6. Information_ Kvalitetsrapport Grundskolan läsår 2020_2021.pdf Pdf, 1.3 MB.

(1)

Kvalitetsrapport Grundskola 20/21

Utbildningsnämnd

(2)

Utbildningsnämnd, Kvalitetsrapport Grundskola 20/21 2(28)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

Innehållsförteckning

1 Verksamhetsbeskrivning ...3

1.1Verksamhetens idé ...3

1.2Organisation och bemanning ...3

1.3Sjukfrånvaro personal (Effektmål B:3) ...6

1.4Verksamhetens långsiktiga resultat- och processmål (Effektmål) ...7

1.5Verksamhetens prioriterade målområden från senaste arbetsplan ...8

1.6Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete ( Effektmål C:1) ...8

2 Resultat ...9

2.1Normer och värden ...9

2.1.1 Ökad trygghet och trivsel i våra skolor (Effektmål A:2) ...11

2.2Kunskaper ...11

2.2.1 Undervisningens kvalitet (Effektmål A:1) ...12

2.2.2 Elevernas kunskapsutveckling (Effektmål A:3) ...12

2.2.3 Genom undervisningen ska den samlade kunskapsnivån öka och fler elever når de högre betygsnivåerna (Effektmål A:3) ...13

2.2.4 Undervisning i förskoleklassen ...14

2.3Bedömning och betyg ...14

2.3.1 Elever upplever att de fått information vad som krävs för att nå de olika betygsstegen ...15

2.3.2 Elever upplever att de utvecklat sin förmåga att bedöma sina egna eller andras skolarbeten ...15

2.3.3 Det ska finnas rutiner och strukturer för att säkerställa att bedömning och betygsättning är likvärdig och följer gällande lagstiftning ...15

2.4Elevers ansvar och inflytande (Effektmål A:5) ...15

2.5Skola och hem (Effektmål A:4) ...15

2.6Skolan och omvärlden (Effektmål A:3) ...16

2.7Övergång och samverkan ...16

2.8Behörighet till gymnasiet Åk 9 (Effektmål A:3) ...16

3 Sammanfattning ...18

3.1Analys och slutsatser ...18

3.2Kommande läsårs prioriterade mål ...21

(3)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

1 Verksamhetsbeskrivning

1.1 Verksamhetens idé

"Med kompetens och samarbete möter vi våra barn och elever där de befinner sig och arbetar målmedvetet för allas lärande och utveckling. Vi tar gemensamt ansvar för likvärdighet och hållbarhet och vill alltid bli ännu bättre."

Under våren 2021 arbetade samtliga enheter gemensamt fram ovanstående övergripande verksamhetsidé för Nykvarns utbildningsverksamhet. Verksamhetsidén tar sin

utgångspunkt i de fyra byggstenar för kvalitet i undervisning och lärande som formulerades tidigare:

1. Ledarskapet 2. Kollegialt lärande

3. Mål- och resultatstyrning

4. Ökning av kvalitén i undervisningen

Dessa fyra områden har funnits med och varje år processats med medarbetarna på enheterna. Förstelärarnas specifika uppdrag formuleras utifrån dessa områden.

Diskussioner förs utifrån intentionerna med dessa och vilka indikatorer som gör att de syns i verksamheten och vilken verksamhetsidé som sammanfattar helheten.

Byggstenarna används på alla nivåer och kan beskrivas för grundskolan enligt följande:

Ledarskapet ska vara tydligt och innebär bland annat att undervisningen ska vara strukturerad. Både lärare och elever ska förstå vad undervisningen syftar till; vad eleverna ska lära sig, hur det ska redovisas och bedömas. Ledarskapet ska också bidra till ett gott samarbetsklimat, där elever är trygga och undervisningen anpassas efter deras förutsättningar.

Ett kollegialt lärande är då lärare arbetar tillsammans genom att förbereda, analysera och utvärdera varandras arbeten. Det ger lärarna en större kunskap och leder till ett bättre skolresultat och utveckling för eleverna. En struktur för arbetssättet är framtagen som leds av förstelärarna.

Mål-och resultatstyrd kultur är då målen alltid är tydliga och läraren utgår från

nationella mål och kunskapskrav i sin planering. Det är analyser av resultaten som styr vart skolledarna lägger resurser. Rektor och biträdande rektorer har i uppgift att stödja lärare genom tydliga strukturer för kvalitetsarbetet.

(4)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

Att öka kvaliteten i undervisningen görs genom att läraren är elevens viktigaste resurs för att utvecklas och nå målen. Det är lärarens ämneskunskaper, varierande och

strukturerad undervisning där eleverna vet vad det ska lära sig och hur de ska redovisa sina kunskaper som är avgörande. Läraren ger ständigt stöd och återkoppling till eleven för att på bästa sätt ta sig an en uppgift och förstå hur eleven tar sig vidare. Läraren förstår vilka mål och kunskapskrav som styr undervisningen och anpassar prov och bedömningar efter dessa. Lärare och elever vet vad som krävs för att nå målen och kunskapskraven.

I en kontinuerlig process arbetar varje enhet vidare utifrån verksamhetsidén, Utbildningsnämndens beslutade effektmål samt kommunens övergripande mål och konkretiserar dessa i lokala deviser utifrån styrdokumenten, kontext, nuläge och resultat.

Den bästa skolan för varje elev.

En skola för alla - här får du bli ditt bästa jag!

En skola för alla i tiden.

Vi formar framtiden med ett tryggt lärande i naturskön miljö.

1.2 Organisation och bemanning

Inom utbildningskontorets verksamhet i Nykvarn finns åtta förskolor i egen regi, en fristående förskola, fyra grundskoleenheter samt en grundsärskola. Utbildningskontoret ansvarar även för gymnasieskolan, vuxenutbildningen och, tillsammans med Vård och omsorgskontoret, det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar 16-20 år. Inom

Utbildningskontoret finns även kommunens gemensamma kostenhet, som bemannar och ansvarar för förskolornas, grundskolornas och äldreboendet Lugnets kök.

Förskola, Fritidshem och Grundskola (inklusive förskoleklass), har var sin kvalitetsrapport där resultat och insatser analyseras och utvärderas.

Kvalitetsrapporterna lyfter i huvudsak de perspektiv som berör skolornas nationella uppdrag utifrån skollagen 2010:800 och läroplan för Förskola, Fritidshem och Grundskola.

Den här rapporten avser Grundskola läsåret 20/21.

