Effekten av mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal: En systematisk litteraturöversikt

(1)

EXAMENSARBETE

Effekten av mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och

sjukvårdspersonal

En systematisk litteraturöversikt

Maria Eriksson

Eva Lindh

(2)

Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad

Effekten av mindfulness som intervention vid

arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal

^-

en systematisk litteraturöversikt

The effect of mindfulness interventions on work-related stress, conscious presence and psychological health for health care

personnel

^-

a systematic literature review

Maria Eriksson Eva Lindh

Kurs: Vetenskapligt arbete i Omvårdnad 15 hp Vårterminen 2013

Handledare: Daniel Zotterman

(3)

Effekten av mindfulness som intervention vid arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal

–

en systematisk litteraturöversikt

Maria Eriksson Eva Lindh

Avdelningen för omvårdnad Institutionen för hälsovetenskap

Luleå tekniska universitet

Abstrakt

Arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården är ett känt problem, vilket långsiktigt kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohälsa hos personalen. Det är av vikt att erbjuda lämpliga strategier för att reducera denna stress,

mindfulness-intervention kan vara en av dessa strategier. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka mindfulness-interventionens effekt på arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden som valdes var systematisk integrerad litteraturstudie. Efter systematisk databassökning, analyserades 11

vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att mindfulness-intervention har god

effekt på arbetsrelaterad stress och medveten närvaro. Mindfulness reducerade

arbetsrelaterad stress och ökade den medvetna närvaron. För den psykiska

hälsan framkom goda effekter för ångestreduktion, det övriga resultatet visade

ingen tydlig samstämmighet i funna effekter. Slutsatser som kan dras, är att

mindfulness-intervention inte är till hjälp när symtomen är av allvarligare

(4)

De psykiska yrkeskraven har ökat bland både män och kvinnor och det är främst bland anställda inom landstinget de anses ha ökat mest. Upprepade omorganisationer anges vara en trolig orsak till att stressiga och psykiskt ansträngande arbeten blivit vanligare

(Socialstyrelsen, 2009). Känslomässiga svårigheter, exempelvis samvetsstress, beskrivs frekvent av hälso- och sjukvårdspersonal. Samvetsstress skapas då vårdarens egna

förväntningar av den vård denne vill kunna prestera inte kan utföras (Glasberg, Eriksson &

Norberg, 2008). Av sjuksköterskor beskrivs arbetsbelastning, ledarskap, brist på uppskattning, skiftarbete samt känslomässiga svårigheter som betydande faktorer till skapande av stress (Mc Vicar, 2003). Tidiga tecken på stressrelaterade ohälsa beskrivs som ökade sömnproblem, försämrat minne, ökad ångest, depressiva symtom samt försämrad självskattad hälsa (Peterson et al., 2008). Enligt Zeller och Levin (2013) kan kronisk stress leda till bland annat;

irritabilitet, ångest, depression, emotionell trötthet och så småningom utmattning. Samband mellan arbetsrelaterad stress och hälsokonsekvenser såsom psykisk ohälsa och

utmattningssyndrom finns påvisade (Schulz et al., 2011).

Stressorer definierar Antonovsky (2005, s. 57) som ”krav som det inte finns några omedelbart tillgängliga eller automatiska adaptiva responser på.” Krav som individen inte omedelbart kan hantera eller förhålla sig till och som får till konsekvens att ett spänningstillstånd uppstår.

Antonovsky (2005) menar att det finns tre typer av stressorer, det han beskriver som ”dagsakuta förtretligheter”, ”viktiga livshändelser” samt den kroniska stressen. Han påtalar att dessa

stressorer går in i varandra men ändå har olika ursprung. Den kroniska stressen är ett tillstånd som mer eller mindre dominerar en individs tillvaro över längre tid. Antonovsky (2005) diskuterar sin salutogeniska modell och menar att stark känsla av sammanhang (KASAM) hos personer har avgörande betydelse för dennes förmåga att hantera stressorer i livet. Om

sjuksköterskor kan hantera den arbetsrelaterade stressen bättre finns evidens för att deras

livskvalitet kan öka (Schulz et al., 2011). Schulz et al. (2011) poängterade vikten av att det

utvecklas resurser, med syfte att öka sjuksköterskors självmedvetenhet om stressens inverkan och

hur det avspeglas på deras hälsa. Även Peterson et al. (2008) poängterar vikten av att finna

lämpliga strategier för att förebygga stress- och utmattningsyndrom. Insatser behöver göras på

individuell nivå för att minska stressen för sjuksköterskor, samtidigt som det är av vikt att tackla

verksamheternas organisatoriska problem (Mc Vicar, 2003).

(5)

En strategi att minska stress på är genom att påverka vår individuella nivå av medveten närvaro. Medveten närvaro är en avsiktlig, opartisk uppmärksamhet som är riktad mot nuet (Kabat-Zinn, 1994; Nilsonne, 2009). Denna uppmärksamhet leder till ökad vakenhet,

klarsynthet och ett accepterande av verkligheten (Kabat-Zinn, 1994) och förmåga att prioritera det som är viktigast just för tillfället (Nilsonne, 2009). I studier (Brown & Ryan, 2003; Brown, Ryan & Creswell, 2007) beskrivs medveten närvaro som en personlig egenskap. Naturlig, personlig medveten närvaro beskrivs som en förmåga att kunna självreglera känslor och tankar (Brown & Ryan, 2003). Personer med högre naturlig medveten närvaro, återhämtade sig bättre under kort ledighet, tillgodogjorde sig större vinster med avslappning/vila samt påverkades mindre av störningar i exempelvis familjerelationer (Marzuq och Drach-Zahavy, 2012). Låg medveten närvaro (mindlessness) däremot, kan vara en grogrund för grubbel, ältande och ångest som i förlängningen kan påverka relationen till andra (Brown och Ryan, 2003). Kabat- Zinn (1990) menar att när personens känslor och sinne domineras av missnöjdhet och

omedvetenhet, är det svårt att känna lugn och avslappning.

