Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Rapport R63:1975 Människans reaktion för torr, fuktad och inter
mittent fuktad luft
Lars-Olof Andersson Pontus Frisk
Börje Löfstedt David P Wyon
Byggforskningen
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND SEKTIONEN FOR VÄG- OCH VATTEN
muoum
Människans reaktion för torr, fuktad och intermittent fuktad luft
En experimentell undersökning i stora kontorsbyggnader
Lars-Olof Andersson, Pontus Frisk, Börje Löfstedt & David P Wyon
I rapporten redovisas en undersökning som gjorts med avsikt att klarlägga de olika klimatfaktorernas betydelse för upplevelsen av inomhusklimatet, i första hand temperatur- och fuktighetsupple- velserna samt luftkvalitetsvärderingen.
Undersökningen omfattar två huvudde
lar. Den första utgör en inledande över
sikt över liknande undersökningar, vil
ka utförts under senare år, samt en om
bearbetning och delvis omanalys av des
sa undersökningars primärdata.
Den andra delen omfattar den egentliga undersökningen, vilken är baserad på ett omfattande fältarbete med ett stort anta! utfrågnjngar av kontorspersona
len i fyra stora kontorsbyggnader.
Svarsmaterialet har uppdelats i olika grupper och bearbetats statistiskt, delvis efter nya linjer, vilket bl a lett fram till nedanstående slutsatser.
Bakgrund
Luftfuktighetens betydelse för behagligt inomhusklimat har sedan länge varit fö
remål för delade meningar. Den åsikten har dominerat att konstgjord befuktning vintertid skulle vara absolut nödvändig i Sverige för kontor med hänsyn till per
sonalens välbefinnande. Rekommenda
tionerna om en lämplig relativ fuktighet har varierat. En undre gräns av ca 30%
RF (relativ fuktighet) har med tiden bli
vit ett slags rättesnöre, under det att den övre gränsen har varit mycket diffus. I praktiken har fuktningsutrustningarnas kapacitet i regel begränsat RF till 40 à 50% i komfortanläggningar vintertid, medan man i reklamen för luftfuktare kan finna omdömeslösa rekommenda
tioner för upp till 75% RF.
Avsikt
Föreliggande undersökning kom till för att med en kartläggning som grund läm
na rekommendationer med sikte på väl
befinnandet. Att den just inriktades på kontor berodde på att kontoren såsom arbetsplatser, aktivitetsgrader, klädsel m m är ganska likartade inbördes och representativa för s k ”stillasittande ar
bete”. Undersökningen avser endast människans direkta reaktioner för olika klimatbetingelser, m a o de omedelbara fysiologiska reaktioner, som är avgö
rande för välbefinnandet. Den har där
emot ej befattat sig med sådana direkta eller indirekta reaktioner, vilka kan ha sin upprinnelse i statiska elektricitets- laddningar vid låga fuktigheter.
Metod
Undersökningen baserar sig på 630 ut
frågningar av personer i fyra stora kon
tor av cell- och landskapskaraktär, be
lägna i Stockholm, Göteborg och Mal
mö, vid olika betingelser i fråga om inomhusklimatet. Insamlingen av pri
märmaterialet gjordes 1972—1973, allt
så före energikrisen, varför undersök
ningen var helt främmande för och opå
verkad av den propaganda som följde i bränslekrisens spår.
På grund av den milda vintern blev lägsta förekommande utetemperatur, vid vilken primärmaterialet kunde in
samlas, ej lägre än —2 °C vilket sätter en undre gräns för den styrda inomhus- fuktigheten av ca 25% RF.
Resultat
Undersökningen inleds med en översikt över andra undersökningar under sena
re år, framför allt sådana i klimatkam
mare, och särskilt de som utförts av An
dersen m fl (1972) och av Rasmussen (1971). Efter denna inledning följer re
dogörelse för den aktuella fältundersök
ningen, materialets omfattning, insam
lande och bearbetning i olika etapper fram till det statistiska resultatet, som förutom i texten är redovisat i tabeller och figurer.
Slutsatser
De slutsatser till vilka undersökningen lett, är sammanfattade under den sista textrubriken. Dessa slutsatser innebär att konstgjord luftfuktning ej behövs i Sverige vintertid över 20—25% RF (sommartid ej aktuellt), ifall man kan tillse att rumstemperaturen ej överskri
der 20—22 °C. Om högre rumstempe
ratur av särskilda skäl är nödvändig, är intermittent fuktning ett par timmar dagligen lika bra eller till och med bättre än kontinuerlig fuktning. Förklaring av
”Intermittent fuktning”: se text över fi
gurerna.
Byggforskningen Sammanfattningar
R63:1975
Nyckelord:
inomhusklimat, klimathygien, klimat
komfort, luftkvalitetsvärdering, fuktig- hetsupplevelse
Rapport R63:1975 hänför sig till forsk
ningsanslag D 892 från Statens råd för byggnadsforskning till tekn lic Lars- Olof Andersson, Saltsjöbaden.
UDK 628.88 613.16 SfB A
ISBN 91-540-2506-0 Sammanfattning av:
Andersson L-O, Frisk P, Löfstedt B &
Wyon D P, 1975, Människans reaktion för torr, fuktad och intermittent fuktad luft. En experimentell undersökning i stora kontorsbyggnader (Statens råd för byggnadsforskning) Stockholm. Rap
port R63:1975, 47 s„ ill. 15 kr exkl.
moms.
Rapporten är skriven på svenska med svensk och engelsk sammanfattning. En engelsk upplaga är även publicerad ge
nom Byggforskningen, med serienumret Dl 1:1975. ISBN 91 540 2510-9.
Distribution:
Svensk Byggtjänst
Box 1403, 111 84 Stockholm Telefon: 08-24 28 60 Grupp: installation
Kommentarer
Undersökningens resultat — ehuru helt oberoende av energikrisen — går i linje med de rekommendationer för energi
sparande, som under hand tillkommit.
Särskilt kan nämnas Byggnadsstyrel
sens ”Anvisning för energiekonomi, nr 27, augusti 1974”, i vilken man läser
under rubriken ”Luftbehandling”: ”An
ordningar för befuktning installeras en
dast då verksamhetens karaktär ur tek
nisk synpunkt kräver detta. "
Sjukvårdens och socialvårdens plane
rings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) ger i ”SPRI råd 5.17, november 1974, Dimensionering av luftbehandlingsan-
läggningar inom sjukhus”, under ru
briken ”Sammanfattning” rekommenda
tionen: "Luftfuktning erfordras icke av komfortskäl". Däremot kan enligt sam
ma råd vissa specialbehandlingar samt operationsrum med explosiva narkos
medel kräva 50—60% RF.
