kvinnoforskningens läge och villkor

(1)

NUMMER 3 1983

kvinnoforskningens läge och villkor

Sedan hundra år

har kvinnor kunnat studera

vid universitetet men fortfarande

är bara 25% av forskarna kvinnor. Skulle forskningen bli bättre om andelen kvinnor ökar?

Vilka åtgärder krävs för att få jämställdhet i forskarsamhället? Hur kan högskoleorganisationens struktur förändras så att en kvinnovänlig och

kreativ arbetsatmosfär skapas? Med vilka medel främjar vi kvinnoforskningen?

Läs i nr 3 om

(2)

Kvinnovetenskaplig tidskrift utges av Föreningen Kvinno- vetenskaplig tidskrift.

Ansv utg Anita Göransson

Kvinnovetenskaplig tidskrift ut- kommer med 4 nummer om året.

Prenumeration för 4 nr kostar 90 skr. Stödprenumerationer å 150 skr eller mer är mycket välkomna.

Postgiro 88 41 78-5

Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar.

Catta Jönsson (red sekr) Anna Lena Lindberg (red sekr) Karin Palmkvist, Ami Wångstedt

REFERENSGRUPP Boel Berner, Mona Eliasson, Anita Göransson, Ingrid Holm- qvist, Anna Jonasdottir, Eva Magnusson, Ulla Tebelius, Gertrud öström

ADRESS Kvinnovetenskaplig tidskrift Klostergatan 9

222 22 Lund Tel 046-13 74 70

Förteckning över tidigare utkomna temanummer och samtliga artiklar kan erhållas från redaktionen.

Grafisk form: Leif Thollander.

Vinjetter: Ewy Palm Printed in Sweden by Wallin & Dalholm, Lund.

ISSN 0348-8365.

För insända ej beställda manu- skript ansvaras ej.

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Kulturrådet och Universitets- och högskoleämbetet i Sverige/Lunds universitet.

Nr 3 • 1983 • Årg 4

Från redaktionen 3 ANNA LENA LINDBERG

Rundabordssamtal: Om hälften vore kvinnor 5 ANITA GÖRANSSON

Om den svenska kvinnoforskningens läge och villkor 17 KRISTINA LUGN

Jag vill att du skall komma nu! 32 NINA KARIN MONSEN

Den kvinnliga kvinnan och personligheten 34 BARBRO WERKMÄSTER

Att gestalta sin tid 42

Krönika 51 Våra förmödrar 72 Pennskaft 74 Recensioner 76 Vad händer 81

Bilden sid 3: Meret Oppenheim, 'Min guvernant', 1936. Tillhör Moderna Museet, Stockholm.

(3)

Från redaktionen

Formellt sett ä r det i n g e n t i n g som h i n d r a r att k v i n n o r a r b e t a r m e d f o r s k n i n g vid högsko- lan eller att k v i n n o f o r s k n i n g bedrivs där. I praktiken h a r det visat sig att s v å r i g h e t e r n a ä r b e t y d a n d e d å kvinnliga l i v s s a m m a n h a n g ska ingå f ö r e n i n g m e d a r b e t s f o r m e r som f o r t f a r a n d e i h ö g grad präglas av en patriar- kal ideologi.

S e d a n h u n d r a år h a r k v i n n o r k u n n a t bli a n t a g n a vid universitetet. M e n f o r t f a r a n d e ä r bara 2 5 % av f o r s k a r n a kvinnor. D e n f o r s k n i n g som bedrivs o m och för k v i n n o r ä r f o r t f a r a n d e s n a r a r e u n d a n t a g ä n regel även o m d e n är på framväxt. V i u t g å r från att det inte ä r k v i n n o r n a det ä r fel på, vi är inte m i n d r e begåvade, uthålliga eller d j ä r v a som

forskare. Vad är det d å som b i n d e r oss, varför blir inte fler k v i n n o r forskare, varför bedrivs inte m e r k v i n n o f o r s k n i n g — vi vet j u att d e n behövs!

I den nu avslutade J ä m s t ä l l d h e t s k o m m i t - téns b e t ä n k a n d e Om hälften vore kvinnor...

f i n n s mycket k u n s k a p att h ä m t a o m de spär- rar och h i n d e r som hållit oss f j ä t t r a d e så länge. I u t r e d n i n g e n k o m m e r d e s s u t o m kvinnliga forskare från olika o m r å d e n till tals m e d m a s s o r av s t i m u l e r a n d e s y n p u n k t e r och idéer o m h u r forskningen i n o m deras ä m n e n skulle förändras o m h ä l f t e n av f o r s k a r n a vore kvinnor. Kvinnovetenskaplig tidskrift h a r samlat n å g r a forskare som är aktiva i n o m F o r u m för kvinnliga forskare och k v i n n o f o r s k n i n g vid

(4)

olika högskolor till en diskussion o m b e t ä n - k a n d e t och n å g r a av de frågor som ställs där.

D e n svenska k v i n n o f o r s k n i n g e n s läg£ och villkor b e h a n d l a s också i A n i t a G ö r a n s s o n s artikel som i sin o m f a t t a n d e översikt bl a m o t i v e r a r varför k v i n n o f o r s k n i n g e n är cen- tral b å d e forskningspolitiskt och vetenskaps- teoretiskt och d r a r f r a m vårt t r u m f k o r t : kvin- n o f o r s k n i n g e n gör v e t e n s k a p e n bättre! Dess- u t o m bärs kvinnoforskningen u p p av en en- tusiasm för det vetenskapliga arbetet och dess betydelse för samhället som vi knappast fin- n e r någon a n n a n s t a n s på universitetet i dag.

M e d det h ä r n u m r e t av Kvinnovetenskaplig tidskrift inleder vi en m e r aktiv b e v a k n i n g ä n tidigare av vad som h ä n d e r i n o m olika orga- n i s a t i o n e r och m y n d i g h e t e r som a r b e t a r för j ä m s t ä l l d h e t . I krönikedelen p r e s e n t e r a r de olika F o r u m / C e n t r u m för kvinnliga forskare och k v i n n o f o r s k n i n g i L u n d , Stockholm, G ö t e b o r g , U m e å , U p p s a l a och L i n k ö p i n g sin v e r k s a m h e t och sina f r a m t i d s p l a n e r . ( D e t n y s t a r t a d e F o r u m för k v i n n o r i arbetsliv och f o r s k n i n g i Luleå beskrevs i K V T 1983:1.) V i h a r också bett Ann-Sofie K ä l v e m a r k r a p p o r - tera från O m r å d e s g r u p p e n för j ä m s t ä l l d - h e t s f o r s k n i n g vid R i k s b a n k e n s j u b i l e u m s - fond, vi h a r bett Louise Petersson b e r ä t t a o m h u r det ä r att vara j ä m s t ä l l d h e t s a n s v a r i g vid L u n d s universitet och A n n a C h r i s t e n s e n s o m sitter m e d i en k o m m i t t é för k v i n n o - f o r s k n i n g i n o m H u m a n i s t i s k - s a m h ä l l s v e -

t e n s k a p l i g a forskningsrådet skriver o m kvin- n o f o r s k n i n g e n och samhällets m a k t s t r u k t u r . R e d a n i n ä s t a n u m m e r h o p p a s vi k u n n a pre- sentera d e n nya D e l e g a t i o n e n för j ä m s t ä l l d - h e t s f o r s k n i n g s a m t det a r b e t e för k v i n n o - f o r s k n i n g som sker i n o m Universitets- och h ö g s k o l e ä m b e t e t .

Kvinnor och skapande var titeln på d e n fest- skrift ( F ö r f a t t a r f ö r l a g e t 1983) som överläm- n a d e s till K a r i n W e s t m a n B e r g i våras.

' K v i n n o r och s k a p a n d e ' var också t e m a t för fyra f ö r e l ä s n i n g a r s o m hölls för att hylla h e n - ne, vid s a m m a tillfälle. F ö r e l ä s n i n g a r n a blev en stor succé och n ä r C e n t r u m i U p p s a l a fö- reslog att de skulle publiceras i K V T t a c k a d e vi j a . Två h a r h u n n i t översättas till artikel- f o r m till d e t t a n u m m e r : Atti J o h a n s s o n s 'Eg- n a bilder från 70-tal och s a m t i d ' (i b e a r b e t - n i n g av B a r b r o W e r k m ä s t e r ) och N i n a K a - rin M o n s e n s ' I d e n t i t e t och personlighet'. Pil D a h l e r u p ' H v o r n å r er k u n s t god? H v o r n å r er k v i n d e k u n s t god?' k o m m e r i K V T 1984:2 m e d a n Birgitta H o l m för n ä r v a r a n d e t y v ä r r inte h a r m ö j l i g h e t att b i d r a m e d sitt m a t e r i a l o m S e l m a Lagerlöfs berättelse 'Trollmusik'.

K a r i n W e s t m a n B e r g - f ö r e l ä s n i n g a r n a k o m m e r att u p p r e p a s i m a r s varje år. F ö r d e n s o m inte r e d a n k ä n n e r till K a r i n h a r vi m e d ett porträtt u n d e r r u b r i k e n V å r a f ö r m ö d r a r . H o n ä r en av alla de k ä n d a och o k ä n d a kvin- n o r som b a n a t vägen för oss och gjort kvin- n o f o r s k n i n g e n möjlig.

(5)

O m hälften vore kvinnor...

KVT har bett några forskare från olika Fora att delta i ett samtal kring den aktuella utredningen O m h ä l f t e n vore k v i n n o r som handlar om kvinnor i forskningen. Med i diskussionen var Ulla Broman, filosof från

Göteborg Anita Dahlberg jurist från Stockholm, Mona Eliasson som är psykolog i Uppsala, sociologen Gerd

Lindgren från Umeå, Ulla Tebelius, pedagog från Linköping och KVT:s Anna Lena

Lindberg konsthistoriker i Lund, som också redigerat.

