4. Kvalitetsrapport Förskola och fritidshem läsår 2020_2021.pdf Pdf, 890.7 kB.

(1)

Kvalitetsrapport Förskola 20/21

Utbildningsnämnd

(2)

Utbildningsnämnd, Kvalitetsrapport Förskola 20/21 2(14)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

Innehållsförteckning

1 Verksamhetsbeskrivning ...3

1.1Verksamhetens idé ...3

1.2Organisation och bemanning ...3

1.3Sjukfrånvaro personal (Effektmål B:3) ...3

1.4Verksamheten långsiktiga resultat- och processmål (Effektmål) ...4

1.5Verksamhetens prioriterade målområden från senaste arbetsplan ...4

1.6Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete (Effektmål C:1) ...5

2 Läroplanens målområden ...5

2.1Normer och värden ...5

2.1.1 Ökad trygghet och trivsel i våra förskolor (Effektmål A:2) ...5

2.2Kvaliteten i omsorg, utveckling och lärande (Effektmål A:1, A:3) ...6

2.2.1 Språkutveckling - Barn i förskolan ska utveckla sin förmåga att använda talspråk och sitt intresse för skriftspråk ...6

2.2.2 Matematik - Barn i förskolan ska utveckla sin förmåga att använda matematik ...6

2.2.3 Naturvetenskap och Teknik - Barn i förskolan ska utveckla sin förmåga och sitt intresse för naturvetenskap och teknik ...7

2.2.4 Lek och samspel - Barn i förskolan ska genom lek och samspel utveckla sin egen identitet, självtillit och motoriska färdigheter samt förmågan att fungera i grupp och ha respekt för andra. ...7

2.3Barns delaktighet och inflytande (Effektmål A:5) ...7

2.4Förskola och hem (Effektmål A:4) ...7

2.5Övergång och samverkan ...8

3 Sammanfattning ...8

3.1Analys och slutsatser ...8

3.2Kommande läsårs prioriterade mål ...10

(3)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

1 Verksamhetsbeskrivning

1.1 Verksamhetens idé

"Med kompetens och samarbete möter vi våra barn och elever där de befinner sig och arbetar målmedvetet för allas lärande och utveckling. Vi tar gemensamt ansvar för likvärdighet och hållbarhet och vill alltid bli ännu bättre."

Under våren 2021 arbetade samtliga enheter gemensamt fram en övergripande verksamhetsidé för Nykvarns utbildningsverksamhet. Verksamhetsidén tar sin utgångspunkt i de fyra byggstenar för kvalitet i undervisning och lärande som formulerades tidigare:

1. Ledarskapet 2. Kollegialt lärande

3. Mål- och resultatstyrning

4. Ökning av kvalitén i undervisningen

Verksamhetsidén och visionen skall ses som ett medel för att nå uppsatta mål, genom att alla medarbetare delar grundläggande och värdefulla värderingar av verksamhetens innehåll. Värdena i verksamhetsidén vävs in i förskolornas övriga SKA-arbete och kommer på så sett barnen tillgodo i det dagliga arbetet.

Verksamhetsidén synliggörs för vårdnadshavare vid inskolning, utvecklingssamtal, dokumentation och föräldramöten.

1.2 Organisation och bemanning

Nykvarns kommun har åtta kommunala förskolor, i juni -21 var 700 barn placerade, fördelade på 38 avdelningar. Under läsåret 20/21 har grupperna periodvis varit större än tidigare uppsatta mål av gruppstorlekar. Under vårterminen -21 var barnantalet i

genomsnitt högre än 18 barn/grupp, i jämförelse med rikets 15,1 barn/grupp.

Barnantal/personal är 6 i jämvörelse med rikets 5 barn/personal.

Förskolorna har under året letts av fyra biträdande rektorer samt en rektor. Biträdande rektorer ansvarar för två enheter vardera, med ett personalansvar för 28-40 medarbetare per chef.

Förskolornas resurstilldelning "skolpeng" möjliggör en bemanning med tre personal per avdelning och tidigare har två av dessa varit legitimerade förskollärare. Kommunen har haft en hög andel behöriga förskollärare i personalgrupperna. Med ett ekonomiskt

svårare läge under läsåret har endast en rekrytering av förskollärare gjorts, vilket innebär

(4)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

att andelen legitimerade förskollärare minskat från över 60% till en nivå på 41% i dagsläget. Vakanser tillsätts med gymnasieutbildade barnskötare.

Totalt arbetar 120-140 personer i Nykvarns förskolor. Varje förskola är organiserad i arbetslag där förskollärare har huvudansvaret för en grupp barn och tillsammans med annan personal bedriver utbildningen enligt läroplanen och skollagen.

1.3 Sjukfrånvaro personal (Effektmål B:3)

*Sjukfrånvarons del av arbetsplatsernas totala frånvaro.

Korttidsfrånvaron har periodvis varit hög. Resultatet är svårt att kommentera då en pandemi råder. Verksamheten har nogsamt följt FHM råd och upplyst personal om vikten att vara hemma i enhetlighet med råden, dock finns ingen möjlighet för persona att arbeta hemifrån. Långtidsfrånvaro följs systematiskt upp enligt kommunövergripande rutiner.

