BYAR- OCH FRITIDSHUSOMRÅDEN

Radbyn Södra Sandby

BYAR- OCH

FRITIDSHUSOMRÅDEN

Ra Ra Ra R Ra Ra Ra Ra Ra Ra Ra Ra Raa Ra Raaa R Ra R

RaaadbdbdbdbdbdbdbdbdbdbddbdbdbdddbdbddbdbdbdbdbdbdbdbynbbbynynynynynynynynynynynynynynynynynynynynynynyyyyyyyyyyyynnnnnnnnnnnnnnnSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSödödödödödödödödöödödödöödödödödödödödödööödöödöödddddddddddddrararararararararararararaaaSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSananananananaaananaananananananaaanananndbdbdbdbdbdbdbdbdbdbddbdbddbdbdbddbdbddbbby,y,y,yyyyy,yy,yy,y,yy,y,yy fffffffffffffffffffffotototootototototototototototoottttoooo o oooooooo oooooooo ooo oooooooJuJJuJuJuJuJuJJuJuJuJJuJJuJuJuJuJuJuJuJuJJJJuJuJuJuJJJJJJJJJuJuJJuJuJuJuJJuJJuJuJuJJuuuuuuuuuuulilililililililililililililllililililililililililililililililililia iiiiiia a a aa aa aaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaKKrKrKKKrKrKrKKKKKrKKKKKKrKrKKKKKKrKrKKKKrKrKrKrKrKrKrKrKrKusususususususususususususususususususususuuusuuuusussss

ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 141

RADBYARNA

Beskrivning

En radby är en by där husen ligger på rad efter varandra utmed en byväg. Radbyarna i kommunen följer geologins formationer genom att hus och byvägar ligger i nord- sydlig riktning uppe på de torra strandvallarna på östra sidan och i anslutning till landborgen på västra sidan. Vägarna uppe på strandvallarna på östra sidan och uppe på landborgen på västra sidan har lång kontinuitet. Hälften av Ölands alla runstenar står också uppe på dessa höjdformationer, vilket vittnar om vägarnas långa kon- tinuitet. De två vägarna som de fl esta radbyarna ligger utmed fungerar än idag som huvudvägar. Radbyarna har samma lägen och utsträckning i landskapet sedan de anlades, men har med tiden byggts ut och delvis förändrats. Sedan medeltiden har radbyar succesivt byggts ut med fl er gårdar och så småningom även med s.k. malmbebyggelse under främst 1800-talet. En malm ligger ofta i radbyns utkant och det var där som jordlösa hantverkare och dagsverkare ursprungligen bodde. På östra sidan ligger malmen oftast norr eller söder om gårdarna, medan de på västra sidan ligger ovanför gårdarna och uppe på landborgen. Malmbebyggelsen skiljer sig ofta från gårdarnas betydligt mer påkostade och ståtliga bebyggelse, då den istället är betydligt mer småskalig. Både gårdarnas och malmens bebyggelse är huvudsakligen byggd i trä och i s.k. skiftesverk som är en förfi nad byggteknik, vanlig på Öland. Uthus och ekonomibyggnader är ofta byggda i den lokala kalkstenen, men också i trä och skiftesverk.

Till skillnad från bebyggelsen i radbyarna som har en utbred- ning i nord- sydlig riktning, har deras marker en utsträckning från öster till väster. Markerna är jordbruksmarker som har en självklar koppling till geologin, eftersom åkrarna ligger där matjordstäcket är tjockare och i regel strax öster och väster om bebyggelsen, medan betesmarkerna i regel ligger där jordtäcket är tunnare eller helt saknas över kalkstensberggrunden. Både Östra Ölands Sjömarker och Stora Alvaret är typiska betesmar- ker och ligger ofta bortom både bebyggelsen och åkern, och kallas därför för utmarker. Stora Alvaret har betats sedan yngre stenåldern och Östra Ölands Sjömarker sedan äldre järnåldern.

Karaktäristiskt för jordbruksmarkernas indelningar är stenmu- rarna som också sträcker sig från öster till väster och markerar de smala skiftena eller ägogränserna. Ute på Stora Alvarets mitt möts de östra radbyarnas betesmarker med de västra rad- byarnas och de skiljs åt med en enkel stenmur. Till varje gård i radbyarna hör ofta en fi skebod. Fiskebodarna ligger samlade i s.k. fi skelägen utmed kusten. Här ligger bodarna tätt på en inhägnad hage, inom vilken man torkade garner på stänger.

Än idag fi nns dessa bodar utmed Ölands annars mycket öppna kuster.

Än idag är jordbruket en viktig näring i de fl esta radbyarna, men under 1900-talet har antalet jordbruk succesivt blivit betydligt färre. Denna utveckling kan man tydligt se genom att många lador och logar står tomma eller hittat helt ny användning. Idag är jordbruken framförallt storskaliga i produktion och djurantal. Många jordbruk har byggt större ekonomibyggnader i radbyns utkant där det funnits plats eller varit möjligt av andra skäl. I många radbyar på både östra och västra sidan fi nns det ofta ett eller fl era exempel på denna bebyggelseutveckling. Många gårdar har med tiden övergått till enbart bostäder eller säsongsboenden och de mindre malmhu- sen har blivit attraktiva sommarhus.