Anna Lena Lindberg, KVT: J a g t ä n k t e inleda det h ä r r u n d a b o r d s s a m t a l e t m e d n å g r a siffror: våren 1980 var 17 500 registrerade i for- s k a r u t b i l d n i n g e n varav 4 500 k v i n n o r och 13 500 m ä n , dvs en f j ä r d e d e l kvinnor. (På g r u n d u t b i l d n i n g e n ä r h ä l f t e n av s t u d e n t e r - n a k v i n n o r ) . 1979—80 f a n n s cirka 25 000 p e r s o n e r m e d f o r s k a r u t b i l d n i n g i Sverige varav 3 000 var kvinnor. K v i n n o r n a s andel vad gäller t j ä n s t e r ä r mycket låg: 3 % ä r professorer, 10% ä r docenter, 13% ä r forskarassisten- ter och på övriga t j ä n s t e r f i n n s 12%. Siffror- n a som klart belyser h u r m a r g i n e l l k v i n n o r - n a s ställning f o r t f a r a n d e är på universiteten ä r t a g n a u r d e n n u upplösta J ä m s t ä l l d h e t - s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e o m k v i n n o r n a i f o r s k n i n g e n m e d titeln 'Om hälften vore kvin- nor...' ( S O U 1983:4). B e t ä n k a n d e t belyser frågor som rör kvinnliga forskare och k v i n n o - och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g e n och avsikten var att b e h a n d l a p r o b l e m som be- r ö r d e s av d e n A n d r é n s k a u t r e d n i n g e n Forsk- ningens framtid ( S O U 1981:29) m e n som inte ledde till n å g r a k o n k r e t a förslag där. I kapit- let o m f o r s k n i n g e n s innehåll h a r m a n tagit ett lovvärt initiativ och bett kvinnliga forskare på olika o m r å d e n att svara på frågan:

'Skulle f o r s k n i n g e n i n o m Ditt ä m n e f ö r ä n d - ras o m hälften av f o r s k a r n a vore kvinnor?'.

V i d a r e b e h a n d l a s k v i n n o f o r s k n i n g e n s or- g a n i s e r i n g , kvinnliga forskares villkor och r e k r y t e r i n g e n . I slutet av b e t ä n k a n -

det ingår ett avsnitt m e d J ä m s t ä l l d h e t s k o m - m i t t é n s förslag till å t g ä r d e r för att n å b a l a n s m e l l a n k v i n n o r och m ä n i f o r s k n i n g e n , för- slag som n u n ä r det h ä r samtalet äger r u m i b ö r j a n av s o m m a r e n ä r u t e på remiss.

Till alla a r t i k l a r n a i b e t ä n k a n d e t presente- ras foton på f ö r f a t t a r n a och det tycker j a g är ett okonventionellt och sympatiskt sätt att visa att f o r s k a r v ä r l d e n inte ä r så opersonlig och o n å b a r som d e n a n n a r s k a n verka, u t a n att d e n faktiskt ä r befolkad av vanliga m ä n n i - skor.

B e t ä n k a n d e t ä r ett viktigt inlägg i d e n på- g å e n d e diskussionen o m k v i n n o f o r s k n i n - gen, m e n ger ett g a n s k a splittrat intryck. Be- t ä n k a n d e t ä r ett s n a b b e t ä n k a n d e . D e t j ä k t a - des på för att vara klart till ett eventuellt rege- ringsskifte vilket j u också inträffade. Aven re- misstiden ä r kort, svaren ska vara i n n e till d e n n y i n r ä t t a d e J ä m s t ä l l d h e t s d e l e g a t i o n e n i s e p t e m b e r . För m i g f r a m s t å r det h ä r b e t ä n - k a n d e t som ett stort lapptäcke m e d en m a s s a åsikter, k u n s k a p e r och fakta i olika m ö n s t e r , som i och för sig ä r mycket a n v ä n d b a r a och u p p l y s a n d e . M e n helheten är svår att få ett g r e p p o m , kanske d ä r f ö r att det s a k n a s en ge- n o m t ä n k t teoretisk u t g å n g s p u n k t . Tydligast speglas d e t t a i de o k l a r h e t e r som f o r t f a r a n d e r å d e r o m t e r m i n o l o g i n . Ar det kvinnoforsk- n i n g vi håller på m e d eller är det j ä m s t ä l l d - hetsforskning? På sid 11 i i n l e d n i n g e n står det att ' M e d beslutet o m jämställdhetsforsk-

(6)

ning, d ä r k v i n n o f o r s k n i n g ska u t g ö r a d e n viktigaste delen, h a r riksdagen lagt fast ter- minologin'. M e n bara n å g r a sidor s e n a r e visar R i t a Liljeström att jämställdhetsforsk- n i n g ä r en av fyra infallsvinklar m o t könsp- r o b l e m a t i k e n , varav de övriga ä r d e n köns- n e u t r a l a f o r s k n i n g e n o m m ä n n i s k a n , forsk- n i n g e n o m k ö n s d i f f e r e n t i e r i n g e n och kvin- n o f o r s k n i n g e n . På sid 229 h ä v d a s sedan igen att k v i n n o f o r s k n i n g e n ä r en del av j ä m s t ä l l d - h e t s f o r s k n i n g e n . V e m vill b ö r j a m e d att k o m m e n t e r a d e n h ä r f r å g a n ?

Jämställdhetsforskning kontra kvinnoforskning

Mona Eliasson: D e t ä r väldigt knepigt och ty- piskt svenskt att vi ska hålla på m e d s å d a n a struntsaker. D e t h ä r m e d jämställdhetsforsk- n i n g ä r j u ett politiskt g r e p p som vi skulle vara b e f r i a d e från att behöva b e f a t t a oss m e d . Ulla Broman: N ä r vi d i s k u t e r a d e det h ä r hos oss, så sa vi att det är väldigt viktigt att vi från b ö r j a n i vårt remissvar gör klart att kvinno- f o r s k n i n g och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g inte ä r s a m m a sak, e f t e r s o m det k o m m e r att h a betydelse för de t j ä n s t e r som h a r föreslagits ska vara i j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g och vad blir det då? J a g m e n a r , ä r vi g a r a n t e r a d e att det blir f o r s k a r e som h a r k v i n n o p e r s p e k t i v ?

Mona: M a n skiljer j u inte heller i b e t ä n k a n - det på f o r s k n i n g om k v i n n o r och kvinno- forskning. Gynekologi är j u en 'vetenskap' som sysslar m e d f o r s k n i n g om kvinnor, m e n j a g skulle absolut inte vilja kalla det k v i n n o - f o r s k n i n g .

Anita Dahlberg: Delvis i n n e b ä r de h ä r två be- g r e p p e n att vi a r b e t a r f r a m en viss motsätt- n i n g också. J ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g och k v i n n o f o r s k n i n g k a n a n v ä n d a s som slagord m o t v a r a n d r a . D e t k a n j u vara negativt.

Anna Lena: A r det inte två olika saker? För oss på K V T h a r det varit det. V i kallar det vi hål- ler på m e d för k v i n n o f o r s k n i n g .1 D e t gör vi av två skäl. Dels för att vi skiljer på k v i n n o - f o r k s n i n g och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g , dels för att vi vill a n v ä n d a en t e r m som är gång-

b a r internationellt sett. J ä m s t ä l l d h e t s f o r s k - n i n g ä r en provinsiell t e r m , d e n f i n n s inte nå- gon a n n a n s t a n s .

Anita: J ä m s t ä l l d h e t e n ä r en svensk innova- tion på sextiotalet...

Gerd Lindgren: J a g tycker ' j ä m s t ä l l d h e t ' ä r ett b e g r e p p s o m ä r j ä m f ö r b a r t m e d 'tillväxt' eller vad som helst. Politiska t e r m e r som m a n a n v ä n d e r s o m säger n å g o n t i n g o m vilka mål- s ä t t n i n g a r och intressen m a n h a r m e d verk- s a m h e t e n . J a g t r o r det ä r en klar nackdel att h a ett s å d a n t b e g r e p p i n o p forskarvärlden e f t e r s o m det för t a n k e n till politik och inte till vetenskap.

Ulla Tebelius: Ser vi till s a m m a n f a t t n i n g e n i b e t ä n k a n d e t så ä r det k v i n n o f o r s k n i n g m a n t a l a r o m g e n o m g å e n d e . J a g tror k n a p p a s t j ä m s t ä l l d h e t n ä m n s där. vad vi i så fall ska

göra ä r väl att slå fast att det ä r kvinnoforsk- n i n g det rör sig o m och i n g e n t i n g a n n a t .

Ulla B: J a g håller m e d o m det d u sa A n n a Le- n a att det ä r en provinsiell t e r m . J a g b r u k a r testa det n ä r det k o m m e r u t l ä n n i n g a r hit och förklarar det speciella m e d Sverige m e d att säga att vi h a r ' E q u a l o p p o r t u n i t y research' och de skrattar gott åt det. S e d a n h a r j a g ock- så en känsla av att n u h a r vi h a f t k v i n n o p e r - spektiv ett t a g och a n v ä n d e r vi b e g r e p p e t

j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g ' blir det O K att gå tillbaka till 'de stackars m ä n n e n ' nu!

Gerd: D u m e n a r att m a n legaliserar det? N u h a r vi u n d e r s ö k t k v i n n o r n a så länge och det u t e s t ä n g e r f o r s k n i n g o m m ä n ?

