Självständigt arbete
Undervisning i idrott och hälsa
En studie om undervisningsmodeller i idrottsundervisningen.
Författare: Gry Wallin
Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg Termin: VT20
Ämne: Idrott och Hälsa
Abstrakt
Denna studie undersöker hur yrkesverksamma idrottslärare som undervisar i åk 4-6 använder sig av undervisningsmodeller och didaktik. Studiens syfte var att analysera undervisningen och idrottslärarnas planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för att synliggöra vilka undervisningsmodeller och didaktiska teorier som används i yrkespraktiken. Metoderna som användes för att svara på studiens forskningsfrågor var analys, observation och semistrukturerad intervju. Resultatet tolkades sedan utifrån ett analysverktyg för att synliggöra undervisningsmodellerna och lärarnas didaktiska kunskaper. Resultatet indikerar på att de undervisningsmodeller som används i praktiken i stor utsträckning lever upp till de kraven som både nutida forskning och styrdokument säger att undervisningen ska innehålla. Studien tyder även på att lärarna använder sig av didaktisk reflektion när de planerar, genomför och utvärderar undervisningen. I diskussionen problematiseras det att idrottsämnet fortfarande endast uppfattas som ett aktivitetsämne, vilket kan leda till att lärarna inte får samma tid till utvärdering och fortbildning i sitt arbete.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 2
2. Syfte och frågeställningar 3
2.1 Begreppslista 3
3. Bakgrund och tidigare forskning 3
3.1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa 3
3.2 Undervisningsmodeller 6
3.3 Idrottsdidaktik 8
3.4 Sammanfattning av bakgrund och tidigare forskning 10
4. Teoretiska utgångspunkter 11
4.1 Analysverktyg för undervisningsmodeller 11
4.2 Analysverktyg för didaktisk reflektion 13
6. Metod 14
6.1 Val av metod 14
6.2 Urval 15
6.3 Genomförande 15
6.4 Validitet och reliabilitet 15
6.5 Etiska aspekter 16
7. Resultat och analys 16
7.1 Undervisningsmodeller 17 7.1.1 Resultat av observation 1 17 7.1.2 Analys av undervisningsmodell 1 18 7.1.3 Resultat av observation 2 19 7.1.4 Analys av undervisningsmodell 2 20 7.2 Didaktisk reflektion 20 7.2.1 Resultat av intervju 1 21 7.2.2 Analys av intervju 1 24 7.2.3 Resultat av intervju 2 25 7.2.4 Analys av intervju 2 28
7.3 Sammanställning av resultat och analys 29
8. Diskussion 30
1. Introduktion
Ämnet idrott och hälsa är i dagens samhälle ett skolämne som troligtvis har stor betydelse för elevernas framtida välmående. Detta eftersom samhällsutvecklingen i västvärlden går mot en utveckling där behovet av fysisk aktivitet för ekonomisk överlevnad har minskat. Fysisk aktivitet och motorisk träning är också en viktig del i barn och ungdomars sociala och personliga utveckling. Barn och ungdomars allt större inaktivitet medför alltså problem med såväl deras personliga utveckling och ger negativa konsekvenser för den framtida hälsan (Lundvall 2004). Forskning pekar mot att undervisningen i ämnet idrott och hälsa inte alltid lyckas främja alla elevers motivation till ett livslångt fysiskt och hälsosamt liv. En nationell utvärdering av skolämnet idrott och hälsa visar till och med att 6 % av flickorna och 3 % av pojkarna, upplever att de har fått en mer negativ syn på sin kropp och ett minskat självförtroende genom ämnet. Detta beror bland annat på att ämnets inriktning och innehåll inte står i relation till dess styrdokument och att en bristande förmåga att nå samtliga elever finns (Brun Sundblad, Lundvall & Engström 2013; Schenker 2011b).
utifrån generella termer, vilket medför att individernas skilda villkor kommer i skymundan. Denna studie ska därför undersöka hur undervisningsmodeller som förekommer i praktiken kan se ut och hur de verksamma idrottslärarna använder sig av didaktisk reflektion i sitt arbete.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att beskriva undervisningsmodeller som praktiskt används i ämnet idrott och hälsa samt hur verksamma idrottslärare använder sig av idrottsdidaktisk reflektion i undervisningen.
• Hur kan undervisningsmodeller för ämnet idrott och hälsa se ut i praktiken?
