Examensarbete – Estetiska ämnen, 30 hp Ämneslärarprogrammet åk 7–9, 270 hp
Ht 2020
Musik i bildämnet
En studie om bakgrundsmusikens betydelse
Alicia Eld
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att få mer kunskap om ifall bakgrundsmusik används av bildlärare i Sverigeoch hur bakgrundsmusik påverkar bildämnet. Syftet är även att undersöka om bakgrundsmusik har betydelse för kreativitet. I bakgrunden presenterar forskning kring musikens påverkan på människan, kreativitet som ett begrepp och kreativitet inom bildämnet utifrån forskning och styrdokument. Det sociokulturella perspektivet på lärande kommer att ligga till grund för analys av studiens empiri. Metoden enkät har valts och den kvantitativa ansatsen för att öka chanserna till ett trovärdigt resultat. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande bildlärarna använder bakgrundsmusik, de beskriver att det är ett bra hjälpmedel för både kreativitet och koncentration.
Nyckelord: Bildundervisning, kreativitet, bilddidaktik
Innehåll
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 1
Musikens påverkan ... 2
Kreativitet ... 5
Sammanfattning ... 9
Det sociokulturella perspektivet på lärande ... 10
Urval och avgränsningar ... 12
Genomförande ... 12
Analysmetod ... 13
Forskningsetiska överväganden ... 15
Resultat ... 17
Användandet av bakgrundsmusik ... 17
Bildlärarens definition av begreppet kreativitet ... 18
Bildlärarnas åsikt om bakgrundsmusik som hjälpmedel ... 20
Bildlärare som väljer att avstå från bakgrundsmusik ... 22
Överväga bakgrundsmusik ... 25
Diskussion ... 26
Lugn-fokus-kreativitet ... 26
Bakgrundsmusik i bildämnet, varför och hur? ... 27
Musikens påverkan ... 27
Metoddiskussion ... 30
Fortsatt forskning ... 32
Referensförteckning ... 34
Bilagor ... 37
Bilaga 1. Matris för enkät ... 37
Bilaga 2. Facebook inlägg som annonserades i tre grupper för bildlärare ... 38
Bilaga 3. Enkät beskrivning med enkätinformation ... 39
Bilaga 4. Stapeldiagram för de obligatoriska samtyckesfrågan och behörighetsfrågan ... 40
1
Inledning
Under min mellanstadietid använde bildläraren bakgrundsmusik under bildlektionerna. När vi i klassen hade eget arbete eller höll på med en uppgift spelade hon olika instrumentala låtar (musik utan sångtexter) av olika genrer, som till exempel barnvisor eller klassisk musik. Min upplevelse var alltid att när bakgrundsmusiken var igång underlättade det för min fantasi och idé i mitt bildskapande. Inom bildämnet finns det ett hav av olika möjligheter på hur kreativitet kan uttryckas. Jag själv finner en svårighet i att skapa estetiskt när miljön runt omkring mig är ljudlös, något som även flera bekanta och vänner uttryckt. Det här har gjort att jag har undrat om bildlärare använder bakgrundsmusik som min bildlärare i grundskolan gjorde. Hon berättade för oss elever att hon ansåg att bakgrundsmusik förhöjde människors kreativitetsförmåga. Hur kreativitet mäts tror jag är upp till läraren med stor erfarenhet att avgöra i varje individuell elev. Enligt forskning kan bakgrundsmusik öka individers koncentration (G. DeLoach, 2015). Jag blir nyfiken på om bakgrundsmusik även kan bistå till förbättrad kreativitet. Eva Hoff (2014) förklarar kreativitet som:
”… förmågan att skapa en produkt, idé, eller process, som är ny och nyttig och att samma definition är möjlig, oavsett inom vilket domän (vilket kunskapsområde) den tillämpas”. (Hoff, 2014 s11)
Det verkar som att bakgrundsmusik och kreativitet kan samverka bra enligt mina tidigare erfarenheter. Med bakgrund i mina funderingar kommer denna studie undersöka bildlärares åsikter och erfarenheter när det gäller bakgrundsmusik och kreativitet. Om studien visar att detta verktyg har en positiv inverkan kan det förhoppningsvis motivera fler bildlärare att dra nytta av den informationen och implementera den i klassrummet, då det är ett relativt enkelt hjälpmedel att nyttja.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att få mer kunskap om ifall bakgrundsmusik används av bildlärare.
Frågeställningarna är:
• Hur använder bildlärare bakgrundsmusik i bildämnet?
• Varför använder bildlärare bakgrundsmusik i bildämnet?
2
Bakgrund
I denna del presenteras forskning kring musikens påverkan på människan sedan presenteras kreativitet som ett begrepp och kreativitet inom bildämnet utifrån forskning och
styrdokument.
Musikens påverkan
Det finns en del forskning som undersökt hur musik påverkar vår sinnesstämning, exempel på detta är att musik kan ge en avslappande effekt, det kan skapa känslomässiga band mellan individer och få elevers fantasi att flöda under bildlektioner. Dessa olika exempel presenteras här nedan.
I en artikel från år 1970 refererar Schlichting, Jr. och Brown en studie av Kenneth H. Baker från år 1937, där Baker forskade inom didaktiken och hur bakgrundsmusik påverkade eleverna.
Han skapade två grupper av studenter där grupperna arbetade med aritmetiska problem samt med bakgrundsmusik under lektionen. Grupp 1 fick i förväg se fingerad statistik, som “visade på” bakgrundsmusikens positiva påverkan på undervisningen. Grupp 2 fick också se fingerad statistik innan undervisningens start som “visade på” att bakgrundsmusik hade negativ eller ingen påverkan på undervisningen. De studenter i gruppen som trodde att musiken var till nytta kunde lösa fler problem korrekt när musik spelades, än den andra gruppen som misslyckades på fler problem när musiken var i gång än när den inte var det. Det vill säga att eleverna i grupp 1 som trodde att bakgrundsmusiken var positiv för deras prestation fick ett positivt resultat och eleverna i grupp 2 som trodde att bakgrundsmusiken hade en negativ inverkan på deras prestationer fick ett negativt resultat (Schlichting & Brown, 1970).
Steven Brown och Ulrik Volgsten har forskat inom musikens manipulation på människan i deras bok Music and Manipulation - On the social uses and social control of music. De förklarar vilket stort verktyg musiken är och vilken makt den har över oss människor och de sociala aspekterna på samhället. De anser att kvaliteten av hur effektfull bakgrundsmusiken är för varje person inte utgår ifrån rytmer eller tonhöjder utan musikens sociala, kulturella, och miljöaspekt och vad skaparen av musiken vill förmedla. De menar på att valet av musik som används som bakgrundsmusik är individuellt och att vi alla behöver hitta vår musa för självförbättring, en
3 bakgrundsmusik som får oss att tänka klarare, arbeta mer effektivt, bakgrundsmusik som lindrar smärtan av att leva (Brown & Volgsten, 2006).
Den norske musikterapiforskaren Even Ruud (2002) forskar om musikens gynnsamma egenskaper för människor och hur det kan påverka livssituationer. Ruud lägger tyngd på att om musiken ska kunna vara ett hjälpsamt verktyg måste den vara avslappnande, lindra smärta, reducera stress och ångest. Vilken slags musik som ger dessa reaktioner är ett individuellt val.
