Örebro kommun 2019-02-25 Bou 232/2019 orebro.se
Årsberättelse 2018
Programnämnd barn och utbildning
Beslutad av Programnämnd barn och utbildning, den 6 mars 2019 Dokumentansvarig på politisk nivå: Programnämnd barn och utbildning Dokumentansvarig på tjänstemannanivå: Programdirektör barn och utbildning
Innehåll
1. Förslag till beslut ... 3
2. Programområdets färdriktning och prioriterade utvecklingsområden 4 2.1 Sammanfattande iakttagelser... 4
2.2 Styrning av ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans” ... 5
2.3 Strategiska frågor... 6
2.4 Resursfördelningsmodeller ... 7
2.5 Ledarskap och styrkedjan ... 7
2.6 Lokalförsörjning ... 8
2.7 Kompetensförsörjning ... 8
2.8 Digitalisering ... 9
3. Programnämndens resurser ... 10
3.1 Programnämndens egen verksamhet ... 11
3.2 Driftsnämndernas ekonomiska resultat ... 13
3.3 Investeringar ... 15
4.Fem år i sammandrag. ... 16
5. Indikatorlista ... 17
6. Servicegarantier ... 18
7.Utvecklingsuppdrag ... 19
8. Bilagor. ... 23
1. Förslag till beslut
Programområde barn och utbildning har en negativ budgetavvikelse på 81,0 miljoner kronor. Det ekonomiska läget för programområde barn och utbildning har försämrats under året. Den främsta orsaken att Örebro kommun en tillväxt kommun som innebär att vi har fler barn och elever i våra skolor samt att vi har tillskapar fler skolplatser.
För att en långsiktig hållbar ekonomi inom programområdet krävs åtgärder både på nämnds- och verksamhetsnivå samt en mycket mer utvecklad samverkan och samarbete inom hela kommunkoncernen. Örebro är en tillväxtkommun vilket innebär att ett stort antal skolplatser behöver tillskapas under åren framöver. I den utmaningen är samspelet och samarbetet i kommunen en viktig förutsättning.
Förskolenämnden prognostiserar en negativ budgetavvikelse på 10,7 miljoner kronor, Grundskolenämnden en negativ budgetavvikelse på 11,0 miljoner kronor, Gymnasie- nämnden en negativ budgetavvikelse på 0,9 miljoner kronor och Programnämnden en negativ budgetavvikelse på 58,4 miljoner kronor.
De största utmaningarna för programområdet är att samtliga nämnder ska ha en ekonomi i balans och stärka kunskapsresultaten genom metoder, arbetssätt och med digitalisering som pedagogiskt verktyg. Elever ska ges förutsättningar att komma in på ett gymnasieprogram och lämna gymnasieskolan med en gymnasieexamen.
Den framtida kompetensförsörjningen är ytterligare en mycket stor utmaning där vi behöver kartlägga kompetens och vilken kompetens vi behöver med anledning av de stora barn- och elevkullarna.
Kommunstyrelseförvaltningens förslag till Programnämnd barn och utbildning 1. Årsberättelse för 2018 antas.
2. Programnämnd barn och utbildning ska under året särskilt följa driftnämndernas arbete för en ekonomi i balans utifrån det ekonomiska resultatet 2018.
3. Programnämnd barn och utbildning ska ges månadsvis aktuell ekonomisk information under året som ett komplement till delårs- och årsrapporterna.
4. Programnämnd barn och utbildning anhåller hos Kommunstyrelsen om överföring av ekonomiskt resultat enligt särskilda regler för Förskolenämnden och
Grundskolenämnden.
5. Årsberättelse 2018 överlämnas till Kommunstyrelsen för vidare hantering.
2. Programområdets färdriktning och prioriterade utvecklingsområden
2.1 Sammanfattande iakttagelser
Utifrån de uppdrag som åligger Programnämnd barn och utbildning i enlighet med reglementet och som spänner från myndighetsutövande till strategisk skolutveckling har det under året hänt ganska mycket.
Den största utmaningen rör ekonomin. Sedan 2014 har vi totalt ökat antalet barn och elever i förskola och skola med cirka 2 600 barn och elever. Vi har byggt nya förskolor och skolor, byggt till och renoverat gamla. Nämnden har gått från en ekonomi i balans till en negativ budgetavvikelse. Insatser för att skapa balans i ekonomin är påbörjade och ska följas upp månadsvis under hela året. Den växande stadens utmaningar och vad det för med sig är stor och det kommer krävas att alla delar i kommunkoncernen samlar sig kring dessa utmaningar.
Arbetet med ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans ” rullar på bra. Fler av projekten är väldigt lyckade. Arbetet med att utvärdera och dra slutsatser av projekt som avslutas under hösten och vid årsskiftet är i full gång. Den kanske viktigaste frågan att hela tiden hålla fokus på, är hur arbetet faktiskt påverkar måluppfyllelsen.
Samspelet mellan Samhällsbyggnadsområdet, Barn och utbildning samt Futurum fortgår i det så kallade Hultuppdraget. En genomförandeplan där allt från riktlinjer och styr- processer till samarbetsytor och arbetsupplägg ska säkerställas så att förskolor och skolor kan produceras i den takt och med den kvalité som behövs för att möta framtidens behov. Lokalförsörjningsenheten jobbar med att säkerställa arbetsordningar och arbets- flöden och dessa ska börja implementeras i början av 2019.
Programnämnd barn och utbildning ansvarar för myndighetsutövningen som åligger hemkommun/ kommun. Myndighetsavdelningen har till uppgift att verkställa Program- nämndens uppdrag. Den nya Grundskoleantagningen har haft stora utmaningar under 2018. Inför skolansökan 2019 finns en betydligt bättre rustad organisation och så här i början av året med en just avslutad sökperiod kan vi konstatera att det flutit på med ett minimum av bekymmer.
Digitala arbetssätt ska ersätta manuella. Det gäller såväl i grundstrukturer där elevregister, skolpliktsbevakning och antagning ingår som till digitala arbetssätt i klassrummet och självklart ett enkelt sätt för medborgaren att både ansöka om skola, sköta närvaro- rapportering och följa vårt arbete. Vi har äntligen resurser på plats och kan nu säkerställa en styrning över helheten och prioritera vad som ska göras. Ett gott samspel har
etablerats inom hela programområdet.
Samspelet med fristående aktörer ska utvecklas och stärkas så att de kan ges möjlighet till aktivt deltagande i allt från skolutveckling till insyn och medverkan i att utveckla resurs- fördelningsmodeller och riktlinjer. Därför har gamla forum avvecklats och nya har bildats för att både skapa arenan för samarbete men också skapa bättre framförhållning och koll på nya etableringar och struktur för uppföljning. Ambitionen är att börja jobba i nya strukturer under första delen av 2019.
Programnämnden ska också säkerställa likvärdig förskola och skola för alla barn och elever oavsett huvudman. Därför ska mer tid läggas på uppföljnings- och analysarbete av just detta både i den egna kommunala verksamheten som i de fristående verksamheterna.
Kommunen har många utmaningar framför sig. Inte minst vad gäller att alla ska kunna lyckas i skolan och till sist kunna lämna gymnasieskolan med ett fullständigt betyg, väl rustad för vuxenlivet och arbetslivet.
2.2 Styrning av ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans”
Syftet med ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans ” är att skapa samling, struktur och ge energi åt ett brett skolutvecklingsarbete där barn och elevers lärande står i centrum och därigenom öka barn och elevers kunskap och måluppfyllelse. Målen är att öka barn och elevers kunskaper och stärka skolresultaten i Örebro kommun, att fler elever ska nå kunskapsmålen i årskurs nio och att fler elever ska fullfölja gymnasieskolan.
