Solsystemet I: Banor

Ö Översiktskurs i astronomi versiktskurs i astronomi Lektion 6:

Lektion 6: Planetsystem forts. Planetsystem forts.

Uppl Upplä ägg gg

JordensJordensmagnetfmagnetfäältlt

JordensJordensmmåånene

PlaneternaPlaneterna

MerkuriusMerkurius

VenusVenus

MarsMars

JupiterJupiter

SaturnusSaturnus

UranusUranus

NeptunusNeptunus

PlaneternasPlaneternasmmåånarnar

AsteroiderAsteroiderochochkometerkometer

MeteorerMeteorerochochmeteoritermeteoriter

Solsystemet I: Banor

Solsystemet I: Banor Solsystemet II: Solsystemet II: Banplanet Banplanet

Solsystemet III: Rotationsaxelns Solsystemet III: Rotationsaxelns

lutning mot

lutning mot banplanet banplanet

Jordens magnetf Jordens magnetfä ält I lt I

Jordens magnetiska pol och geografiska nordpol är idag inte identiska. Den magnetiska nord- och sydpol kastas då och då

11.3°

Solvind

Jordens magnetf Jordens magnetfä ält II lt II

Norrsken

Jordens m

Jordens må åne I: Hur bildades den? ne I: Hur bildades den?

Den ledande teorin:

Den nybildade jorden Den nybildade jorden trträäffades av gigantiskt ffades av gigantiskt asteroid f

asteroid föör 4.5 r 4.5 GyrGyr sedan

sedan

Asteroiden tumlade ut i Asteroiden tumlade ut i bana kring jorden och bana kring jorden och drog med sig delar av drog med sig delar av jordens yttre lager jordens yttre lager

Asteroiden och det Asteroiden och det l

löösbrutna jordmaterialet sbrutna jordmaterialet sm

smäälte samman och lte samman och bildade v

bildade våår mr måånene

Jordens m

Jordens må åne II: Tidvatten ne II: Tidvatten Jordens må Jordens m åne III: P ne III: På å vä v äg bort g bort

Tidvatteneffekter →Jordens rotation saktar ned med ~0.001 s per århundrade &

Månen rör sig bort från oss med 3.8 cm per år (uppmätt med laser)

De jordlika planeterna

De jordlika planeterna Merkurius Merkurius

Mycket tunn, flyktig atmosfMycket tunn, flyktig atmosfäärr

Venus Venus

TTäätt molnttt molntääcke cke →→HöHögst gst albedoalbedo av de jordlika planeterna av de jordlika planeterna →→ Ljusstark

Ljusstark

Vulkanisk, mycket het yta Vulkanisk, mycket het yta (+500

(+500°°C) p.g.a. stark C) p.g.a. stark vvääxthuseffektxthuseffekt

Roterar runt sin egen axel Roterar runt sin egen axel ååt t motsatt h

motsatt hååll ll ään de andra n de andra planeterna (solen g planeterna (solen gåår upp i r upp i v

vääst) fst) föörmodligen p.g.a. kraftig rmodligen p.g.a. kraftig sm

smääll i solsystemets barndomll i solsystemets barndom

Ingen mIngen måånene

Mars I Mars I

Den mest jordlika Den mest jordlika planeten i

planeten i solsystemet solsystemet

Temperatur: - Temperatur: -100 100

till till +10 +10

Har haft flytande Har haft flytande vatten

vatten

Två Tv å m må ånar: nar: Phobos Phobos

&

& Deimos Deimos

Mars II: Kanaler?

Mars II: Kanaler?

