}

det att fårfs-byggnaderna _{aro ute,} flika de

ock lax med nät _{på de ftållen, fom åro} der-till _{beqväma j dock ar öfver allt råtta tiden} att bruka nåt ifrå Michaelistill Andersmåf-fo tid. I vrak-eller _{fidtt-bus fom de eljeft} kallas, af hvilka fifkebragder i Ragwnda alf¬ ven 2. allenalt åro, fångas Laxj men på o-lika fått _{; ty i de fenare inflyter Laxen af}

lig fjålf, och 1 det förra äter föfes han in,

Somma-24 <35> ) ° ( <S5>

utan ock äffitt brådftortande _fall,

ren eller _{Allhelgona tiden, når många fmå}

floder _{komma, hvilket kallasupplopp.}

Än-teligen griper man ock honom med

lju-ftrande, hvilket ftundom plär gäfor figun¬ der det _{grafeliga vattufallet, dä vid en}

får-deles _{tjänlig hälla kan fås nägra}

fommarti-den, når ljufa dagen är. Genom forrut

nåmde fifke-fått vinnes mäft _{årligen unge- '}

gefår 10. till 30. tunnor Lax. For goda

märken till _{ymnigt Lax-år hålles i gemen:}

nar om våren flor flod växer_{j när Ilar* vär¬}

ma infaller om _{fommaren, då Laxen foker}

frifkare _{vattnj når Lax-gjefar eller Måfar}

vifa _{lig i någon myckenhet•, men i} fynner-het då_{hafs-ifen drifves till alfvens mynning} där Laxen år van att _{upplligaj åfven ock |} då vatnet okas i henne fent _{på året, eller}

fom det heter _{pä vinter-talet, hvilket efter} gemena mans foregifvande tager fin början

efter Michaelis _{tid, på hviiken den mäfta} Grå-Laxen vankar: hviiken ock vid tillbaka

flyttandet till fpakare vatn, antingen i

fjå-lar eller vid Aromm-och hafs-bräddar _läg¬ ger fin romm eller åggj Att nu ej fångas

la flor _{myckenhet af Lax fom i fordna ti¬}

der, hålles fbre till en del utom annat

ord-fakas _{dåraf, att ålfven in emot hafvet,}

tå-dan Laxen _{fliger, grundar igen af fand och} grus, fom föres tillhopa afdet myckna _trä¬

virket , hvilket flyter med Arommen

utfo-]Je, åfven då trån _{nedhugges, fom fla nåra}

till A-_{dalen, hvilka med fina djupa}

a _{) o.( gj& 25}

fen kallad,

hvilken hindrar

Laxens långre

ftiganded ifrå hafvet.\ j

'

■

y. . - XI

Af fådana Afradsland hafver från ur¬

gamla tider afrad under namn af Skhjfkutt

fallit; utan tvifvel af det fkjål, att landet för fine _vidlöfrige

_{fkogar kunde}

_{Mttafl betala} fkatt utaf fitt_{jagande, Om denna Skinfkatt} talar Arendt Rerndtsen Bergen uti

Nor-gis befkrifning z. Del. 2. Bok: då i

förflo-ne _{gafs af} hvarje _Rök eller _{matlag i Skin¬} fkatt*ett Ekorn-fkin; hvilken _afgift dock

förhögdes, att i flåliet fordrades ett

Lekatt-jkin, föm fkulle fri hufvudet till och med

rumpan äga -alns längd ochtvå tumsbredd: hvilket _{gamle män intyga fig hört af fina}

förfader, och dels utom afde Danfka upp¬

börds-böckerna lårer det kunna befannas.

