Utvärdering av kulturnämndens länsfunktioner inom kulturområdet

(1)

Bilaga

Slutrapport Utvärdering av Länsfunktionerna, Arthur D Little 2013-02-21

Stockholms läns landsting Telefon: 08-690 51 00 Orgnr: 232100-0016

Kulturförvaltningen Fax: 08-690 51 39 www.kultur.sll.se

Box 38204, 100 64 Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se

KUN 2013-03-14, p 7

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Diarienummer:

2013-02-27 KUN 2012/495

Utvärdering av kulturnämndens länsfunktioner inom kulturområdet

1 Förslag till beslut

Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

att godkänna utvärdering av kulturnämndens länsfunktioner inom kul- turområdet och lägga rapporten till handlingarna,

att uppdra åt förvaltningen att återkomma till kulturnämnden med för- slag på åtgärder med anledning av utvärderingen.

2 Bakgrund

2.1 Kulturnämndens uppdrag

I samband med beslutet om tertialrapport 2012 beslutade kulturnämnden i maj 2012

att uppdra åt förvaltningen att genomföra en utvärdering av länsfunkt- ionernas verksamheter med hjälp av extern konsult.

2.2 Landstingets länsfunktioner

Stockholms läns museum (länsmuseet), Länshemslöjdskonsulenterna, och Regionbibliotek Stockholm (länsbiblioteket) har funnits länge. Övriga fyra länsfunktioner (länsmusiken, länsdanskonsulenten, Film Stockholm och mångkulturkonsulenten) inrättades under de första åren av 2000-talet. Några av dem har expanderat kraftigt främst genom utökat stöd från kulturnämnden.

Konsulenten för mångkultur avvecklades i och med utgången av 2012 och omfattas därför inte av utvärderingen. Gemensamt för länsfunktionerna är att

(2)

2 (6)

2013-02-27

motsvarande verksamheter finns hos i stort sett varje län med landsting/region som vanligaste huvudman, i vissa fall i samverkan med större kommuner. I landet i övrigt delas länsfunktionerna vanligtvis upp i ”institutioner” och ”kon- sulenter”. I Stockholms läns landsting har vi valt begreppet ”länsfunktion”

som ett samlingsnamn på denna typ av verksamhet för att därigenom ge verksamheterna en likvärdig status.

Länsfunktionerna bekostas av landstinget och staten. Botkyrka kommun bi- drar dock till Film Stockholms verksamhet med Filmbasen. 2013 får länsfunkt- ionerna totalt ca 25,8 mnkr i verksamhetsstöd av kulturnämnden och ca 14 mnkr i stöd från staten.

2.3 Utvärderingens inriktning och metod

Utvärderingen har genomförts av Andreas Gjelstrup vid konsultföretaget Art- hur D Little som är centralupphandlat i Stockholms läns landsting. Utvärde- ring har inriktats på

 Länsfunktionernas arbetssätt gentemot varandra och gentemot kommunerna.

 Kommunernas upplevda nytta med länsfunktionernas verksamhet och behov av framtida inriktning på verksamheten vad avser främst barn och unga.

Utvärderingen har belyst mottagarnas perspektiv genom enkätundersökning med länets kommuner samt uppföljande intervjuer (urval av kommuner) med en tredjedel av kommunerna.

Primärdata (intervjuer, enkäter) har utgjort huvudsakligt underlag för utvär- deringen i kombination med befintlig, tillgänglig sekundärdata (verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser mm).

3

Sammanfattning av utvärderingens resultat

I rapportens inledande sammanfattning (sid 7) redovisar utvärderaren sina egna slutsatser vad avser möjligheter, utmaningar och övergripande rekommendationer grundat på de svar som samlats in från både länsfunktionerna och kommunerna i generella termer. På de följande sidorna (sid 8-15) i det första avsnittet sammanfattas hur länsfunktionerna arbetar, hur de når ut och vilka mer generella synpunkter kommunerna har på länsfunktionerna. Här redovisas även de vanligast förekommande önskemålen från kommunerna

(3)

3 (6)

2013-02-27

utifrån intervjuer och enkäten; Bl a önskemål om nya länsfunktioner (samma innehåll återfinns även i avsnitt 3.7 - Gemensamma frågor (sid 75-77).

I avsnitt 3 redovisar utvärderaren sina egna slutsatser vad avser möjligheter, utmaningar och övergripande rekommendationer för var och en av länsfunkt- ionerna (sid 27-73). I detta avsnitt ges också en detaljerad bild av kommunernas omdömen av varje länsfunktion. Avsnitt 3 har sin grund i vad både läns- funktionerna själva och kommunerna uttryckt.

3.1 Utvärderarens egen analys och sammanfattande rekommen- dationer

I den egna analysen ger utvärderaren sju sammanfattande rekommendationer.

1. Utveckla ”Stockholmsmodell” för att främja kulturstrategisk utveckling och samverkan i länet på frivillig basis

2. Utveckla och implementera balanserat styrkort för att följa upp Läns- funktionerna (och Kulturförvaltningen)

3. Inrätta mötesforum för Länsfunktionernas chefer för att främja samverkan och dela goda exempel

4. Samordna Länsfunktionernas marknadsföringsaktiviteter riktade mot kommuner

5. Utveckla verktyg för att undersöka attityder och effekter relaterade till kultur i länet (”Kulturbarometer”)

6. Undersök möjlighet att dela stödfunktioner mellan länsfunktionerna (administration, marknadsföring) för ökad kostnadseffektivitet 7. Inhämta goda erfarenheter från andra landsting/regioner kring kultur-

samverkan med kommuner

Rekommendationerna 1, 5 och 7 är utvärderarens egna och har sin grund i bl a de öppna svarsalternativ som enkäten innehållit och de intervjuer som genom- förts med ca en tredjedel av länets kommuner.

Den andra rekommendationen har sin grund i flera källor. Dels att flertalet länsfunktioner har befunnits sakna långsiktig planering och långsiktiga mål.

Dels att vissa länsfunktioner tycker att landstinget bör utöva en tydligare styrning. Dels att flera kommuner uttryck osäkerhet kring vad landstinget vill med

(4)

4 (6)

2013-02-27

länsfunktionerna och vilket mål verksamheten därmed har. Utvärderaren anser därvidlag att balanserade styrkort är en lämplig väg att avhjälpa de brister som han bedömer föreligger utifrån de inkomna synpunkterna i utvärdering- en.

Rekommendationerna 3, och 6 är direkta önskemål från länsfunktionerna själva. Rekommendation 4 är också ett önskemål från länsfunktionerna men även kommunerna efterfrågar en mer samlad information om länsfunktioner- nas tjänster.

3.2 Länsfunktionernas synpunkter

Länsfunktionerna efterfrågar gemensamma chefsmöten ledda av landstinget.

De efterfrågar även gemensamma informationsinsatser som även de bör sam- ordnas av landstinget. Flera av länsfunktionerna tycker också att det vore bra med gemensam administrativ service.

