• No results found

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel"

Copied!
120
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne

2010

- statusklassning samt en studie av kopplingen

mellan deformerade skal och förekomst av

(2)

Titel: Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 – statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel

Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne län

Författare: Marie Eriksson och Amelie Jarlman

(Länsstyrelsen i Skåne län och Jarlman Konsult AB)

Redaktör: Marie Eriksson

Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 skane@lansstyrelsen.se

Copyright: Innehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa.

Bilder får ej kopieras utan respektive fotografs tillstånd. Samtliga foton av kiselalger (ljusmikroskop, 1000x förstoring med interferenskontrast) samt foton på övrig makroskopisk påväxt (bilaga 3) är tagna av Amelie Jarlman. Övriga foton i rapporten är tagna av Marie Eriksson, Länsstyrelsen i Skåne län.

Upplaga: 75 ex

ISBN: 978-91-86533-42-7

Länsstyrelserapport: 2011:5

Layout: Länsstyrelsen i Skåne län

Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län

Årtal 2011

Omslagsbild: Framsidans foto visar Cymatopleura elliptica, en förhållandevis stor art som påträffas i mer eller mindre näringsrika vatten, som noterades i Råån

Nyckelord: Kiselalger, påväxt, statusklass, IPS, %PT, TDI, ACID, deformerade, kiselalgsskal, bekämpningsmedel, toxindex, Skåne, vattendrag

(3)

Förord

Under hösten 2010 genomfördes kiselalgsundersökningar på sammanlagt 26 lokaler i skånska vattendrag. Av dessa undersöktes 14 lokaler i Helgeåns och Skräbeåns vattensystem, som en fortsättning på tidigare års screeningverksamhet. Inom screeningen ska valet av lokaler spegla den samlade påverkan på vattendraget från de övre delarna av delavrinningsområdet samt skillnaden i påverkan i den övre och nedre delen av vattendraget. Inom den tidigare screeningen 2008 och 2009 noterades en hög andel deformerade kiselalgsskal på ett par lokaler. Någon form av påverkan, framförallt bekämpningsmedel, misstänktes orsaka detta eftersom lokalerna låg i anslutning till fruktodling respektive i intensivt jordbrukslandskap. Därför har övriga 12 lokaler i undersökningen 2010 samordnats med ett pågående bekämpningsmedelsprojekt för att se om bekämpningsmedel kan vara orsaken till deformerade kiselalgsskal.

Kiselalgsundersökningen genomfördes på samma lokaler som bekämpningsmedels- undersökningen, där urvalet av lokaler baserades på en hög andel jordbruksmark i tillrinningsområdet. Den skånska undersökningen samt urvalet av vattendrag och lokaler har samordnats med andra program (Nationell miljöövervakning och Samordnad recipientkontroll, SRK), där kiselalgsundersökningar genomförs under 2010.

Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska alger som går under samlingsnamnet påväxt, eftersom de sitter fast på bland annat stenar och vattenväxter.

Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättningen speglar därför vattnets kvalitet.

Huvudsyftet med undersökningen är att bestämma statusen för den biologiska kvalitets- faktorn kiselalger och därmed få en säkrare bestämning av den Ekologiska statusen. Ett annat syfte är att se om det finns en koppling mellan deformerade kiselalgsskal och förekomsten av bekämpningsmedel. Resultaten kommer därutöver att användas för avstämning mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”,

”Bara naturlig försurning” och ”Biologisk mångfald”.

Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfört

kiselalgsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet utfördes 8 - 26

september 2010 av Marie Eriksson och Vibeke Lirås (Länsstyrelsen i Skåne län). Amelie

Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av kiselalgerna samt skrivit huvuddelen av

(4)
(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 7

Bakgrund... 9

Metodik... 11

Provtagning ... 11

Analys och utvärdering ... 15

Resultat ... 19

IPS och statusklassning... 19

ACID och surhetsklassning... 22

Arter och diversitet... 25

Deformerade skal och bekämpningsmedelspåverkan ... 26

Referenser... 34 Bilaga 1 - Artlistor

Bilaga 2 - Kort rapport för varje provtagningslokal Kävlingeån

Humlebäcken Kölebäcken Görslövsån Råån Välabäcken

Önnerupsbäcken, golfbanan Gessiebäcken

Tuvebäcken

(6)

Vinnö å, Lommarp

Almaån, nära utflödet i Helge å Almaån, nedströms Finjasjön Hovdalaån

Tormestorpsån Vieån

Lillån

Holjeån, Näsum

Holjeån, Ljungryda-Östafors Byaån

Bilaga 3 – Övriga noteringar om lokalerna

Bilaga 4 – Statusbedömning samt andel deformerade skal per lokal Bilaga 5 – Bekämpningsmedel och deformerade skal

Bilaga 6 - Flodområde, lokalkoordinater, EU-id vattenförekomst och EU-id övrigt vatten

Bilaga 7 - Karta för varje provtagningslokal

(7)

Sammanfattning

Fyra av de 26 undersökta vattendragslokalerna år 2010 bedömdes tillhöra klass 1, hög status, nämligen Holjeån vid Ljungryda-Östafors, Holjeån vid Näsum, Vieån samt Lillån (Visseltofta). Den sistnämnda klassades dock som sur (se nedan).

Byaån, Hovdalaån, Mjöån i Åbjär, Almaån nära utflödet i Helge å, Önnerupsbäcken (se nedan), Vinnö å i Lommarp, Tuvebäcken, Vramsån i Årröd och Tormestorpsån hamnade i klass 2, god status. Alla utom Byaån, Hovdalaån och Mjöån i Åbjär befann sig emellertid i den nedre delen av klassintervallet.

Framförallt Tuvebäcken, Vramsån i Årröd och Tormestorpsån kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 3, måttlig status. Önnerupsbäcken hade ett mycket lågt antal räknade arter och mycket låg diversitet, vilket tyder på någon annan form av störning. Troligen beror detta på att tillgången på växtsubstrat var dålig med alltför unga växter på lokalen. En tidigare undersökning något högre uppströms i Önnerupsbäcken visade måttlig status, vilket är mer rimligt.

Elva vattendragslokaler tillhörde klass 3, måttlig status: Vramsån i Köpinge, Välabäcken, Tommarpsån i Smedstorp, Tommarpsån i Järrestad, Mjöån uppströms utflödet i Helge å, Almaån nedströms Finjasjön, Gessiebäcken, Kävlingeån, Råån, Vinnö å i Karpalund och Kölebäcken. Av dessa hade Vramsån i Köpinge och Välabäcken indexvärden mycket nära gränsen mot klass 2, god status, och Vramsån i Köpinge kan sägas befinna sig i gränslandet mellan god och måttlig status. I Välabäcken var emellertid stödparametern TDI (andelen näringskrävande kiselalger) mycket hög, vilket stärker bedömningen måttlig status. Råån, Vinnö å i Karpalund och Kölebäcken hade indexvärden i den nedre delen av klassintervallet. Framförallt de två sistnämnda kan, p.g.a. hög respektive mycket hög andel föroreningstoleranta arter (%PT), sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status.