Han argumenterar för att musik som används inom den estetiska ramen har en stor förmåga att starta igång våra sinnen, ge väg för människors sociala utläggningar och ger ett mer emotionellt/existentiellt djup till människors upplevelser. Han skiljer på att “lyssna till musik”
och att “höra på musik”, att det är det aktiva lyssnandet som ger det bästa positiva resultatet han tidigare skrivit om och inte den passiva bakgrundsmusiken denna studie undersöker inom. Han förklarar att när vi aktivt lyssnar på musiken skapas den estetiska ramen som gör att vi känner det vi hör (Ruud, 2002).
Rebecca Isabell & Shirley Raines anser att barn som får lyssna på musik i en lärande miljö kan skapa starka känslomässiga reaktioner eller framkalla ett lugn hos barnen. Det i sin tur kan frammana elevernas kreativitet. De ger några tips på bra musik enligt dem, för unga barn att lyssna på: klassisk musik, jazz, folkmusik och polka (Isabell & Raines, 2003).
Begreppet Mozarteffekten blev definierad efter att Don Campbell skrev en bok om hur musikterapi kan påverka människan både psykiskt och fysiskt. Boken sammanfattar den forskning som gjordes kring musikterapi runt 1990-talet. Dessa forskare hade en hypotes om att Mozarts musik kunde hjälpa skapa neuronmönster i hjärnan som var gynnsamma för människans förmåga att tänka kreativt och ha en lugnande/läkande förmåga. Forskarna ansåg att:
Genom att lyssna på Mozart hjälpte de till att ”strukturera” vissa igångsättande neuronmönster i hjärnbarken som särskilt stärkte de kreativa processerna i högra hjärnhalvan. (Campbell, 1997.
s.24).
Det har gjorts flera experiment som indikerar på att Mozarts musik kan ha en påverkan.
Exempel på detta är i Edmonton, Kanada, där Mozarts musik spelades över vissa områden för att skapa ett lugn hos invånarna. Forskarna menar att det var musiken som orsakade en minskning av narkotikahandeln i dessa områden (Campbell, 1997). Denna bok och dess studier
4 har senare blivit ifrågasatta för deras reliabilitet och validitet. Marina Krakovsky (2005), som är forskare i samhällsvetenskap, skriver på Stanford Graduate School of Business hemsida om hur Mozarteffekten har blivit motbevisad av flera forskare men att begreppet fortfarande sitter kvar hos många amerikaner, då begreppet blev som störst i Amerika när det betingades. Hon menar att det är flera amerikaner som pressar sina barn till att gå på musiklektioner eller lyssna på Mozart i hopp om att öka deras intelligens och höja deras IQ. Krakovsky skriver om Chip Heath, professor i organisationsbeteende, som tillsammans med ett team studerat och forskat i Mozarteffektens reliabilitet och validitet. Under dessa experiment och undersökningar om begreppet Mozarteffekten fann han att de studier som boken utgår ifrån inte hade tillräckligt hög validitet och att det fanns flera luckor, till exempel att det inte gick att återskapa. Forskarna upptäckte även att i de stater i USA som hade de mest problematiska utbildningssystemen, hade flest rapporteringar om Mozarteffekten i de lokala nyhetstidningarna. Detta tror Heath kan bero på den ångest föräldrarna har när det gäller sina små barns utbildning och misstron på utbildningssystemet i regionen (Krakovsky, 2005). Det har även forskats och skrivits kring The Blur Effect, där elever som fick lyssna på bandet Blur verkade prestera bättre på prov. Faktum är att forskare fann att Blureffekten gav högre provresultat än Mozarteffekten, helt enkelt för att eleverna tyckte om pop och rockmusik som Blur spelar mer än klassisk musik (Schellenberg
& Hallam, 2006).
Musikens påverkan i Bildämnet
Att använda bakgrundsmusik i uppgiftssyfte är något som Margareta Lööf Eriksson (1987) har experimenterat i. Under en av hennes lektioner tilldelade hon varje elev i en årskurstvåa, gul och blå färg. Sedan fick eleverna blunda och lyssna på Dans på de saligas ängder av Gluck.
Det är en instrumental melodi, spelat av en flöjt. Efter att eleverna fått lyssna på musiken två gånger skulle de sedan måla vad de kände. Resultatet av detta var att en del elever tyckte musiken var sorgsen och målade med mycket blått, en del elever hörde glädje i musiken och målade med majoriteten gult. En del målade instrumentet de hörde och en del hade målat melodislingan över sitt papper. Men ingen hade valt att blanda den gula och blåa färgen. Efteråt fick alla eleverna berätta hur de tänkt kring sin målning och varför resultatet blev som det blev.
Lööf Eriksson skriver som summering av experimentet: att inspirera elever genom musik och sedan låta dem skapa inom bildämnet är något som kan användas i alla åldrar. Hon nämner även att hon gjort denna uppgift med många olika årskurser, fler färger, större papper och all olika sorters musik.
5
Kreativitet
Kreativitet är ett begrepp som flera forskare har definierat, dock skiljer sig dessa definitioner ifrån varandra. I denna del av studien presenteras olika synsätt på begreppet kreativitet och hur forskare samt styrdokument beskriver kreativitet i bildämnet.
Kreativitet och skolan hör ihop. Skolans syfte är att utveckla och skapa kreativa samhällsmedborgare enligt Sveinung Vaage. Dock får skolan inte kräva kreativitet av eleverna utan finnas där med verktyg och utbildande pedagoger som kan leda och hjälpa elevernas utveckling av kreativitet (Vaage, Sveinung 2003).
Folke Dahlqvist förklarar begreppet kreativitet som en skapande förmåga (Dahlqvist, 1998).
När han utvecklar sin förklaring av vad kreativitet är skriver Dahlqvist att en del forskare inom ämnet kreativitet kräver att skaparen utvecklar något nyttigt, värdefullt eller givande för individer eller samhället, för att klassas som kreativitet. Han förklarar att kreativitet är den kostnadsfria resursen, i ett samhälle där vårt stora mål är att höja vår redan höga levnadsstandard. Innovation och kreativitet är två av de stora resurser vi alla besitter (Dahlqvist, 1998). Hans åsikt kring omfattningen av begreppet beskrivs på det här viset:
Förmodligen finns det lika många definitioner på vad begreppet kreativitet står för som det finns tolkare. (Dahlqvist, 1998, s.33).
Dahlqvist punktar upp tre olika sätt att närma sig begreppet kreativitet: problemlösning, konstnärlig verksamhet och som livsstil eller attityd. Problemlösning syftar till att individen har den kreativa förmågan att reda ut olika sorters nya dilemman. Konstnärlig verksamhet syftar till personer som skapar originella verk som speglar känslor inom ett konstnätverk. Kreativitet som en livsstil och attityd kan paralleller dras mellan dem och till exempel konstnärer som bygger sin personlighet runt att vara just “kreativ”. Dessa konstnärer anpassar till exempel sitt klädval och utseende eller omringar sig med liknande sinnade personer för att styrka sin utstrålning för att framstå som mer kreativ (Dahlqvist, 1998).
Eva Hoff förklarar kreativitetsteorin genom att inledningsvis att skriva vilket synsätt boken kommer ha om vad kreativitet är:
6 I den här boken har vi synsättet att kreativitet går att definiera och förmågan att skapa en produkt, idé, eller process, som är ny och nyttig och att samma definition är möjlig, oavsett inom vilket domän (vilket kunskapsområde) den tillämpas. (Hoff, 2014. s.11).