Mindfulness-intervention kan vara ett sätt att öka den medvetna närvaron genom specifik träning som ingår i interventionen. Genom mindfulness-intervention aktiveras hjärnceller som skapar nätverk med andra celler, som så småningom påverkar sättet att reagera, tänka och känna. Med mindfulness-intervention ökar hjärnans förmåga att tänka om tankarna, hjärnan tränas i att uppfatta situationer som de är, utan värdering. Att uppfatta situationer utan värdering minskar dömandet av händelser, gör personen mer öppen för sig själv och sin omgivning. Självmedvetenhet är förmågan att förstå vad som pågår inom oss samt hur vi fungerar. Denna förmåga har visat sig öka med mindfulness-intervention (Nilsonne, 2009).

Förmågan att uppfatta känslor, använda känslor för att underlätta tänkandet samt styra och

(6)

vecka och tränar meditation, kropps- och andningsövningar samt samtalar. Mellan träffarna får deltagarna hemuppgifter att öva meditation. I sin ursprungliga form varade varje MBSR 8 veckor (Schenström, 2007).

Sammanfattningsvis visar litteraturgenomgången att hälso- och sjukvårdspersonal är speciellt utsatt för arbetsrelaterad stress, vilket ökar risken för psykisk ohälsa. Hög KASAM menar Antonovsky (2005) är en god förmåga hos individen att kunna förhålla sig till livets olika stressorer. Om den medvetna närvaron hos individen kan stärkas, kan detta leda till en ökad förmåga att hantera stress. Det måste anses av vikt att hälso-och sjukvårdspersonal erbjuds olika strategier för att kunna hantera arbetets stressorer.

Syftet med denna litteraturöversikt var därför att undersöka effekten av mindfulness som intervention på arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Metod

Studien utformades som en systematisk integrerad litteraturöversikt. Litteraturöversikt anser Holopainen, Hakulinen-Viitanen och Tossavainen (2008) vara en bra metod när forskare avser att sammanfatta ett kunskapsläge. Denna metod där både kvantitativa, kvalitativa studier samt översiktsstudier inkluderas ger en bred kunskapsbild av det valda ämnet som skall studeras. I denna studie inkluderas inte översikter i resultatet. Stegen i en systematisk litteraturöversikt innefattar formulering av syfte samt forskningsfråga, litteratursökning, datautvärdering/analys och presentation av resultat.

Litteratursökning

Litteratursökningen utfördes med utgångspunkt från Polit och Beck (2012, s. 98-105) beskrivning av systematisk litteratursökning, samt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011, s.

67-91). Sökningen utfördes systematiskt i databaserna PsycINFO, AMED, Cinahl, PubMed, Scopus, PsycARTICLES samt web of science. Manuell sökning utfördes av artiklarnas referenslistor för att finna eventuella ytterligare relevanta artiklar passande mot syftet.

Ämnesord söktes i svenska Mesh samt i varje databas. PsycINFO var enda databasen med

(7)

mindfulness som ämnesord. I övriga databaser söktes på databasens föreslagna ord, vilket inte gav några relevanta artiklar. I sökningarna användes mindfulness, nurs, nurses, stress,* occupational stress, MBSR, burnout professional och attention. Sökningen började med att varje databas genomsöktes för varje enskilt ord därefter kombinerades sökorden med det booleska ordet AND. Trunkering=* har använts för att vidga sökningen och få med olika böjningar av ordet nurs (jfr Willman et al., 2011). Inklusionskriterier: hälso- och

sjukvårdspersonal och stress, mindfulness, vetenskapliga artiklar, skrivna på det svenska och engelska språket samt originallitteratur. Ingen årtalsbegränsning användes.

Litteratursökningen i PsycARTICLES och Web of science resulterade inte i några funna artiklar. Dessa sökningar har därför exkluderats från tabell 1 där övriga sökningar presenteras.

12 artiklar valdes därmed ut till kvalitetsgranskningen.

Tabell 1 Översikt av litteratursökning

PsycINFO 2013 03 03

Söknr *) Söktermer Antal ref Antal valda

1 MSH Mindfulness 1179

2 MSH Stress 58437

3 MSH Stress, occupational 8893

4 FT Nurs* 51168

5 AB 1 AND 2 AND 4 30

6 AB 1 AND 3 AND 4 4 2

AMED 2013 03 03

1 FT Mindfulness 156

2 MSH Stress 8874

3 FT Occupational stress 105

4 MSH Stress psychological l1900

5 FT Nurs* 14498

6 AB 1 AND 2 AND 5 11 1

7 AB 1 AND 3 AND 5

8 AB 1 AND 4 AND 5 7

(8)

Tabell 1 Översikt av litteratursökning, forts

Cinahl 2013 03 03

2 MSH Stress 60943

3 MSH Stress, occupational 7672

4 MSH Nurses 160880

5 FT Nurs* 552073

6 AB 1 AND 2 AND 4 22

7 AB 1 AND 3 AND 4 5

8 AB 1 AND 2 AND 5 44 3

9 AB 1 AND 3 AND 5 8 3

Scopus 2013 03 16

2 MSH Stress 1463393

4 FT Nurs 1046

5 FT Nurs* 629688

6 AB 1 AND 2 883

Search within results nurs 62 1

Pubmed 2013 03 03

2 MSH Stress 522544

4 MSH Nurses 172271

5 FT Nurs* 599699

6 MSH MBSR 184

7 MSH Burnout, professional 7065

8 MSH Stress psychological 102444

9 MSH Attention 261319

10 AB1 AND 8 AND 4 155

11 AB1 AND 7 AND 5 12

12 AB1 AND 3 AND 4 37

13 AB1 AND 3 AND 5 51

14 AB5 AND 6 23 1

15 AB9 AND 4 AND 7 8

16 AB9 AND 5 AND 7 12

______________________________________________________________________________________________

Totalt valda artiklar 11

_____________________________________________________________________________________________

* MSH—MeSH termer, Fritext (FT), Abstrakt (AB)