Nedanstående histogram är utdrag ur undersökningens figurmaterial och visar fuktighetens inverkan. Kategorin "Låg fuk
tighet” motsvarar ca 25% RF och ”Hög fuktighet” ca 40% RF. Diagrammen visar dels en lägre temperaturzon, 21—22 °C och dels en högre, 23—24 °C.
Särskilt intressant är FIGUR 2 där man utläser att i den lägre temperaturzonen "Låg fuktighet" förnimmes behagligt av en stor majoritet. Inom den högre temperaturzonen har däremot reaktionen "För torrt" tagit överhand. För den lägre tem
peraturzonen synes "Hög fuktighet” ge sämre resultat än "'Intermittent”. Den intermittenta 1 -timmesfuktningen innebär, att fuktningsutrustningen varit i drift under en timme före kontorstid samt under en timme vid lunchtid. Den intermittenta 2-timmarsfuktningen innebär enßrlängning av de två 1-timmesperiodema med var sin timme.
FIG. 1 Temperaturförnimmelsen som funktion av temperatur- och fuktighet sbetingelser na.
FIG. 2. Fuktighet sförnimmelsen som funktion av temperatur- och fuktighetsbetingelserna.
FIG. 3. Luftkvalitetsvärderingen som funktion av temperatur- och fuktighetsbetingelserna.
Utgivare: Statens råd för byggnadsforskning
Human response to dry, humidified and intermittently humidified air
An experimental study in large office buildings
Lars-Olof Andersson, Pontus Frisk, Börje Löfstedt& David P Wyon
The report reveals an investigation that has been performed with the purpose of disclosing the influence of the different climate factors on the perception of the indoor climate, especially the percep
tions of temperature and humidity and the assessment of the air quality.
The investigation comprises two main parts. The first part is an introductory survey of similar investigations perform
ed in recent years, a revision and to some extent a re-analysis of the source material of these investigations.
The second part comprises the real in
vestigation, which is based upon a comprehensive field survey entailing a large number of interviews with office staff in four large office buildings. The response material has been divided into different groups and treated statistical
ly, in part along new lines, which among other things led us to the conclusions below.
Background
The importance of air humidity for a comfortable indoor climate has long been the subject of divergent opinions.
The predominating opinion has been that artificial humidification is absolute
ly necessary in winter in Sweden for of
fices. with respect to the comfort of the staff. The recommendations regarding a suitable level of relative humidity have varied. A lower limit of about 30% RH (relative humidity) has by and by be
come a kind of a rule, whereas the upper limit has been very diffuse. In practice, the capacity of the humidifiers has gen
erally limited the RH to 40—50% in com
fort plants in winter time. However, in the puffing for air humidifiers undiscern
ing recommendations of up to 75%
RH can be found.
Design
The purpose of the present investigation was to give recommendations for com
fort conditions based upon a survey.
The reason why it concerned offices was that offices as regards workplaces, degrees of activity, clothing etc are fair
ly similar to each other and representa
tive of ”sedentary work”. The investiga
tion only refers to the direct human re
sponses to different climatic conditions, that is to say the immediate physiologi
cal reactions which are decisive for the comfort. It has not treated such direct or indirect reactions that can arise from
static electricity charges at low levels of humidities.
Method
The investigation is based on 630 inter
views with subjects in four large offices situated in Stockholm, Gothenburg and Malmö by different conditions as regards the indoor climate. The collection of the source material took place in 1972—
1973, thus before the energy crisis, and therefore the investigation was quite unacquainted with and independent of the propaganda that followed in the wake of the fuel crisis.
Due to the mild winter, the lowest out
door temperature at which the source material could be collected was only
—2 °C, which means a lower limit for the indoor humidity of about 25% RH.
Results
The present investigation starts with a survey of other surveys carried out in re
cent years, especially those carried out in climate chambers, and above all those conducted by Andersen et al (1972) and by Rasmussen (1971).
After this introduction follows a de
scription of the actual field survey, the ex
tent of the source material, its collection and processing in different steps up to the statistical result which is reported in the text and in tables and figures.
Conclusions
The conclusions of the investigation are summarized under the last heading.
These conclusions signify that artificial humidification is not needed in Sweden in winter above about 20—25% RH (in summer not necessary at all), if the room temperature can be prevented from rising above 20—22 °C. If, for cer
tain reasons, higher room temperatures are necessary, intermittent humidifica
tion some hours daily is as good as or even better than continuous humidifica
tion.
The term ”Intermittent humidifica
tion” is explained in the following figure text.
Swedish
Building Research Summaries
R63:1975
Key words:
indoor climate, climatic hygiene, cli
matic comfort, evaluation of air quality, perception of moisture
Report R63:1975 refers to Grant D 892 from the Swedish Council for Building Research to Lars-Olof Andersson, Salt
sjöbaden.
UDC 628.88 613.16 SfB A
ISBN 91-540-2506-0 Summary of:
Andersson L-O, Frisk P, Löfstedt B &
Wyon D P, 1975, Människans reaktion för torr, fuktad och intermittent fuktad luft. En experimentell undersökning i stora kontorsbyggnader. Human re
sponse to dry, humidified and intermit
tently humidified air. An experimental study in large office buildings (Statens råd för byggnadsforskning) Stockholm.
Report R63T975, 47 pp., ill. Sw. Cr 15.
The report is in Swedish with Swedish and English summaries. This report is also published in English by the Swed
ish Building Research, Document D11:1975, ISBN 91-540-2510-9.
Distribution:
Svensk Byggtjänst Box 1403
S-111 84 Stockholm Sweden
of the humidity.
The category ”Low humidity” corresponds to about 25% RH and "High humidity” to about 40% RH. The diagrams show two temperature zones, one lower, 21—22 °C, and one higher, 23—24 °C.
Fig 2 is of special interest inasmuch as it shows that in the lower temperature zone "Low humidity" is percepted agreeable by a great majority. Within the higher temperature zone, however, the response ”Too dry” dominates. For the lower tempe
rature zone "High humidity" seems to give an inferior result as compared to "Intermittent". The intermittent 1-hour humidification means that the humidification device has been working for one hour before the office opens and one hour during the lunch break. The intermittent 2-hours humidification means a prolongation of the two 1-hour periods by one hour each.