Görslövsån och Humlebäcken hade de lägsta IPS-indexen i undersökningen 2010

och tillhörde klass 4, otillfredsställande status. I Görslövsån utgjordes en stor del

av kiselalgssamhället av brackvattensarter, vilket visar att inflöde av vatten från

Skälderviken sker på lokalen.

(8)

analyserats. Erfarenheter från andra undersökningar har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex.

bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Inga gränser för påverkan/icke-påverkan finns i dagsläget framtagna för Sverige, men förekomst av mer än 1 % deformerade skal visar troligen någon form av påverkan. 1-2 % deformerade skal noterades i Kävlingeån, Kölebäcken, Tommarpsån i Järrestad, Tommarpsån i Smedstorp, Almaån nära utflödet i Helge å, Hovdalaån, Vieån och Byaån. I Råån, Välabäcken, Gessiebäcken och Mjöån i Åbjär förekom 2-5 % deformerade skal, medan störst andel (5,9 %) missbildade skal påträffades i Tuvebäcken.

I undersökningen av kopplingen mellan deformerade skal och bekämpnings- medelsförekomsten i 8 (egentligen 12) av lokalerna i vattendrag med hög jordbrukspåverkan, är materialet alltför litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Resultaten indikerar trots det att bekämpningsmedel kan vara en av huvudorsakerna till den förhöjda andelen deformerade kiselalgsskal på de undersökta lokalerna. Däremot fanns ingen direkt koppling mellan andelen deformerade skal och statusen för kvalitetsfaktorn kiselalger, vilket var förväntat eftersom IPS-indexet endast är framtaget för att visa allmän närings- och föroreningspåverkan.

Andelen deformerade skal verkar framförallt hänga samman med den sammanlagda halten bekämpningsmedel och därefter antalet substanser som påträffats på lokalen. Tidsmässigt verkar andelen deformerade skal framförallt spegla bekämpningsmedelsförekomsten de två till tre månaderna närmast före kiselalgsprovtagningen. Den sammanlagda giftigheten enligt toxindexet förklarar inte i lika hög grad förekomsten av deformerade skal, vilket i sin tur kan bero på att ingen hänsyn har tagits till en eventuell ”cocktaileffekt”.

I den mer omfattande utvärderingen av kiselalger och miljögiftspåverkan som

kommer att genomföras av flera län under 2011 behöver fler studier göras. Helst

bör både kiselalgsprov och vattenprov för bekämpningsmedelsanalys tas varje

månad under perioden maj till september. Av kostnadsskäl är detta kanske inte

möjligt men då bör kiselalgsprov tas i september och vattenprov för

bekämpningsmedel varje månad från åtminstone juli till september. I projektet bör

möjligheten att utveckla ett kiselalgsindex med avseende på gifter – i likhet med

surhetsindexet – undersökas.

(9)

Bakgrund

Jarlman Konsult AB har på uppdrag av Länsstyrelsen undersökt kiselalger på 26 lokaler i vattendrag i Skåne län år 2010 (14 st. inom Regional miljöövervakning – screening samt 12 st. inom Regional miljöövervakning – bekämpningsmedel).

Undersökningen är ett led i karakteriseringsarbetet av vattendrag enligt EU:s Vattendirektiv och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram.

Resultaten kan även användas för avstämning mot miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Ingen övergödning”, ”Bara naturlig försurning” och ”Biologisk mångfald”.

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen av påväxtalger, vilka spelar en viktig

roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt

för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA,

Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger

som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på

det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens

för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening,

surhet mm.).

(10)

Figur 2. Humlebäcken, som var en av två lokaler i Skåne med otillfredsställande status år 2010.

Vid föregående års undersökningar noterades en hög andel deformerade kiselalgsskal på några lokaler (Jarlman, A. & Eriksson, M. 2009, 2010). Detta kan vara ett tecken på någon annan form av påverkan. De lokaler där höga andelar deformerade skal noterades var bl.a. belägna i utpräglad jordbruksbygd samt i nära anslutning till en äppelodling. Därför misstänkte vi att deformeringen av skalen kunde ha orsakats av bekämpningsmedel. I 2010 års undersökning har därför kiselalgsundersökningarna samordnats med de lokaler som ingår i ett pågående bekämpningsmedelsprojekt i Skåne. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan förekomst av bekämpningsmedel och andelen deformerade kiselalgsskal.

Andelen deformerade kiselalgsskal har räknats på samtliga skånska kiselalgslokaler 2010 (även inom Nationell miljöövervakning och Samordnad recipientkontroll). Deformerade kiselalger kan i framtiden komma att utgöra en viktig indikator för störningar i form av bl.a. bekämpningsmedel och metaller.

Bekämpningsmedelsanalyser är väldigt dyra och visar det sig att det finns en

koppling mellan förekomst av bekämpningsmedel och en hög andel deformerade

skal skulle kiselalgerna kunna användas som en metod för att peka ut och

prioritera var bekämpningsmedelsanalyser bör genomföras. Ett kiselalgsindex

med avseende på gifter - i likhet med surhetsindexet - skulle kunna utvecklas på

sikt, för att användas vid karaktäriseringen inom vattenförvaltningsarbetet samt

för avstämning mot miljömålet ”Giftfri miljö”.

(11)

Metodik

Provtagning

Kiselalgsprovtagningen utfördes, liksom vid undersökningarna 2008 och 2009, av Marie Eriksson och Vibeke Lirås, Länsstyrelsen i Skåne län.

Proverna insamlades under perioden 8-26 september 2010 enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009) på 26 vattendragslokaler i Skåne (figur 3, tabell 1).

!

! !

!

!

!

!

!

!

! !

!

!

! !

!!

!

!

!

!

! Si35M

Si56M

Si36M

Si38M

Si42M

Si55M Si57M

Si9M Si37M

Si34M

Si33M Si50M Si49M

Si51M Si52M

Si48M

Si47M Si46M

Si44M

Si45M

Si43M Si54M

Si53M

´

Kiselalgsundersökning i Skåne 2010

! Påväxtlokaler 2010

Huvudavrinningsområden SMHI Skåne kontur

(12)

Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Skåne län 2010.