Ytterligare månde

Danfka

Stifts-Amptman-nen eller Lands -Höfdingen i Trundhem

FredricUhrnetillika med Hemming

Skyt-te, fäfom Commiffarierår 1639. till pennin¬ gar afradslägga de hemman

fbm

hade

djur-B ₅

_iH*

hålla fandbackarna _{tillhopa, famt dårpå ge¬}

rn11 _{lläppes uti dcnfamma, hvarigenpm bac¬}

karna _{upplosfas, hvilket allt med} hvarje-handa andra _{tillfälligheter fmåningom}

fam-mangyttrat, anfenligcn kan hindra Laxens fart.

l6

fångs fkogar, fåfom ock de lågenheter,

hva-réft _{tillgång på MyY-malm fig vifte : detta} afrad år nu i våra_{Jord-böcker vidflika hem¬} man anteknat under namn af _Skin-Jkatt.

12. _§.

Änteligen hlefvo, efter Gen. Majorens

och Lands _{-Höfdingens Herr Baron Cari} Sparres _{befallning af den 3. Maji och 2,5.}

Junii är 1666, Lands-Kamereraren Herri

Carl Isacsson _{Broms, och Krono-Befall.}

ningsmannen Herr DanielBertillsson för¬

ordnade, _attf

_fom

_{orden lyda: Nogä}

ran-faka, drfara, och

efterfråga

allehanda Kro-nonesBåxflefkogar, _{Afradsland, Ödes-hålen,}

Tide-ffkerier, och andra defslika

rättigheter

j

uti _{Jåmteland: och fåkaatt kunnaalla}

fäda-na Kronones immediate rättigheter, _{fom till¬}

fårene icke voro

fkattlagde,

emot ett viß

dr-ligt afrad Taxera och

afradsldgga.

Sådant

blef ock _{efterkommit, hvilket bemålte}

[katt-låggnings-Måns hållne ranfakningar utvifö.

Åter blef_{uppäLands-Höfdingens Hr.}

Gref-ve Gustaf Frölichs fkrifvelfe _{af den 4.}

Febr. _{1698 vid Härads-Tingen en under-I}

(ökning om Krono-Afradslanden

förrättad!

af _{Härads-Höfdingen Herr Eric SRarman} och Krono •Befallningsmannen _{Herr Lars} Backman i Jåmteland: då en _ny

Taxerings-långd och Jordbok öfver _{afrads-penningar¬}

) c( 27

na blef infattad, och den _22.

Jul.

famnia år

underfkrifven, famt med Landets infegel

faftflåld,

13-

_J<

r ,.

Hvad _{angår den äfdråge Kronan}

_for

_tiden

af _{Jåmtelands Afradsland äger; lå kan}

_dea

båft _{aftagas utaf nedan}

_fMende

_{lårfKllta Ut¬}

drag af den Fortekning;jämte

deras

ungefår-liga lynde, huru mänga

åboer

hvart

och

ett

nyttja, famt hvad derfore i

afrad

gifves;

fbm

Fält-Bokhållaren i _{Jånfteland Herr}

_Johan

Sundell, i Jprdbockcrna

iitfokt,

utom an¬

nat, han _{mig i} denna laken

till

upplyfning

benäget

meddelat:

hvilket

allt

jag

med

vörd¬

nad och tackfamhet årklnner. Utom defs

finnes val ånnu _{flera, fom äro} hemman, ruffhåll och boftållen _{underflagne; men}

_fom

de åro uti hemmans räntorne inbegripne, famt under andra titlar åro

_nyttjande

ägendo-få _{går jag dem}

_förbi.

mar RAGUNDA Socken. Alraus-Gifvarc 1 2 3

Dofviken, ett Ilat te-lätid r

Sill_{siandet, fäbod-och flåttelapd}

Hcillefjo och Kallsiandet^aga famma

foi-män - -

-ILunds_{gårdsiandet ammaågenfkap}

Pulgärdsiandet, fämma Bjärtmojkogen, lamma

ScittJjo landeti famma

8 En Afikid Silf/mt. Di, 1 öre 7Å pr> I 8 — I I 4 8 12 — —— 12 12

b

8 <3& ) ® C

En_{fkogs par\cmellan Sättfjolandet} och _{Krångeds fkattefkog}

Getans-färsfen, ettfifke

-Hölandet, _flåttegods 0

En _{fäbodvalllnnotnÅngermanlands}

rågång. ....

Run-rnytorna och Gräsflor.