För att anpassa organisationen till rådande ekonomiska förutsättningar har samtliga skolor arbetat med att genomföra besparingar under läsåret. En stor del av dessa besparingar kommer att få genomslag först under läsåret 21/22.

Organisation Huvudman

(5)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

Huvudman och ansvarig för kommunens grundskolor är Kommunfullmäktige.

Huvudmannen ska se till att skolan har de resurser som krävs och arbeta för att skolan ska bli bättre. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att grundskolorna följer skollagen och arbetar utifrån de nationella styrdokumenten och att eleverna når målen.

Kommunfullmäktige har gett Nykvarns Utbildningsnämnd i uppdrag att vara verkställande nämnd.

Skolchef

Enligt en bestämmelse från 2018-07-01 i skollagen, ska huvudmannen utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för

utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Med föreskrifter menas alla bestämmelser i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller för utbildningen. Sådana föreskrifter finns i första hand i skollagen och anslutande

författningar, men även i till exempel arbetsmiljölagen (1977:1 160) och diskrimineringslagen (2008:567). I uppdraget ingår även det systematiska

kvalitetsarbetet. I Nykvarns kommun har Utbildningsnämnden fattat beslut om att det är Utbildningschef som är kommunens skolchef. Till sin hjälp har utbildningschefen en mindreadministrativ stab, Utbildningskontoret.

Rektor

Rektor på skolan ansvarar för den inre organisationen, kvaliteten och resultaten på respektive skola. Rektor ansvarar också för att miljön är trygg, att det finns rutiner för att rapportera frånvaro samt att det finns ordningsregler. Rektor har även ansvar för att alla elever får det stöd de har rätt till för att nå målen. Rektor är pedagogisk ledare och chef för lärare och övrig personal samt har arbetsmiljöansvar för både personal och elever. Till sin hjälp kan rektor ha en eller flera biträdande rektorer samt i de flesta fall en också en skolsekreterare eller intendent med ansvar för administrationen av skolan.

Pedagogisk personal

På varje skola finns flera yrkeskategorier av lärare och pedagogisk personal som alla arbetar med undervisning i olika former. De är organiserade i arbetslag som gemensamt ansvarar för en grupp elevers skolgång, oftast ett antal klasser eller är uppdelat per verksamhet som fritidshem, förskoleklass, år 1-3, 4-6, och år 7-9. I sitt arbetslag är eleverna tilldelade en klasslärare/mentor som ansvarar för en mindre grupp elever i arbetslaget.

Ämneslärare undervisar i specifika ämnen, det är vanligt att läraren har en kombination

(6)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

av olika ämnen. Klasslärare i de lägre åldrarna har, utifrån behörighet, ett eller flera ämnen i sin egen klass. Specialpedagoger, vars roll är att handleda lärare i det

pedagogiska arbetet när så behövs, finns på några skolor. Skolorna har i vissa fall även resurspersoner anställda till stöd i klasserna. Skolorna har i enlighet med lagkrav var sitt skolbibliotek.

Inom organisationen finns totalt 13 förstelärare, fördelade på skolorna enligt nedan.

Björkestaskolan: 4 st Lillhagaskolan : 5 st Turingeskolan: 2 st Furuborgskolan: 2 st

Förstelärarnas arbete leds av rektorerna och samordnas genom nätverksträffar för att stärka likvärdigheten mellan skolorna.

De flesta som arbetar pedagogiskt i kommunens grundskolor har högskoleutbildning och lärarlegitimation. Av undervisande personal i grundskolan är 91,5% behöriga och

legitimerade lärare. I gruppen "obehöriga" finns ytterligare några lärare som har en lärarutbildning men (ännu) inte fått ut sin lärarlegitimation.

Elevhälsa

I enlighet med lagkrav finns på varje skola en samlad elevhälsa bestående av

skolsköterska, kurator och specialpedagog/speciallärare. Kommunen har en skolpsykolog som arbetar i kommunens elevhälsoteam varannan vecka, skolläkare köps in som tjänst.

Elevhälsoteamen har som främsta uppgift att arbeta förebyggande och främjande så att det finns goda lärmiljöer för alla elever.

Skolhälsovård

Utbildningsnämnden är ansvarig vårdgivare för elevernas hälso- och sjukvård i Nykvarns skolor. Skolhälsovården är elevers, föräldrars och skolpersonals rådgivare i frågor som rör elevernas fysiska och psykiska hälsa och arbetar i första hand förebyggande och

hälsofrämjande.

Skolhälsovårdens arbetsuppgifter är bland annat att utföra hälsoundersökningar, varje elev ska erbjudas minst tre under sin skoltid, samt utföra vaccinationer enligt nationella riktlinjer och komplettera vaccinationer som inte utförts under Barnhälsovårdstiden.

Vidare deltar skolhälsovården i elevhälsoarbetet på skolan, förmedlar kontakt till

skolläkaren vid skolrelaterade problem hos eleven, planerar och utför hälsosamtal samt

(7)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

medverkar vid skolläkarbesök. Elever i behov av särskilt stöd erbjuds dessutom individuellt utformat stöd, som ofta innebär tätare kontakter med skolhälsovården.

Skolhälsovården har stark tystnadsplikt. Inom ramen för det systematiska

kvalitetsarbetet skriver skolhälsovården varje år en verksamhetsberättelse samt en patientsäkerhetsberättelse.

Elever

Enligt kapitel 7 i skollagen har alla barn som är bosatta i Sverige skolplikt och enligt kapitel 2 18 § första stycket i regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.

Nykvarns kommun hade i snitt under läsåret 1 644 elever från förskoleklass till årskurs 9, varav 620 varit inskrivna på fritidshem under höstterminen och 513 under vårterminen.

Minskningen beror bl a på förändrad organisation då Fritidsklubben (åk 4-6) övergick till en öppen fritidsverksamhet vid årsskiftet.

Övriga

På varje grundskola finns ett produktionskök med kapacitet för över 500 portioner.

Personalen organiseras i arbetslag som består av köksmästare, kock och

ekonomibiträden. Arbetet leds av köksmästaren men chef för kökspersonalen är Kostchefen. Kostchefen leder tillsammans med biträdande kostchef kommunens

kostenhet som ansvarar för förskolornas kök, grundskolornas kök samt köket på Lugnets äldreboende.

Fastigheter och Lokalvård sköts av Nykvarnsbostäder på uppdrag. Städpersonalen arbetar dagtid jämsides med verksamheten och har sina utrymmen och utrustning på skolorna.