I I Comfortable Too dry I 1 Ptaant
FH) L Thermal sensation as a function of tem- FIG 2. Humidity perception as a function of FIG. 3. Air quality assessment as a function of perature and humidity condition. temperature and humidity condition. temperature and humidity condition.
Utgivare: Statens råd för byggnadsforskning
Rapport R63:1975
MÄNNISKANS REAKTION FÖR TORR, FUKTAD OCH INTERMITTENT FUKTAD LUFT
En experimentell undersökning i stora kontorsbyggnader
HUMAN RESPONSE TO DRY, HUMIDIFIED AND INTERMITTENTLY HUMIDIFIED AIR
An experimental study in large office buildings
Lars-Olof Andersson, Pontus Frisk, Börje Löfstedt & David P Wyon
Denna rapport hänför sig till forskningsanslag D 892 från Statens råd för bygg
nadsforskning till tekn lic Lars-Olof Andersson, Saltsjöbaden.
En engelsk upplaga är även publicerad genom Byggforskningen, med serie
numret D11:1975. ISBN 91-540-2510-9.
Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm ISBN 91-540-2506-0
LiberTryck Stockholm 1975
INNEHÅLL
1 INLEDNING 4
1.1 Lagar, förordningar och rekommendationer 4
2 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 5
2.1 Fältundersökningar avseende kontor 5
2.1.1 Fältundersökningar, utförda av Franzén 5 2.2 Laboratorieundersökningar i kl imatkammare 6
2.2.1 Andersens (m fl) undersökningar T
2.2.2 Rasmussens undersökningar 8
3 OMANALYS AV RASMUSSENS UNDERSÖKNINGAR 9
3.1 Motivering 9
3.2 Käl1 mater i a 1 9
3.3 Metodik 9
3.4 Resultat 10
3.5 Diskussion 15
4 FÄLTUNDERSÖKNING 16
4.1 Metodik 16
4.2 Resultat 17
4.2.1 Multipel regressionsanalys 17
4.3 Empi risk' analys av svarsfrekvenserna 18
4.3.1 Dataurval 18
4.3- 2 Temperaturupplevelsen 19
4.3*3 Fukti ghetsförn itnmel sen 2 6
4.3.4 Värdering av luftkvalitén 29
4.3.5 Värdering av luftrörelsen 29
4.3- 6 Utfrågarnas observationer 29
4.3.7 Andra faktorer som påverkar fukt ighetsupplevelsen 34
4.4 Diskussion 34
5 SLUTSATSER 37
REFERENSER 38
BILAGA 1 (Personligt meddelande Wyon - Andersen 1973) 40
1 INLEDNING
I kalla länder är luftens fuktinnehåll vintertid mycket lågt.
Reklativa fuktigheten i byggnader är ofta så låg som 20 %, så
vida den inte höjs på konstlad väg genom 1uftfuktning. Kostna
den för installation av luftfuktning är emmertid hög, och sådan installation är oftast utförbar endast i samband med full mekanisk ventilation. Driftskostnaderna är höga, eftersom till
satsenergi i avsevärd omfattning erfordras. Höjd fuktighet med
för också tekniska problem i byggnader, eftersom särskilda åt
gärder måste vidtagas för att hindra fukten att tränga genom väggarna. Förutan sådana omsorgsfu11 a åtgärder inträffar frost- och andra skador i byggnadskonstruktionen vintertid.
Föreliggande fältundersökningar avser i första hand vara ett bi
drag till svar på frågan huruvida befuktning skall komma till
användning av enbart hygien i ska skäl. Fältundersökningen avser kontor med grundmaterial i form av intervjusvar i relation till i viss grad styrda fuktighets- och temperaturbetingelser.
1.1 Lagar, förordningar och rekommendationer
Även om lagen inte föreskriver luftfuktning rekommenderar Ar- betarskyddsstyrelsen (1967)(6) en lägsta nivå av 30 X RF för kontor.
Enligt KBS-ANVISN ING (Aug 1974)(14), sid 8 gäller:
"Anordningar för befuktning installeras endast då verksamhetens karaktär ur teknisk synpunkt kräver detta. Luft behänd 1 ingsan- läggningen och byggnaden utformas så, att installationer för befuktning kan ske i ett senare skede".
Enligt SPRI (1974)(20), sid 3 gäller:
"Luftfuktning erfordras icke av komfortskä1".
Under arbete är f n SBN 75 (Svensk Bygg Norm 75) med planerad utgivningstid september 75, i vilken föreskrifter för luftfukt
ning kommer att ingå. Enligt vad som under hand meddelats, kom
mer dessa föreskrifter ej att avvika från ovanstående.
De krav på 1uftbefuktning ur komfortsynpunkt, vilka ofta upp
ställes av personalorganisationer m fl, bör granskas mot bak
grund av ovanstående rekommendationer.
5 2 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR
2.1 Fältundersökningar avseende kontor
2.1.1 Fältundersökningar, utförda av Franzén
Franzén (1969)(11) har mätt luftfuktigheten i ett antal stora kontorsbyggnader i Sverige. 58 X av personalen i fyra byggnader utan luftfuktning befanns arbeta i luft med ett fuktinnehåll under 4 g per kg torr luft vintertid, motsvarande 25 X RF vid 22 C. Alla uppmätta värden låg högre än denna nivå i de fem byggnader med luftfuktning som också undersöktes. Vid denna kartläggning erhölls totalt 482 svar på följande fråga:
"Anser Ni att luften i det här rummet så här års är för torr, lagom eller för fuktig?"
Svaren sammanställdes med den fuktighet som uppmättes vid tid
punkten för utfrågningen. På vintern (januari, februari) er
hol ls 176 svar.
Vid O-5 g/kg ansåg 28 av 54 att luften var för torr, och det
samma ansåg 66 av 122 vid 5 - 10 g/kg. Inverkan av den uppmätta fuktigheten på den subjektiva reaktionen var långt från sta
tistisk signifikans: i medeltal ansåg 53 X att luften var för torr.
På hösten och våren (oktober, november, april) erhölls 149 svar.