Hoff beskriver hur begreppen hantverksskicklighet, innovation, divergent tänkande, fantasi, rebelliskhet och estetik har ett samband med kreativitet, men att de inte är helt liktydiga. Hon beskriver att kreativitet kan uppfattas med hänsyn till flera perspektiv, till exempel genom ett system eller en flerkomponentsmodell. Hon ger ett exempel på ett system där en kreativ person, en domän (till exempel en skola) och ett fält (till exempel bildlärarfältet) samverkar tillsammans. Hoff skriver också ett exempel på en flerkomponentsmodell som kallas P- modellen och innefattar; En person, dess potential, process av produkt, påverkan och en plats där alla besitter olika aspekter av kreativitet. Sedan summerar hon begreppet kreativitet i två ord; nytt och nyttigt. Dessa två olika modeller/system kan användas för att lättare bryta ned och kunna uppfatta kreativitet enligt Hoff (2014). I den sistnämnda modellen skriver Richard Florida om hur man kan koppla kreativitet med ekonomisk tillväxt, ungefär som Dahlqvist nämner den kostnadsfria resursen. Florida (2012) förklarar hur kreativa människor är den bästa resursen samhället kan få för att generera ekonomisk tillväxt. Sättet samhället gör detta på är genom att skapa en miljö dit kreativa människor drar sig till, det kan vara genom att satsa på kulturverksamheten istället för att bygga shoppingcentrum till exempel. På så vis vill fler inom det konstnärliga, som vill uttrycka sin kreativitet, bo i det samhället och göra det bättre för alla menar han på (Florida, 2012).
Göran Ekvall, professor emeritus i organisationspsykologi har genom sina år forskat inom kreativitet. Han beskriver ett flertal beprövade sätt hur individer kan påverka sin kreativitet (Ekvall, 1979). Ett av dessa sätt är avslappning, som är en påvisad övning för att öka kreativitet enligt Ekvalls forskning. Många vetenskapsmän, uppfinnare och författare berättar om hur de utövat något individuellt avslappnande som till exempel fiske, meditation eller en konsert och fått nyskapande idéer under tiden (Ekvall, 1979). Ekvall anser att stress hindrar kreativiteten och att en avslappnad individ kan ta åt sig problem och på ett konstruktivt sätt lösa dessa.
Rytmik är något han förespråkar som ett kreativt verktyg, att det ger potential för frihetsupplevelse (Ekvall, 1979). Folke Dahlqvist citerar Ekvall om detta ämne:
… det verkar rimligt att anta, att rytmik kan hjälpa en del människor att övervinna hämningar och bli mer spontana i känsloliv och beteende. (Dahlqvist, 1979, s.46).
7 Adriana Bisquert Santiago (1982) anser att den kreativa processen stärker ett barns personlighetsutveckling. Hon menar att i en dialog mellan eleven som skapar och dess skapelse, ges dem möjlighet att ta egna beslut och pröva nya förhållningssätt. Kreativa processer är saker barn behöver, menar hon, för att utvecklas och i förlängningen uppstår en naturlig fostran, något som lärare har som mål att utveckla i klassrummet (Bisquert Santiago, 1982). Denna forskare anser att vuxna hindrar barns kreativa utveckling i bildskapandet genom att sätta ramar på vad som är rätt och fel när det kommer till skapande. Hon ger ett exempel på ett barn som bygger en koja hemma, och använder en stol som vägg och en filt som dörr. När leken är slut lägger föräldern tillbaka den nu hopvikta filten på sängen och stolen ställs tillbaka på dess “rätta plats”.
Denna forskare anser att de vuxna vid de tillfällena förstör barnets uppfinning och kreativa processutveckling. Att det ger barnet en syn att saker är oföränderliga och ej påverkningsbara.
Denna syn är Bisquert Santiago (1982) orolig ska följa med barnet genom livet och inte ta till sig möjligheterna att tänka kreativt.
När Isabell och Raines tar sig an att summera kreativitet i deras forskning kommer de fram till att i en värld som ständigt förändras måste det skapas en trygg plats för unga och barn att kunna utforska sin kreativitet. Deras bok Creativity and the arts with young children beskriver att varje miljö som vuxna personer sätter barnen i ska berika deras utveckling och upplevelser av att lära (Isabell & Raines, 2003). Isabell och Raines argumenterar för tyngden i inkludering när barnen är mycket små för att ge barnen en rik grund för att kunna anpassa sig till förändring. Även att ett väl utformat skolämne skulle uppmuntra, glädja, utmana och stödja individuell kreativitet (Isabell & Raines, 2003).
Utifrån dessa studier kan kreativitet sammanfattas enligt följande:
Begreppet kreativitet är nytt skapande i alla dess former och inom alla olika domäner.
Kreativitet är att våga pröva och sedan ompröva det. Kreativitet kan existera överallt, människan behöver endast ha möjligheten att tänka så kan kreativitet flöda, till exempel genom det konstnärliga, politiska, akademiska eller företagsmässiga.
8 Kreativitet och bildämnet
Anders Marner är professor i pedagogik med inriktning mot bilddidaktik. Han har skrivit flera studier och artiklar kring ämnet bild. I en tidskrift från år 2000 med temat kreativitet skriver Marner (2000) om hur inom tidigare forskning förespråkade flera forskare det fria skapandet och att låta eleverna behålla barnasinnet när det gällde kreativitet inom bildämnet. Dock fick detta till följd att det inte gick att åstadkomma en tydlig bedömning i deras arbeten (Marner, 2000). Han hade en teori om att det fria skapandet bidrog till att avprofessionalisera
bildlärare, men idag håller den synen på att ändras även om synsättet sitter djupt. Idag anser han att bildlärare inte längre vill vara passiva och låta eleverna skapa fritt, utan de vill vägleda eleverna till en kreativ utveckling. Genom interaktiva undervisningsroller måste eleverna anpassa sig snarare än att bli passiva. Detta gör bildläraren genom att sätta sig in i elevernas värld och anpassa sig efter den. Ett sätt att göra detta på är genom en induktiv metod. Genom den metoden ger bildläraren korta instruktioner till eleverna under bildprocessens gång. När eleven kommer till ett nytt område som de inte har kunskap om, instruerar läraren
nästkommande del i processen. Eleverna ska då själva upptäcka behovet av mer information och ser det specifika i processen. Målet är att förbättra elevernas utforskande sida och deras motivation. Induktiv metods motpartner är deduktiv metod, som går ut på att se
sammanhanget och helheten i arbetet. Här förklarar bildläraren hela processen, därefter arbetar eleven självständigt och ber om hjälp om mer kunskap behövs. Marner förklarar att ingen av dessa metoder är ultimata i sig själv i alla olika undervisningstillfällen. Det finns fördelar och nackdelar med båda dessa metoder utifrån ett kreativt perspektiv. Avslutande skriver författaren detta:
Den kreativa processen beaktas inte bara i sin inledande inspirationsfas utan också i en genomförande och avslutande fas. (Marner, 2000 s.114).
Detta binder ihop kreativitetens plats i bildundervisningen utifrån de två tidigare nämnda metoderna.
