Kvinnor drabbas hårdare Att ge aids ett ansikte är ett populärt uttryck. I södra Afrika är detansiktet en ung kvinnas ansikte.

Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.

Kvinnor drabbas hårdare

Att ge aids ett ansikte är ett populärt uttryck. I södra Afrika är det ansiktet en ung kvinnas ansikte.

Idag är drygt hälften av världens hiv-fall kvinnor. I Afrika är fem miljoner, närmare sjuttiofem procent, av de smittade 15-24 åringarna unga kvinnor och flickor. I Swaziland, det värst drabbade landet, lever 38,6 procent av befolkningen med hiv.

- Det skrämmande där är att 87 procent av de hiv-positiva är under 30 år.

Vad kommer att hända med detta underbara lilla land? säger Stephen Lewis, FN:s särskilda sändebud i aidsfrågor. Han är förbannad och upprörd över den rika världens ointresse för situationen i Afrika.

- Resultatet kan bli att delar av Afrika får ett kraftigt kvinnounderskott. För den afrikanska kontinenten är det fråga om ekonomisk och social

kontinuitet. För kvinnor och flickor är det en fråga om överlevnad. De dör här och nu, idag och i morgon.

Medvetenheten växer om att kvinnor drabbas allt hårdare av aidsepidemin.

- Hittills har förebyggande budskap riktats till hela befolkningen och man har siktat in sig på epidemins symptom. Det har ju fått katastrofala följder.

Nu måste man gå till dess orsaker. Inte minst ojämlikheten mellan könen måste uppmärksammas, säger Carol Bellamy, chef för UNICEF.

- Kvinnor blir av anatomiska skäl lättare infekterade, och de blir det i allt lägre ålder, ofta av äldre män. För unga flickor kan en äldre man,

"sugardaddy", vara en lösning när man inte kan betala sin skolavgift eller kanske vill leva ett lite bättre liv. Det kan vara lockande att få till gång till

"4C, cash, car, clothes, cell phone". Även giftermålet kan bli en dödsdom när unga kvinnor gifts bort med äldre män.

Flickor och kvinnor som fått ingen eller lite skolgång vet ofta inte hur, eller kanske inte ens att, de ska skydda sig mot hiv.

De har även sämre möjligheter att försörja sig själva vilket ökar deras beroende av partnern. Att ställa krav på kondomanvändning ingår ofta inte ens i deras levnadsvillkor.

Hårt slit

De praktiska följderna av aids drabbar kvinnor och flickor hårdare än män.

När ingen sjukhusvård finns att tillgå är det flickor och kvinnor i alla åldrar som får vårda sjuka familjemedlemmar i hemmet. Flickor tvingas sluta skolan och kvinnor kan inte ägna så mycket tid åt fälten. Det medför i sin tur att matproduktionen sjunker och näringsintaget minskar. Men

vattenkonsumtionen ökar när man vårdar en aidssjuk. Är det långt att gå efter vatten, läggs ytterligare arbetsbörda på kvinnorna. Och de tvingas välja: ska vattnet användas till sjukvård, eller till matlagning?

Mannens död kan innebära en total katastrof i de länder där lagstiftningen

inte ger kvinnor rätt att ärva egendom. När mannen dör tillfaller hus och mark hans släkt, medan änkan lämnas utblottad och i värsta fall sjuk.

Kanske blir hon omhändertagen, som hustru, åt en svåger. Det i sin tur kan sprida hiv till medhustrurna.

Kvinnor måste försörja sina barn, en börda som ökar när de även tar hand om släktingars föräldralösa barn. Redan fattiga kvinnor drivs in i än

djupare fattigdom.

En utväg kan vara att byta till sig pengar, mat eller andra förnödenheter mot oskyddat sex. Hotet om en framtida död i aids är mindre än

nödvändigheten att ge sina barn mat för dagen.

Även när det gäller möjligheter till behandling och vård ser det olika ut för män och kvinnor. Är båda makarna sjuka kan släkten välja att satsa på mannens överlevnad före kvinnans. Statistik från UNAIDS pekar på att fler män än kvinnor får behandling, trots att fler kvinnor än män lever med hiv.

Det är inte bara de unga kvinnorna som drabbas. Många, alltför många, äldre kvinnor tvingas idag ta i dag hand om sina barnbarn. Enligt en undersökning i Namibia för fyra år sedan levde 61 procent av de föräldralösa barnen hos mormor eller farmor och enligt UNAIDS är det troligen likadant i andra länder. Det kan röra sig om stora barnaskaror.

- De är de obesjungna hjältinnorna, säger Stephen Lewis. De är fattiga, de är gamla, de lever med den otröstliga sorgen efter att ha begravt sina vuxna barn, de är trötta, de är hungriga. Men trots allt detta är de det sanna, motståndskraftiga, oövervinnliga navet i kampen mot aids.

Efter många och långa resor i Afrika menar Lewis att folk på bynivå är fast beslutna att inte ge upp, man vill få stopp på aidsepidemin som är ett sådant hårt slag mot hela deras existens.

Men till stöd för detta behöver de kunskap, sjukvårdspersonal, mediciner, forskning.

- Om det finns en politisk vilja att stötta detta arbete, ja då hittar man pengar, precis som man hittar pengar till krig i Irak och Afghanistan. Det är de rika ländernas plikt att ta fram de pengar som behövs! säger Stephan Lewis.

Kerstin Bjurman