3.3 Kommunernas synpunkter

3.3.1 Generella synpunkter

De synpunkter och önskemål som de 26 kommunerna uttrycker spänner na- turligtvis över ett väldigt brett fält. Generellt kan kommunerna sägas vilja ha en mer samlad information om vad länsfunktionerna kan erbjuda. Kommu- nerna vill även ha möjlighet att kunna påverka länsfunktionernas verksamhet i större omfattning än i dag. Över 80 procent av kommunerna anser att läns- funktionerna bör samverka mer både med den egna kommunen och med andra kulturverksamheter som finns i den egna kommunen.

Flera kommuner har uttryckt önskemål om ytterligare länsfunktioner inom teater och (bild-)konst/foto.

3.3.2 Omdömen om varje länsfunktion

När man tittar på kommunernas omdömen om var och en av länsfunktionerna så finns det stora skillnader både mellan kommunerna och mellan de olika länsfunktionerna. Generellt för alla länsfunktioner kan det konstateras att många kommuner inte kan besvara frågan hur väl respektive länsfunktion når barn och unga i kommunen.

(5)

5 (6)

2013-02-27

Generellt får regionbiblioteket de bästa värdena. En stor majoritet av kom- munerna svarar att man arbetar med regionbiblioteket/använder deras tjäns- ter och kommunerna är överlag nöjda med tjänsterna.

Länsmuseet är lika känt som regionbiblioteket. Däremot finns det en splitt- rad bild av vilken betydelse kommunerna anser att länsmuseet har för kommunen och kommunens kulturutbud. Det finns också en stor spridning av hur väl kommunerna anser att länsmuseets utbud motsvarar kommunernas efter- frågan.

Minst kända bland kommunerna är länshemslöjdskonsulenterna. Det innebär att flertalet kommuner inte använder sig av länshemslöjdskonsulen- terna och inte vet vad denna länsfunktion kan erbjuda. Endast tre kommuner säger sig arbeta med länshemslöjdskonsulenterna. Av de kommuner som uttalat sig svarar nära hälften att länshemslöjdskonsulenterna har liten eller ingen betydelse för kommunens verksamhet eller kommunens kulturutbud.

Länsmusiken är mycket känd bland kommunerna. Däremot går meningarna isär kring hur nöjda kommunerna är med verksamheten och hur väl länsmu- sikens verksamhet motsvarar kommunernas behov.

De övriga två länsfunktionerna – danskonsulenten och Film Stockholm - kan i huvudsak säga ha verksamheter som är kända i kommunerna och som kommunerna är relativt nöjda med. Ett antal kommuner är dock osäkra på hur väl dessa länsfunktioner motsvarar kommunernas behov.

4 Förvaltningens synpunkter

Enligt förvaltningens mening ger utvärderingen en bra bild av hur kommunerna ser på respektive länsfunktion - styrkor och svagheter samt vad som behöver förändras. Här utgör utvärderarens rekommendationer ett bra underlag utöver de rena frekvenser som redovisas för olika frågor.

Utvärderingen ger också en klar bild av de önskemål som länsfunktionerna för fram, främst vad avser samordning i olika avseenden.

Vad avser utvärderarens sammanfattande rekommendationer är bilden lite mer svårtolkad. Utvärderaren har här t ex föreslagit att det utvecklas en

”Stockholmsmodell” för regional samverkan. Förvaltningen anser att det inte finns någon anledning att betvivla denna slutsats. Samtidigt konstaterar för- valtningen att de uttalanden om samverkan som redovisas i rapporten, i huvudsak uppehåller sig kring utökad samverkan mellan länsfunktionerna och

(6)

6 (6)

2013-02-27

kommunerna och länsfunktionerna sinsemellan. I rapporten redovisas det få uttalanden om en mer omfattande generell regional samverkan. Rekommen- dationen om en ”Stockholmsmodell” bygger enligt konsulten främst på vad som framkommit i intervjuer och öppna frågor i kommunenkäten. På samma sätt finns det andra rekommendationer i den samlade rapporten som det är svårt att hitta grund för i de svar som redovisas och som således utgör utvärde- rarens egna förslag till framtida förändringar. Till exempel, som nämnts ovan under 3.1, är den sammanfattande rekommendationen om att införa balanserade styrkort också ett förslag från utvärderaren men som det är svårt att direkt härleda till enkät- och intervjusvaren.

4.1.1 Den fortsatta hanteringen

Det har inte varit möjligt att analysera rapporten fullt ut inför kulturnämndens sammanträde i mars. Såväl tjänstemän som förtroendevalda måste få tid på sig att läsa och begrunda rapporten. Förvaltningen föreslår därför inga omedel- bara åtgärder utan föreslås få i uppdrag att återkomma till kulturnämnden med förslag på åtgärder med anledning av utvärderingen. I sammanhanget kan nämnas att förvaltningen och utvärderaren kommer att föredra rapporten separat för dels länsfunktionerna, dels kommunernas kulturchefer som en feedback på att de medverkat i utvärderingen.

Hans Ullström

(7)

Utvärdering av Länsfunktionerna

Slutrapport 2013-02-21

Presentation för:

Kulturförvaltningen SLL

Arthur D. Little AB P.O Box 70434 Kungsgatan 12–14 107 25 Stockholm Sweden

Tel.: +46 8 5030 6500 Fax: +46 8 5030 6502

(8)

2

Innehållsförteckning

Utvärdering av Länsfunktionerna

1 Sammanfattning

2 Bakgrund

3 Utvärdering av Länsfunktionerna

4 Nästa steg

(9)

SLL anlitade Arthur D. Little för att utvärdera Länsfunktionernas verksamhet – utvärderingen genomfördes under perioden november 2012 till januari 2013

1 Sammanfattning – Bakgrund och avgränsningar

Bakgrund Avgränsningar

 Kulturförvaltningen har fått i uppdrag av Kulturnämnden att göra en utvärdering av Länsfunktionernas verksamhet

 Kulturnämnden anlitade Arthur D. Little för att få en

uppfattning om hur Länsfunktionerna arbetar och når ut med sin verksamhet till länets innevånare. Uppdraget bestod i att bl.a.

– Träffa Länsfunktionerna för att göra en kartläggning och analys av hur de arbetar

– Kontakta kommunerna i Stockholms län (t.ex. kultur- och fritidsförvaltningar) för att göra en kartläggning och analys av hur de ser på Länsfunktionernas arbete

 Utvärderingen omfattade Länsfunktionerna, dock ej

Mångkulturkonsulenten (upphörde vid årsskiftet 2012/2013)

 Utvärderingen har belyst mottagarnas perspektiv genom enkätundersökning med länets kommuner samt uppföljande intervjuer (urval av kommuner)

 Primärdata (intervjuer, enkäter) har utgjort huvudsakligt underlag för utvärderingen i kombination med befintlig, tillgänglig sekundärdata (verksamhetsplaner,

verksamhetsberättelser m.m.)