Nr Vattendrag Provtagningsplats Kommun x y Substrat

Si9M Kävlingeån

Löddeköpinge, uppströms vägbro

Lomma/Kävlinge 6184334 1325096 växt Si33M Humlebäcken

vid Tulebo-Olsbovägen, öster om

Grytevad

Åstorp 6227707 1323031 sten

Si34M Kölebäcken

vid väg 107, väster om Västra Broby

Åstorp 6225363 1318413 sten Si35M Görslövsån

vid Jonstorpsvägen

Höganäs 6236748 1306080 sten Si36M Råån

Råå, valvbro norr om fiskehamnen

Helsingborg 6211948 1309037 sten Si37M Välabäcken

nordost om Dösjebro, Annelövsvägen

Kävlinge 6191622 1326489 sten

Si38M Önnerupsbäcken

vid golfbana

Lomma 6177322 1328244 växt

Si39M Gessiebäcken

vid kustvägen, nordväst om Gessie

villastad

Vellinge/Malmö 6156518 1319088 växt

Si40M Tuvebäcken

väg söderut från Ingelstorp

Ystad 6146277 1387951 sten Si41M Tommarpsån

Järrestad, vid väg 11

Simrishamn 6157243 1404738 sten Si42M Tommarpsån

Smedstorp, uppströms bro

Tomelilla 6159987 1393997 sten Si43M Mjöån

uppströms utflödet i Helge å

Kristianstad 6199127 1397442 växt

Si44M Mjöån

vid Åbjär

Kristianstad 6195772 1387747 sten

Si45M Vramsån

Köpinge, nedströms stora vägbron

Kristianstad 6202425 1397450 sten Si46M Vramsån

Årröd, uppströms trävägbro

Kristianstad 6205251 1379800 sten Si47M Vinnö å

Karpalund, vid väg 19

Kristianstad 6214211 1393068 växt Si48M Vinnö å

Lommarp, uppströms spång

Hässleholm 6220598 1379506 sten Si49M Almaån

nära utflödet i Helge å, uppströms väg

19

Östra Göinge 6228438 1393906 sten

Si50M Almaån

nedströms Finjasjön

Hässleholm 6228663 1370415 växt Si51M Hovdalaån

Hovdala slott, uppstr. gångbro och

hölja

Hässleholm 6221458 1369774 sten

Si52M Tormestorpsån Hässleholm 6221648 1371374 sten

Si53M Vieån

Mölleröd

Hässleholm 6249397 1374331 sten

Si54M Lillån

uppströms Visseltofta sågverk

Osby 6257062 1379142 sten Si55M Holjeån

Näsum, nedströms kvarn

Bromölla 6228311 1418323 sten Si56M Holjeån

Ljungryda-Östafors, uppströms vägbro

Bromölla 6232449 1419986 sten Si57M Byaån

nedströms Vånga

Kristianstad 6228048 1411274 sten

På varje provtagningslokal insamlades ett prov från minst fem stycken stenar, som

varit täckta av vatten åtminstone de senaste fyra veckorna (figur 4). Om inte stenar

fanns på lokalen användes vattenväxter (tabell 1, figur 5). Stenar/växter insamlades

längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen vad gäller

bottensubstrat, vegetation, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixerades med

etanol.

(13)

Figur 4. Vid kiselalgsprovtagning borstas kiselalger och annan påväxt av från stenar med en tandborste (till vänster), varefter materialet sköljs av och samlas upp i en vanna (till höger).

Figur 5. Om inte stenar finns på lokalen läggs delar av vattenväxter i en burk med åvatten och skakas kraftigt, så att kiselalger och annan påväxt lossnar.

Vissa fältdata samt foton av lokalerna finns i de lokalvisa beskrivningarna, bilaga

(14)

Figur 6. Provtagning av vatten för bekämpningsmedelsanalys i Görslövsån, som visade sig vara saltvattenpåverkad.

Bekämpningsmedelsprovtagningar på åvatten genomfördes av Hillevi Hägnesten och Pardis Pirzadeh, Länsstyrelsen i Skåne län (figur 6) på sammanlagt 12 lokaler i skånska vattendrag (bilaga 7, där dessa lokaler har markerats med ”bekm”).

Urvalet av lokaler baserades på att andelen jordbruksmark i tillrinningsområdet skulle vara hög (Pirzadeh 2011). Provtagningarna genomfördes på lokalerna en gång i månaden från maj till september. Notera att i Humlebäcken och Kölebäcken (Vegeåns vattensystem) togs vattenprov vid ett enda tillfälle i maj.

Vid den sista bekämpningsmedelsprovtagningen i september togs även

kiselalgsprover av Marie Eriksson. För att inte kontaminera

bekämpningsmedelsproverna togs dessa antingen först eller något längre

uppströms själva kiselalgsprovet.

(15)

Analys och utvärdering

Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys”

(Naturvårdsverket 2009).

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/).

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961):

∑AjIjVj/ ∑AjVj

där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Ij är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening.

Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framförallt när IPS- indexet ligger nära en klassgräns.

TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS.

Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och

(16)

Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI.

Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs.

IPS-värde/referensvärde).

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6 - -

1 Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 < 10 < 40

2 God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig ≥ 11 och < 14 ≥ 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80

För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.

Beräkningar har gjorts enligt

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] +

[log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5]

*

En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges

den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.

Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO).

Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):

• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5

• acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7

• circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7

• alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7

• alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

För att få linjäritet logaritmeras båda delarna av indexet och för att undvika log0

läggs faktorn 0.003 till (vilket motsvarar det lägsta värdet skiljt från 0). En

addition av faktorn 2.5 medför att indexet varierar mellan 0 och 10 och inte ger

negativa resultat. Klassningen har gjorts enligt tabell 3 (Naturvårdsverket 2007).

(17)

Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH. OBS: Förändring av färgmarkering sedan föregående år (se nedan).

Surhetsklass Surhetsindex ACID

Motsvarar medel-pH (medelvärde för 12 mån.

före provtagning)

Motsvarar pH- minimum

Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6

Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

I årets rapport har färgmarkeringarna för surhetsklasserna anpassats till

Naturvårdsverket 2007 ( Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sidan 66), varför både

alkaliskt och nära neutralt numera visas med blå färg (tabell 3). Surhetsklassen

måttligt surt blir följaktligen grön, surt blir gul och mycket surt orange/röd.

(18)

Deformerade skal noterades i samband med den allmänna räkningen och artbestämningen av kiselalger. Deformerade skal anges som %-andel av totalantalet räknade kiselalgsskal.