Ulla B: Fast det behöver inte göra det. G e - n o m att hålla fast vid b e g r e p p e t kvinnoforsk- n i n g så k a n vi även se på m ä n u r kvinnoperspektiv.

Ulla T: D å k a n m a n lansera m a n s f o r s k n i n g . F o r s k n i n g e n har j u alltid varit u r m ä n n e n s perspektiv, det h a r varit det absolut givna.

F å r vi m a n s f o r s k n i n g , d å får vi k o m p l e m e n - ten. D e t t a h ä n d e r inte o m m a n j ä m s t ä l l e r j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g och kvinnoforsk-

ning.

U l l a B: D e j ä m s t ä l l e r det inte ens. D e m e n a r att k v i n n o f o r s k n i n g e n ä r en del av j ä m s t ä l l d -

(7)

h e t s f o r s k n i n g e n . D å h a r de d e n h ä r synen att det ä r k v i n n o r m a n tittar på. För att det ska bli j ä m s t ä l l d h e t m å s t e vi titta på m ä n n e n lika mycket. D e t h a n d l a r inte alls o m k v i n n o p e r - spektiv.

Ulla 77 Plus att vi får d e n h ä r t y p e n av reso- n e m a n g att vi m å s t e titta på i n v a n d r a r g r u p - per, döva, halta, lytta och och så k v i n n o r ock- så. D e t gäller n ä r m a n resonerar u t i f r å n ett jämställdhetsperspektiv.

Anna Lena: D e t ä r j u så att m a n n e n fortfaran- de ä r n o r m e n i j ä m s t ä l l d h e t s t ä n k a n d e t och att k v i n n o r n a ska k o m m a i k a p p på de villkor s o m r e d a n ä r satta. K v i n n o f o r s k n i n g e n ifrå- gasätter d ä r e m o t hela den traditionella f r o s k n i n g s t r a d i t i o n e n . D å blir det m e r u t m a - n a n d e naturligtvis.

Ulla B: D e t finns ä n d å m e d i b e t ä n k a n d e t att k v i n n o r ser saker på ett a n n a t sätt. M e n m a n t r o r att o m m a n inte får in 50 % k v i n n o r i teknik och n a t u r v e t e n s k a p så k o m m e r det a u t o - m a t i s k t att i n n e b ä r a en korrigering.

Mona: S a m h ä l l e t vill j u h a k v i n n o f o r s k n i n g . D e tror att det h ä r nya ska k o m p l e t t e r a det s o m r e d a n finns och det är kris i forskningen.

M a n h a r u p p t ä c k t att h ä r finns det en begåv- ningsreserv s o m också k a n tillföra nya perspektiv och som h a r nya idéer. K v i n n o r ä r of- ta intresserade av a n d r a saker ä n m ä n och m a n skulle k u n n a få m e r samhällsrelevant f o r s k n i n g o m m a n ö p p n a d e för k v i n n o p e r - spektivet. J a g upplever det som en motsätt- ning. M a n kallar det för jämställdhetsforsk- n i n g m e n vad m a n vill h a ä r kvinnoforskning.

Ulla T: S a m t i d i g t som m a n idealiserar kvin- nor. M a n talar o m att bara k v i n n o r k o m m e r till så får vi en b ä t t r e värld. D e t finns u n d e r ytan. M e n det är inte alls säkert. D e t ser vi j u på systrar som ä r i b r a n s c h e n . V i ä r j u också p å v e r k a d e av m i l j ö n på högskolan.

Ulla B: D e t var j u s t det. M a n flyttar bara lite på stolparna m e n h u v u d s y s t e m e t finns kvar.

D e t finns ingen v ä r d e r i n g av h u m a n i o r a k o n t r a t ex n a t u r v e t e n s k a p . E f t e r s o m tje- j e r n a finns, rätt mycket trots allt, i n o m h u - m a n i o r a så får m a n en k ä n s l a av att det inte

ä r så viktigt att ta vara på det k v i n n o p e r s p e k - tiv s o m b ö r j a r växa f r a m där, u t a n det ä r viktigt att få in d e m i teknik- och n a t u r v e t e n - s k a p s ä m n e n a . M a n n e n finns i n o m teknik och n a t u r v e t e n s k a p , d å ska fler k v i n n o r dit.

Terminologins konsekvenser för forskningens innehåll

Mona: J a g f u n d e r a r på o m vi skulle gå m e d på t e r m e n j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g , som vi i viss m å n r e d a n h a r gjort på m å n g a håll av o p p o r - tunistiska skäl. V i låter d e m kalla det j ä m - ställdhetsforskning — sedan definierar vi det på vårt eget sätt?

Ulla B: Vad h ä n d e r d å n ä r t j ä n s t e r n a heter j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g ? V i fick j u b r å k a väl- digt mycket i G ö t e b o r g för att få p r o f e s s u r e n i historia omskriven till att h a n d l a o m kvin- n o f o r s k n i n g och att i n n e h a v a r e n ska ha kvinnoperspektiv. D e t b ö r heta t j ä n s t e r i kvinno- f o r s k n i n g för att det a u t o m a t i s k t ska i n n e b ä - ra det. Ska det vara j ä m s t ä l l d h e t m å s t e vi h a in lika m å n g a m ä n som k v i n n o r på de h ä r t j ä n s t e r n a . D e t ä r inte säkert att m ä n n e n alltid h a r kvinnoperspektiv.

Anna Lena: E f t e r s o m t e r m e r n a h a r olika in- n e b ö r d betyder det också att f o r s k n i n g e n får olika innehåll.

Mona: J a g håller m e d dig m e n j a g u n d r a r o m det ä r så n ä r m a n går ut och p r a t a r o m det.

O f t a säger m a n kvinno- och j ä m s t ä l l d h e t s - f o r s k n i n g för att vara säker på att m a n inte u t e l ä m n a r n å g o n . S e d a n ä r det kvinnoforsk- n i n g som m a n talar o m i alla fall.

Ulla 77Jo m e n det gäller f o r t f a r a n d e i n n e h å l - let i t j ä n s t e r n a . O m p r i o r i t e r i n g a r och inrät- t a n d e t av nya t j ä n s t e r f r a m f ö r allt ä r j u nå- g o n t i n g som vi m å s t e se i ett g a n s k a långt tidsperspektiv. D e t verkar som o m kvinnoforskningen h a r sporrat m ä n att också b ö r j a forska o m m ä n som en s ä r g r u p p . D ä r tror j a g det k a n ligga en fara i att det står j ä m s t ä l l d - h e t s f o r s k n i n g istället för k v i n n o f o r s k n i n g . D e t blir inte k v i n n o r n a som k o m m e r till, ut- a n det blir de o p p o r t u n i s t i s k a m ä n n e n som håller sig f r a m m e . D e forskar kanske b å d e på k v i n n o r s och m ä n s situation och j ä m f ö r . D å

(8)

ä r de extra m e r i t e r a d e j ä m f ö r t m e d n å g o n s o m bara haft kvinnoperspektiv. F r å g a n ä r o m vi inte m å s t e ta strid m o t d e n h ä r t e r m e n n u , i n n a n vi h a r blivit alltför u p p b u n d n a k r i n g den?

Anna Lena: D e t ä r ett väldigt bra tillfälle och en sak vi kan tacka d e m som gjort b e t ä n k a n - det för att d e n h ä r diskussionen k o m m i t upp.

Att det står så oklart d ä r visar j u bara att frå- g a n inte ä r löst.

Anita: M e n m a n säger ä n d å klart att k v i n n o - f o r s k n i n g e n ä r d e n viktigaste delen. J a g hål- ler m e d o m att det ä r ett bra tillfälle att h ä v d a att det ä r fråga o m k v i n n o f o r s k n i n g . D e t h a r en viss betydelse, för i realiteten så är d e n f o r s k n i n g som bedrivs k v i n n o f o r s k n i n g . Anna Lena: F o r m u l e r i n g e n är också viktig, vilket vi kanske k o m m e r in på m e r senare, M e d t a n k e på att b e t ä n k a n d e t föreslår sju nya tjänster, två professors- och fem docent- tjänster.

Mona: M e n d e n f r a m t i d a f o r m u l e r i n g e n k a n j u inte vara särskilt b u n d e n av att det står j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g här. O c k s å b l a n d de mest o u p p l y s t a g r u p p e r på universiteten sä- ger m a n k v i n n o - och jämställdhetsforsk- ning. V i h a r två t j ä n s t e r i U p p s a l a och så vitt j a g k a n k o m m a ihåg, så heter de b å d a två j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g . J a g tror att m i n

egen t j ä n s t också heter det. M e n — i alla do- k u m e n t från r e k t o r s ä m b e t e t , från fakultets- n ä m n d e n osv, så står det k v i n n o - och j ä m - ställdhetsforskning. Birgitta H o l m s docent- t j ä n s t ä r i j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g m e n d e n kallas k v i n n o - och j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g . D e t ä r en stor förvirring. J a g u n d r a r o m d e n t e r m e n som står här, jämställdhetsforsk- ning, k o m m e r att vara b i n d a n d e på det sättet o m n u d e n osannolika situationen skulle u p p s t å att det faktiskt blir fler t j ä n s t e r i f r a m - tiden. D e t b r u k a r vara så att m a n låter universitetet på o r t e n u t f o r m a n å g o n typ av be- skrivning. D å ä r det j u verkligen tid att hålla sig f r a m m e .