Vid O-5 g/kg ansåg 14 av 28 (50 $ att luften var för torr, jämfört med 43 av 121 (36 X) vid 5 - 10 g/kg. Franzén anmärker på denna "stora" differens men den är återigen långt från sig
nifikant (en chikvadrat för 1 fg av 2,014): ett medeltal av 38 X tyckte att luften var för torr. På sommaren (juli, au
gusti) erhölls 157 svar, varav 1 av 15 vid 0-5 g/kg, 29 av 125 vid 5-IO g/kg och 4 av 17 vid 10 - 15 g/kg ansåg att luf
ten var för torr. Återigen kan fuktighetens inverkan inte visas vara signifikant: i genomsnitt tyckte 22 % att luften var för torr. Sålunda var klagomål på torr luft samma i kontorsbyggna
der med effektiv luftfuktning som i kontorsbyggnader utan sådan.
Det finns inget bevis för att ökning av fuktigheten minskar klagomå1 en.
I-ovanstående material minskar klagomålen på torr luft synbar
ligen från vinter till sommar. Möjlighet finns att undersöka inverkan av denna årstidseffekt inom var och en av de båda lägre fukt ighetskategori erna, ehuru Franzén inte gjorde detta.
I ovanstående område 0-5 g/kg ger nämligen ovanstående data en chikvadrat för 2 fg av 10,225 (P< 0,01). Av dem som svarade på vintern våren och hösten samt sommaren respektive tyckte 52, 50 respektive 7 X att luften var för torr. Tydligen var denna låga fuktighet acceptabel endast på sommaren. I området 5 “ 10 g/kg leder föregående data till en chikvadrat för 2 fg av 25,446 (P«=: 0,001). 54, 36 respektive 23 % av dem som svarade på vintern, våren och hösten samt sommaren rekpektive ansåg luften alltför torr. Det är möjligt att visa att dessa tre pro
portioner är faktiskt olika. För jämförelsen mellan vår-höst och sommar erhål les en chikvadrat för 2 fg av 4,250 (P•==: 0,05).
Sålunda synes det finnas en verklig skillnad mellan å ena sidan
årstiden och å andra sidan klagomål på torr luft, vilka blir progressivt mera vanliga på vintern oberoende av den aktuella fuktigheten. Tyvärr utformades frågeställningen så att den av
såg den för årstiden typiska fuktigheten snarare än den vid tiden för utfrågningen rådande, ty det förstnämnda måste ha tenderat att frambringa en mera generaliserad reaktion, mindre känslig för den uppmätta fuktigheten än vad den blev. I före
liggande experimentella undersökning har detta tillrättalagts.
2.2 Laborator ieundersökningar i klimatkammare
Sedan Franzéns fältundersökningar utfördes har ett antal klimat
undersökningar utförts och rapporterats över människans reaktion för låg fuktighet. (Rasmussen 1971, Griffiths och McIntyre 1973, Andersen et al 1972, 1973, 197*0. De senaste av dessa drar den slutsatsen att dessa undersökningar "framskaffat rikliga bevis för att ifrågasätta den påstådda betydelsen av att hålla inom- husfuktigheten över 30 % RF vid ordinära rumstemperaturer (Go- romosov 1968)". Denna slutsats är grundad på avsaknaden av mät
bara fysiologiska förändringar under exponering för låg fuktig
het samt på konklusionen "att människan är nära nog oförmögen att bedöma luftfuktigheten". (Rasmussen 1971)(19) dvs, att de subjektiva reaktionerna inte konsekvent följer den uppmätta fuk
tigheten. Emot detta talar de undersökningar som framlagts av Griffiths och McIntyre (13), och som visar signifikanta föränd
ringar i den subjektiva uppfattningen av fuktighet mellan nivå
erna 20, 50 och 75 % RF vid var och en av de två temperaturerna 23 och 28°C. 12 olika försökspersoner exponerades för var och en av nämnda 6 kombinationer temperatur-fuktighet. Deras numeriska
resultat förelåg endast som en intern rapport (McIntyre and Griffiths 1973 (13)), till dess de rapporterades av Brundrett
097*») (7) och blev kanske därför inte beaktade av Andersen et al (197*0 (**)■ Deras försökspersoner särskilde inte de tre fuk
ti ghetsnivåerna vid 23°C på en enkel torr/fuktig skala, men de gjorde detta signifikant vid 28°C. Enligt tre andra skalor
(friskt/kvalmigt - inget obehag/avsevärt obehag - torr hud/fuk
tig hud) kunde de signifikant särskilja tre fukt ighetsnivåer vid båda temperaturerna. Men trots att försökspersonernas för
måga att upptäcka skillnader mellan fukt i ghetsförhå11 anden av detta slag därmed fastställdes, så var dock det låga fuktig
hetst i 1 1 ståndet inte påtagligt ogillat. I medeltal förlädes det mycket nära skalans mittpunkt i varje särskilt fal 1 . McIntyre
(197*»)(16) har nyligen framlagt en kl i ma tkamma rundersökn i ng efter samma linjer, där 22 försökspersoner upplevde 20, 30, *»0, 50, 60 och 70 % RF vid 23°C i upprepat mätningsförfarande. Per
sonerna avgav subjektiva värderingar enligt samma svarsskalor som i föregående undersökning. De individuella skalorna gav in
te reproducerbara resultat från prov till prov men de två un
dersökningarna bekräftar i stort sett varandra. De extrema fukt ighetsvärdena bedömes mindre behagliga, ehuru samtliga kli
mat återigen förlädes i närheten av skalans mittpunkt eller på dennas "behagliga" sida. Ett annat rön var att ögon irri tat i on var avgjort större vid 20 % RF än vid högre fukt ighetsni vå. Ök
ningen utgjorde endast den från ett medelvärde av 2,2 för högre fukt ighetsnivåer till 2,9 för 20 % RF, avseende en 7-gradig skala från 1 (ingen irritation) till 7 (irritation). Sålunda kan dessa resultat, ehuru de avviker från Rasmussens ovannämnda slutsatser, inte sägas förebringa något vägande skäl för höj
ning av låga v interfuktigheter.
7 2.Z 1 Andersens (m fl) undersökningar
De undersökningar som framlagts av Andersen och hans medarbe
tare omfattar två serier mätningar av den mänskliga nässlemhin
nans funktion med användning av radioaktiv spårpart i keltekni k under experimentel1 exponering för låg fuktighet i en klimat
kammare. Subjektiv bedömning av fuktighet erhölls också från försökspersonerna. I den första serien uppdelades 58 personer
i A grupper och utsattes för 70, 50, 30 och 10 X RF vid 23°C i fyra timmar med kontrol1 perioder på 2 timmar vid 70 X RF och 23°C omedelbart före och efter. Ingen förändring upptäck
tes i fråga om slemtransport eller luftmotstånd i näsan.