• I vilken utsträckning använder sig idrottslärarna av idrottsdidaktiska kunskaper för att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning.
2.1 Begreppslista
Här presenteras två väsentliga teoretiska begrepp som används i studien.
Undervisningsmodell – En undervisningsmodell inbegriper normer för vilken funktion som läraren respektive eleverna har på lektionerna, dvs. hur eleverna och läraren interagerar med varandra (Larsson 2016). En undervisningsmodell består av tre huvudelement: didaktisk princip, undervisningskoncept och undervisningsmetoder (Schenker 2011a).
Didaktik – Betyder undervisningslära och behandlar frågor om undervisningsprocessen (Larsson 2016).
3. Bakgrund och tidigare forskning
3.1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa
Många elever skapar sin uppfattning om vad idrott, hälsa och fysisk aktivitet innebär genom den undervisning de möter i skolan eftersom många elever inte är fysiskt aktiva på sin fritid. Enligt ett sociokulturellt perspektiv sker elevernas lärande utefter de villkoren som förmedlas i den sociala praktiken som skapas under lektionerna eftersom eleverna handlar på ett sådant sätt som de uppfattar att omgivningen kräver och möjliggör. Den sociala praktiken som skapas på idrottslektionerna är därför avgörande för elevernas lärande. Praktiken skapas genom vad som sker på lektionerna, vilket innehåll som erbjuds, hur elevernas motiveras och vad som bedöms (Säljö 2014). Forskning visar att eleverna i åk 9 uppfattar ämnet idrott och hälsa som ett aktivitetsämne istället för ett ämne där kunskaper och lärande är centrala inslag. Det som majoriteten anser som viktigt för att få ett högt betyg i ämnet är att delta och kämpa hårt på lektionerna eftersom det är denna bild som förmedlas under lektionerna. Uppfattning om ämnet grundas på vad läraren säger och värderar under lektionerna och i denna undersökning framkommer det att läraren förmedlar att attityden och inställningen är en viktig del av ämnet genom att feedbacken som ges under lektionerna är i form av “påhejningar”. Detta resultat tyder på en svårighet med att förmedla en korrekt bild av ämnets syfte och målsättning, vilket är avgörande för att kunna ge eleverna rätt förutsättningar till att nå kunskapsmålen. Problematiken blir att denna bild av ämnet inte återspeglas i den kommande betygsättningen då elevernas kunskaper och färdigheter ska bedömas utifrån förutbestämda kunskapsmål och inte utvärdera elevernas aktivitetsnivå (Redelius 2008).
osäkerhet angående ämnets mening är det svårt för lärarna att planera och genomföra undervisning som utvecklar eleverna. Det är just därför som det är oerhört viktigt för en lärare att ha en pedagogisk idé och ett perspektiv på den kunskap som ska förmedlas (Meckbachs, 2004). En möjlig orsak till detta kan vara det dilemmat som Karlefors (2010) upptäckte i sin studie om hur lärarstudenter ser på sitt kommande läraruppdrag i ämnet idrott och hälsa. Det som framkom i studien är att studenterna ofta har en bild av att de utbildar sig till en coach istället för till en lärare, eftersom många av studenterna har en bakgrund inom tävlingsidrotten. Dagens kursplan i idrott och hälsa fokuserar inte på sport, men trots det finns det ett ständigt återkommande problem med att skolämnet förknippas för mycket med tävlingsidrotten. Det är inte heller meningen att alla sportaktiviteter ska tas bort ur undervisningen idrott och hälsa utan problemet måste lösas genom att ändra lärarnas undervisning. Både Åström (2012) och Karlefors (2010) förespråkar därav mer forskning om hur innehållet, metoderna och formerna av ämnet idrott och hälsa bör undervisas för att bli tillgängligt för alla elever. I detta arbete är lärarens didaktiska kompetens av stor vikt eftersom det är genom mötet mellan läraren och eleven som meningen och motivationen för ämnet skapas. Karlefors (2010) föreslår även att lärarstudenterna bör få mer undervisning i de svårigheter som kan uppstå vid undervisningen istället för i ämnets teoretiska och praktiska kunskaper som många av studenterna säkert redan känner sig bekväma med. Den hierarkiska elitsportsledaren är inte den typen av ledare som ska eftersträvas vid undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Utan i skolan behövs en lärare som kan fånga alla elevers motivation och få alla elever att utvecklas utifrån sina förkunskaper. På skolidrotten måste läraren kunna samordna aktiviteter som alla elever kan delta i utan att deras prestationer blir bedömda utifrån normen för tävlingsidrott. Idrottsläraren bör inte tvinga eleverna att göra på ett visst sätt utan undervisningen ska respektera elevens individuella utveckling och ge eleven möjlighet till att utvecklas på sin egen nivå. När undervisningen baseras på elevernas förkunskaper och förutsättningar kommer deras upplevelser av fysisk aktivitet bli positiv och motivera eleverna till mer fysisk aktivitet (ibid.).
