ÖÖversiktskurs i astronomiversiktskurs i astronomiLektion 6: Lektion 6: Planetsystem forts.Planetsystem forts.

Ö Översiktskurs i astronomi versiktskurs i astronomi Lektion 6:

Lektion 6: Planetsystem forts. Planetsystem forts.

Densitet (1000 kg/m3)

Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus?

Uppl Upplä ägg gg

JordensJordensmagnetfmagnetfäältlt

JordensJordensmmåånene

PlaneternaPlaneterna

MerkuriusMerkurius

VenusVenus

MarsMars

JupiterJupiter

SaturnusSaturnus

UranusUranus

NeptunusNeptunus

PlaneternasPlaneternasmåmånarnar

AsteroiderAsteroiderochochkometerkometer

MeteorerMeteorerochochmeteoritermeteoriter

Solsystemet I: Banor Solsystemet I: Banor

Solsystemet II:

Solsystemet II: Banplanet Banplanet Solsystemet III: Rotationsaxelns Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot

lutning mot banplanet banplanet

Jordens magnetf Jordens magnetfä ält I lt I

Jordens magnetiska pol och geografiska nordpol är idag inte identiska. Den magnetiska nord- och sydpol kastas då och då om, senast för 600 000 år sedan.

11.3°

Solvind

Jordens magnetf Jordens magnetfä ält II lt II

Norrsken

Jordens m

Jordens må åne I: Hur bildades den? ne I: Hur bildades den?

Den ledande teorin:

Den nybildade jorden Den nybildade jorden tr

trääffades av gigantiskt ffades av gigantiskt asteroid f

asteroid föör 4.5 r 4.5 GyrGyr sedan

sedan

Asteroiden tumlade ut i Asteroiden tumlade ut i bana kring jorden och bana kring jorden och drog med sig delar av drog med sig delar av jordens yttre lager jordens yttre lager

Asteroiden och det Asteroiden och det llöösbrutna jordmaterialet sbrutna jordmaterialet smsmäälte samman och lte samman och bildade v

bildade våår mr måånene

Jordens m

Jordens må åne II: Tidvatten ne II: Tidvatten

Jordens m

Jordens må åne III: P ne III: På å v vä äg bort g bort De jordlika planeterna De jordlika planeterna

Merkurius Merkurius

Mycket tunn, flyktig atmosfäMycket tunn, flyktig atmosfärr

Kopplad rotation: 3 varv runt sin egen axel under Kopplad rotation: 3 varv runt sin egen axel under 2 varv kring solen

2 varv kring solen

Kraftiga temperaturvariationer mellan dag Kraftiga temperaturvariationer mellan dag (+400

(+400°°C) och nattsida (-C) och nattsida (-170170°°C)C)

Ingen måIngen månene

Venus Venus

TäTätt molnttt molntääcke cke →→HHöögst gst albedoalbedo av de jordlika planeterna av de jordlika planeterna →→ Ljusstark

Ljusstark

Vulkanisk, mycket het yta Vulkanisk, mycket het yta (+500

(+500°°C) p.g.a. stark C) p.g.a. stark väväxthuseffektxthuseffekt

Roterar runt sin egen axel åRoterar runt sin egen axel åt t motsatt h

motsatt hååll ll än de andra än de andra planeterna (solen g planeterna (solen gåår upp i r upp i v

vääst) fst) föörmodligen p.g.a. kraftig rmodligen p.g.a. kraftig sm

smääll i solsystemets barndomll i solsystemets barndom

Ingen måIngen månene

Mars I Mars I

Den mest jordlika Den mest jordlika planeten i

planeten i solsystemet solsystemet

Temperatur: Temperatur: - -100 100

till till +10

+10

Har haft flytande Har haft flytande vatten

vatten

Tv Två å m må ånar: nar: Phobos Phobos

&

& Deimos Deimos

Mars II: Kanaler?

Mars II: Kanaler?

Percival Lowells kanaler, omkring 1890—1910

Mars III:

Mars III: Cydonia Cydonia- -ansiktet ansiktet 1976 1976 Mars IV: Cydonia Mars IV: Cydonia- -ansiktet ansiktet 2001 2001

Mars V: Mikrober i Mars

Mars V: Mikrober i Mars- -meteoriter? meteoriter?