Idag fi nns mycket lite service kvar i de fl esta radbyar, vilket beror på befolkningsminskningar. Detta leder också till låg infl yttning och få möjligheter att bo kvar. Tack vare radbyns rumsliga struktur fi nns ett stort utbud och möjligheter att sälja lokalt producerade livsmedel eller föremål utmed bygatorna.

Som besökare eller boende i radbyn är bygatan ett publikt rum där man möts, saktar ned och bjuds in, också som genomre- sande. Radbyarna ligger utmed bygatorna/länsvägarna som pärlband och är omöjliga att undgå längs vägen.

Inne på de kringbyggda gårdarna kan man hitta ståtliga vårdträd. Vårdträdet eller vårdträden står oftast i gränsen mellan man- och fägård (opp- och nedgård på öländska) och markerar platsen tillsammans med byggnadernas väggar som omsluter trädet. Om två träd står i gränsen mellan man- och fägård fi nns ofta en grind mellan träden. Om gården bara har ett vårdträd är det inte ovanligt med två grindar, en på vardera sidan om trädet. Annan karaktäristisk vegetation i radbyarna är de trädridåer som växer i gränsen mellan bebyggelsen och de öppna odlingsmarkerna.

Större delen av kommunens yta ligger inom världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Byar och radbyar utgör mycket viktiga delar av helheten och världsarvet. Radbyarna talar om hur landskapets förutsättningar använts och används, och understryker geologin.

Skydd

- Många radbyar i kommunen omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. I kommunen omfattas följande radbyar av riksintresse för kulturmiljövård: Borgs by, Långrälla, Ullevi, Skarpa Alby, Ekelunda. Södra Sandby, Frösslunda, Norra Kvinneby, Stora och Lilla Brunneby, Stenåsa, Slagerstad, Södra Kvinneby, Gösslunda, Alby, Triberga, Hulterstad, Skärlöv, Övra och Nedra Segerstad, Segerstad, Seby, Solberga, Träby, Torngård, Gammalsby, Mellstaby, Kvinnsgröta, Eketorp, Lindby, Sebberneby, Enetri, Näsby, Albrunna, Årsvik, Gårdstorp, Gettlinge, Klinta, norra delen av Hammarby, Smedby, Övra Västerstad, Bjärby, Kastlösa, Lunda, Stora Dalby, Bredinge, Rösslösa, Södra Bårby, Mysinge, Gynge, Resmo, Lilla Frö, Eriksöre, Kalkstad, Lenstad, Jordtorp, Holmetorp, Kvigerälla, Gillsättra och Ryd.

´

0 300 Meter malmlmmmenenenenenenenenenennniiiisssödödööddere och bhbbbbbbbbbbbbodododododododarddddarararararrnanannnnn vid havetid h eetett

FÖRSLAG - BY AR OCH FRITIDSOMRÅDEN

142 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24

R R Ra R Ra Ra R R

Radbdbdbddbdbddbdbyayayayayayyy rnrnrnnasasasuuutbtbtbbbbrerereeeeednddndninnnininingg g ggii iiilalalalalaaaaandndndndnndndndndddsksksksksskskskskskskkkkkapapapaapapapapaapapapapaaapeteteteteteteeteetetttt L.

L L.

L

L.GGG.GGG.G.G.FFFFFFotototototo/to/o/o///LLeLeLeLL ififififGGGGGGGusuususususussstatatattat vsvsvsvssosososooooon,n,n,nnnn,,ttttttilililililililillllhllhlhllllhhhörörörörörrrLLLLLLLLLänänänänänännnssssssssssssssssssssstytytytytytytytytyyyrererererrerereeeelslslsenenenenenen nn Sj

Sj Sj

Sjjöbbodo ar, fotoMMörörbybybyb lålåånga a kokk mmmmmmmmmmmuuuununun

Be Be Be Be Be Be Be

Be e e e eby by by by b b by b b b b b by by by by y y y y y y y y y y y y y y y yg gg gg gg gg gg gg gg g g g g g g g g g g g g el el el e e e e e e e e se se se s s se se se

Be e e B Be Be Be Be Be e Be Be Be B

Bete te t te te te te te, e e e e e e e e e , , , , St St St St St St S St St St St Stor t t or or or or or o o ora a a a a a a a Al Al Al A Al Al Al Al A A A A l va va va v v va v va v va vare re re re re re et t t t t t t t Åk Åk Åk Å Åk Å Åk Å er er er er r Åk Åk Å Åk Åk Å Åk ker er er r r r Be

Be Be Be B

B te te te te, , , Ös Ös Ös Ös Ös Ö Ö tr tr tr tr tr tra a a a a Öl Öl Ö Ö Ö Öl Öl Ö an an a an and n d d ds ds ds ds s s S S S S S S S S S S Sjö jö jö jö jö jö jö jö jö jö jö ö ö ö ö ö ö ö ö öma ma ma ma m ma ma m ma ma m ma a a a a a a a a rk rk r rk r rk r rk rk rk r rk rk r r k k k k er e er er er e er e er er r r r Sj Sj Sj Sj Sj j j j jöb öb öb ö öb ö b od od od od dar ar ar ar a

