Utländska handlingar i rättsprocessen: En inomnationell jämförelse av förvaltningsdomstolars och allmänna domstolars bevisvärdering av utländska handlingar

Juridiska institutionen Vårterminen 2020

Examensarbete i processrätt, särskilt bevisrätt 30 högskolepoäng

Utländska handlingar i rättsprocessen

En inomnationell jämförelse av förvaltningsdomstolars och allmänna domstolars bevisvärdering av utländska handlingar

Foreign documents in the judicial process

An internal national comparison of administrative courts and district courts evaluation of foreign documents

Författare: Karin Enetjärn

Handledare: Professor Eric Bylander

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

1 1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte, avgränsningar och frågeställningar ... 2

1.3 Metod-inomnationell jämförande forskning ... 3

1.4 Material ... 4

1.5 Disposition ... 5

Bevisvärdering ... 7

2 Processuella karaktärsdrag ... 9

3 3.1 Inledning ... 9

3.2 Förvaltningsdomstol ... 9

3.2.1 Nu aktuella fall-folkbokföringsärenden med utländska handlingar ... 10

3.3 Allmän domstol ... 11

3.3.1 Nu aktuella fall-brottmål med utländska handlingar ... 12

3.4 Sammanfattning ... 13

Rättsfallsredogörelser ... 15

4 4.1 Inledning ... 15

4.2 Förvaltningsdomstolar ... 15

4.2.1 Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 12132-18 ... 15

4.2.2 Förvaltningsrätten i Linköpings dom i mål nr 9957-18 ... 15

4.2.3 Förvaltningsrätten i Jönköpings dom i mål nr 5555-18 ... 16

4.2.4 Förvaltningsrätten i Jönköpings dom i mål nr 5415-18 ... 16

4.2.5 Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 185-16 ... 17

4.2.6 Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 3632-16 ... 17

4.3 Allmän domstol ... 18

4.3.1 Jönköpings tingsrätts dom i mål nr B 565-17 ... 18

4.3.2 Värmlands tingsrätts dom i mål nr 1387-18 ... 18

4.3.3 Kristianstads tingsrätts dom i mål nr B 1260-18 ... 19

4.3.4 Eskilstuna tingsrätts dom i mål nr B 2429-18 ... 19

4.3.5 Eksjö tingsrätts dom den i mål nr B 2135-18 ... 20

4.3.6 Kristianstads tingsrätt dom i mål nr B 2395-18 ... 21

4.3.7 Södertörns tingsrätts dom i mål nr B 3714-19 ... 21

4.3.8 Göta hovrätts dom i mål nr 2517-17 ... 21

4.3.9 Hovrätten över Skåne och Blekinges dom i mål nr B 3728-18 ... 22

4.3.10 Hovrätten för västra Sveriges dom i mål nr 4787-18 ... 23

Skiljer sig bevisvärderingen åt? ... 25

5 5.1 Inledning ... 25

5.2 Typfall förvaltningsdomstol ... 25

5.2.1 Sökandens överklagande avslås ... 25

5.3 Typfall allmän domstol ... 26

5.3.1 Den tilltalade frikänns ... 27

5.3.2 Den tilltalade döms med knapphändig motivering ... 28

5.3.3 Den tilltalade döms med utförlig motivering ... 28

5.4 Skillnader ... 29

5.5 Utmärkande inslag i bevisvärderingen ... 31

5.5.1 Skatteverkets ställningstaganden ... 31

5.5.2 NFC:s sakkunnigutlåtanden ... 35

5.6 Sammanfattning ... 38

Tänkbara förklaringar till varför bevisvärderingen skiljer sig åt ... 39

6 6.1 Inledning ... 39

6.2 Olika domstolstyper ... 39

6.3 Olika beviskrav ... 41

6.4 Olika typer av bevis ... 43

6.5 Sammanfattning ... 44

Slutsatser och avslutande kommentarer ... 45

7

Källförteckning ... 47

Förkortningar

BrB brottsbalken (1962:700) EU Europeiska unionen

FL förvaltningslag (2017:900) FOL folkbokföringslag (1991:481) FPL förvaltningsprocesslag (1971:291) HD Högsta domstolen

HFD Högsta förvaltningsdomstolen IS islamiska staten

NFC nationellt forensiskt centrum NJA nytt juridiskt arkiv

Prop. proposition

RB rättegångsbalk (1942:740)

RF regeringsformen (1974:152)

1

Inledning 1

1.1 Bakgrund

I Sverige har vi traditionellt sett haft stor tillförlitlighet till svenska officiella handlingar.

Det är inte ofta det förekommer officiella stämplar eller liknande som ska intyga äktheten av en handling från en svensk myndighet. Historiskt sett har därför inte svenska myndigheter ställts inför krångliga bedömningar av handlingars äkthet.

Samarbetet inom Europeiska unionen (EU) har inte förändrat detta nämnvärt heller eftersom fri rörlighet för personer (och således deras handlingar) gäller. Däremot har det till stor del förändrats i och med den stora tillströmningen av flyktingar till Sverige de senaste åren, speciellt hösten år 2015. Utomeuropeiska handlingar åberopas allt oftare i olika processer. Det kan handla om exempelvis pass, ID-kort, körkort, födelsebevis och äktenskaps- och skilsmässohandlingar. Handlingarna är oftast utfärdade i krigsdrabbade länder där statsapparatens funktion är undermålig. Till följd av detta kan äktheten hos handlingar utfärdade i dessa länder behöva ifrågasättas.

Utländska handlingar i rättsprocessen väcker många intressanta frågor. Jag fastnade framförallt för frågan kring hur domstolarnas bevisvärdering av utländska handlingar går till. Detta kan bero på att jag under tre somrar har arbetat på Skatteverkets folkbokföringsenhet med utländska handlingar. I det arbetet har jag ställts inför frågor kring just utländska handlingars äkthet. Inför uppsatsskrivandet ville jag kombinera detta med allmän processrätt som jag kommit att intressera mig särskilt för under juristprogrammets gång.

Hur domstolarna värderar utländska handlingar får stora konsekvenser för den enskilde i

både förvaltningsförfarandet och brottmålsförfarandet. Exempelvis kan nämnas att en

person vill bli registrerad som gift i folkbokföringsdatabasen och till stöd för detta

åberopar vigselhandlingar från Irak eller att en polis vid en trafikkontroll fattar

misstanke om att uppvisat körkort från Syrien är förfalskat. I det första exemplet kan

utgången i ärendet vara kritiskt för rätten att få stanna kvar i Sverige och i det andra

exemplet kan utgången i målet bli att personen blir dömd för brott.

2

1.2 Syfte, avgränsningar och frågeställningar

I denna uppsats gör jag en inomnationell jämförelse

mellan förvaltningsprocessrätt och allmän processrätt. Jämförelsen syftar till att undersöka hur bevisvärdering av utländska handlingar skiljer sig åt i svenska domstolar och vad det kan finnas för tänkbara förklaringar till eventuella skillnader. Uppsatsen består av en hel del redogörelser för rättsfall från både förvaltningsdomstol och allmän domstol.

För det första kan nämnas att uppsatsen tidsmässigt är begränsad till material mellan den 1 januari 2016 till och med den 31 oktober 2019. För det andra kan nämnas att denna typ av framställning (uppsats om 30 hp) gör att jag inte kan undersöka handlingar från alla världens länder. Jag har därför begränsat mig till att undersöka handlingar från Syrien och Irak. Dessa länder är för denna framställning intressanta eftersom båda länderna är krigsdrabbade och det förekommer mycket korruption. Detta leder till att det finns anledning att ifrågasätta äktheten av handlingar från dessa länder. Övriga avgränsningar hör i mångt och mycket ihop med uppsatsens material och redovisas därför under avsnitt 1.4.

Uppsatsens frågeställningar är som följer.

1. Skiljer sig bevisvärderingen av utländska handlingar åt mellan förvaltningsdomstol och allmän domstol och i så fall hur?