Centralt skolstöd har i uppgift att leda och hålla samman arbetet. Totalt 45 satsningar ryms i ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans ” som riktar sig till både kommunal och fristående skolverksamhet. Topp 25 har breddats under året och Centralt skolstöd stödjer och är ett nav för många skolutvecklingsfrågor även utanför de satsningar som direkt kan kopplas till Topp 25 satsningarna. Ett exempel är stöd för ansökan till Digitaliseringskommittén, genom kvalitetsutvecklarnas arbete och i samarbetet med ESKA.
En utvärderingsrapport har tagits fram som utvärderar arbetet med ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans” för 2017 och 2018. Rapporten beskriver de olika aktiviteter som har genomförts och de satsningar som har beviljats medel under åren 2017och 2018. I bilaga 4 kan ni ta del utvärderingen.
Nedan är exempel på arbeten som skett utifrån ” Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans” uppdraget:
• Administrerat ansökningar från förskolor och skolor, både fristående och kommunala gällande olika typer av satsningar.
• Följt upp och skrivit uppföljningsrapport för satsningar påbörjade 2017 så att de är påbörjade och genomförs enligt uppdrag.
• Genomfört dialogmöte under våren 2018
• Administrerat och stöttat de forskningsprojekt som pågår.
• Kommunicerat Topp 25 i många olika forum både lokalt, regionalt och nationellt.
• Samverkat med driftsförvaltningarna samt nätverk för de fristående inom skolutvecklingsfrågor.
• I samband med kvalitetsmässan genomfört en spridningskonferens under hösten 2018.
” Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans” har breddats under året och Centralt skolstöd stödjer och är ett nav för många skolutvecklingsfrågor även utanför de satsningar som direkt kan kopplas till satsningarna. Ett exempel är stöd för ansökan till Digitaliseringskommittén, genom kvalitetsutvecklarnas arbete och i samarbetet med ESKA (Enheten för systematiskt kvalitetsarbete).
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) kommer att sluta med sin ranking av landets skolor och därför behöver namnet korrigeras en aning men också hitta andra sätt att jämföra oss och dra lärdom av andra.
2.3 Strategiska frågor
Under det kommande året kommer den viktigaste strategiska frågan handla om en ekonomi i balans. Detta är i sin tur en förutsättning för ett framgångsrikt, långsiktigt och strategiskt skolutvecklingsarbete.
För att uppnå en ekonomi i balans måste dock fokus ligga på flera strategiska frågor. Hur det strategiska lokalförsörjningsarbetet ska fortsätta utvecklas, hur samarbete och
samspel ska utvecklas mellan programområdena och inom programområdet.
Den långsiktiga och strategiska kompetensförsörjningen och samarbetet kring detta med såväl Universitetet som länets kommuner ska fortsätta. Här finns också frågor kopplade till ekonomin som interkommunala ersättningar, hur vi i länet skulle kunna samarbeta ännu bättre kring gymnasieutbildningar men också möjligheten för såväl medarbetare som elever att kunna pendla till arbetsplats och skola.
Skolutvecklingsarbetet är så mycket mer än bara ” Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans” I tider av tuffare ekonomiska utmaningar bör fokus för arbetet ligga på att också identifiera och peka på allt det arbete som görs varje dag ute i våra skolor och förskolor såväl hos kommunala som fristående aktörer. Vi ska också tillvarata det som redan gjorts och som nu ska värderas och implementeras.
Ett omfattande arbete har inletts när det gäller att säkra underlag och upprätta digitala verktyg för en fortlöpande analys av elevflöden, lokalkapacitet och lokalnyttjande.
Den översyn av Centralt skolstöd som skulle genomföras kom av olika skäl inte igång under 2018 utan kommer att ske under 2019. Centralt skolstöd har gjort en kartläggning av hela verksamheten som ett stöd i detta arbete.Uppdraget under nästa år blir att behovsinventera hur verksamheten ska organisera sig framöver.
Riktlinjer för barn och elevhälsan följs upp utifrån om de fått önskad i effekt i
verksamheten är mer integrerad i undervisningen och elevhälsans roll i det förebyggande arbetet betonas. Arbetet pågår och kommer fortsätta under våren 2019.
Det pedagogiska utvecklingsprojektet för att stärka det pedagogiska ledarskapet hos rektorer och förskolechefer pågår genom en satsning inom Topp 25. Det är för rektorer och förskolechefer inom den kommunala verksamheten som leds av Ifous, forsknings- och utvecklingsprogram under tre en treårsperiod.
Den årliga föräldra-, barn-, elevundersökningen är genomförd och förvaltningarna och enheterna har fått tagit del av resultatet. Svarsfrekvensen är generellt låg. Planering pågår för att ta fram material för att underlätta analys av resultatet så att det kan användas på ett enklare sätt i skolornas vardagsarbete. Utifrån den låga svarsfrekvensen hos vårdnads- havare kommer ett arbete med att höja svarsfrekvensen initieras. Resultatet ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. En önskan om en högre svarsfrekvens från vårdnadshavarna då det 2018 var en svarsfrekvens på 50–60 procent.
Uppdraget att följa kostnadsutveckling på skolskjuts är påbörjat. Besluten struktureras utifrån kategorier för att kunna se utveckling och därigenom härleda kostnads-
förändringar läsårsvis. Planeringen framåt är att i dialog med Region Örebro län gå igen
kommunens skolskjutskostnader och erhålla underlag för att följa kostnadsutvecklingen och säkerställa prognos av kostnader.
Både nämndens egna utvecklingsfrågor och de gemensamma utvecklingsuppdragen åter- finns i Programplan med budget 2019. Arbetet sträcker sig i vissa delar över delar eller hela mandatperioden och andra är frågor som ska arbetas med under året.
2.4 Resursfördelningsmodeller
Resursfördelningsmodellerna ses kontinuerligt över med ett brett deltagande från verk- samheten. Uppföljning av modellerna görs utifrån om modellerna styr mot uppsatta mål och ger önskade effekt i enlighet med de beslut som fattas av Programnämnd barn och utbildning. Under året har arbetet inletts med översyn av grundskolans, gymnasieskolans och gymnasiesärskolan resursfördelningsmodeller ett arbete som kommer att avslutas under 2019.
Arbetet med översyn av resursfördelningsmodellen för grundskolan F-9 har påbörjats och kommer fortsätta och avslutas under 2019. I samband med denna översyn kommer det också undersökas hur skolor använder strukturtilldelningen för att möjliggöra att fler elever når kunskapsmålen i skolan. Även åtgärder utifrån utredning av förutsättningar för likvärdig utbildning för elever på landsbygden kommer följas upp.
I resursfördelningsmodellen för gymnasieskolan ingår Riksgymnasiet ingår. Här behöver en egen modell tas fram för Riksgymnasiet för att öka tydligheten och transparensen i kommunens uppdrag och tilldelningen. Det måste bli lättare att följa upp och redovisa kostnaderna för den reguljära gymnasieskolan och för Riksgymnasiet, RGD/RGH, därav behövs två modeller.
Behov finns att fortsätta arbetet med avsteg från riksprislistan för vissa gymnasieprogram i syfte att tilldelningen till gymnasieprogrammen mer ska motsvara den verkliga
kostnaden. Det innebär att Örebro kommun får in mer interkommunala intäkter och behöver skjuta till mer resurser för egna elever där avsteg görs.