(9)

Kvalitetsgranskning

Artiklarna som överensstämde med syftet granskades i sin helhet utifrån granskningsprotokoll enligt Willman et al. (2011, s. 173-176) där bilaga H användes för den kvalitativa artikeln och bilaga G för de kvantitativa artiklarna. Enligt Willman et al. (2011) innebär kvalitetsbedömning att artiklarnas urval, syfte, metod, giltighet och etiskt resonemang värderas. Artiklar utan

dokumenterat etiskt tillstånd har inkluderats i studien efter noggrann granskning. Har andelen ja- svar övervägt har det resulterat i en högre kvalitetsbedömning. Betygsskalorna var låg, medel och hög. Granskningen gjordes först individuellt och sedan gemensamt med syfte att säkerställa bedömningarnas kvalitet genom författarnas samstämmighet. 12 artiklar kvalitetsgranskades varav en artikel exkluderades på grund av låg vetenskaplig kvalitet. Artiklarnas kvalitet presenteras i tabell 2.

Analys

Författarna använde Holopainen et al. (2008) som stöd för analys av artiklarna. De 11 insamlade artiklarnas resultat lästes upprepade gånger av författarna individuellt för att få en bild av

helheten. Understrykningar gjordes i texten samt, anteckningar i marginalen i respektive artikel

utifrån studiens syfte. Textenheter identifierades och extraherades ur artiklarnas resultat varefter

de kondenserades och organiserades efter likheter och skillnader. De kondenserade textenheterna

kategoriserades därefter i flera steg till likvärdigt innehåll under respektive område baserat på

studiens syfte. Avslutningsvis sammanställdes materialet under de tre områden, arbetsrelaterad

stress, medveten närvaro och psykisk hälsa. Översikt av artiklar ingående i analysen presenteras i

tabell 2.

(10)

Tabell 2 Översikt av artiklar ingående i analysen (n=11) Författare

år, land

Typ av studie

Deltagar e

Datainsamling / analys

Huvudfynd Kvalitet

Brady et al. (2012) USA

Kvantitativ N=16 Tvärsnittsstudie/

Sambandsmått/

frågeformulär med öppna frågor/tematisk innehållsanalys

MBSR reducerade deltagarnas (hälso-och sjukvårdspersonal) stress samt ökade deras medvetna närvaro.

Medel

Cohen- Katz et al.

(2005a) USA

Kvantitativ N=31 RCT-studie/

Sambandsmått, semistrukturerade frågeformulär

MBSR reducerade signifikant deltagarnas (sjuksköterskor) nivåer av emotionell utmattning samt reducerade övriga nivåer av burnout.

Signifikanta ökningar av medveten närvaro. Metoden föreslogs som användbar för sjuksköterskor och övrig hälso-och sjukvårdspersonal.

Medel

Cohen- Katz et al.

(2005b) USA

Kvalitativ N=25 RCT-studie, tematisk innehållsanalys, semistrukturerade intervjuer/fråge- formulär, sambandsmått.

MBSR visade positiva effekter hos deltagande sjuksköterskor på stressreduktion, ökad medveten närvaro, ökad förmåga att ta hand om sig själv-egenvård. Studien gav evidens för vikten av att vidare studera långtidseffekter av MBSR.

Medel

Geary et al. (2011) USA

sambandsmått

MBSR reducerade effektivt hälso-och

sjukvårdspersonalens stress samt ökade den andliga (spirituella) närvaron. Effekt kvarstod vid 1 års uppföljning.

Medel

Goodman et al.

(2012) USA

Kvantitativ N=93 Prospektiv

observationsstudie, tvärsnittsstudie/

sambandsmått

MBSR (pågående under 6 år) reducerade signifikant deltagarnas (hälso-och sjukvårdspersonal) skattning av utmattningssyndrom och mentalt välmående.

Medel

(11)

Tabell 2 Översikt av artiklar ingående i analysen (n=11), forts Författare

år, land

Typ av studie

Deltagar e

Datainsamling / analys

Huvudfynd Kvalitet

Mackenzie et al.

(2006) Canada

Kvantitativ Pilot

N=30 RCT-

studie/sambandsmått

Kortversion av MBSR reducerade signifikant nivåer av utmattning och

depersonalisering hos sjuksköterskor/under- sköterskor och ansågs ha potential som

stresshanteringsmetod.

Medel

Martin- Asuero et al. (2010) Spanien

sambandsmått

MBSR reducerade signifikant psykisk distress/ohälsa och ansågs vara en användbar stressintervention för hälso- sjukvårdspersonal.

Medel

Pengue (2009) USA

Kvantitativ N=61 Longitudinell-pre- posttest design Tvärsnittsstudie/

sambandsmått

MBSR ökade signifikant deltagarnas (sjuksköterskor) medvetna närvaro, empati och acceptans. Alla parametrar för utmattningssyndrom

reducerades signifikant.

Medel

Poulin et al. (2008) Canada

sambandsmått

MBSR gav signifikant reduktion hos sjuksköterskor avseende emotionell utmattning.

Medel

Pipe et al.