(10)

4

Samtliga Länsfunktioner har intervjuats i utvärderingen

1 Sammanfattning – Intervjuade Länsfunktioner

Namn Befattning Organisation

Peter Bratt Länsmuseichef Stockholms läns museum

Signe Landin Verksamhetschef Danskonsulenterna DIS

Krister Hansson Områdeschef Regionbiblioteket

Kerstin Olander Verksamhetsledare (tom jan 2012) Film Stockholm

Peder Strådal Verksamhetsledare (t.f. till feb 2012) Länshemslöjdskonsulenterna

Lotta Sone Åsell Länshemslöjdskonsulent Länshemslöjdskonsulenterna

Jeanette Persson Verksamhetsledare Länsmusiken

Susanne Rundberg Producent Länsmusiken

(11)

Samtliga kommuner i Stockholms län har deltagit i utvärderingen genom enkätstudien – tio kommuner valdes ut för uppföljande intervjuer (1/2)

Namn Befattning Kommun

Pernilla Hellman Kulturchef Botkyrka

Kristina Herrlander Kultur- och bibliotekschef Danderyd

Lennart Lundblad Produktionschef Kultur Ekerö

Mats Granbom Tf. Bibliotekschef Haninge

Kristina Nyman Kultursamordnare Haninge

Åsa Mårtensson Tf. Enhetschef Haninge

Lillemor Strand Barnkultursamordnare Haninge

Ann-Britt Öhrstig Tillgänglighetsutvecklare Haninge

Christer Falk Kulturchef Huddinge

Ann-Katrin Westerlund Kulturchef Järfälla

Rebecca Bachmann Bibliotekschef Lidingö

Annelie Arffman Kultursamordnare/Inköpare av barnkultur för skola/förskola Lidingö

Camilla Luterkort Kulturexpert Nacka

Björn Ahlsén Kulturchef Norrtälje

Henrika Åström Bibliotekarie Nykvarn

Christer Dahl Kultur- och fritidschef Nynäshamn

Rolf Johanson Kultur- och fritidschef Salem

Lars Palmér Kultur- och ungdomschef Sigtuna

Margareta Grahn Kultursekreterare Sollentuna

Annika Malmborg Kultur- och evenemangchef Solna

Inga Lundén Stadsbibliotekarie Stockholm

Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie och museichef Stockholm

Berit Svedberg Kulturchef Stockholm

1 Sammanfattning – Intervjuade kommuner

Not: I vissa fall har flera personer i kommunen bidragit till att fylla i en enkät. Vid flera enkäter från samma kommun har svaren konsoliderats

(12)

6

Samtliga kommuner i Stockholms län har deltagit i utvärderingen genom enkätstudien – tio kommuner valdes ut för uppföljande intervjuer (2/2)

Namn Befattning Kommun

Kina Löwenbrååt Koski Kultursekreterare Sundbyberg

Staffan Jonsson Kultur- och fritidschef/Förvaltningschef Södertälje

Iréne Hededal Kulturchef Tyresö

Lina Browall Kulturintendent Täby

Maria Röstberg Avdelningschef Upplands Väsby

Anna Sjunnesson Kulturintendent Upplands-Bro

Pernilla Järveroth Kulturchef/Förvaltningschef Vallentuna

Lena Strand Nämndsekreterare, ansvar för kulturen inom Vaxholms stad Vaxholm

Lena Gullmert Kulturchef Värmdö

Karin Fernström Kultursekreterare Värmdö

Carl Oscar Törnros Chef Kultur Österåker

1 Sammanfattning – Intervjuade kommuner

Not: I vissa fall har flera personer i kommunen bidragit till att fylla i en enkät. Vid flera enkäter från samma kommun har svaren konsoliderats Även uppföljande intervju

(13)

Utvärderingen finner att Länsfunktionerna bör stärka sin förmåga att stödja kultursamverkan i länet och samordna sina insatser för att förmedla utbud till kommuner på ett effektivt sätt

1 Sammanfattning – Övergripande slutsatser och rekommendationer

Källa: Intervjuer, Enkätundersökning (december 2012), Verksamhetsplaner (2012), Verksamhetsberättelser (2011), Arthur D. Little analys

Rekommendationer

Nuläge Möjligheter

 De sex Länsfunktionerna arbetar idag till stor del med sina verksamheter skilt från

varandra

 Samordning mellan Länsfunktionerna sker sporadiskt och främst inom gemensamma projekt

 Det finns gemensamma utmaningar i att nå ut till kommunerna, särskilt de i utkanten av länet

 Länsfunktionerna har begränsad planering och uppföljning för hur man når

målgrupperna eller vilken effekt man har på sikt (>1 år)

 Flera kommuner har låg kännedom om Länsfunktionernas verksamhet, särskilt Länshemslöjdskonsulenterna

 Det varierar mellan Länsfunktionerna hur nöjda kommunerna är med verksamheten men överlag

 81% av kommunerna anser att

Länsfunktionerna borde samarbeta med andra aktörer (kommuner, föreningar) för att nå ut bättre

 Goda exempel finns internt på hur man når ut till kommunerna,

exempelvis Danskonsulenterna som får goda omdömen

 Länsfunktionerna är positivt inställda till utökat samarbete

 Kommunerna är överlag positivt inställda till ökad samverkan

 Utveckla ”Stockholmsmodell” för att främja

kulturstrategisk utveckling och samverkan i länet på frivillig basis

 Utveckla och implementera balanserat styrkort för att följa upp Länsfunktionerna (och Kulturförvaltningen)

 Inrätta mötesforum för Länsfunktionernas chefer för att främja samverkan och dela goda exempel

 Samordna Länsfunktionernas marknadsförings- aktiviteter riktade mot kommuner

 Utveckla verktyg för att undersöka attityder och effekter relaterade till kultur i länet

(”Kulturbarometer”)

 Undersök möjlighet att dela stödfunktioner mellan länsfunktionerna (administration, marknadsföring) för ökad kostnadseffektivitet

 Inhämta goda erfarenheter från andra

landsting/regioner kring kultursamverkan med kommuner

 Över 700 000 personer ingår i målgruppen ”barn och unga” i länet

 Kraftigt varierande förutsättningar för kulturen i kommunerna (storlek, ekonomi, politiska prioriteringar)

 Öka kännedom i kommunerna om Länsfunktionernas verksamhet och tydliggöra nyttan

 Långsiktig uppföljning av verksamhet

 Svårt att skapa samordning utan verksamhetsstyrning mot detta

Utmaningar

(14)

8

Länsfunktionerna arbetar idag skiljt från varandra trots att man ofta vänder sig till samma person i kommunerna (1/2)

1 Sammanfattning – Genomförande

Källa: Intervjuer, Enkätundersökning (december 2012), Verksamhetsplaner (2012), Verksamhetsberättelser (2011), Arthur D. Little analys Danskonsulenterna – Dans i Stockholms

stad och län (DIS) Film Stockholm Länsmusiken

 Danskonsulenterna erbjuder danskonsultation och dansföreställningar till kommuner, särskilt riktat mot barn och unga som målgrupp

 Danskonsulenterna når en majoritet av kommunerna idag dock mindre närvaro i utkanten av länet

 Danskonsulenterna har ett proaktivt och flexibelt arbetssätt där man utgår från respektive kommuns egna förutsättningar

 Danskonsulenterna marknadsför sitt utbud till kommuner och skolor främst genom tryckta och elektroniska utskick – man gör även marknadsföring inom projekt exv. Dansistan

 Samarbete med andra Länsfunktioner sker främst inom projekt och event, de flesta kommuner i länet samarbetar man med, ca åtta kommuner mer sällan