3.2 Undervisningsmodeller
Forskning som tidigare nämnts i denna studie tyder på att den undervisning som dominerar i ämnet idrott och hälsa inte ger eleverna rätt bild av ämnets syfte eller rätt förutsättningar till att uppnå ämnets kunskapsmål (Karlefors 2010; Lundvall 2004; Meckbach 2004; Petrie 2016; Redelius 2008; Åström 2012). Larsson (2016) intygar också att undervisningsmodellerna är för ensidiga med tanke på idrottsämnets komplexa mål och den heterogenitet som präglar elevgrupperna. Medan ämnets mål pekar mot produktion av rörelseformer tyder forskning på att undervisningen ofta bygger på reproduktion av kunskap och rörelser. Lärarna verkar ägna lite tid åt undervisningsmodellerna, kanske för att det råder en osäkerhet om ämnets syfte och mål. De undervisningsmodeller som dominerar är därför de reproduktiva (mer lärarstyrda), istället för de produktiva (mer elevansvar) (ibid.).
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa måste ge eleverna ett bredare och mer varierat undervisningsinnehåll än endast sport och lek. Undervisningen bör innehålla aktiviteter som är anpassade efter eleverna. Aktiviteterna ska ge eleverna möjligheter till reflektion om kulturella och sociala värden, aktiviteterna ska inte förmedla könsstereotypa värden. Istället ska undervisningen bidra till alla elevers fysiska och sociala utveckling, stärka elevernas självförtroende och motoriska självkänsla. Undervisningen bör alltså vara av utbildande och individanpassad karaktär istället för prestationsinriktad karaktär. Detta innebär att undervisningen bör vara utbildande, uppgiftsorienterad och pedagogisk istället för att vara inriktad på prestationer inom olika sporter. I en uppgiftbaserad pedagogik är framgångarna beroende av att eleverna gör det bästa utifrån sin egen förmåga, jämfört med prestationsinriktad pedagogik som innebär att framgång är att vara bättre än de andra eleverna. Den uppgiftsbaserade pedagogiken stärker elevernas självförtroende och motoriska självkänsla och främjar därmed deras livslånga lust till fysisk aktivitet. Lärarens pedagogiska kunskaper anses här som avgörande för att kunna skapa en undervisning som kan möta alla elevers behov med motiverande fysiska aktiviteter som får dem att stärkas i sin motoriska och fysiska utveckling (Flintoff, Foster & Wystawnoha 2011; Mardsten & Weston 2007).
Schenker (2011a) har analyserat hur undervisningsmodeller i ämnet idrott och hälsa beskrivs i forskning och litteratur. Undervisningsmodellerna har då analyserats utifrån begreppen didaktisk princip, undervisningskoncept och undervisningsmetoder eftersom de ses som huvudelement i en undervisningsmodell. Nedan följer en sammanfattning av de olika undervisningsmodellerna som Schenker (2011a) fann i litteraturen.
Upplevelsekoncept: Handlar om att elevernas upplevelse av aktiviteten står i fokus. Här förespråkas fria rörelseaktiviteter i naturen för att eleverna genom lek, kreativitet och fantasi ska få uppleva och lära känna sin kropp utan krav på prestationer. Fantasi, känslan och upplevelsen står i fokus för undervisningen istället för förutbestämda krav på hur aktiviteten ska se ut eller syfta till.
efter att kunna utföra aktiviteten utefter de rådande normerna för den fysiska aktiviteten. Här finns två olika ledningsmodeller: sluten- eller öppenledning. Vid en aktivitet med öppenledning får eleverna en uppgift som de ska genomföra och sedan diskuteras olika lösningsalternativ. Slutenledning innebär att läraren visar, eleverna testar sen instruerar läraren och eleverna får öva vidare.