ER ÖVER ÖVER ÖVEVEREE

ÖVERVERERSIKSSIKTSKTKTKTKTKTKTKTSPLASPLASPLASPLASPSSPSPLASSP N 20NN 2N 20N 20N 20N 20N 20214 M14 M14 M14 M14 M14 M4MMMMMörbyörbyörbyörbyörbyörbylånlånglångångångångångnga koa koa koaaa oommunmmunmmunmmmmmunmmunmunununununnnn,,,antaanantaantaantaantaaaanaaaaanaaaannntagandgandgandgandgandgandgaandandandandandehanehanehanehanehaneehehanehaeeehaeeeehaanaddlindlindlindlindldldlindliling 20g 20g 2g 20g 20g 20g 20g 2g 20g 2ggg 2g 2ggg 2ggg gg215-015-015-015-015-015-0155 3-243-243-2433-243-2 143

Seby

T räby

Årsvik

Klinta

Mel lby Hamma rby To rn g å rd

Solberga Albrunna

Gårdstorp Mellstaby Gammalsby

Pilekulla K v in nsgr öt a

Sto ra Smedb y

Lilla Smedby Övra Segerstad Nedra Segerstad

Eckelsudde Stora Alvaret

FÖRSLAG - BY AR OCH FRITIDSOMRÅDEN - SYDÖLAND

Kärra Näsby

Svibo Lunda

Össby Enetri

Lindby

Eketorp

Gräsgård

Mellstaby V e ntlinge S e b b er neby

Mörbyl ill a

K v in nsgr öt a

´

1:75 000

Gynge Bårby

Karlevi Stenåsa

V ickleby Sto ra Frö Lilla Frö Slagerstad

Frösslunda Stora Brunneby N o rr a K v inn e by Mörbylånga kyrkby

MÖRBYLÅNGA

Beijershamn Stora Alvaret

FÖRSLAG - BY AR OCH FRITIDSOMRÅDEN - MELLERST A KOMMUNDELEN

Flygbild över Ölands södra udde och Östersjön, fotograf L.G.Foto/

Leif Gustavsson, tillhör Läns- styrelsen Kalmar län

Alby

Bårby Lunda Bjärby Skärlöv

Bre d in ge Kastlösa

Tr ib e rg a

Gösslunda Hultersta d

Slagerstad Sto ra Da lby

Södra Kvinneby Övra V ä ste rstad Nedra Västerstad

´

1:75 000

Gynge Bårby

Karlevi Stenåsa

V ickleby Sto ra Frö Lilla Frö Slagerstad

Frösslunda Stora Brunneby N o rr a K v inn e by Mörbylånga kyrkby

MÖRBYLÅNGA

Beijershamn Stora Alvaret

Ryd Bettorp

Isgärde Brö ttorp

Jo rdt o rp

Överto rp Hönstorp Aro n to rp

Algu tsrum

G löm mi nge Långrälla

Gillsättr a Kvige räl la Törnbotten Björnhovda

Gunnarstorp Norra M öckleby

Mittlandsskogen Mittlandsskogen

FÖRSLAG - BY AR OCH FRITIDSOMRÅDEN - NORRA KOMMUNDELEN

Alby

Bårby Lunda Bjärby Skärlöv

Bre d in ge Kastlösa

Tr ib e rg a

Gösslunda Hultersta d

Slagerstad Sto ra Da lby

Södra Kvinneby Övra V ä ste rstad Nedra Västerstad

´

1:75 000

Riktlinjer för radbyarna

Möjligheter till bevarande och utveckling av radbyarna är vik- tigt. För att detta skall kunna ske på ett sätt så att alla särdrag kan bestå och förändringar och tillskott blir en tillgång för helheten är det allas vårt ansvar att beakta de värden som fi nns.

Vid förändringar i kommunens alla radbyar skall nedanstående riktlinjer följas.

Landskapet:

- Ta hänsyn till radbyarnas olika riktningar. Markerna har ett tydligt sammanhang som sträcker sig från öst till väst, medan bebyggelsen ligger uppe på de naturliga formationerna (strandvallar och landborgen), från norr till söder. Denna övergripande struktur hos bebyggelse och marker har lång kontinuitet. Strukturen gör

radbyarnas bebyggelse och marker till självklara bärare av kulturlandskapet.

- En sammanhållen och tät bebyggelse som inte brer ut sig i landskapet, är en förutsättning för det öppna öländska landskapet utanför radbyarnas bebyggelse.

- Ta hänsyn till kyrktorn och väderkvarnars dominans i landskapet. Utmana i första hand inte dessa få och tongivande byggnaders vertikala dominans i landskapet.

Landskapet är fl ackt och tål få vertikala element. Det fl acka kulturlandskapets värden är bland annat fri horisont och enorma vidder där hav och land ofta ”smälter” samman, en landskapsbild som är värd att värna om.

- Bevara de utmärkande värdena i landskapet, såsom trädridåerna mellan bebyggelse och jordbruksmarker. De smala banden med träd ger skydd mot vinden ute på de öppna markerna. Andra värden ligger i stenmurarna som berättar om både nutida och historiska markindelningar och därför har ett kulturhistoriskt värde. Många stenmurar skyddar också markerna från jordförfl yttning, bidrar till biologisk mångfald, är rumsbildande och markerar ägogränser.

- Radbyarnas byggnader uppe på strandvallarna ligger ofta mer eller mindre samlat och tätt. De täta rummen mellan husen, på den kringbyggda gården, i släppen mellan lador eller gluggar mellan olika uthus, kontrasterar till det vidsträckta och öppna kulturlandskapet som man exempelvis hittar ”uppe på Stora Alvaret” och ”nere vid sjön”. Ytterligheterna berikar ofta varandra.