1.4 Verksamheten långsiktiga resultat- och processmål (Effektmål) EFFEKTMÅL A – Invånare

A:1 Kommunen erbjuder en förskola och en skola samt fritidshem för alla genom bra undervisning, arbetsro och hög måluppfyllelse för barn och elever.

A:2 Vårdnadshavare skall uppleva att förskolan, skolan och fritidshemmet är lärande och utvecklande för deras barn.

A:3 Barn och elever ges förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig kuskaper för att klara studier för en gymnasieexamen.

A:4 Ökad andel vårdnadshavare ska uppleva att de har bra kommunikation och samarbete med förskolan, skolan och fritidshemmet.

A:5 Ökad andel barn och elever ska uppleva att de har delaktighet i förskolan, skolan och fritidshemmet.

EFFEKTMÅL B – Medarbetare

B:1 Kommunen ska behålla en hög lärarkompetens.

B:2 Ledare på alla nivåer i förskolan och skolan ska kontinuerligt utveckla sitt ledarskap.

B:3 Alla ledare ska arbeta aktivt för att minska sjukfrånvaron.

EFFEKTMÅL C – Process/Utveckling

(5)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

C:1 Ständig utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, då det utgör basen för styrning och uppföljning av verksamheten

EFFEKTMÅL D – Ekonomi

D:1 Samtliga enheter ska genomföra nödvändiga förändringar för att klara sin ekonomi.

D:2 Samtliga enheter ska utveckla kontrollen över sin ekonomi.

 Utbildningsnämndens uppdrag till verksamheten

* Utveckla arbetet med ökad måluppfyllelse för barn och elever genom bra ledarskap och hög kompetens hos pedagoger.

*Utveckla arbetet för en likvärdig utbildningsverksamhet genom att säkra att alla enheter har bra bemanning och ett aktivt förebyggande elevhälsoarbete.

*Utveckla arbetet med ökat välbefinnande och minskat utanförskap genom inkluderande arbetssätt.

I kvalitetsrapporten härleds insatser, resultat och utvärderingar till ovanstående effektmål i styckerubrikerna.

1.5 Verksamhetens prioriterade målområden från senaste arbetsplan

Mål Insats Status

Processkartläggning av nuläget för nya och

nyanlända elever till kommunen Pågående förbättrat mottagande av nya och nyanlända

elever

Kartläggning av undervisningen för

nyanlända elever Pågående

Ökad måluppfyllelse för pojkar Analyser av pojkars undervisning och

bedömningsunderlag Pågående

Likvärdighet för alla elever när det gäller

studie- och yrkesvägledning Övergripande plan för studie- och

yrkesvägledning tas fram Pågående

Behålla hög lärarkompetens Tillsammans med personalkontoret och fackförbund ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning

Pågående

Aktualisera enheternas verksamhetsidéer Översyn och diskussion i skolledargruppen gällande en gemensam verksamhetsidé för utbildningsverksamheten i Nykvarn

Avslutad

Anmälan om kränkande behandling ska

göras digitalt Implementera Prorenatas modul för anmälan

till huvudmannen Pågående

Förstelärarnas uppdrag förtydligas i arbetet

med ökad kvalitret i undervisningen Huvudfokus blir "Differentierad undervisning"

som ett övergripande område. Övriga fokusområden ligger kvar

Avslutad

Ökad samhandling mellan socialtjänsten och

utbildningsverksamheten SUMA-projektets fokus inriktas på ökad samhandling för barns och ungas framgång.

Två sumasagar under läsåret med tema samhandling

Pågående

(6)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

1.6 Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete (Effektmål C:1)

Enligt förskolornas årshjul arbetar samtliga förskolor med uppföljningar och analyser.

Detta för att säkerställa och kvalitetssäkra verksamheten. Resultaten ligger till grund för de aktiviteter som genomförs under året. Arbetslagen är delaktiga i verksamhetens kvalitetsarbete genom regelbunden analys och målavstämning av sitt arbete både på individ- grupp- och organisationsnivå.

2 Läroplanens målområden

2.1 Normer och värden

Förskolan arbetar kontinuerligt med normer och värden. Personalen organiserar och ger möjligheter i vardagen där barnen utvecklar sin förmåga till respekt, ansvar, hänsyn, solidaritet och öppenhet. Det ges många situationer där barnen tränar sin förmåga att sätta sig in i andras situationer, allt avvägs efter barnets mognad och ålder.

Varje år arbetar förskolan med ett utsett fokusområde inom arbetsområdet normer och värden, detta utses genom självskattning och följs upp och analyseras systematiskt.

2.1.1 Ökad trygghet och trivsel i våra förskolor (Effektmål A:2)

Mått Utfall

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Vårdnadshavare som upplever att deras barn är

trygga på förskolan, andel (%) 97,7 % 97,2 % 95,9 % 96,9 %

(7)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Vårdnadshavare som upplever att deras barn trivs

på förskolan, andel (%) 97,4 % 98,8 % 96,3 % 95,4 %

Vårdnadshavare som känner sig positivt bemött av

förskolans personal, andel (%) 96,3 % 97,6 % 94,1 % 95,0 %

2.2 Kvaliteten i omsorg, utveckling och lärande (Effektmål A:1, A:3)

Förskolan arbetar med utgångspunkt i barnens intresse och nyfikenhet, personalen kartlägger vad barnen individuellt och i grupp behöver utveckla. De yngre barnen har behov av mycket omsorg och personalen organiserar den pedagogiska miljön så den är lärande och trygg. Förskolan arbetar med att omsorg och lärande bildar en helhet.