2. Vad finns det för tänkbara förklaringar till att bevisvärderingen skiljer sig åt?

Detta är uppsatsens huvudsakliga frågeställningar. För att svara på dessa frågor måste även andra frågor svaras på. Dessa kan kategoriseras som underfrågor. Underfrågorna är som följer.

1. Finns det lagregler för hur domstolarna ska värdera bevis?

2. Vad finns det för processuella karaktärsdrag för vardera domstolstypen?

Dessa frågor är tänkta att sätta ramen för analysen varför de diskuteras i början av uppsatsen under avsnitt 2 och 3.

1 Ett begrepp som förklaras under avsnitt 1.3.

3

1.3 Metod-inomnationell jämförande forskning

Att jämföra saker med varandra är en grundläggande metod för att uppnå ökad förståelse och det förekommer i många intellektuella aktiviteter. Jämförande inslag återfinns även i många rättsliga framställningar. Den framträdande metoden inom rättslig forskning som huvudsakligen använder sig av jämförelser är den komparativa metoden. Denna är, precis som annan jämförande rättsforskning, inriktad på jämförelser mellan två eller flera olika länders rättssystem. Metoden är så väletablerad i rättsforskningens värld att den uppfattas som i det närmaste självklar.

Många rättsliga framställningar innehåller komparativa inslag med kopplingar till utländska rättstraditioner vilket gör det svårt att tala om kritik mot metoden som sådan.

När metoden däremot används av domstolarna brukar de hårdaste kritikerna komma fram. Om domstolar hänvisar till utländska rättskällor kan detta upplevas som bristande respekt mot lagstiftarens vilja och som en rättsskapande makt från demokratiskt valda representanter till domare. Domstolar är av den anledningen försiktiga med att använda sig av den komparativa metoden.

Eric Bylander menar att det finns goda skäl att använda sig av insikter och tillvägagångssätt från den väletablerade jämförande rättsforskningen för att göra jämförelser av motsvarande slag mellan olika delar av ett enda lands rättssystem.

Som exempel kan nämnas att Bylander använder sig av en sådan metod i sin doktorsavhandling. Han jämför valet av processuell handläggningsform i allmän domstol med motsvarigheten i förvaltningsdomstol men också detta val inom främst allmän domstol vid olika tider.

Även Sebastian Wejedal använder sig av en sådan metod i en del av sin doktorsavhandling. Wejedal jämför kostnadshanteringen i den allmänna processen med motsvarande regelverk i förvaltningsprocessen.

Bylander föredrar att beteckna denna typ av jämförande rättsforskning som inomnationell

, vilket även Wejedal väljer att kalla den

.

2 Valguarnera s. 167 f.

3 Bylander (2011) s. 20 ff.

4 Bylander (2006) s. 22 f. och 34 ff.

5 Wejedal s. 107 f.

6 Bylander (2011) s. 23.

7 Wejedal s. 107.

4

I aktuell uppsats använder jag mig av denna inomnationellt jämförande metod.

Precis som att den väletablerade komparativa metoden bidrar till ökad förståelse för olika länders rättssystem anser jag att en inomnationell jämförelse kan bidra till fördjupad förståelse för ämnet och utgöra hjälpmedel vid tolkning av gällande rätt samt ligga till grund för systemförbättrande lagstiftningsreformer och gränsöverskridande (här inomnationellt) enhetliggörande. Dessutom behöver inte domstolar oroa sig över sådan kritik som jag framfört ovan om en inomnationell metod används. Med det sagt vill jag erinra om att jag inte förespråkar att den väletablerade komparativa metoden byts ut mot en inomnationell utan att jag endast vill lyfta fram vad jag ser som en fördel med metoden.

Enligt min mening lämpar sig metoden extra bra för studier i processrätt eftersom det allt som oftast finns en motsvarighet att jämföra med. Jag kan ta mitt ämne som exempel. Jag vill skriva om bevisvärdering och utländska handlingar. Både i förvaltningsdomstol och allmän domstol måste domstolen värdera bevis och både i förvaltningsdomstol och allmän domstol förekommer utländska handlingar. Det ligger därför nära till hands att göra en jämförande studie av valt slag. Väljer man det ena eller det andra så finns det nästan alltid en motsvarighet. Samma sak ser man även i de doktorsavhandlingar som Bylander och Wejedal skrivit. Båda innefattar jämförelser mellan val eller regelverk i allmän domstol och förvaltningsdomstol.

1.4 Material

Material för uppsatsen är huvudsakligen uppdelad i rättsfall från förvaltningsdomstol och rättsfall från allmän domstol. Innan jag går in på hur urvalet av dessa rättsfall har gjorts vill jag bara nämna att jag utöver rättsfallen använder mig av de klassiska rättskällorna såsom lagar, förarbeten och doktrin. Jag lägger även en hel del vikt vid Skatteverkets ställningstaganden i min analys under avsnitt 5.5.1. Huruvida dessa kan klassificeras som rättskällor diskuteras under det avsnittet.

Vad gäller material för förvaltningsdomstol kan följande sägas. Eftersom jag huvudsakligen arbetat med hindersprövningar låg det till en början nära till hands att redogöra för rättsfall som rör hindersprövningar. När jag går igenom hur många av

8 Jag ansluter mig därmed till den beteckning som Bylander och Wejedal använder.

9 Bylander (2011) s. 2 ff och Wejedal s. 107 ff.

5

Skatteverkets beslut som överklagats och faktiskt tagits upp av förvaltningsrätt inser jag snabbt att det antalet inte räcker för studien. Jag redogör därför också för andra folkbokföringsärenden såsom registrering av utländsk vigsel och registrering av relation. Jag redogör endast för rättsfall där sökanden åberopat civilstånds- eller liknande handlingar och fått avslag för att dessa är från Syrien eller Irak.

Vad gäller material för allmän domstol kan följande sägas. Utländska handlingar i brottmål är inte så vanligt förekommande men har i och med den massiva invandringen till Sverige kommit att bli allt mer vanligt. Vid lite eftertanke kring vilka brottmål som innefattar utländska handlingar kom jag att tänka på mål om körkort. Vid en trafikkontroll kan polisen fatta misstanke om att exempelvis ett utländskt körkort är förfalskat. Utgångspunkten för denna uppsats är därför att undersöka domar som rör olovlig körning och brukande av falsk urkund där den tilltalade visar upp ett körkort från Syrien eller Irak. Eftersom de juridiska databaserna inte längre tillhandahåller domar från tingsrätter måste jag begära ut de domar som rör olovlig körning och brukande av falsk urkund, utan att veta vilket ursprungsland körkortet har. Av dessa är det fem tingsrätter som inte vill ge ut den mängden domar utan avgift, vilket gör att ett 20-tal domar faller bort från undersökningen. Resterande domar får jag skickade till mig och dessa läser jag igenom för att kunna särskilja dem där den tilltalade visar upp ett körkort från Irak eller Syrien. Kvar blir de 10-tal domar som redovisas under avsnitt 4.3.

I rättsfallsredogörelsen saknas det praxis från både Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och Högsta domstolen (HD). Trots bevisfrågornas stora betydelse i dömandet är det förhållandevis sällan HD gör uttalanden rörande bevisvärdering.

Detta beror till stor del på principen om fri bevisvärdering, något jag återkommer till nedan. Jag ser dock inte detta som en svaghet för undersökningen utan snarare något som gör den mer intressant eftersom det inte finns något avgörande som säger precis hur bevisvärdering av utländska handlingar ska gå till.

1.5 Disposition

Dispositionen för denna uppsats är som följer. I avsnitt 2 och 3 sätts ramen för resterande delar av uppsatsen. Avsnitt 2 är ett kort avsnitt om bevisvärdering. Avsnittet

10 Nordh s. 107.

6

är kort eftersom bevisvärderingen inte behöver förklaras närmre än så för denna framställning. Avsnitt 3 behandlar domstolstyperna och dess processuella karaktärsdrag samt går in lite mer i detalj på de olika typerna av mål som kommer behandlas.