(2009) USA

Kvantitativ N=33 RCT-

studie/tvärsnittsstudie/

sambandsmått

Signifikant minskade stressrelaterade symtom hos sjuksköterskor i arbetsledande position. Resultatet ansågs stödja effektiviteten hos en 4 v MBSR intervention för sjuksköterskor oavsett klinisk eller arbetsledande position.

Hög

Shapiro et al. (2005)

Kvantitativ N=38 Prospektiv, RCT- pilotstudie/tvärsnittsstu

Signifikant reducering hos hälso-och sjukvårdspersonal

Medel

(12)

Resultat

Resultatet baserades på 11 artiklar varav 10 var kvantitativa och en var kvalitativ. Resultatet visar att mindfulness-intervention har effekt vid arbetsrelaterad stress, medveten närvaro och psykisk hälsa. Resultatet presenteras under dessa områden nedan. Sammantaget visar resultatet enligt ett flertal studier (Cohen-Katz, Wiley, Capuano, Baker, Deitrick & Shapiro, 2005b; Martin-Asuero

& Garcia-Banda, 2010; Poulin, Mackenzie, Soloway & Karayolas, 2008) att för att mindfulness- interventionen ska vara effektiv förutsätts regelbunden utövning.

Arbetsrelaterad stress

I ett flertal studier (Brady, O’Connor, Burgermeister & Hanson, 2012; Geary & Rosenthal, 2011;

Martin-Asuero & Garcia-Banda, 2010; Pipe, Bortz, Dueck, Pendergast, Buchda & Summers, 2009; Shapiro, Astin, Bishop & Cordova, 2005) hade självskattad stress före och efter

intervention mätts. En signifikant reduktion av stress framkom liksom också en bibehållen effekt eller till och med förbättring veckor och månader efter mindfulness-intervention. Tre studier (Brady et al., 2012; Pipe et al., 2009; Shapiro et al., 2005) påvisade signifikant reduktion av självskattad stress efter mindfulness-intervention. De visade också på ett samband mellan reduktion av upplevd stress och ökat självomhändertagande. Geary och Rosenthal (2011) påvisade signifikanta resultat avseende stress reduktion, direkt efter avslutad intervention. De redovisade ytterligare stressreduktion vid mätning 1 år efter intervention. Martin-Asuero och Garcia-Banda (2010) fann en reduktion av stress efter intervention, men inte tillräcklig för signifikans. Vid mätning 3 månader efter avslutad intervention sågs ytterligare reduktion i upplevd stress, dock inte tillräckligt för att uppnå signifikans.

Medveten närvaro

Flera studier (Cohen-Katz, Wiley, Capuano, Baker & Shapiro, 2005a; Cohen-Katz et al., 2005b;

Pengue, 2009) beskrev en signifikant ökad medveten närvaro efter mindfulness-intervention.

Brady et al., (2012) påvisade signifikant ökad medveten närvaro efter avslutad intervention på bara 4 veckor. Mackenzie, Poulin och Seidman-Carlson (2006) fann signifikanta resultat för ökad avslappning efter intervention, likväl som Poulin et al. (2008). Båda dessa studier hade en

intervention på 4 veckor. Cohen-Katz et al. (2005b) samt Pengue (2009) beskrev de första

veckorna av interventionen med en ökad känsla av lugn och frid, som kunde jämställas med ökad

(13)

avslappning. Shapiro et al., (2005) fann signifikant förbättring av deltagarnas självkänsla efter 8 veckors intervention. Ökad självkänsla korrelerade med sänkt självskattad stress, men ingen korrelation sågs mellan ökad självkänsla och ökad nöjdhet med livet. Cohen-Katz (2005a) samt Pengue (2009) fann ökad självmedkänsla efter avslutad intervention. Pengue (2009) fann också efter intervention en ökad empatisk förmåga, som korrelerade med självkänsla samt upplevelsen av lugn och frid. Martin-Asuero och Garcia-Banda (2010) fann att medveten närvaro är korrelerat till hur vi återhämtar oss vid vila och ledighet. De personer som skattade högre på naturlig

medveten närvaro efter intervention, var de personer som också återhämtade sig bäst vid

vila/ledighet. Två studier (Geary & Rosenthal, 2011; Pengue, 2009) fann signifikanta resultat på ökad spiritualism efter avslutad intervention. Ett år efter intervention fann Geary och Rosenthal (2011) signifikant förbättring jämfört mot resultat direkt efter avslutad intervention. Detta betyder att resultatet var stabilt 1 år efter avslutad intervention. I en studie av Cohen-Katz et al, (2005b) beskrev deltagare hur de upplevde ökad närvaro i relationer med andra, utan att bli reaktiv eller defensiv.

Psykisk hälsa

Allmän psykisk hälsa fann Geary och Rosenthal (2011) signifikant förbättrad direkt efter

mindfulness-intervention. Förbättringen hade förstärkts vid mätning ett år senare. Cohen-Katz et al. (2005a) och Shapiro et al. (2005) kunde dock inte påvisa signifikant förbättring av allmän psykisk hälsa efter intervention. Martin-Asuero och Garcia-Banda (2010) mätte distress, översatt till psykisk påfrestning. De kunde redovisa en signifikant förbättring mätt direkt efter

intervention, resultatet låg stabilt vid uppföljning några månader senare. Pipe et al. (2009)

påvisade signifikant reduktion av ångest efter intervention. Negativa känslor, såsom oro och

ångest rapporterade Martin-Asuero och Garcia-Banda (2010) signifikant förbättrade efter