Ulla T: F ö r h o p p n i n g s v i s . D u gav a r g u m e n - tet A n i t a , att det r e d a n finns så mycket kvin- n o f o r s k n i n g gjord. Då tycker jag att d e n h ä r u t r e d n i n g e n visat h u r mycket kvinnoforsk-

n i n g som saknas. Dels i m å n g a av r a p p o r t e r - n a och dels i alla de ä m n e n som inte f i n n s m e d ö v e r h u v u d taget.

Anita: D e t m e n a d e j a g definitivt inte, u t a n det var i relation till j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g .

Högskoleorganisationens struktur Anna Lena: I b e t ä n k a n d e t diskuteras inte u n i v e r s i t e t s s t r u k t u r e n i sig m e n m a n påpe- k a r att u n i v e r s i t e t s o r g a n i s a t i o n e n i ett flertal a n d r a l ä n d e r ä r u p p b y g g d efter en a n n a n p r i n c i p ä n d e n svenska, n ä m l i g e n m e d fler professorer på s a m m a institution. I b e t ä n - k a n d e t sägs också att m a n b ö r sträva efter en utveckling på l å n g sikt m o t fler professorer p e r institution d ä r f ö r att det i sin t u r skulle påverka r e k r y t e r i n g och val av forskningsin- r i k t n i n g positivt. D e t skulle också k u n n a ä n d r a hierarkin eller m i n s k a v e r k n i n g a r n a av d e n .

Mona: E n reaktion på det h ä r förslaget som j a g h a r hört från flera professorer ä r tvek-

samt. D e u t g å r alltid från sina e g n a e r f a r e n - heter och de ä r j u b e g r ä n s a d e . ' N j a , j a g vet inte det. D e exempel vi h a r sett — d ä r det finns m e r än en professor — o m det finns ut- r y m m e för m e r idéer...' osv, J a det ä r klart, o m m a n är låst vid det svenska systemet d ä r v a r j e professor ä r som en t u p p på en gödsels- tack och måste sitta högst, d å ä r m a n tveksam.

H a r m a n sedan två stycken u n d e r s a m m a tak, d å är det klart att det blir m a k t p r o b l e m och k o n f r o n t a t i o n e r .

Gerd: S e n a r e ä r det också det att hela det svenska universitetet är en halvmesyr. V i h a r j u ett system som bygger på att m a n h a r ett b e g r ä n s a t antal platser. M a n fastställer h u r m å n g a elever som ska till varje institution.

D e t är fastlagt. S e d a n k a n d u h a vilken van- sinnig u n d e r v i s n i n g som helst där. S t u d e n - t e r n a s tryck är litet n u , det ä r i p r i n c i p b o r t a . D u k a n h a en professor som inte b r y r sig ett d u g g o m f o r s k n i n g och u n d e r v i s n i n g vid institutionen, det ä r fullt möjligt. D e t finns ingen egentlig k o n k u r r e n s i systemet.

Ulla T: H ä r finns väl en viss risk i förslaget till t j ä n s t e r att m a n bara i n r a n g e r a r det i d e n h ä r o s u n d a situationen. Att b i n d a så mycket re-

(9)

surser till professorstjänster ä r tveksamt.

O m m a n ser på professorssituationen idag så k o m m e r det väldigt lite f o r s k n i n g ut av pro- fessorerna. D e n h a n d l e d n i n g de ger är väl också tveksamt, speciellt som de ska leva u p p till sitt rykte att vara internationellt k ä n d a , å k a på k o n f e r e n s e r osv. M e n ä r det en profes- sorstjänst m e d en viss ä m n e s i n r i k t n i n g som h a r kravet på k v i n n o p e r s p e k t i v inskrivet i t j ä n s t e n d å k a n d e n professorn se till att få p e n g a r till f o r s k n i n g som ä r r u b r i c e r a d kvin- n o f o r s k n i n g . D ä r finns en möjlighet som vi ä r u n d a n d r a g n a i dag.

E n a n n a n sida av saken ä r o m det finns till- räckligt m e d k o m p e t e n t a k v i n n o r för att be- sätta de h ä r t j ä n s t e r n a än. K a n vi h ä v d a det?

V i h a d e kanske v u n n i t på att bygga u p p en k o m p e t e n s från g r u n d e n så att vi k a n gå f r a m i mycket större b r e d d .

Anita: V i som diskuterat det h ä r i Stockholm tycker på precis s a m m a sätt. D e t h ä r är en dålig lösning. D e n ä r alldeles för defensiv.

Vad det k o m m e r att leda till vet vi inte. Så k a n det j u också finnas risken att n ä r vi n u fått det h ä r så får m a n n ö j a sig m e d det. Se- d a n k o m m e r m a n att få l ä m n a av sitt u t r y m - m e n ä r det gäller m e d e l till a n d r a istället. D e t finns en s å d a n risk. D e t är klart att det finns k o m p e t e n t a kvinnor, m e n de k o m p e t e n t a k v i n n o r n a b o r d e j u k o m m a till de professurer som finns. V a r f ö r ska det inrättas nya p r o f e s s u r e r till de k o m p e t e n t a k v i n n o r som finns? D e t ä r för att vi inte ska k o n k u r r e r a m e d m ä n n e n . V i ska som vanligt o r d n a en liten l a g u n h ä r som k v i n n o r n a ska få vara i och s i m m a u t a n att störa det stora havet. Ville m a n å s t d k o m m a n å g r a f ö r ä n d r i n g a r , verkligen vidga k v i n n o f o r s k n i n g e n och släppa loss n u , riva m u r a r n a här, d å skulle m a n j u h a en helt a n n a n s t r u k t u r för k v i n n o f o r s k n i n g e n . Då skulle vi ha en s t r u k t u r u t a n att gå på dessa t j ä n s t e r och dessa t o p p t u p p a r .

Anna Lena: D e t ä r klart att vi vill h a tjänster, m e n f r å g a n är vilka? O m vi skulle f o r m u l e r a ett alternativ till de föreslagna professors- t j ä n s t e r n a , vad ska vi b e g ä r a istället?

Gerd: V i h a r j u fantiserat lite i U m e å och sagt att t ä n k o m vi skulle bygga u p p n å g o n t i n g a n n a t ? Till att b ö r j a m e d : vilka t j ä n s t e r skul-

le vi vilja ha? J o mellantjänster. Alltså gan- ska bra tjänster, m e n inga hierarkiska tjäns- ter u t a n tvärvetenskapliga, som täcker in olika ä m n e n . D e t f i n n s idéer o m en m a s s a helt a n n o r l u n d a a r b e t s f o r m e r än de som n u gäl- ler. M e n systemet m å s t e vara flexibelt och t j ä n s t e r n a s a m m a n h ä n g a n d e m e d d e n verk- s a m h e t som bedrivs. N ä r en v e r k s a m h e t ä r klar, så v i d t a r n å g o n t i n g a n n a t . I n t e den h ä r idiotin d ä r m a n sätter en m ä n n i s k a , som h a r en god idé i sitt liv, på en tjänst, för att sitta d ä r resten av livet och inte h a n å g r a ller goda idéer och bli g a n s k a olycklig. D e t m å s t e fin- n a s e n flexibilitet som inte f i n n s n u . D e t ä r j u så trögt.

Anna Lena: Tycker d u det ä r speciellt för det svenska systemet o m vi tex j ä m f ö r m e d a m e - r i k a n s k a universitet?

Mona: Definitivt, det ä r en jättskillnad. D e t ä r en helt a n n a n a n d a och en a n n a n s t r u k t u r vid a m e r i k a n s k a universitet. J u s t det h ä r att m a n rekryteras till en institution, d å kallas m a n 'assistant professor' och så finns det 'as- sociate professor' och 'full professor'. A r m a n 'full professor' d å h a r m a n g a r a n t e r a d livs- tidssäkerhet. S t a t u s s k i l l n a d e r n a är inte stora och a r b e t s i n s a t s e r n a u n g e f a r likvärdiga. D e t f i n n s lite av ett m o r o t s s y s t e m inbakat.

E n institution vid ett a m e r i k a n s k t universitet tycker j a g k a n j ä m f ö r a s m e d en fakultet i Sverige. H ä r h a r vi på en fakultet j ä m b ö r d i - ga professorer s o m sitter och f a t t a r precis s a m m a beslut som m a n h a r på en institution där. D ä r h a r m a n också större flexibilitet m e l l a n i n s t i t u t i o n e r n a . M a n e r k ä n n e r att folk ibland inte k o m m e r överens. D e t k a n bli bråkigt på vissa institutioner och m a n m å s t e lösa det eftersom arbetet m å s t e fortsätta. D e h a r j u mycket större tryck på sig u t i f r å n att p r o d u c e r a och att vara b r a och d u k t i g a , ä n vad vi har. Då k a n en person t ex flytta över till en a n n a n institution. D e t ä r ibland en lös- n i n g b e r o e n d e på vad institutionen h a r för f o r s k n i n g s i n r i k t n i n g eller specialitet. M e n d e t t a ä r j u omöjligt i Sverige m e d våra stränga revirgränser mellan ä m n e n .

Ulla B: Samtidigt så k a n j a g j u förstå de dis- p u t e r a d e k v i n n o r som sitter i en förbaskat o- trygg situation j u s t n u .

(10)

Anita: M e n syftet m e d en u t r e d n i n g ska j u in- te vara att å s t a d k o m m a särlösningar för vissa k v i n n o r som h a r k o m m i t till en viss nivå. D e t m å s t e vara så att m a n h ä r m å s t e t ä n k a på ett nytt system, en ny o r g a n i s a t i o n för att tillgo- dose d e n f o r s k n i n g m a n vill ha.

Ulla B: V i säger i vårt remissvar att o m de fem d o c e n t t j ä n s t e r n a går i g e n o m skulle de k n y t a s till Fora.