Kreativitet i bildämnet enligt Skolverket
Grundskolans uppdrag är att stimulera elevers kreativitet på så sätt att de ska få pröva sina idéer och lösa problem (Skolverket, 2019). Läroplanen beskriver att genom att låta människor arbeta
9 med olika varianter av bilder kan det bidra till en utveckling på en persons bildskapande och kreativitet (Skolverket, 2019).
Syftet med bildämnet samt vad bildlärare ska förmedla till sina elever och väva in i deras bildundervisning beskriver Skolverket (2019) som:
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa.
(Skolverket, 2019. s.26).
I Lgr11 under rubriken Kunskapskrav för årskurs 9 står detta krav skrivet:
Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla/utveckla delvis egna/utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. (Skolverket, 2019. s.31).
I Skolverkets kommentarmaterial för bildämnet står syftet för bildundervisning förklarat på ett mer utvecklat vis än i läroplanen. Under rubriken Undersökande och problemlösande arbetssätt skriver Skolverket om hur bildundervisningen ska ha ett kreativt arbetssätt som hjälper eleverna nå nya högre höjder med sin kreativitet (Skolverket, 2017).
Sammanfattning
Bakgrundsmusik ska skapa en lugn miljö enligt Isabell och Raines (2003) de beskriver att det är i lugnet människor kan känna sig trygga att utforska sin kreativitet och idéer. Ruud (2002) skriver, vad just det musikvalet är, är mycket individuellt. Att använda bakgrundsmusik i bilduppgifter kan vara fungerande för båda yngre och äldre elever och frammana känslor av musiken på papper (Eriksson, 1987). Kreativitet kan sammanfattas som nytt skapande (Hoff, 2014) och att vuxna individer ska undvika att hämma barns kreativitet under uppväxten (Bisquert Santiago, 1982). Marner (2000) anser att det fria skapandet kan ha påverkat
bildämnets professionalitet negativt till vad det är idag, men att den synen är på väg att ändras genom att bildlärare idag tar en mer aktiv roll i undervisningen. Skolverkets (2019) syfte med bildämnet är att intressera elever till att skapa nytt.
10
Teori
Här nedan presenteras det sociokulturella perspektivet på lärande som kommer att ligga till grund för analys av studiens empiri.
Det sociokulturella perspektivet på lärande
Det sociokulturella perspektivet på lärande bygger på texter och teorier från den ryske forskaren Lev S. Vygotskij, som var aktiv inom forskar världen på början av 1900-talet. Den personen som har definierat begreppet i Sverige är Roger Säljö. Det är hans bok Lärande i praktiken som denna studie tar stöd ifrån. Det sociokulturella perspektivet på lärande fokuserar på betydelsen av sociala, kulturella och historiska sammanhang för lärandet. Grunden för det sociokulturella perspektivet på lärande är att vi människor är alla unika individer som formas på olika sätt på grund av de olika traditioner, miljöer, samhällen och de närstående människor som vi föds in i.
Detta får betydelse för hur människor uppfattar och reagerar på omvärlden under deras liv (Säljö, 2000). Lärarens uppgift enligt det sociokulturella perspektivet på lärande är att ge eleverna ett vidare utvecklat språk och ramar som de inte kan hitta hemma i vardagen. De som förespråkar perspektivet anser att kunskap är både praktisk och teoretisk, att det uppstår ett samarbete mellan de två. Enligt det sociokulturella perspektivet på lärande menar Säljö att lärande är inte endast det vi lär oss i skolan utan att skolan bidrar till inlärning av områden vi kanske aldrig skulle kommit i kontakt med annars (Säljö, 2000).
Inom detta perspektiv använder man begreppet appropriering som betyder den process där vi lär oss använda olika redskap, till exempel språk eller skrift. Ett vidare begrepp är mediering som en fortsättning av appropriering. Den går ut på hur vi människor använder de redskap vi lärt oss för att förstå världen och den förståelsen vi får om vår omvärld är den vi får via redskapet. Dessa redskap kan vara språkliga eller materiella, exempel på dessa kan vara konversationer med en lärare (språkligt) eller en kalender (materiellt). Säljö förklarar även att de biologiskt givna redskapen människor har med sig när de föds räknas inte in i det sociokulturella perspektivet då det är först när individen utsätts för andra människor och samhället som erfarenheter uppkommer. Det är erfarenheter som formar människan (Säljö, 2000).
Vygotskij (1995) förklarar kreativitet inom ett sociokulturellt perspektiv som en förmåga att använda det som finns omkring sig på ett nytt sätt. Han menar på att människan inte föds som ett tomt ark, man föds in i en förtolkad värld, men sedan använder mänskan de redskap som
11 utvecklas och skapar nya saker utifrån nya fantasier (1995). Vygotskij beskriver att alla våra ting är kristalliserade fantasier, allt vi har runt omkring oss har någon individ fantiserat om och sedan förverkligat. Han förklarar att skapande och fantasi oftast blir förknippat med historiska genier som till exempel Edison och Darwin, men att kristalliserad fantasi finns inom alla människor. Vare sig man fantiserar kring revolutionerande skapelser eller om något som förbättrar personens egen vardag (Vygotskij, Lev S 1995). Människan tar saker den har och arbetar vidare på det, genom det skapas kreativa människor. Man föds inte som ett tomt ark, man föds in i en förtolkad värld, men sedan så använder man alla de redskapen man samlar på sig och skapar nya saker och utifrån nya fantasier. Alla våra ting är kristalliserade fantasier, allt vi har runt omkring oss har någon fantiserat om och sedan förverkligat (Vygotskij, Lev S 1995).
Den proximala utvecklingszonen är när en individ får handledningen och stöd kring ny kunskap för att sedan utmanas till att klara svårare uppgifter. Läraren vill i detta tillfälle skapa en balans som matchar elevens behöv av stöd och kognitiv utmaning. Om en elever får hög stötting och hög kognitiv utmaning sker den proximala utvecklingszonen, det vill säga, den ultimata zonen för eleven att utvecklas och förstå valt ämne. Det är samspelat mellan elev och lärare som blir avgörande för utvecklandet av lärande (Vygotskij, Lev S 1995). Den proximala utvecklingszonen handlar om det en elev har möjlighet att utvecklas själv i förhållande tillsammans med någon, lärare eller elev, som kan mer. Olga Dysthe (2003) beskriver den proximala utvecklingszonen som social mediering av individuellt lärande och anser det vara en av de viktigaste forskningsområdena för pedagogiken den senaste tiden.
Att skapa motivation för lärande är något som Dysthe (2003) skriver om inom det sociokulturella perspektivet. Hon menar att motivation finns inbyggd i samhällets och kulturens förväntningar på elever. Det är skolans uppgift att skapa en god läromiljö där eleverna kan känna sig accepterade och kan på ett positivt sätt stötta elevens identitetsutveckling. Skolan är en social plats. Inom det sociokulturella perspektivet förklarar Dysthe hur i lärosammanhang finns det två betydelser för ordet ”social”. Första inriktningen är historiska och kulturella sammanhang och den andra är interaktionen och relationer mellan individer. Hon förklarar att bli en del av en kultur är där man kan känna tillhörighet, och att kunna ta del av människors redskap är lika viktigt som att ta del av skolundervisning. Med det menar Dysthe (2003) att skolan måste vara en social plats där vi alla delar kunskap inte endast att läraren delar ut kunskapen själv.