Täthet:

- Bebyggelsens täthet i många radbyar bidrar till spontana möten mellan människor, god resurshållning av mark, lä från väder och vind samt kortare avstånd.

Platsens särart:

- Det är viktigt att värna om det platsspecifi ka också när vi bygger idag, eftersom det bland annat bidrar till förståelse och tillvaratagande av platsens särart. Den lokala förankringen är dessutom ofta attraktiv, eftersom den är unik. Ur ett större perspektiv blir det lokala och unika också intressant, eftersom man förstärker och bygger vidare på en variation mellan olika platser och landskap.

Bygatan:

- Det är viktigt att bygatan inne i radbyarna, tillåts vara ett lokalt rum för utbyte och möten mellan verksamheter, boende och besökare, trots att de numera är landsvägar.

Bygatan är ofta det enda offentliga rummet utomhus och därför värd att se som ett gemensamt rum, snarare än en snabb förbindelse.

- Radbyarnas bebyggelse vänder sig generellt till bygatan och ligger direkt intill den, för att inte säga på den, vilket är en viktig kvalité i radbyarna på Öland. Kommunens intention är att denna kvalité och tradition ska få fi nnas kvar och utvecklas också i framtiden.

- Ta hänsyn till ”mindre” vägars funktion i radbyarna. Har byggnaderna fl era och olika entréer som vetter åt två olika vägar? Ta hänsyn till dessa lokala sammanhang. Exempel på detta fi nns bl.a. i Skärlöv.

- Vägen ska vara en del av landskapet. Vid nybyggnation av väg, sträva efter att vägen är en del av landskapet. Ta hänsyn till höga punkter och stenmurarnas dragningar ute i landskapet och låt vägen så långt som möjligt följa dessa markindelningar. Välj lokala vägmaterial så långt som möjligt.

- När det gäller länsväg 136 vill kommunen inte ha någon generell regel för byggnadsfritt avstånd, eftersom förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan de norra och de södra delarna. Radbyarna och andra skyddsvärda kulturmiljöer som fi nns utmed vägen är ett starkt skäl till varför det är orimligt att instifta några generella regler för ett byggnadsfritt avstånd. Radbyarnas bebyggelse utmed vägen är också en del av den lokala byggnadstraditionen.

För att kulturmiljöerna i Mörbylånga kommun ska kunna leva vidare och utvecklas, krävs att utvecklingen kan ske i enlighet med befi ntliga strukturer och utifrån det faktiska förutsättningar som råder på den specifi ka platsen.

Nybyggnation:

- Tillkommande bebyggelse får endast uppföras i anslutning till befi ntlig bebyggelse.

- Tillkommande bebyggelse ska förhålla sig till den befi ntliga bebyggelsens riktningar och orienteringar på tomterna, likt den traditionella i de öländska radbyarna.

- Ny bebyggelse kan generellt uppföras på lucktomter inne bland den befi ntliga bebyggelsen, med hänsyn till varje plats unika förutsättningar. Exempel på en lucktomt kan vara en tomt där det tidigare funnits bebyggelse, men som efter t.ex. en brand ”står tom”.

Skala och proportioner:

- Ta hänsyn till den befi ntliga skalan inne i radbyn. Skalan i den befi ntliga miljön ska både vara inspirerande och vägledande. Skalan i radbyns malm är en helt annan än inne bland gårdarna. Historiskt hade t.ex. bebyggelsens skala en stark koppling till jordarnas avkastning.

Skalskillnaden mellan gårdarna och malmen ska bevaras.

- Det är viktigt att förhålla sig till den befi ntliga

bebyggelsens proportioner. Bebyggelsen i radbyarna består av mangårdsbyggnader, ekonomibyggnader, malmstugor, stenkällare, kvarnar och olika uthus. Exempelvis har bebyggelsens djup, fönsterproportioner och taklutning stor betydelse för den enskilda byggnaden men också för

FÖRSLAG - BY AR OCH FRITIDSOMRÅDEN

150 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24

helheten. En byggnads fönster beskrivs ofta som dess ögon och betyder mycket för byggnadens totala uttryck.

Med tiden kan funderingar om fönsterrenovering eller rentav byte komma upp. Idag fi nns ett enormt utbud av industritillverkade fönster, men många gånger är en varsam renovering och ommålning att föredra framför insättning av t.ex. aluminiumbågar. En bra lösning att förbättra ett gammalt fönsters energivärde kan vara att sätta in en ny ruta innanför det gamla fönstret.

Kulör:

- Ta hänsyn till befi ntlig färgsättning inne i radbyn och utanför. Låt färger och nyanser i den befi ntliga miljön inspirera och vara vägledande. Det är viktigt att kulören smälter in i både landskapet och på platsen. Fundera över vilken färgpalett radbyn har på landskapsnivå genom att studera den på avstånd.

- Många beprövade färgsorter såsom slam- och oljefärger fungerar både rent hållbarhetsmässigt i det öländska klimatet och har lång tradition som kan vara intressant och värd att utveckla. Med dessa färger är det lättare att hitta en passande kulör som åldras vackert.

Blandning av funktioner:

- En blandning av verksamheter och boende, berikar radbyarna, men är också en del av deras långa historia.