Vid analysen för att se om en förhöjd andel deformerade kiselalgsskal kan förklaras av bekämpningsmedelsförekomsten, har följande beräknade värden använts:

• antalet påträffade bekämpningsmedelssubstanser för respektive lokal och månad

• summahalten av påträffade bekämpningsmedelssubstanser för respektive lokal och månad

• toxindex, totala toxiciteten för respektive lokal och månad, som baseras på graden av giftighet hos olika bekämpningsmedelssubstanser.

Hur dessa parametrar har tagits fram samt vilka bekämpningsmedel som analyserades i vattenproverna tagna mellan maj-september 2010 finns utförligt redovisat i rapporten: Pirzadeh, P. (2011). Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - resultat från den regionala miljöövervakningen 2010. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:X (i tryck).

Av de 12 lokalerna uteslöts Önnerupsbäcken och Görslövsån helt vid analysen av deformerade skal i relation till bekämpningsmedel. Humlebäcken och Kölebäcken ingick endast i maj månad.

Andelen deformerade kiselalgsskal i september har avsatts mot antal substanser, summahalt respektive toxindex för varje månad under perioden maj-september, (n=10 i maj och n=8 övriga månader). Eftersom kiselalgerna samlades in i september uppkom frågan hur långt tillbaka i tiden som bekämpningsmedlen avspeglas i förekomsten av deformerade skal. Därför avsattes deformerade skal mot medelvärden av antalet substanser, summahalt respektive toxindex för perioderna maj-september, juni-september, juli-september, augusti-september (n=8 samtliga perioder).

Vidare undersöktes om det finns något samband mellan andelen deformerade skal (n=10) och den allmänna närings- och föroreningsnivån (IPS), andelen närings- toleranta arter (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta arter (%PT).

Materialet är alldeles för litet för att kunna dra några långtgående slutsatser och

därför har endast linjär regression använts vid analysen. Resultaten kommer dock

att ingå i en mer omfattande utvärdering av kiselalger och miljögiftspåverkan

under 2011. Länsstyrelsen i Blekinge län är huvudansvarig för projektet, som

bekostas av Naturvårdsverket, och kommer att samordna provtagningar och

resultat från flera län.

(19)

Resultat

På de flesta lokaler kunde kiselalgsprov tas från stenar, men i Kävlingeån, Önnerupsbäcken, Gessiebäcken, Mjöån uppströms utflödet i Helge å, Vinnö å i Karpalund och i Almaån nedströms Finjasjön insamlades prov från vattenväxter (tabell 1). Dessa typer av substrat ger jämförbara indexresultat, även om art- sammansättningen normalt skiljer sig något mellan sten och växt.

Beräknade indexvärden för IPS, TDI och %PT finns i tabell 4 och för surhetsindexet ACID i tabell 5. Artlista och index för varje lokal finns i bilaga 1.

Sammanfattande kartor för bedömd statusklass finns i figur 8 och för surhet i figur 9.

IPS och statusklassning

Fyra av de 26 undersökta lokalerna bedömdes tillhöra klass 1, hög status, nämligen Lillån uppströms Visseltofta sågverk, Holjeån i Ljungryda-Östafors (figur 1), Holjeån i Näsum och Vieån. Lillån hade visserligen det högsta IPS- indexvärdet i undersökningen, men lokalen bedömdes vara sur (se kapitel ”ACID och surhetsklassning” nedan). Stödparametrarna TDI (andelen näringskrävande kiselalger) och %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) var i samtliga fall låga.

Byaån, Hovdalaån och Mjöån i Åbjär hamnade i klass 2, god status. Åtminstone en av stödparametrarna TDI och %PT var förhöjd, vilket stärker klassningen.

Även i Almaån nära utflödet i Helge å, Önnerupsbäcken, Vinnö å i Lommarp,

Tuvebäcken, Vramsån i Årröd och Tormestorpsån visade IPS-indexet klass 2, god

status, men värdena låg i den nedre delen av klassintervallet. Framförallt

Tuvebäcken, Vramsån i Årröd och Tormestorpsån kan sägas ligga i riskzonen för

att hamna i klass 3, måttlig status. I Tuvebäcken var andelen näringskrävande

arter (TDI) mycket hög och i Vramsån i Årröd och Tormestorpsån var andelen

föroreningstoleranta former (%PT) förhöjd. Önnerupsbäcken hade ett mycket lågt

(20)

och måttlig status. I Välabäcken var stödparametern TDI (andelen näringskrävande kiselalger) emellertid mycket hög, vilket tyder på att bedömningen måttlig status är korrekt.

T T V T

T

V T

T V T T

T T V V

T V T T T V

T T

T T T

!

(

!

! (

(

! (

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

!

!

( (

!

!

( (

!

!

( (

!

(

!

(

!

!

( (

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

Si35M

Si56M

Si36M

Si38M

Si40M Si42M Si39M

Si41M

Si55M Si57M

Si9M Si37M

Si34M

Si33M Si50M Si49M

Si51M Si52M

Si48M Si47M Si46M

Si44M

Si45M

Si43M Si54M

Si53M

´

Kiselalgsundersökning i Skåne 2010 STATUS

!( God

! ( Hög

! ( Måttlig

!

( Otillfredsställande

T

Centralt i intervallet

V

På gränsen till god - chans till förbättring

V

På gränsen till måttlig - risk för försämring

V

På gränsen till otillfredsställande - risk för försämring Huvudavrinningsområden SMHI

Skåne kontur

Figur 8. Statusklassning av kvalitetsfaktorn påväxt – kiselalger på de olika lokalerna i Skåne län 2010. Utöver kvalitetsfaktorns status visas om värdet ligger i mitten (fyrkant), i övre delen mot den högre klassgränsen (triangelspets pekar uppåt) eller i nedre delen mot den lägre klassgränsen (triangelspets pekar nedåt) inom klassintervallet.

Tommarpsån i Smedstorp, Tommarpsån i Järrestad, Mjöån uppströms utflödet i

Helge å, Almaån nedströms Finjasjön, Gessiebäcken, Kävlingeån, Råån, Vinnö å i

Karpalund och Kölebäcken hamnade också i klass 3, måttlig status. Råån, Vinnö

å i Karpalund och Kölebäcken hade indexvärden i den nedre delen av

klassintervallet (11,3-11,5). Framförallt de två sistnämnda kan, p.g.a. hög

respektive mycket hög andel föroreningstoleranta arter (%PT), sägas ligga i

riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status.

(21)

Tabell 4. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI, %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Skåne 2010. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Otillfredsställande är förkortat till “Otillfreds”.

Grå rad markerar klassgräns.