FÅRS Socken.

tärfjolandet fåbodftålle och

flåtte-land.

-Järfjolandet, ilåttegods och

filke-vatn.

-Giidfjolandet, flåttegods.

Aslandet, dito.

Degerlandsiandet, d ito. Bijkopsgärdslandet, dito.

Uti_{Lax-fifket i Färfs Socken åro}

hela Sockens åboer _deltagare,

vid _pafs.

-HALLESJÖ Socken.

Defs _{Afradsland, tili hvilket hora}

fåbod-och _{flåtteland,fifkevatn,} lamt _{fkog. Djurfång: brukas af} hela Socken.

HASJÖ Socken.

Svedjelandetår aflika befkaffenhet

fom _{Hällefjo afradsland,}

STUGUN Socken.

Stuguns Sockens Afradsland åro

flflbm de näftforrut _{flående, och}

nyttjas af hela Socken.

RÅF-24

var <1X3 Var C1X3 )o(. RÄFSUNDS Socken.

Fröiingslandet äger flätteland,

bodltalle, filte, djurtange,

Bådfjolandgtydito,

Kalfåjen1 dito.

Hållbärgs filte.

Sunds och_{Forbergs filte.}

SUNDSJÖ Socken, Fißiefjolandet, j öftbyn Gränfjo Börjefjo Bjudkjålen. BRÄCKE Socken. Ärrkjålåalen.

Gimmen, filte, - flått., iabo

Hemjkogen, - dar, djur

Askjälen. - fångs fto

Asmarken. - gar,filte.

Mar_{log, filte.}

BåDSJÖ Socken. Tjutboda. F_{tugufjÖlandet.} Far_bergslandet. BRUNDFj^O Socken. Gräfsäfen, fåbouftalle, flått.c Itog. - -

-Kjälen, fåbodftålle, myre-flått.

Bjärte,Ödes-bole, fåbodftålle,!!

och _{Itog. »} Hornfjv, dito, , B_{ole, dito.} Gjärde flåttegods ^9 4 I ib a .0 I — o — i8 6 I 4 2 I 2 1 O 3 I 16 5 I 16 a ₄ I ■ 5 2

i

1 — 12 6 I26 2—. 11 * 3— 24 4 I — 4 I 16 T 2 ₈ 3 J 7 I 24 12 8'— 2 2₁₃ ' .4 I — 2 — r/ I I I I Slätte»

jo ) ° ( as

Slätte, Ödesbole, fäbodar, flått, fkog.

Hällfia, dito,

LÅCKNE Socken.

Öfierlofsafen, odesgods, fäbodar

flått och _fkog,

Fäfkrlöfsäjen,åMo *

Fule, dito ...»

Bergsbole, dito.

Lokebble, dito. *

Peder_{sänge,fl ättel and}

MARIEBY Socken.

Tv_{ålsafen, fäbodar, flått, fkog.}

NÅS Socken.

Klappgjäle, ilåtteland. Mänfla läggden, dito.

Scutlågden, dito.

SUNNE Socken.

Gilleräfen, odesbole, fäbod ftållc

flätt och _fkog.

Svindalen, af famm a fragd.

Tär_{rufen och Renäfen, labod flall}

och_myre-flått.

Stenånge, Benfur ochBacken, flåtte

gods,

Mänsäsldggden, famma.

Bala_{fen, famma.}

Lekar_{dalen, fäbodar}

FRÖSÖN Socken.

My, odesbole och flätt.

&S> ) o ( (LOV* 6 9 12 Skedompåito. .#7Y///tfV,6desbole5 fåbodftalle,fkog och flått. -Ofiemifsäfen,dito. f HALLENS Socken. Rismyran, myreflått. Storftoholmen, dito.

TöVf- och _{Hallbodarna, flått och}

fl:og.

Ett _{Hfradsland och fåbodftålle.}

Backen, flåttgods

filfcevatn

Annefjoy och Gogsfjo Emma

Quitjlejfamma

Qu/tfle-dn^ famma.

lidefijket,emelianBrafiadoch Hål

jcfund. -

-Kongsbble, flått.

