• No results found

Några bronsföremål i Örbyhus slotts samlingar Cederschiöld, Louise Fornvännen 61, 40-42 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1966_040 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Några bronsföremål i Örbyhus slotts samlingar Cederschiöld, Louise Fornvännen 61, 40-42 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1966_040 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Några bronsföremål i Örbyhus slotts samlingar Cederschiöld, Louise

Fornvännen 61, 40-42

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1966_040

Ingår i: samla.raa.se

(2)

Smärre meddelanden

Några bronsföremål i Örbyhus slotts samlingar

U n d e r tiden 1892-1900 ägdes ö r b v h u s slott i U p p l a n d av friherre Fredrik Barne- kow, h e m m a h ö r a n d e i Skåne och samtidigt ägare till Araslöv i Vinslövs socken i Kristianstads län, Det måsle vata g e n o m Fredrik Barnekow, som en dolk med n i t h ä l för lästet, 2 fragmentariska rakknivar, elt litet knivblad, en starkt fragmen- tarisk p i n c e t t och ett måtukärsformigt bleck, allt av brons, införlivats med ö r b y - bus slotts samlingar. De bar sedan länge förvarats i en ask, i vilken det st;n skrive) med blyerts: » I n n e l i g g a n d e Bronssaker 1 Celt, 1 R i n g , 1 T ä n g , 3 (svart att läsa kan möjligen tydas som en tvåa), Knifvar, 1 h a l l r u n d plåt, 1 Pipa, 1 Dolk af flinta fastsittande vid en bit af ell kärl, f u n n a i t r a k t e n k r i n g Imiiieleii och U p p m a n n a sjön i Kristianstads Län. Köpta — > (oläsligl) 1899 F. Bw.» Såsom fram- g å r av o v a n s t å e n d e s t ä m m e r ej askens n u v a r a n d e i n n e h å l l med d e n n a förteckning.

Sannolikt iir dock d e två r a k k n i v a r n a , d e t lilla k n i v b l a d e t , p i n c e t t e n och pryd- nadsblecket. desamma som u p p t a s i förteckningen, p i n c e t t e n såsom »tång» och

prydnadsblecket såsom »1 halfrund plåt». »Celt» skulle kunna åsyfta dolken, men

d e n n a b e n ä m n i n g b r u k a r i äldre h a n d l i n g a r avse yxor av brons. P i p a n och den

vid en bit av ett lerkärl fastbundna flintdolken, som en gäng förvarats i asken är förkomna, i stället ligger där nu ett obestämbart och starkt förrostat jämfrag-

m e n t .

En viss osäkerhet kvarstår alltså beträffande de torftiga fyndomständigheterna, åtminstone vad det gäller dolken. Föremal från saviil äldre som yngre bronsåldei

och kanske även medeltid ingår i d e n lilla samlingen.

Dolkens basparti iir halvcirkelformigl utsvängt och h a r lyra, ca 4 cm stora, ore- g e l b u n d n a nithål fiir lästet (fig. 1: 1). Bladet iir av t r i a n g u l ä r h u v u d f o r m med raka eggkanter. Dess mittås är r u n d a d , ca 2 m m bred, linnes på bägge sidor och u p p h ö r mellan de tvä mittersta n i t h ä l e n , diir hela k a n t e n f ö r t u n n a t s och inpassats i fästet S p e t s p a r d e t iir nu a v b r u t e t och dolkens n u v a r a n d e längd iir 10,5 cm och dess största tjocklek 0,4 cm. Den iir till största delen belagd med grön p a t i n a och eggarna iir frätta. Den b a r gjutits i tvådelad form, hålen för n i t a r n a har slagits u p p , och b a s p a r t i e t och kanske också e g g k a n t e r n a h a r efterarbetats g e n o m ham- ring. D o l k a r av d e n n a typ i N o r d e n leder sitt u r s p r u n g från Aunjetitsområdel i östra M e l l a n e u r o p a . Den bör tillhöra tidig b r o n s å l d e r .