Nr Lokal

Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass

STATUS

Si54M

Lillån 50 4,52 19,6 1 6,2 1 0,5 1-2 1

Hög

Si56M

Holjeån,

Ljungryda-Östafors

21 1,84 19,0 1 26,3 1 2,4 1-2 1

Hög

Si55M

Holjeån,

Näsum

44 3,19 18,8 1 28,9 1 2,2 1-2 1

Hög

Si53M

Vieån 30 3,25 18,4 1 30,3 1 2,5 1-2 1

Hög

Si57M

Byaån 46 3,94 16,6 2 36,8 1 15,6 3 2

God

Si51M

Hovdalaån 68 4,75 16,5 2 51,5 2-3 5,0 1-2 2

God

Si44M

Mjöån,

Åbjär

30 2,59 15,8 2 62,5 2-3 2,6 1-2 2

God

Si49M

Almaån,

nära utflödet i Helge å

84 5,17 15,1 2 57,6 2-3 7,1 1-2 2

God

Si38M

Önnerupsbäcken 10 0,43 15,0 2 51,7 2-3 0,6 1-2 2

God

Si48M

Vinnö å,

Lommarp

39 3,23 15,0 2 72,2 2-3 6,1 1-2 2

God

Si40M

Tuvebäcken 23 2,81 14,8 2 82,1 4-5 6,8 1-2 2

God

Si46M

Vramsån,

Årröd

44 3,53 14,7 2 68,7 2-3 13,3 3 2

God

Si52M

Tormestorpsån 60 4,30 14,5 2 70,3 2-3 12,2 3 2

God

Si45M

Vramsån,

Köpinge

50 3,90 14,4 3 67,7 2-3 7,7 1-2 3 Måttlig

Si37M

Välabäcken 46 3,38 14,4 3 82,0 4-5 8,6 1-2 3 Måttlig

Si42M

Tommarpsån,

Smedstorp

42 3,39 14,1 3 72,8 2-3 3,6 1-2 3 Måttlig

Si41M

Tommarpsån,

Järrestad

33 3,69 13,9 3 75,0 2-3 12,6 3 3 Måttlig

Si43M

Mjöån,

uppstr. utflödet i Helge å

48 3,72 13,9 3 59,6 2-3 13,4 3 3 Måttlig

Si50M

Almaån,

nedströms Finjasjön

66 4,56 13,3 3 57,0 2-3 11,1 3 3 Måttlig

(22)

Sämst förhållanden – klass 4, otillfredsställande status – konstaterades i Görslövsån och Humlebäcken (figur 2). Indexvärdet i Görslövsån är dock något osäkert, eftersom en stor del av kiselalgssamhället utgjordes av brackvattensarter, vilket visar att inflöde av vatten från Skälderviken sker på lokalen.

Störst andel organismer som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (%PT) fanns i Kölebäcken, Humlebäcken och Vinnö å i Karpalund. I bl.a.

Gessiebäcken, Kävlingeån och Byaån var %PT-värdena förhöjda.

ACID och surhetsklassning

Surhetsindexet ACID är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med pH under 7. Vid höga pH ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre pH (Andrén & Jarlman 2008).

Lillån uppströms Visseltofta sågverk (figur 10) var den enda lokal som hade ett lågt ACID-index och den bedömdes ha sura förhållanden (årsmedelvärde för pH 5,5-5,9 och/eller pH minimum under 5,6). Det var det enda vattendrag i året undersökning där kiselalgssläktet Eunotia (figur 7), som är typiskt för sura förhållanden, var vanligt förekommande (46 % av samhället).

Holjeån i Näsum, Almaån nära utflödet i Helge å, Kölebäcken, Vieån, Önnerupsbäcken och Hovdalaån hade ACID-indexvärden som motsvarar nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.

För Önnerupsbäcken gjordes dock en expertbedömning att surhetsklassningen ska vara alkaliska förhållanden, eftersom 99 % av kiselalgssamhället utgjordes av alkalifila former, dvs. de som huvudsakligen förekommer vid pH över 7. Holjeån i Näsum, Almaån och Kölebäcken hade indexvärden som låg nära eller mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden.

Övriga vattendrag (tabell 5) klassades som alkaliska, vilket innebär att

årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

(23)

T V T T

T

T

T

T

T T T

V T T

T

T T

V T

T T T

T

V T V

!

(

!

!

( (

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

!

!

( (

!

!

( (

!

!

( (

!

(

!

(

!

!

( (

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

!

(

Si35M

Si56M

Si36M

Si38M

Si40M Si42M Si39M

Si41M

Si55M Si57M

Si9M Si37M

Si34M

Si33M Si50M Si49M

Si51M Si52M

Si48M Si47M Si46M

Si44M

Si45M

Si43M Si54M

Si53M

´

Kiselalgsundersökning i Skåne 2010 SURHETSKLASS

!( Alkaliskt

!( Nära neutralt

Huvudavrinningsområden SMHI Skåne kontur

! ( Surt

!

( Måttligt surt

Text

V

På gränsen till alkaliskt

V

På gränsen till nära neutral

T

Centralt i intervallet

Figur 9. Surhetsklassning, utifrån kiselalgsindexet ACID, på de olika lokalerna i Skåne län

2010. OBS: Förändring av färgmarkering sedan föregående år, se sidan 17.

(24)

Tabell 5. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Skåne län 2010. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. OBS: Förändring av färgmarkering sedan föregående år, se sid. 17.

Nr Lokal

ADMI (%) EUNO (%) acidobiont (‰) acidofil (‰) circumneutral (‰) alkalifil (‰) alkalibiont (‰) odefinierad (‰)