Undervisningen i förskolan är inte reducerad till speciellt avsedda tillfällen, utan är när barnen i interaktion med kunnig personal lär. Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande och den har en central plats i utbildningen.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Vårdnadshavare som upplever att

förskolepersonalen är kunnig, andel (%) 96,3 % 96,9 % 93,5 % 94,0 %

Vårdnadshavare som upplever att förskolans undervisning stimulerar deras barn till utveckling

och lärande, andel (%) 95,1 % 97,2 % 91,5 % 92,3 %

2.2.1 Språkutveckling - Barn i förskolan ska utveckla sin förmåga att använda talspråk och sitt intresse för skriftspråk

Bedömningen av resultatet baseras på frågeställningar i genomförda skattningar på grupp- och individnivå. Resultatet tyder på medvetet och utvecklande arbetssätt.

I maj skattades andelen femåringar (f 2015) i förskolan som når eller är på god väg mot strävansmålen för språk och språkutveckling till 94,6%.

Kommunens samtliga förskolor har tidigare deltagit i skolverkets språksatsning Läslyftet.

Arbetssättet har fortsatt använts på förskolorna, bl.a. genom olika sätt att arbeta med högläsning och samtal om text. Den reviderade läroplanen för förskolan framhåller högläsningens betydelse.

En ökad andel barn med annat modersmål än svenska finns i verksamheten. Förskolorna har under året beviljats ett statsbidrag för språkutvecklande insatser, där digitala

läromedel har en central plats. Detta gynnar språkutvecklingen för alla barn men främst barn med annat modersmål än svenska.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021

(8)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Barn 5 år, som bedöms vara på god väg mot

strävansmålen för Språk och språkutveckling i

förskolan, andel (%) 94,3 % 93,4 % 92,9 % 96,4 %

2.2.2 Matematik - Barn i förskolan ska utveckla sin förmåga att använda matematik

Resultatet tyder på en utveckling av arbetssätt och metoder. 98,6% av barn födda 2015 bedöms vara på god väg mot strävansmålen i matematik.

Verksamheterna arbetar med matematik i det dagliga arbetet, det finns en hög

medvetenhet kring barns matematiska tänkande. Barnen utmanas och stimuleras i sin utveckling av matematik, konstruktion, mönster och teknik.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

strävansmålen för Matematik i förskolan, andel (%) 96,0 % 94,2 % 98,7 % 98,6 %

2.2.3 Naturvetenskap och Teknik - Barn i förskolan ska utveckla sin förmåga och sitt intresse för naturvetenskap och teknik

98,8% av barnen födda 2015 bedöms vara på god väg mot strävansnålen för naturvetenskap och teknik.

Alla enheter arbetar målinriktat med naturvetenskap och teknik samt området miljö och hållbar utveckling. Förskolornas metoder har utvecklats efter barns intressen och behov.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

strävansmålen för Naturvetenskap och Teknik i

förskolan, andel (%) 91,3 % 94,8 % 98,1 % 98,8 %

2.2.4 Lek och samspel - Barn i förskolan ska genom lek och samspel utveckla sin egen identitet, självtillit och motoriska färdigheter samt förmågan att fungera i grupp och ha respekt för andra.

Förskolans lärande skall vara lustfyllt och basera sig på barns intresse. Lek och samspel tränas och utmanas dagligen. Det råder en hög medvetenhet hos personalen som

inspirerar och organiserar i miljön som gynnar barnens sociala utveckling. 98,4% av barn födda 2015 bedöms vara på god väg mot strävansmålen för Lek och samspel i förskolan.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

strävansmålen för Lek- och samspel i förskolan,

andel (%) 97,6 % 96,7 % 98,8 % 98,4 %

2.3 Barns delaktighet och inflytande (Effektmål A:5)

Barnens intressen och behov utgör grunden för arbetssättet i förskolan och är grunden

(9)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

till undervisningen. Det medför att miljön och metoder förändras kontinuerligt. Barnen ges stort utrymme att berätta och uttrycka hur de vill forma sin dag. Det ingår i

läroplanens mål att stärka de demokratiska processerna vilket sker när barnen lär sig att lyssna och ta hänsyn till andras tankar och åsikter, utforma gemensamma regler, öva turtagning med mera.

2.4 Förskola och hem (Effektmål A:4)

Den dagliga kontakten som de flesta vårdnadshavare har med förskolan är

grundläggande, där utbyts aktuell information om omsorg såväl som lärande. I det digitala kommunikations- och dokumentationsverktyget Unikum ges information om barnets lärande och upplevelser på förskolan med kopplingar till läroplanen.

Vid barnets inskolning finns väl utarbetade rutiner, där vårdnadshavare får värdefull insikt i och på vilka grunder förskolan arbetar. Varje avdelning har tidigare haft minst ett föräldramöte per år där de presenterar arbetssätt och läroplanens områden, under pågående pandemi har dessa möten ersatts av digitala samtal och information i större omfattning än tidigare genom lärplattformen Unikum. Vårdnadshavare som upplever att förskolan är trygg och lärande påverkar och stöttar sina barn i dess utveckling. Alla vårdnadshavare erbjuds minst ett utvecklingssamtal per år, de flesta av dessa samtal har skett digitalt. Dokumentationsverktyget Unikum upplevs mycket positivt av föräldrarna.