12
Metod
Intentionen med denna studie är att, undersöka om bildlärare använder bakgrundsmusik i klassrummet. För att få svar på denna har enkätmetoden valts och den kvantitativa ansatsen för att öka chanserna till ett trovärdigt resultat. Förhoppningen med denna metod är att nå ett större antal lärare som är villiga att delta i undersökningen och svara på enkäten (Stukát, 2011).
Urval och avgränsningar
Urvalet har varit brett, enkäten riktar sig till legitimerade högstadielärare som undervisar i ämnet bild i Sverige. Eftersom min utbildning har haft inriktning mot högstadiet, upplevdes det vara mest relevant och mer intressant. Det är också för att högstadiet är det högsta utvecklingsläget där alla elever obligatoriskt undervisats i ämnet bild och därav undervisar de deltagande bildlärarna ett större antal elever som besitter mer erfarenhet av ämnet. Min erfarenhet säger att åldrarna på högstadiet redan etablerat ett tycke om bildämnet och musik i sin allmänhet. En av studiens frågeställningar är om bildlärare använder bakgrundsmusik i klassrummet. För att kunna svara på den frågan måste enkäten ackumulera ett brett antal svar och från många delar i Sverige (Stukát, 2011). Eftersom jag använt mig av frivilligt urval måste generaliseringsresonemanget beaktas eftersom jag inte kan veta deltagarnas motiv till att delta.
Med detta menar Stukát att tillförlitligheten i deltagarnas svar inte kan säkerställas (Stukát, 2011).
Genomförande
Min enkät består av sju frågor totalt (Se bilaga 1). I enkätens uppbyggnad kommer deltagarna först svara på två informationsfrågor; om de samtycker och om de har en giltig lärarlegitimation för årskurs 7–9 i ämnet bild. Dessa två informationsfrågor är obligatoriska att svara på för att kunna skicka in sitt svar och delta. Enkätfrågorna och enkätinformationen blev färdigställda under arbetet med forskningsplanen, för att sedan på sommaren innan höstens kursstart skapa enkäten i Googles formulärprogram. Vid frågekonstruktionen utgick jag efter dessa råd för en bra enkät av Bo Johansson och Per Olov Svedner:
Ta upp endast en sak i varje fråga, använd vanligt språk, undvik ord med luddig betydelse samt negationer och se upp med för långa frågeformuleringar. (Johansson & Svedner, 2006).
13 Ifrån Googles formulärprogram kopierades länken till enkäten och jag annonserade enkäten på tre olika svenska Facebook-grupper för bildlärare (se bilaga 2). Inläggen i Facebook-grupperna låg ute i tolv dagar. Valet att annonsera enkäten innan terminsstart var för att högstadielärarna skulle ha viljan och möjligheten att delta, då arbetsuppgifterna inte hade hunnit bli för många och därmed att en enkät inte skulle upplevas överväldigande. Detta är något Göran Ejlertsson argumenterar för, att när det gäller enkät är tidpunkter man annonserar mycket viktig och något som påverkar deltagarantalet drastiskt (Ejlertsson, 2014).
Analysmetod
Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för analysen av svaren. I mitt fall handlar det om svarsalternativ som respondenten har kunnat utforma själv. De kvantitativa svaren och de skriftliga svarens olika teman har placerats i cirkeldiagram. Jag har valt att presentera de antal svar placerade i varje tema i cirkeldiagram, detta gjordes för att det är ett bra sätt att visa ett stort siffermaterial men som har ett fåtal olika värden att visa (Stukát, 1993). Utifrån Jan Trosts (1997) studie om kvalitativa intervjuer har jag korrigerat vissa deltagares svar när jag återger citat i resultatpresentationen, då det fanns en del stavfel eller särskrivningar som antogs vara små misstag av deltagarna. Detta gjordes för att underlätta för läsaren att ta in informationen som blivit insamlad och förstå sammanhanget.
För att kategorisera desvarsalternativ som respondenten utforma själva skapades olika teman med stöd från teorin om ett sociokulturellt perspektiv på lärande det vill säga det sociala sammanhanget och miljön som finns runt om kring. Det är interaktionen mellan individer och omgivningen. Dessa teman beskriver vad de deltagande bildlärarna har lärt sig om kreativitet under sina år som praktiserande bildlärare och vad deras åsikter är om bakgrundsmusik. Sociala tendenser kan ses, utifrån vad som framkommit i de deltagande bildlärarnas svar, då de nämner ofta hur deras grupp (bildlärare) arbetar tillsammans med kreativitet och hur bildlärarna tar stöd från andra i sin kreativa process. Genom att analysera de sammanställda resultaten utifrån dessa teman ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan det upptäckas om det uppstår något samband inom gruppen bildlärare (Säljö, 2000).
Intentionen med denna studie är att få svar på vad bildlärare anser, tänker, känner och upplever kring bakgrundsmusik och hur den kan samarbeta med kreativitet. Det sociokulturella perspektivet på lärande är ett passande verktyg för analys av bildlärarnas svar och hur jag tolkar
14 in vilket tema de tillhör. Säljö (2000) skriver om hur omgivningen och individer påverkar andra individer och på så sätt blir det varför människor är formade som de är och hur det påverkar deras åsikter. Perspektivet är också ett bra verktyg då bildlärarna ses som en grupp med unika individer, på samma sätt som elever är en grupp med individer i. Den process som de deltagande bildlärarna går igenom när de tänker och svarar på studiens enkätfrågor, den tänkande processen, utgår alltid från individens erfarenheter som har format individens åsikt och sedan dess svar. Säljö (2000) beskriver den inverkan som miljö, traditioner och sociala bemötanden har på individers uppfattning kring olika områden. För min studie handlar det om hur deras erfarenheter kan påverka deltagarnas svar angående områdena bakgrundsmusik och kreativitet.
Mina teman skapades genom att ha samma syn på individer som i det sociokulturella perspektivet på lärande har. I enkäten har jag utgått från att alla människor blir formade av sina erfarenheter som i sin tur skapar och påverkar de deltagande bildlärarnas individuella svar. Jag som författare läste igenom deras svar fem gånger för att därefter kunna tolka och gruppera deras svar efter samband eller liknelser. När jag sedan såg mina grupper av de deltagande bildlärarnas svar skapades teman som fick namn efter den riktning jag tolkade att bildlärarna ville uttrycka. Alla dessa steg utgår från att man ser att varje svar har blivit påverkad av en erfarenhet, en erfarenhet jag inte kan känna till någonting om. Det jag kan veta om deras erfarenheter är att de är behöriga bildlärare för grundskolan 7–9, detta kan i sig påvisa att de kanske delar vissa gemensamma erfarenheter då de haft samma inriktning av universitetsutbildning. Traditioner i bildämnet kan också ha påverkat bildlärarnas svar till exempel individualitet och identitet, speciellt för elever på högstadiet som går igenom en utforskande period efter tillhörighet och identitet. Det jag har gjort inom valt perspektiv är en analysering och gruppering.
Figur 1: Modell av skapandet av teman. Erfarenheter leder till bildlärarnas svar som leder att författaren läser och tolkar svaren. Detta leder till att gruppera in svaren efter liknelser och på så vis skapas teman och temanas namn utifrån svarens samband.