ACID

Klass

Surhetsklass Si52M Tormestorpsån 6,2 0,2 0 5 175 796 2 22 8,72 1

Alkaliskt

Si47M Vinnö å,

Karpalund

30,7 0,0 0 0 419 493 30 58 8,46 1

Alkaliskt

Si42M Tommarpsån,

Smedstorp

28,5 0,0 0 0 372 580 10 39 8,44 1

Alkaliskt

Si40M Tuvebäcken 22,0 0,0 0 0 244 741 11 4 8,34 1

Alkaliskt

Si41M Tommarpsån,

Järrestad

20,1 0,0 0 0 294 661 37 7 8,30 1

Alkaliskt

Si37M Välabäcken 19,8 0,0 0 0 288 671 12 29 8,28 1

Alkaliskt

Si45M Vramsån,

Köpinge

16,8 0,0 0 0 267 695 14 24 8,22 1

Alkaliskt

Si36M Råån 15,9 0,0 0 0 177 447 338 39 8,18 1

Alkaliskt

Si50M Almaån,

nedstr. Finjasjön

3,3 0,4 0 4 231 582 37 146 8,17 1

Alkaliskt

Si39M Gessiebäcken 14,8 0,0 0 0 275 675 26 24 8,16 1

Alkaliskt

Si43M Mjöån,

uppstr utfl. i Helge å

13,4 0,0 0 0 238 725 19 17 8,12 1

Alkaliskt

Si46M Vramsån,

Årröd

13,0 0,0 0 0 184 798 0 19 8,11 1

Alkaliskt

Si48M Vinnö å,

Lommarp

13,1 0,0 0 0 213 746 12 29 8,10 1

Alkaliskt

Si56M Holjeån,

Ljungryda-Östafors

73,3 1,0 0 76 879 12 10 24 7,96 1

Alkaliskt

Si35M Görslövsån 11,2 0,0 0 0 250 545 4 201 7,95 1

Alkaliskt

Si9M Kävlingeån 4,6 0,0 0 7 122 796 30 46 7,80 1

Alkaliskt

Si33M Humlebäcken 5,4 0,0 0 0 217 761 0 21 7,73 1

Alkaliskt

Si57M Byaån 35,8 0,7 17 88 697 121 2 76 7,60 1

Alkaliskt

Si44M Mjöån,

Åbjär

3,3 0,0 0 0 99 880 5 16 7,51 1

Alkaliskt

Si38M Önnerupsbäcken 0,0 0,0 0 0 6 994 0 0 7,00 2

Alkaliskt *

Si55M Holjeån,

Näsum

54,0 1,4 0 108 791 65 5 31 7,48 2

Nära neutralt

Si49M Almaån,

nära utfl. i Helge å

19,1 1,5 0 42 533 306 17 103 7,43 2

Nära neutralt

Si34M Kölebäcken 2,9 0,0 0 12 208 696 15 69 7,34 2

Nära neutralt

Si53M Vieån 14,7 1,7 10 49 875 52 2 12 7,13 2

Nära neutralt

Si51M Hovdalaån 22,7 4,8 0 48 483 408 5 57 6,95 2

Nära neutralt

Si54M Lillån 0,0 46,2 160 638 164 7 0 31 2,73 4 Surt

* expertbedömning

(25)

Arter och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. I årets undersökning gällde detta för Önnerupsbäcken, där kiselalgssamhället till nästan 95 % utgjordes av artkomplexet Cocconeis placentula (figur 11). Totalt räknades endast 10 arter (tabell 4), vilket bör bero på bristen på lämpligt substrat på lokalen.

Ett mycket högt antal räknade arter (84 st.) noterades i Almaån nära utflödet i Helge å samt höga antal (66-68 st.) i Hovdalaån och Almaån nedströms Finjasjön.

Diversiteten var högst (> 4,5) i Almaån nära utflödet i Helge å, Hovdalaån, Humlebäcken, Almaån nedströms Finjasjön och Lillån. Holjeån i Ljungryda- Östafors hade, förutom Önnerupsbäcken, lägst diversitet (< 2; tabell 4) beroende på att Achnanthidium minutissimum (grupp II) utgjorde drygt 70 % av kiselalgssamhället.

Kiselalgsarter som indikerar näringsfattiga förhållanden, t.ex. Brachysira neoexilis, Caloneis tenuis, Encyonema neogracile, Fragilaria gracilis, Navicula heimansioides, Psammothidium abundans, Stauroforma exiguiformis samt Tabellaria flocculosa, förekom i denna undersökning oftast i låga antal och i stort sett endast i de vattendrag som hade hög status.

(26)

Gomphonema parvulum, Navicula gregaria, Navicula lanceolata, Navicula reichardtiana, Navicula tripunctata, Planothidium frequentissimum (figur 11) samt Rhoicosphenia abbreviata.

Exempel på ovanligare arter som noterades i undersökningen är Cymbellonitzschia diluviana, som var tämligen vanlig i Almaån nedströms Finjasjön, och Fallacia tenera, som utgjorde drygt 30 % av kiselalgssamhället i Råån (figur 12). Den sistnämnda arten finns framförallt i kustområden, vilket tyder på att inflöde av vatten från Öresund skett i Råån.

Figur 12. Cymbellonitzschia diluviana (t.v.) och Fallacia tenera (t.h.) är båda ovanliga arter i Skåne och Sverige. Fallaria tenera hittas sällan i inlandsvatten men förekommer ofta i brackvatten.

Deformerade skal och bekämpningsmedelspåverkan

I årets kiselalgsundersökning har andelen deformerade, dvs. missbildade skal analyserats (figur 13 och 14). Erfarenheter från andra undersökningar har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen.

Gränser för påverkan/icke-påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige,

(27)

men det verkar som att 1-5 % missbildningar kan tyda på en viss miljögiftsbelastning och att en missbildningsfrekvens över 5 % bör visa att en miljögiftspåverkan föreligger.

Störst andel missbildade skal noterades i Tuvebäcken (5,9 %). I Råån, Välabäcken, Gessiebäcken och Mjöån i Åbjär var andelen mellan 2-5 % och i Kävlingeån, Kölebäcken, Tommarpsån i Järrestad, Tommarpsån i Smedstorp, Almaån nära utflödet i Helge å, Hovdalaån, Vieån och Byaån påträffades 1-2 % missbildade skal (figur 15, bilaga 4a).

Figur 13. Normalt skal (överst längst till vänster) samt missbildade, asymmetriska skal av

(28)

Figur 14. Deformerade skal av Cocconeis placentula-gruppen från Mjöån i Åbjär och av

Fragilaria gracilis (till höger) från Vieån.

! (

!(

! (

! (

! (

!(

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

! (

(

! (

! (

! (

! (

! (

! (

!

! ( (

! (

! (

! (

!(

! (

! (

! (

! (

! (!(

! (

! (

!(

!(

! ( Si35M

Si56M

Si36M

Si38M

Si40M Si42M Si39M

Si41M

Si55M Si57M

Si9M Si37M

Si34M

Si33M Si50M Si49M

Si51M Si52M

Si48M Si47M Si46M

Si44M

Si45M

Si43M Si54M

Si53M

´

Andel deformerade skal i andra prover

!( <1%

! ( 1-2%

! (

2-5%

!

(

5-10%

! (

10-15%

Huvudavrinningsområden SMHI Skåne kontur

Kiselalgsundersökning i Skåne 2010 Andel deformerade skal 2010

! ( <1%

! ( 1-2%

! (

2-5%

! (

5-10%

Figur 15. Förekomst av andelen deformerade kiselalgsskal på de olika lokalerna i Skåne

län 2010 (rosa prickar) indelat i klasser. På lokalerna Si9M-Si41M samt Si45M och Si47M

togs även prov för analys av bekämpningsmedel. Deformerade skal har även räknats på

lokaler inom nationell miljöövervakning och samordnad recipientkontroll 2010 samt på två

lokaler (Bråån och Rörums södra å) vid tidigare screening 2008 och 2009 (grå prickar).