I avsnitt 4 redogör jag för de rättsfall som ingår i min jämförande studie. Rättsfallen presenteras i följande ordning. Först kommer rättsfall från förvaltningsdomstolar. Bra att ha med sig här är att alla mål som förvaltningsrätten prövar är överklaganden av beslut från Skatteverket. Förvaltningsrätten är därför inte första instans. Därefter kommer rättsfall från allmän domstol där tingsrätten är första instans. Generellt för alla rättsfall kan sägas att underrätternas avgöranden kommer först och det äldsta avgörandet presenteras först under varje instans. De mål som presenteras under kammarrätt/hovrätt presenteras endast där. Dessa mål kan alltså inte återfinnas under förvaltningsrätt/tingsrätt utan underinstansens avgöranden presenteras tillsammans med överinstansens avgörande.

I avsnitt 5 svarar jag på frågan om bevisvärderingen skiljer sig åt samt går igenom vilka skillnaderna är. Här analyserar jag även två utmärkande inslag jag lagt märke till i bevisvärderingen. I avsnitt 6 analyserar jag vad det finns för tänkbara förklaringar till att bevisvärderingen skiljer sig åt.

Slutligen i avsnitt 7 går jag igenom uppsatsens slutsatser samt kommer med några

avslutande kommentarer.

7

Bevisvärdering 2

Vid en förhandling i domstol, oavsett om det handlar om förhandling i förvaltningsdomstol eller allmän domstol, får varje part lägga fram bevisning. För att rätten ska kunna ta ställning till den bevisning som lagts fram måste rätten värdera bevisningen. Bevisvärdering är den intellektuella verksamhet som domstolarna ägnar sig åt vid överläggning och som senare presenteras i domskälen. Bevisvärderingen krävs för att rätten ska kunna ta ställning till om det beviskrav som gäller är uppfyllt.

Bevisvärderingen ska enligt 35 kap. 1 § RB vara fri. Ostridigt gäller den här principen för allmänna domstolar. Principen kan däremot inte behandlas som något processuellt karaktärsdrag för allmänna domstolar eftersom den även gäller för förvaltningsdomstolar.

Av 35 kap. 1 § RB framgår det att rätten efter samvetsgrann prövning av allt som förekommit ska avgöra vad i målet är bevisat. Rättens bevisvärdering innebär att domstolen bildar sig en uppfattning om styrkan av den bevisning som har lagts fram i målet.

Bevisvärdering är ett teoretiskt svårt och omdiskuterat ämne. Fri bevisvärdering innebär inte att rätten kan värdera bevisningen godtyckligt. Rättens övertygelse måste vara objektivt grundad. Hur rätten värderar bevisen ska redovisas i domskälen på ett sådant sätt att andra personer kan bilda sig en uppfattning om bevisvärderingen var riktig eller inte.

Det finns inom doktrinen ett flertal olika uppfattningar om hur bevis ska värderas, om hur bevisvärden ska vägas samman och om vilken metod som är den mest träffsäkra.

Med tiden har det vuxit fram en del metoder för bevisvärdering. Enligt Ekelöf ska inte skillnaderna mellan metoderna överdrivas utan det kan vara bättre att bilda sig en uppfattning om vad som förenar metoderna vilket är att minimera godtycke och subjektivism samt maximera objektivitet och säkerhet.

Enligt Nordh är metoder för bevisvärdering sällan applicerbara på den verklighet som domaren ställs inför i det vardagliga arbetet. Han menar att bevisvärdering är en alltför komplex process för att

11 Ekelöf m.fl. s. 160.

12 Se SOU 1964:27 s. 427, prop 1971:30 s. 283 och Leidhammar s. 42 f.

13 Ekelöf m.fl. s. 160.

14 Ekelöf m.fl. s. 162.

15Ekelöf m.fl. s. 163.

8

låta sig infogas under en generell beskrivning.

Nordh menar dock att flera av metoderna har inslag av stort värde för domaren att begrunda och beakta. Jag kommer inte gå igenom metoderna i denna uppsats eftersom det inte tillför något ytterligare till analysen utan jag vill endast erinra om att metodernas syfte är att minimera mindre bra konsekvenser av den fria bevisvärderingen såsom godtycke och subjektivism.

16 Nordh s. 59.

9

Processuella karaktärsdrag 3

3.1 Inledning

Enligt 1 kap. 8 § regeringsformen (1974:152) (RF) finns både förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar till för rättskipningen. Båda domstolstyperna har därför som uppgift att döma i olika mål och ärenden. I detta avsnitt redogör jag för de huvudsakliga processuella karaktärsdragen som trots att domstolarna har samma huvuduppgift ändå skiljer dem åt. Jag redogör även mer detaljerat för de mål som denna uppsats är inriktad på.

3.2 Förvaltningsdomstol

Förvaltningsdomstolarna överprövar förvaltningsbeslut. Det finns därför ett nära samband med förvaltningsmyndigheternas ärendehandläggning. Förvaltnings- myndigheternas förfarande vid handläggning av ärenden har starkt summariska inslag.

Förvaltningsmyndigheterna ska lämna snabba, enkla och entydiga besked.

Den offentliga förvaltningens skiftande verksamhet gör att förvaltningsdomstolarna har ett omfattande behörighetsområde och handlägger flera hundratals olika typer av förvaltningsmål med olika aspekter.

De starkt skiftande måltyperna medför att förvaltningsdomstolarna har ett stort behov av flexibilitet vid handläggningen av målen som kommer från förvaltningsmyndigheterna. Regleringen av förvaltningsprocessen i förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL) gäller alla typer av mål och är därför inte rik på detaljer.

Detta gör att det är enkelt för domstolarna att anpassa handläggningen till olika typer av förvaltningsmål. FPL är även subsidiär i förhållande till specialförfattningar, dvs. avvikande bestämmelser i andra författningar gäller framför FPL.

Det framgår av 9 § första stycket FPL att processen i förvaltningsdomstol som huvudregel är skriftlig. Uppfattningen är att huvudregeln med skriftlighet ska gälla och att muntliga inslag aldrig kan bli något annat än ett komplement. Skriftlig handläggningsform innebär att förvaltningsmålen i allmänhet avgörs efter föredragning.

17 Prop. 2016/17:180 s. 21.

18 Ribbing s. 1 ff.

19 Ribbing s. 3 f.

20 Strömberg m.fl. s. 84 f.

10

Främsta skälet till skriftligheten är att processen ska vara snabb, billig och enkel för sökandena.

3.2.1 Nu aktuella fall-folkbokföringsärenden med utländska handlingar I rättsfallsundersökningen nedan exemplifierar jag förvaltningsdomstolars bevisvärdering med mål om folkbokföring. Jag tar upp mål om hindersprövning, registrering av utländsk vigsel och registrering av relation. I samtliga mål ansöker sökanden om att få en uppgift registrerad i folkbokföringsdatabasen och till stöd för detta åberopar sökanden utländska handlingar. Det domstolarna har att ta ställning till är om de utländska handlingarna kan styrka den uppgift som sökanden vill få registrerad.

Enligt 1 § folkbokföringslagen (1991:481) (FOL) innebär folkbokföring fastställande av en persons bosättning samt registrering av uppgifter om identitet, familj och andra förhållanden. Enligt samma lagrums tredje stycke är det Skatteverket som sköter arbetet med folkbokföringen. Folkbokföringen måste innehålla korrekta och aktuella personuppgifter för att fylla sitt syfte.

Skatteverket som registreringsmyndighet ska inte göra en egen närmare prövning av uppgifternas riktighet vid registrering, utan har i flertalet fall att utgå från lätt konstaterbara fakta. Någon egen närmare prövning kan inte ske eftersom det är fråga om massärenden. När registreringsunderlaget är bristfälligt eller oklarheter förekommer bör någon registrering inte ske.

Den som begär att en uppgift ska registreras i folkbokföringsdatabasen har bevisbördan för att det förhållande som önskas registrerat föreligger.

Bevisbördan ligger således på sökanden. Vad därefter gäller vilket beviskrav som sökanden måste uppnå kan sägas att det i förvaltningsprocessen saknas generellt gällande beviskrav. Beviskravet bestäms nämligen med ledning av sakens beskaffenhet.