15 Detta blev en analysmodell utifrån ett sociokulturellt perspektiv i form av teman för resultatpresentation:
Bildlärarens definition av begreppet kreativitet
• Skapande, Idé och Fantasi
• Undervisning
• Utforskande
• Avvikande
Bildlärarnas åsikt på kreativt hjälpmedel
• Lugn, Inspirerande Fokusmiljö
• Musikens och Musikvalets Påverkan
• Avvikande
Bildlärare som väljer att avstå från bakgrundsmusik
• Påverkar Negativt på Fokus och Ljudnivå
• Ibland, när Förtrogenheten Avgör
• Inget Upplevt Behov
• Uppgiftsbaserad Lyssning Endast
• Avvikande
Dessa användes när sammanställningen av den insamlade data av det skriftliga svaren som de deltagande bildlärarna har skrivit, detta underlättade processen att analysera bildlärarnas svar och åsikter.
Forskningsetiska överväganden
Innan uppbyggnaden av enkätfrågorna och dess information startade tog jag del av Vetenskapsrådets anvisningar om forskningsetik för att med säkerhet veta hur datan skulle samlas in till studien på ett etiskt och korrekt sätt. Vetenskapsrådet presenterar fyra krav som forskare ska följa i sin rapport (Vetenskapsrådet, 2017): informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls i studien genom att deltagaren vid första syn på enkäten, kan ta del av nödvändig information i en skriftlig beskrivning i början av enkäten. Där står syftet med studien och enkäten samt förklarar vad deras deltagande har för påverkan på studien, vilka villkor som gäller, vetskap om att de har
16 rätt att avbryta när som helst och att det är frivilligt att delta (se bilaga 3). Samtyckeskravet uppfylls genom att den första kryssfrågan i enkäten är en samtyckesfråga som även är obligatorisk att svara på för att kunna skicka in enkäten (se bilaga 4). Konfidentialitetskravet uppfylls genom att informera deltagarna att deras svar kommer endast att användas i sammanställningen av statistisk data och identifierar inte individer då deltagaren endast svarar om sin behörighet. Nyttjandekravet har uppfyllts genom att all insamlad data enbart använts i denna studie och kommer ej publiceras på annan plats.
17
Resultat
Här presenteras det sammanställda resultatet utifrån vald metod och insamlade data. De analyserade svaren där de deltagande bildlärarnabesvarade skriftligt i meningar, presenteras i sina tilldelade teman. Det sociokulturella perspektivet har varit ett verktyg när jag analyserat och placerat de skriftligt besvarade svaren i teman. På grund av tekniska svårigheter har jag inte haft möjlighet att se vad varje deltagande bildlärare har svarat på i samtliga enkätfrågorna, utan jag ser endast olika svar utan koppling till varandra. Det betyder att jag inte kommer kunna följa specifika deltagares svar genom hela enkäten. Enkäten ackumulerade 35 deltagare sammanlagt.
Samtyckesfrågan och behörighetsfrågan (Se bilaga 4) var obligatoriska därav har de frågorna fått trettiofem svar på varje av dessa frågor.
Användandet av bakgrundsmusik
Här nedan presenteras frågan Använder du bakgrundsmusik under bildlektionerna? som är en kvantitativ fråga med två svarsalternativ och fick 35 svar:
Figur 3. Cirkeldiagram av antal svar fördelade mellan svarsalternativen Ja och Nej. Svarsalternativet “Ja” fick 21 svar och svarsalternativet “Nej” fick 14 svar.
18
Bildlärarens definition av begreppet kreativitet
Frågan Vad är kreativitet för dig inom bildämnet?fick 34 skriftliga svar.
Av dessa svar har de tolkats och kategoriserats in i fyra teman: Skapande, idé och fantasi, Undervisning, Utforskande och Avvikande. Sammanställning av fördelning mellan svaren och de olika teman i form av ett cirkeldiagram:
Figur 2. Cirkeldiagram. Antal svar fördelat i varje tema: ”Skapande, Idé och Fantasi” fick 14 svar, ”Utforskande”
fick 9 svar, ”Undervisning” fick 6 svar och ”Avvikande” fick 5 svar.
Tema Skapande, Idé och Fantasi: syftar till svar där deltagarna ansåg att kreativitet kunde kategoriseras i något av de tre nämnda begreppen. Dessa deltagare ansåg att kreativitet var grundat i personens fantasi, den fantasin utvecklades till idéer som i sin tur resulterade i skapande. Ett exempel på ett sådant svar är:
Fantasi som flödar och idéer som blir av.
Men det fanns även det här perspektivet på vad som är Tema Skapande, Idé och Fantasi:
Att eleven/eleverna kommer på massa idéer eller lösningar till sitt skapande.
En liten annan vinkling på åsikten är detta:
Att ha en tanke som du uttrycker i bilder. Idéutveckling.
Majoriteten av svaren på denna fråga kategoriserades till temat Skapande, Idé och Fantasi.
19 Tema Undervisning: syftar till svar där deltagarna kopplat sitt svar om kreativitet direkt till deras undervisning med eleverna:
Att det finns frihet inom de ramar som bilduppgifterna i skolan är tvungna att ha.
Temat Undervisning har bildlärarna fokuserat på vad kreativitet är i ett skolsammanhang i deras svar:
Att få skapa utifrån egna intressen, en lagom styrd uppgift.
Men det fanns även det här perspektivet på vad som är Tema Undervisning:
Oj vilken bred fråga!!! För MIG så är det att få skapa lektionerna efter eget tycke. Men för elevernas del, så är det att få se när deras spärrar släpper och de vågar experimentera.
Tema Utforskande: syftar till svar där bildläraren vill styrka att kreativitet är förmågan att våga prova. Här tolkas det att de deltagande bildlärarna vill uttrycka att målet inte är resultatet utan att processen är det viktiga inom kreativitet:
Att våga, prova sig fram, ompröva och bli nöjd med arbetsprocessen.
En annan bildlärare uttrycker sig så här:
En förmåga och lust att vilja förändra, förbättra, pröva, ompröva, utforska.
Och denna som kan kopplas med tidigare citat:
Träning av förmågan att lösa problem på nya sätt. Att våga tänka utanför de vanliga reglerna.
Men det fanns även det här perspektivet på vad som är kreativitet:
Att få experimentera med olika tekniker och material utan att behöva tänka på vad som är rätt och fel, snyggt eller fult. Att få använda fantasin och se vart det bär då slutprodukten alltför ofta skiljer sig från den första tanken.
I temat Utforskande hade många av deltagarna uttryckt att begreppet experimentera var en stor del av att vara kreativ.
Tema Avvikande: är det sista temat på första frågan i enkäten är de svar som ansågs inte kunde tolkas in i något tidigare nämnt tema. Samtliga dessa svar bedömdes som avvikande det vill
20 säga svar som var få och gick inte att gruppera tillsammans i teman och fick således tillhöra tema Avvikande. Här är ett exempel på avvikande svar från frågan om vad kreativitet är för deltagaren:
Basen och grunden, något att utveckla och bejaka.
Ett annat exempel på Avvikande svar är detta:
Att låta eleverna få flera olika verktyg till uttryck så de kan vidga sin syn på omvärlden och även göra en inre resa.
Bildlärarnas åsikt om bakgrundsmusik som hjälpmedel
Frågan Om ja, anser du att bakgrundsmusik kan vara ett positivt hjälpmedel på dina elevers kreativa process? Motivera gärna. besvarades skriftligt av 27 bildlärare. Med denna enkätfråga har tre olika teman skapats, Lugn inspirerande fokusmiljö, Musikens och musikvalets påverkan, samt Avvikande.