Vårdnadshavare

Skola och vårdnadshavare har enligt läroplanen ett gemensamt ansvar för elevens skolgång och för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barnets utveckling och lärande. Skolans personal ska samverka med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och

kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga

situation och iaktta respekt för elevens integritet. Grunden för en trygg och lärande skola är en hälsofrämjande miljö med tydliga ramar och tillitsfulla relationer.

(8)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

I kopplingen mellan barnets skolgång och fritid blir samspelet mellan skola och hem extra viktigt för att främja goda beteenden hos eleverna och förebygga ett destruktivt beteende såväl på fritid som på skoltid. Det som händer på fritiden tas med till skolan och vice versa.

Grundskolorna läsåret 20/21

Furuborgskolan hade 214 elever läsåret 20/21 i år F-4 inklusive grundsärskola. Enheten har delat skolledning, administrationspersonal, skolbibliotekspersonal samt elevhälsa med Björkestaskolan.

Björkestaskolan hade 482 elever läsåret 20/21 i år F-6, tre förskoleklasser och två till fyra parallella klasser i årskurs 1-6.

Turingeskolan hade 448 elever läsåret 20/21 i år F-6, två till fyra parallella klasser i varje årskurs.

Lillhagaskolan hade 502 elever läsåret 20/21 i år 7-9, sju till åtta parallella klasser i varje årskurs.

Lokaler

I stort är lokalerna anpassade för skolverksamhet. Fritidshemmen i F-6 skolorna samnyttjar och använder klassrummen på eftermiddagstid.

Lillhaga förskola har delat lokalerna på Furuborgskolan med grundskolan och grundsärskolan fram till sommaren 2021, då verksamheten flyttade in i nya Lillhaga förskola som öppnades i augusti 2021.

1.3 Sjukfrånvaro personal (Effektmål B:3)

Sjukfrånvaron på respektive enhet och för hela verksamheten följs upp med stöd av statistik från Lönekontoret. Sjukfrånvaron presenteras i en total summa i % per månad per skola.

Eftersom läsåret präglats av stränga restriktioner kopplade till Covid-19 är det svårt att dra några generella slutsatser kring personalens sjukfrånvaron, och även att jämföra med tidigare år. Skolorna har arbetat hårt med att minska risker för smittspridning, möta upp oro från personal, främja god hälsa och samtidigt erbjuda kvalitativ undervisning för alla elever på plats eller delvis på plats och delvis på distans. Vad gäller långtidsfrånvaro

(9)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

arbetar samtliga rektorer i nära samarbete med Personalavdelningen med uppföljningar och lämpliga insatser.

1.4 Verksamhetens långsiktiga resultat- och processmål (Effektmål) EFFEKTMÅL A – Invånare

A:1 Kommunen erbjuder en förskola och en skola samt fritidshem för alla genom bra

(10)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

undervisning, arbetsro och hög måluppfyllelse för barn och elever.

A:2 Vårdnadshavare skall uppleva att förskolan, skolan och fritidshemmet är lärande och utvecklande för deras barn.

A:3 Barn och elever ges förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig kuskaper för att klara studier för en gymnasieexamen.

A:4 Ökad andel vårdnadshavare ska uppleva att de har bra kommunikation och samarbete med förskolan, skolan och fritidshemmet.

A:5 Ökad andel barn och elever ska uppleva att de har delaktighet i förskolan, skolan och fritidshemmet.

EFFEKTMÅL B – Medarbetare

B:1 Kommunen ska behålla en hög lärarkompetens.

B:2 Ledare på alla nivåer i förskolan och skolan ska kontinuerligt utveckla sitt ledarskap.

B:3 Alla ledare ska arbeta aktivt för att minska sjukfrånvaron.

EFFEKTMÅL C – Process/Utveckling

C:1 Ständig utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, då det utgör basen för styrning och uppföljning av verksamheten

EFFEKTMÅL D – Ekonomi

D:1 Samtliga enheter ska genomföra nödvändiga förändringar för att klara sin ekonomi.

D:2 Samtliga enheter ska utveckla kontrollen över sin ekonomi.

 Utbildningsnämndens uppdrag till verksamheten

* Utveckla arbetet med ökad måluppfyllelse för barn och elever genom bra ledarskap och hög kompetens hos pedagoger.

*Utveckla arbetet för en likvärdig utbildningsverksamhet genom att säkra att alla enheter har bra bemanning och ett aktivt förebyggande elevhälsoarbete.

*Utveckla arbetet med ökat välbefinnande och minskat utanförskap genom inkluderande arbetssätt.

I kvalitetsrapporten härleds insatser, resultat och utvärderingar till ovanstående effektmål i styckerubrikerna.

1.5 Verksamhetens prioriterade målområden från senaste arbetsplan

Mål Insats Status

Processkartläggning av nuläget för nya och

nyanlända elever till kommunen Pågående förbättrat mottagande av nya och nyanlända

elever

Kartläggning av undervisningen för

nyanlända elever Pågående

(11)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

Mål Insats Status

Ökad måluppfyllelse för pojkar Analyser av pojkars undervisning och

bedömningsunderlag Pågående

Likvärdighet för alla elever när det gäller

studie- och yrkesvägledning Övergripande plan för studie- och

yrkesvägledning tas fram Pågående

Behålla hög lärarkompetens Tillsammans med personalkontoret och fackförbund ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning

Pågående

Aktualisera enheternas verksamhetsidéer Översyn och diskussion i skolledargruppen gällande en gemensam verksamhetsidé för utbildningsverksamheten i Nykvarn

Avslutad

Anmälan om kränkande behandling ska

göras digitalt Implementera Prorenatas modul för anmälan

till huvudmannen Pågående

Förstelärarnas uppdrag förtydligas i arbetet

med ökad kvalitret i undervisningen Huvudfokus blir "Differentierad undervisning"

som ett övergripande område. Övriga fokusområden ligger kvar

Avslutad

Ökad samhandling mellan socialtjänsten och

utbildningsverksamheten SUMA-projektets fokus inriktas på ökad samhandling för barns och ungas framgång.

Två sumasagar under läsåret med tema samhandling

Pågående

1.6 Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete ( Effektmål C:1)

Det systematiska kvalitetsarbetet innefattar rutiner och strukturer för att verksamheten på alla nivåer regelbundet ska utvärdera, analysera och prioritera i sitt arbete. Detta är väl förankrat i verksamheten. Alla olika verksamheter och underliggande enheter använder Stratsys som digitalt stöd för sitt övergripande kvalitetsarbete. I Stratsys samlas mått från Kolada, SCB, m.fl. eller egna mått, för att följa utvecklingen i arbetet.