Sakens beskaffenhet i nu aktuella fall är registrering av uppgifter i folkbokföringsdatabasen. I HFD 2019 ref. 9 prövade HFD en fråga om bevisbörda och beviskrav vid ändring av identitetsuppgifter i folkbokföringen. Där uttalade domstolen att stabiliteten när det gäller registrerade identitetsuppgifter i folkbokföringen är av så central betydelse att beviskravet för att

21 Strömberg m.fl. s. 109 f.

22 Prop. 1990/91:153 s.88.

23 RÅ 2000 not. 122.

24 Se bl.a. kammarrätten i Jönköpings dom meddelad den 28 mars 2018 i mål nr 3632-16, förvaltningsrätten i Jönköpings dom meddelad 11 oktober 2019 i mål nr 5415-18.

25 SOU 1964:27 s. 430.

11

ändra sådana uppgifter måste vara högt.

För att få bifall till en begäran om ändring av registrerade identitetsuppgifter måste den enskilde presentera bevisning som innebär att det klart framgår att de nya uppgifterna är riktiga.

Även fast rättsfallet handlar om ändring av identitetsuppgifter medan det i rättsfallen för denna undersökning handlar om registrering av identitetsuppgifter säger fallet något om hur viktigt det är att folkbokföringsdatabasen innehåller korrekta uppgifter och att beviskravet därmed bör vara högt. Utgångspunkten är därför att sökanden måste styrka att det förhållande som hen grundar sin ansökan om registrering på faktiskt föreligger.

Om sökanden får avslag på sin ansökan om att få en uppgift registrerad i folkbokföringsdatabasen kan denne enligt 38, 39 och 40 §§ FOL överklaga beslutet hos förvaltningsrätten. Förvaltningsdomstolarnas dömande i aktuella mål har därför ett nära samband med Skatteverkets arbete i samma mål vilket kommer visa sig nedan vid rättsfallsredogörelsen och efterföljande analys.

3.3 Allmän domstol

Allmänna domstolar avgör brottmål och tvistemål. Denna uppsats är inriktad på allmänna domstolars avgöranden i brottmål. I brottmål prövar domstolen åtal som åklagaren väckt. Avgöranden i brottmål leder till att den tilltalade antingen döms för misstankarna i åtalet eller frikänns från misstankarna i åtalet.

Processen i allmän domstol regleras av rättegångsbalken (1942:740) (RB). Regleringen i RB kännetecknas av att den gäller i två typer av mål, tvistemål och brottmål. RB har en hög detaljeringsnivå och består av hundratals paragrafer. Den innehåller visserligen vissa allmänna bestämmelser men det finns skilda bestämmelser för processen i tvistemål respektive brottmål och reglerna skiljer sig åt mellan rättegångsstadier och instanser.

Processen i allmän domstol bygger på principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Muntlig handläggningsform innebär att processmaterialet ska läggas fram muntligt. Detta sker vid den huvudförhandling som domstolen håller där berörda

26 HFD 2019 ref. 9 punkt 27.

27 HFD 2019 ref. 9 punkt 28.

28 RÅ 2000 not. 122.

29 Ribbing s. 3 ff.

12

parter närvarar och får lägga fram sin bevisning samt argumentera för sina slutsatser.

Omedelbarhetsprincipen innebär att målets avgörande ska grundas omedelbart på det som förekommit vid huvudförhandlingen. Koncentrationsprincipen innebär att huvudförhandlingen så långt som möjligt ska ske utan uppehåll, utan tidsförlust och i ett sammanhang. Tanken är att skapa en god grund för bevisvärderingen av hela processmaterialet i ett sammanhang.

3.3.1 Nu aktuella fall-brottmål med utländska handlingar

Som jag förklarat ovan är denna uppsats koncentrerad på brottmål där utländska körkort förekommer. Jag undersöker därför brottmål där den tilltalade står åtalad för olovlig körning och brukande av falsk urkund.

Åklagaren är den som har bevisbördan i brottmål. Detta hör samman med principen om att tveksamma fall måste vara till förmån för den tilltalade. I en rättsstat accepteras inte att domar är felaktiga och därför måste det riktas ett strängt beviskrav mot åklagaren.

Det vanligaste sättet att formulera åklagarens beviskrav på är att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig. Det är inte heller ovanligt att det uttrycks på det sättet att åtalet är styrkt. Båda dessa begrepp bör enligt Ekelöf användas eftersom de på sitt sätt tillför bevisprövningen analysmodeller som gör bevisvärderingen säkrare.

För att fällas till ansvar för ett brott måste åklagaren bevisa alla objektiva och subjektiva moment i gärningsbeskrivningen.

Som exempel kan nämnas 10 kap. 14 § brottsbalken (1962:700) (BrB) där brukande av falsk urkund återfinns vilket är aktuellt för denna framställning. Åklagaren måste först bevisa att den tilltalade visat upp en falsk urkund samt att detta har inneburit fara i bevishänseende. Åklagaren måste därefter bevisa att den tilltalade har haft uppsåt till dessa objektiva moment. I rättsfallen jag redogör för nedan är problemet att den tilltalade säger sig inte veta om att körkortet hen visat upp är förfalskat vilket, om domstolen finner det vara så, leder till att den tilltalade blir frikänd på grund av bristande uppsåt.

30 Ekelöf m.fl. s. 28 ff.

31 Ekelöf m.fl. s. 150.

32 Ekelöf m.fl. s. 151 f.

33 Ekelöf m.fl. s. 158.

13

Att bedöma den tilltalades uppsåt handlar om att klarlägga dennes avsikter och insikter i samband med gärningen.

Man bör dock kunna se till de yttre förhållandena vid gärningen och lägga dem till grund för slutsatser kring den tilltalades uppsåt. Vilka faktorer som får betydelse vid en sådan bedömning växlar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och måste alltid sättas i sitt sammanhang.

I målen från allmän domstol handlar det således egentligen om bevisvärdering av den tilltalades utsaga. Eftersom även yttre förhållanden vid gärningen påverkar den tilltalades uppsåt har den tilltalades egna uppgifter ett nära samband med bevisvärderingen av det utländska körkortet. Som vi kommer se nedan gör nationellt forensiskt centrum (NFC) ett sakkunnigutlåtande om körkortet och kommer fram till att det är en totaltförfalskning vilket då ställs emot den tilltalades egna uppgifter om omständigheterna kring hur hen skaffade körkortet.

Just termen totalförfalskning kommer användas nedan och det beror helt enkelt på att det är den termen som NFC använder i sina sakkunnigutlåtanden. Termen har att göra med den gradskala som NFC använder sig av vid sin resultatvärdering. Gradskalan går från + 4 till – 4 där + 4 är att resultatet talar extremt starkt för att körkortet är äkta och – 4 är att resultatet talar extremt starkt för att körkortet inte är äkta.

Det är vid ett resultat med – 4 i gradskalan som NFC lägger till att resultatet talar extremt starkt för att det är en totalförfalskning.

3.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan sägas att processen i förvaltningsdomstol präglas av enkelhet och flexibilitet eftersom förvaltningsdomstolarnas måltyper varierar kraftigt. Vidare är handläggningen i förvaltningsdomstolarna skriftlig. I kontrast till detta är processen i allmän domstol reglerad av RB som kännetecknas av en hög detaljeringsgrad och gäller för två typer av mål, brottmål och tvistemål. Till skillnad från processen i förvaltningsdomstolar är processen i allmänna domstolar som huvudregel muntlig och styrs av principer såsom omedelbarhet och koncentration.

34Diesen s. 175.

