Det går inte att komma ifrån att det till stor del handlar om värdering av olika typer av bevis. Även fast båda typerna av rättsfall handlar om utländska handlingar och huruvida dessa är äkta eller inte blir det i slutändan en fråga om olika typer av bevis. I rättsfallen vid förvaltningsdomstol är det tydligt att det som värderas är den utländska handlingen.
I rättsfallen vid allmän domstol värderas dels den utländska handlingen, där NFC:s sakkunnigutlåtanden egentligen köps rakt av, dels den tilltalades berättelse kring hur hen fått tag i handlingen m.m. Ovan har jag kommit fram till att detta inte är ett problem för undersökningen eftersom att värderingen av den tilltalades utsaga har ett nära samband med värderingen av den utländska handlingen. Detta till trots kan det fortfarande vara en tänkbar förklaring till varför bevisvärderingen domstolstyperna emellan skiljer sig åt.
För det första kan sägas att förvaltningsdomstolarnas värdering av den utländska handlingen är en värdering av ett objektivt bevis. Det är sällan som förvaltningsdomstolar värderar muntliga utsagor i de mål som är föremål för denna studie. Detta hör ihop med att förfarandet i förvaltningsdomstol är skriftligt vilket i sin tur hör ihop med den vikt som Skatteverkets ställningstaganden ges. Om
44
förvaltningsdomstolarna hade haft att värdera subjektiva bevis så som en sökandes egen utsaga om handlingen hade inte ställningstagandena kunnat ges den vikten de fått. Det går inte att göra ett sådant generellt uttalande om exempelvis folk från Syrien och hur deras utsagor ska bedömas. Varje utsaga hade behövt bedömas för sig, precis som det är i allmän domstol. I allmän domstol ser man också att det finns mer utrymme för nyansskillnader i bevisvärderingen och den är inte alls lika fyrkantig som i förvaltningsdomstol. Ett exempel på detta är hovrättens dom i mål nr 4787-18 där tingsrätten kom fram till att Kirkuk, där den tilltalade tagit sitt körkort, är en del som den irakiska regeringen inte styr över och därför går det inte att utesluta att den tilltalade tagit körkortet på det sätt han påstår. Hovrätten lägger däremot stor vikt vid det svar som erhållits från Interpol i Bagdad som sa att den tilltalade inte hade körkort i Irak och dömde den tilltalade för falsk urkund. Detta talar för att värderingen av olika typer av bevis kan förklara de skillnader som studien visat på.
6.5 Sammanfattning
De tänkbara förklaringarna jag har gått igenom går i mångt och mycket ihop med varandra. Det handlar i grund och botten om att de processuella karaktärsdragen mellan domstolstyperna skiljer sig avsevärt åt trots att huvuduppgiften, att avgöra mål och ärenden, är densamma. Därför är egentligen den stora förklaringen till att bevisvärderingen skiljer sig åt att det handlar om olika domstolstyper. Däremot finns det, i alla fall inte som jag kan se, någon rimlig förklaring till varför domstolarna i vissa fall verkar ha olika uppfattning om situationen i respektive land. Hur situationen är i respektive land är inte något som går att argumentera om utan det finns en objektiv sanning för det. Det närmsta en förklaring jag kommer till att uppfattningarna trots detta är olika är i så fall att det handlar om okunskap, något rätten i en domstol inte bör besitta.
45
Slutsatser och avslutande kommentarer 7
Av studien i aktuell uppsats går det att konstatera att bevisvärderingen till viss del skiljer sig åt mellan domstolstyperna. Det handlar dels om skillnader generellt där vissa domstolar verka ha olika uppfattning om saker men främst handlar det om två utmärkande inslag som ges stor vikt i respektive bevisvärdering. Tänkbara förklaringar till varför just dessa inslag ges stor vikt samt att detta leder till olika resultat är till exempel att det är olika typer av domstolar samt till viss del olika typer av bevis som värderas. Att domstolarna i vissa mål verkar ha olika uppfattning om den situation som länderna befinner sig i och hur denna påverkar myndigheternas funktion kan egentligen bara förklaras av okunskap och brist på utredning.