De yttre planeterna De yttre planeterna

Jupiter Jupiter

Saturnus Saturnus

Uranus Uranus

Neptunus Neptunus

Gemensamma drag:

Gemensamma drag:

Ligger l Ligger lå ångt fr ngt frå ån Solen n Solen

Stor diameter Stor diameter

H Hö ög massa g massa

Stort antal m Stort antal må ånar nar

Best Bestå år till stor del av v r till stor del av vä äte te och helium

och helium

Liten stenk Liten stenkä ärna rna

Tjock atmosf Tjock atmosfä är r

L Lå åg densitet g densitet

Jupiter I Jupiter I

Solsystemets stSolsystemets stöörsta rsta planet

planet

BestBeståår till str till stöörsta del av rsta del av v

vääte och heliumte och helium

Har ett ringsystem och Har ett ringsystem och å

åtminstone 63 mtminstone 63 måånarnar

Under den tjocka Under den tjocka gasatomsf

gasatomsfäärenrenfinns finns flytande, metalliskt v flytande, metalliskt väätete

I centrum finns en liten I centrum finns en liten stenk

stenkäärna (mindre rna (mindre ään n jorden)

jorden)

Jupiter II

Jupiter II Saturnus I Saturnus I

Saturnus II Saturnus II

Ringarna beståRingarna består av r av is och ist

is och istääckt ckt sm

smååstensten

Saturnus måSaturnus månar nar har rensat ett antal har rensat ett antal mömörka zoner i rka zoner i ringsystemet ringsystemet

Hela ringsystemet Hela ringsystemet nånår ca 380 000 km r ca 380 000 km ut, men

ut, men äär bara 10 r bara 10 m tjockt!

m tjockt!

Uranus Uranus

Rotationsaxeln lutar Rotationsaxeln lutar kraftigt (troligen p.g.a.

kraftigt (troligen p.g.a.

stor kollision) stor kollision)

13 k13 käända, mycket mnda, mycket möörka rka ringar

ringar

BestBeståår av flytande vr av flytande vääte te (ytterst), vatten (iss (ytterst), vatten (issöörja, rja, l

läängre in) och en stor ngre in) och en stor stenk

stenkäärnarna

Har 27 kHar 27 käända mnda måånarnar

Neptunus Neptunus

BeståBestår av flytande vr av flytande vääte & te &

helium (ytterst), vatten helium (ytterst), vatten (iss

(issöörja, lrja, läängre in) och en ngre in) och en stor stenk

stor stenkäärnarna

13 kä13 kända mnda måånar (de flesta nar (de flesta f

föörmodligen infrmodligen infåångade)ngade)

MöMörkt ringsystemrkt ringsystem

Avvikelser i Uranus bana Avvikelser i Uranus bana ledde till Neptunus ledde till Neptunus uppt

upptääckt (1846)ckt (1846)

Planeternas m

Planeternas må ånar I nar I

ÅÅtminstone 165 mtminstone 165 måånar i solsystemetnar i solsystemet

Vissa kan ha bildats kring sin moderplanet pVissa kan ha bildats kring sin moderplanet påå samma s

samma säätt som planeterna bildats kring jorden tt som planeterna bildats kring jorden (exempel: de 4 st

(exempel: de 4 stöörsta rsta JupitermJupitermåånarnanarnaIoIo, , Europa,

Europa, GanymedesGanymedes, , CallistoCallisto))

Oregelbundet formade mOregelbundet formade måånar nar äär fr föörmodligen rmodligen infinfåångade asteroiderngade asteroider

Vissa mVissa måånar nar äär fr föörmodligen bitar av en strmodligen bitar av en stöörre rre m

mååne som slagits sne som slagits sööndernder

Planeternas m

Planeternas må ånar II nar II

Jupitermånarna Callisto, Europa och Ganymedes kan ha flytande vatten under yttre islager

Callisto Europa Ganymedes

Planeternas m

Planeternas må ånar III nar III

Tidvattenkrafter mellan de stora Jupitermånarna har gett upphov till vulkaner och stora lavaflöden på Io

Asteroider Asteroider

Huvudb

Huvudbäältsasteroiderltsasteroider (ca 100 000) mellan (ca 100 000) mellan Mars och Jupiter, samt Mars och Jupiter, samt Trojaner (l

Trojaner (läängsngs Jupiters bana).