35 Jfr NJA 2016 s. 763, punkt 14 med hänvisning till NJA 2004 s. 176.

36 Polisen ”Utlåtandeskala”.

14

Vidare kan det konstateras att beviskravet för folkbokföringsärenden är styrkt medan

det för brottmål är ställt utom rimligt tvivel. Bevisbördan är i förvaltningsdomstol

placerad på sökanden och i brottmål på åklagaren. I mål om folkbokföring är

bevisvärderingen klart inriktad på den utländska handlingen till skillnad från i brottmål

där NFC:s sakkunnigutlåtanden konstaterar att den utländska handlingen är

totalförfalskad. Detta ställs därefter emot den tilltalades egna uppgifter om

omständigheterna kring handlingen. Bevisvärderingen i allmän domstol har dock ett så

pass nära samband med den utländska handlingen att det inte utgör något problem för

denna undersökning.

15

Rättsfallsredogörelser 4

4.1 Inledning

Nedan redogör jag för de rättsfall som studien avser. Jag börjar med att redogöra för rättsfallen från förvaltningsdomstol för att sedan redogöra för rättsfallen från allmän domstol. I den mån rättsfallen är överklagade kommer detta att nämnas. Rättsfallen som tas upp under kammarrätt/hovrätt redovisas endast där vilket innebär att även myndighetens (för förvaltningsdomstolarna) och underrättens avgöranden redovisas där tillsammans med överrättens. Av utrymmesskäl har datum för dom tagits bort. Denna information finns med i källförteckningen för att underlätta eftersökning av hela avgörandet.

4.2 Förvaltningsdomstolar

4.2.1 Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 12132-18

Skatteverket har avslagit en ansökan om hindersprövning. Skälen för Skatteverkets beslut var i korthet följande. Sökanden ville bli registrerad som skild i folkbokföringsdatabasen och åberopade till styrkande av detta skilsmässohandlingar från Syrien. Skatteverket ansåg att en handling som är utfärdad av en syrisk myndighet inte kan godtas för att styrka en civilståndsuppgift eftersom stora delar av den administrativa förvaltningen i Syrien har kollapsat.

Sökanden överklagade beslutet till förvaltningsrätten som konstaterade att den rådande situationen i Syrien medför att det för närvarande är mycket svårt att begära ut godtagbara intyg som accepteras i Sverige. Skilsmässohandlingarnas bevisvärde är lågt eftersom de kommer från Syrien. Skatteverkets beslut var riktigt och överklagandet avslogs.

4.2.2 Förvaltningsrätten i Linköpings dom i mål nr 9957-18

Skatteverket har avslagit en ansökan om registrering av utländsk vigsel. Skälen för

Skatteverkets beslut var i korthet följande. Sökandena ansökte om att bli registrerade

som gifta i folkbokföringsdatabasen och till styrkande av detta åberopades en irakisk

vigselhandling. Skatteverket konstaterade att Irak i modern tid har härjats av väpnade

16

konflikter, invasion och inbördeskrig och att handlingar utfärdade där är av enkel beskaffenhet samt att handlingarnas utformning varierar stort. Handlingar utfärdade av irakiska myndigheter har lågt bevisvärde och kan inte ligga till grund för registrering i den svenska folkbokföringen.

Sökanden överklagade beslutet till förvaltningsrätten som instämde i Skatteverkets bedömning om att handlingar från Irak inte utgör sådant tillförlitligt underlag som kan ligga till grund för registrering i den svenska folkbokföringen. Skatteverkets beslut var riktigt och överklagandet avslogs.

4.2.3 Förvaltningsrätten i Jönköpings dom i mål nr 5555-18

Skatteverket har avslagit en ansökan om registrering av utländsk vigsel. Skälen för Skatteverkets beslut var i korthet följande. Sökandena ville bli registrerade som gifta i folkbokföringsdatabasen och till styrkande av detta åberopades en irakisk vigselhandling. Skatteverket konstaterade att det i stor utsträckning förekommer olikheter i irakiska handlingars grundformulär och legaliseringsstämplar. Därför är det omöjligt att avgöra handlingarnas formella riktighet. En handling utfärdad av en irakisk myndighet kan därför inte ligga till grund för någon registrering i folkbokföringsdatabasen.

Sökandena överklagade beslutet till förvaltningsrätten som hänvisade till Skatteverkets ställningstagande om irakiska handlingar där det framgår att bevisvärdet av handlingar som utfärdats av irakiska myndigheter är lågt. Registrering, ändring eller rättelse av personuppgifter med stöd av irakiska handlingar kan därför inte ske i folkbokföringen.

De handlingar som lämnats in av sökandena räcker därför inte för att med tillräcklig styrka visa att de ingått äktenskap och att äktenskapet är giltigt i Irak. Skatteverkets beslut var riktigt och överklagandet avslogs.

4.2.4 Förvaltningsrätten i Jönköpings dom i mål nr 5415-18

Skatteverket har avslagit en ansökan om registrering av utländsk vigsel. Skälen för

Skatteverkets beslut var i korthet följande. Sökandena ville bli registrerade som gifta i

folkbokföringsdatabasen och till styrkande av detta åberopades en syrisk

vigselhandling. Skatteverket konstaterade att stora delar av den administrativa

17

förvaltningen i Syrien har kollapsat. Handlingar från Syrien har så lågt bevisvärde att de inte kan läggas till grund för någon registrering i folkbokföringen.

Sökanden överklagade beslutet till förvaltningsrätten som gjorde samma bedömning som Skatteverket. Förvaltningsrätten anförde endast kort att det med hänsyn till situationen i Syrien finns skäl att ifrågasätta tilliten till handlingar som utfärdats i landet. Skatteverkets beslut var riktigt och överklagandet avslogs.

4.2.5 Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 185-16

Skatteverket har avslagit en ansökan om registrering av utländsk skilsmässa. Skälen för Skatteverkets beslut och förvaltningsrättens dom var i korthet följande. Sökanden ansökte om att bli registrerad som skild i folkbokföringsdatabasen och till styrkande av detta åberopades syriska skilsmässohandlingar. Eftersom stora delar av den administrativa förvaltningen i Syrien har kollapsat gjorde Skatteverket bedömningen att handlingar från det syriska civilregistret för närvarande inte kan styrka en uppgift.

Förvaltningsrätten delade Skatteverkets inställning om lågt bevisvärde för handlingar som utfärdats av syriska myndigheter. Förvaltningsrätten avslog överklagandet.

Kammarrättens bedömning var följande. Mot bakgrund av rådande förhållanden i Syrien och den påverkan dessa förhållanden har på myndigheternas funktion ansåg kammarrätten, i likhet med förvaltningsrätten och Skatteverket, att tilliten till handlingar utfärdade i Syrien är mycket låg. Detta innebär att handlingar från Syrien inte ensamma kan styrka en skilsmässa. Förvaltningsrättens beslut var riktigt och överklagandet avslås.

4.2.6 Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 3632-16

Skatteverket har avslagit en ansökan om registrering av relation. Skälen för Skatteverkets och förvaltningsrättens beslut var i korthet följande. Sökanden ville registrera en relation till sitt barn i folkbokföringsdatabasen och till styrkande av detta åberopades ett födelsebevis från Irak. Det framgick inte av födelsebeviset när födseln registrerades i hemlandet och handlingen var i övrigt av enkel beskaffenhet.

Skatteverket ansåg att irakiska handlingar har lågt bevisvärde. Förvaltningsrätten ansåg,

med hänsyn till att det fanns brister i handlingarna som sökanden åberopade, att det inte

18

kunde ske någon registrering av familjerelation. Förvaltningsrätten avslog överklagandet.

I Kammarrätten åberopade Skatteverket sitt ställningstagande om irakiska handlingar och betonade särskilt att det i hög utsträckning förekommer olikheter i irakiska handlingars grundformulär och legaliseringsstämplar. Kammarrätten menade att det av skäl som Skatteverket anfört finns anledning att ifrågasätta tillförlitligheten av irakiska handlingar. De handlingar som sökanden lämnat in i samband med ansökan är av enkel beskaffenhet och ifyllda för hand. Någon registrering av familjerelation kunde inte ske på grundval av dessa handlingar och överklagandet avslogs.