En utmaning är behovet av transparens i resursfördelningsmodellens uppbyggnad. Det finns behov av att följa de ekonomiska resurserna, från att resurserna kommer till kommunen och vidare ner till nämnd och enhet.
En resursfördelningsmodell för gymnasiesärskolans har utarbetats under året i samarbete med verksamheten och ska gälla från 2019.
Avslutningsvis är den övergripande målsättningen med resursfördelningsmodellerna att i allt större utsträckning fördela resurser utifrån barn och elevers behov och att resurser fördelas likvärdigt oavsett utförare samt att skapa tillit och tilltro till fördelning av resurser och på vilka grunder detta sker.
2.5 Ledarskap och styrkedjan
Uppdraget att stärka chef och ledarskapet i skolan genom att förtydliga statliga respektive kommunala styrprinciper ingår i flera nu pågående arbeten där komplexiteten och behoven av förtydliganden inom området klargörs.
De utmaningar som vi står inför är att komplexiteten i den kommunala organisationen medför oklarheter kring ansvarsområden. Det ökade antalet barn och elever bidrar till en pressad situation där snabba lösningar inte alltid hinner rättssäkras och likvärdighet säkerställas i alla led. Frågetecken kring gränssnitten i Örebro kommuns uppdelning i
programnämnd och driftnämnd bidrar också till att många viktiga ansvarsfördelningar blir oklara. En översyn av reglementen sker nu under 2019.
Inom” Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans” pågår flera ledarskapssatsningar som ska bidra till att vi utvecklar och stärker också det nära ledarskapet samtidigt som vi jobbar med att utveckla styrkedjan i alla led.
2.6 Lokalförsörjning
Lokalförsörjningen styrs av den lokalförsörjningsplanering som revideras, uppdateras och beslutas av nämnd senast i maj varje år. Ett funktionsprogram är beslutat i Program- nämnd barn och utbildning och kommer årligen att revideras inför nämnden i maj om behov finns. Den första revideringen pågår nu.
Funktionsprogram vad gäller idrottshallar kommer att samordnas med Kultur- och Fritidsförvaltningen. Det som rör skolbibliotek behöver också samordnas med de behov Kultur- och Fritidsförvaltningen har av utlokaliserade folkbibliotek.
Vid varje beställning av ny- eller ombyggnation av förskolor och skolor samt utformning av utemiljöer följs de intentioner som finns i Funktionsprogrammet och alla beställningar har sin grund i den strategiska lokalförsörjningsplaneringen. Ett utvecklingsarbete kring lokalförsörjningsprocessen behöver göras vad gäller avvikelser. Fokus ligger på att säker- ställa arbetet i alla led från tidig planering till styrning och kontroll i pågående projekt.
Arbetet med att säkerställa samarbete mellan Barn och utbildning och Samhällsbyggnad går nu vidare med att riktlinjer omarbetas eller tas fram, samarbeten och samordning inom framförallt Samhällsbyggnad säkerställs mellan lokalförsörjningsprocessen och stadsbyggnadsprocessen vad gäller detaljplaner och bygglov mm. Under året genom- fördes en revision av planprocessen och den ger vid handen att vi dels är på rätt väg men att det återstår mycket arbete för att få till en smidig, samsynkad och långsiktigt hållbar process.
Ett systematiserat digitaliserat arbete med elevflödesanalyser kopplat till en nu inledd övergripande och detaljerad skollokalsinventering ska resultera i bättre förutsättningar för en långsiktigt strategisk lokalplanering. Skollokalsinventeringen bygger på flera pedagogiska och tekniska parametrar och syftar till att skapa en likvärdig och objektiv utgångspunkt för alla bedömningar av lokalkapacitet och nyttjande för respektive grund- och gymnasieskola.
Projektet Gröna gårdar är inne i sitt slutskede och erfarenheterna av arbetet ska vävas in i Funktionsprogrammet. Arbetet måste bedömas som väldigt lyckat och mycket kunskap och erfarenheter kan dras av arbetet.
2.7 Kompetensförsörjning
Programnämndens uppdrag är att på en övergripande och strategisk nivå jobba med frågan om den framtida kompetensförsörjningen. Det handlar om samverkan med regionen och Universitetet men också ett fokus på att skapa utblickar och samarbeten regionalt, nationellt och internationellt.
Samarbete ska också ske på lokal nivå i kommun med HR avdelningen då det är HR direktör som äger ansvaret för arbetet med kompetensförsörjning men där samspel måste byggas på den strategiska nivån likväl som på driftsnivå.
Arbetet med kompetensförsörjning som den kommunala huvudmannen jobbar med kommer i sin helhet att framöver också ligga på driftsnämnd att ansvara för.
2.8 Digitalisering
Under året har det pågått arbeten för att utveckla och säkerställa en likvärdig och rätts- säker central hantering av skolplaceringar.Det första steget med ett kravspecificerat systemstöd för ansökningar och placeringsberäkningar är genomfört. Nästa steg består av att koppla detta till lokalförsörjningsprocessen genom ett systematiserat digitaliserat strategiskt arbete med elevflödesanalyser och fortlöpande lokalinventeringar. Planeringen av detta arbete påbörjades senhösten 2018 och kommer att resultera i ett uppdrags- direktiv våren 2019. Viktiga lärdomar har dragits i denna process vilket kommer att påverka det fortsatta arbetet.
Nu finns flera viktiga resurser på plats för att stödja Barn och utbildning i arbetet med att digitalisera. En styrgrupp för område lärande är bildad och leds av programdirektören.
En prioriteringslista är framtagen för i vilken ordning vi nu ska ta oss an arbetet med att digitalisera i allt från gemensamma och styrande grundförutsättningar så som elevregister, skolpliktsbevakning och antagning till att skapa det digitala klassrummet.
Resursallokering och förändring av hur vi ska arbeta med att säkerställa digitalt först har formerats och kommer fortsätta under 2019.
Grunden är, och måste vara, att digitalisering inte är ett eget område utan digitalisering ska stödja utveckling, effektivisering och modernisera våra arbetsprocesser och arbets- flöden.
3. Programnämndens resurser
Programområde barn och utbildning redovisar ett samlat negativt resultat på 81,0 miljoner kronor. En negativ avvikelse på 76 miljoner kronor efter ianspråktagande av intraprenadernas eget kapital. Det är en försämring jämfört med delårsrapporterna under året men också mot förra årets resultat.
Det ackumulerade resultatet på totalen för intraprenaderna inom förskola och grund- skola är i stort sett oförändrat vid årets slut. Den stora skillnaden mot tidigare år är att resultaten mellan enheterna skiljer sig åt.
Programområdet barn- och utbildning är inne i ett expansivt skede vilket till stor del beror på att Örebro är en tillväxtkommun. Antalet barn och elever ökar i alla ålders- grupper vilket leder att nya förskole- och grundskoleplatser behöver tillskapas. Att kommunen växer innebär också att kostnader för skolskjuts, elevresor, specialskolor, m.m. också ökar. Det finns också behov av lokalanpassningar, renoveringar och ersättningar av dåliga och tillfälliga lokaler. Det innebär att barn och elever ibland måste evakueras till andra skolor. Två nya skolor startade verksamhet under året och det kommer ta några år innan skolorna har det antal elever som skolan är byggd för, vilket får ekonomiska konsekvenser. Under hösten tog den kommunala grund- och
gymnasieskolan emot cirka 600 elever. Det ställer krav på en flexibel organisation då antalet barn och elever hela tiden förändras. Skillnaderna mellan vår och höst är stora både inom förskola och skola. Verksamheten inom Förskole- och Grundskolenämnd upplever det svårt att planera och anpassa sin organisation till faktorer som ett förändrat antal barn och elever, öppningar och stängningar av verksamheter, evakueringar och ny- byggnationer.