Här är en översikt på fördelningen mellan olika teman:
Figur 4. Cirkeldiagram. Antal svar fördelat i varje tema: ”Lugn, Inspirerande Fokusmiljö” fick 14 svar, ”Musikens och Musikvalets Påverkan” fick 8 svar och ”Avvikande” fick 5 svar.
Tema Lugn, Inspirerande Fokusmiljö: temat syftar till när de deltagande bildlärarna har ansett att bakgrundsmusik är något som ger deras elever ett lugn att kunna fokusera och
21 inspireras på grund av att deras miljö upplevs som fridfull. Detta tema fick majoriteten av deltagarnas svar på denna fråga:
Musik lugnar ner eleverna och de får möjlighet att lyssna och skapa. Och samtidigt släppa kontrollen över vad andra gör.
Något deltagarna var överens om i detta tema var att bakgrundsmusik förminskande stress som annars hade hindrat kreativiteten:
Det skapar oftast en lugnande stämning i klassrummet vilket underlättar elevernas kreativa process. De är inte lika fokuserade på att sitta och prata och jämföra sig med varandra som de är på de pass då jag inte har bakgrundsmusik på.
Men det fanns även det här perspektivet av en annan deltagande bildlärare:
Ja, de blir avslappnade och det blir en mer lättsam stämning som får eleverna mer kreativa. Det är svårt att vara kreativ om man är spänd och stressad.
Tema Musikens och Musikvalets Påverkan: syftar till de svar där deltagarna anser att bakgrundsmusik är ett positivt verktyg men att musikvalet kan påverka:
Absolut! För många år sedan läste jag ”Mozart effekten” som handlade om just detta. Just Mozart och en hel del annan klassisk musik/instrumental musik tycker jag funkar jättebra som stöd för både koncentration och kreativitet generellt sett.
Det är flera bildlärare som nämner att det är upp till pedagogen att avgöra när och vilken sorts musik som spelas i klassrummet:
Ja, det kan vara positivt med bakgrundsmusik under lektionerna men det måste vara rätt typ av musik som passar in till de kreativa processerna.
En liten annan vinkling på åsikten är detta:
Brukar spela blandad lugn musik när de är i planerings och uppstarts-fasen. Vissa lektioner när det behövs lite pepp i arbetet blir det lite mer ”populär-musik”.
Tema Avvikande: som skapades för alla de svar som besvarades skriftligt av de deltagande bildlärarna, då det fanns svar som inte hade en sammankoppling mellan dessa svar och tidigare nämna teman. Här kommer två exempel på avvikande svar från frågan där bildlärarna använder bakgrundsmusik och vad de anser om bakgrundsmusik:
22 Ja det tror jag.
Ett annat exempel på Avvikande svar är detta:
Har stor betydelse! Kan öka ljudnivån lite men lusten att arbeta ökar också. En tyst bild sal är en död sal! Prat, musik och rörelse ingår i kreativiteten i min bild sal!
Bildlärare som väljer att avstå från bakgrundsmusik
Frågan Om nej, varför väljer du att avstå från att använda bakgrundsmusik? fick 19 svar, och är den frågan i enkäten som fick minst antal svar. Med denna fråga skapades fem olika teman:
Påverkar negativt på fokus och ljudnivå, Ibland, när förtrogenheten avgör, Inget upplevt behov, Uppgiftsbaserad lyssning endast, och Avvikande. Sammanställning av fördelningen mellan antal svar per tema:
Figur 4. Cirkeldiagram. Antal svar fördelat i varje tema: ”Påverkar Negativt på Fokus och Ljudnivå” fick 8 svar,
”Ibland, när Förtrogenheten Avgör” fick 2 svar, ”Inget Upplevt Behov” fick 2 svar, ”Uppgiftsbaserad Lyssning Endast” fick 2 svar och ”Avvikande” fick 5 svar.
Påverkar Negativt på Fokus och Ljudnivå: syftar till deltagarna vars åsikt är att bakgrundsmusik har en negativ effekt på elevernas koncentration av olika anledningar. De anser att musik borde lyssnas i hörlurar enskilt:
Har använt tidigare men blev ofta ett orosmoment bland vissa elever. En del blev okoncentrerade, andra försökte byta låt, ljudvolymen och studiero blev ett problem. Upplevde
23 att det störde mer än det gav. Nu får elever som upplever att musik hjälper dem i den skapande processen lyssna på musik enskilt med hörlurar istället.
En bildlärare anser att eleverna har fördomar kring bildämnet, att det är ett avbrott från det teoretiska, bildläraren antyder att eleverna inte har samma respekt för bildämnet som de teoretiska ämnena och anser att bakgrundsmusik skulle stärka deras fördom:
Eftersom klassrummet är fyllt av olika elever och elevers olikheter tycker jag det blir svårt att välja ”ljud”(musik). Många av eleverna behöver lugn och ro, inget som stör. När jag har testat att spela musik upplever jag att ett flertal elever har hakat upp sig på vilken musik och fastnat i musiken, det har alltså inte hjälpt utan mer begränsat. Eftersom redan ett flertal elever tycker bildblocket skiljer ut sig från övriga ämnen, att det är en paus från de andra teoretiska ämnen.
Vill jag inte bygga upp deras fördomar med att här får vi t.o.m. lyssna på musik.
Men det fanns även det här perspektivet av en annan deltagande bildlärare:
Ibland så avstår jag helt för att det pågår så mycket i salen ändå. Det beror alltså mycket på vad vi arbetar med. Men det skulle vara bra med tips på musik som fungerar i klassrummet.
Ibland, När Förtrogenheten Avgör: syftar till bildlärare som anser att man ibland kan använda bakgrundsmusik om de som pedagog kan avgöra om det skulle hjälpa eller stjälpa deras elever:
Om det är för stökigt i klassen blir det ingen musik för det ökar bara på kaoset. Om det är fin arbetsro är musiken en slags belöning.
Dessa lärare anser att man måste vara bekant med den grupp man har för att kunna avgöra och att musikvalet är också något pedagogen mås te vara tillräckligt bekant med klassen för att kunna avgöra:
För att spela bakgrundsmusik behöver en känna gruppen och det är för övrigt obetydligt om hur andra gör i sin undervisning. I mitt klassrum är det jag och gruppen tillsammans... men jag leder.
Vissa dagar funkar det, ibland inte. Helt beroende på status för dem men också ibland för mig.
Inget Upplevt Behov: här har bildlärare ansett att det inte finns något behov alls för bakgrundsmusik i deras klassrum. Dessa två citat är från de som inte upplevt behovet av bakgrundsmusik i bildundervisningen:
24 Jag har valt att inte nyttja gemensam musik utan låta varje elev som vill ha musik lyssna på sina egna val i lurar.
En liten annan vinkling på åsikten är detta:
Just nu är min lektion 50 minuter och grupperna är 25–29 i storlek. Så det blir en liten stund att jobba vidare med uppgiften. Det har bara blivit att jag inte jobbar med det. Idealet är att ha några färre elever och längre pass. Det har jag haft förut, men allt är ju en kostnad och resursfördelning. Det kan se olika ut varje år. Men oavsett längden på lektionen har jag inte känt behov av musik på lektionen.