(14)

dimensionerna. Samma resultat kom Cohen-Katz et al. (2005a) fram till. De utförde ytterligare mätning efter 3 månader efter avslutad intervention, med ytterligare signifikant förbättring på alla tre dimensionerna. Mackenzie et al. (2006) samt Poulin et al. (2008) fann att efter intervention hade gruppen som skattade sämre vid studiens start hämtat upp sina resultat, så de skattade jämbördigt mot kontrollgruppen. Signifikanta resultat framkom på emotionell trötthet samt depersonalisering. Brady et al. (2012) fann däremot ingen signifikant förbättring på någon av de tre dimensionerna efter intervention, endast en trend mot förbättring på dimensionen personlig nöjdhet. Tre studier (Brady et al., 2012; Pengue, 2009; Shapiro et al., 2005) fann ingen

signifikant förbättring på dessa dimensioner. Poulin et al. (2008) påvisade signifikant förbättring för nöjdhet med livet efter intervention, detsamma som Mackenzie et al. (2006). Motsatta resultat redovisade Shapiro et al. (2005), som inte fann signifikans för ökad nöjdhet med livet efter intervention. Pengue (2009) har funnit signifikanta resultat för förbättrad nöjdhet med arbete, medan Mackenzie et al. (2006) inte funnit signifikans.

Diskussion

Syftet med denna systematiska integrerade litteraturöversikt var att undersöka effekten av mindfulness som intervention på arbetsrelaterad stress, medveten närvaro, och psykisk hälsa hos hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visade att mindfulness-intervention har god effekt på arbetsrelaterad stress och medveten närvaro. Mindfulness reducerade arbetsrelaterad stress och ökade den medvetna närvaron. För den psykiska hälsan framkom goda effekter för ångestreduktion, det övriga resultatet visade ingen tydlig samstämmighet i funna effekter.

Resultatet i denna litteraturöversikt visade att mindfulness-intervention reducerade

arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdspersonal. Detta resultat styrks av Warneckes (2011)

studie där signifikans framkom för stressreduktion för läkarstudenter. Warnecke (2011) menar att

interventionen är enkel att utföra och drar slutsatsen att det är en effektiv metod för att reducera

stress. Även Kang, Choi & Ryu (2009) fann signifikant effekt avseende stressreduktion hos

deltagande sjuksköterskestudenter, vilket är i likhet med denna litteraturstudies resultat där det

framkom att mindfulness-intervention reducerade stress efter avslutad intervention, samt att vid

långtidsuppföljning framkom ytterligare stressreduktion. Johnston, Jones, McCann och McKee

(2013) menar att sjusköterskor är en yrkesgrupp utsatt för stress, vilket negativt kan påverka

deras hälsa och arbetsförmåga. Om individen utsätts för långvarig stress kan det leda till ökad

(15)

risk för ohälsa. Den biologiska stressresponsen, som har varit viktigt för människans överlevnad, leder i dagens moderna samhälle till mer skada än nytta (Lundberg, 2005). Med ökad stress medföljer ökade cortisolnivåer, vilket ökar risken för fysiska hälsoproblem såsom bukfetma, insulinresistens, förhöjda blodfettvärden, förhöjt blodtryck samt ökad risk för metabolt syndrom (Wärhborg, 2009). Mindfulness-intervention kan via sin stressreducerande effekt, positivt påverka hälsan hos hälso- och sjukvårdspersonal genom reducering av exempelvis cortisol och blodtrycksnivåer. Nyklícek, Mommersteeg, Van Beugen, Van Boxtel och Ramakers (2013) har i sin studie påvisat reduktion av blodtrycksnivåer och blodtrycksreaktivitet vid stress efter

mindfulness-intervention.

I denna litteraturöversikts resultat framkom ett samband mellan reduktion av stress och ökat självomhändertagande. Detta kan bidra till att hälso- och sjukvårdspersonals förmåga till att ta hand om sin egen hälsa ökar. Med ökad insikt och förmåga till egenvård torde risken minska för stressrelaterad ohälsa. Detta resonemang styrks av resultatet från en studie av Nilsson, Klaesson och Nyberg (2001) där framkom reduktion av flera kardiovaskulära riskfaktorer, samt

normalisering av kortisolnivåer efter deltagande i ett egenvårdsprogram med fokus på

hälsovårdande interventioner. I flertalet studier (Brand, Holsboer-Traschler, Naranjo & Schmidt, 2012; Ginty, Phillips, Roseboom, Carroll & Derooij, 2012; Metzenthin, Helfricht, Loerbroks, Terris & Haug, 2009) framkommer att det finns evidens för kopplingen mellan cardiovaskulära reaktioner, cortisolpåslag och akut stress. Enligt Matousek et al. (2010) visar litteraturen

varierande resultat angående mindfulness-interventionens effekt på cortisolnivåer, detta kan

delvis härröras till beskrivna svårigheter med mätningarna, bland annat dess känslighet för intag

av mat och dryck samt vid vilken tid på dygnet mätningen utförs. Metoden behöver vara så

specifik för att data ska nå hög trovärdighet. Då det biologiska stressresponsen inte enbart

(16)

Resultatet i denna litteraturöversikt visade att mindfulness-intervention ökar den medvetna närvaron. Enligt Newsome et al. (2012) ökade självkänslan hos hälso- och sjukvårdsstudenter efter mindfulness-intervention. De fann också att förbättringen låg stabil vid en

månadsuppföljning efter avslutad intervention. Cohen-Katz et al. (2004) har funnit att självkänslan stärks av ökad medveten närvaro, genom att självförtroendet ökar då individen upptäcker att denne klarar att hantera svåra känslor. Även Leggett (2011) visade att den medvetna närvaron ökade hos sjuksköterskestudenter efter mindfulness-intervention samt att självkänslan förbättrades. Sänkt medveten närvaro (mindlessness) däremot hade ett tydligt samband med sänkt självtillit. I denna litteratursöversikts resultat framkom att ökad medveten närvaro stärker självmedkänsla. Cohen-Katz et al. (2004) har funnit att genom stärkt