Utbildningschefen fortsätter tillsammans med skolledningarna att utveckla och förfina strukturen i systemet för att ytterligare öka tydlighet och fokus i hela styrkedjan, från huvudman till klassrum och vice versa. Relevanta data och god kvalitet i analyserna på alla nivåer är grundläggande för beslut om rätt insatser och utvecklingen av den delen i det systematiska arbetet kan stödjas ytterligare inom ramen för befintlig struktur.

I varje verksamhet finns ett årshjul som stöd för ledning och medarbetare att med

regelbundenhet följa upp, analysera och utvärdera insatser och resultat. Lärare och övrig pedagogisk personal är delaktiga i skolans kvalitetsarbete genom regelbundna analyser och målavstämningar av sitt arbete. Betyg, enkäter, medarbetarsamtal och andra relevanta data ligger till grund för förbättringsarbete gällande måluppfyllelsen.

Varje rektor sammanfattar läsåret i en Kvalitetsrapport, där nuläge, process och utveckling beskrivs, analyseras och utvärderas. Mål och insatser planeras utifrån analyserna och formuleras i en arbetsplan för kommande läsår.

Workshops, input i form av föreläsare från Rektorsutbildningen samt kollegiala samtal där man delar erfarenheter med varandra har genomförts i skolledargruppen vilket bidragit till att arbetet utvecklas och kompetensen höjs. I syfte att stärka hela styrkedjan

(12)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

har dialoger med alla enheter med fokus på kvalitetsarbetet genomförts tillsammans med utbildningschef och ordförande i utbildningsnämnden.

2 Resultat

2.1 Normer och värden

Arbetet kring normer och värden är väl förankrat i alla skolor. Skolornas uppdrag att varje elev ska utvecklas som individ och människa tar avstamp i styrdokumenten. Normer och värden är en stark grundpelare i skolornas arbete med att utveckla och utbilda barn och unga till demokratiska samhällsmedborgare där allas lika värde är en självklarhet. Detta arbete genomsyrar alla processer som sker i verksamheten och är en kontinuerlig del av undervisningen. På skolorna tränas eleverna i demokratiskt arbetssätt genom bl a

elevråd, matråd, fritidsråd och storsamlingar. Skolorna har dessutom organiserat det mer operativa arbetet med dessa frågor på olika sätt, genom exempelvis Trygghetsteam eller Likabehandlingsteam. Ordningsregler finns, liksom rutiner för samlade grepp om behov uppstår. Samtliga skolor har en Plan mot diskriminering och annan form av kränkande behandling som utvärderas och uppdateras enligt årshjulet. Samverkan med

utomstående aktörer som tex socialtjänst, kultur- och fritidsverksamheten samt polis initieras vid behov. Inom ramen för SUMA-arbetet utarbetas rutiner och strukturer för att stödja elever och medarbetare i arbetet med normer och värden.

Nytt i årets Kvalitetsrapport är att samtliga skolor redovisar resultaten från

Skolhälsovårdens hälsosamtal med elever i årskurs 4 och 7. Dessa resultat kompletterar data från exempelvis elev- och vårdnadshavarenkäten som underlag för diskussioner och beslut om aktiviteter och insatser.

Sammanställning samtliga elever åk 4

1. Tänk på de senaste tre månaderna. Hur ofta har du haft besvärande ont i magen?

(antal elever)

(13)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2. Tänk på de senaste tre månaderna. Hur ofta har du känt dig ledsen och nedstämd?

(Antal elever)

Sammanställning samtliga elever åk 7

3. Om du tänker på ditt liv i största allmänhet, hur har du det, var tycker du att du står just nu? 10 motsvarar det bästa liv du kan tänka dig och 0 det sämsta liv du kan tänka dig. (Antal elever)

(14)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2.1.1 Ökad trygghet och trivsel i våra skolor (Effektmål A:2)

Förändringarna i resultat från elev- och vårdnadshavarenkäten är små inom de frågeområden som handlar om trygghet och trivsel. Specifika insatser kring ett fåtal elever på Lillhagaskolan har lett till en positiv generell uppgång vad gäller andel elever som känner arbetsro på lektionerna. Blandningen av distans- och närundervisning på Lillhagaskolan samt schemalagda raster på Turingeskolan för att undvika trängsel i samband med Covid-19 har som en bieffekt lett till högre resultat avseende trygghet.

Mått (Brutet år) Utfall

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever i F-9 som upplever trygghet i grundskolan,

andel (%) 92,1 % 88,4 % 91,5 % 89,5 %

Elever i F-9 som upplever trivsel i grundskolan,

andel (%) 87,6 % 86,1 % 86,4 % 84,4 %

Elever i F-9 som upplever att det är arbetsro på

lektionerna, andel (%) 70,8 % 74,1 % 67,7 % 73,3 %

Elever som upplever att de blir positivt bemötta av

skolans personal, andel (%) 87,5 % 89,1 % 92 % 91,9 %

Vårdnadshavare som upplever att de och deras barn blir positivt bemötta av skolans personal,

andel (%) 93,7 % 91,6 % 91,2 % 93,7 %

(15)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2.2 Kunskaper

Grundskolans viktigaste uppdrag är att ge eleverna nödvändiga kunskaper för att

förbereda dem för att leva och verka i samhället, men också ge dem rätt förutsättningar för fortsatta studier. Skolan ska verka för att göra lärandet lustfyllt och stimulera elever att vara nyfikna så att lärande och utveckling uppfattas som något nyttigt och värdefullt.

Utbildningen ska vara likvärdig men behöver inte utformas lika, hänsyn ska tas till elevers olika behov. Skolan har ett särskilt tydligt ansvar för att uppmärksamma och stödja elever som behöver särskilt stöd.

Skolorna arbetar för att ta hänsyn till varje enskild individs behov och förutsättningar genom att kartlägga behov och prioritera resurser efter de utmaningar man ser.

Undervisningen anpassas utifrån varje enskild elevs förutsättningar och behov, exempelvis genom placering i klassrummet, utformning av uppgifter eller genom

möjlighet för eleven att arbeta i ett mindre sammanhang vissa lektioner. De elever som är i behov av särskilt stöd får det i vissa fall av elevassistenter och/eller av

specialpedagoger. Specialpedagogerna handleder lärare när det är utmanande för eleven i undervisningen.

Elevernas erfarenheter och tänkande är en viktig del i undervisningen. Alla elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper som är nödvändiga för att varje individ ska utvecklas så långt som möjligt. All undervisning tar sin utgångspunkt i detta.