Rutiner som finns för kontakt med hemmen:

-Nya vårdnadshavare erbjuds samtal oftast digitalt eller utomhus innan påbörjad inskolning.

·Föräldraaktiv inskolning, i stor utsträckning utomhus och med begränsat antal personer inomhus.

·Daglig kontakt vid hämtning och lämning.

·Utvecklings- , inskolnings-, och avslutningssamtal, digitalt eller i fåtal fall fysiska möten.

·Föräldrar har god insyn i planering och uppföljning et c via Unikum.

·Policy och planer om förskolan publiceras på Unikum.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Vårdnadshavare som anser att kontakten och

samarbetet mellan förskolan och hemmet fungerar

väl, andel (%) 93,3 % 95,7 % 91,7 % 90,2 %

Vårdnadshavare som är nöjd med förskolan, andel

(%) 96,8 % 98,0 % 93,2 % 95,0 %

(10)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Vårdnadshavare i förskolan som upplever

utvecklingssamtalet som meningsfullt, andel (%) 91,0 % 89,8 % 79,3 % 79,5 %

2.5 Övergång och samverkan

Grundskolan och förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandera. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper,

erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande.

Vid överlämning mellan förskola och förskoleklass/fritidshem används Skolverkets mall och underlag för att skapa likvärdighet i vilken information som överlämnas till

mottagande enhet. För barn men behov av särskilt stöd bokas överlämningssamtal där även specialpedagog deltar vid behov.

3 Sammanfattning

3.1 Analys och slutsatser Stöd för analys:

Vad säger era resultat om:

-Organisation och bemanning. Hur stödjer organisationen utvecklings- och

förbättringsprocesser? Vilka mötesstrukturer fungerar väl? Hur är kulturen på förskolan – finns förutsättningar för kollegialt lärande?

-Barnens välbefinnande och känsla av tillhörighet och sammanhang. Vilka aktiviteter och arbetsformer ser ni har varit effektiva? Vad kan/bör ni göra mer av? Vad kan ni sluta göra? Vilka likheter/skillnader ser ni i pojkars och flickors mående? Vad beror det på?

Vet ni om resultaten ni analyserar ger tillräckligt säkra underlag? Vad skulle ni eventuellt behöva göra annorlunda? Vad beror resultaten i föräldraenkäten vad avser nöjdhet kring t ex kommunikation och samverkan med hemmen på?

-Undervisningens kvalitet. Har ni gjort särskilda satsningar/kompetensinsatser som ni ser gett resultat? Vad beror det på? Ger er organisation och era samarbetsformer stöd för undervisningens utveckling? På vilket sätt bidrar Mål- och utvecklingsplanerna på

arbetslagsnivå till undervisningens kvalitet? Vad vet ni om hur det är att vara barn i er verksamhet? Vilka lärdomar kan ni dra av er praktik och era resultat kopplat till

vetenskap och beprövad erfarenhet? Vilka resultat kan ni se av satsningar som t ex

(11)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

Läslyftet och språkutvecklande arbetssätt? Vad beror resultaten på?

-Barnens lärande och utveckling. Kan ni se några mönster i barnens lärande på grupp- och individnivå i gruppskattningarna? I jämförelse mellan olika år – vad ser ni då? Kan ni se progression i lärandet i enskilda barngrupper? Kan ni se om specifika

undervisningsinsatser har gjort skillnad? På vilket sätt? Vad kan ni dra för slutsatser av det? På vilket sätt bidrar digitala verktyg till barnens lärande?

Organisation och bemanning

Andelen legitimerade förskollärare har minskat och är nu ca: 40%, vilket utmanar arbetet kring lärandeuppdraget då ansvaret vilar på färre förskollärarna. Antal barn/legitimerad förskollärare har under vårterminen uppgått till 13,2 barn. Motsvarande siffra i riket för kommunala förskolor är 12,1 barn.

Den minskade andelen förskollärare innebär ett större ansvar på de förskollärare som finns, samt att de behöver prioritera den egna närvaron i barngrupp. Det i sin tur leder till att rektorerna i större utsträckning behöver leda arbetslagens arbete. Under pandemin har också nätverkande mellan förskolorna varit begränsat. De strukturer som finns med fasta gemensamma mötestider för utvecklingsarbete gör dock att det är enkelt att återuppta detta arbete när pandemin är över.

Organisationen är likartad på samtliga förskolor, med en mötesstruktur där representanter från alla avdelningar möts en gång per vecka för arbete med

kvalitetsutveckling av förskolornas fokusområden, språk och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grupperna är ett kollegialt stöd för uppföljningar och analyser av Mål och utvecklingsplaner. 92,3% av vårdnadshavarna upplever att förskolans

undervisning stimulerar sitt barns utveckling och lärande, vilket är ett förväntat och gott resultat. Dock finns det ytterligare behov av reflektionsmöten där pedagogerna ges möjlighet till fördjupning och utveckling av verksamheten. Då barngrupperna är stora och många barn har långa vistelsetider medger tyvärr inte organisationen att ytterligare tid avsätts utanför arbetet i barngrupperna. Under läsåret har även mötestiden tvunget använts till praktiska frågor då sjukfrånvaron periodvis varit hög med anledning av den pågående pandemin.