självmedkänsla, ökar individens förmåga att vara mindre självkritisk och mer förlåtande. På grund av samvetsstress åsidosätter hälso- och sjukvårdpersonal sina egna behov till förmån för patienternas behov. Maslach (2003) poängterar vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal prioriterar sig själva genom aktiva handlingar för att tillgodose sina behov, i syfte att

förebygga ohälsa. Att vårda kräver en närvaro i nuet, att kunna möta patienten se och höra vad denne uttrycker, vad den vill ha hjälp med och hur den önskar bli hjälpt. En vårdare behöver vara lyhörd för det patienten säger verbalt men även lyhördhet för den icke verbala

kommunikationen (Johansson, Oléni & Fridlund, 2002). Ett vårdande möte, är ett möte i nuet mellan patient och vårdare, i denna kärna skapas en interaktion som leder till en vårdprocess.

För att denna vårdande relation ska uppnås behöver personalen tid med patienten, att samtalet/interaktionen får fortskrida utan ständiga avbrott. En process utan egentlig relation består då bara av utförandet av uppgifter (Eriksson, 2000). I denna studies resultat framkom att i och med ökad medveten närvaro med hjälp av mindfulness som intervention ökade också hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga till att känna empati, lugn och frid. Praissman (2008) menar att effekterna av mindfulness som intervention möjliggör en god omvårdnad genom förbättrad interaktion mellan vårdare och patient.

För den psykiska hälsan framkom i denna litteraturöversikt resultat goda effekter för

ångestreduktion. När stressen når allvarligare karaktär förefaller annan typ av intervention

nödvändig, menar Schückher (2011). Vad gäller resultat för effekt på ångesttillstånd beskriver

Schückher (2011) att få och små studier är gjorda och menar därför att effekten av mindfulness-

(17)

intervention inte går utvärdera. Andra studier (Beddoe & Murphy; 2004; Kang et al., 2008;

Shapiro, Schwartz & Bonner, 1998) har dock visat en reduktion av ångest hos hälso- och sjukvårdsstudenter med hjälp av mindfulness-intervention. Gustavsson, Persson, Eriksson, Norberg och Strandberg (2009) påvisade att ångest tillsammans med låg öppenhet för förändring är en starkt bidragande riskfaktor för utvecklandet av utmattningssyndrom. Därför anses det vara av vikt att finna strategier för att reducera ångest hos hälso- och sjukvårdspersonal (Routsalainen, Serra, Marine & Verbeek, 2008).

Resultatet i denna litteraturöversikt visar en svag signifikant effekt av mindfulness som

intervention vid depression. Att leva med depression påverkar individens relationer till sig själv och till andra, som i sin tur leder till negativ syn på livet (Iacovides, Fountoulakis & Kaprinis, 2003). Leggett (2011) menar att det finns en preventiv effekt för utvecklandet av depression efter mindfulness-intervention genom dess positiva effekt på självkänslan. I motsatt till tidigare

resultat fann Shapiro et al. (1998) signifikant förbättring i depression efter mindfulness-

intervention. Resultatet för utmattningssyndrom är också tvetydigt med resultat som talar för en signifikant effekt av mindfulness-intervention, men även resultat som påvisar motsatsen. Detta kan tyda på att mindfulness-intervention inte har någon större effekt då symtomen blivit av allvarligare karaktär. Visst stöd finns för att depressioner med symtom på störd dygnsrytm, viktnedgång och stark ångest ofta inte svarar på enbart psykoterapeutisk behandling. I dessa fall behövs oftast läkemedel eller electroconvulsive therapy (ECT), (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2004 ).

Metoddiskussion

För att diskutera trovärdigheten i denna litteraturöversikt, har författarna använt sig av begreppen

pålitlighet, bekräftbarhet samt överförbarhet (Holloway & Wheeler, 2010, s. 301-303; Polit &

(18)

denna litteraturstudie och behöver tas i beaktande om eventuella slutsatser dras utifrån resultatet.

Alla skattningsformulär som användes i resultatstudierna är utformade, för att i första hand skatta ut sjukdomstillstånd. Detta kan vara en förklaring till varför de inte givit signifikans för de målgrupper som valts ut till detta arbete då dessa är friska individer. Artiklar av låg kvalitet exkluderades vilket stärker denna studies pålitlighet.

Författarna har med syfte att bibehålla hög trovärdighet genom hela arbetet, valt att tydligt beskriva hela arbetsprocessen med text och tabeller. Författarna har använt etablerade mallar för att bedöma artiklarnas kvalitet. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes av båda författarna enskilt och sedan gemensamt tills samförstånd uppnåddes, detta för ökad pålitlighet. För att fynden i en studie ska kunna anses pålitliga, måste de vara korrekta och konsekventa och läsaren ska kunna följa forskarprocessen och hur forskarens nått fram till studiens slutsats (Holloway &

Wheeler, 2010, s. 302-303; Polit & Beck, 2004, s. 434-435). En svaghet är den bristande

erfarenhet författarna har av att genomföra systematiska litteraturöversikter, samt den begränsade tid som kunde avsättas vilket kan ha påverkat resultatet. Under arbetsprocessens gång granskades arbetet av andra studenter, handledare samt andra lärare med syfte att säkerställa kvalitet. Den finns ingen optimal svensk översättning av den engelska termen mindfulness, vanligtvis används medveten närvaro. Mindfulness som ämnesord saknades i flertalet databaser, förslag såsom sinnesfrid gavs. Författarna valde att konsekvent använda termen mindfulness. Den otydlighet som finns kring termen, kan ha haft som konsekvens att artiklar förbisetts under

databassökningarna.