(Andersen et al, (1972) (2). Det fanns stora individuella skill
nader i slemtransporten. För 37 av de 58 personerna var den sålunda vid åtminstone ett av de fyra mätningsti 11fäl1 ena un
der mätbarhet (mindre än 0,10 cm/min). Personer som har anlag för slemstockning kan förväntas vara okänsliga för korttids- variationer i fuktigheten. Det kan visas (Wyon 1973, Personligt meddelande, bilaga till följande rapport) att ett tydligt sam
band föreligger enligt följande. Om s 1utkontroi 1 per ioden vid 70 X RF lämnas utan avseende och enbart sådana personer beak
tas, från vilka tre lyckade mätningar erhölls under de första 6 timmarna, så förelåg statistiskt signifikanta förändringar
i slemtransporten i den förväntade riktningen, d v s en tem
porär ökning under exponering för en fuktighet av 50 X RF el
ler mera och en minskning under exponering för en fuktighet av 30 % RF eller mindre. Dessa beräkningar utfördes med samma ickeparametriska statistiska metoder som or i g i na 1 författarna använt. Urvalskriteriet avseende utebliven slemstockning under den studerande 6-timmars perioden tillsammans med uteslutandet av de 5 personer, vilka befunnits ha ådragit sig en övre luft
vägsinfektion inom en period av upp till en vecka efter försö
ket, ledde till att endast 23 försöksobjekt observerades, näm
ligen 15 som utsattes för 70 eller 50 X RF och 8 för 30 eller 10 X RF. Det förefaller emellertid möjligt att detta urval av individer är representativt för en grupp, vilkens näsfunktion är känslig för förändringar i luftfuktigheten.
Andersen m fl (1973)(3) redogjorde för den subjektiva uppfatt
ningen av fuktigheten hos försökspersonerna i ovanstående un
dersökning. Det fanns en tendens för 1uftfuktighetssvaren att förskjutas mot "för torrt" under perioderna med sänkt luft
fuktighet, men de låg kvar i behaglighetsområdet. Oaktat för
fattarna konstaterar att dessa förändringar inte var signifi
kanta, erhölls ett värde för chikvadrat av 24,A för 15 fg vid Friedmans "one-way analysis of variance by ranks of humidity voting at 10 X RF" för vilken (P< 0,06). Dessutom rapporte
rades signifikanta förändringar under denna lägsta fuktighets- betingelse i fråga om fuktighetsnimmelsen för läpparna
(P*=t0,05) och händerna (P< 0,01).
Andersen m fl (197*0(4) redogjorde för en andra serie mätning
ar av människans nässlemhinnefunkti on med användning av samma teknik som förut men med 78 timmars exponering för 9 X RF vid 23°C, efter 27 timmar i 50 X RF vid 23°C, och sedan efterföljt av 20 timmar i samma nämnda kontroi 1 bet ingelser. Två grupper med fyra försökspersoner vardera undersöktes, en grupp på som-
maren och en grupp på vintern. Ingen minskning konstaterades i slemtransporten, men däremot en liten ehuru signifikant ökning rapporterades under den torra perioden, inga .tabeller med rå
data föreligger i detta fall, men det synes klarlagt att näs- slemhinnefunktionen inte försämrades genom den långvariga ex
poneringen för ytterligt 1 åg fukt ighet, vilken konstaterades ha vållat allvarlig skada på de böcker som hade tagits in i kammaren. Genomsnittsröstningen låg kvar i behag 1 ighetszonen, men det är av intresse att alla fyra i vintergruppen och inte en enda i sommargruppen röstade "obehagligt torrt" någon gång under exponeringen. Om försökspersonerna slumpvis tilldelades grupperna och verkligen röstade oberoende av varandra, så är denna grad av överensstämmelse med årstidseffekten identifie
rad ovan i Franzéns data signifikant (P< 0,01), men troligen måste man anta att samråd i någon omfattning förekommit. Det finns därför inte något verkligt bevis för eller mot årstids- effekten. Även om denna undersökning slutgiltigt visar att nässlemhinnefunktionen inte nödvändigtvis försämras ens vid en fyradagars exponering för fuktighet som är mycket lägre än vad som förekommer i byggnader i Sverige, så förklarar den inte orsakerna till subjektivt obehag i torr luft, ej heller ifråga
sätter den dess existens.
2. 2. 2 Rasmussens undersökningar
Rasmussen (1971)(19) har redogjort för en stor, omfångsrik k1 i - matkammarundersökning av fuktighetsförnimme1 ser vid 8 olika kom' binationer av temperatur och fuktighet med 256 försökspersoner.
Medelst regressionsanalys relaterades vattenångans tryck med värdet av deras svar enligt en 5~punktsska1 a : från torr till fuktig. Ehuru regressionskoeffi cienten befanns vara signifi
kant större än noll på 5 X nivån, så var den dock nästan för
sumbar; en ändring från 30 % RF vid 21,1°C till 70 % RF vid 27,8oC motsvarande en ändring av endast 0,6 skalenheter, genom neutralpunkten. Av detta resultat drar Rasmussen den rimliga slutsatsen*att man i praktiken kan bortse från inverkan av förändringar i fuktigheten på den subjektiva förnimmelsen inom området ifråga.
3 OMANALYS AV RASMUSSENS UNDERSÖKNINGAR
3.1 Motivering
En ny analys av samma data med användandet av en mera empirisk metod lämnar emellertid ett mycket annorlunda resultat. Subjek
tiv uppfattning om fuktighet kan visas vara markant och signi
fikant påverkad av både temperatur- och fuktighetsförändringar.
Detta sker inte alltid i den riktning man skulle kunna vänta, ifall människokroppen betraktas som ett mätinstrument för ång
tryck, men systematiskt och på sådana sätt att de antyder en lösning av problemet. Eftersom detta material utgör ett utmärkt komplement till det fältarbete som här skall redovisas, skall analysen i det följande helt återges såsom en preliminär under
sökning, i synnerhet som den uppvisar åtskilliga punkter av likhet i fråga om resultatet.