(29)

Kopplingen mellan kiselalger och bekämpningsmedel undersöktes på 12 lokaler 2010. Lokalerna valdes utifrån att andelen jordbruksmark skulle vara hög i tillrinningsområdet och andelen varierade mellan 41 % (Vramsån) och 92 % (Tuvebäcken). Trots att Önnerupsbäcken och Görslövsån är belägna i några av de mest intensivt brukade områdena och uppvisar höga bekämpningsmedelshalter har de uteslutits från utvärderingen, på grund av brist på lämpligt substrat respektive brackvattenspåverkan.

Figur 16. Vramsån, som är ett Natura2000-vattendrag, hade endast 0,7 % deformerade kiselalgsskal och visade sig ha minst bekämpningsmedel i vattnet av de tolv lokaler som ingick i bekämpningsmedelsstudien år 2010.

I intensivt brukade områden kan användningen av både gödnings- och

(30)

Resultaten visade som väntat en mycket låg förklaringsgrad för sambandet mellan IPS-indexet och andelen deformerade skal på lokalerna (bilaga 4B).

De tre lokaler där högst andel deformerade kiselalgsskal påträffades sammanföll med de som under perioden maj - september hade flest bekämpningsmedelssubstanser, dvs. Råån, Tuvebäcken och Välabäcken. Det lägsta antalet substanser påträffades i Vramsån (figur 16, bilaga 5A), där andelen deformerade skal var mindre än 1 % (bilaga 4A).

Antalet bekämpningsmedelssubstanser som noterades i vattnet varje månad, från maj till september, jämfördes med förekomsten av deformerade kiselalgsskal på lokalerna i september. Förklaringsgraden är allra högst i augusti (figur 17) och därefter i september (n=8, R

2

= 0,66 respektive 0,49; bilaga 5B). Lägst antal substanser hittades i proverna från maj och framförallt juli, då även förklaringsgraden är som lägst.

y = 0,2592x - 0,1522 R2 = 0,6646

-1 0 1 2 3 4 5 6 7

0 5 10 15 20

Antal bekm.substanser, aug

Def skal %

Figur 17. Andelen deformerade kiselalgsskal relaterad till antalet funna bekämpningsmedelssubstanser på de undersökta lokalerna (n=8) i augusti 2010.

Funderingar uppkom angående hur långt bakåt i tiden kiselalgerna avspeglar bekämpningsmedelsförekomsten. Bekämpningsmedelsresultaten delades in i perioder, enligt: september, augusti-september, juli-september, juni-september och maj-september för åtta lokaler (Humlebäcken och Kölebäcken uteslöts, eftersom dessa bara undersöktes med avseende på bekämpningsmedel i maj månad).

Förklaringsgraden var som högst (n=8, R

2

=0,66) för perioden augusti-september och minskade successivt ju fler månader bakåt i tiden som lades till.

De högsta sammanlagda bekämpningsmedelshalterna i vattnet noterades i juni,

augusti och september och de lägsta i juli. Medelkoncentrationen bekämpnings-

medel för perioden maj-september var högst på samma lokaler som de där flest

(31)

substanser hittades, men i en annan ordning. Tuvebäcken (figur 18) hade högst medelkoncentration och därefter följde Råån samt Välabäcken.

Totalkoncentrationen av bekämpningsmedel i augusti och september förklarar 71 respektive 89 % av förekomsten av deformerade skal (figur 19, bilaga 5C).

Förklaringsgraden är betydligt lägre de övriga månaderna. Förklaringsgraden är även hög för perioderna juli-september och augusti-september då R

2

är 0,86 - 0,87 (n=8, figur 20, bilaga 5C).

Figur 18. Tuvebäcken hade störst andel (5,9 %) deformerade kiselalgsskal och visade sig

dessutom ha högst totalkoncentration och flest bekämpningsmedelssubstanser. Den

sammanlagda giftigheten enligt toxindexet var däremot inte så stor.

(32)

y = 5,0621x + 0,6792 R2 = 0,8874

0 1 2 3 4 5 6 7

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1

Summahalt bekm., sep

Def skal %

Figur 19. Andelen deformerade kiselalgsskal relaterad till den sammanlagda koncentrationen av alla funna bekämpningsmedel i vattnet på de undersökta lokalerna (n=8) i september 2010.

y = 5,4454x + 0,2513 R2 = 0,8652

0 1 2 3 4 5 6 7

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

mSummahalt bekm., perioden juli-sep

Def skal %

Figur 20. Andelen deformerade kiselalgsskal relaterad till medelkoncentrationen av alla funna bekämpningsmedel i vattnet på de undersökta lokalerna (n=8) under perioden juli - september 2010.

Toxindex beräknades för de olika lokalerna utifrån giftigheten hos bekämpningsmedlen. Toxindexet var högt de flesta månaderna i framförallt Råån och Välabäcken, som båda hade en hög andel deformerade kiselalgsskal i september. Även i Tommarpsån var toxindexet högt i vid flera tillfällen. Dessa tre lokaler sticker tillsammans med Tuvebäcken ut i augusti, som är den enda månaden då sambandet mellan toxindexet och andelen deformerade kiselalgsskal har en hög förklaringsgrad (n=8, R

2

=0,51; bilaga 5D). I augusti regnade det mycket och troligen sköljdes då en större andel bekämpningsmedel ut i vattendragen.

Det kan tänkas att bekämpningsmedel med olika grad av giftighet kan ge upphov

till olika grava deformeringar i kiselalgsskalen. För att avgöra detta behöver

deformeringsgraden och typen av deformering bestämmas. Detta kan därefter

(33)

jämföras med vilka bekämpningsmedel som förekommer samt giftigheten hos dessa. I projektet ”Kiselalger och miljögiftspåverkan” år 2011 kan kanske detta utvärderas på ett större underlag från flera län. Tuvebäcken, som hade störst andel deformerade skal, visade sig ha både högst sammanlagd koncentration och flest bekämpningsmedelssubstanser. Däremot var giftigheten inte så hög enligt toxindexet. Vid vidare studier bör en eventuell ”cocktaileffekt” beaktas, dvs. att giftigheten kan öka betydligt när två eller flera substanser verkar tillsammans.

Slutsatsen är att det material som undersökningen av kopplingen mellan deformerade skal och bekämpningsmedelsanvändning baseras på är alltför litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Resultaten indikerar trots det att bekämpningsmedel kan vara en av huvudorsakerna till den förhöjda andelen deformerade kiselalgsskal på de undersökta lokalerna. Andelen deformerade skal verkar först och främst vara kopplad till den sammanlagda halten bekämpningsmedel och därefter till antalet substanser som hittas i vattnet på lokalen. Tidsmässigt verkar andelen deformerade skal spegla bekämpnings- medelsförekomsten de två till tre månaderna närmast före kiselalgsprovtagningen.