Gymnasienämndens ekonomiska resultat för 2018 visar på en mindre negativ budget- avvikelse vilket är en kraftig förbättring mot resultatet 2017 och även mot delårsrapport med prognos 2. Gymnasieskolorna har fortfarande en svår ekonomisk situation framåt då årets resultat delvis förklaras av tillfälliga intäkter och vakanser som gör att nämndens totala resultat, påvisar en mindre negativ budgetavvikelse för året. Gymnasienämnden har lyckats minska den negativa budgetavvikelsen 2018 jämfört med föregående år resultat samtidigt som måluppfyllelsen ökat. Detta visar att flerårigt arbete mot en ekonomi i balans gjorts medvetet och genom åtgärder som man kunnat genomföra utan negativ effekt på måluppfyllelsen.
Under 2019 är en åtgärd att införa en månadsvis ekonomisk rapportering till Program- nämnd barn och utbildning som ett komplement till delårsrapporter och årsrapport.
Månadsrapporten sammanställs för att ge nämnden aktuell ekonomisk information under året och är ett komplement till delårs- och årsrapporterna. Syftet med månadsrapporten är att tidigt upptäcka avvikelser och åtgärda dessa och också kunna se att åtgärderna ger effekt. Den månadsvisa rapporteringen sker dels för nämnder inom programområdet och för Programnämnd barn och utbildnings egen verksamhet
Det bedöms finnas förutsättningar för en långsiktig hållbar ekonomi inom program- område Barn och utbildning. Det kommer att krävas förbättring på både nämnd- och verksamhetsnivå. En viktig del är att öka medvetenheten och kompetensen om resursfördelningsmodellerna i organisationen och arbetet med ekonomi på alla nivåer.
En förutsättning är att det finns engagerade ledare och chefer som har stöd från ekonomer och att förbättra möjligheten för chefer och ledare att följa upp sin ekonomi genom utvecklande av ekonomi- och stödsystem. Resursfördelningsmodellerna är levande dokument och ses kontinuerligt över så att resursfördelningen svarar mot de
behov som finns hos barn och elever. Ett utvecklings- och omställningsarbete krävs för åtgärder på både kort och lång sikt samt förutsättningar och rutiner för en långsiktig ekonomi i balans.
Förskolenämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 10,7 miljoner kronor, Grundskolenämnden en negativ budgetavvikelse på 11,0 miljoner kronor, Gymnasie- nämnden en negativ budgetavvikelse på 0,9 miljoner kronor och Programnämnden barn och utbildning en negativ budgetavvikelse 58,4 miljoner kronor.
Förskolenämnden och Grundskolenämnden äskar om nedsättning av överfört resultat för 2018. Förskolenämnden anhåller att ekonomiskt resultat justeras för ny resurs- fördelningsmodell 2018 samt hantering av tilläggsbelopp om 3,5 miljoner kronor.
Motsvarande för Grundskolenämnden är justering för nyöppnande av skolor och nedläggning av Vivallaskolans årskurser 7-9 till ett belopp om 5,0 mnkr. Kommun- styrelsen kommer att pröva resultatet om överföring av resultat enligt särskilda regler.
Programnämnd barn och utbildning ska särskilt nämndernas ekonomiska resultat i den ordinarie uppföljningsprocessen under året. Driftnämnderna ska redovisa genomförda åtgärder och ej genomförda men planerade åtgärder.
Fördelning av effektiviseringskravet har skett utifrån barn- och elevpeng genom resurs- fördelningsmodeller och övrig verksamhet tilldelas anslag. Omprövningskravet för 2018 uppgick till 18,0 miljoner kronor. Nämnderna har hanterat omprövningskravet på olika sätt men då inte nämnderna inom programområdet har en budget i balans är
effektiviseringskravet inte uppfyllt.
Investeringsutrymmet för inventarieinvesteringar 2018 uppgår till 83,3 miljoner kronor och bedömningen är att hela utrymmet inte kommer nyttjas under året.
3.1 Programnämndens egen verksamhet
Programnämndens egen verksamhet har till och med december månad förbrukat 105,9 procent av budgetramen vilket kan jämföras med förra årets förbrukning på 100,0 procent. En stor del av kostnaderna hänförs till en växande kommun med ett ökat antal barn och elever i våra verksamheter.
Programnämnd barn och utbildning redovisar en negativ budgetavvikelse på 54,5 miljoner kronor vilket är en kraftig försämring av resultatet både mot föregående år och mot tidigare uppföljningar under året.
Programnämnd Bokslut Budget Bokslut Förbrukn Avvik
Belopp i tkr 2017 2018 2018 %
Programnämnd -801 -600 -541 90,2% 59
Programövergripande -68 325 -62 741 -78 582 125,2% -15 841
Förskola -201 265 -237 737 -251 461 105,8% -13 724
Grundskola -557 227 -640 814 -638 970 99,7% 1 844
Gymasieskola -40 451 -28 056 -49 345 175,9% -21 289
Särskola 14 266 15 755 13 869 88,0% -1 886
Specialskola -37 200 -33 745 -41 575 123,2% -7 830
Planeringsreserv/volym -182 182
Nettokostnad -891 003 -988 120 -1 046 605 105,9% -58 485
En del i den negativa budgetavvikelsen består i att nämnden har kostnader för
nämndernas negativa budgetavvikelser 2017. I resultatet 2018 finns bedömd kostnad till fristående huvudmän inom förskola, grundskola och gymnasieskola utifrån nämnderna negativa budgetavvikelser 2018. Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamheter under budgetåret ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvud- männen och det är i enlighet med skolförordningen.
På programövergripande verksamhet förklaras den negativa budgetavvikelsen till största delen på statsbidrag för asylsökande och ensamkommande barn och unga. Hur mycket statsbidrag som kommunen får är svårt att förutse. Att vi nu får mindre statsbidrag beror på att kommunen inte längre tar emot samma antal barn och elever som för några år sedan. Den bedömning som gjordes inför budget 2018 var alltför optimistisk.
Det ekonomiska resultatet för Myndighetsavdelningen inklusive uppföljning och Centralt skolstöd är en positiv budgetavvikelse på 6,9 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet förklaras av att rekrytering av personal inte fått helårseffekt 2018 samt ökade kostnader för Grundskoleantagningen.
Den stora barn och elevökning medför ökade kostnader inte bara för barn- och elev- pengen och lokalhyran som regleras i resursfördelningsmodellerna för de olika
verksamhetsområdena. Behoven av skolskjuts/elevresor och behov av platser i special- skola eller andra lösningar för elever med behov av särskilt stöd ökar. Från läsåret 2016/2017 fram till läsåret 2018/2019 ökade antalet elever som har skolskjuts ökat med 800 elever, upp till 3 000 elever. Elevresor på gymnasieskolan påverkas också och inom elevresor har vi samverkan med länets kommuner. Under 2019 ska en analys göras av vad kostnadsökningarna beror på, volym eller att kostnaden per individ ökat.
Fram till och med 2017 klarade nämnden utbyggnadstakten inom tilldelad budgetram.
Det beror på att förskolan funnits i skollokaler och att en gymnasieskola ha lämnats.