Percival Lowells kanaler, omkring 1890—1910

Mars III:

Mars III: Cydonia Cydonia- -ansiktet ansiktet 1976 1976

Mars IV:

Mars IV: Cydonia Cydonia- -ansiktet ansiktet 2001 2001

Mars V: Mikrober i Mars

Mars V: Mikrober i Mars- -meteoriter? meteoriter? De yttre planeterna De yttre planeterna

Jupiter Jupiter

Saturnus Saturnus

Uranus Uranus

Neptunus Neptunus

Gemensamma drag:

Gemensamma drag:

Ligger lå Ligger l ångt fr ngt frå ån Solen n Solen

Stor diameter Stor diameter

Hö H ög massa g massa

Stort antal må Stort antal m ånar nar

Bestå Best år till stor del av v r till stor del av vä äte te och helium

och helium

Liten stenkä Liten stenk ärna rna

Tjock atmosfä Tjock atmosf är r

Lå L åg densitet g densitet

Jupiter I Jupiter I

Solsystemets stöSolsystemets största rsta planet

planet

BeståBestår till str till stöörsta del av rsta del av v

vääte och heliumte och helium

Har ett ringsystem och Har ett ringsystem och å

åtminstone 63 mtminstone 63 måånarnar

Under den tjocka Under den tjocka gasatomsf

gasatomsfäärenrenfinns finns flytande, metalliskt v flytande, metalliskt väätete

I centrum finns en liten I centrum finns en liten stenk

stenkäärna (mindre rna (mindre ään n jorden)

jorden)

Jupiter II Jupiter II

Den ”stora röda fläcken” har varit känd i 300 år, och tros vara ett semistabilt väderfenomen – en gasvirvel större än hela jorden

Saturnus I

Saturnus I Saturnus II Saturnus II

Uranus Uranus

Rotationsaxeln lutar Rotationsaxeln lutar kraftigt (troligen p.g.a.

kraftigt (troligen p.g.a.

stor kollision) stor kollision)

13 k13 käända, mycket mnda, mycket möörka rka ringar

ringar

BestBeståår av flytande vr av flytande vääte te (ytterst), vatten (iss (ytterst), vatten (issöörja, rja, l

läängre in) och en stor ngre in) och en stor stenk

stenkäärnarna

Har 27 kHar 27 käända mnda måånarnar

Neptunus Neptunus

BestBeståår av flytande vr av flytande vääte & te &

helium (ytterst), vatten helium (ytterst), vatten (iss(issöörja, lrja, läängre in) och en ngre in) och en stor stenk

stor stenkäärnarna

13 k13 käända mnda måånar (de flesta nar (de flesta f

föörmodligen infrmodligen infåångade)ngade)

MMöörkt ringsystemrkt ringsystem

Avvikelser i Uranus bana Avvikelser i Uranus bana ledde till Neptunus ledde till Neptunus uppt

upptääckt (1846)ckt (1846)

Planeternas m

Planeternas må ånar I nar I

Åtminstone 165 mÅtminstone 165 måånar i solsystemetnar i solsystemet

Vissa kan ha bildats kring sin moderplanet påVissa kan ha bildats kring sin moderplanet på samma s

samma säätt som planeterna bildats kring jorden tt som planeterna bildats kring jorden (exempel: de 4 st

(exempel: de 4 stöörsta rsta JupitermJupitermånarnaånarnaIo, Io, Europa,

Europa, GanymedesGanymedes, , CallistoCallisto))

Oregelbundet formade måOregelbundet formade månar nar äär fr föörmodligen rmodligen infåinfångade asteroiderngade asteroider

Vissa mVissa månar ånar äär fr föörmodligen bitar av en strmodligen bitar av en stöörre rre m

mååne som slagits sne som slagits sööndernder

Planeternas m

Planeternas må ånar II nar II

Jupitermånarna Callisto, Europa och Ganymedes kan ha flytande vatten under yttre islager

Callisto Europa Ganymedes

Planeternas m

Planeternas må ånar III nar III

Tidvattenkrafter mellan de stora Jupitermånarna

Asteroider Asteroider

Huvudb

Huvudbäältsasteroiderltsasteroider (ca 100 000) mellan (ca 100 000) mellan Mars och Jupiter, samt Mars och Jupiter, samt Trojaner (l

Trojaner (läängsngs Jupiters bana).