Den sammanlagda giftigheten enligt toxindexet förklarar inte i lika hög grad förekomsten av deformerade skal, vilket i sin tur kan bero på att ingen hänsyn har tagits till en eventuell ”cocktaileffekt”.

Ingen direkt koppling fanns mellan andelen deformerade skal och statusen för kvalitetsfaktorn kiselalger, vilket var förväntat eftersom IPS-indexet endast är framtaget för att visa allmän närings- och föroreningspåverkan. Det fanns inte heller något samband mellan andelen näringskrävande arter eller andelen arter toleranta mot organisk förorening och förekomsten av deformerade skal på lokalerna.

I den mer omfattande utvärderingen av kiselalger och miljögiftspåverkan som

kommer att genomföras av flera län under 2011 behöver fler studier göras. Helst

bör både kiselalgsprov och vattenprov för bekämpningsmedelsanalys tas varje

månad under perioden maj till september. Av kostnadsskäl är detta kanske inte

möjligt men då bör kiselalgsprov tas i september och vattenprov för

bekämpningsmedel varje månad från åtminstone juli till september. I projektet bör

möjligheten att ta fram ett kiselalgsindex med avseende på miljögifter undersökas.

(34)

Referenser

Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253.

Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse:

218 p.

Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism groups – major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109- 113.

Jarlman, A. & Eriksson, M. (2009). Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne län 2008. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2008:48.

Jarlman, A. & Eriksson, M. (2010). Kiselalgsundersökning i västra Skånes vattendrag 2009. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2010:2.

Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242.

Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag.

(www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Vattenforvaltning/Handbok- 20074/)

Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” Version 3:1, 2009-03-13

(http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i- miljon/Miljoovervakning/Handledning-for-

miljoovervakning/Metoder/Undersokningstyper/Undersokningstyp-Sotvatten/) Pirzadeh, P. (2011). Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - resultat från den regionala miljöövervakningen 2010. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:X (i tryck).

SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, ”Water quality - Guidance standard

for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers”.

(35)

SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, ”Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters”.

van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1):

117-133.

Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen

Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.

(36)
(37)

Bilaga 1 - Artlistor Förklaring till artlistor

Det. = person som utfört artbestämning och räkning

S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet

V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan)

cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen

Index och hjälpparametrar:

IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms

Följande parametrar används för att räkna ut ACID:

ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia

Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5

Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7

(38)
(39)

Si9M. KÄVLINGEÅN, Löddeköpinge

2010-09-22

Lokalkoordinater: 6184334 / 1325096

Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman

Arter Kod S V pH Antal Antal Relativ

skal cf. frekvens (%)

Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8! m) ADM3 4,0 1 3 20 4,6

Amphora libyca Ehrenberg ALIB 4,0 2 4 1 0,2

Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 1 4 13 3,0

Amphora sp. AMPS 2,6 2 0 1 0,2

Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 2 3 0,7

Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4,0 2 4 4 0,9

Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 60 13,8

Cyclostephanos dubius (Fricke) Round CDUB 3,0 2 5 3 0,7

Cyclostephanos invisitatus (Hohn & Hellerman) Theriot, Stoermer & Håkansson CINV 2,6 1 0 9 2,1

Cyclotella atomus Hustedt CATO 2,0 1 4 1 0,2

Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 1 4 7 1,6

Diatoma vulgaris Bory DVUL 4,0 1 5 1 0,2

Diploneis sp. DIPS 4,0 1 0 1 0,2

Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4,0 1 3 9 2,1

Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 40 9,2

Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 1 3 1 0,2

Fragilaria bidens Heiberg FBID 5,0 1 4 1 0,2

Fragilaria capucina Desmazieres var. capucina s.str. FCAP 4,5 1 3 2 0,5

Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 3 0,7

Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4,5 1 4 1 0,2

Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 2 2 0,5

Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,6 1 5 4 0,9

Gomphonema parvulum Kützing var. parvulum GPAR 2,0 1 3 5 1,1

Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUM 4,5 1 4 6 1,4

Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 14 3,2

Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 113 25,9

Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 1 4 3 0,7

Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3,0 2 4 5 1,1

Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 1 4 4 0,9

Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 2 0,5

Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 1 0,2

Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 1 0,2

Navicula seminulum Grunow NSEM 1,5 2 3 2 0,5

Navicula supergregaria Lange-Bertalot & Rumrich NSGG 0,0 0 0 2 0,5

Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 4 0,9

Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX 3,5 1 4 1 0,2

Navicula sp. NASP 3,4 2 0 6 1,4

Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2,0 2 4 30 6,9

Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3,8 2 3 1 0,2

Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 1 0,2

Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 6 1,4

Nitzschia intermedia Hantzsch ex Cleve & Grunow NINT 1,0 3 3 1 0,2

Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3,0 2 4 1 0,2

Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 8 1,8

Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 1 0,2

Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 1 4 3 0,7

Nitzschia subcapitellata Hustedt NSBC 1,0 3 4 2 0,5

Nitzschia vermicularis (Kützing) Hantzsch NVER 4,0 1 4 1 1 0,2

Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 1 4 1 0,2

Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4,0 1 4 1 0,2

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 Bilaga 1. Artlistor

References

Outline

Related documents

•Detta ska ut på samråd under november 2020 till april 2021  då kommer vi ut och pratar mer status, åtgärder och MKN med

Beslut i detta ärende har fattats av tillförordnad rättschef Gerda Lind i närvaro av rättslig expert Hannah Ivarsson, den senare

handläggningen har enhetscheferna Pererik Bengtsson och Ola Leijon, HR- ansvariga Caroline Carlsson, administrativa chefen Annika Stegarp Perman och chefsjuristen Anna

Vad gäller förslaget som omfattar personer som är bosatta i Förenade kungariket som med stöd av svensk rätt får garantipension till utgången av 2021, bedömer kollegiet i

Svenska Kommunal Pensionärernas Förbund (SKPF), Riksförbundet PensionärsGemenskap (RPG) samt SPF Seniorerna har beretts tillfälle att yttra sig över förslagen i rubricerad

Svenskar i Världen bifaller därför förslagen i promemorian för att säkerställa fortsatt utbetalning av garantipension till svenskar bosatta inom EES och i Schweiz samt i

Under 2000-talet har skador på lövträd, främst al men även björk noterats längs ett större antal vatten- drag: Göta älv, Säveån, Mölndalsån, Rönne å, Helge å,

Projektmedlen har främst använts till att ta fram en tids- och kostnadsuppskattning för hur mycket arbete som krävs för att göra en karakterisering och statusbedömning av vattendrag