Blandningen mellan verksamheter och boende bidrar till intressanta rum, möten mellan människor, möjligheter för utbyte av varor, tjänster och idéer. Blandningen är en förutsättning för det rika liv som kan uppstå i radbyarna och bygatan är också en mycket viktig plats för utbyte.

- Att radbyarna tillåts innehålla både boende och arbete har betydelse för att livet i dem ska kunna fortgå under hela året och i mer avlägsna radbyar. Om det är möjligt att få ihop boende med en verksamhet, kan det innebära att radbyn inte överges, utan istället befolkas. På sikt har blandningen bl.a. betydelse för bevarandet av ett öppet och brukat landskap. Stora Alvaret och Östra Ölands Sjömarker är exempel på marker som är beroende av nyttjande av människan och hennes djurs. Med andra ord så hänger blandningen mellan boende, service, jordbrukt och andra verksamheter tätt samman med hela kulturlandskapets värden, bevarande och framtid.

Utblickar:

- Utblickar från det täta, ut över det omgivande landskapet är en bevarandevärd kvalité. I många radbyar fi nns smala släpp mellan lador och andra byggnader som ger värdefulla utblickar från bebyggelsen ut över omgivande landskapet.

Ett släpp kan vara allt från en halvmeter till fl era. Många mindre vägar som leder ut till omgivande marker och havet från bebyggelsen (såsom sjögatorna), ger värdefulla utblickar. Utblickarna ger bland annat kontakt, orientering och ljus till de ofta mycket tätt bebyggda radbyarna samt något att vila blicken på också långt borta.

Detaljer:

- Takfötter är viktiga inslag som sätter stor prägel på bebyggelsemiljön. Ofta fi nns traditioner som är värda att bevara och utveckla för framtiden.

- Entréer är viktiga inslag i radbyarna och värda att bevara. Entrén mot byvägen kan vara en port i en ekonomibyggnad vid byvägen. Portern markerar gränsen mellan den publika byvägen och ett privat bakomliggande gårdsrum. Andra exempel på entréer kan vara en trädgårds stenmursomgärdade gräns mot byvägen och vars öppning mot omvärlden markeras med en omsorgsfullt gjord grind.

- I den götiska gårdsbilden delas ofta gårdsplanen som bildas mellan byggnader av i två delar för att skilja på fä- och mangård. Det är av regel en låg kallmurad kalkstensmur som markerar denna gräns. Än idag fi nns exempel kvar på denna viktiga detalj för helheten som bör vårdas för framtiden.

Material:

- Beprövade och traditionella material som tegel, takpapp, takplåt, trä och kalksten åldras med värdighet och ansluter enklare till den befi ntliga miljöns sammanhållenhet och till landskapet i stort.

- Beprövade och traditionella material med lång kontinuitet vet vi också hur de reagerar i det öländska klimatet, vilket är ytterligare ett skäl till deras överlägsenhet.

- Undvik material som imiterar andra material. Taktegel- kontra betongpannor är ett tydligt exempel där tegeltak åldras med värdighet, har en annan färgintensitet, bättre hållfasthet och längre livslängd än betongpannor. Ett äldre tegeltak kan både vara otroligt livfull i nyanser och ha ett mycket levande uttryck, framför betongens stumma karaktär. Tegel är dessutom tätare i sin struktur, vilket innebär att de inte suger fukt i lika hög grad som betong, och därmed inte blir lika mossklädda.

Samtid och tradition:

- I radbyarna hittar man byggda miljöer och platser med spår från olika tider, som är mer eller mindre förändrade och anpassade över tid. Man har kontinuerligt byggt och format byggnader och platser som förhåller sig till sin samtid med hänsyn till tidens behov, estetik, kultur, ekonomi och andra förutsättningar. Den byggda miljön bör bejakas som en levande bygd där olika historiska perioder tillsammans bildar tidslager. Spår från olika tider i den byggda miljön ger ofta platsen en historisk förankring och bidra till ett intressant samspel mellan dåtid och samtid.

Nyproduktion i radbyarna bör inte vara reproduktioner eller historiska kopior, utan istället aktivt förhålla sig till platsens unika karaktär och förutsättningar. Vår tid kommer också att lämna avtryck och tidslager i radbyarna och ambitionen är därför att dagens avtryck ska vara värdefulla och intressanta för kommande tider. Därför är det viktigt att ny bebyggelse i radbyarna tillåts vara moderna med traditionen som inspiration och vägledning. På så vis kan dåtid och nutid mötas.

ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24 151

Gränser:

- Odlingsgränser i landskapet är bevarandevärda då de hindrar jordförfl yttning, bidrar till biologisk mångfald och berättar om nutida och historiska ägogränser. Moderna maskiner av större storlek kan förutsätta öppningar i dem.

Inägogränsen som markerar gränsen mellan åker- och betesmarkerna är mycket bevarandevärd, liksom tomten gräns som bör hållas tydlig.

- I gränsen mellan man- och fägård (opp- och nedgård på öländska) fi nns ofta en låg stenmur som är väl värd att bevara.

Vegetation:

- Fläder och oxel är vanliga utmarksträd och därför lämpliga att bevara och satsa på i dessa miljöer. Radbyns utmarker ligger bortanför eller utanför åkrarna och är betade marker.