2.2.1 Undervisningens kvalitet (Effektmål A:1)

Förändringarna i samtliga mått från elev- och vårdnadshavarenkäten som rör generella frågor kring kunskaper och lärande är små men för de flesta frågor positiva.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Vårdnadshavare som upplever att skolan är

lärande och utvecklande för sitt barn, andel (%) 85,2 % 86,1 % 87 % 87,9 %

Elever som är nöjda med skolan, andel (%) 83,8 % 81 % 82,9 % 81,6 %

Vårdnadshavare som upplever att lärarna är

kunniga i sina ämnen, andel (%) 88,2 % 85,8 % 85 % 88 %

Elever som anser att de får den hjälp de behöver,

andel (%) 89,2 % 88,7 % 90,2 % 90,9 %

Elever som upplever att de lär sig och utvecklas på

lektionerna, andel (%) 87,2 % 95 % 87,4 % 88,3 %

Elever som anser att lärarna berättar för dem hur

de kan utveckla sina skolresultat, andel (%) 79,7 % 79,8 % 70 % 72,1 %

(16)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2.2.2 Elevernas kunskapsutveckling (Effektmål A:3)

På grund av Covid19-pandemin ställdes samtliga nationella prov i årskurserna 6 och 9 in även läsåret 20/21. Detta får till konsekvens att det saknas jämförelsesiffror enligt nedanstående tabell. Berörda lärare och arbetslag har tillsammans med skolledningarna beslutat om andra sätt att stämma av och utvärdera elevernas kunskaper inför

bedömning och betygssättning.

I årskurs 3 är resultaten från NP på liknande nivåer som tidigare år. Ca 10% av eleverna når inte ett sammantagen godkänd kunskapsnivå.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever i åk. 3 som klarar kravnivån för de nationella

proven i svenska, andel (%) 89,7 % 92,4 % 0 % 90,8 %

Elever i åk. 6 som når målen för de nationella

proven i svenska, andel (%) 96,9 % 93,4 % 0 %

Meritpoäng på de nationella proven i åk. 6 -

Svenska 14,5 13,6 0

proven i svenska, andel (%) 93,6 % 90,6 % 100 %

Svenska 13,1 11,3

Elever i åk. 3 som klarar kravnivån för de nationella

proven i matematik, andel (%) 94,3 % 94,4 % 0 % 88 %

proven i matematik, andel (%) 91,7 % 84,6 % 0 %

Matematik 12,8 11 0

proven i matematik, andel (%) 0 % 81,8 %

Matematik 0 9,5

proven i engelska, andel (%) 94,6 % 95,2 % 0 %

Engelska 14,5 14,9 0

proven i engelska, andel (%) 95,1 % 97,5 %

Engelska 14,6 12,9

(17)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2.2.3 Genom undervisningen ska den samlade kunskapsnivån öka och fler elever når de högre betygsnivåerna (Effektmål A:3)

Grafen visar meritvärde per termin under högstadiet för samma elevgrupp (avgångselever åk 9 på Lillhagaskolan läsåret 20/21), vilket synliggör den faktiska kunskapsutvecklingen och progressionen hos gruppen som helhet.

Mått (År) Utfall

2019

Utfall - Riket 2019

Utfall 2020

Utfall - Riket 2020

Utfall 2021

Utfall - Riket 2021 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen,

lägeskommun, andel (%) 85,2 % 72,8 % 89,6 % 73,3 % 90,3 %

Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram,

lägeskommun, andel (%) 94,7 % 82,1 % 95,5 % 83,6 % 95,5 %

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som i slutet av åk. 9 når de högre

betygsstegen C, B och A, andel (%) 55,1 % 48,8 % 56,8 % 58,7 %

Meritpoäng i åk. 6 - Svenska 14,5 13,8 13,8 12,6

Meritpoäng i slutet av åk. 9 - Svenska 13,5 13,5 13,7 14,2

Meritpoäng i åk. 6 - Matematik 12,6 12,8 14 13,9

Meritpoäng i slutet av åk. 9 - Matematik 13 13,3 11,8 12,8

Meritpoäng i åk. 6 - Engelska 14,5 14,7 14,7 14,5

(18)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021

Meritpoäng i slutet av åk. 9 - Engelska 15,7 14,9 13,6 15,4

Elever i åk. 6 som uppnått kunskapskraven i alla

ämnen, andel (%) 87,7 % 86,3 % 86,9 %

2.2.4 Undervisning i förskoleklassen

I Förskoleklassen prövas elevernas grundläggande kunskaper och förutsättningar för fortsatt lärande i skolämnena Matematik och Svenska med hjälp av Skolverkets nationella bedömningsstöd.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som bedöms ha getts förutsättningar för

utveckling och lärande avseende Språk och

kommunikation i förskoleklassen, andel (%) 95,9 % 97 % 95,4 %

Elever som bedöms ha getts förutsättningar för utveckling och lärande avseende Skapande och estetiska uttrycksformer i förskoleklassen, andel (%)

97,6 % 95,5 % 100 %

Elever som bedöms ha getts förutsättningar för utveckling och lärande avseende Matematiska resonemang och uttrycksformer i förskoleklassen, andel (%)

94,3 % 97 % 96,3 %

Elever som bedöms ha getts förutsättningar för utveckling och lärande avseende Natur, teknik och

samhälle i förskoleklassen, andel (%) 91,9 % 90,2 % 100 %

Elever som bedöms ha getts förutsättningar för utveckling och lärande avseende Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i förskoleklassen, andel (%)

99,2 % 100 % 100 %

2.3 Bedömning och betyg

Bedömning och betygssättning är en del av undervisningen. Skolan ska fortlöpande ha en dialog med eleverna om hur dennes kunskapsutveckling ligger till i förhållande till målen och vad som förväntas för att nå längre. Undervisning ska utifrån ålder och mognad utveckla elevernas kunskap och förmåga att själv kunna bedöma sina egna och andras resultat, ställa bedömningarna i relation till betygssystemets olika kvalitetsnivåer, för att över tid kunna ta ett större ansvar för sina studier. Rektor har ett särskilt ansvar för att bedömningar och betygsättning är rättssäker och likvärdig.