Bekräftbarhet uppnås om läsaren kan spåra forskarens originalkällor, detta förutsätter total öppenhet från forskaren (Holloway & Wheeler, 2010, s. 303; Polit & Beck, 2004, s. 435).

Författarna redovisade tydligt litteratursökningen med text samt tabell, detta för att möjliggöra

upprepning och spårning av data med syfte att uppnå bekräftbarhet. Referenserna formulerades

utifrån universitetets vedertagna mall, detta också för att möjliggöra spårning till källan samt och

upprepning av data. Med överförbarhet avses att resultat funna i en kontext kan överföras till en

annan Holloway & Wheeler, 2010, s. 303; Polit & Beck, 2004, s. 435-436). Författarna valde för

att öka resultatets överförbarhet till hälso-och sjukvården att inte inkludera studentartiklar i

arbetet. Valet att inte inkludera studenter hade som konsekvens att antalet resultatartiklar

(19)

reducerades påtagligt. För att öka överförbarheten valde författarna ändå att exkludera studentartiklarna.

Slutsats

Anställda inom hälso- och sjukvården arbetar idag i verksamheter med höga krav på besparingar och effektiviseringar, samtidigt som det finns en stark vilja att hjälpa patienterna. Dessa faktorer går inte alltid att förena och kan leda till ökad risk för stressrelaterad ohälsa. Vi menar att det behöver erbjudas hälso- och sjukvårdspersonal olika stresshanteringstrategier för att reducera den arbetsrelaterade stressen.

Resultatet i denna litteraturöversikt visar att mindfulness-intervention ökar den medvetna

närvaron vilket reducerar den arbetsrelaterade stressen. Mindfulness-intervention är tidskrävande och för att den redan hårt tidspressade personalen ska ges möjlighet att utföra interventionen behöver åtgärder vidtas. Vi föreslår att arbetsgivaren erbjuder praktiska lösningar för hur

tidsaspekten kan lösas; till exempel genom uttag av friskvårdstid som kan delas på två tillfällen à 30 minuter per vecka, eller att erbjuda flextid/kompensationsledigt för intervention på ledig tid med fördel i anslutning till arbetsdagens slut.

Möjligen kan mindfulness-intervention genom att reducera stress hos hälso- och

sjukvårdspersonalen ha en preventiv effekt för insjuknande i fysisk- och psykisk ohälsa. Detta är

något som författarna till denna studie föreslår som område för vidare forskning.

(20)

Referenser

Artiklar som inkluderats i resultatet är markerade med asterisk (*)

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Beddoe, A., & Murphy, S. (2004). Does mindfulness decrease stress and foster empathy among nursing students? Journal of Nursing Education, 43(7), 305-312.

Brady, S., O'Connor, N., Burgermeister, D., & Hanson, P. (2012). The impact of Mindfulness Meditation in promoting a culture of safety on an acute psychiatric unit. Perspectives in*

Psychiatric Care, 48(3), 129-137.

Brand, S., Holsboer-Trachsler, E., Naranjo, J. R., & Schmidt, S. (2012). Influence of mindfulness practice on cortisol and sleep in long-term and short-term meditators’. Neuropsychobiology, 65(3), 109-118.

Brown, K. W., & Ryan, R. M. (2003). The benefits of being present: Mindfulness and its role in psychological well-being. Journal of Personality and Social Psychology, 84(4), 822-848.

Brown, K. W., Ryan, R. M., & Creswell, J. D. (2007). Mindfulness: Theoretical foundations and evidence for its salutary effects. Psychological Inquiry, 18(4), 211-237.

Cohen-Katz, J., Wiley, S., Capuano, T., Baker, D., & Shapiro, S. (2004). The effects of mindfulness-based stress reduction on nurse stress and burnout: a quantitative and qualitative study. Holistic Nursing Practice, 18(6), 302-308.

* Cohen-Katz, J., Wiley, S., Capuano, T., Baker, D., & Shapiro, S. (2005a). The effects of mindfulness-based stress reduction on nurse stress and burnout, part II: a quantitative and qualitative study. Holistic Nursing Practice, 19(1), 26-35.

* Cohen-Katz, J., Wiley, S., Capuano, T., Baker, D., Deitrick, L., & Shapiro, S. (2005b). The effects of mindfulness-based stress reduction on nurse stress and burnout, part III: a qualitative and quantitative study. Holistic Nursing Practice, 19(2), 78-86.

Erickson, H., Tomlin, E., & Swain, M. (2002). Modeling and role-modeling: A theory and paradigm for nursing. Cedar Park, TX: est. Co.

Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen (4 uppl.). Stockholm: Liber AB

* Geary, C., & Rosenthal, S. L. (2011). Sustained impact of MBSR on stress, well-being, and

daily spiritual experiences for 1 year in academic health care employees. Journal of Alternative

and Complementary Medicine, 17(10), 939-944.

(21)

Ginty, A. T., Phillips, A. C., Roseboom, T. J., Carroll, D., & Derooij, S. R. (2012).

Cardiovascular and cortisol reactions to acute psychological stress and cognitive ability in the dutch famine birth cohort study. Psychophysiology, 49(3), 391-400.

Glasberg, A. L., Eriksson, S., & Norberg, A. (2008). Factors associates with ‘stress of conscience’ in healthcare. Scandinavian Journal of Caring Science, 22(2): 249-58.

* Goodman, M. J., & Schorling, J. B. (2012). A mindfulness course decreases burnout and improves well-being among healthcare providers. International Journal of Psychiatry in Medicine, 43(2), 119-128.

Gustafsson, G., Persson, B., Eriksson, S., Norberg, A., & Strandberg, G. (2009). Personality traits among burnt out and non-burnt out health-care personnel at the same workplaces: A pilot study.

International Journal of Mental Health Nursing, 18(5), 336-348.