Mona: V i h a r föreslagit en a n k n y t n i n g m e d h ä l f t e n av t j ä n s t e n till C e n t r u m / F o r u m och h ä l f t e n till en ä m n e s i n s t i t u t i o n . D å skulle m a n få i n t e g r e r i n g av k v i n n o f o r s k n i n g på en ä m n e s i n s t i t u t i o n samtidigt som den som h a r t j ä n s t e n skulle få en chans att k ä n n a sig h e m - m a hos oss, att få s l a p p n a av och h a en positiv o m g i v n i n g . C e n t r u m / F o r u m skulle också få en r e s u r s f ö r s t ä r k n i n g .

Anita: V i h a d e en tysk tjej som läste k v i n n o - rätt h ä r i Stockholm. H o n h a d e ett exempel f r å n Berlin d ä r det var en väldigt progressiv m a n l i g professor i s t a t s k u n s k a p s o m ville dela sin professur. G e n o m att dela d e n skulle en k v i n n a få d e n a n d r a halvan. D e t f ö r e k o m - m e r tydligen att m a n delar på professurer.

J a g tycker det ä r väldigt synd att det h ä r sys- t e m e t b e f o r d r a r u p p en person, f ö r t j ä n s t - fullt, m e n på n å g o n a n n a n s bekostnad.

Mona: D e t ä r j u mycket m ä r k l i g t i Sverige.

J a g a n k n y t e r till G e r d s y t t r a n d e att folk ut- b i l d a r sig och sedan finns det ingen f r a m t i d för d e m . D e t ä r j u självklart att d e t t a påver- k a r r e k r y t e r i n g e n . D u m m a r e ä r m a n j u inte.

D ä r h a r j u universiteten själva, tycker jag, u n d e r g r ä v t sin egen p r o d u k t g e n o m att inte kräva d o k t o r s e x a m e n i de nya l ä r a r t j ä n s t u t - r e d n i n g a r n a för lärare vid universitetet. D e t tycker m a n skulle vara ett g r u n d l ä g g a n d e krav att h a disputerat för att få en sådan tjänst. M e n det kräver m a n inte. Från m a k t - h a v a r n a , vilka de n u ä r i olika situationer, så f i n n s det tydligen ett intresse av att h a n å g o n t y p av a k a d e m i s k t proletariat som m a n k a n hala och dra i som det passar. D e t ser m a n j u n ä r det ä r n e d s k ä r n i n g a r . M a s s o r av t j ä n s t e r dras in och folk f ö r s v i n n e r osv. S e d a n visar det sig att de som sitter på fasta t j ä n s t e r lite h ö g r e u p p , som h a r k o m m i t en bit på väg och som kan få forskningspengar, de söker for-

s k a r p e n g a r och k a n d å t ex ta ledigt från sitt halva lektorat. D e t finns fler institutioner i U p p s a l a som står d ä r m e d massvis av tim- m a r , vikariat, för n ä s t a år, eftersom de h a r kastat ut en m a s s a folk som inte k u n d e få vara kvar för att de t ex inte h a d e d i s p u t e r a t in- o m ett visst antal år, så finns det ingen som k a n ta de vikariaten. D e nya assistenterna ä r alldeles för gröna. D e m k a n m a n inte sätta p å s å d a n a vikariat. H e l a systemet ä r full- komligt absurt. M a n får ett intryck av att universiteten inte ä r till för s t u d e n t e r n a u t a n s t u d e n t e r n a ä r till för universiteten.

Rekryteringen

Anna Lena: N u h a r vi glidit över på rekryte- r i n g e n och d ä r m e d på d e n motsägelsefulla h å l l n i n g e n , eller snarare bristen på konsek- vens i b e t ä n k a n d e t . Dels vill m a n u n d e r l ä t t a för kvinnliga forskare att s t a n n a kvar på universitetet, g e n o m f ö r a sin e x a m e n och få tjänster. S a m t i d i g t föreligger n u förslagen o m r e f o r m e r i n g av u t b i l d n i n g s b i d r a g e n och en 45-årsgräns h a r införts som k a n få allvarli- ga konsekvenser för r e k r y t e r i n g e n av de kvinnliga f o r s k a r n a .2 N ä r det h ä r förslaget h a r diskuterats i Fora så h a r vi tagit avstånd från åldersgränsen. M e n i b e t ä n k a n d e t säger m a n att ' t i l l ä m p n i n g e n av b e s t ä m m e l s e r o m åldersgräns för u t b i l d n i n g s b i d r a g b ö r n o g a följas f r å n j ä m s t ä l l d h e t s s y n p u n k t . Skulle ut- v ä r d e r i n g e n visa att r e g l e r n a h i n d r a r rekry- t e r i n g e n av k v i n n o r till f o r s k n i n g e n föreslår vi att beslutet o m åldersgräns omprövas'.

Anita: I b e t ä n k a n d e t accepterar de j u i reali- teten d e n h ä r regeln som finns: 45-årsgrän- sen. D e ger bara vissa r e k o m m e n d a t i o n e r o m h u r dispens ska beviljas.

Anna Lena: Ska vi acceptera det då?

Gerd: V i ska inte på n å g r a villkor acceptera det. J a g tycker regeln är o d e m o k r a t i s k och d e s s u t o m h a r d e n i n g e n t i n g m e d vetenskaplig k o m p e t e n s att göra.

Anita: M a n talar o m att f o r s k n i n g e n isolerar sig n ä r s t r u k t u r e n verkar för att verkligen isolera forskningen till ett mycket litet skikt.

(11)

Barbro Andréen: 'Fruktbarhetsgudinnan Amanda', 1979.

Ulla B: Ulla, d u sa något bra förut...

Ulla 77 J a g m e n a r att så illa som högskolan och samhället t a r till vara d e m som m a n h a r dragit f r a m till u t b i l d n i n g , a n t i n g e n de k o m - m e r i b ö r j a n av trettioårsåldern eller senare, så k a n m a n j u inte resonera på det sättet.

U t a n vad m a n ska se till är just det m a n i be- t ä n k a n d e t säger att m a n vill h a f r a m : d e n an- n o r l u n d a e r f a r e n h e t e n som gör att k v i n n o r

— det skulle också k u n n a vara m ä n från an- dra klasser — m e n f r a m f ö r allt k v i n n o r k o m - m e r in i forskarvärlden s e n a r e och d å k a n tillhöra f o r s k n i n g e n kvinnoperspektivet. D e t h a r j u inte m e d å l d e r n att göra.

Gerd: T ä n k o m m o t s v a r a n d e gällde förfat- tarstipendier! M a n skulle säga: '45 år, d u h i n n e r bara skriva fyra böcker'. D e t spelar ingen roll o m d u så skulle få Nobelpriset.

Ulla B: O m m a n j ä m f ö r det h ä r m e d att t ex ta in folk till l ä k a r u t b i l d n i n g d å k a n inte s a m - hället a n v ä n d a d e n p e r s o n e n så länge o m h o n ä r för g a m m a l n ä r h o n b ö r j a r . M e n det h ä r ä r inte s a m m a sak e f t e r s o m d e n m e s t a f o r s k n i n g e n utförs u t a v d e m som håller på att skriva sin a v h a n d l i n g . E f t e r det sker inte så mycket.

Mona: D e s o m ä r lite äldre, de s k hobbyfors- k a r n a osv, som m a n vill h a bort de finns j u in- o m h u m a n i o r a i a l l m ä n h e t och de ä r o e r h ö r t anspråkslösa och billiga i drift. D e behöver i n g a d y r b a r a apparater. E n plats på ett bibliotek och tillgång till littertur som de delar på, det ä r det de kräver i princip. J ag t r o r inte att det k a n vara n å g o n s a m h ä l l s e k o n o m i s k b e l a s t n i n g att låta dessa m ä n n i s k o r få vara kvar.

(12)

Anita: M e n det ä r ingen s a m h ä l l s e k o n o m i s k b e l a s t n i n g ö v e r h u v u d taget e f t e r s o m det inte ä r fråga o m något nytillsskott. D e t ä r bara en f ö r d e l n i n g av de befintliga m e d l e n . Så det ä r ingen e k o n o m i s k fråga. D e t är j u bara ett hy- potetiskt r e s o n e m a n g o m vad m a n tror m a n ska få ut för f r a m t i d e n . D e t ä r så löjligt att vi g å r på det h ä r som ett e k o n o m i s k t r e s o n e m a n g .

Gerd: D e t är j ä m f ö r b a r t m e d försäkringssy- stemet. H u r v ä r d e r a r m a n en 72-åring och e n 17-åring? D e t ä r precis s a m m a resone- m a n g .

Anita: D e t h ä r ä r en för liten g r u p p för att k u n n a göra en försäkringsteknisk b e d ö m - n i n g på det hela.

(Skratt)

Gerd: N u fick h o n till det!

Lämplighetsprövningen

Anna Lena: I b e t ä n k a n d e t s avsnitt o m rekry- t e r i n g e n b e h a n d l a s bl a f r å g a n o m lämplig- h e t s p r ö v n i n g som, från att h a varit infor- mell, formaliserades m e d riksdagsbeslut 1982. D e n s ö k a n d e ska h a visat lämplighet för f o r s k a r s t u d i e r för att bli a n t a g e n , vilket j u ä r rimligt. M e n det är inte bara l ä m p l i g h e t e n för f o r s k n i n g s o m ska b e d ö m a s av h a n d l e d a - r e n u t a n också s t u d e n t e n s familjesituation, sociala f ö r h å l l a n d e n och studiemotivation.