Både strandängarna och Stora Alvaret räknas till radbyns utmarker. Historiskt var det också vanligt att man hade fruktträd ute på utmarkerna som växte utmed stenmurarna i ägogränserna.

- Trädridåer i gränsen mellan de omgivande jordbruksmarkerna och bebyggelsens tomter är bevarandevärda då de ger bl.a. väder- och vindskydd, skugga och fågelsång. Utsikt och vyer kan fi nnas i släpp mellan stammar och kronor, samt i enstaka fall genom att vegetation helt saknas. Typiska trädsorter i ridåerna är ask och alm.

- Vårdträd har lång tradition och är ett inslag som är värt att bevara, varför också återplantering kan vara lämplig om träd saknas. Vanliga vårdträd i de öländska radbyarna är lind, lönn, valnöt, päron och fl äder. Valnöt har man haft på Öland sedan 1500-talet. Ek förekommer av regel inte som vårdträd, eftersom rötterna kan nå grundvattnet och bli åskledande.

- Den kringbyggda gårdens trädgård ligger av regel på boningshusets baksida och aldrig i anslutning till den fl islagda gården som vänder sig till bygatan. Både man- och fägård bör förbli stenlagda platser och muren/staketet som skiljer dem åt är mycket värd att bevara.

- Planterade träd utmed bygatan blev vanligt först under 1800-talet och är än idag ett relativt vanligt inslag i radbyarna. Träden kan, liksom bebyggelsen bidra till ett omslutande gaturum.

Goda exempel

Här kommer några kreativa exempel på modern

arkitektur i kommunen med tydlig platsanknytning och många rumsliga kvalitéer.

Gr G

Grönönö höhöhöhöhögegegegeg nnn,,fofofototooooJJJJJulululululiaiaiaiaiaKKKKKrururururusssss

S S S S Se Se S Se Se Se Se See Se Se Seeee Se See See Se Se Se See Se S Seee S See Se Se S Se Se Se S S Se See S Se Se S Se S Se S S See S S Se Se Se Se S

S gegegeggggeggegegegegegegegegegggegegegegegegegeggeggegggggegeggggeeeeeeeeeeeeeeeeeeerrrrrsrsrsrsrsrsrrrrrsrrrrrrrrrr tatatatatatatataaaaaaad,d,d,d,d,d,d,d,d,dd,dddddd fffffffffffffotootototototototototootoototooto o o o oooooooo JJJJJuJuJuJuJJJJJJJuJJJJJJJJJuJulililililiiia a a aaaaaaaaaKrKrKrKrKrKKrKrKrKrKrKrususususususussssss

FÖRSLAG - BY AR OCH FRITIDSOMRÅDEN

152 ÖVÖÖÖÖÖVÖÖÖÖÖÖVERÖÖVERÖVERÖVERÖÖÖVERÖÖÖÖÖÖVÖÖVERÖVEÖVERÖVÖVERÖÖVERÖVÖVÖVÖÖVERÖÖÖÖVERVERVERVERVERVERVERVERVVERVVVERVVERVEVEREERRRSIKTSIKTSISIKTSISISIKTSIKSIKSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSISISSIKTSSIKTIKIKTIKIIKTKTKTTTTTTTTSSSPLASPLSPLSPLASPLASPLASPLSPSPLSPLSSPLASPLASPLASPLPLALAL N 20N 20N 20N 20N 20N 20N 20N 20N 20NN 2N202214 M14 M14 M14 M14 M14 M14 M14 M141414 M14 M14 MMMMMMMMMMMMMMMMMMörbyörbyörbyörbyörbyörbyö börörbyörbyörbyörbyörbyörbyörbylånglånglånglånglånglånglånglånglånglånglånglånga koånga koa koa koa koa koa koa koa koaa koa kmmunmmmmunmmunmmunmmmmunmmunmmunmmunmmunmmunmmunmmunmunmmunmun, , , ,,antaantaantaantaantantaantantaantaanantantaantaantaantaantntntantantntntantanntttagandggandgandgandgandgandgandgandgaggndndndnehanehanehanehehanehanehanehanehanehanehaehandlindlindlindlindlindldlindlinddd g 2g 2g 2g 2g 2g 2gg g 2015-022220202202022220015-015-015-0115-05-03-243-243-243-243-243-24242424

Lö L L Lö Lö Lööö Lö Lö Löööö

Löökekkekekekekekekekekekekkekekekkekkekeeenänännänänänänänänänänänänänänänänännnännääss,ss,ss,ss,sssssssss,s,ffffffffffffffotoototototototototootototootooo ooooooo oo oooAAnAnAnAnAnAnAnAnAnnnnnnnnnnnnnnnnnnnErErErEErErErErErErErErErErErErErEErErErEikikikikikikikikikikikikiiiiikkkkksssssssssssssssssssssssssonononononononnnnnnnnnnnnnnnoooooooooooochchchchchchchchchchchchchchchhhhhhMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMagagagagagagagagagagagagagagagaagagggggggggggnununununununununununununununnununnuuuuuuus sssss sssss ss sssssssss SiSiSiSiSiSiSSiSiSiSiSiSilfiiiiiilflflflflflflflflflflflflfveffffffffvevevevevevevevevevevevevevevevvevevevevveveverheeeeeeerhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhrhiehhhhhhhhhieieieiieieieiieiieieieiieieieiieieeeeellmlmlmlmlmlmlmlmlmlmlmlmlmlmllmllmlmlmmmmmmmm Ut