Det senare svaret tolkas som att bildläraren anser att tiden för att pröva bakgrundsmusik inte finns och fokusen måste ligga på att fortsätta med deras uppgifter. Men det fanns även det här perspektivet av en annan deltagande bildlärare:
I helklass blir det för rörigt med musik högt. Enligt mig.
Uppgiftsbaserad Lyssning Endast: Detta tema syftar till när bildläraren använder sig endast av bakgrundsmusik som en del av bilduppgifter där eleverna får aktivt lyssna på musik och skapa utifrån den musiken som spelas:
Jag använder musik till abstrakt konst. Då får de lyssna. Efterlikna Kandinsky eller dylikt. De får välja en låt och måla låten abstrakt. Samarbete med musik testar jag i år. Musik och bild har ju absolut en relation.
En liten annan vinkling på åsikten är detta:
Jag har använt bakgrundsmusik till uppgifter där de får skapa känslan av musiken i färg. Men slutade med det för att eleverna inte riktigt kunde koppla musiken och fritt skapande på papper, vilket resulterade i att jag fick tänka om kring momentet.
Här kommer två exempel på Avvikande: svar från frågan om varför den deltagande bildläraren väljer att inte ha bakgrundsmusik i sitt klassrum:
Tyvärr har det bestämts på skolan att vi inte ska ha musik på lektionerna då det finns elever som har svårt att fokusera då.
Ett annat exempel på Avvikande svar är detta:
25 Jag får så mycket bedömningsunderlag då jag rör mig runt i salen, kring flera olika förmågor, då jag hör deras samtal sinsemellan.
Överväga bakgrundsmusik
Frågan Om du fick veta att majoriteten av Sveriges bildlärare använder bakgrundsmusik och dessa ansåg att det påverkar elevernas kreativitetsförmåga positivt, hade du övervägt att börja använda bakgrundsmusik som ett verktyg i bildämnet? Denna kvantitativa fråga hade fyra fasta svarsalternativ och fick 31 svar:
Figur 5. Fördelningen bland svarsalternativen: “Ja” fick 15 svar, “Ibland” fick 8 svar, “Sällan” fick 3 svar och
“Nej” fick 5 svar.
26
Diskussion
Studiens syfte har varit att undersöka om bakgrundsmusik används av bildlärare, hur använder bildlärare bakgrundsmusik i bildämnet och varför använder bildlärare bakgrundsmusik. I det här kapitlet av studien kommer de slutsatser som framkommit under analysen av resultatet presenteras. Slutligen diskuterasövergripligt de iakttagelser som uppkommit i och med min forskning i denna studie, metoddiskussion och förslag på fortsatt forskning.
Lugn-fokus-kreativitet
Resultatet från enkäten visade att användandet av bakgrundsmusik är delad, men att majoriteten använder bakgrundsmusik på bildlektionerna. När jag läste igenom mina resultat kunde jag övergripande se att flera bildlärare beskriver att bakgrundsmusik hjälper deras elevers koncentration och ger dem ett lugn för att kunna fokusera. De nämner efter detta att det är lugnet som bidrar till deras kreativitet. Ett exempel på sådant citat från resultatet är detta: ”Ja, de blir avslappnade och det blir en mer lättsam stämning som får eleverna mer kreativa. Det är svårt att vara kreativ om man är spänd och stressad”. Detta är intressant då jag ej frågade om koncentrationen utan att kreativiteten låg i fokus och ändå har flera bildlärare tagit upp lugnade miljöer och elevernas koncentration. Det verkar som att bildlärarna tycker att det gör eleverna mer fokuserade, vilket kanske resulterar i att de faktiskt får saker gjort på bildlektionen. Kanske tänker bildlärarna att koncentration är kreativitet. Bildlärarnas åsikt kring bakgrundsmusik verkar vara att det påverkar elevernas koncentration som på så vis får en påverkan på deras kreativitet.
Det man måste ta hänsyn till med denna tanke är att bakgrundsmusiken måste ge eleverna en avslappnande och fokuserande effekt. Då det har bevisats av ett flertal forskare att individen måste vara avslappnad för att kreativiteten ska kunna flöda. Till exempel som tidigare nämnt skriver Ekvall (1979) om just avslappnande aktiviteter och miljöers påverkan. Musikvalet är därmed viktigt för att det ska få en positiv effekt. Det var mycket få antal olika teman till varför bildlärarna använder bakgrundsmusik, utifrån detta uppfattar jag att bildlärarna till stor del är överens om bakgrundsmusikens positiva egenskaper. Deras svar kategoriseradejag i två teman:
Lugn, Inspirerande Fokusmiljö och Musikens och Musikvalets Påverkan. Detta anser jag visar på att de är eniga om varför samt på vilket sätt bakgrundsmusiken kan vara ett bra hjälpmedel.
27
Bakgrundsmusik i bildämnet, varför och hur?
Mina två forskningsfrågor löd: ”Hur använder bildlärare bakgrundsmusik i bildämnet?” och
”Varför använder bildlärare bakgrundsmusik i bildämnet?”. De olika tendenserna jag såg i resultatet om varför bildlärare använder bakgrundsmusik kan sammanfattas med: Skapa lugn, skapa kreativitet, verktyg i uppgifter, skapa fokus, utöva identitet, uppnå individualitet, för att motivera och som belöning. Hur bildlärarna använder bakgrundsmusik är: Väljer att spela upp musik som klassen lugnas av, spelar musik som inspirerar till elevernas skapande, använder musik i uppgifter som till exempel Lööf Eriksson (1987) gjorde, spelar klassiskmusik så att eleverna kan koncentrera sig bättre, spelar upp musik som eleverna får välja, låta eleverna använda egna hörlurar, väljer att spela dagens populära musik och välja att spela musik när bildläraren avgjort att eleverna förtjänar en belöning.
Musikens påverkan
Studien av Kenneth H. Baker (Schlichting & Brown, 1970) om hur den egna inställningen kan påverka vad vi anser om bakgrundsmusik kan kopplas till min sista enkätfråga som lyder ”Om du fick veta att majoriteten av Sveriges bildlärare använder bakgrundsmusik och dessa ansåg att det påverkar elevernas kreativitetsförmåga positivt, hade du övervägt att börja använda bakgrundsmusik som ett verktyg i bildämnet?” Att med den egna inställningen kunna ändra sin undervisning utifrån forskning man tar del av. Det är intressant hur utifrån bildlärarnas föreställning om att använda bakgrundsmusik kan påverka hur de tar in den forskning de läser.
Man skulle genom forskning kunna påverka hur bildlärare arbetar. Deras tidigare erfarenheter påverkar deras undervisning (Säljö, 2000). Om deras tidigare erfarenheter präglar deras undervisning, hur skulle det bli ifall forskning påverkar dessa till att använda bakgrundsmusik.
Det är dock ganska sällan forskning kring bakgrundsmusik annonseras ut för pedagoger, det betyder att för att kunna ta del av detta forskningsområde måste läraren aktivt söka upp den forskning på egen initiativ.
Ruud (2002) anser att det är upp till lyssnaren av musiken att tolka musiken syfte och förmedling. Medan Brown och Volgsten (2006) anser det motsatta, att det är skaparen av musiken som bestämmer tolkningen och vad musiken ska förmedla, antigen genom text eller melodin. Jag håller med Ruud och anser att det är upp till varje person som lyssnar på en låt att avgöra ens egna känslor och hur det får personen att uppleva miljön den sitter i. Jag anser även