2.3.1 Elever upplever att de fått information vad som krävs för att nå de olika betygsstegen

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som upplever att de fått information om vad

som krävs för att nå målen eller de olika betygen,

andel (%) 82,2 % 82,3 % 79 % 79,1 %

(19)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2.3.2 Elever upplever att de utvecklat sin förmåga att bedöma sina egna eller andras skolarbeten

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som uppger att de tränat på att bedöma

kvaliteten i sina egna och andras skolarbeten,

andel (%) 78,8 % 72,9 % 65,2 % 65,1 %

2.3.3 Det ska finnas rutiner och strukturer för att säkerställa att bedömning och betygsättning är likvärdig och följer gällande lagstiftning

I syfte att säkerställa likvärdighet i bedömning och betygssättning sker regelbundet gemensamt arbete kring planering av undervisning och bedömningsprocesser.

Rutiner för dokumentation av elevers kunskapsutveckling finns på enheterna.

Ett systematiskt arbete sker i arbetslag/ämneslag för att samverka kring planering, konstruktion av uppgifter samt gemensam bedömning av elevexempel. De nationella proven samrättas mellan skolorna i kommunen. Resultatet återförs till de undervisande lärarna för att kunna ta med sig den kunskapen till undervisningen.

Specialpedagoger och skolledningen hjälper till som stöd om det är oklarheter.

Om undervisning sker av obehörig lärare i ett ämne finns en legitimerad lärare/mentor med i planerings- och bedömningsarbetet i syfte att säkerställa rättssäkerhet och kvalitet.

2.4 Elevers ansvar och inflytande (Effektmål A:5)

Elever ska ges inflytande över sin utbildning. Formerna för inflytande ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Målet är att eleverna successivt ska kunna ta ett ökat personligt ansvar för sina studier och för sin arbetsmiljö. Skolan ska lära eleverna att använda sig av grundläggande demokratiska principer och metoder i och utanför undervisningen. För att successivt kunna ta allt större ansvar och ha alltmer inflytande över sin utbildning, krävs att eleven får prova på och erbjudas olika vägar, så att eleven vet vad som är gynnsamt. Detta arbete börjar i liten skala i yngre åldrar och utökas allt eftersom med stigande ålder.

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som uppgett att de vet vart de ska vända sig

om de har synpunkter på skolan och

undervisningen, andel (%) 78 % 77,6 % 83,1 % 79,2 %

(20)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2.5 Skola och hem (Effektmål A:4)

Skolan och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång. Skolan ska ta initiativ till ett fungerande samarbete med hemmen och ge vårdnadshavare

fortlöpande information om elevens skolsituation. Skolan ska även samverka och

informera vårdnadshavare om frågor som är relevanta om skolan i sin helhet. På grund av covid19-panemin har skolornas möjlighet att möta och bjuda in vårdnadshavare till skolan varit starkt begränsad. Digitala utvecklingssamtal, korta informationsfilmer, tät kontakt via telefon och mejl et c har erbjudits och generellt fungerat bra. Både lärare och skolledare har hög tillgängligheten via mail och telefon vilket skolan uppfattar är

uppskattat i de kontakter som genomförs.

Föräldrainflytande och samverkan sker bland annat genom:

 Skolråd

 Föräldramöten

 Utvecklingssamtal

 Veckobrev

 Skolportal/Infomentor

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Vårdnadshavare som upplever att kontakten och

samarbetet mellan skolan och hemmet fungerar

väl, andel (%) 84 % 77,3 % 81,8 % 82,6 %

Vårdnadshavare i grundskolan som upplever

utvecklingssamtalet som meningsfullt, andel (%) 80,1 % 78,2 % 76,3 % 81 %

Vårdnadshavare som är nöjda med skolan, andel

(%) 91,5 % 78,7 % 83,9 % 86,3 %

2.6 Skolan och omvärlden (Effektmål A:3)

För att kunna ge varje elev de rätta förutsättningarna till lärande och utveckling behöver skolan ta ett särskilt ansvar för samverkan och erfarenhetsutbyte i samband med

övergångar mellan stadier och skolformer, och särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Efter avslutad utbildning i kommunens grundskolor ska eleverna kunna ta ansvar och göra egna val i framtiden. De ska vara ansvarstagande, framåtblickande individer som är intresserade av att lära sig mer i skolan för att vara goda

samhällsmedborgare från nu och framåt. Studie- och yrkesvägledning är en del i skolans uppdrag och finns med i undervisningen på olika sätt i alla skolår.

(21)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

2017/2018 Utfall

2018/2019 Utfall

2019/2020 Utfall 2020/2021 Elever som uppger att de fått information och hjälp

av skolan inför gymnasievalet, andel (%) 61,7 % 69,6 % 77,3 % 76,3 %

2.7 Övergång och samverkan

2.8 Behörighet till gymnasiet Åk 9 (Effektmål A:3)

(22)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

3 Sammanfattning

3.1 Analys och slutsatser Stöd för analys:

Vad säger era resultat om

-Organisation och bemanning. Hur stödjer organisationen utvecklings- och

förbättringsprocesser? Vilka mötesstrukturer fungerar väl? Hur är kulturen på skolan – finns förutsättningar för kollegialt lärande?

-Elevernas välbefinnande och känsla av tillhörighet och sammanhang. Vilka

aktiviteter och arbetsformer ser ni har varit effektiva? Vad kan/bör ni göra mer av? Vad kan ni sluta göra? Vilka likheter/skillnader ser ni i pojkars och flickors mående? Vad beror det på? Vet ni om resultaten ni analyserar ger tillräckligt säkra underlag? Vad skulle ni eventuellt behöva göra annorlunda?

-Undervisningens kvalitet. Har ni gjort särskilda satsningar/kompetensinsatser som ni ser gett resultat? Vad beror det på? Ger er organisation och era samarbetsformer stöd för undervisningens utveckling? Vad vet ni om hur det är att vara elev i er skola? Vilka

lärdomar kan ni dra av er praktik och era resultat kopplat till vetenskap och beprövad erfarenhet? Hur kan ni se att bedöming och betygssättning är likvärdig inom enheten?

-Elevernas kunskapsutveckling och resultat. Är resultaten vad ni förväntade er? På vilket sätt har resultaten förändrats under läsåret? Hur är resultaten i andra ämnen i relation till de ämnen som mäts i t ex nationella prov? Kan ni se några mönster i

resultaten om ni kopplar dem till elevernas välbefinnande och känsla av tillhörighet och

(23)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

sammanhang? Kan ni se om specifika undervisningsinsatser har gjort skillnad? På vilket sätt? Vad kan ni dra för slutsatser av det? Hur är progressionen i specifika elevgrupper?

Ger insatser önskat resultat? Hur är korrelationen mellan resultat i NP och betyg?

Pojkars och flickors resultat?