3.2 Källmaterial
Undersökningen har beskrivits mera ingående av Fänger (1970) (10), kapitel 3- Dess huvuduppgift var att undersöka tempera
turförnimmelsen genom upprepning i Danmark av en amerikansk undersökning av Nevins m fl (1966)(18).
Rasmussen redovisade endast de resultat som erhölls samtidigt enligt en skala för fukt ighetsförnimmelse. 256 försökspersoner deltog av vilka hälften var studenter i åldern 23-2 år och hälften äldre i åldern 68-5 år (- S.D.). Grupperna var de
lade lika på manliga och kvinnliga. Grupper på 8 personer ut
sattes för 3 timmars påverkan i en klimatkammare för en given kombination av temperatur och fuktighet, och varje grupp del
tog endast en gång. Samtliga bar en standardiserad bomulls- uniform med i sol ationsvärdet 0,6 clo. Deltagarna satt hela ti
den och läste eller talade med varandra. Dricksvatten fick var och en efter önskan. Genomsnittliga strålningstemperaturen var densamma som lufttemperaturen, och lufthastigheten var 0,1 m/s De åtta försöksbetingelserna omfattade relativa fuktigheter av 30 och 70 % vid var och en av de fyra temperaturerna 21,1 - 23,3 - 25,6 och 27,8°C (70, Ib, 78 och 82°F).
3.3 Metodik
Subjektiva svar beträffande fukt ighetsförnimmelsen erhölls vid slutet av 3-timmarsexponeringen genom att varje försöksperson på en överräckt papperslapp fick ringa in ett av nedanstående alternativ:
1 mycket torr 2 torr
3 normal A fuktig
5 mycket fuktig
Dessa svar behandlades numeriskt av Rasmussen och antogs sti i funktionell relation till ångtrycket. En mera empirisk metodik omfattar undersökning av svarsfrekvensen inom varje kategori.
3.4 Resultat
Inga skillnader konstaterades mellan åldersgrupperna eller mel
lan manliga och kvinnliga deltagare, vare sig i fråga om fuk
tighets eller temperaturupplevelse. Den optimala temperaturen för samtliga grupper var 25,6°C. TABELL 1 visar frekvensen med vilken varje svarsalternativ avlämnades under de 8 olika för- söksbetingelserna enligt Rasmussens TABELL 3- Trenden i dessa data framgår av histogrammen i FIG 1. I denna har varje ytter- 1ighetskategori kombinerats med närliggande för att man skall få en uppdelning i torr, normal och fuktig. Det blev endast ett fåtal svar för ytterligheterna: endast 18 allt som allt. Det framgår att vid 30 % RF röstproportionen "torr" ökar med tem
peraturen, trots förhållandet att vattenångans tryck också ökar med temperaturen vid konstant relativ fuktighet. Detta står i motsats till Rasmussens modell, men det är dock en fullt signifikant effekt, vilket framgår av TABELL 2
(P< 0,05). Samma inverkan kan urskiljas vid 70 % upp till 25,6°C. TABELL 3 visar, att effekten av temperaturen på de av
lämnade svaren vid 70 % RF är signifikant (P< 0,001). Ökningen i proportionen av rösterna "torr" vid 70 % RF från 21,1 till 23,3 och till 25,6°C visas vara signifikant i TABELL 4 (P<0,05). Vid varje temperatur är proportionen av rösterna
"torr" större och proportionen av rösterna "fuktig" mindre vid 30 % än vid 70 % RF. Om man behandlar varje temperatur för sig kan detta inte visas vara signifikant med undantag för 27,8 C enligt TABELL 5 (P< 0,001) vid vilken temperatur deltagarna reagerade enligt förväntan för förändringar i fuktigheten.
Inom temperaturområdet upp till optimum av 25,6 C har det de
monstrerats att deltagarna reagerade "oriktigt" för ökningar i ångtrycket vid konstant relativ fuktighet. Det bör noteras att 69 I var nöjda med fuktigheten vid 21,1 C; att antalet sjönk till 53 % vid 23,3°0 och till endast 39 % vid den opti
mala temperaturen, 25,6°C. 0m dessa tre temperaturer samman
fördes erhål les 192 svar inom området "kallt till behagligt", (TABELL 6). En signifikant effekt av fuktigheten i förväntad riktning kan visas ha förelegat (P< 0,05): när relativa fuk
tigheten ökas faller proportionen av röster "torrt" från 45 till 31 % och proportionen röster "fuktigt" ökar från 4 till 13 %■ Nettovinsten i form av en ökning av proportionen nöjda från 51 till 56 % är försumbar. Sålunda är det visserligen möjligt att minska klagomålen på "torrt" genom att höja fuk
tigheten även vid .temperaturer som inte bedöms vara för höga, men det har visats att ett bättre resultat kan erhållas genom sänkning av temperaturen till 21,1 C, vid vilken temperatur 69 % var nöjda, 25 % ansåg att det var "torrt" och endast 6 % att det var "fuktigt".