Av studien kan visserligen slutsatsen dras att det förekommer skillnader i domstolstypernas bevisvärdering. Eftersom att uppsatsen är inriktad på just skillnaderna hamnar en annan slutsats som också är intressant i skymundan. Av rättsfallsundersökningen kan det nämligen även konstateras att bevisvärderingen i mångt och mycket liknar varandra. Mellan förvaltningsdomstols typfall 1 och allmän domstols typfall 1 finns det en hel del likheter som talar för att domstolstypernas bevisvärdering i mångt och mycket faktiskt är konsekvent. Enligt min mening är det eftersträvansvärt att domstolstyperna är konsekventa i sin bevisvärdering. Speciellt för trovärdigheten till rättsväsendet. Däremot går det inte att komma ifrån att det i väldigt många fall där bevisvärderingen är olika finns logiska och rimliga förklaringar till det.
Avslutningsvis vill jag återknyta till mitt metodval och vad jag ansåg vara en fördel med den valda metoden. Jag skrev att ”… en inomnationell jämförelse kan bidra till fördjupad förståelse för ämnet och utgöra hjälpmedel vid tolkning av gällande rätt samt ligga till grund för systemförbättrande lagstiftningsreformer och gränsöverskridande (här inomnationellt) enhetliggörande.”69 En jämförelse likt den förevarande kan enligt min mening ligga till grund för inomnationellt gränsöverskridande enhetliggörande.
Trots att det finns förklaringar till skillnaderna i bevisvärderingen måste det ändå vara eftersträvansvärt med konsekvens i bevisvärderingen även domstolstyperna emellan.
När det råder kunskapsbrist i exempelvis allmän domstol går denna kunskap att hämtas från dokument och rättsfall i motsvarande mål som prövats i en förvaltningsprocess. Det
69 Se ovan under avsnitt 1.3.
46
kan handla om hur förvaltningsdomstolar bedömer situationen i ett krigsdrabbat land.
Enhetliggörande domstolarna emellan leder inte till att behovet av den ena domstolstypen avtar utan kommer enligt min mening endast stärka förtroendet för rättsväsendet i stort. Det tycker jag är eftersträvansvärt.
47
Källförteckning
Offentligt tryck
Prop. 1971:30 Förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar Prop. 1990/91:153 Om ny folkbokföringslag m.m.
Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag SOU 1964:27 Lag om förvaltningsförfarandet Besvärssakkunnigas slutbetänkande
Litteratur
Bolding, Per Olof, Bevisbörda och beviskrav, Juristförlaget, Lund: 1983.
Bylander, Eric, Muntlighetsprincipen: En rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt, Iustus, Uppsala: 2006 (cit. Bylander (2006)) Bylander, Eric, Prövningstillstånd hovrätt–kammarrätt ToR: Bidrag till en
inomnationell diffusionsstudie över den svenska regleringen av prövningstillstånd till mellaninstans, i Erhag, Thomas, Mattson, Titti & Bäckman, Therese (red.), Festskrift till Lotta Vahlne Westerhäll, Santérus, Stockholm: 2011 s. 17–41 (cit. Bylander (2011)).
Diesen, Christian, Bevispraxis. Bevis 5, Norstedts juridik: 2000.
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång: fjärde häftet, Norstedts juridik, Stockholm: 2009.
Leidhammar, Börje, Bevisprövning i taxeringsmål, Fritzes Förlag, Stockholm: 2005.
Nordh, Roberth, Praktisk process VIII, Iustus, Uppsala: 2013.
Påhlsson, Robert, Skatteverkets styrsignaler – en ny blomma i regelrabatten, Skattenytt:
2006 s. 401–418.
Ribbing, Michaela, Förvaltningsprocessen och rättegångsbalken, Jure, Stockholm:
2018.