Under 2018 togs två nya skolor i bruk, Tybblelund och Änglanda, några skolor har ut- ökat sitt elevantal genom att stora om- och utbyggnationer gjorts. Det pågår också renovering av eftersatt underhåll i förskolor och skolor. Det har påverkat Program- nämnd barn och utbildning volympott som inte längre räcker till.
Det behövs fortsatt samarbete med såväl de kommunala bolagen som samhällsbyggnads- området kring vissa strategiska frågor såsom evakueringar, krav på friyta och fristående skolors etableringar mm.
Programområde barn och utbildning fick en budgetförstärkning 2018 på 40,0 miljoner kronor från Kommunstyrelsen som använts till att bland annat utöka volympotten 2018.
Planeringsreserven är i stort sett förbrukad och det tillskott som programområdet erhöll från Kommunstyrelsen täcker volymen för den barn- och elevökning som varit under 2018
3.2 Driftsnämndernas ekonomiska resultat
I nedanstående tabell redovisas förbrukning för perioden januari-augusti samt helårs- progos per driftnämnd inom programområdet. I tabellen framgår också avvikelse samt förändringen av det ackumulerade resultatet.
Nedan följer en redovisning av driftsnämndernas ekonomi vid den 31 december 2018.
Förskolenämnden
Förskolenämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 10,7 miljoner kronor.
Exklusive intraprenaderna är det en negativ budgetavvikelse på 13,3 miljoner kronor vilket innebär negativ budgetavvikelse på 1,7 procent.
Intraprenaderna redovisar en negativ budgetavvikelse på 0,3 miljoner kronor vilket är en något mindre budgetavvikelse än vid tidigare uppföljningar under året.
Det ekonomiska resultatet har försämrats mot tidigare uppföljningar under året.
Försämringen beror till stor del på vikande antal barn.
Ett av kraven kommunen har att tillgodose är att alla barn får en placering inom fyra månader. För att möta kravet krävs en flexibel organisation och lokaler vilket är en bidragande orsak till alla ny-/ombyggnationer och tillfälliga avdelningar som öppnas och stängs. Flexibilitet är resurskrävande eftersom det är svårt att få ekonomi på tillfälliga lösningar samt i uppstartskeden av verksamheter.
De förskolor som inte klarar att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram upplever det svårt att planera och anpassa sin organisation till faktorer som viktande antal barn och barn i behov av särskilt stöd. Utöver det påverkar organisations- förändringar i form av att avdelningar öppnar och stänger, evakueringar och nybyggnationer.
Bemanning, förvaltningsgemensamt, förskola på obekväm tid samt planeringsreserv täcker upp för verksamheter som redovisar negativa budgetavvikelser.
Totalt utfall 2018, belopp i tkr Utfall Budget Förbrukn Utfall Avvik
Programområde barn och utbildning 2017 2018 % 2018
Förskolenämnd -806 908 -830 786 101,3% -841 444 -10 658
Grundskolenämnd -1 124 608 -1 189 055 100,9% -1 200 085 -11 030
Gymnasienämnd -513 452 -510 672 100,2% -511 532 -860
Programnämnd -891 003 -988 120 105,9% -1 046 605 -58 485
Nettokostnad -3 335 971 -3 518 633 94,8% -3 599 666 -81 033
Varav intraprenader -163
Totalt exklusive intraprenader -80 870
Ingående ackumulerat resutat intraprenader 23 117
Ianspråktagande ack resultat 2018 -2 030
Nya underskott 2018 -2 658
Nya överskott 2018 7 156
Utgående ackumulerat resultat intraprenader 2018 25 585
Avvikelse inklusive ianspråktagandeav ack resultat 2018
Årets avvikelse exkl intraprenader -80 870
Årets avvikelse intraprenader 4 498
Justerad avvikelse inkl intraprenadernas över- och underskott -76 372
Grundskolenämnden
Grundskolenämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 11,0 miljoner kronor.
Exklusive intraprenaderna är det en negativ budgetavvikelse på 10,2 miljoner kronor vilket innebär negativ budgetavvikelse på 1,6 procent.
Intraprenaderna redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,2 miljoner kronor vilket är bättre resultat än vid tidigare uppföljningar under året.
Det ekonomiska resultatet har försämrats mot tidigare uppföljningar under året.
Försämringen beror till stor del på vikande antal barn. Antalet elever ökade med drygt 500 elever inför höstterminen 2018 jämfört med vårterminen. Under året har tre nya grundskolor startat upp verksamhet. De nya skolorna har till viss del använts för evakuering när skolor renoveras.
Nystartad skola med litet elevantal och med uppstartskostnader har svårt att klara verksamheten inom tilldelad ram.
De finns grundskolor som inte klarar att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram.
Det är nystartade skolor med litet elevantal som inledningsvis inte bär upp upp- startskostnaderna. Nya skolor har i viss utsträckning används som evakueringsskolor under tiden skolor renoveras
Förvaltningsgemensamt, planeringsreserv, skolpsykolog och grundsärskola lämnar positiva budgetavvikelser på totalt 13,0 miljoner kronor som täcker upp för verk- samheter som redovisar negativa budgetavvikelser.
Gymnasienämnden
Gymnasienämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på 0,9 miljoner kronor. Det är en kraftig förbättring mot resultatet 2017 och också en förbättring mot tidigare upp- följningar under året. Vid analys av resultatet på enhetsnivå framgår det att gymnasie- skolorna fortfarande har en svår ekonomisk situation som motsvarar underskottet som prognostiserades i delår två. Samtliga gymnasieskolor redovisar negativa budgetavvikelser för året.
Gymnasienämndens ekonomiska resultat har förbättrats under året. Det beror på att några enheter har positiva budgetavvikelser och tillfälliga intäkter och vakanser som gör att nämndens totala resultat visar på en mindre negativ budgetavvikelse. Det är
Riksgymnasiet som har vakanser som beror på svårighet att rekrytera kompetenser.
Gymnasiesärskolan fick en budgetökning på 7,0 miljoner kronor i april. Den största delen av verksamhetens kostnader utgörs av personalkostnader och då verksamheten redan lagt planering och anpassat personalen efter budgetförutsättningar vid ingången av 2018 har verksamheten haft svårt att nyttja budgetökningen som kom i april och lämnar därför ett stort överskott. Det är ett tillfällig positiv budgetavvikelse 2019.
Omställningskostnader uppgår till 6,9 miljoner kronor och är fördelade mellan skolorna.
Kostnaderna för omställning är något lägre än föregående år men det beror framför allt på att antalet individer i omställning minskats kraftigt under året
Språkintroduktion har från 2018 bildat en egen ekonomisk enhet och hade en positiv budgetavvikelse på knappt 5,0 miljoner kronor. Verksamheten har en föränderlig verksamhet att förhålla sig till jämfört med övriga gymnasieprogram då de har antagning löpande under året. Det innebär både ekonomiska-, och verksamhetsmässiga utmaningar.
Omställningskostnaderna uppgår för 2018 till 6,9 miljoner kronor. Årets kostnad för omställning är något lägre än förra årets kostnader och det beror framför allt att antalet individer i omställning minskats kraftigt under året
Under året har flertalet åtgärder vidtagits mot en ekonomi i balans. Beslut har fattats kring dimensionering av program och inriktningar som ett steg i att optimera resurs- användandet framåt. Effekterna kan ses först 2019. Översyn av pedagogiska verktyg som stöd för digitaliseringen i skolan har inneburit att hela investeringsutrymmet inte har använts vilket kommer få en positiv effekt på utveckling av kapitalkostnader som nu kommer bli lägre.