11
TABELLI Svarsfrekvens enligt skalan för fukt i g.hetsförn i mmel se
Relativ fukt ighet
%
Luft
temperatur
°C 1 2
Sva r
3 4 5
Summa svar
30 21,1 _ 10 21 1 _ 32
23,3 2 13 15 2 32
25,6 3 15 13 1 - 32
27,8 3 19 7 3 32
70 21,1 2 4 23 3 - 32
23,3 - 9 19 4 " 32
25,6 - 15 12 5 - 32
27,8 3 7 4 13 5 32
(Data enligt Rasmussen)(1971)
TABELL 2 Temperaturens inverkan på vid 30 % RF
fuktighetsförnimmelsen
Temperatur
°C
Svar - Frekvens
"Torr" (1,2) "
(Procent) Inte torr" (3
Summa A, 5)
21,1 10 (31 %) 22 (69 %) 32
23,3 15 (47 %) 17 (53 %) 32
25,6 18 (56 2) 14 (44 %) 32
27,8 22 (69 %) 10 (31 %) 32
Summa 65 63 128
Chikvadrat för 3 fg. 9,596 (P<0,05) (Data enligt Rasmussen)(1971)
TABELL 3 Temperaturens inverkan på fuktighetsförnimmelsen vid 70 X RF
Temperatur Svar - Frekvens (Procent) Summa
°C Torr (1, 2) No rma1 (3) Fuktig (4, 5)
21,1 6 (19 X) 23 (72 X) 3 (9 X) 32
23,3 9 (28 X) 19 (59 X) 4 (13 X) 32
25,6 15 (47 %) 12 (37 X) 5 (16 X) 32
27,8 10 (31 X) 4 (13 %) 18 (56 X) 32
Summa 40 58 30 128
Chi kvadrat för 6 fg. : 38,481 (P<: 0,001) (Data en 1 i gt Rasmussen)(1971)
TABELL 4 Inverkan av temperaturförändring fukt ighetsförnimmelsen vid 70 X
21 • RF
- 26°C på
Temperatur
°C
Svar - Frekvens (Procent)
"Torr" (1, 2) "Inte torr" (3,
Summa 5)
21,1 6 (19 %) 26 (81 X) 32
23,3 9 (28 X) 23 (72 X) 32
25,6 15 (47 X) 17 (53 X) 32
Summa 30 66 96
Chikvadrat för 2 fg.: 6,109 (P< 0,05) (Data enligt Rasmussen)(1971)
TASELL 5 Fuktighetens inverkan på fuktighetsförnimmelsen vid 27,8°C
RF % Sva r -
Torr (1, 2)
Frekvens (Procent)
Normal (3) Fuktig 4,5) Summa
30 22 (69 %) 7 (22 *) 3 (9 %) 32
70 10 (31 %) 4 (13 %) 18 (56 %) 32
Summa 32 11 21 64
Chikvadrat för 2 fg.: 16,033 (P< 0,001) (Data enligt Rasmussen)(1971)
TABELL 6 Fuktighetens inverkan på fuktighetsförnimmelsen vid 21 - 26°C
RF % Svar - Frekvens (Procent) Summa
Torr (1 , 2) Normal (3) Fuktig (4,5)
30 43 (45 3) 49 (51 %) 4 (4 %) 96
70 30 (31 %) 54 (56 %) 12 (13 %) 96
Summa 73 103 16 192
Chikvadrat för 2 fg.: 6,358 (P<0,05) (Data enligt Rasmussen)(1971)
Frekvens, % 100t
30% RF
0
100 27,8°C
70% RF
50-
0
21,1° 23,3‘
Torr □ Neutral
27,8°C Fuktig
FIG. 1. Fuktighets förnimmelsen som funktion av temperatur och fuktighet enligt Rasmussens data (1971)
15
3.5 Diskussion
Ovanstående resultat står i stark kontrast till den försumbara inverkan av fuktigheten som Rasmussen upptäckte i samma mate
rial. Det kan inte endast visas att försökspersonerna reagerade för växlingar i fuktigheten och att växlingarna var stora nog för att ha praktisk betydelse, men styrning av lufttemperatu
ren framgår också som en möjlig lösning på problemet. Sänkning av temperaturen minskade klagomålen på torrhet i markant om
fattning vid konstant relativ fuktighet, oaktat ångtrycket därvid reducerades. Men vid 21,1°C skulle exakt hälften av försökspersonerna ha klagat över att det var "för kallt". Det återstår a 11tså att undersöka huruvida detta skulle kunna vara en godtagbar praktisk lösning. Det genomsnittliga isolations- värdet för kontorsarbetandes klädsel är sannolikt högre än de 0,6 clo, som gällde för undersökningen; åtminstone torde detta vara fallet i Europa. Dessutom är aktivitetsnivåerna sannolikt högre i praktiken än vad fallet var vid undersökningen.
McIntyre (1973) (15) rekommenderar antagandet av 75 W/nr för kontorsarbete i stället för de 60 W/m^ som Fänger antagit gäl
ler under försökets förutsättningar. En ökning av klädedräktens isolation till 0,75 clo och av aktivitetsnivån till 75 W/m^
skulle vara mer än nog för att reducera behagl ighetstemperatu- rerna till 21 C. Fänger omtalar att när deltagarna i denna un
dersökning tillfrågades vilken temperatur de trodde att de därvid skulle föredra, så svarade de i genomsnitt 21 C. Detta var en underskattning med k eller 5UC, men bomu11sklädseln var man inte van vid, varför dess i sol ationsförmåga kan ha blivit överskattad. Dessutom sitter man vanligtvis inte alldeles stilla tre timmar. Det är möjligt att under mera normala för
hållanden en temperatur av 21°C i själva verket av flertalet försökspersoner skulle ha befunnits vara en lämplig temperatur för stillasittande arbete. Resultaten av denna klimatkammar- undersökning enligt föregående omanalys har satts i samband med rönen från föreliggande fältundersökning i den avslutande diskussionen nedan.
h FÄLTUNDERSÖKNING
k.1 Metod i k
I fyra stora kontorsblock, belägna i Malmö, Stockholm och Gö
teborg, medverkade personalen. Alla fyra kontoren hade full
ständig luftkonditionering. Under vintermånaderna 1972/1973 erhölls medgivande att manipulera fuktningsutrustningen vissa dagar för att åstadkomma fyra olika undersökningsbetingelser, varvid varje särskild fuktbetingelse bibehölls konstant under en hel dag. Temperaturinstä11ningarna i rummen ändrades inte, och personalen behöll sin normala kontroll över lufttempera
turen. Ett försök gjordes att styra t i 1 1 uftstemperaturen så att en betingelse med ca 21°C och en annan med ca 24°C skulle uppnås, men på grund av byggnadens storlek och termiska trög
het blev nettoresultatet endast en bredare temperaturfördel
ning. De fuktighetsbetingelser som åstadkoms var följande:
1 Konstant, höjd fuktighet, genom att befuktningen kördes normalt hela 'dagen.
2 Intermittent befuktning (1 timme) genom att befuktningen kördes en timme på morgonen före kontorsdags och en timme under lunchrasten.
3 Intermittent befuktning (2 timmar) genom att befuktning
en kördes som föregående men 2 timmar var gång.
k Konstant låg fuktighet genom avställning av befuktningen.
Under de dagar då var och en av de ovanstående betingelserna å- stadkoms besökte utfråg^rna ett stort antal kontorsrum i bygg
naden och uppmätte det rådande värdet på den torra och den våta temperaturen i vistelsezonen vid den tidpunkt då utfråg
ningen skedde. Mätningarna utfördes med en fläktdriven Assman termistorpsykrometer (Hygrophil U1 trakust-Gerätebau). Utfråg
ningen omfattade anteckning av personliga förhållanden och arbetsdetaljer, såsom kön, ålder, rökvanor, vanligt antal för
kylningar årligen samt längden och arten av respektive persons tjänstgöring i byggnaden. Antalet personer i rummet noterades, ävensom antalet rökare, sol instrå 1ning och öppna fönster.