D e t k a n i ä n n u h ö g r e grad ä n tidigare av- skräcka kvinnliga f o r s k a r b e g å v n i n g a r som ä r u t e l ä m n a d e åt en p r ö v n i n g av sin presta- t i o n s f ö r m å g a s o m inte ens behöver redovisas i n å g o t protokoll. F r å g a n ställs o m m a n inte gått ett steg för långt i a n i n g s l ö s h e t g e n o m att införa l ä m p l i g h e t s p r ö v n i n g u t a n att b e a k t a de kvinnliga f o r s k a r s t u d e r a n d e n a s situation.

Anita: I det h ä r b e t ä n k a n d e t så f i n n s det egentligen inget förslag o m att gå e m o t en så- d a n l ä m p l i g h e t s b e d ö m n i n g . D e t som f i n n s ä r j u väldigt tandlöst, det h ä r m e d att h a en b e s v ä r s n ä m n d . D e t vet m a n j u ! I n t e ska m a n besvära sig och vara bråkig och som k v i n n a ska m a n j u inte vara bråkig heller.

Anna Lena: B e t ä n k a n d e t föreslår att U H Ä ska h a en s å d a n b e s v ä r s n ä m n d .

Anita: Vad ä r det för en psykologisk situa- tion? Att t ä n k a sig en m ä n n i s k a som ska kla- ga sig till att få k o m m a in, n ä r vi vet h u r hop- plöst m å n g a h a r det m e d h a n d l e d n i n g s s i t u a - t i o n e n n u .

Gerd: Precis som hembiträdeslagen! D e k u n - de j u h a d e n eller inte h a d e n . D e n h a d e j u ingen effekt. I n g e n jäkel slogs väl för ett j o b b i en privat f a m i l j m e d sin arbetsgivare. D e t vore j u olidligt. D e t var,ju bara att sluta o m det inte gick. D e t h ä r är j u precis s a m m a sak.

Anita: D e t ä r j u som att införa en liberal rät- tighet i ett feodalt förhållande. D e t går j u inte.

Ulla 77 D e t ä r j u i så fall o m m a n k a n formali- sera d e n h ä r l ä m p l i g h e t s p r ö v n i n g e n , så så- d a n t som kvinnlig e r f a r e n h e t r ä k n a s m e d . V i h a d e ett förslag hos oss att institutioner s o m ö k a d e sin andel kvinnliga forskare skulle få extra u t b i l d n i n g s b i d r a g .

Anna Lena: B e t ä n k a n d e t h a r f o r m u l e r a t ett belöningsförslag. D ä r säger m a n att d e n institution eller e n h e t som ö k a r antalet kvin- n o r b l a n d de f o r s k a r s t u d e r a n d e b e l ö n a s m e d en extra del av anslagen för forskarutbild- n i n g e n .

Mona: D e t skulle aldrig gå.

Anna Lena: D e t skulle aldrig gå?

Mona: N e j , k a n m a n t ä n k a sig en fakultets- n ä m n d som ska sitta och säga: ' J a h a , ni h a r tagit in fler flickor b l a n d de f o r s k a r s t u d e r a n - de och d ä r f ö r m å s t e ni h a m e r pengar', n ä r m a n inte e r k ä n n e r att k v i n n o r n a m ö t e r p r o b l e m på universiteten. Nej, j a g k a n inte t ä n k a m i g att det skulle k u n n a vara realis- tiskt, d ä r f ö r att m a n överlåter åt universiteten eller f a k u l t e t s n ä m n d e r n a att fatta beslu- ten.

Kvotering — för och emot Anna Lena: M e n det m å s t e ä n d å till något ra- dikalt för att saker och ting ska b ö r j a ä n d r a sig. M a n h a r prövat kvotering i Norge, även

(13)

o m det h a r väckt väldigt mycket diskussion d ä r naturligtvis.

Anita: D e t som ä r negativt m e d kvotering ä r att det väcker j u så o e r h ö r t mycket emotio- ner. D e t väcker alltså det stora m o t s t å n d , eller synliggör det stora m o t s t å n d som finns.

Såvitt j a g förstår, så h a r k v i n n o f o r s k n i n g e n i N o r g e d r a b b a t s av det p r o b l e m e t .

Ulla 77 S a m t i d i g t ä r j u det intressant att d ä r hittills kvotering ä r gjord så ä r det för att m ä n ska k o m m a in. D e t h a r vi exempel på. D e t h a r m a n j u gjort i förskollärarutbildningen t ex. D ä r ä r egentligen skälet d e t s a m m a som det skulle k u n n a vara h ä r : att få förebilder, att få d e m som h a r ett speciellt intresse att verkligen k o m m a f r a m .

D e t f i n n s ett a n n a t exempel som ä r rätt intressant. J a g h a r själv varit utsatt för det, m e n inte ö v e r h u v u d t a g e t f u n d e r a t på det s o m kvotering, det ä r i d r o t t s l ä r a r u t b i l d n i n - gen. D ä r h a r hela tiden tagits in lika antal m ä n som kvinnor. D ä r ligger alltså m ä n n e n s p o ä n g u n d e r . K v i n n o r n a h a r mycket h å r d a r e k o n k u r r e n s . D e t h a r aldrig resonerats o m det. D e t ä r också intressant att vi inte heller h a r motiverat det u r a n s t ä l l n i n g s s y n p u n k t . M a n f å r inte lov att r u b r i c e r a t j ä n s t e r som m a n l i g a eller kvinnliga. Alla ska k u n n a söka alla tjänster. D e t h ä r ä r en klar kvotering och det h a r existerat i alla tider, u t a n att n å g o n f u n d e r a t på det, n ä r m a n verkligen skulle k u n n a säga att det ä r m ä r k l i g t att de k o m m e r in bara för att de ä r m ä n . N ä r de h a r så dåliga poäng! A r det inte b ä t t r e att vi får k v i n n o r över hela linjen?

Mona: D e m ska vi tycka synd o m för det ska vi j u göra m e d de k v i n n o r s o m blir kvoterade.

Anita: M e n vi h a r inte tyckt synd o m d e m . V i h a r haft de h ä r f o r m e r n a av kvotering. Folk- skollärare först. D e sitter som r e k t o r e r och s t u d i e r e k t o r e r allihop n ä s t a n , av de h ä r folk- skollärarna s o m kvoterades in. Förskollärar- n a som kvoterades in sitter n u på chefstjäns- t e r n a n ä s t a n alla.

Anna Lena: U l l a j a c o b s s o n p e k a r i sin u p p s a t s i b e t ä n k a n d e t på tre tillfällen i forskarutbild- n i n g e n n ä r m a n k a n a n v ä n d a kvotering: vid

antagningstillfallet, n ä r det gäller utbild- n i n g s b i d r a g och f ö r t u r till assistenttjänst s a m t n ä r det ä r f r å g a o m k ö n s f ö r d e l n i n g e n i n o m fakulteter och institutioner, d ä r m a n får h a speciella sätt att kvotera på. Tycker ni att de h ä r kvoteringsförslagen går att stödja?

Anita: J a , det som är p r o b l e m a t i s k t d ä r — och det som h o n inte tar u p p — det ä r j u att det ä r förslag som f r a m f ö r allt k o m m e r att in- rikta sig på de tekniska och n a t u r v e t e n s k a p - liga i n s t i t u t i o n e r n a . M e n på h u m a n i o r a och samhällsvetenskap, d ä r h a r vi j u relativt mycket kvinnor.

Ulla 77 S e d a n ä r det j u en a n n a n sak det h ä r m e d naturvetenskapligt/tekniskt. P r o b l e m e t kanske inte ligger i att de inte får k o m m a in, u t a n s o m j a g m i s s t ä n k e r — å t m i n s t o n e så som vi h a r det i L i n k ö p i n g — så t a r de m e d glädje e m o t alla flickor som vill gå f o r s k a r u t - b i l d n i n g e n , och det är en h ö g p r o c e n t av de som går g r u n d u t b i l d n i n g e n som går v i d a r e till f o r s k a r u t b i l d n i n g e n . D e t ö v e r e n s s t ä m - m e r mycket b ä t t r e där, ä n n ä r det gäller a n d - ra ä m n e n . D ä r ligger j u p r o b l e m e t på ett an- n a t plan — att det ä r för få k v i n n o r som söker sig till g r u n d u t b i l d n i n g e n . Så en viss tvekan j u s t n ä r det gäller i n t a g n i n g e n till forskar-

u t b i l d n i n g e n h a r vi, plus att vi skulle vilja be- t o n a att det m å s t e följas av a n d r a åtgärder.

Anita: Så är det j u f r å g a n o m flickorna väljer m e r teknik och n a t u r v e t e n s k a p — är det d å bäst att de går v i d a r e till forskning? Eller ä r det i stället bättre att de går ut och a r b e t a r m e r i skolorna? O c h kanske e x p e r i m e n t e r a r d ä r för att få flickorna m e r intresserade? J a g står väldigt f r å g a n d e inför det här. D e t som j a g ser som det stora p r o b l e m e t ä r att v ä r n a f o r s k n i n g e n på de o m r å d e n som k v i n n o r n a ä r intresserade av och det ä r j u h u m a n i o r a och samhällsvetenskap det. D e t ä r j u d ä r vi är! D ä r ä r vi j u i alla fall i dag.

Mona: N e j det tycker j a g inte. Somliga ä m - n e n h a r u n g e f ä r h ä l f t e n k v i n n o r : konsthisto- ria och r o m a n s k a språk är det väl som ligger i topp. M e n i filosofi h a r 3 % avlagt forskar- e x a m e n , i historia 22%, i etnologi 25%, i lit- t e r a t u r v e t e n s k a p 3 3 % . D e t ä r j u inte så strå- l a n d e faktiskt.