Nedan visas tabell över intraprenadernas resultat 2018 för förskolor och grundskolor
3.3 Investeringar
Investeringsutrymmet för inventarieinvesteringar 2018 uppgår till 87,1 miljoner kronor.
Utfallet för året uppgår till 66,5 miljoner kronor vilket innebär att hela utrymmet inte nyttjats under 2018.
En investering är förenad med kostnader i form av avskrivning och internränta och denna kostnad ska inrymmas inom enhetens tilldelade budgetram.
Medel används till inköp av inventarier till förskolor och skolor. Inköp av datorer till förskolor och skolor sker utifrån den IT satsning som ska bidra till att utveckla pedagogiken och skapa förutsättningar för nya hjälpmedel.
Intraprenader Bokslut Budget Avvikelse Ingående ack Ianspråktagande Nya Nya Prognos överfört Belopp i tkr 2018 2018 Budget - Prognos resultat av eget kapital underskott överskott ack resultat 2018
Adolfsberg förskolor 39 690 38 722 -968 246 246 -722 0 -722
Norrby förskolor 24 334 23 642 -692 1 056 693 0 0 363
Förskolor Lillån 41 967 41 590 -377 1 285 377 0 0 908
Förskolor Varberga 51 866 53 184 1 318 801 0 0 1 318 2 119
Rosta förskola 51 327 51 666 339 1 729 0 0 32 1 761
Förskolor väster 26 236 26 268 32 2 651 0 0 339 2 990
Engelbrekt, Stureskolan 73 839 75 904 2 065 3 081 0 0 1 991 5 072
Lillåns skola, Lillåns södra skola 56 852 56 740 -112 3 780 -111 0 0 3 669
Västra Engelbrekt, Tegnerskolan 43 626 45 505 1 879 1 913 0 0 1 878 3 791
Almbyskolan F-9 66 592 63 729 -2 863 2 399 -2 399 -464 0 -464
Gumaelisskolan 47 022 47 125 103 1 970 0 0 103 2 073
Mellringeskolan F-9 51 125 49 379 -1 746 274 -274 -1 472 0 -1 472
Norrbyskolan 34 609 34 752 143 -586 143 0 0 -443
Rostaskolan F-6 34 556 34 837 281 333 0 0 281 614
Stora Mellösa 12 012 12 055 43 702 0 0 43 745
Wallerska skolan F-6 21 909 21 204 -705 1 483 -705 0 0 778
Brunnsskolan, ny 27 101 28 272 1 171 0 0 0 1 171 1 171
Totalt förskolor och skolor 704 663 704 574 -89 23 117 -2 030 -2 658 7 156 22 953
Objekt Budget Bokslut Avvikelse
Belopp i tkr 2018 2018 tkr
Förskolenämnd -10 611 -6 817 -3 794
Grundskolenämnd -53 896 -46 537 -7 359
Gymnasienämnd -13 064 -7 949 -5 115
Datorer i förskola och skola
Datorer gynasieskola -8 320 -5 169 -3 151
Programnämnd -1 159 -1 159
Nettokostnad -87 050 -66 472 -20 578
4.Fem år i sammandrag.
Fem år i sammandrag
2014 2015 2016 2017 2018
Ekonomisk avvikelse 33,5 25,0 46,6 -13,2 -81,0
Befolkning
Totalt antal invånare, Örebro kommun 142 618 144 200 146 631 150 291 152 181
Åldersgruppen 1-5 år 9 182 9 275 9 375 9 448 9 416
Åldersgruppen 6-15 15 820 16 302 16 764 17 463 17 986
Åldersgruppen 16-18 år 4 779 4 625 4 746 4 941 4 990
Förskoleverksamhet
Antal barn i kommunal förskola 7 027 6 974 7 101 7 135 7 145
Antal barn i pedagogisk omsorg, dagtid 0 0 0 0 0
Antal barn i fristående förskola 960 1 027 1 119 1 120 1 096
Antal barn i pedagogisk omsorg i fristående regi 79 31 30 30 28
Andel inskrivna barn i fristående förskola 12 13 14 14 13
Antal intraprenader 3 6 7 7 6
Varav antal barn i intraprenad 947 2 120 2 185 2 175 2 035
Grundskoleverksamhet
Antal elever i kommunal grundskola 12 623 13 063 13 391 13 818 14 389
Antal elever i obligatorisk särskola 129 130 133 141 149
Antal elever i fristående grundskola 3 019 3 082 3 271 3 366 3 463
Andel elever i fristående grundskola 19 20 20 20 19
Antal intraprenader 5 10 10 10 11
Varav antal elever i intraprenad 2 399 4 704 5 844 6 193 6 785
Gymnasieverksamhet
Antal elever i kommunal gymnasieskola 5 236 5 151 5 237 5 276 5 270
Antal elever i kommunal gymnasiesärskola 145 141 114 103 104
Antal elever i fristående gymnasieskola 1 257 1 203 1 289 1 296 1 420
Antal elever i andra kommuner fr ÖK* 120 104 86 102 184
Antal elever fr andra kommuner i ÖK** 1 606 1 584 1 538 1 481 1 589
Andel elever i fristående gymnasieskola 26,4 26.0 26 25 28
Antal intraprenader 0 0 0 0 0
Varav antal elever i intraprenad 0 0 0 0 0
* I andra kommuner och i folkhögskolor
** Reguljära gymnasieskolan och RGD/RGH, ej gymnasiesärskolan
5. Indikatorlista
Kommunfullmäktige fastställer i ÖSB de indikatorer som ska utgöra grunden för att följa upp mandatperiodens strategiska mål med målområden.
Programnämndens uppdrag från Kommunfullmäktige är att specificera och anpassa Kommunfullmäktiges indikatorer för att vara styrande för utvecklingen i program- områdets verksamhetsuppdrag.
Indikatorer Utfall Utfall Utfall Målvärde
2016 2017 2018 2018
Ekonomisk avvikelse för egen verksamhet, mnkr. 46,6 -0,3 -58,5 +/-0
Hur lång tid efter att eleven 7-9 skrivs in på Perrongen påbörjas hälsosamtal samt när får skolan
tillgång till informationen. - -
Hälsosamtal vid inskrivning och till- gång till information direkt vid över- lämnande efter de tio dagarna på Perrongen
Ta fram nuläge
Hur lång tid efter att eleven 7-9 skrivs in på Perrongen påbörjas med kartläggning steg 1 samt när
får skolan tillgång till kartläggningen. - -
Kartläggning inom 4 dagar och tillgång vid över-lämnandet efter de tio dagarna på Perrongen
Ta fram nuläge Antal uppdrag som Kvalitetsutvecklargruppen har
utifrån skolform, åldrar, kategori/typ av uppdrag 18 24
Ht 17/Vt 18 26 st Ht 18/Vt 16 15 st
Ta fram nuläge Läskunnighet, andel elever som bedömts som
läskunniga i åk 1, kommunal grundskola 93 91 89 90-100
Andel elever i åk 9 med minst slutbetyget E i alla
ämnen, kommunal och fristående regi. 79 77 72 Öka
Andel elever som under senaste läsåret erhållit en gymnasieexamen, av de elever som från ett nationellt program erhållit examen eller studiebevis, kommunal
ochfristående regi. 91 94 93 Öka
Lärartäthet, antal elever per lärare, årsarbetare, i
kommunal grundskola 11,7 12,2 12,4 Behålla
Lärartäthet, antal elever per lärare, årsarbetare, i
kommunal gymnasieskola (exkl RG) 12,8 12,5 12,5 Minska
Behov av barnomsorgsplats tillgodosedd inom fyra
månader, andel 100 100 100 100
Andel elever som når behörighet till gymnasieskolans
yrkesprogram, kommunal och fristående grundskola. gy 86 84 80 Öka tidigare började som nybörjare på ett nationellt
program i en gymnasieskola i Örebro kommun,
yrkesförberedande program, kommunal och 84 84 85 Öka
Personaltäthet barn per årsarbetare inom kommunal
förskola. 5,2 5,3 5,2 Behålla
Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns förskola,
kommunal och fristående regi, andel. 92 93 91 80-100
Mitt barn får det stöd och hjälp som behövs,
kommunal och fristående regi, procent. 86 87 86 80-100
Andel fristående verksamheter som följs upp under
läsår* 51 81 48 40
Antal skolor där Linje 14 har sin verksamhet 3 6 7 7
Antal elever som deltagit i verksamheten, Linje 14. 600 2 500 3 000 3 000
Antal studentambassadörer, Linje 14 50 70 70 80
Antal aktiviteter, Linje 14. 373 412 485 430
Hur många och vilka förskolor och skolor har tagit del av Naturskolan under året.