Arbetet med uppföljningar och analyser i Mål och utvecklingsplaner har ökat personalens medvetenhet och arbetet har utvecklats, främst genom att alla arbetslag gör bättre nulägesanalyser och kartläggningar av sin verksamhet vid start av nytt fokusområde.

Detta medför att personalen mer kritiskt granskar sin egen verksamhet, miljö och

(12)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

arbetsorganisation, vilket i sin tur lett till en ökad medvetenhet i pedagogernas

undervisning och ett förändrat arbetssätt. Med stöd av Mål och utvecklingsplanerna och gruppskattningsmaterialet, undervisar personalen mer medvetet så att barnens intressen tas tillvara, och verksamheten arbetar tydligt mot mål och resultat.

Mål- och utvecklingsplaner och gruppskattningsmaterialet har använts fullt ut under fem år, det finns fortfarande lite skillnader mellan arbetslagens bedömningar. Utveckling sker fortlöpande i utvecklingsgrupperna för att skapa likvärdighet i bedömning av

verksamhetens arbete. Under de år verksamheten har arbetat med Mål- och utvecklingsplaner, har arbetslagen i högre utsträckning än tidigare förändrat i sitt

arbetssätt, i sin miljö och tar hjälp av varandras kompetens beroende av barns intressen i arbetet mot målen.

Resultatet under rubriken förskola/hem har över tid sjunkit något. 90% av

vårdnadshavarna anser att kommunikation och samverkan med förskolan fungerar väl men endast 79% upplever utvecklingssamtalen som meningsfulla. Resultatet kan ha påverkats av pandemin då relationella möten i större utsträckning än tidigare skett digitalt under läsåret. Verksamheten behöver utveckla formen för kommunikation och samverkan ytterligare, med hopp om att fysiska möten kan återupptas i större

utsträckning, då detta gynnar den relationen och tillitsbygget med vårdnadshavare. En avgörande faktor för trygga vårdnadshavare är att de vid lämning/hämtning inne på förskolan/avdelningen själva ser hur personalen tar hand om barnen - detta har saknats under pandemin då all hämtning och läming skett utomhus och inte gett samma utrymme för tillitsbyggande.

Arbetet med Planen mot diskriminering och kränkande behandling ökar barnens

möjlighet till inflytande, vilket verksamheten utvecklar vidare. Alla enheter har tillgång till en specialpedagog som genom handledning och hjälp med kartläggning av insatser bidrar till ett normkritiskt förhållningssätt samt utvecklar formerna med arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen ingår även i förskolans pedagogiska

ledningsgrupp vilket gynnar likvärdigheten i arbetet mellan enheterna. Verksamheten kompletterar vårdnadshavarenkäten med en inskolningsenkät, där vi snabbt kan åtgärda eventuella brister.

Verksamheten har precis som övriga samhället påverkats av pandemin. Utvecklingen har avstannat något och trygghet, rutiner och basverksamhet prioriterats. Verksamheten har ofta med kort varsel behövt ställa om och organiseras efter behov. Detta tillsammans med oro har påverkat personalen. Alla enheter har fortsatt arbetet som initierades under

(13)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

tidigare år genom projektet Läslyftet, arbetet har fortgått och ett fokusområde under perioden har varit just språk. I de gruppskattningar som görs kan vi se att resultatet för de blivande förskoleklassbarnen är ojämnt. Orsaken behöver utredas vidare, ger

frågeställningar i gruppskattningsmallen utrymme för egna tolkningar och/eller har andelen barn med annat modersmål ökat? Frågorna kommer bearbetas vidare i

förskolornas utvecklingsgrupper och ett försök görs med återkoppling från skolorna av den screening avseende språk och matematik som görs Förskoleklasserna under hösten.

Statsbidraget för Språkutvecklande arbetssätt används i huvudsak till en digital tjänst;

Pollyglutt. Där finns barnlitteratur inläst på ett stort antal språk samt bilder som ofta projiceras på stor skärm. En digital föreläsning om barnlitteratur och språkutveckling genomfördes för samtliga medarbetare under höstterminen. Vi ser resultat i att barns intresse för språk och litteratur är stort.

Förskolan använder det digitala dokumentations- och kommunikationsverktyget Unikum, där respektive avdelning dokumenterar, planerar, följer upp och analyserar individen, gruppen och sin verksamhet. Digitala verktyg används i det dagliga arbetet, främst i dokumentation och tillsammans med barnen beroende på intresse och utvecklingsnivå.

Alla avdelningar har under året ändrats gällande gruppernas sammansättning då nya barn tillkommit, vid varje förändring i barngruppen skapas nya strukturer och relationer som medför ett visst mått av otrygghet för barnen. Arbetet med att säkerställa att strukturer och rutiner som skapar trygghet och utmaningar för barnen pågår ständigt i utvecklingsgrupperna och i arbetslagen. En viktig insikt är att många barn och

vårdnadshavare enbart känner till förskolans arbete utifrån hur det sett ut under pandemin, då de skolats in under denna tid. Behovet av tydlig kommunikation kring rutiner, förväntningar och det pedagogiska arbetet på förskolan kvarstår därmed också när pandemins restriktioner upphör.