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative Research in Nursing and Healthcare (3rd ed).

Oxford: Wiley-Blackwell.

Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review – a method for nursing research. Nurse Researcher, 16, 72-83.

Iacovides, A., Fountoulakis, K. N., Kaprinis, S., & Kaprinis, G. (2003). The relationship between job stress, burnout and clinical depression. Journal of Affective Disorders, 75(3), 209-221.

Johansson, P., Oléni, M. & Fridlund, B. (2002). Patient satisfaction with nursing care in the context of health care: a literature study. Scandinavian Journal of Caring Science, 16(4), 337–

344. Johnston, D.W., Jones, M.C., Charles, K., McCann, S.K., & McKee, L. (2013). Stress in nurses:

Stress-Related affect and its determinants examined over the nursing day. Annals of Behavioral Medicine 45(3), 348-356.

Kabat-Zinn, J. (1994). Vart du än går är du där- medveten närvaro i vardagen. Stockholm: Natur och Kultur.

Kang, Y., Choi, S., & Ryu, E. (2009). The effectiveness of a stress coping program based on

(22)

* Mackenzie, C., Poulin, P., & Seidman-Carlson, R. (2006). A brief mindfulness-based stress reduction intervention for nurses and nurse aides. Applied Nursing Research, 19(2), 105-109.

Maslach, C. (2003) Burnout, the cost of caring. Cambridge: Malor Books.

* Martín-Asuero, A., & García-Banda, G. (2010). The mindfulness-based stress reduction program (MBSR) reduces stress-related psychological distress in healthcare professionals. The Spanish Journal of Psychology, 13(2), 897-905.

Marzuq, N., & Drach-Zahavy, A. (2012). Recovery during a short period of respite: The interactive roles of mindfulness and respite experiences. Work & Stress, 26(2), 175-194.

Matousek, R., Dobkin, P., & Pruessner, J. (2010). Cortisol as a marker for improvement in

mindfulness-based stress reduction. Complementary Therapies in Clinical Practice, 16(1), 13-19.

Mc Vicar, A. (2003). Workplace stress in nursing: a literature review. Journal of Advanced Nursing, 44(6), 633-642.

Metzenthin, P., Helfricht, S., Loerbroks, A., Terris, D. D., Haug, H. J., Subramanian, S. V., &

Fischer, J. E. (2009). A one-item subjective work stress assessment tool is associated with cortisol secretion levels in critical care nurses. Preventive Medicine: an International Journal Devoted to Practice and Theory, 48(5), 462-466.

Newsome, S., Waldo, M., & Gruszka, C. (2012). Mindfulness group work: preventing stress and increasing self-compassion among helping professionals in training. Journal for Specialists In Group Work, 37(4), 297-311.

Nilsonne, Å. (2009). Mindfulness i hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur.

Nyklícek, I., Mommersteeg, P. M. C., Van Beugen, S., Ramakers, C., & Van Boxtel, G. J.

(2013). Mindfulness-based stress reduction and physiological activity during acute stress: A randomized controlled trial. Health Psychology. Advance online publication.

*Penque, S. (2009). Mindfulness based stress reduction effects on registred nurses.

Peterson, U., Demerouti, E., Bergström, G., Samuelsson, M., Åsberg, M., & Nygren, A. (2008).

Burnout and physical and mental health among Swedish healthcare workers. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 84-95.

* Pipe, T., Bortz, J., Dueck, A., Pendergast, D., Buchda, V., & Summers, J. (2009). Nurse leader mindfulness meditation program for stress management: a randomized controlled trial. Journal of Nursing Administration, 39(3), 130-137.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing practice (9rd ed). Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins, Wolters Kluwer business.

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2004). Nursing Research. Principles and Methods (7rd ed).

Philadelphia: Lippincot Williams & Wilkins.

(23)

* Poulin, P., Mackenzie, C., Soloway, G., & Karayolas, E. (2008). Mindfulness training as an evidenced-based approach to reducing stress and promoting well-being among human services professionals. International Journal of Health Promotion & Education, 46(2), 72-80.

Praissman, S. (2008). Mindfulness-based stress reduction: A literature review and clinician's guide. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 20(4), 212-6.

Routsalainen, J., Serra, C., Marine, A., & Verbeek, J. (2008). Systematic review of interventions for reducing occupational stress in health care workers. Scandinavian Journal of Work,

Environment & Health, 34(3), 169-178.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2004). Behandling av depressionssjukdomar: En systematisk litteraturöversikt Vol.3. (SBU-rapport, 166:3). Stockholm; Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Schenström, O. (2007). Mindfulness i vardagen-vägar till medveten närvaro. Stockholm: Viva förlag.

Schulz, M., Damkröger, A., Voltmer, E., Löwe, B., Dressen, M., Ward, M., & Wingenfeld, K.

(2011). Work-related behavior and experience pattern in nurses: impact on physical and mental health. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(5), 441-417.

Schückher, F. (2011). Måttligt starkt stöd för mindfulness baserade terapier. Läkartidningen, 108 (41), 2020-3.

* Shapiro, S. L., Astin, J. A., Bishop, S. R., & Cordova, M. (2005). Mindfulness-based stress reduction for health care professionals: Results from a randomized trial. International Journal of Stress Management, 12(2), 164-176.

Shapiro, S. L., Schwartz, G. E., & Bonner, G. (1998). Effects of mindfulness-based stress reduction on medical and premedical students. Journal of Behavioral Medicine, 21(6), 581-599.

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Västerås: Edita Västra Aros.

Warnecke, E., Quinn, S., Ogden, K., Towle, N., & Nelson, M. (2011). A randomised controlled

trial of the effects of mindfulness practice on medical student stress levels. Medical Education,

(24)