1

R a k k n i v a r n a iir o o r n e r a d e , och bägge b a r säkerligen haft tillbakaböjt skaft, men bara d e n ena h a r skaftet delvis bevarat. D e n n a kniv (lig. 1: 2) har fragmentariskt blad med ä n d p a r t i e t a v b r u t e t , och ocksä dess d u b b e l t t i l l b a k a b ö j d a skaft slutar m e d ett b r o t t . Skaftet kan ha avslutats av en l ä g e l p r o t o m eller en liten spiral-

1

Jfr J. E. Forssander, Der Ostskandinavische Norden während der ältesten Metalheit

Europas, s. 190.

(3)

Smärre meddelanden 41

lig. 1. Bronsforemäl, troligen frän Skåne. 1/2.

Foto N. Lagergren, ATA. — Hronzc objects, probably originating from Skåne.

u p p r u l l n i n g . Bladet h a r rak ryggkant och e g g k a n t e n , som n u är mycket skadad.

h a r väl till största delen löpt parallellt med d e n n a . E n a sidan av k n i v e n är belt p l a n , d e n a n d r a h a r en svag välvning av ytan. Kniven tycks vara gjuten i tvådelad form m e d ena formhalvan p l a n .

3

Skaftet kan vid g j u t n i n g e n ha utgjorts av e t t fortjockat stavformigt u t s p r å n g , som sedan smitts ut till slutgiltig form. Dess ten är n u fyrsidig. Knivens n u v a r a n d e längd iir 5 , 9 c m , m e n d e n u r s p r u n g l i g a längden biir ba varit 9 å 9,5 cm. Dess största bredd är n u 2,1 och största tjockleken 0,2 cm.

D e n iir belagd med g r ö n , delvis k o r n i g p a t i n a . Evert B a u d o u u p p t a r endast 3 svenska fynd av d e n n a rakknivstyp, och samtliga h ä r r ö r frän Skäne.

3

R a k k n i v e n s skånska u r s p r u n g blir j u h ä r i g e n o m ytterligare bestyrkt.

D e n a n d r a r a k k n i v e n (fig. 1:3) h a r skaftet helt a v b r u t e t , men d e t starkt u p p - svängda bladet bevarat. Den b a r gjutits m e n efteråt smitts, sä a t t d e n blivit j ä m n och t u n n — tjockleken iir endast 0,1 cm — och d e n är n u vittrad och belagd m e d g r ö n , k o r n i g p a t i n a . Knivens n u v a r a n d e längd iir 8,7 cm och b r e d d e n 2 cm. Även d e n n a r a k k n i v beir som n ä m n t s ha hall tillbakaböjt skaft, e v e n t u e l l t m e d spiral- u p p r u l l n i n g eller fägelprotom som avslutning. Att i n g e n t i n g av skaltet bevarats kan b e r o på att den i likhet med en rakkniv från V r a n a r p , Östra T o m m a r p s socken i Skåne,

4

haft skaftet separat p å g j u t e t och a t t d e t därför helt lossnat.

- Hans Drescher, •l'iiteisu(huiigen der Technik einiger bronzezeitlicher Rasiermesser und Piruetten», Die Kunde 14, årg. 1963, s. 125 f.

3

Evert Baudou, Die regionale und chronologische F.inteilung der jiingeren Bronteteii iin Nordischen Kreis, Stockholm 1960, s. 34.

' Brita Malmer. »Fin Rasiermesser mit aufgcgosscncm Griff aus Vranarp, Ksp. O. T o m a r p .

Schonen», Meddelanden från L U H M 1958.

(4)

42 Smärre meddelanden

Enligt E. Baudou

5

kommer bägge rakknivarna under dessa förutsättningar att sannolikt tillhöra per. IV. Rakknivar med dubbelt tillbakaböjt skaft tillhör näm- ligen enligt honom denna period, medan rakknivar med tillbakaböjt skaft och starkt uppsvängt blad tillhör per. IV eller övergångstiden per. IV-V.