 Danskonsulenterna har en årlig

verksamhetsplanering vars genomförande följs upp i årsberättelsen, däremot saknas långsiktig planering och uppföljning

 Film Stockholm har i uppdrag att initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet med fokus på barn och unga

 Film Stockholm verkar brett i länet och har fördjupade samarbeten med en handfull kommuner där man har gemensamma projekt (exv. Botkyrka)

 Film Stockholm har en bred verksamhet och arbetar strategiskt med filmkulturen genom projektverksamhet

 Marknadsföring sker i ett flertal kanaler och i samarbeten med de aktörer som Film Stockholm har gemensamma projekt med

 Verksamheten bygger på arbete genom nätverk och samarbeten

 Film Stockholm har en verksamhetsplanering som görs årligen med övergripande mål för verksamheten. Långsiktig planering sker i begränsad omfattning

 Länsmusiken har i uppdrag att arbeta med musikverksamhet för barn och unga vilket återspeglas i verksamheten där barn och unga är i fokus för produktioner, som deltagare och medproducenter

 Länsmusiken samarbetar med ett flertal av kommunerna idag dock mindre närvaro i utkanten av länet (exv. Nykvarn)

 Länsmusiken har ett turbulent år bakom sig – samtidigt har viktiga steg tagits för att utveckla verksamheten

 Länsmusiken marknadsför sig i flera olika kanaler, bland annat genom annonser i dagspress och sociala medier

 Länsmusiken engagerar sig i samarbeten med andra Länsfunktioner, framförallt

Danskonsulenterna – man deltar även i ett antal nätverk för omvärldsbevakning

 Verksamheten planeras årligen i

verksamhetsplanen och genomförande samt budget följs upp – flerårig plan för

verksamheten saknas

Sammanfattning av genomförande

(15)

Länsfunktionerna arbetar idag skiljt från varandra trots att man ofta vänder sig till samma person i kommunerna (2/2)

1 Sammanfattning – Genomförande

Länshemslöjden Regionbiblioteket Stockholms läns museum

 Länshemslöjdskonsulenternas uppdrag är att främja hemslöjden inom länet – man har flera prioriterade målgrupper, slöjdare, pedagoger, barn och unga samt internationella nätverk

 Länshemslöjdskonsulenternas utbud är idag fokuserat på kursverksamheten i Slöjdhuset –

 Marknadsföringen riktar sig främst till relevant målgrupp för det aktuella projektet/ insatsen som till exempel pedagoger, internationella nätverk eller slöjdare

 Länshemslöjden har begränsat direkt samarbete med kommunerna – istället mot slöjdare inom kommunen – man samarbetar även med Sveriges hemslöjdsföreningars riksförbund

 Länshemslöjdskonsulenterna planerar verksamheten år till år, däremot saknas en långsiktig planering och vision för

verksamheten (har funnits före 2011)

 Regionbibliotekets uppgift är att stödja länets folkbibliotek i deras verksamhet. En stor del av Regionbibliotekets verksamhet riktas därför till biblioteken i form av kompetensutveckling

 Regionbiblioteket arbetar med biblioteken i länet och lägger relativt mer resurser på kompetensutveckling och projekt jämfört med andra Länsfunktioner

 De huvudsakliga mottagarna för marknadsföring och information om verksamheten, är kommuner och bibliotek

 Samarbetet med länets bibliotek är lagstadgat och en regional biblioteksplan finns upprättad – samarbete sker med andra Länsfunktioner men även universitet och Bibliotekshögskolan

 Regionbibliotekets verksamhet styrs dels av den egna treåriga verksamhetsplanen, men även den regionala biblioteksplanen

 Stockholms läns museum har som uppdrag att skapa intresse för länets kulturhistoria, kultur- arv och konst, deras verksamhet följer uppdraget med bl.a. kulturberättelser om länet för barn och unga och offentlig konst

 Länsmuseet bedriver flera typer av verksamhet och utmanas av relativt begränsade resurser

 Stockholms läns museum marknadsför sig i ett flertal kanaler och samarbetar med andra Länsfunktioner under utbudsdagar men även med Dieselverkstaden

 Länsmuseet samarbetar i ett projekt

tillsammans med andra länsfunktioner och har ett djupare samarbete med fem av länets kommuner

 Verksamheten har både en långsiktig treårig verksamhetsplan och en mer detaljerad årsplan med kvalitativa och kvantitativa mål

Sammanfattning av genomförande

(16)

10

Länsfunktionerna samarbetar idag inom vissa gemensamma projekt men samordningen är begränsad då man saknar gemensamma målformuleringar och beslutsfora

1 Sammanfattning – Samarbete mellan Länsfunktioner

Samarbeten Beskrivning Kommentarer

Exempel

Informatörsnätverket

Utbudsdagar

Samarbeten inom projekt

Speeddating

 Informationsmöte mellan Länsfunktionernas kommunikatörer/informatörer

 Träffas ca en gång per kvartal

 Diskuterar vad som är på gång inom varje verksamhet samt möjliga gemensamma projekt

 Kulturförvaltningen arrangerar utbudsdagar inom scenkonst (teater och dans)

 Kommunernas kultursekreterare, förskollärare och lärare får

”smakprov” på föreställningar från scenkonstgrupper som har erhållit stöd

 Flera samarbeten görs inom projekt, exv. ”Skapande skola”

 I ”Skapande skola” ingår Film Stockholm, Danskonsulenterna, Regionbiblioteket, Stockholms läns museum samt Länsmusiken är inblandade

 Andra projekt är exv. Seniorkulturprojektet

 Event där Länsfunktionerna och kommunchefer får möjlighet att träffas och diskutera verksamheter

 Har genomförts två gånger hittills

”Jag tycker att slöjden till exempel skulle säkert kunna erbjuda intressanta projekt inom skapande skola.”

– Kommun

” Den var jättebra, den var väldigt välplanerad och mkt strukturerad, man gick gediget material som var tydligt och bra. ”

– Kommun

"Vi är inte så intresserade av att gå och passivt titta på utbudsdagar, vi har egen kulturpolitik här och vi vill kunna påverka.”

– Kommun

”Det är otydligt vad som ska ut av mötena och det saknas ett beslutsfattande.”

– Länsfunktion

“Utbudsdagar är viktiga för vilket utbud vi ska beställa”

– Kommun

(17)

Länets kommuner har olika förutsättningar för kulturverksamhet – de länsfunktioner som har nöjda mottagare uppfattas som lyhörda, proaktiva och kompetenshöjande

1 Sammanfattning – Mottagande

Danskonsulenterna Film Stockholm Länsmusiken

 Kommuner som arbetat med

Danskonsulenterna är nöjda på grund av lyhört och proaktivt arbetssätt

 Kommunerna har varierande uppfattning om verksamhetens betydelse för kommunens kulturutbud

 Överlag anses Danskonsulenterna möta efterfrågan väl och nå ut till den önskade målgruppen

 Överlag är

kommunerna nöjda på grund av nyskapande projektverksamhet och strategiska

sammarbeten med andra aktörer (filmfestivaler mm.)