Ut Ut Ut Ut Ut Ut Ut Ut Ut Ut Utt Ut Ut U Ut Ut Ut Ut Ut Uttt Ut Ut Ut Ut U Ut Ut Ut U Ut U Ut U U Ut Ut Ut U U U U U

Utmememememememmemmememememememememmememememmemememmmmmmemmmememmemmmmememmemeeeeedd dddddddd ddddddddddddd dddddddddd ddddddd dd ddddd d d d dddddddddddddddddddddddddddddddddddddsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsjsssjsjssssjssjsjsjsssjsjsjssjsjssssjsjssssjssjsjsjsjjjjjjjjjjjjjjjjögögööögöögögögögögögögögögögögögögögögöögögögögööööögögögögögögögögögögööögöögögööögögööögögggaatatatatatatataatatatatatatatataataatatatataaataaataaataaataaataaaaaatttttttttttttttaananananananaananananaanananananananananananananaananananananaanananananaananananaanaaananananananaanaaanaananaannnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnededededededeeedededededededededededededededededededededededededededededededededededededededededddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddddtttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttttililililililililililililililiililililililililiiiililiiiliililililililililililiiliiiliiiiilllllllllllllllllllllllllllllllllllll lll ll l l GGGGGGGGGGGGGåGåGåGåGGGGåGåGåGGGGåGåGGGGåGGGGGGGGGGåGGåGGGårdårdrdrdrdrdrdrdrdrdrrdrrdrdrdrdrrrdddbybybybbybybybybybybbyyHHHHHHHHHHHHHaamamaaamamamamamamamamaamamaamammmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnn,,,,,,,,,,,,,,,,,fofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofooooooooototototototttototototototototototottototototototototooooooooooooooJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJululululuulululululululululululululululululuululululululuulululuuuluuluuuuuululuullliaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiiiaiaiaiaiiaiaiaaaaaaaaaKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKrururururururururururururururururururururururururururrruuuuuuuuusssssssssssssssssssssssssssssssssssssss

Se Se Se Se Se Se Se Se

S gegegegegegegeg rsrsrsrsrsrsrsrsrssssssssstatatatatatatatatatatataad,d,d,dd,d,d,d,d,d,d,d,d,d,dd,,,,ffffffffffffototototototototototoottttto oo oo oooo o o ooooo oooooJuJuJuJuJuJuJuJuJuJulililillililia ia aa aaaaa a aaaaKrKrKrKrKrKrKrKrKrKKKrusususususususususussss

ÖVER ÖVER ÖVER ÖVER ÖVE ÖVE ÖVER ÖVER ÖVER ÖVER Ö ÖVER Ö ÖVERV ÖVER ÖVER ÖVER ÖVERV ÖV ÖVER ÖVER ÖVER ÖVER ÖVER ÖVER ÖVER ÖV ÖVER ÖVERR ÖVV ÖVER ÖVER ÖVERV ÖVER ÖVER ÖVERVVVEER ÖVERVERE ÖVERVE ÖVER ÖVER ÖVER Ö ÖV ÖVERR Ö ÖVEER Ö Ö ÖVER ÖVER ÖVEER ÖVER ÖVVERER ÖVERVERVERR

ÖVERVERSIKTRSIKTSIKTSIKTSSIKTSIKTSIKTSISIKTSIKTSIKTSSIKTSIKSIKTSSSIKTSIKTSIKSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSSIKSIKSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSIKTSISISKTKTKTKTKTKTKTTTTTTTTTTTTTTTTTTTSPSSPLSPLSPSPLSPLASPLSPLASPLASPLASPLASPLASPLASPSPSPLSPLASSPLASSPSPSPSPLASPLASPLASSSSSSSPLASPLASPLASSSPLSSPLAPPLAP NN 20N 20N 20N 20N 20N 20N 2N 2NNNN 2014 M14 M14 M14 M14 M14 M14 M14 M4Mörbyörbyörbyörbyörbyörbyörbyörbylångbbylånglånglånglånglånglångååångåå a koa koa koa koa koa koa kokmmunmmunmmunmmunmmunmmunm n,,,,,,antaantaantaantaantaantaantan gandgandgandgandgandgandgggandgandganddehanehanehanehanehanehanehanehanehanehehh dlindlindlindlindlindlinddlindlindling 20g 20g 20g 2g 20g 20g 20g 20g 202015-015-015-01515-015-015-015-015 015-03-243-24333-243-243-24 153