Valguarnera, Filippo, Den komparativa metoden. I: Juridisk metodlära Korling, Fredric
& Zamboni, Mauro, (red.) Studentlitteratur, Lund: 2013 s. 141–173.
Wejedal, Rätten till biträde – Om biträdeskostnaders hantering vid svenska domstolar, Göteborgs universitet: 2017.
Rättsfall
Högsta domstolen
48 NJA 1982 s. 525
NJA 1996 s. 27 NJA 2004 s. 176 NJA 2016 s. 763 NJA 2010 s. 671
Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2019 ref. 9
Hovrätt
Göta hovrätts dom i mål nr 2517-17
Hovrätten över Skåne och Blekinges dom i mål nr 3728-18 Hovrätten för västra Sveriges dom i mål nr 4787-18
Kammarrätt RÅ 2000 not. 122
Kammarrätten i Jönköpings dom den 28 mars 2018 i mål nr 3632-16 Kammarrätten i Jönköpings dom den 18 februari 2016 i mål nr 185-16
Tingsrätt
Eksjö tingsrätts dom den 23 januari 2019 i mål nr B 2135-18 Eskilstuna tingsrätts dom den 23 oktober 2018 i mål nr B 2429-18 Jönköpings tingsrätts dom den 10 maj 2017 i mål nr B 565-17 Kristianstads tingsrätts dom den 9 oktober 2018 i mål nr B 1260-18 Linköpings tingsrätts dom den 31 januari 2019 i mål nr B 96-19 Södertörns tingsrätts dom den 15 maj 2019 i mål nr B 3714-19
Förvaltningsrätt
Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 25 september 2019 i mål nr 9957-18 Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 11 oktober 2019 i mål nr 5555-18 Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 11 juni 2018 i mål nr 12132-18 Förvaltningsrätten i Jönköpings dom den 11 oktober 2019 i mål nr 5415-18
49 Elektroniska källor
Advokaten (utg.), Skarp kritik mot NFC:s resultatvärdering,
”https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2017/nr-1-2017-argang-83/skarp-kritik-mot-nfcs-resultatvardering/”, lydelse per den 2019-10-30
Polisen (utg.) Om NFC, NFC:s uppdrag, ” https://nfc.polisen.se/om-nfc/”, lydelse per den 2019-12-14 (cit. Polisen ”Om NFC”)
Polisen (utg.), Utlåtandeskala, ”https://nfc.polisen.se/tjanster/utlatandeskala/”, lydelse per den 2019-10-29 (cit. Polisen ”Utlåtandeskala”)
Skatteverket (utg.), Rättslig vägledning, rättskällor och lagstiftningens hierarki,
”https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2019.7/324382.html”, lydelse per den 2019-10-25 (cit. SKV:s hemsida ”Rättslig vägledning, rättskällor och lagstiftningens hierarki”)
Skatteverket (utg.), Skatteverkets ställningstagande om registrering i folkbokföringen av uppgifter om identitet, familj m.m. med stöd av handlingar från Irak, Dnr: 131 563637-16/11,
”https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/359556.html?date=20170113&q=iraki ska+” lydelse per den 2019-11-12 (cit. SKV:s ställningstagande om irakiska handlingar)
Skatteverket (utg.), Skatteverkets ställningstagande om registrering i folkbokföringen av uppgifter om identitet, familj m.m. med stöd av handlingar från Syrien, Dnr: 202 423415-19/111,
”https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/378641.html?date=2019-11-04”, lydelse per den 2019-11-08 (cit. SKV:s ställningstagande om syriska handlingar)
Skatteverket (utg.), Ställningstaganden,
”https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/121.html”, lydelse per den 2019-11-22 (cit. SKV:s hemsida ”Ställningstaganden”).
Åklagarmyndigheten (utg.), Rättspromemorior,
50
”https://www.aklagare.se/om-oss/dokument/rattspromemorior/”, lydelse per den 2019-12-27.
Övrigt
Mejl från Helene Andersson på NFC mottaget av författaren den 2019-11-06