Organisation och bemanning

Samtliga enheter har under läsåret arbetat med att anpassa sina organisationer till beslutade budgetbesparingar. En del av åtgärderna får genomslag fullt ut först läsåret 21/22. Verksamheterna har välfungerande strukturer för både arbets- och

utvecklingsorganisation. Förstelärarna leder, i samråd med sitt nätverk och skolledarna, den del av utvecklingsarbetet som berör undervisningen. Verksamheterna beskriver detta arbete i positiva ordalag och pekar på både konkreta förbättringar i undervisningen och stärkta relationer i kollegiet som resultat av förstelärarnas utvecklingsinsatser.

Arbetet med att bygga och behålla starka och flexibla kollegiala kulturer med ett tydligt gemensamt ansvarstagande för samtliga elevers lärande och välbefinnande är en

pågående process. Skolledarna är väl medvetna om betydelsen av detta, särskilt i tider av besparingar och effektiviseringar.

De regelbundna skolledarkonferenserna skapar goda förutsättningar för kollegialt lärande för rektorerna.

Elevernas välbefinnande och känsla av tillhörighet och sammanhang

Samtliga verksamheter har goda strukturer och rutiner för elevernas aktiva delaktighet i skolans liv och vardag. Elevråd, matråd, fritidsråd et c fungerar bra och eleverna tränas där i konkret demokratiarbete. Få kränkningsärenden rapporteras till huvudman - ett förbättringsarbete behöver göras kring både hur rapportering sker och vad som rapporteras, för att säkra likvärdigheten mellan skolorna och för att säkra att huvudmannen får rätt information vid rätt tillfälle.

Elev- och vårdnadshavarenkäten visar mycket positiva resultat vad avser elevers och vårdnadshavares upplevelse av att bli väl bemötta av skolans personal. Skolorna behöver arbeta vidare med att undersöka anledningen till att ca 5-10% elever inte upplever sig positivt bemötta och förstå orsakerna till detta. Det är också relevant att undersöka eventuella kopplingar till berörda elevers kunskapsresultat.

Elevernas upplevelse av arbetsro har ökat tydligt på samtliga skolor. Konkreta och riktade insatser har gett goda resultat och verksamheterna kan dra många lärdomar av

(24)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

detta inför kommande läsår. Det är också viktigt att ha i åtanke att växelvis

distansundervisning för de äldre eleverna, och generellt högre elevfrånvaro i samtliga årskurser p ga covid-19 dels har lett till mindre trängsel i skolans lokaler, dels har kunnat fungera väl för elever som har svårt att finna sig tillrätta i större grupper, vilket också har bidragit till ökad arbetsro.

Elevernas upplevelse av trivsel på den egna skolan har sjunkit något. Verksamheternas analys är att det delvis kan bero på att Covid-19 förhindrat många former av

gemensamma, gruppstärkande aktiviteter och att många årliga traditioner runt högtider som bygger gemenskap ställts in.

I Skolhälsovårdens hälsosamtal med samtliga elever i årskurs 4 och 7 framkommer att den stora majoriteten av eleverna i årskurs 4 mår bra och trivs i skolan. Andelen flickor som har ont i magen och känner oro är tydligt större än andelen pojkar medan det inte är någon skillnad mellan könen avseende de som känner sig ledsna och nedstämda. I årskurs 7 är pojkarna generellt något mer positiva till livet i största allmänhet, men bland dem som inte alls tycker sig ha ett bra liv är det ingen skillnad mellan pojkar och flickor.

Skolornas elevhälsoteam behöver fortsatt utveckla arbetet med att använda resultaten från hälsosamtalen som underlag för riktade insatser. Rektorerna pekar på vikten av att så långt det är möjligt hålla elevernas perspektiv i planering av skoldagarnas flöden (schema, övergångar et c) för att skapa förutsägbarhet. Det är också avgörande att all personal är samspelt kring både elevsyn och bemötande.

Verksamheterna beskriver vikten av att ha en tydlig och välfungerande organisation kring elevhälsoarbetet för att både förebygga konflikter och otrygghet, och effektivt agera och följa upp situationer som uppstår. Detta ingår som en del i processen med att anpassa organisationerna utifrån budgetläget.

Genom ett samverksansprojekt med SKR har Lillhagaskolan följt huruvida skolans avgångselever fullföljer sina gymnasiestudier. Projektet visar en stark koppling mellan hög frånvaro under grundskoleåren och avhopp från gymnasiestudier. Ett fortsatt fokus på området behövs för att förstå vilka faktorer skolorna i Nykvarn kan påverka för att så många avgångseelever från grundskolan ska fullfölja sina gymnasiesstudier.

Undervisningens kvalitet

Skolorna pekar på ett fortsatt behov av att stärka rutiner för kartläggning av elever som kommer inflyttande eller nyanlända till kommunen, för att säkra att dessa elevers

(25)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

fortsatta skolgång och kunskapsutveckling blir likvärdig med dem vars hela skolgång varit i kommunen och där en god överblick finns.

Det utvecklingsarbete kopplat till kollegialt lärande och lektionsdesign som kommunens förstelärare drivit under året beskrivs av skolorna som positivt, och man beskriver en utveckling och förbättring av elevernas lärmiljöer så att undervisningen blir tillgänglig för alla. I arbetet med lärmiljöer ingår också ett medvetet förbättringsarbete kring

kompetens och likvärdighet i formativa processer och bedömning. En avgörande faktor för kvalitet i kollegial professionsutveckling är att rektor och förstelärare tillsammans gör analyser och bedömningar av behoven på den egna skolan och därefter utformar en organisation för fortsatt kollegialt lärande och förbättringsarbete. Därför kommer

förstelärarnas arbete kommande läsår fokuseras starkare på respektive skolas behov och förutsättningar.

Skolorna ser att genus och könsroller är faktorer som påverkar elevers motivation och resultat, men behöver mer underlag och kunskap för att rätt insatser ska kunna göras.

Under kommande läsår initieras därför kompetensförstärkning inom området.

Det periodvis pressade läget med hög sjukfrånvaro i personalen och många elever med frånvaro p ga pandemin har lett till att arbetet med att motivera och stödja elever att vilja och kunna nå de högre betygsstegen har fått stå tillbaka något för ett starkt fokus på att organisera för blandad när- och fjärrundervisning och de behov av stöd på individnivå som blivit synliga i detta.

Elevernas kunskapsutveckling

Eftersom de nationella Proven ställdes in också läsåret 20/21 för elever i åk 6 och 9 p ga pandemin finns färre jämförande siffror att analysera från skolorna.