Utetemperatur och väderdetaljer tillädes senare enligt meteoro
logiska rapporter. Varje rums dimensioner och uppgifter om luft
tillförseln antecknades. Vid slutet av varje utfrågning ombads den utfrågade att ange sin personliga uppfattning om tempera
tur, fuktighet, luftkvalitet och luftrörelse genom att inringa ett av de angivna alternativen på var och en av fyra skalor.
Kategorierna var följande:
Temperatur: Mycket för varmt För varmt Behag 1igt varmt
Varken varmt eller kallt Behagligt svalt
För kallt Mycket för kallt
17
Fukt ighet: För torrt Lagom För fuktigt Luftkvalitet: Instängd, dålig
Norma 1 Frisk Luftrörelse: För dragigt
Bra
Kvavt och stillastående
Samtidigt skrev utfrågaren upp sin bedömning huruvida den ut
frågade hade rodnad, graden av svettning på pannan tillsammans med grov uppskattning av antalet klädselsk ikt. Om vederbörande rökte antecknades detta också.
Oaktat utfrågningarna ägde rum flera olika dagar i en och samma byggnad var antalet anställda så stort att de utfrågades endast en gång eller två gånger. Varje svar betraktas som oberoende i analysen.
Upplysningarna till de utfrågade var av allmänt slag och omnämn
de inte fuktigheten särskilt och avslöjade inte heller att någon miljöfaktor manipulerades för experimentändamål.
Globtemperaturer och lufthastigheter uppmättes vid ett antal tillfällen, men av praktiska skäl skedde det inte i varenda rum eller vid varenda arbetsplats. Med hänsyn härtill och till den ofullständiga serien mätningar har nämnda variabler ej tagits med i analysen.
Totalt utfördes 630 utfrågningar för vilka kompletta uppgifter förelåg. Noterade data överfördes till hålkort, och därutöver härleddes ett antal variabler såsom antal personer per m , an
tal rökare per rrr och antal luftomsättningar. Ångtrycket i mm Hg härleddes likaledes av de torra och våta temperaturer, som uppmättes vid varje utfrågning, varvid en modifierad version av Kirchoff-Rankine-Dupré:s formel tillämpades
4.2 Resultat
4.2.1 Multipel regressionsanalys
En inledande datasållning utfördes med användande av ett stand
ard multipel regressionsanalys program (BMD 02R).
För detta ändamål behandlades de subjektiva svarens skalvärden numeriskt såsom beroende variabler, och totalt 57 oberoende variabler fick ingå i ekvationen. Temperatur och fuktighet be
fanns ha en statistiskt signifikant inverkan i väntad riktning i de flesta fall, i det att högre värden föranledde deltagarna att uppge att det var varmare, mera kvalmigt och att luften var mera stillastående. Variationer i fuktigheten svarade för en signifikant proportion av varianser i fukt ighetsvärdering, och detta åter i förväntad riktning, ehuru temperaturvariatio-
ta var de emellertid inte stora. Ett typiskt resultat var ek
vationen för den termiska upplevelsen, i vilken temperatur, sol instrålning och fuktighet ingick som de tre första variablerna och svarade för endast 18 % av variansen (mu 11 ipe1 correlat ions- koefficient R = 0,43). Inga andra variabler befanns ha mer än en ytterst marginell inverkan vare sig på denna eller på något av de andra svarsmåtten. Nettoresultatet av denna statistiska exercis var att eliminera möjligheten att någon annan aspekt av kontorsmi1jön skulle ha en avgörande inverkan på subjektiva värderingar av inomhusklimatet. Efter konstaterandet att även temperatur och fuktighet endast hade en marginell inverkan ändrades bearbetningsmetoden. Ett antal variabler utvaldes på basis av deras korrelationskoefficienter med f uktighetsupp- fattningen för närmare empirisk analys enligt nedanstående re
dogörelse. Det bör noteras att ehuru de 3 valda fuktbetingel
serna under utfrågningarna ingick i regressionsanalyserna så
som 3 oberoende binära variabler, kom de inte in i ekvationerna på ett tidigt stadium, vilket däremot det uppmätta vattenång
trycket gjorde. Hänvisning till detta rön följer i diskussio
nen .
4.3 Empirisk analys av svarsfrekvenserna
4.31 Dataurval
Mot bakgrund av rönen från den preliminära undersökningen be
slöts att undersöka inverkan av temperatur- och fuktighetsför- hål landen på den frekvens med vilken svaren erhölls inom de märkta kategorierna på varje gradskala. Spridningen av upp
mätta temperaturer inom varje fukt ighetskategori undersöktes (TABELL 7). Mer än 95 % av värdena ligger mellan 21 och 25°C.
Det beslöts att man skulle utesluta de data som erhållits från en av byggnaderna, vid vilken endast två av fukt ighetsförut- sättningarna hade undersökts och endast 38 utfrågningar utförts Vid var och en av de tre övriga kontorsbyggnaderna, som låg i var sin stad, hade alla fyra fukt ighetsförutsättningarna un
dersökts, varjämte ungefär samma antal utfrågningar utförts i var och en. Luftens medeltemperatur låg då inom 0,1 C från 22,6°C för alla fyra fuktighetsförhållandena, och ångtryckets medelvärde var 8,2 - 7,0 - 7,0 och 5,2 mm Hg i de fyra katego
rierna "Hög", "Intermittent (1 timme)", "Intermittent (2 tim
mar)" och "Låg" respektive. Vid 22,6 C motsvarar detta en re
lativ fuktighet av ca 40 % i kategorin "Hög" och 25 % i kate
gorin "Låg", varvid de intermittenta kategorierna ligger mellan nämnda värden.
Inverkan av temperaturen undersöktes först genom uppdelning av de 592 utfrågningarna utförda under och över 22,5°C inom varje fuktighetskategori. Markanta effekter av båda faktorerna kunde visas föreligga. Oaktat luftens medeltemperatur var exakt den
samma för varje fukt i ghetskategori framgick, att de små olik
heterna i temperaturfördelningen inom varje fukt ighetskategori, vilka framgår av TABELL 7, kunde misstänkas ha påverkat dessa