4.3 Allmän domstol

4.3.1 Jönköpings tingsrätts dom i mål nr B 565-17

I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett syriskt körkort. Enligt NFC:s sakkunnigutlåtande var körkortet totalförfalskat. Den tilltalade uppgav att han tog körkortet i Raqqa och hämtade ut det i Aleppo. Han fick sitt körkort genom kontakter eftersom nära släktingar till honom hade inflytelserika tjänster inom statsförvaltningen i Syrien. Han erhöll körkortet efter en vecka efter att ha erlagt en avgift, besvarat ett antal skriftliga frågor och gjort en uppkörning.

Tingsrätten gjorde följande bedömning. Det framstod inte som helt osannolikt att det med hjälp av inflytelserika kontakter skulle vara möjligt att på ett snabbare och smidigare sätt kunna erhålla ett lagligt syriskt körkort. Detta ”… mot bakgrund av hur situationen sedan lång tid har sett ut i Syrien.”

. Den tilltalade dömdes inte för brukande av falsk urkund.

4.3.2 Värmlands tingsrätts dom i mål nr 1387-18

I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett syriskt körkort. Enligt NFC:s sakkunnigutlåtande var körkortet totalförfalskat. Den tilltalade uppgav att han inte visste om att körkortet var förfalskat. Han fick inte med sig några handlingar från Syrien när han flydde till Sverige. Därför bad han sin familj skicka körkortet till honom

37 Mål B 565-17, tingsrättens bedömning stycke 3.

19

när han kom till Sverige. Hans familj vände sig till trafikmyndigheten i Syrien där det fanns en kopia av hans körkort.

Tingsrätten gjorde följande bedömning. Det har inte framkommit några omständigheter i den tilltalades berättelse som gör att den kan bedömas som så osannolik att den kan lämnas utan avseende. Bedömningen av vad den tilltalade faktiskt insett om körkortets äkthet måste bedömas mot bakgrund av att hanteringen av körkort och liknande identifikationshandlingar rimligen skiljer sig åt avsevärt mellan olika länder. Detta gäller såväl processen för att få ett körkort som kvaliteten på den fysiska handlingen.

Den tilltalade dömdes inte för brukande av falsk urkund.

4.3.3 Kristianstads tingsrätts dom i mål nr B 1260-18

I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett syriskt körkort. Enligt NFC:s sakkunnigutlåtande var körkortet totalförfalskat. Den tilltalade uppgav att hon gått på körskola i Syrien och fått körkortet via körskolan. Körskolan hon gick på hette Al Naalnshabieh och den låg i en förort till Damaskus. I Syrien är det privata körskolor som tillhandahåller körkortsutbildningarna.

Tingsrätten gjorde följande bedömning. Redan innehavet av ett förfalskat körkort kan ge indikation på att uppsåt förelegat. Den tilltalade har dock utförligt förklarat hur det gick till när hon tog körkortet. Hon har lämnat specifika uppgifter bl.a. om den syriska körskolans namn, dess belägenhet samt tidpunkten för när hon fick körkortet. Enligt tingsrättens mening kan den tilltalade därmed ha trott att körkortet var äkta, dvs. att körskolan hon gick till hade tillstånd från myndigheterna och därmed utfärdade äkta körkort. Den tilltalade dömdes inte för brukande av falsk urkund.

4.3.4 Eskilstuna tingsrätts dom i mål nr B 2429-18

I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett irakiskt körkort. Av ett utlåtande från en dokumentexpert

framgick det att det aktuella irakiska körkortet utgjorde en totalförfalskning. Det saknas mikrotext, grundmaterialet var inte korrekt och trycktekniken var felaktig. Den tilltalade uppger att han hade med sig körkortet från Irak. Han ansökte om körkortet och fick det utfärdat av den myndighet i Irak som

38 Inte NFC.

20

motsvarar Transportstyrelsen. Han ansökte om körkortet samtidigt som andra medlemmar i hans familj ansökte om körkort hos samma irakiska myndighet.

Tingsrätten gjorde bedömningen att det är styrkt att körkortet är förfalskat. Körkortet kan därmed inte ha utfärdats av behörig irakisk myndighet och den tilltalade kan därför inte ha fått tillgång till körkortet på det sätt som han påstår. Det är därför ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade var medveten om att körkortet var förfalskat när han uppvisade och åberopade det för polisen. Den tilltalade dömdes för brukande av falsk urkund.

4.3.5 Eksjö tingsrätts dom den i mål nr B 2135-18

Den tilltalade är misstänkt för brukande av falsk urkund vid två tillfällen. Vid det första tillfället visade han i samband med en trafikkontroll upp ett irakiskt körkort. Av åberopat intyg från Interpol i Bagdad framgick det att det inte fanns något körkort utfärdat för den tilltalade och att det körkortsnummer som står på hans körkort avser ett körkort som är utfärdat i ett annat namn. Den tilltalade uppgav att han tog sitt körkort i staden Erbil. Han har arbetat som chaufför i Irak.

Tingsrätten gjorde bedömningen att det saknas anledning att misstro uppgifterna i utlåtandet från Interpol och att det därmed är styrkt att körkortet är falskt. Detta måste den tilltalade ha känt till. Den tilltalade dömdes för brukande av falsk urkund.

Vid det andra tillfället visade den tilltalade i samband med en trafikkontroll upp ett annat irakiskt körkort. Enligt ett yttrande från NFC var bedömningen att handlingen var totalförfalskad. Den tilltalade uppgav att det tidigare körkortet han blev av med var det privata körkortet och det körkort han nu kört med är det allmänna körkortet som han har för personbil, taxi, lastbil och dylikt. Det allmänna körkortet tog han också i staden Erbil.

Tingsrätten gjorde bedömningen att det saknas skäl att ifrågasätta NFC:s bedömning att

körkortet var förfalskat. Den tilltalade dömdes för brukande av falsk urkund.

21

4.3.6 Kristianstads tingsrätt dom i mål nr B 2395-18

I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett irakiskt körkort. Enligt NFC:s sakkunnigutlåtande var körkortet totalförfalskat. Den tilltalade uppgav att han är palestinier från Irak. När han tog körkort i Irak lämnade han in en ansökan till Trafikverket och gjorde det som behövdes för att få ett körkort. Han gjorde ett prov på skyltarna och sen uppkörning. Det körkortet han hade från början blev förstört så det körkort det handlar om nu är ett ersättningskörkort. Han utfärdare en fullmakt till en vän i Irak och gav honom sina uppgifter. Han fick ersättningskörkortet hem med post.

Tingsrätten gjorde bedömningen att den tilltalades berättelse om hur han tog körkortet är sammanhängande samt att han kunnat berätta hur det gick till när han fick det aktuella körkortet. Uppgifterna är inte så osannolika att de kan lämnas utan avseende.

Den tilltalade borde inte ha insett att det fanns en risk för att det aktuella körkortet skulle kunna vara förfalskat. Den tilltalade dömdes inte för brukande av falsk urkund.

4.3.7 Södertörns tingsrätts dom i mål nr B 3714-19

I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett syriskt körkort. Enligt NFC:s sakkunnigutlåtande var körkortet totalförfalskat. Den tilltalade uppgav att han kom i kontakt med en så kallad mellanhand i Syrien som kunde hjälpa honom att ta körkort. Det är vanligt förekommande i Syrien att personer tar hjälp av mellanhänder för att bespara sig massa besvär. Han lämnade en kopia av sitt ID-kort och betalade en avgift till mellanhanden. Personen som hjälpte honom arbetar inte på någon myndighet, personens arbete är endast att agera mellanhand.

Tingsrätten gjorde bedömningen att det utifrån den tilltalades egna uppgifter kan hållas för uteslutet att han inte känt till att körkortet var en förfalskning. Den tilltalade dömdes för brukande av falsk urkund.

4.3.8 Göta hovrätts dom i mål nr 2517-17

Överklagat avgörande är Örebro tingsrätts dom i mål nr B 2329-17. I samband med en

trafikkontroll visade den tilltalade upp ett syriskt körkort. Enligt NFC:s

sakkunnigutlåtande var körkortet förfalskat. Den tilltalade uppgav att han tog körkortet i

Syrien någon gång runt år 2011. Han betalade för och tog körlektioner vid en körskola

och körde sedan upp för en person vid trafikverket i Syrien. Han klarade uppkörningen

22

och fick vänta en vecka innan han fick sitt körkort. Han har blivit stoppad av polis i Sverige vid ett tidigare tillfälle och då fick han fortsätta köra på det körkortet.