Jupiters bana).

Asteroider II Asteroider II

Huvudb

Huvudbäältsasteroiden Ida (23x58 km) och dessltsasteroiden Ida (23x58 km) och dess mmååne ne Dactyl.Dactyl.

Trojaner Trojaner

Trojanerna r

Trojanerna röör sig i stabila r sig i stabila banor i de s.k.

banor i de s.k.

Lagrangepunkterna

Lagrangepunkterna, L4 och L5., L4 och L5.

Dessa banor

Dessa banor äär stabila om de r stabila om de har samma medelavst

har samma medelavståånd frnd fråån n Solen som en planet och r Solen som en planet och röör sig r sig 60

60^ooffööre eller efter planeten runtre eller efter planeten runt solen.

solen.

Asteroiden Eros Asteroiden Eros

Fotograferad fr

Fotograferad fråån sonden n sonden NEAR

NEAR ShoemakerShoemakerstrax strax innan NEAR

innan NEAR ShoemakerShoemaker (avsiktligt) kraschlandar (avsiktligt) kraschlandar ppååEros.Eros.

Nedre bilden:

Nedre bilden:

En av de sista bilderna En av de sista bilderna ffööre kraschen, tagen frre kraschen, tagen fråånn 700 meters h

700 meters hööjd. Omrjd. Områådet det äär 100 m x 120 m.r 100 m x 120 m.

Kometer Kometer

” ”Smutsiga sn Smutsiga snö öbollar bollar” ”

Tros komma fr Tros komma frå ån n Kuiperb Kuiperbä ältet ltet och Oorts och Oorts moln

moln

L Lå ångperiodiga: typiskt 1 ngperiodiga: typiskt 1- -30 miljoner 30 miljoner å år r innan de

innan de å återv tervä änder nder

Kortperiodiga: mindre Kortperiodiga: mindre ä än 200 n 200 å år innan de r innan de å återv tervä änder nder

Kometen Hale

Kometen Hale- -Bopp, v Bopp, vå åren 1997 ren 1997 Plasmasvans och stoftsvans Plasmasvans och stoftsvans

Plasmasvansenbeståbestår bl.a. r bl.a.

Komet

Komet Halleys Halleys k kä ärna rna (8x8x16 km) fr

(8x8x16 km) frå ån n Giotto Giotto Komet Komet Shoemaker Shoemaker - - Levy 9 Levy 9

Kometen splittrades i mindre fragment p.g.a.

tidvattenkrafterna fr

tidvattenkrafterna fråån Jupiter. Kolliderade med n Jupiter. Kolliderade med Jupiter 1 juli 1994.

Jupiter 1 juli 1994.

Meteorer

Meteorer & & meteoriter meteoriter

Meteor (“ Meteor ( “Stj Stjä ärnfall rnfall” ”): ): Sm Små å stenbitar

stenbitar som som faller in mot faller in mot jorden

jorden och och hettas hettas upp upp i i atmosf

atmosfä ären ren. Kan . Kan vara vara en en liten liten asteroid

asteroid eller eller rester rester av av en en komet

komet. .

Meteorit: Meteor Meteorit : Meteor som som tar sig tar sig igenom

igenom atmosf atmosfä ären ren utan utan att att brinna

brinna upp upp och och hamnar hamnar p på å jordytan

jordytan

Meteorskur Meteorskur

Meteorskur Meteorskur::

MMåångangastjästjärnfallrnfallfrfråånnen en ochochsammasamma punkt

punktpåpåhimlenhimlen. . BerorBerorpåpåattattjordenjordenkorsarkorsar kometbana

kometbanafull full avavkometrester. kometrester.

EttEttpar par kkäändandameteorskurar:meteorskurar: Leoniderna

Leoniderna~ 17 nov~ 17 nov(ca 50 per (ca 50 per timmetimme)) Geminiderna

Geminiderna~ 13~ 13——14 14 decdec(ca 150 per (ca 150 per timmetimme))