Det lilla knivbladet (fig. i: 4) med matten 5,9 x 1,4 x 0,1 cm har troligtvis gjorts av en skära av den enkla typen, beskriven av Axel Steensberg," med låg mittås pä ena sidan och andra sidan flat. Den har frän början gjutits i form med ena formhalvan plan. Dä skäran blivit bruten eller pä annat sätt skadats, har cn del av den omarbetats till kniv genom att man tunnhamrat och slipat till eggar vid bägge längkanterna. Knivbladet har en blank, blägrön patina.

Den starkt fragmentariska pincetten (fig. 1:5) är gjuten i ett plant stycke, som gjutformen från Varvboholm

7

visar, med ena gjutformhalvan slät. Efter gjutningen har den först ornerats och därefter böjts. Dess inpunsade ornering består av en enkel linje utmed kanten samt på bygelns ena sida inpunsade trianglar (tällda så att ett litet upphöjt zick-zackband bildas, trianglarna följer sedan skänkeln pä samma sida och deras baslinje bildar en sammanhängande linje parallellt med och innanför den kanten följande enkla linjen. Detta är ju en vanlig ornering på pincetter under per. IV.

H

Pincetten och den ena eller båda rakknivarna kan mycket väl ha hört till samma gravfynd. Den bar en grön patina delvis med ljusgröna frätsår av samma matta till halvmatta typ som rakknivarnas, helt olik knivbladets blanka ytbetiickning.

Vad slutligen det månskiirslormiga bronsblecket (lig. 1: 5) med en (törsta längd av 2,4 cm beträffar, bar det antagligen varit fastsatt pä ett underlag av tyg, läder eller möjligen trä och är antagligen medeltida. Hälen för fastsättning har bara 2 mm diameter. Blecket har eu mörkgrön, blank patina och bär spår av filning.

Louise Cederschiöld.

Summary

Some bronze objects in the collections of Örbyhus Castle

T h e author describes a number of bronze objects which have been preserved since the end of last century at Örbyhus Castle in Uppland but were in all prob- ability brought there from north-eastern Skåne by the then owner ol the estate.

There is, however, a certain doubt about the find place of one item, a dagger blade from the early Bronze Age. In a list accompanying the objects there is no mention of a dagger, but there is reference to a "celt" (in Sweden, also, according to the older terminology) this word signified a bronze axe. Apart from this the collection contains two fragmentary razors, a fragmentary pair of tweezers and a eruele knife blade probably made from a Bronze Age sickle, all these being from the late Bronze Age, and a small decorative foil. probably medieval.

1

Baudou, a. a., s. 34 och 39.

" Axel Steensberg, Ancient Haivesling Imjileinenls, typ V, s. 70. Fig. 26, Köpenhamn '943-

7

Andreas Oldeberg, Melallleknik under förhistorisk lid, del II. fig. 279 I.und 1942.

8

Se t. ex. Oscar Montelius, Minnen från vår forntid, s. 72, Stockholm 1917.

References

Related documents

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Sveriges äldsta och norra Europas näst äldsta hällbildsdokumentation – en notis om Johannes Haquini Rhezelius antikva- riska resa till Öland och Småland 1634.. Strängnäs,

Gåtfull Ulf – en eftersläntrare till den vikingatida myntskatten från Store Valby på Själland.. Two 15th century

Uppställningar och utställningar av äldre kyrko konst från omkring 1850 fram till idag.. Anmälan

Hedell senare lyckats konstatera ytterligare en art, nämligen sutaren eller lindaren (Tinca vulgaris), representerad genom ett enda ben, en dentaldel.. Osson [Oddson]

Schic- manns bearbetning och (a) utan alt meddela detta lill undertecknad, som pä denna tid dagligen arbetade på Statens historiska museum, och vidare (b) utan att meddela

spetspartiet, då de brustit i skafthälen. Av dessa hackor, som brustit i skafthälen, fin- nas ett par bohuslänska, som i det åter- stående näck- eller spetspartiet försetts

Benföremål från mesolitisk tid, som bevarats till våra dagar, ha ofta legat i mossar. Härvid uppgavs, att den påträffats i en torv- mosse på Stora Djulö ägor, på ungefär