MARBY Socken.

Kiappkjälen, fäbodHalle, fltog o c flått.

Damä, quarnftälle. * BaRGS Socken,

1 _{Lille hallen,}

djurfång oeh betesra

2 _{Galän,flåtteland.} 3 Haliajen, _dito. 4 dito. - -5 Litjjun» 6 _{Tarsmyrlanäet, myr-flått.} 7 Träsås bogen. -8 _{Fudé) i knjpmyrtfliupen} Lh-4 5 6 7 8 9 10 11

32 9 JO II <35> ) ° <■ Qj<J)Vr 1 2 3 4 f 6 7 8 9 10 11 12

Läsfjvlandet, fkogoch flått.

Bäljesmyran, myr-flått.

Dofvelsäfen, fåbodftålle och flått.

KLÖFSJÖ Socken.

Kloffjo fjället fåbodar med flått.

RÄTANS Socken.

fjuarnfjboch Rätans afradstand.

DjupäL

Ronbergs kjålen.

Kläcksäs_{kjålen,bekant iblandannat}

fören ymnig myrjärns

tilver-kning.

-OVIKENS Socken.

Nygård och Klingfiad,flättegods.

Läckas och ViVs-bodar? Alla defh Mantelsåfen och Täß-nårs bodar' Ljå- bodar. Långbodar Norra Jrådalen. Södra Arådalen. Gallbåcks bodar. -Jrådalen. Stugttbåcks- och Ttf/-fkafts bodar.

Bugärds bodaroch

Jjfn.

Gråftåbodarmed

Lof-bäcken. åro fåbod. hvilka _äga ettförtråt. feligit be¬ te. Hårifri kommer ock det måfta och

^hårligafte

fm_{or, fomi} gulhetoch fetma vida öfverg.allt annat, det¬ ta betalar man och i r*-16 io 6 4- 3-ios

<35. ) O C _{as n}

*3 Torells vallen. landettne- ₃ —-16

14 Palsbodarna med _håft- raånannat.

fjoH, _{Skog måft} 3 —

24 15 Muftebodarnaoch _{Vifl- afgran.De}

fjrn. mail. dock 4 i —

16 Dillne vallen i_fynnerhet 4—

12

*7 Dorfta bodar.- Arådalarnar4

—

16

18 Gamla Norr_{gårds bo¬ agafifke}

dar. _{och. djurf.}'

3 —

24

19 Hanabacks fifke j - 1 24

20 Ett _{fjäll, fåbodar.} - 4 1

—

21 Trenne fmå fifke _{tjdrnor. -} i — ₆

22 _{Yttergurckeh, fifkevatten. 5}—

12

23 Raffjåy fifke» »I —

2

MYSKJE

Socken.

2 Norra Land_{fornsfifke och}

Björne-bodarna. - ₁₀ 216

2 _{Vaflerhalloms bodar.} 2—

8 3 Kafeböle fiåtrgods. - 2 — 16 4 Matnäs öre-fifke - 6 — 24 5 _{Landfoms fifke.} - ₃ -— 24 6 _{Elfven, flått.} - 6— 24 n /! Svedjelandet, dito. 6 i 16 8 _{Hbgs boda(, fäbod'-lagcnhet.} 7 1— 9 _{Hällebärgsbodar;} -5 — 10 _{Allafen. -»} -5 i J— ti _{Ångra bodar.} • 6 i— 22 Fude bodar. m 7 i _2-4 13 Allas bodar. 6 i 16 14 Galle bodar. -5 i —

15 Svedie- och Pär_{sällandet, fåbodar.} 8 2 —.<

16 _{Aränäfet, dito 4} 1 20

HACK-54 ) ° ( <2&>

HAGKÅS Socken, Gillhåfs kjalen, fäbodltålle, flått

och _fkog.

Rodfijo fifke. - *

-Rådbergs fifke. -

-Nack.fia ftrom godt Laxore-fifke,

qvarn-och fägftälle Sanne _{pantegods, fl åltelund.}

Billfla odesbole, dito

Saloms_{låggden, dito.}

Björnriken, dito.