 Däremot finns en spridning i hur man uppfattar

verksamhetens betydelse för den egna kommunen

 Film Stockholm kan förtydliga hur man väl man når målgruppen i kommunerna

 Kommunerna är överlag nöjda med hur man möter efterfrågan

 Länsmusiken är relativt välkänd bland kommunerna

 Kommunerna har delade åsikter om hur nöjd man är med Länsmusiken. Några anser att de borde bli mer lyhörda och proaktiva. Delvis beror detta på pga. turbulent 2012

 Kommunerna har delade uppfattningar om hur väl

Länsmusiken når barn och unga samt hur man möter kommunens efterfrågan

Sammanfattning av mottagande

Länshemslöjds- konsulenterna

 En majoritet av kommunerna saknar tydlig uppfattning om verksamheten

 De som uttalat sig uppger att Länshemslöjds- konsulenterna upplevs ha begränsad

betydelse

 Några kommuner ifrågasätter effektivitet i nuvarande arbetssätt givet andel av

verksamheten förlagd till slöjdhuset

 Enkätsvaren från kommunerna tyder på ett behov att få mer information om Länshemslöjds- konsulenternas verksamhet och att man bör förtydliga nyttan med verksamheten

Regionbiblioteket

 Regionbiblioteket är välkänt och merparten av kommunerna är nöjda med verksamheten och den kompetensutveckling man erbjuder

 Kommunerna finner verksamheten betydelsefull för kommunens kulturutbud

 Kommunerna anser att Regionbiblioteket når målgruppen barn och unga relativt väl

 Kommunerna anser att Regionbiblioteket möter kommunens efterfrågan på kultur väl

Stockholms läns museum

 Stockholms läns museum är känt bland kommunerna

 Av de som uttalar sig finns det variation i hur nöjd man är - några kommuner önskar mer flexibilitet

 Det finns även delade mening om hur betydelsefull verksamheten är, delvis pga. tuff konkurrens i inom museal verksamhet

 Flera av kommunerna vet inte hur väl Länsmuseet når målgruppen barn och unga i deras kommun

 De finns en spridning i hur väl man anser att Länsmuseet möter kommunens efterfrågan på kultur

(18)

12

Flera kommuner har uttryckt en önskan om effektivare samverkan med och samordning mellan Länsfunktionerna

1 Sammanfattning – Samverkan med kommuner

Källa: Enkätundersökning december 2012, Intervjuer

Kommentarer från kommunerna

”Vi som kommuner bör vara aktiva och berätta vad vill ha från respektive Länsfunktion.”

”Förslag på hur vår kommun skulle kunna ha ett större utbyte av Länsfunktionernas utbud skulle vara god planering och koordination av utbudsdagar etc. och att Länsfunktionerna är

"spindeln i nätet" för arrangörerna.”

”För en bättre marknadsföring borde Länsfunktionerna hitta målgrupper/nyckelpersoner för en mer riktad

marknadsföring. Vi drunknar annars i all allmän

information. Men övergripande information om att de finns vore bra.”

”För en bättre marknadsföring måste

Länsfunktionerna eftersträva att bygga nätverk.

Flera Länsfunktioner har idag den egna fasta institutionen som huvuduppdrag.”

”En övrig kommentar är att samordna och paketera hela utbudet, det är spretigt och svårt att förstå sig på. Det är också dåligt fördelat och en del får mycket och andra får lite!”

”Det är inte tydligt för mig vad Landstinget vill med sin kulturverksamhet […] viktig verksamhet borde vara samarbetsprojekt med länets kommuner.”

”[Länsfunktionerna] är bra på att samarbeta och hjälpa till när behoven finns.”

”Vi är inte så intresserade av att gå och passivt titta på några utbudsdagar, vi har egen kulturpolitik här och vi vill kunna påverka. Det är viktigt att länsfunktionerna förstår.”

”Det finns en otydlighet vem länsfunktionerna är till för; är det för att stötta kommuner eller är det direkt till medborgare?”

”Om vi visste vad de kunde bidra med till det lokala kulturlivet och gärna med inriktning barn/unga – äldre/funktionsnedsatta, skulle vi beställa mer.”

”Det finns en god poäng i att sammarbeta mer också mellan kommuner – människan är inte större bara för att kommunen är det.”

”Vi kan se ett vägval, antingen är det separata enskilda verksamheter, eller så ska man kunna ensa detta. Vi ser tydligt att Länsfunktionerna skulle kunde mäkla ihop de olika aktörerna i länet.”

Synen på samverkan varierar mellan kommunerna, men överlag är man är positivt inställda – detta illustreras i valda kommentarer ovan

Urval

(19)

81% av kommunerna anser att Länsfunktionerna borde samarbeta med andra aktörer för att nå ut bättre med marknadsföring och information

1 Sammanfattning – Samverkan med kommuner

Källa: Enkätundersökning (december 2012)

“Borde länsfunktionerna samarbeta med andra aktörer för att nå ut bättre med sin marknadsföring och

informationsspridning?”

Kommentarer

 En klar majoritet av kommunerna anser att Länsfunktionerna bör samarbeta för att nå ut bättre

 Kommunerna ombads även, om man svarade ”ja”, uppge vilka aktörer

– Det vanligaste svaret var ”kommuner”, men flera respondenter lyfte även andra aktörer

– Exempel på kommentarer:

5 (19%) Ja 21

(81%) Nej

”Fördjupat samarbete på övergripande plan.”

”Oss i kommunerna men då ska vi också kunna påverka innehållet.”

”Befintliga strukturer i länet borde nyttjas genom bättre samordning.”

”Ja med kommunerna!”

n = 26

(20)

14

46% av kommunerna anser att det bör startas en ny länsfunktion – framförallt teater och konst lyfts fram i enkätsvaren

1 Sammanfattning – Behov av ytterligare länsfunktion

Källa: Enkätundersökning (december 2012)

”Anser du att det bör startas en ny länsfunktion inom

någon konstart där det inte finns en länsfunktion idag?” Kommentarer

 Cirka hälften av kommunerna anser att det finns behov av en ny länsfunktion

 Kommunerna ombads även, om man svarade ”ja”, komma med förslag på vilken typ av länsfunktion man hade behov av

– Teater och konst var främst det man lyfte fram – Exempel på kommentarer:

Nej 54%

46% Ja

”Teater, graffiti och arrangörskap”

”Konst/foto/bild/kreativt skapande i färg och form.”

”Teater för barn och ungdomar”

”Samtidskonst. Stödja konstpedagogisk verksamhet samt konstprojekt som involverar sina betraktare i olika processer, ekonomiskt och med kunskap.”

n = 26

3 7

8

Konst

Teater Annan

n = 12

Om ja, inom vilken konstart? Vad skulle den huvudsakliga uppgiften vara för länsfunktionen?