Jupiters bana).

Asteroider II Asteroider II

Huvudb

Huvudbäältsasteroiden Ida (23x58 km) och dessltsasteroiden Ida (23x58 km) och dess måmåne ne DactylDactyl..

Trojaner Trojaner

Trojanerna r

Trojanerna röör sig i stabila r sig i stabila banor i de s.k.

banor i de s.k.

Lagrangepunkterna

Lagrangepunkterna, L4 och L5., L4 och L5.

Dessa banor

Dessa banor äär stabila om de r stabila om de har samma medelavst

har samma medelavståånd frnd fråån n Solen som en planet och r Solen som en planet och röör sig r sig 6060^ooffööre eller efter planeten runtre eller efter planeten runt solen.

solen.

Asteroiden Eros Asteroiden Eros

Fotograferad fr

Fotograferad fråån sonden n sonden NEAR

NEAR ShoemakerShoemakerstrax strax innan NEAR

innan NEAR ShoemakerShoemaker (avsiktligt) kraschlandar (avsiktligt) kraschlandar påpåEros.Eros.

Nedre bilden:

Nedre bilden:

En av de sista bilderna En av de sista bilderna föföre kraschen, tagen frre kraschen, tagen fråånn 700 meters h

700 meters hööjd. Omrjd. Områådet det är 100 m x 120 m.är 100 m x 120 m.

Kometer

Kometer Kometen Hale Kometen Hale- -Bopp, v Bopp, vå åren 1997 ren 1997

Plasmasvans och stoftsvans Plasmasvans och stoftsvans

Plasmasvansenbeståbestår bl.a. r bl.a.

Av joniserade atomer.

Av joniserade atomer.

StrStråålningtrycketlningtrycketgögör att den r att den pekar rakt ut fr

pekar rakt ut fråån solen.n solen.

Stoftsvansen

Stoftsvansenbestbeståår av tyngrer av tyngre partiklar och p

partiklar och pååverkas mindre verkas mindre Av str

Av stråålningstrycket frlningstrycket fråån n solen. Svansen

solen. Svansen äär nr nåågot bgot bööjd.jd.

Komet

Komet Halleys Halleys kä k ärna rna (8x8x16 km) fr

(8x8x16 km) frå ån n Giotto Giotto

Komet

Komet Shoemaker Shoemaker - - Levy 9 Levy 9

Kometen splittrades i mindre fragment p.g.a.

tidvattenkrafterna fr

tidvattenkrafterna fråån Jupiter. Kolliderade med n Jupiter. Kolliderade med Jupiter 1 juli 1994.

Jupiter 1 juli 1994.

Meteorer

Meteorer & meteoriter & meteoriter

Meteor ( Meteor (“ “Stj Stjä ärnfall rnfall” ”): ): Sm Små å stenbitar

stenbitar som som faller in mot faller in mot jorden

jorden och och hettas hettas upp upp i i atmosf

atmosfä ären ren. Kan . Kan vara vara en en liten liten asteroid

asteroid eller eller rester rester av av en en komet

komet. .

Meteorit Meteorit: Meteor : Meteor som som tar sig tar sig igenom

igenom atmosfä atmosf ären ren utan utan att att brinna

brinna upp upp och och hamnar hamnar p på å jordytan

jordytan

Meteorskur Meteorskur

Meteorskur Meteorskur:: M

Måångangastjästjärnfallrnfallfråfrånnen en ochochsammasamma punkt

punktppååhimlen. himlen. BerorBerorppååattattjordenjordenkorsarkorsar kometbana

kometbanafull avfull avkometresterkometrester. . Ett

Ettpar par kkäändandameteorskurarmeteorskurar:: Leoniderna

Leoniderna~ 17 nov~ 17 nov(ca 50 per (ca 50 per timmetimme)) Geminiderna

Geminiderna~ 13~ 13——14 14 decdec(ca 150 per (ca 150 per timmetimme))