UNDERSÅKERS Socken*

Hätteland,° _{l •}fäbodar, flåttoch fifke.

Ammer, dito.

JValådal, fifke.

Skjutsfijke med Groplingen^ dito.

Anjansfijke.

MÖRSILLS Socken*

Djupfjon ochBäften, fifke.

Hat_{erfjon, dito.}

Huker, dito. .

-ÅRE Socken.

Ranbårgs flåttånge. * *

Anfjofifke,

Landråun, Kjofjonochann, fifke.

Rånfjofijke.

Bads_{[jon, -}

-Håggfjon.

-Norra _{Renfjofifke. ■*}

Äggesfjon.

Gullfins dalen, dito.

32 6 10 3 II i 16 5 3 i 2 5 12 2 i 3 6 3 3 3 1 2 2 4 i 4 2 I 3 3 f 3 2 i I _{4 16} fi i 3 24 2- 24 4 i I6 5 16 3 24 3 12 2" I

35> ) ° ₍ 35>

KALLS Socken.

Ti/fiveils båta och _Hammarån, fa-bodar ochfifke.

BårgijSn - ' hijkviken. + Segerdalen. - • Finningen. - -Torråns_fijke. /Injans fifke. -Fjällandet, fäbodar. OFFERDALS Socken.

["tillförnefor4dal.4<

Anpesäåtter f Skinlkatt;men nu i

'v:tån / /1°.. „ tdermftboletsftomn

Fjonßad, flattCg.'^rättigheti Offerdal,

Ojfierdaljke fjåheninnehafvasafla]

par.

Tvär_{ån, fifke.}

Ranno _fifke. • •

Ålder_{fjället, fifke.} Fijkviken, fifke.

fjärden dito.

ii

9 /Invåigen, fäbodar med fifke.

10 _{Åkern, dito.} 11 _Dynfijke.

12 _{Gyfin fifke. -}

-13 Kjefås, fäbodar. •

14 Hållen och oxbole, fäbod.

15 _{Kinneråfen, dito*}

16 An_{gesån, fifke. /}

17_{jQfierlångan, dito.} •

C/ 2 /#• d . 3 9— 5 1 ₄ 3— 24 2 j ₁₆ i i 16 i— 12 4 i6 4 24 i e -24 IC_*5 . 2 i — O D A i — 4 3 1 24 4 — 24 r _i — ■ '3 3 2 1 — 4— itf i i — 3 -■ 24 i — 24 i —-24 9 1

3<S <Kb ) O ( <35

18 _{Loftjärns berget.} 2— i6

ALZENS Socken*

i Kjetlärbote, _{odesbole, fäbodar, (lätt}

och _fkog. 3 I —

i Stor_{kjälåfen,fäbodar,fkog och flatt.} 3 I—

3 _{Rännärbdrgsfäbodar,fkog och}flått. 3 I ₄

4 Kluks bodarna.. 3 I 16

5* Lars Bungts bodar. 4 3—

6 Ttterå _{myra och fkog.} i i—

7 Ttterå_fifke. 3 3 12

8 äfter Kjälen, fäbodar. 9 416

9 Rångtjarnen. 5 I — 10 _{Rifeodesbole.} 2 i — MATMARS Socken. i _{Nybodarna. 4} t— i Gamla. bodarna. 3— 24 3 Damåfifke. 3 16 RODONS Socken.

I tVå(lernifsåfen\ _{odesbole, fäbodar,}

flått, !kog. 4 4II

2 Eds _{afradsland) fäbodar, flått 5} i ₁₆

NASKÅTT Socken.

I Faxnälds _{bäcken, fifke.} 8 i 16

Näldbäcken, dito. 4—

12

ASPÅS Socken.

i _{Näfverän, fifke.} i —

24

2 _{afradsland) fkog, flått, fäbo¬}

dar. « » a i —_

3 Långa ftromfifke. IO—

24

Kro-1 2 3 4 f 6 7 8 9 10 11 u 13 14 15 16 17 18 J9 20 <&> ) o C <35

Kroken och _myran.