En fortlöpande arbete sker med att öka kvalitén i undervisningen, en utmaning då kompetensen i arbetslagen har förändrats med en lägre andel förskollärare. Att arbeta med att utveckla ledarskapet är ett medvetet val som gör skillnad för kvalitén i

undervisningen.

Ett arbete gällande bedömning, tolkningar och likvärdighet pågår, det systematiska kvalitetsarbetet med mål- och utvecklingsplaner, gruppskattningar och planen mot diskriminering och kränkande behandling är utgångspunkt i processen där vi i diskussioner skapar gemensamma ramar.

(14)

Kvalitetsrap port F örskola 20/21

3.2 Kommande läsårs prioriterade mål Språk

Likvärdighet, analyser av resultat i bl.a. gruppskattningar.

Struktur och rutiner, utvecklingssamtal

Ett "latent" utvecklingsarbete handlar om eventuell implementering av ny digital plattform för pedagogisk dokumentation och kommunikation med vårdnadshavarna.

Baserat på den processens utgång behöver utvecklingsarbetet sättas igång alternativt behövs det en nystart och kompetensfördjupning i nuvarande system.

Prioriterade områden att utveckla i utvecklingsgrupperna, arbetslagen och på APT/studiedagar med all personal:

 Analysera resultaten av gruppskattningarna. Reflektera och diskutera bedömningskompetens. Tolka målformuleringar och uppföljningar, utveckla likvärdig bedömning.

 Fortsätta arbetet med två parallella utvecklingsgrupper för förskollärare och barnskötare där arbete med två fokusområden kan pågå samtidigt. Planerade områden är, språk, plan mot diskriminering och kränkande behandling,

utvecklingssamtal, inskolning, gruppskattningsunderlagen och bedömning av barns lärande och utveckling i Unikum.

Slutsatser Mål Åtgärder Ansv

Något lågt resultat i vårdnadshavarenkät gällande utvecklingssamtal.

Höja nöjdheten hos VH som upplever utvecklingssamtalet som meningsfullt

Utvecklingssamtalens innehåll och

utformning skall utvecklas. Ledning och utvecklingsgrupper.

Behov att utveckla likvärdigheten i undervisningen och bedömning av insatser inom alla övergripande kunskapsområden, ofta med området Språk om ingång.

Höja resultatet för barn 5 år som bedöms vara på god väg mot strävansmålen för Språk och språkutveckling i förskolan.

Se över och utveckla

gruppskattningsunderlag. Ta del av förskoleklassernas kartläggning av Språk och matematik under höstterminen.

Ledning och utvecklingsgrupper

(15)

Kvalitetsrapport Fritidshem 20/21

Utbildningsnämnd

(16)

Utbildningsnämnd, Kvalitetsrapport Fritidshem 20/21 2(9)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

Innehållsförteckning

1 Verksamhetsbeskrivning ...3

1.1Organisation och bemanning ...3

1.1.1 Mått ...4

1.2Fritidshemmens prioriterade målområden från senaste arbetsplan ...5

1.3Kvalitetsarbete ...5

2 Läroplanens målområden ...5

2.1Normer och värden ...5

2.1.1 Ökad trygghet och trivsel i våra skolor (Effektmål A:2) ...5

2.2Elevers ansvar och inflytande ...5

2.2.1 Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. ...6

2.3Kunskaper ...6

2.3.1 Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. ...6

3 Sammanfattning ...6

3.1Analys ...6

3.2Nya mål utifrån analys ...7

(17)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

1 Verksamhetsbeskrivning

1.1 Organisation och bemanning Övergripande beskrivning

Inom utbildningskontorets verksamhet i Nykvarn fyra grundskoleenheter. På tre av dessa (Björkestaskolan, Furuborgskolan och Turingeskolan finns fritidshem. I lokaler på

Björkestaskolan organiseras också den öppna fritidsverksamhet som erbjuds för alla elever i årskurserna 4-6.

Fritidshemmen erbjuder omsorg och lärande före och efter skoldagen för de barn som behöver detta från Förskoleklass till och med årskurs tre. Fritidshemmen följer

grundskolans läroplans första och andra kapitel: Skolans värdegrund och uppdrag, samt Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Fritidshemmet har också ett eget kapitel 4 där syfte och centralt innehåll presenteras.

Vid årsskiftet 20/21 förändrades Fritidshemmens organisation i Nykvarns kommun, då skolbansomsorgen för elever i årskurs 4-6 (10-12 år) övergick från Fritidshem till Öppen fritidsverksamhet. Detta betyder i praktiken att elever från årskurs 4 inte längre är inskrivna i kommunens fritidsverksamhet, utan kan delta i den öppna verksamheten på Klubben i den utsträckning de själva vill. Verksamheten är kostnadsfri och ingen närvaroregistrering görs. Klubben bedrivs i lokaler på Björkestaskolan, och under en övergångsperiod i januari -21 följde personal från Furuborgskolan och Turingeskolan med de elever som ville gå till klubben för att promenaden dit skulle kännas trygg.