- -
25 förskolor, 15 fritids- hem och 42 grund-
skolor Ta fram
nuläge
*Svaren avser läsår 2016/2017, 2017/2018 respektive 2018/2019
6. Servicegarantier
Servicegarantierna är kommunens verktyg för att ange för medborgarna vilken service- /kvalitetsnivå de kommunalt finansierade tjänsterna har. De unika servicegarantierna fastställs av programnämnderna. Programnämnderna svarar för att etablera, analysera, revidera, ta bort och lägga till garantier.
Det är viktigt att medborgarna upplever att de får en bra och snabb service av oss som arbetar i Örebro kommun. Kvaliteten på våra tjänster ska vara god och medborgarna ska få ett gott bemötande. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Medborgarnas behov och intressen står i centrum. Vår service ska vara på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar.
Inför 2019 är servicegarantierna oförändrade.
Servicegarantier Utfall Utfall Utfall Målvärde
Utfallen är i andel, procent 2016 2017 2018 2018
Förskolan
Du och ditt barn får en kontaktperson att vända sig till 79 79 79 90-100
På din förskola ska det finnas olika forum till exempel Unikum och föräldramöten där dina och andra föräldrars synpunkter kan föras fram och diskuteras
Ny fråga
2017 92 93 90-100
Grundskolan
Det finns alltid någon på din skola som du kan vända dig till med frågor
eller problem 85 85 82 90-100
Du får av din lärare veta vad du ska kunna för att nå kunskapskraven i de
olika kurserna 83 82 81 90-100
Alla elever som slutar årskurs 1 ska kunna läsa 93 91 89 90-100
Som förälder får du samma dag veta om ditt barn har olovlig frånvaro 62 70 69 90-100
Gymnasieskolan
Du får av din lärare veta vad du ska kunna för att nå kunskapskraven i de
olika kuserna 79 80 78 90-100
Det finns alltid någon i skolan som du kan vända dig till med frågor och
problem 81 80 84 90-100
Jag känner mig trygg i skolan 90 92 92 90-100
7.Utvecklingsuppdrag
Driftsnämnderna svarar för en samlad verksamhetsstyrning och uppföljning inom sitt ansvarsområde enligt mål, uppdrag och resurstilldelning. Nämnden ska utifrån såväl grunduppdrag som utvecklingsuppdrag arbeta med att förenkla, förbättra och förnya i vardagen. Det är också varje nämnds ansvar att säkra arbetssätten genom systematisk internkontroll.
Nedan redovisas Programnämnd barn och utbildning utvecklingsuppdrag utifrån de fyra strategiområden samt målområden.
Hållbar tillväxt
Mål: Invånare i Örebro kommun ska ha goda förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden och fler ska ha arbete
Kommunen deltar fortsatt i Arbetsmarknadskunskap i skolan vilket bidrar till att eleverna får kunskap om arbetsmarknaden och vikten av utbildning.
Mål: Örebro kommun ska vara en ekologisk hållbar kommun.
Förskola och grundskola ska fortsätta arbetet med att verka för giftfria miljöer.
Mål: Det ska vara enkelt för medborgaren och företag att få kontakt med kommunen, och utbud av e-tjänster ska öka.
Fortsätta arbetet med att vårdnadshavare ska kunna använda sig av e-tjänster och utveckla funktionella och rättssäkra e-tjänster.
Fortsätta arbetet med att utveckla och säkerställa en likvärdig och rättssäker central hantering av skolplaceringar.
Mål: Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare
Bidra i det strategiska långsiktiga arbetet med en samordnad och förstärkt kompetensförsörjning på kommunal, regional, nationell och internationell nivå.
Örebro kommun ska fortsätta vara och bli en mer attraktiv arbetsgivare och det ska genomsyra alla frågor som programnämnden arbetar med och också beaktas i beslutfattandet.
Under året utveckla forum och samverkan för framtida kompetensutvecklingsbehov.
Utveckla samarbetet med Örebro universitet kring framtidens lärarutbildning, stärka VFU,
verksamhetsförlagd utbildning, och arbetet med övningsskolor i syfte att Örebro kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare.
Tillsammans med Örebro kommuns HR avdelning kartlägga behovet av ett systemstöd som förutsättning för kompetensutvecklingsbehov.
Utveckla digitala utbildningsinsatser för en likvärdig skola.
Under 2018 arbeta fram en modell för ett ”Barnskötarlyft” där fler får chansen att kombinera arbete med utbildning till barnskötare tillsammans med Förskolenämnden.
Mål: Örebro kommun ska nyttja sina lokaler på ett effektivt sätt Arbetet med projektet gröna skolgårdar ska fortsätta.
Fortsätta arbetet utifrån den underhållsplan som finns för eftersatt underhåll av förskole- och skollokaler.
Förändra och förstärka det förebyggande arbetet med att minska skadegörelse på våra förskolor och skolor i samverkan med andra aktörer och representanter från verksamheterna.
Vid ny- och ombyggnation av förskolor och skolor samt utformning av utemiljöer ska det ske i enlighet med kommande funktionsprogram.
Fortsätta arbetet med att utifrån den nya centrala digitala hanteringen av skolplaceringar i samråd med Myndighetsavdelningen analysera elevflöden och utifrån denna analys anpassa planerna för hur Örebro kommuns skollokaler ska och bör utvecklas.
Mål: Örebro kommun ska vara långsiktig och hållbar
Fortsatt särskilt följa Gymnasienämndens arbete för en ekonomi i balans i den ordinarie uppföljningsprocessen 2018.
Arbetet med översyn av den ekonomiska tilldelningen och organiseringen av Modersmålsavdelningen ska slutföras under första kvartalet 2018.
Systematisera arbetet med översyner av riktlinjer och resursfördelningsmodeller som ska vara en del i Programnämnd barn och utbildningsarbete.
Under 2018 ska arbetet med översynen av resursfördelningsmodellen för gymnasieskolan slutföras.
Under 2018 ska översyn av resursfördelningsmodellen för gymnasiesärskolan inledas i samarbete med verksamheten.
Samla programområdets hantering av statsbidrag i syfte att säkerställa att statsbidrag nyttjas på bästa sätt.
Programnämnd barn och utbildning ska tydliggöra styrningen av statsbidrag, både generella och riktade statsbidrag.
Under 2018 avsluta arbetet med att införa inkomstkontroll i debiteringsprocessen för avgifter inom förskola och fritidshem.