Fäbodßälletpä Lundjjöfkogen^ätt.

O AS Socken. a» _{fifke, - '} -Elfven, odesbole, (lätt. Kånckebacken, dito» Angfjö, LITS Socken. Fårjefladen. Ed_{fla myr-flått.} Gjcrvågslandet, flåtteland. Lundvägen,dito. Frättjårnen, dito. Nåter_ängslandet, fäbodar, flått. Kjårndalen.

Sänfjolandet, fäbodar, flått, fifke.

Brev_{ägs on, flätt.}

Brynegärdslandet flått och fifke,

Längkjälen, fäbodar,flått,fkog.

Lådrogslandet, flått, Fjålelandet, fäbodar flått. Svanmyran. Brenne myran, gården, n /7 n° Storflon, flatt.

S(infjÖlandet, fäbodar, flått, fifke.

Skjärhällsfladen, fifke.

Betesmarken emellan Lundvågsoch

Fr_{ätttjärnsafradsland.}

KYRKAS Socken. Jlfvars bok) odesbole^ flått.

C ₃

<?«»-ic

i

4

38 £& ) o ( <£& 1 2 i 4 5 6 7 8 9 10 11 I2 13 *4

Gunnils _{hole, dito.}

Ismunds_fijke

HÄGGENÅS Socken.

Fyrkjälen, ilätt.

H&bfß fijke. - ^ ,

-Flammor_{dahfkogm, anfen]ig mark.}

Elingsndfet^ fäbodar, ilatr. FÖLINGS Socken. Uti _{Folings afradsland,år hela}

foc-ken_delaktig.

HAMMERDALS Socken. Lordslandet, fäbodar, flätt, (kog. Solbergslandet, dito»

Edsjkogen, dito

Fyrings _{kjäleny dito.}

kfillen, dito.

Gäxfjolanoety dito, med fifke»

Öjerfkogen, dito,

Mullndslandet, betesmark.

Läf

_{fijket, -där}

_{vid odesbole.}

Granås_{jkorcn, fifke.}

Gjdrviks_{Jkogen, fäbodar, flätt,fifke.}

JVallfijket.

öfiervatnet fifke.

Ett _{afiradilandy dito,}

STROMS Socken. Fijkälandet fiflte. Renfiilandet, dito» Hjärme fijke;

Ögé

3 2 3 i 16 > v 16 4 i6 16 |6 13 f 20 [2 4 16 2 -2 ₈ 3 i 16 6 i 6 8—28 i _—24 3 i 4 3 i ? i 4 ' I2 4 2—16

(25 ) © ( (25

Ögelßromsfifke, bredeviddettahaf

vanu4 _Nybyggarefatt figned Renan, fifke. Hatugla, dito. Små vatnet, dito. Efpnäsfifke, Xijäd'dedeßvLo* kroßvik, dito.

Ett_{fifke i Quarnbärgs ['jon,}

Lapp-räntan^iomutgjoresaf6fjåli

i _firpm,

-Allt dettarantar nu tillhopa. De _{Afradsland,fom under fjålfva}

hemmansråntor åro _begripne,

finnes _{beftiga till}

Vifla _{fkogs-lågen åro undernamn}

af Skinlkatt i våraJordbocker

tillen fumma af Tillfammans 1* 53o 131 991 1653 8 H 16 24 12 12 12 22 14 22 I4.,

§•

Ingen ting

/kulle

jag

nu

högre

6n/ka,

än att åfven nu tillika kunna gifva min

låfa-re ett fullftåndigt begrep,

angående de

före-nämde Afradslarids indrågtighet for dem, till

hvilka de åro _upplåtne.

_{Jag har}

_{ock vid det¬}

taarbetets början varit finnad att utfåttadem till fitt areale innehåll aftunneland, bördig¬

het med fiere _{omftåndigheter, /om uti}

Ca-merakhushållningen /kulle kunna

haft fin

goda nytta.Jag

hade åtminftone

föreftålt

mig