För elever i åk 4-6 som har behov av mer strukturerad omsorg finns möjlighet att få dispens för att vara kvar i den ordinarie skolans fritidshemsverksamhet tillsammans med elever i åk F-3.

Organisation

Fritidshemmen organiseras i avdelningar. Sammantaget finns nio avdelningar fördelade på de tre skolorna, fördelat enligt följande:

Björkestaskolan: 3 avdelningar, 220 inskrivna barn Furuborgskolan: 2 avdelningar, 180 inskrivna barn Turingeskolan: 4 avdelningar, 142 inskrivna barn Totalt antal inskrivna barn: 542

Genomsnittligt antal barn/avdelning: 60 Pedagogisk personal

Fritidshemmen bemannas av flera yrkeskategorier, t ex lärare i fritidshem, förskollärare,

(18)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

lärare, fritidspedagoger och barnskötare där flertalet medarbetare också arbetar i elevgrupper/klasser under den schemabundna delen av skoldagen.

Lokaler

Fritidshemmen i F-6 skolorna samnyttjar och använder klassrummen på eftermiddagstid.

1.1.1 Mått

(19)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

1.2 Fritidshemmens prioriterade målområden från senaste arbetsplan Fritidshemmens prioriterade mål för läsåret 2020/2021 var bl.a. att:

-Öka elevernas upplevelse av delaktighet

-Utveckla kvaliteten i undervisningen på fritidshemmen -Öka trygghet och trivsel

-Uppmuntra elever att genomföra aktiviteter för andra elever -Stärka det pedagogiska ledarskapet

-Tydliggöra och synliggöra målen på fritidshemmen för elever och vårdnadshavare -Säkerställa gemensam planeringstid för personalen

Flera av fritidshemmens prioriterade mål är långsiktiga. Under läsåret 20/21 har

(20)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

Coronapandemin i stor utsträckning påverkat skolornas möjlighet att aktivt arbeta med utveckling av fritidsverksamheten. Hög personalfrånvaro och stränga restriktioner har i hög grad begränsat verksamheten och fokus har varit på att upprätthålla trygghet och trivsel för eleverna. Också ekonomiska förutsättningar i form av besparingar och organisationsförändringar har påverkat fritidshemmens verksamhet.

1.3 Kvalitetsarbete

I fritidshemmens verksamhet finns årshjul för att säkerställa att uppföljning och avstämning sker regelbundet. Medarbetarna är delaktiga i kvalitetsarbetet genom regelbunden analys av sitt arbete och uppföljning kring målavstämning. Enkäter och scanningar genomförs som ligger till grund för utveckling vad gäller verksamheten och den egna professionen hos medarbetare.

På medarbetarsamtal ligger resultat hos gruppen, elevernas tankar och vårdnadshavares åsikter till grund för diskussion. Där lyfts framgångsfaktorer och utvecklingsområden.

Vårdnadshavare får regelbundet information om vad som händer i verksamheten.

2 Läroplanens målområden

2.1 Normer och värden

Arbetet kring normer och värden är väl förankrat i alla skolor. Skolornas uppdrag att varje elev ska utvecklas som individ och människa tar avstamp i styrdokumenten. Normer och värden är en stark grundpelare i skolornas arbete med att utveckla och utbilda barn och unga till demokratiska samhällsmedborgare där allas lika värde är en självklarhet. Detta arbete genomsyrar alla processer som sker i verksamheten. På fritidshemmen tränas eleverna i demokratiskt arbetssätt genom bl a fritidsråd och storsamlingar. Samtliga skolor har en Plan mot diskriminering och annan form av kränkande behandling som utvärderas och uppdateras enligt årshjulet.

2.1.1 Ökad trygghet och trivsel i våra skolor (Effektmål A:2)

Mått (Brutet år) Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021

Elever som upplever trygghet på fritidshemmet, andel (%) 93,5 % 94,7 % 85,3 %

Elever som trivs på fritidshemmet, andel (%) 90,5 % 90,5 % 81,4 %

2.2 Elevers ansvar och inflytande

Olika forum finns på fritidshemsavdelningarna för att barnen ska utveckla demokratisk kompetens. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i

(21)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

verksamheten, t ex genom fritidsråd. Eleverna medvetandegörs om förutsättningar för att ha möjlighet att vara delaktiga i beslut, får förståelse för de beslut som fattats och ges möjlighet att påverka. Fritidshemmen erbjuder aktiviteter som är valbara utifrån barnens och gruppens behov.

2.2.1 Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten.

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som upplever att de får vara med och påverka val av

aktiviteter på fritidshemmen, andel (%) 81,5 % 74,4 % 63 %

2.3 Kunskaper

Skolledningen är ytterst ansvarig för verksamheten. Personalen ansvarar för innehållet av aktiviteter på fritidshemmen. En grovplanering görs för terminen kopplat till läroplanen.

En pedagogisk planering upprättas utifrån grovplaneringen med syfte, mål och hur aktiviteten ska genomföras. Detta sker veckovis. Aktiviteterna utvärderas och dokumenteras.

2.3.1 Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid.