Äl Äl Äl Äl Äl Äl Äl Ä Äl Äl Äl Äl Äl Äl Äl Äl Ä Äl Äl Äl Älll Ä Ä

Älldrdrdrdrdrdrdrdrdrdrdrdrdrdrddrdrddrdrdddrddddrrreeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeststststststststssststststststsstentteneneneneneneneneneneeneneneneneneneneeeeeeeennnnnmumummummumumumumumumumumumumumumumumumumumummmumummmumuuuuuur rr r r rr rrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrvivivivivivivivivivivivivivivivivivivvivivvvivivviiidddd d d dd d dd dddddddddddddddddddddfrfrfrfrfrfrfrfrfrfrffrfrfrfrfrffrfrfrfrfrffrfrfrfrfrfrfritrrrrrrrrrritititititiitiiitiitititititititititiitiiititittttttttididididididididididididididiidiidididdddddddddddddshshshshshshshshshshshshshshshsssssssssssssssshusususususususuususuu ,,,,,,,JoJoJoJoJoJoJJoJoJoJoJJJoJJJJJJJJJJJoooeleleleleleleleleeeelelsssss ssss ssss ssss ss sss s UUdUUdUUUdUdUdUdUdUdUdUdUdUdUdUdUdUdUdUdUUUdUdUdUdUUdUUUdUdUdUdUdUddedddedededededededededededededededdedededededdddeeeeeeee,,,,,,,,,,,,fofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofofootttotototototototototototototototototoooooooJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJulululululuululululuulululululululululululuuuuuuuuuuuuulululuuliaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiaiiaiaiaiiaKKKKKKKKKKKKKKKKKKrururururururururururururrurururrurururrurrusuuuuuuuuuuuuuusssssssssssssssssssssssssssssssssssss

FRITIDSHUSOMRÅDEN

Beskrivning

Med fritidshus menas ett tillfälligt och ofta mindre boende. De fl esta fritidshus bebos främst under sommarhalvåret och under veckoslut. Tillfälliga boenden förekom redan under antiken, då framförallt de högre samhällsklasserna kunde ha en s.k. villa suburbana, som var en tillfällig bostad utan jordbruk, men med trädgård. På Öland började fritidshusen byggas från framförallt mitten av 1900-talet, i takt med lagstiftad semester och bilens intåg, som gjorde det möjligt för allt fl er i samhället att ta sig ut och vistas på olika platser runt om i landet. På Öland fi nns också exempel på mer påkostade s.k. sommarnöjen, byggda vid förra sekelskiftets början. Dessa sommarnöjen ligger framförallt i Stora Rör och Borgholm. Sommarnöjena är ofta stora ståtliga träbyggnader med veranda och en utmärkande rik snickarglädje. Fritidshus är generellt mycket vanliga på Öland, eftersom Öland länge varit och är ett populärt semesterland- skap. I kommunen hittar man ofta fritidshusen samlade i egna fritidshusområden, som i Saxnäs, Färjestaden (Joels udde), Eriksöre, Tveta och Risinge.

Typiskt för fritidshusområdena från 1900-talets mitt och framåt är att de ofta ligger mycket nära kusten och naturskönt. De kan också ligga nära tätorter eller viktiga förbindelser, såsom f.d.

färjehamnar (Färjestaden och Stora Rör). Fritidshusen är ofta byggda för att passa ett anspråkslöst semesterliv med fokus på utomhusvistelse, bad och annan rekreation kopplad till naturen och landskapet. Många fritidshus har tack vare sin ålder, ofta mycket gröna trädgårdar, vilka tillsammans bidrar till samman- hängande grönskande områden. De grönskande fritidshusom- rådena med sin bebyggelse är ofta välkomnande att röra sig igenom, även för besökare. Ofta är bebyggelsen tillsammans med de mindre vägarna enkla och småskaliga, och inte sällan ligger områdena som en länk mellan t.ex. en badplats eller ett naturområde och omkringliggande permanentbebyggelse. I många fritidshusområden fi nns stenmurar kvar som visar spår från tidigare markanvändning, och inte sällan har markerna tidigare betats av omkringliggande gårdars djur.

Fritidshusen från förra sekelskiftets mitt har en utformning som stödjer ett avkopplade semesterliv, då de t.ex. ofta är byggda i ett plan, för att man enkelt ska kunna röra sig mellan ute och inne. Andra karaktäristiska drag är små enskilda rum, där man istället lagt fokus på de gemensamma rummen, såsom uteplats eller veranda under tak och allrum med öppen spis för samvaro. Ofta är också trädgårdarna enkla och små, och inte sällan naturtomtslikande – allt för att vistelsen i huset ska vara så kravlös som möjligt. Många fritidshus från mitten av 1900-talet, byggdes ursprungligen utan vatten och avlopp, och saknade inte sällan isolering i väggar, tak och bjälklag.

Detta innebär att många av dem än idag, främst används under sommarhalvåret och under den milda ölandshösten.

Det är sällan som fritidshusområdena från 1900-talets mitt och framåt har en tydlig lokal förankring i uttryck eller materialitet.

Ofta har de snarare ett gemensamt uttryck, oberoende var de ligger i landet eller på ön.

Idag är många fritidshus delvis eller helhet ombyggda.

Anpassningar och förändringar har gjorts för att t.ex. passa en större familj eller för att fritidshuset ska kunna användas under fl er delar av året. De helt orörda eller ursprungliga fritidshusen börjar bli en raritet bland de allt mer permanenta och ombyggda fritidshusen, men det är kanske främst helheten som är bevarandevärd. Helheten ligger i den småskaliga bebyggelsen med enkla vägar och den gröna karaktären. Som historiska berättare är fritidshusen och områdena viktiga, eftersom de är en självklar del av 1900-talets turismhistoria på Öland och i landet. Då allt fl er människor bor och bosätter sig i städerna, fungerar många av 1900-talets fritidshusområden som en viktig länk till naturen och landskapet. Fritidshusområdena i Mörbylånga kommun saknar generella skydd.

FÖRSLAG - BY AR OCH FRITIDSOMRÅDEN

154 ÖVERSIKTSPLAN 2014 Mörbylånga kommun, antagandehandling 2015-03-24