(21)

 Utveckla ”Stockholmsmodell” för att på frivillig basis främja kulturstrategisk samverkan i länet – Styrande principer, dialogmodell för, arbetssätt och organisationsformer

– Identifiera lämpliga plattformar att utvecklaför samverkan – Upprätta handlingsplan för implementering

 Utveckla och implementera balanserat styrkort för att följa upp Länsfunktionerna – Stärka styrning och uppföljning av Länsfunktionerna ur fler dimensionser

– Kan kompletteras med modell för dialogbaserad samverkan

 Utveckla instrument för att undersöka attityder och effekter relaterade till kultur i länet (”Kulturbarometer”)

 Undersök möjlighet att dela stödfunktioner (administration, marknadsföring) för ökad kostnadseffektivitet – Besparingskalkyl och implementeringsplan

 Omvärldsanalys – lärdomar från arbete med samverkan i andra landsting/regioner – Goda exempel och framgångsfaktorer (nationellt och internationellt)

Flera möjliga nästa steg har identifierats utifrån utvärderingen av Länsfunktionerna

1 Sammanfattning – Möjliga nästa steg

Möjliga nästa steg

Källa: Arthur D. Little analys

Exempel

(22)

16

Innehållsförteckning

Utvärdering av Länsfunktionerna

1 Sammanfattning

2 Bakgrund

3 Utvärdering av Länsfunktionerna

4 Nästa steg

(23)

Innehållsförteckning

Utvärdering av Länsfunktionerna

2 Bakgrund

2.1 Bakgrund till utvärderingen

2.2 Kulturnämnden och Kulturförvaltningens uppdrag

(24)

18

SLL har anlitat Arthur D. Little för att utvärdera Länsfunktionernas verksamhet – utvärderingen genomfördes under perioden november 2012 till januari 2013

2.1 Bakgrund till utvärderingen – Bakgrund och avgränsningar

Bakgrund Avgränsningar

 Kulturförvaltningen har fått i uppdrag av Kulturnämnden att göra en utvärdering av Länsfunktionernas verksamhet

 Kulturnämnden vill få en uppfattning om hur

Länsfunktionerna arbetar och når ut med sin verksamhet till länets innevånare. Uppdraget består i att bl.a.

– Träffa Länsfunktionerna för att göra en kartläggning och analys av hur de arbetar

– Kontakta kommunerna i Stockholms län (t.ex. kultur- och utbildningsförvaltningar) för att göra en kartläggning och analys av hur de ser på Länsfunktionernas arbete

 Projektet omfattar Länsfunktionerna, dock ej Mångkulturkonsulenten

 Projektet kommer även att belysa avnämarnas perspektiv genom enkätundersökning med länets kommuner samt uppföljande intervjuer (urval av kommuner för representativt urval)

 Primärdata (intervjuer, enkäter) kommer utgöra huvudsakligt underlag för utvärdering i kombination med befintlig,

tillgänglig sekundärdata (uppdragsbeskrivningar m.m.)

(25)

Utvärderingen har adresserat följande frågeställningar

Utvärdering av Länsfunktionerna

Hur mottas Länsfunktionernas verksamhet av kommunerna?

Hur genomförs verksamheterna inom Länsfunktionerna?

 Kommunernas kännedom om Länsfunktionernas verksamhet

 Kommunernas nöjdhet med Länsfunktionernas verksamhet

 Kommunernas uppfattning om Länsfunktionernas marknadsföring

 Bedömning av mötande av efterfrågan

 Möjligheter till ökad samverkan med Länsfunktionerna

 Aktiviteter och utbud

– Utbud sammantaget samt spridning geografiskt

– Marknadsföring av verksamhet

– Utförande av verksamheten, inkl. arbetsformer och samarbeten med kommuner, adressering av målgrupper

 Strategi och mål för verksamhet – Planering av verksamhet – Uppföljning av verksamheten

– Inriktning och prioritering av målgrupper

 Organisation

– Organisationsstruktur

2.1 Bakgrund till utvärderingen – Huvudfrågeställningar

(26)

20

Utvärderingen omfattar Genomförande och Mottagande av Länsfunktionernas verksamhet ur ett förvaltningsperspektiv (Länsfunktioner, tillfrågade kommuner)

Källa: Anpassad från Ayata (2007)

Områden för utvärdering av kulturverksamhet

Mottagande

 Hur viktig upplevs verksamheten?

 Hur nöjd är mottagaren/mottagaren av aktiviteterna?

Konstnärlig kvalitet

 Vad är det inneboende värdet av verksamheten? (”Kulturellt kapital”) Genomförande

 Vilka aktiviteter genomförs?

 Hur genomförs aktiviteter?

 För vem utförs aktiviteter?

 Av vem utförs aktiviteter?

Utfall och påverkan

 Vad är det ekonomiska värdet som genererats av en viss verksamhet?

 Hur har samhälls- och levnadsvillkor förändrats för olika

intressentgrupper ? (Sociala attityder, etc.)

2.1 Bakgrund till utvärderingen – Områden för utvärdering

Omfattas av utvärdering Omfattas ej av utvärdering

Illustrativ

(27)

Utvärderingen har genomförts i tre huvudsakliga steg – utvärderingen utgör en kunskapsgrund för vidare arbete med att utveckla Länsfunktionerna

2.1 Bakgrund till uppdraget – Huvudsteg

Möjliga nästa steg

(omfattas ej i utvärderingen)

Förberedelser

Kartläggning och intervju-

program

Kompletterande analys och dokumentation

Preliminära resultat Slutrapport

Projektstart

1 2 3

 Insamling av underlag och sekundärdata (exv.

uppdragsbeskrivningar, budgetdokument)

 Identifiering och bokning av intervjupersoner länsförvaltningar, mottagare

 Framställande av utvärderingsramverk samt intervjuformulär Nyckel-

aktiviteter

 Fördjupande intervjuer med Länsfunktionerna

 Enkätundersökning med mottagare (kommunerna)

 Sammanställning av preliminära resultat

 Sammanställning och analys av intervjuprogram och sekundärdata

 Kompletterande intervjuer med Länsfunktionerna

 Fördjupande utvärdering av mottagande inklusive intervjuprogram med kommuner

 Rapportförfattande (PowerPoint)

Utveckling av åtgärder för samverkan, styrning

och uppföljning

 ”Stockholmsmodell” för kultursamverkan på frivillig basis

 Balanserat styrkort för styrning och uppföljning av

Länsfunktionerna

 …

(28)

22

Innehållsförteckning

Utvärdering av Länsfunktionerna

2 Bakgrund

2.1 Bakgrund till utvärderingen

2.2 Kulturnämnden och Kulturförvaltningens uppdrag

(29)

I Kulturförvaltningens uppdrag ingår att förvalta ekonomiskt stöd för att stimulera och utveckla länets kultur- och föreningsliv – bland annat genom Länsfunktionerna

Källa: SLL, Kulturnämnden, Kulturförvaltningen

Not: 1) Baserad på Slutlig budget för 2012, Kulturförvaltningen

Kulturförvaltningens mål och uppdrag

 Kulturförvaltningen arbetar på uppdrag av Kulturnämnden

– I uppdraget ingår ekonomiskt stöd till länets kulturorganisationer och folkrörelser, konst och kultur i vården samt Länsfunktionerna (varav två inom Kulturförvaltningen)

 Barn och unga är prioriterad målgrupp

 Landstinget har som mål att inte producera verksamhet i egen regi, utan anser att all

kulturproducerande verksamhet bör vara driven i extern regi (Slutlig budget 2012)

 Beslut om stöd till kultur baseras på de fyra målområdena:

– Demokrati

– Jämställdhet mellan könen – Jämlikhet

– Tillgänglighet för funktionshindrade

2.2 Kulturnämnden och Kulturförvaltningens uppdrag – Översikt

Kulturförvaltningens budget 2012

 Kulturnämndens budget 2012 uppgick till 407

¹⁾

mkr

Övrig finansieirng 2%

EU-bidrag 1%

Statsbidrag 2%

Landstingsbidrag 388mkr

(95%)

Disponibelt utrymme Gemensamma kostnader 3

88 47 210

SLIF

Kultur i vården Konstverksamheten Folkbildning

Föreningsliv Regional

kulturverksamhet

Landstingsbidrag 388 mkr

1 24 4 12

(30)

24

Två Länsfunktioner är idag en del av Kulturförvaltningen SLL – ytterligare fem Länsfunktioner är externa verksamheter

¹⁾

Källa: SLL Kulturförvaltningen, Verksamhetsplaner, Budget Not: 1) Mångkulturkonsulenten upphör 2013

FTE (Full-Time Equivalents = Antal anställda uttryckt som heltidstjänster) enligt verksamhetsplan 2012

SLL:s kulturorganisation (per december 2012)

Kulturnämnden

Kulturförvaltningen

Enheten för kultur och föreningsstöd/

Kultur i vården

Del av Kulturförvaltningen

Egen verksamhet, med SLL som uppdragsgivare

Summa Länsfunktionerna

Total budget 2012 (mkr) 48,7 10,3 3,5 16,1 1,0 3,8 0,6 13,6

Landstinget/Kulturnämnden 24,2 4,0 2,3 8,2 0,8 3,8 0,6 4,6

EU-medel/Externa bidrag 4,5 4,5

Statligt 9,3 0,6 3,7 5,0

Externa uppdrag 5,5 1,0 0,6 3,9

Kommun/Stad 1 0,8 0,2

Annan finansiering 4,3 0,3 4,0

Länsfunktion

2.2 Kulturnämnden och Kulturförvaltningens uppdrag – Organisation

Enheten för administration och

kommunikation

Konst- enheten

Stockholms landstings idrottsförbund

Film Stockholm

(7,8 FTE)

Läns- hemslöjds- konsulenterna

(4,1 FTE)

Stockholms läns museum

(21 FTE)

DIS (2,75 FTE)

Länsmusiken (2-3 FTE)

Mångkultur- konsulenten¹⁾

(1 FTE)

Region- biblioteket

(10 FTE)

(31)

Innehållsförteckning

Utvärdering av Länsfunktionerna

1 Sammanfattning

2 Bakgrund

3 Utvärdering av Länsfunktionerna

4 Nästa steg

(32)

26

Innehållsförteckning

Utvärdering av Länsfunktionerna

3 Utvärdering av Länsfunktionerna 3.1 Danskonsulenterna DIS

3.2 Film Stockholm

3.3 Länsmusiken i Stockholm

3.4 Länshemslöjdskonsulenterna

3.5 Regionbiblioteket Stockholm

3.6 Stockholms läns museum

3.7 Gemensamma frågor

(33)

Danskonsulenterna mottas överlag väl av kommunerna eftersom man upplevs arbeta proaktivt och flexibelt utifrån respektive kommuns egna förutsättningar

3.1 Danskonsulenterna DIS – Sammanfattning

Rekommendationer

Nuläge Möjligheter

 Har samarbete med en majoritet av kommunerna i länet (i varierande omfattning)

 Marknadsföring sker främst mot lärare, förskollärare och kultursekreterare

 Samverkar med andra Länsfunktioner under bland annat Utbudsdagarna och inspirationsdagar

 Verksamhetsplanerar årligen och detaljplanerar verksamhet kvartalsvis konkret vilka kommuner man ska nå och hur

 Uppföljning sker främst genom verksamhetsberättelsen

– Utvärdering av DIS gjordes 2007

 De kommuner man har ett samarbete med är överlag nöjda

– Särskild uppskattning uttrycks för Danskonsulenternas lyhörda och proaktiva arbetssätt

 Ökad samverkan med Länsfunktionerna och med andra organisationer för:

– Marknadsföring

– Med andra konstformer – Dela arbetssätt för att nå ut i

kommuner – inspirationskälla?

 Väl fungerande kärnverksamhet och bra nätverk att bygga vidare kring

 Samarbeta med andra Länsfunktioner kring marknadsföring för att dela kostnader och öka genomslag

 Sprid kunskap om arbetssätt till andra Länsfunktioner – många positiva omdömen från kommunerna

 Förtydliga långsiktig planering och strategi för verksamheten

 Utveckla uppföljningen för att öka förståelse om effekter av verksamheten

 Hitta smarta sätt att nå fler kommuner givet nuvarande resurser

– Mobila scener?

– Samarbeten med bibliotek?

– Samverkan med andra kulturprojekt?

– Gemensamma tag med andra Länsfunktioner för att nå

”sällanköpande kommuner”

Utmaningar

 Nå fler kommuner givet nuvarande resurser och ramar

 Planera och följa upp verksamheten (även effekter) tydligare över längre tid

 Ytterligare tydliggöra varför dans är viktigt för kommunerna

Källa: Intervjuer, Verksamhetsplan 2012, Verksamhetsberättelse 2011, Enkätundersökning (december 2012), Arthur D. Little analys

(34)

28

Danskonsulenterna erbjuder danskonsultation och dansföreställningar till kommuner, särskilt riktat mot barn och unga som målgrupp

3.1 Danskonsulenterna DIS – Översikt

Källa: Intervjuer, Verksamhetsplan 2012, Verksamhetsberättelse 2011

Not: 1) 6-25 år; 2) Ålder 65+; 3) Exv. föreningar; 4) För fullständig verksamhetbeskrivning och aktiviteter, se verksamhetsplan

Översikt Organisation

 Verksamhetsledare: Signe Landin

 Antal heltidstjänster 2012: 2,75

 Lokal: Gamla Stan, Stockholm

 Målgrupp: Barn och ungdomar

 Uppdraget baseras på avtal med SLL och Stockholms kulturförvaltning

Övriga bidrag 0,06 (2%) Stockholm Stad 0,98

(29%)

SLL 1,95 (57%)

Kulturrådet 0,43

(12%)

mkr

Budget 2012

Verksamhetschef/

Danskonsulent Signe Landin

Projektledare Dansistan Anna Berglund Danskonsulent

Åsa Fagerlund

Verksamheter/Utbud

Barn &

unga¹ Seniorer² Yrkes- verksamma

Kommuner

och skolor Andra³ Exempel (ej uttömmande)⁴ Förmedling av utbud (indirekt)   Dansföreställningar till

kommuner

Förmedling av medel  Förmedlar scenkonststöd till dansgrupper och arrangörer

Projektverksamhet   

”Dansistan”, ”Kultur i äldrevården”, Växthus DIS,

”Skapande skola”

Kompetensutveckling   

Seminarium, Fortbildning lärare, föreningar, Kurser för dansare och koreografer

Övrig verksamhet   Coaching, rådgivning

Uppdrag

 Öka kunskapen om och intresset för den professionella danskonsten

 Stärka och utveckla dansens nätverk

 Ge dansverksamma möjlighet till utveckling

 Att verka för utbildning och fortbildning av dansarrangörer

(35)