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som bedöms ha getts förutsättningar för utveckling och

lärande avseende Språk och kommunikation i fritidshemmen, andel (%)

74,7 % 90,3 %

Elever som bedömts ha getts förutsättningar för utveckling och lärande avseende: Skapande och estetiska utrycksformer i fritidshemmen, andel (%)

72,7 % 80 %

Elever som bedömts ha getts förutsättningar för utveckling och

lärande avseende: Natur och Samhälle i fritidshemmen, andel (%) 69 % 79,4 %

Elever som bedömts ha getts förutsättningar för utveckling och lärande avseende: Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i

fritidshemmet, andel (%) 95,4 % 93,1 %

Elever som anser att de får prova på olika aktiviteter inom

fritidsverksamheten, andel (%) 86,3 % 87,6 % 71,6 %

3 Sammanfattning

3.1 Analys Analys

Pandemin och ekonomiskt effektivisering har tillsammans bidragit till att fokus på fritidshemmen under läsåret har varit att sätta nya organisationer och upprätthålla den grundläggande trygghet och trivsel eleverna känner på sina fritidshem.

Andelen elever som uppger att de känner trygghet och trivsel har trots detta sjunkit

(22)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

under året. Det lägre resultatet kan härledas till en av skolorna där skolledning och personal inom fritidshemmet behöver fortsätta att arbeta medvetet med

relationsskapande och gruppstärkande aktiviteter.

Också vad avser elevernas känsla av att de får vara med och påverka verksamheten är det sammantagna resultatet sämre än tidigare år. Detta kan delvis knytas ihop med den allmänt lägre trivselgraden på en av skolorna, och en trolig orsak är att pandemin

tvingade personalen att i större utsträckning styra och begränsa elevernas önskemål om aktiviteter p ga restriktionerna. Utflykter och samarbeten mellan fritidsavdelningar kunde t ex inte genomföras alls.

Eleverna har trots pandemin i stor utsträckning kunnat erbjudas ett spektra av aktiviteter i verksamheten. Eleverna väljer generellt gärna lek, rörelse och skapande, medan t ex fri läsning eller andra typer av textrelaterade aktiviteter gärna väljs bort. En möjlig

förklaring är att de förknippas för mycket med skolarbete och prestation. Här finns en utvecklingspotential där fritidshemmen i högre utsträckning kan vara ett komplement till den schemalagda delen av skoldagen, genom att stimulera elevernas lust att t ex läsa och skriva. Det utvecklingsarbete som startade före pandemin med fokus på just språkutveckling behöver tas upp igen och fortsätta.

Kring användningen av digitala verktyg behövs fortsatt pedagogisk reflektion kring syfte och mål. Ska fritidshemmet erbjuda detta (under kontrollerade och medvetet valda pedagogiska former) eller ska fritids vara en "fristad" från digitala verktyg då många barn anses ägna en stor del av sin övriga fritid åt just det? Kommungemensam

kompetensutveckling och nätverkande kring fritidshemmen efterfrågas som ett stöd för både personalen i fritidshemmen och skolledarna att stärka det gemensamma

pedagogiska kompetensen och förståelsen för uppdraget.

Andelen personal på fritidshemmet med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit något.

På grund av pandemin och hög sjukfrånvaro i personalen har det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen också haltat något under året; kartläggningar och skattningar har inte kunnat genomföras i riktigt samma utsträckning som tidigare år.

Furuborgskolans fritidshem är fortfarande under uppbyggnad då skolan ännu inte är fullt utbyggd sett till elevantal. Det innebär att organisationen behöver anpassas efter nya förutsättningar varje läsår. Tydliga strukturer och erfarenheter från den tidigare stora skolorganisationen (Björkestaskolan) finns som en stabil grund under uppbyggnaden.

Utveckling sker kontinuerligt genom kollegiala observationer och reflektion kring fokusområden.

(23)

Kvalitetsrap port F rit idshem 20/21

3.2 Nya mål utifrån analys

Fritidshemmen i Nykvarns skolor har över lag en stabil och uppskattad verksamhet där elever blir sedda, får stimulans, vila och rekreation men också erbjudanden om och möjlighet till att utveckla sina kognitiva förmågor, som ett komplement till skolan.

Efter nästan två år med tydliga pandemieffekter och effektiviseringar inom verksamheten har fritidshemmen ändå kunnat upprätthålla en stor del av sin verksamhet och i stor utsträckning fungerat som många barns trygga punkt efter skoldagen.

Kommande läsår kan fokus återgå till att vara starkare på Fritidshemmens

kunskapsuppdrag och på att utveckla de demokratiska aspekterna av verksamheten där eleverna i ännu större utsträckning är delaktiga i planering och genomförande av

aktiviteter.

Fritidshemmens prioriterade mål kommande

läsår Åtgärder Ansv

Öka upplevelsen av delaktighet Förtydliga och synliggöra elevernas möjligheter till inflytande och

val på fritidshemmet. Rektor

Utveckla kvaliteten i undervisningen på fritids med

fokus på kunskapsuppdraget strukturerad och regelbunden kollegial handledning med

reflektion Rektor

Fokus på att erbjuda en variation och bredd av

aktiviteter som stödjer elevernas språkutveckling Fokus på dessa områden i frtidishemmens pedagogiska

planeringar Rektor

Öka och upprätthålla trygghet och trivsel på

fritidshemmet identifiera otrygga platser. Rektor