De definitiva betygsresultaten redovisas i oktober då nationella siffror kommer, men enhetens preliminära siffror för årskurs 9 pekar på en liten höjning av det totala meritvärdet men en stor skillnad mellan pojkars och flickors resultat.

Skolorna har interna rutiner och strukturer för att regelbundet mäta elevers kunskaper genom screeningar och tester (utöver Nationella prov och betyg). Analys av resultaten och förändringar i undervisningen baserat på analyserna görs i berörda

arbetslag/ämneslag. För att göra elevers faktiska kunskapsutveckling (progression) synlig för hela enheterna både på individ- och gruppnivå behöver huvudmannens och därmed enheternas systematiska kvalitetsarbete utvecklas mot att i större utsträckning efterfråga denna typ av formativa mått och analyser snarare än summativa. En

arbetsgrupp har tillsatts med uppdrag att under läsåret 21/22 se över och föreslå

(26)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

förbättringar i det systematiska kvalitetsarbetet utifrån detta.

Den progresson för läsårets avgångselever åk 9 som visas i resultatsammanställningen synliggör dels att det sker en god kunskapsprogression för hela elevgruppen, dels att skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är bestående konstant under hela högstadietiden.

Bedömning och betyg

Resultaten i årskurs 6 på Turingeskolan är lägre i år än tidigare år, vilket förklaras av ett mycket tydligt strategiskt arbete från skolledningens sida att komma till bukt med en tidigare avsaknad av tillräcklig kompetens kring likvärdig bedömning som lett till att alltför många elever undantagits från vissa annars obligatoriska kunskapskrav i betygssättningen.

Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att säkerställa likvärdig och rättssäker bedömning. Tydliga rutiner för hur bedömning ska hanteras vid t ex sjukskrivningar av lärare, lärarbyten samt vid nyanställning av nyexaminerade lärare behövs.

Elevers ansvar och inflytande

Alla skolor har formella former för elevinflytande och arbetar målmedvetet med att successivt lära eleverna att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.

En stor del av arbetet sker inom ramen för lärarens undervisning där ansvaret ligger för att ge eleverna möjligheter till variation och inflytande över lärandet.

Andel elever i Nykvarns skolor som anser att de har/får inflytande att påverka undervisningen har sjunkit något i årets mätning (från 83,1% 2020 till 79,2% 2021).

Skolinspektionens nationella elevenkät från samma period visar ett resultat för riket på motsvarande frågeställning på 54%. Samtliga enheter är medvetna om problematiken med att inte alla elever uppfattar att de har möjlighet att vara med och påverka

undervisningens innehåll och form. En aspekt är hur frågan ställs i enkäten och om elever verkligen förstår innebörden av begreppet "inflytande", en annan är att lärare och övrig pedagogisk personal behöver arbeta ytterligare med att påtala och förtydliga för eleverna i stunden när de utövar inflytande.

Skola och hem

Tilliten till och förtroendet för skolorna i Nykvarn är överlag mycket högt hos vårdnadshavarna.

93,7% anser att de och deras barn får ett gott bemötande från skolan.

I jämförelse med Skolinspektionens enkät med motsvarande frågor: Riket 83%

(27)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

87,9% anser att skolan är lärande och utvecklande för deras barn.

86,3% är nöjda med sitt/sina barns skola.

I jämförelse med Skolinspektionens enkät med motsvarande frågor: Riket 87%

En nyckelfaktor för goda och tillitsfulla relationer med vårdnadshavare är, enligt samtliga enheters analys, ett proaktivt kommunikationsarbete. Genom att skolorna har tydliga rutiner och förväntningar på alla medarbetare att alltid ta snabba kontakter med hemmen vid behov och incidenter, att följa upp insatser och samtal och att inte "backa" för svåra samtal skapas en grundläggande trygghet i relationen. Detta kräver i sin tur ett tydligt ledarskap som backar upp medarbetarna och ett gemensamt professionellt språk som gör det lätt för medarbetaren att vara i och agera utifrån sin professionella roll. Detta byggs i sin tur genom ständiga och öppna dialoger mellan medarbetare och ledning.

Övergång och samverkan

Både skolor och förskolor beskriver generellt goda rutiner för överlämning mellan skolformer, stadier och enheter. För att åstadkomma ytterligare förbättringar behöver elevers kunskapsutveckling på gruppnivå kommuniceras tillbaka till avlämnande

skolform/stadium, för att på så sätt tydliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna i en åldersgrupp fått med sig, eller inte fått med sig, vidare i skolsystemet. Som ett led i detta kommer resultaten av de screeningar kring svenska och matematik (Skolverkets

bedömningsstöd) som görs i förskoleklass att återkommuniceras under höstterminen 2021 till berörda förskolor och de pedagogiska utvecklingsgrupperna där.

Genom deltagande i SKR-projekt kring avslutad skolgång/avhopp från gymnasiet har Lillhagaskolan fått viktig och värdefull information om vilka insatser som kan göras i grundskolan för att förebygga avhopp från gymnasieskolan.

3.2 Kommande läsårs prioriterade mål

Några av de mål som sattes upp till läsåret 20/21 är långsiktiga processer som kommer

(28)

Kvalitetsrap port G ru ndskola 20/21

att följa med in i innevarande läsårs fortsatta arbete. I skolornas enskilda och

gemensamma analysarbete har några ytterligare prioriterade mål formulerats. Samtliga mål är att betrakta som delmål för att nå bästa möjliga resultat i de uppdrag som formuleras i de nationella styrdokumenten.

Mål Åtgärder Ansv

Högre måluppfyllelse med stöd av ett systematiskt

kvalitetsarbete Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet: Ta fram

relevanta underlag och data för förbättrad analys Susanne Englund Starta en arbetsgrupp för det systematiska kvalitetsarbetet Susanne Englund Skapa ett nytt årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet Susanne Englund Likvärdighet avseende anmälningar om kränkning

till huvudman Ta fram rutiner för dokumentation och anmälan av

kränkningsärenden i ProRenata Susanne Englund

Förbättrat mottagande av nya och nyanlända

elever Ta fram rutiner för kartläggning Susanne Englund

Ökad måluppfyllelse för pojkar Stärka kompetensen kring genusperspektiv Susanne Englund Fördjupa analysen kring effekter av undervisning avseende

pojkars resultat Susanne Englund

Likvärdighet för alla elever när det gäller studie-

och yrkesvägledning Ta fram en övergripande plan för studie- och yrkesvägledning Susanne Englund