(14)

Gerd: J a g sitter och f u n d e r a r över det h ä r m e d kvotering. D e t ä r väldigt p r o b l e m a t i s k t . M a n h a r j u t ex gjort s a t s n i n g a r i n o m indust- rin s o m j a g tittat på. D å får m a n effekten att m a n kanske f å r in k v i n n o r n a m e d stora an- s t r ä n g n i n g a r m e n de f ö r s v i n n e r igen. D e t blir inga l å n g v a r i g a effekter. V a r f ö r skulle det bli a n n o r l u n d a här, egentligen?

Anna Lena: V i p r a t a d e o m det f ö r u t U l l a att r o t e n till det o n d a ligger i skolan egentligen, att det ä r mycket tidigare s o m de h ä r valen avgörs.

Ulla T: J a , m e n det h ä r ligger j u i själva struk- t u r e n på universitetet också. Se på u n d e r v i s - n i n g e n på m e d i c i n s k fakultet d ä r det faktiskt f i n n s g a n s k a m å n g a kvinnor, och teknisk fakultet. D e t kräver j u otroligt mycket av de k v i n n o r som ä r d ä r och det ä r väldigt h å r t kli- m a t , k o n k u r r e n s i n r i k t a t . Skall m a n h a nå- gon f o r m av kvotering behöver d e n k o m b i n e - ras m e d å t g ä r d e r s o m stöttar k v i n n o r n a . Allt det h ä r som det skrivs o m b r i s t a n d e k o n t a k t m e d h a n d l e d a r e n för att inte tala o m att ut- sättas för de m a n l i g a s t u d e n t e r n a s trakasse- rier... D e t ä r en otroligt h å r d miljö för de h ä r flickorna som k o m m e r in och de h a r väldigt lite stöd eller förståelse f r å n l ä r a r n a s sida n ä r det gäller s å d a n a saker. D e som s t a n n a r kvar ä r oftast skyhögt m e r a b e g å v a d e och ä n n u m e r m å l i n r i k t a d e ä n sina m a n l i g a kolleger.

Gerd: D e t saknas ett samhällsperspektiv i bot- ten på b e t ä n k a n d e t . B a k o m all diskussion o m k v i n n o r s m ö j l i g h e t e r att h ä v d a sig på m a n s d o m i n e r a d e o m r å d e n döljer sig det o a v l ö n a d e k v i n n o a r b e t e t . F r å g a n ' O m hälf- ten vore k v i n n o r ' ä r egentligen orimligt ställd o m visionen e n b a r t förläggs till d e n in- t e r n a h ö g s k o l e o r g a n i s a t i o n e n , u t a n a n k n y t - n i n g till resten av verkligheten.

Mona: K v o t e r i n g e n är inte en nyckel s o m ö p p n a r alla dörrar. Aven o m m a n lyckas lösa de p r o b l e m s o m kvoteringen k a n skapa, så ä r det inte något s o m löser alla p r o b l e m e n . K v o t e r i n g e n m å s t e paras m e d m å n g a a n d r a å t g ä r d e r . M a n k a n föreslå att U H A tillsätter e n u t r e d n i n g s o m u t f o r m a r kvoteringssyste- m e t tekniskt. J a g tycker det ä r orimligt att b e g ä r a att vi ska h a s y n p u n k t e r på alla möjli- ga olika saker s o m k a n k o m m a in. M e n m a n

k a n j u säga o m m a n i p r i n c i p ä r för en kvote- ring.

Gerd: M e n m a n k a n j u t ä n k a sig att m a n t ex h a r s å d a n a h ä r relationstal; h a r m a n 6 0 % k v i n n o r och 4 0 % m ä n , så h a r m a n d å 6 0 % u t b i l d n i n g s p l a t s e r för k v i n n o r och 4 0 % för m ä n . N ä r m a n lyser ut t j ä n s t e r så ser m a n till att m a n håller b a l a n s e n . M a n behöver inte låta k ö n e n k o n k u r r e r a över h u v u d taget på det sättet att m a n låter t j ä n s t e r n a falla ut i f ö r h å l l a n d e till vad m a n h a r — 'det här ä r en m a n s t j ä n s t som vi h a r på g å n g n u , den här m å s t e det bli en tjej på', a n n a r s blir det snett'.

M e n det finns m å n g a sätt att t ä n k a på.

Mona: Fifty-fifty k a n m a n aldrig h a som ut- g å n g s p u n k t . D e t ä r ett ideal m e n vi k a n inte b ö r j a där.

Ulla B: E n diskussion o m kvalitet saknas.

D e t ä r j u g a n s k a nytt i n o m h u m a n i o r a att det b ö r j a r bli 5 0 % kvinnor. D e t är j u först n u det h a r b ö r j a t h ä n d a , först n u det h a r b ö r j a t växa f r a m n å g o n t i n g . E n m a n s d o m i n e r a d institution som teknik eller n a t u r v e t e n s k a p , eller t ex mitt eget ä m n e filosofi, ä r j u inte ett d u g g b e f r ä m j a n d e för solidaritet k v i n n o r e m e l l a n . D ä r ser m a n sig som ett u n d a n t a g f r å n sitt kön, m a n tvingas liksom a v s k ä r m a sig f r å n det kvinnliga för att ö v e r h u v u d t a g e t överle- va. Se sig själv s o m o e r h ö r t m e r begåvad ä n alla a n d r a kvinnor. D e t ä r först n ä r vi h a r fått så m å n g a k v i n n o r s o m vi n u h a r i n o m h u m a - niora som det k a n b ö r j a växa f r a m något kva- litativt nytt. D e t ä r g e n o m Fora som det h a r b ö r j a t h ä n d a något i samhällsvetenskap och h u m a n i o r a . D e t ä r viktigt att det stödet inte f ö r s v i n n e r g e n o m det h ä r fifty-fifty-resone- m a n g e t .

Anna Lena: K a n vi l ä m n a kvoteringen d ä r och k o m m a in på d e n föreslagna institutio- n e n för j ä m s t ä l l d h e t s f o r s k n i n g i stället, Ulla?

Centralisering av kvinnoforskningen?

Ulla B: D e t h a r blivit lite olyckligt att de b a r a h a r tagit det h ä r som I n g e g e r d L u n d s t r ö m och jag d i s k u t e r a r lite löst i vårt inlägg o m k v i n n o s t u d i e l i n j e r i b e t ä n k a n d e t3: de h a r fö-

(15)

reslagit en institution i jämställdhetsforsk- n i n g vid ett u n g t universitet. D e t var vi f r å n b ö r j a n väldigt skeptiska m o t i G ö t e b o r g för vi ä r r ä d d a för att det k a n i n n e b ä r a m i n s k a d e a n s l a g för de a n d r a Fora och vi tror att verk- s a m h e t e n ska växa f r a m på de olika ställena u t i f r å n d e n kraft och de resurser som finns d ä r och att m a n ska vara välvillig n ä r det växer f r a m . D e t h ä r att vi sakta m e n säkert, var och en, f i n n e r våra e g n a former. O m m a n smäller u p p n å g o n t i n g n å g o n s t a n s och så f i n n s det inte u n d e r l a g u t a n folk får flytta dit.

T ä n k o m det d å blir en flopp av det hela.

Mona: D å ä r risken väldigt stor att m a n säger från de anslagsgivande m y n d i g h e t e r n a s sida: ' J a m e n de f i n n s j u där, d å k a n j u de h a h a n d o m det' och så låter m a n det vissna på alla a n d r a håll.

Ulla B: Precis som K v i n n o h i s t o r i s k a sam- l i n g a r n a n u . I n g a a n d r a bibliotek k ö p e r in böcker o m k v i n n o f o r s k n i n g för vi h a r j u K v i n n o h i s t o r i s k a s a m l i n g a r n a .

Anita: O m vi a n k n y t e r till vad vi sa i b ö r j a n o m k v i n n o f o r s k n i n g , att risken ä r att vi m a r - ginaliserar d e n , så ä r d e n u p p e n b a r . D å h a r vi ett isolat att h ä n v i s a till. D e t behöver inte f i n n a s k v i n n o f o r s k n i n g n å g o n a n n a n s t a n s . J a g t r o r att det skulle vara o e r h ö r t h ä m m a n -

de.

Ulla B: V i behöver de resurser som finns, i hela landet.

Ulla 77 Att k o n c e n t r e r a r e s u r s e r n a på en en- d a institution k a n få väldigt dåliga konsekvenser för g r u n d u t b i l d n i n g e n . S o m det nu ä r k a n vi a r b e t a själva på de olika o r t e r n a m e d att försöka få in de h ä r inslagen i g r u n d - u t b i l d n i n g e n . M e n finns det en institution på e n a n n a n ort, d å behöver m a n inte b e f a t t a sig.

Anita: D e t h ä r m å s t e växa f r a m på olika orter.

O m m a n bara tar en e n d a disciplin i n o m k v i n n o f o r s k n i n g e n så ser m a n j u h u r d e n s p r i d e r sig som r i n g a r på vattnet. J a g h a r tagit det h ä r exemplet tidigare, som ligger m i g så nära, o m kvinnorätt. D e t b ö r j a d e i Oslo och kom sedan till K ö p e n h a m n , så till L u n d , s e d a n Stockholm och n u i Helsingfors. M a n

ser h u r det sprider sig hela tiden — och m å - h ä n d a n u i U m e å också. N å g o t s å d a n t skulle alltså h ä m m a s o m vi s t r u k t u r e r a r u p p ett kvinnouniversitet i n o m ett e n d a universitet.