Se över möjligheten att ta in barnomsorgsintäkter från vårdnadshavare inom fristående förskolor och pedagogisk omsorg.
Se över möjligheten att ha en gemensam kö- och antagningsprocess inom förskola och pedagogisk omsorg.
Skapa en gemensam central digital antagningsprocess inom grundskola oavsett huvudman.
Se över möjligheten till en enhetlig process för interkommunala ersättningar för förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, gymnasieskola och särskola.
Fortsatt följa kostnadsutvecklingen för skolskjuts.
Sammanställa rutindokument för genomförande av hantering av tillstånd, tillsyn och insyn utifrån reviderad resursfördelningsmodell förskola, samt reviderad resursfördelningsmodell pedagogisk omsorg och omsorg obekväm tid.
Sammanställa rutindokument för genomförande av hantering av tillstånd, tillsyn och insyn utifrån reviderade kommande riktlinjer förskola, fritidshem, samt för kommande reviderade riktlinjer för pedagogisk omsorg.
Människors egenmakt
Mål: Medborgarnas möjlighet till inflytande och påverkan inför politiska beslut ska vara god Arbeta för ökat medborgarinflytande och om tillämpligt, utse områden där medborgardialog kan genomföras .
Möjligheten att expandera Komteks verksamhet ska fortsätta utredas för att verksamheten ska kunna fortsätta utveckla sitt arbete för att nå nya målgrupper.
Under 2018 ska Programnämnd barn och utbildning bidra i arbetet med att utveckla familjecentralerna.
Mål: I Örebro kommun ska alla människors lika värde och mänskliga rättigheter respekteras Utse område för gender budgetanalys och genomföra denna
Barn och unga
Mål: Alla elever i grund- och gymnasieskolan ska ges förutsättningar att klara kunskapsmålen Under 2018 ska delmål sättas för arbetet med ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans””.
Under 2018 ska arbetet med att ta fram en ”baslinje” slutföras.
Programområdet ska söka nya och stärka befintliga samarbeten med Örebro universitet som ska bidra till kvalitetsutveckling i skolan inom ramen för ” Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans”” och
forskningen ska knytas närmare det dagliga arbetet i skolan.
Under året ska en översyn av hela Centralt skol- och välfärdsstöd göras med målsättning att kunna erbjuda ännu bättre stöd till skolorna i framtiden och samtidigt också se över samägda och/eller
samverkande resurser med programområde Social välfärd. Det inkluderar också utvecklandet av centrala digitala utbildningsinsatser för ökad måluppfyllelse.
Som del av den nya centrala skolplaceringshanteringen utvärdera hur elevflöden, segregationstendenser och resultat samverkar för att mer effektivt verka för likvärdiga förutsättningar och för ökad
måluppfyllelse oavsett var eleven befinner sig.
Det pedagogiska utvecklingsprojektet för att stärka det pedagogiska ledarskapet hos rektorer och förskolechefer ska fortsätta under året.
Under 2018 ska en översyn göras över hur tillgången till elevhälsa ser ut för grund- och gymnasieskola och en plan för hur den kan göras tillgänglig för fler elever. Särskilt fokus ska läggas på barn och elevers psykiska hälsa.
Under 2018 kommer ett riktat statsbidrag för elevhälsa och undervisning som ska användas för att förstärka barn- och elevhälsan i Örebro kommun.
Riktlinjer för barn och elevhälsan ska följas upp under 2018 utifrån om de har fått önskad effekt i verksamheten, är mer integrerad i undervisningen, och elevhälsans roll i det förebyggande arbetet ska betonas.
Studie- och yrkesvägledarnas roll ska förtydligas genom ett programövergripande arbete.
Under året ska det tas fram metoder för att höja kompetensen hos våra studie- och yrkesvägledare.
Resursfördelningsmodellen för grundskolan F-9 inklusive fritidshem ska följas upp under 2018 i samarbete med verksamheterna om modellen styr mot önskade effekter.
Vidareutveckla ett likvärdigt mottagande av elever på Perrongen vilket omfattar både elevens hälsa, kunskaper och förmågor.
Fokusera på ökad kvalitet i landsbygdsskolorna genom de åtgärdsförslag som framkom i ”Likvärdig utbildning för elever i landsbygd”.
Utifrån den statliga utredningen om riksgymnasiet, för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning, ska kommunen arbeta aktivt med att hålla en hög kvalitet och skapa beredskap inför förväntad lagförändring som träder i kraft 1 juli 2018.
Uppföljning av hur Grundskolenämnden använder strukturtilldelningen för att möjliggöra att fler elever når kunskapsmålen i skolan.
Uppföljning av avsatta medel för att skapa för förutsättningar för integration och fysisk aktivitet inom och mellan skolor, ska ske inom ramen för ”Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans”.
Mål: Förskolan ska vara en omsorgsfull och trygg plats för barnen, med god pedagogisk verksamhet
Arbetet med reviderade Riktlinjer för förskola, fritidshem och omsorg obekväm tid ska slutföras under första halvåret 2018
Riktlinjer för pedagogisk omsorg ska revideras under 2018
En översyn ska göras för att se hur förutsättningarna att driva pedagogisk omsorg ser ut efter införandet av de nya ersättningsnivåerna som antogs 2016.
Följa upp att Förskolenämnden säkerställer att varje barn får det stöd som barnets speciella behov kräver inom ramen för tilläggsbeloppet.
Mål: Barn ska kompenseras för ojämlika uppväxtvillkor Under året ska arbetet med kostnadsfri skola utvärderas.
Linje 14 ska utöka sin verksamhet till att omfatta de nya anvisningsskolor som eleverna har efter av- vecklingen av Vivallaskolans årskurs 7-9.
Uppföljning av driftkostnadskonsekvenser avseende det tidsbegränsade busskortet som eleverna från Vivallaskolans årskurs 7-9 fick i samband med nya anvisningsskolor.
Skolans kompensatoriska uppdrag ska stärkas. Skillnaden mellan olika skolor, mellan flickor och pojkar och mellan elever från olika socioekonomiska bakgrunder ska kontinuerligt utvärderas och åtgärdas.
Arbetet med att motverka skolsegregationen i kommunen ska fortsätta.
Under 2018 ska ett arbete påbörjas med att se över vilka förändringar och anpassningar som behöver göras i kommunens verksamhet om FN:s barnkonvention blir lag.
Naturskolan ska fortsätta arbeta aktivt för att alla ska få möjlighet att komma ut i naturen och bedrivas genom att pedagoger fortbildas och inspireras.
Tillsammans med programområde Social välfärd utveckla arbetet för att tidigt upptäcka och stödja elever på väg in i missbruk, eller med annat normbrytande beteende.
Trygg välfärd
Mål: Örebro kommun ska vara en trygg och säker kommun att bo, leva och verka i Genomföra den årliga föräldra-, barn-, elevundersökningen
Arbetet med de åtaganden som Programnämnden barn och utbildning har ansvar för i enlighet med handlingsplanen mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck 2017-2024 ska genom- föras.
All verksamhet ska vara fri från kränkande behandling och sexuella trakasserier. Uppföljning och analys ska genomföras av hur förskolor och skolor arbetar med dessa frågor oberoende av huvudman.
8. Bilagor.
Bilaga 1 Årsberättelse 2018 Förskolenämnden Bilaga 2 Årsberättelse 2018 Grundskolenämnden Bilaga 3 Årsberättelse 2018 Gymnasienämnden
Bilaga 4 Utvärdering Topp 25 2025 Skolutveckling tillsammans