DIS marknadsför sitt utbud till kommuner och skolor främst genom tryckta och elektroniska utskick – man gör även marknadsföring inom projekt exv. Dansistan

3.1 Danskonsulenterna DIS – Marknadsföring

Källa: Intervjuer, Enkätundersökning december 2012

Marknadsföring

Tryck E-postutskick Sociala medier Hemsida

   

Beskrivning

 ”Dans och skapande skola” – förslag på projekt inom Skapande skola

 ”Dansistan” – program med dansföreställningar för barn och unga

 Målgrupp är beställare av föreställningar: lärare, kultursekreterare

 Scenkonstkatalogen

 Utskick till utvalda målgrupper i samband med evenemang eller event, exv. lärare eller

kultursekreterare

 Använder Facebook för att göra uppdateringar, har däremot ingen egen sida

 Beskrivning av tjänsteutbud

 Verksamheter och projektbeskrivning

 Projektbeskrivningar broschyrer, aktuell information

IllustrationKommentar

”Ibland görs särskilda insatser i t.ex. en kommun som är en "vit fläck". ibland särskilda insatser gällande speciella arrangemang riktade mot vissa skolor, kommuner etc.”

– Verksamhetschef, DIS

Exempel

(36)

30

Samarbeten

Samarbete med andra Länsfunktioner sker främst inom projekt och event –

Danskonsulenterna har även ett brett nätverk som täcker de flesta kommunerna

Källa: Intervjuer, Enkätundersökning december 2012, Verksamhetsplan 2012, Verksamhetsberättelse 2011

3.1 Danskonsulenterna DIS – Samarbeten idag

Kommentarer

18

Arbetar ofta med

8

 Arrangemang, exv. inspirationsdagar, utbudsdagar, speed- datingevent

 Projekt som ”Skapande skola” och ”Kultur i äldrevården” tillsammans med Film Stockholm, Länsmusiken, Teatercentrum,

Mångkulturkonsulenten, Regionbiblioteket, Stockholms läns museum, Konserhuset

 Samarbetet med andra Länsfunktioner är begränsat till vissa projekt och marknadsföringsevent

– Exv. ”Skapande skola” (Film Stockholm, Länsmusiken, Teatercentrum)

L ä n s fu n k ti o n e r

 Arbetar både direkt med kulturchef/kultursekreterare (motsv.) i kommunen samt genom projekt (exv. ”Skapande skola”)

 I Nacka arbetar man istället genom exv. kulturcentrum

Ko m m u n e r

 Centrumbildningar, Centrum för barnkulturforskning

 Nätverket Dansspridning i Mellansverige som består av dans- och teaterkonsulenter i Mellansverige

 Danscentrum Stockholm

 Dans- och cirkushögskolan

 Stockholms musikpedagogiska institut (SMI)

 Kulturskolor

Öv rig a

Kommuner med mindre samarbete:

 Salem

 Södertälje

 Danderyd

 Vaxholm

 Nykvarn

 Upplands Väsby

 Nynäshamn

 Sigtuna

Antal kommuner

”Vi ingår i nationella nätverk, deltar i konferenser och kulturpolitiska diskussioner för omvärldsbevakning.”

– Verksamhetschef, DIS

”Vi försöker följa upp vilka kommuner som köper och vilka som köper mindre.”

– Verksamhetschef, DIS

(37)

Danskonsulenterna har en årlig verksamhetsplanering vars genomförande följs upp i årsberättelsen. Långsiktig planering och uppföljning sker ej dokumenterat idag

Källa: Intervjuer, Enkätundersökning december 2012, Verksamhetsplan 2012, Verksamhetsberättelse 2011

3.1 Danskonsulenterna DIS – Planering och uppföljning

Planering Uppföljning

 Verksamheten planeras årligen i en verksamhetsplan

 De mål som finns för verksamheten är beskrivna på en övergripande nivå:

– Ge dansverksamma i staden och länet möjlighet till utveckling – Stärka och utveckla dansens nätverk i staden och länet

– Öka kunskapen och intresset för den professionella danskonsten

 Delmål finns för huvudaktiviteterna där man detaljerar hur och vad man avser genomföra

 I verksamhetsberättelsen följs årets mål upp genom att

Danskonsulenterna kommenterar genomförda aktiviteter i anknytning till respektive mål

– Vissa kvantitativa datapunkter (exv. genomförda föreställningar) presenteras men koppling till önskade effekter eller resultat kan förtydligas

 Effekter av genomförd verksamhet följs ej upp (ofta pga. bristande resurser)

 Uppföljning för ytterligare områden kan utvecklas:

– Jämställdhet – Medarbetarmål – Demokrati

 En dokumenterad långsiktig plan för verksamheten saknas idag (delvis beroende på att bidrag för verksamheten söks för varje år) – Vissa projekt drivs och planeras över flera år

 2007 genomfördes en fokuserad uppfölning av Danskonsulenterna¹⁾

Danskonsulenterna DIS

Ko rt s ik t L å n g s ik t (> 1 å r)

(38)

32

Kommuner som arbetat med Danskonsulenterna är nöjda med verksamheten och upplever dem som proaktiva och lyhörda, men har varierande uppfattning om verksamhetens betydelse för kommunen 3.1 Danskonsulenterna DIS – Mottagande

”Har din kommun arbetat med Läns- funktionen under de senaste tre åren?”

”Vilken betydelse har Länsfunktionens arbete och verksamhet överlag för din

kommuns kulturutbud?”

Källa: Intervjuer, Enkätundersökning december 2012

”Hur nöjd är du överlag med Länsfunktionens verksamhet?”

Nöjd 14 (54%)

Nöjd mer än missnöjd 2 (8%) Varken nöjd eller missnöjd 1 (4%)

Missnöjd mer än nöjd 0 (0%) Missnöjd 0 (0%)

Vet ej 9 (35%)

Mycket stor 7 (28%)

Stor 4 (16%)

Någon 4 (16%)

Liten 4 (16%)

Ingen 1 (4%)

Vet ej 5 (20%)

 Kommunerna har en delad uppfattning av betydelsen av verksamheten

 20% av kommunerna vet ej

 11 av de 20 kommuner som har uttalat sig anser att verksamheten har stor eller mycket stor betydelse för kommunen

 Av de kommuner som valt att uttala sig, så är man överlag nöjd med verksamheten

 Överlag är Danskonsulenterna välkända bland kommunerna

 Detta återspeglas också i att 18 av 26 kommuner uppger att man arbetat med dem under de tre senaste åren

”Jag får alltid snabb respons och ett engagerat och kunnigt bemötande av Åsa och Signe.”

”Vi samarbetar kring utveckling för att vår kommun ska bli en danssatellit”

Vet ej 3

(12%) Inte arbetat med

5 (19%)

Arbetat med 18

(69%)

”Danskonsulenterna stöder ett viktigt

utvecklingsarbete med dans i vår kommun och ser sin roll med att bygga på och komplettera kompetens som redan finns i kommunen.”

”Dansen är fortfarande betydelsefull p.g.a.

erbjudande med kvalitativ kultur till subventionerat pris”

n = 26 n = 26 n = 25