Tingsrätten gjorde bedömningen att den tilltalade har lämnat en relativt utförlig berättelse om hur det gått till när han tagit körkortet. Han har även blivit stoppad en gång tidigare och visat upp körkortet utan att det föranlett några åtgärder. Den tilltalade dömdes inte för brukande av falsk urkund i tingsrätten.

I hovrätten anförde den tilltalade skriftligen att han genom släktingar i Syrien fått veta att trafikskolan han gick på heter Al-Ahlia Al-Thania och ligger i staden Hama. Av NFC:s sakkunnigutlåtande framgick det att körkortet var en totaltförfalskning som inte överensstämmer med ett äkta syriskt körkort vare sig kvalitets- eller säkerhetsmässigt samt att det har framställts i en skrivare eller kopiator. I samband med detta skriver hovrätten att ”Att en syrisk myndighet skulle ha utfärdat det nu aktuella körkortet framstår därmed som uteslutet.”

Att den tilltalade innehar och brukar en sådan urkund ger en stark indikation på att uppsåt förelegat. Den tilltalades egna uppgifter måste i en sådan situation vara sådana att de förtar värdet av den övriga bevisningen på att sådant sätt att beviskravet inte längre är uppnått.

Hovrätten bedömde att den tilltalades uppgifter inte är särskilt utförliga eller detaljerade och uppgifterna går dessutom inte att kontrollera. Den tilltalade påstår sig ha erhållit körkortet från en myndighet i Syrien vilket hovrätten menar är uteslutet. Den tilltalades uppgifter är inte sådana att de på något avgörande sätt förtar värdet av den bevisning som åklagaren åberopat. Den tilltalade dömdes för brukande av falsk urkund.

4.3.9 Hovrätten över Skåne och Blekinges dom i mål nr B 3728-18

Överklagat avgörande är Lunds tingsrätts dom i mål nr B 4890-18. I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett irakiskt körkort. Av NFC:s sakkunnigutlåtande framgick det att handlingen inte överensstämmer med motsvarande äkta handling kvalitets- och säkerhetsmässigt. Den undersökta handlingen är framställd i skrivare/kopiator medan motsvarande äkta handling är framställd i tryckpress. Den tilltalade uppgav att han tog körkort i Irak år 1998 och förnyade detta år 2014, under tiden regimen föll. Hans syn kontrollerades och han gjorde ett teoriprov och ett praktiskt

39 Hovrättens domskäl, femte stycket.

23

prov innan han hämtade ut körkortet hos den lokala myndigheten. Handlingen såg ut som vilken handling som helst som man får från en myndighet. Han plastade själv in handlingen. Korruptionen är hög i Irak.

Tingsrätten gjorde bedömningen att det inte går att bortse från möjligheten att en tjänsteman vid myndigheten i Irak utfärdat den falska handlingen och att den tilltalade inte förstått att handlingen var falsk. Den tilltalade dömdes inte för brukande av falsk urkund i tingsrätten.

Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten. Hovrätten gjorde följande bedömning. Den tilltalade har berättat om vilka tester han fick gå igenom för att erhålla körkortet. Enligt hovrätten framstår det som osannolikt att en körkortsmyndighet skulle utföra dessa kontroller för att sedan ändå utfärda ett falskt körkort utan körkortsinnehavarens kännedom om handlingens bristande äkthet. Den tilltalades uppgifter lämnades utan avseende och han dömdes för brukande av falsk urkund.

4.3.10 Hovrätten för västra Sveriges dom i mål nr 4787-18

Överklagat avgörande är Göteborgs tingsrätts dom i mål nr B 7687-18. I samband med en trafikkontroll visade den tilltalade upp ett irakiskt körkort. Enligt NFC:s sakkunnigutlåtande var körkortet totalförfalskat. Ett utlåtande från Interpol i Bagdad inhämtades där myndigheten uppgav att det inte utfärdats något körkort till den tilltalade. Den tilltalade uppgav att all kontakt i samband med att han erhöll körkortet skedde genom en myndighet i Kirkuk vilket motsvarar Trafikverket i Sverige. Han lämnade handlingar, betalade och genomförde tester såsom syntest, teoriprov och uppkörning. En tid efter uppkörningen kvitterade han ut körkortet hos myndigheten i Kirkuk. Den tilltalade uppgav att irakiska regeringen inte styr över Kirkukområdet när det rör till exempel körkort och andra administrativa frågor och det finns stora brister vad gäller lagar och regler i området och i Irak i övrigt.

Tingsrättens bedömning var följande. Åklagaren har gjort en kontroll gentemot Interpol

som har sitt ursprung från de nationella myndigheterna i Bagdad. Det är allmänt

veterligt att området omkring Kirkuk, i perioder, haft ett relativt omfattande självstyre

och att det finns politiska motsättningar om hur området ska styras. Kirkuk är dock en

del av landet Irak men det är oklart i vilken omfattning självstyret omfattar polismakten

24

och i detta fall även den myndighet som utfärdar körkort och pass. Den tilltalades uppgifter kan därför inte lämnas helt utan avseende. Det finns utrymme för att invånarna i Kirkuk agerar så som den tilltalade har beskrivit för att få ett giltigt körkort.

Detta talar för att den tilltalade har haft fog att tro att hans körkort har varit utfärdat av behöriga myndigheter. Den tilltalade dömdes inte för brukande av falsk urkund i tingsrätten.

Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten. Hovrätten fäste särskilt

avseende vid att svaret från Interpol i Bagdad hade föranletts av en begäran från svensk

polis i vilken det uttryckligen angavs att en kontroll önskas huruvida den tilltalade har

ett körkort utfärdat i Kirkuk. Mot den bakgrunden och med beaktande av svaret som

Interpol lämnade om att körkort inte utfärdats för den tilltalade är det osannolikt att den

tilltalade skulle ha erhållit körkortet på det sätt han gjort gällande. Tvärtom måste han

ha varit medveten om att körkortet var förfalskat. Den tilltalade dömdes för brukande av

falsk urkund.

25

Skiljer sig bevisvärderingen åt?

5

5.1 Inledning

Utifrån endast rättsfallsredogörelsen är det svårt att konstatera något kring huruvida bevisvärderingen domstolstyperna skiljer sig åt eller inte. I vissa fall resonerar domstolstyperna lika och i andra olika. För att tydligare svara på frågan om bevisvärderingen skiljer sig åt redovisar jag under detta avsnitt rättsfallen genom att gruppera dem i typfall. Typfallen är kategoriserade efter utgången i målen för att tydliggöra var bevisvärderingen skiljer sig mest åt.

5.2 Typfall förvaltningsdomstol

För förvaltningsdomstol finns det egentligen bara ett typfall och det är att överklagandet avslås eftersom de åberopade handlingarna kommer från Irak/Syrien. Inte i ett enda fall som jag tagit upp ovan kommer domstolen fram till att handlingar från Irak eller Syrien godtas som underlag för registrering i folkbokföringen. En ganska klar slutsats av detta är att förvaltningsdomstolarna är konsekventa i sin bevisvärdering. Konsekvensen är så tydlig att man nästan kan säga att bevisvärderingen är fyrkantig. Det verkar inte alls finnas utrymme för andra bedömningar. Domstolarna motiverar inte sina ställningstaganden särskilt utförligt utan säger (för det mesta, exempel ges nedan) endast att mot bakgrund av hur situationen är i aktuellt land kan inte handlingar från landet läggas till grund för registrering i folkbokföringen.

En förklaring till varför det inte finns ett enda fall från förvaltningsdomstolarna där handlingar från Irak eller Syrien godtas är att uppsatsens tidsmässiga avgränsning sätter stopp för det. Jag undersöker endast fall från år 2016 och framåt och det är från och med år 2016 som Skatteverket utfärdat ställningstaganden för länderna, vilket diskuteras mer nedan under avsnitt 5.5.1.