Anna Lena: F ö r m i g k ä n n s d e n h ä r diskussio- n e n n ä s t a n spöklik. D e n h a r varit u p p e tidigare, o m k r i n g 1975, d å det var tal o m att det skulle k o m m a en a m e r i k a n s k forskare till Stockholm för att starta ett tvärvetenskapligt k v i n n o f o r s k n i n g s i n s t i t u t där. Då förde A n i t a G ö r a n s s o n och jag t i l l s a m m a n s f r a m u n g e f ä r s a m m a a r g u m e n t som ni h a r sagt n u . Precis s a m m a s y n p u n k t e r och det behövs ä n d å att vi t a r o m d e m igen.

Anita: D e t ä r typiskt för de frågor som m a n karaktäriserar som k v i n n o f r å g o r att de k o m - m e r tillbaka o m och o m igen, och det verkar s o m o m de är nya varje gång. V i får inte h a n å g o n historia!

Anna Lena: D e t ä r d e n e n a sidan av saken. Se- d a n ä r det a n d r a att m a n m ä r k e r att d e n diskussion som förs i k v i n n o f o r s k n i n g s m i l j ö - e r n a inte h a r nått ut ä n n u , och att för oss ä r det angeläget att se till att d e n k o m m e r ut i offentligheten, att våra a r g u m e n t hörs.

M e n att b e t ä n k a n d e t så s n a b b t tagit slut, och att det antagligen ska tryckas u p p i ny u p p l a g a — en s å d a n e f t e r f r å g a n m å s t e vara ovanlig för en u t r e d n i n g . D e t visar i alla fall att det finns ett stort intresse för de h ä r frå- gorna.

Gerd: M a n k a n j u skilja på vad de h ä r enskil- d a k v i n n o f o r s k a r n a h a r skrivit och vad be- t ä n k a n d e t som helhet är. J a g tycker att n ä r m a n läser b e s k r i v n i n g a r n a från de olika ä m - n e n a så får m a n egentligen en a n n a n bild ä n vad m a n får på förslagssidorna. J a g tycker inte att förslagen suger u p p a n d e m e n i n g e n i vad som sägs och det är det som ä r d e n g r u n d l ä g g a n d e kritiken.

Ulla T: J a g tror att b e t ä n k a n d e t får effekt.

M ä n n i s k o r som förut ö v e r h u v u d taget inte h a r m ä r k t k v i n n o f o r s k n i n g e n h a r m e r eller m i n d r e varit t v u n g n a n u att observera att det ä r n å g o n t i n g på gång.

Rundabordssamtalet ägde rum i Sigtuna 31 maj 1983.

(16)

N O T E R

1. Se ledaren i Kvinnovetenskaplig tidskrift 1980:1 för en diskussion av termerna kvinnoforskning och jämställdhetsforskning.

2. 45-årsspärren diskuteras i K V T 1983:1, ss 70

— 71 av Anita Dahlberg och Ulla Wikander.

I detta nummers krönika finns skrivelse från Forum i Umeå och Centrum i Uppsala som behandlar konsekvenserna av studiestödsre- formen.

3. Ulla Broman och Ingegerd Lundström, 'Centrum för kvinnoforskning i svensk mo- dell' i Om hälften vore kvinnor..., ss 170 ff.

S U M M A R Y If 50% were women

T h e position of women at Swedish universities is still marginal. During the spring of 1980, the number of students enrolled at the graduate level totalled to 17 500 of which only 4 500 were women. During 1979—80, approximately 25 000 graduate students were enrolled, of which 3 000 were women. The percentage of women holding teaching and research positions is also very low.

A government report, entitled Om hälften vore kvinnor... (If 50% were women ) (SOU 1983:4) was published in February 1983. The report examines the position of women in academia and research and was compiled by the former Commit- tee for Equality between Men and Women. Fol-

lowing the change of government during the autumn 1982, responsibility for the report has been taken over by the newly created Delegation for Equality.

In a large section of the report taking up the content of research, women researchers were asked to consider the question 'Would research in your field or area be different if half of the researchers were women?' The report further examines the organisation of'equality research', the condi- tions for women researchers and their recruit- ment. The final part of the report puts forward suggestions for changes.

Kvinnovetenskaplig tidskrift invited several wo- men researchers to take part in a discussion around this report and this artide is based upon this discussion. Those who participated were Ulla Broman (philosopher), Anita Dahlberg, (jurist), Mona Eliasson (psychologist), Gerd Lind- gren (sociologist), Ulla Tibelius (educationalist) and Kvinnovetenskaplig tidskrift's Anna Lena Lind- berg, who is also an art historian and who is re- sponsible for editing this article.

Initially the discussion revolved around the concepts 'women's research' and 'equality research' and then the issues concerning the recruit- ment of women researchers and the university organisation were primarily discussed. Here the question of whether a system of quotas (favou- ring the under-represented sex) should be intro- duced or not as well as problems inherent in the present system of admissions were taken up.

(17)

A N I T A G Ö R A N S S O N

O m den svenska kvinnoforskningens läge och villkor

Intresset för forskning om kvinnor varierar med samhällets förändringar. Dagens kvinnoforskning utmärks av kunskapen om könsmaktens materiella bas och om den historiskt och socialt föränderliga

manligheten och kvinnligheten. Det finns också skillnader mellan de nordiska ländernas

kvinnoforskn ing.

U n d e r p e r i o d e r av absolut eller relativt u n - derskott på m a n l i g arbetskraft (t ex ekono- misk e x p a n s i o n eller f ö r ä n d r i n g a r i befolk- n i n g e n s k ö n s f ö r d e l n i n g g e n o m krig, korståg osv) h a r g e n o m historien k v i n n o r n a s a r b e t e o m s t r u k t u r e r a t s och a r b e t s d e l n i n g e n mellan k ö n e n förändrats. D e t b r u k a r påverka m a k t - f ö r h å l l a n d e t mellan k ö n e n och d ä r m e d u p p - f a t t n i n g e n o m vad som ä r kvinnligt respekti- ve m a n l i g t . M e d v e t e n h e t e n o m föränderlig- h e t e n — den historiska relativiteten — i k v i n n o r n a s ställning växer. Intresset för f o r s k n i n g o m k v i n n o r s villkor i olika e p o k e r och s a m h ä l l e n ökar, och m a n spekulerar över k v i n n l i g h e t e n s innehåll, dess b e g r ä n s n i n g a r och möjligheter.

Kvinnoforskningens faser

D e n n o r s k a sociologen H a r r i e t H o l t e r h a r karaktäriserat och n a m n g e t t tre s å d a n a u p p - sving i f o r s k n i n g e n o m k v i n n o r u n d e r de se- naste h u n d r a å r e n .1 P e r i o d e n f r å n 1870- till 1930-talet h a r h o n b e t e c k n a t som d e n socialfi- losofiska fasen. D å skedde en e k o n o m i s k ex- p a n s i o n i s a m b a n d m e d industrikapitalis- m e n s u t b r e d n i n g och konsolidering i Skan- d i n a v i e n . D e n f ö r ä n d r i n g av samhället som d e n n a innebar, påverkade starkt k v i n n o r n a s p l a c e r i n g och u p p g i f t e r och ledde till en all- m ä n diskussion av våra egenskaper. U n d e r d e n p e r i o d e n gjordes socialhistoriska u n d e r - s ö k n i n g a r av a r b e t e r s k o r n a s levnadsförhål-

l a n d e n , m e n det k o m också moralfilosofiska skrifter, som spekulerade över k v i n n o r s egenskaper.

M a n a n s å g att k v i n n o r h a d e särskilt goda e g e n s k a p e r av n a t u r e n . D e var v å r d a n d e , f r e d s ä l s k a n d e , ja, kort sagt s a m h ä l l s m o d e r l i - ga. D e t t a b o r d e k o m m a samhället till godo g e n o m att k v i n n o r n a fick ett större samhälls- ansvar, m e n a d e m a n . B e n ä g e n h e t e n att se dessa e g e n s k a p e r som biologiskt n e d ä r v d a k o m samtidigt att t j ä n a som l e g i t i m e r i n g av d e n r å d a n d e a r b e t s d e l n i n g e n mellan k ö n e n . D e t var alltså inte fråga o m n å g o n ä n d r i n g av a r b e t s d e l n i n g e n u n d e r d e n n a period. D e t var nya a r b e t s u p p g i f t e r som skulle fördelas, m e n dessa låg i f ö r l ä n g n i n g e n av de u p p g i f - ter s o m k v i n n o r n a r e d a n h a d e i n o m h e m - m e t . Eller också a n s å g s de särskilt l ä m p l i g a för en fingerfärdig, billig arbetskraft, som j u n u också var n ö d d att försörja sig på eget lö- n e a r b e t e på g r u n d av samhällets strukturella f ö r ä n d r i n g . K v i n n o r n a skulle v å r d a , u n d e r - visa, t j ä n a , e f t e r s o m de a n s å g s vara v å r d a n - de, m o d e r l i g a och o m t ä n k s a m m a . M a n k a n säga att det inte var fråga o m att ä n d r a på de polariserade socialkaraktärsidealen (enligt vilka m ä n och k v i n n o r var v a r a n d r a s m o t s a t - ser och skulle k o m p l e t t e r a v a r a n d r a — såsom a r b e t s d e l n i n g e n i b o n d e s a m h ä l l e t h a d e krävt), m e n d ä r e m o t att u n d e r b i b e h å l l a n d e av d e n traditionella k v i n n l i g h e t e n samtidigt resocialisera vissa ( s m å b o r g e r l i g a ) skikt av k v i n n o r till l ö n e a r b e t a r r o l l e n . D e t var f r ä m s t fråga o m ett ideologiskt p r o b l e m : h u r skulle