5.2.1 Sökandens överklagande avslås

I mål nr 9957-18 uttrycker förvaltningsrätten att handlingar som är från Irak inte utgör

sådant tillförlitligt underlag som kan ligga till grund för den svenska folkbokföringen. I

mål nr 5555-18 uttrycker förvaltningsrätten att de handlingar som sökanden visat upp

inte räcker för att med tillräcklig styrka visa att de ingått äktenskap i Irak, just eftersom

26

handlingar från Irak har ett lågt bevisvärde. I mål nr 12132-18 säger förvaltningsrätten att syriska handlingar har ett så lågt bevisvärde att de inte kan ligga till grund för registrering i folkbokföringen. I mål nr 5415-18 uttrycker förvaltningsdomstolen att det med hänsyn till situationen i Syrien finns skäl att ifrågasätta tilliten till handlingar som utfärdas där.

Kammarrätten uttrycker i mål nr 3632-16 att av de skäl som Skatteverket anfört (Skatteverket tar upp sitt ställningstagande om irakiska handlingar) finns det anledning att ifrågasätta tillförlitligheten av irakiska handlingar. I ett annat mål från Kammarrätten med nr 185-16, som handlar om syriska handlingar, uttrycks det att mot bakgrund av de rådande förhållandena i Syrien och den påverkan dessa har på myndigheternas funktion är tilliten till handlingar utfärdade där mycket låg.

Rättsfallen innehåller i mångt och mycket samma uttryck. Uttrycken som används är exempelvis (”… mot bakgrund av situationen i landet…”,”… inte ligga till grund för registrering…”, ”… lågt bevisvärde…” osv.). Detta pekar ännu en gång på att förvaltningsdomstolarnas bevisvärdering är väldigt konsekvent. I detta sammanhang kan det vara värt att nämna något om den låsningssituation denna fyrkantiga bevisvärdering leder till för sökanden. Som jag redan nämnt verkar det inte finnas utrymme för andra bedömningar alls. Det finns inte utrymme för nyansskillnader där man exempelvis skulle kunna bedöma att vissa delar av landet fungerar som de ska och därför kan handlingar därifrån godtas. Det är heller inte tänkbart att sökanden sitter på en massa handlingar som styrker exempelvis att ett äktenskap ingåtts i Syrien, utan det är just handlingarna som åberopats i målet som sökanden har och dessa godtar inte Skatteverket. Det kan verka som en hopplös situation för sökanden. Sökanden har dock möjlighet att i fallet med registrering av äktenskap gifta sig i Sverige istället. Men denna möjlighet finns inte för alla de måltyper där avslag görs för att handlingarna kommer från ett visst land.

5.3 Typfall allmän domstol

Till att börja med kan sägas att det i allmän domstol för det mesta förs längre

resonemang än i förvaltningsdomstol. Detta kan förklaras av att förutom bedömningen

av det objektiva beviset, den utländska handlingen, har allmän domstol också att

27

bedöma ett mer subjektivt bevis i form av den tilltalades egna utsaga, medan förvaltningsdomstol endast har att bedöma den utländska handlingen.

För allmän domstol går det huvudsakligen att utröna tre typfall. Typfall 1 är att den tilltalade frikänns. Typfall 2 är att den tilltalade döms men domstolens domskäl är knapphändigt motiverade. Typfall 3 är att den tilltalade döms och att domstolens domskäl är utförliga.

5.3.1 Den tilltalade frikänns

Av tio redovisade rättsfall för allmän domstol är det fyra stycken som faller under denna typ. Det som utmärker denna typ är att det får betydelse för uppsåtsfrågan huruvida landet i fråga är krigsdrabbat och vad kriget har för påverkan på statsapparatens funktion.

I mål B 2395-18 kommer tingsrätten fram till att körkortet är förfalskat men att den tilltalades berättelse om hur han tog körkortet är sammanhängande och att uppgifterna han lämnat inte är så osannolika att de kan lämnas utan avseende. I ett annat mål med nr B 565-17 berättar den tilltalade att han fick sitt körkort genom kontakter och tingsrätten gör bedömningen att detta inte framstår som helt osannolikt mot bakgrund av hur situationen sedan länge har sett ut i Syrien.

I mål B 1260-18 uttrycker tingsrätten att den tilltalade kan ha trott att körkortet var äkta, dvs. att körskolan hon gick till hade tillstånd från myndigheterna och därmed utfärdade äkta körkort. Till sist, i mål B 1387-18 uttrycker tingsrätten att bedömningen av vad den tilltalade faktiskt insett om körkortets äkthet måste bedömas mot bakgrund av att hanteringen av körkort och liknande ID-handlingar skiljer sig åt avsevärt mellan olika länder. Detta gäller såväl processen för att få ett körkort som kvaliteten på den fysiska handlingen.

När man jämför dessa fall med fallen från förvaltningsdomstol är resonemangen kring

de utländska handlingarna snarlika. Båda domstolstyperna uttalar sig om situationen i

landet och hur situationen påverkar myndigheternas funktion och att det i förlängningen

påverkar handlingar utfärdade i landet. Den stora skillnaden är att i allmän domstol blir

den tilltalade friad från misstankarna om brott och i förvaltningsdomstol får sökanden

28

avslag på sin ansökan om att registrera uppgifter i folkbokföringsdatabasen.

Konsekvens i domstolstypernas bevisvärdering av utländska handlingar leder således till väldigt olika resultat men sett till måltyperna är resultaten riktiga.

5.3.2 Den tilltalade döms med knapphändig motivering

Två rättsfall kan hänföras till detta typfall. I mål B 2135-18 har tingsrätten att pröva två åtal om brukande av falsk urkund. I det första konstaterar tingsrätten att det inte finns skäl att ifrågasätta ett utlåtande från Interpol och det är därmed styrkt att körkortet är förfalskat vilket den tilltalade måste ha känt till. I det andra uttrycker tingsrätten att det saknas skäl att ifrågasätta NFC:s bedömning att körkortet är förfalskat, vilket gör att det är styrkt att körkortet är förfalskat, och den tilltalade måste ha insett detta. Några närmre motiveringar till tingsrättens slutsatser ges inte i domskälen. I mål nr 3714-19 är tingsrättens bedömning endast att det utifrån den tilltalades egna uppgifter kan uteslutas att han inte känt till att körkortet var en förfalskning. Den tilltalade berättade om att han kom i kontakt med en mellanhand som hjälpte honom ta körkort vilket enligt den tilltalade är ett vanligt tillvägagångssätt i Syrien. Han visade sina ID-handlingar och betalade en avgift och fick sen sitt körkort. Vilken del av denna berättelse som gör att tingsrätten når sin slutsats presenteras inte i domskälen.

Eftersom domstolen i dessa fall inte ger särskilt mycket att analysera är det svårt att dra några slutsatser av dem inom ramen för uppsatsens frågeställning. Det som däremot kan sägas är att det är problematiskt att domstolen inte motiverar domen tillräckligt. Allra mest är det problematiskt för parterna i målet. Att domstolen motiverar sina slutsatser är av stor vikt för parternas avväganden kring frågan om domen ska överklagas eller inte.

Att domstolen måste motivera sina skäl bakom en dom tjänar också som en viktig kontrollfunktion av domstolarna, en kontrollfunktion man går miste om när domskälen är knapphändiga.

5.3.3 Den tilltalade döms med utförlig motivering

Till detta typfall kan fyra rättsfall hänföras. I mål nr B 2429-18 kommer tingsrätten fram

till att körkortet är förfalskat och att det därmed inte kan ha utfärdats av behörig irakisk

myndighet. Den tilltalade kan därför inte ha fått tillgång till körkortet på det sätt som

han påstår och därför var han medveten om att körkortet var förfalskat när han

uppvisade och åberopade det. I mål nr 3728-18 uttrycker hovrätten att det framstår som