Nyttokoncept: Handlar om att motorik och elevernas hälsa är syftet med aktiviteten. Undervisningen ger eleverna förutsättningar till att skapa kunskaper om vad ett hälsosamt liv innebär men ansvaret för att verkställa det ligger på individen själv. Verktygen för ett hälsosamt liv och fysisk aktivitet ges men eleverna får inte vara delaktiga i att skapa dessa ramar utan de är redan förutbestämda och eleverna ska fostras in i dem.
Emancipationskoncept: Detta koncept handlar inte om att okritiskt fostra eleverna till att kunna utföra olika fysiska aktiviteter, istället innebär det att eleverna utmanas och medvetandegörs om sina identiteter. Eleverna behöver inte lära sig att tycka om de olika aktiviteterna som genomförs men de behöver däremot skapa kunskap om sin egen ståndpunkt och förhållningssätt till samhället. Eleverna ska alltså utveckla redskap för att emancipatoriskt kunna vara aktiva i samhället.
Schenkers (2011a) slutsats om hur olika undervisningsmodeller beskrivs i litteraturen är att texterna i huvudsak handlar om att fostra eleverna i kroppskulturella riktningar (prestation, upplevelse, hälsa/nytta). I merparten av texterna är det den fysiska aktiviteten som står i fokus istället för elevens lärande, och eleverna beskrivs istället som identitetslösa spelare. Det förekommer inte någon idrottsdidaktisk teori för undervisning i idrott och hälsa utan idrottens språk och erfarenhet utgör stommen i reflektionen om undervisningsprocessen och elevernas utveckling. Det perspektiv som litteraturen ger på skolans uppdrag är att skolidrotten ska hjälpa eleverna att kunna delta i tävlingsidrotten. Eleverna ska också få erfarenhet och kunskap för att klara sig i det befintliga samhället. Samtidigt är det i få fall detta perspektiv beskrivs i litteraturen men när litteraturen utgår från samhällsvetenskapliga och humanistiska perspektiv, är det främst perspektiv som ligger i linje med den kroppskultur eller aktivitet som förespråkas. Risken är då att stereotypa roller kan befästas, exempelvis roller som tillskrivs invandrare och flickor. Schenkers (2011a) resultat tyder alltså på att undervisningsmodellerna som förespråkades i litteraturen som fanns under tiden för hennes forskningsstudie inte återspeglar syftet och målet med undervisningen i ämnet idrott och hälsa.
resten av deras liv. Följande punkter är viktiga aspekter att vidta för att utveckla elevernas rörelserikedom:
• Anpassa övningar och aktiviteter utefter elevernas individuella behov. • Eftersträva kvalitet i rörelserna som genomförs.
• Undervisa teoretiskt om kroppen och fysisk aktivitet samtidigt som eleverna praktiskt tränar oliks motoriska rörelser eftersom detta hjälper inlärningsprocessen.
• Låt eleverna träna olika rörelser under såväl organiserade som mer oorganiserade former för att stärka elevernas förmåga att anpassa rörelserna.
• Aktiviteterna ska främja elevernas självförtroende, därför ska tävlingsmoment som leder till rivalitet undvikas i tidig ålder (Roetert, Kriellaars, Ellenbecker & Richardson 2017). I England har Roberts, Newcombe och Davids (2019) bedrivit forskning som kritiserar de undervisningsmodeller som används i ämnet idrott och hälsa eftersom de innehåller för mycket sport och färdighetsbaserad undervisning istället för att fokusera på att utveckla elevernas rörelserikedom. Undervisningen borde utgå från begreppet egen utmaning och därmed ge eleverna möjligheten att göra personliga experiment och upptäckter genom rörelser och självvalda risktaganden i fysiskt utmanande miljöer. Denna typ av undervisning är av stor vikt för att ge eleverna en livslång tillgång till rörelserikedom istället för att “bara” se till att eleverna tränar upp sina rörelser till slutet av skolan för att uppnå ett godkänt betyg. Rörelserikedom bör alltså ses som en resa och inte ett mål. Då krävs det att undervisningen ger eleverna en holistisk utveckling, vilket innebär möjlighet till att utvecklas inom flera domäner t.ex. förtroende, kompetens, kunskap och förståelse, för att möjliggöra detta krävs en bred, djup och mångsidig pedagogisk ram. Roberts, Newcombe och Davids (2019) har skapat en lekbaserad undervisningsmodell eftersom de menar att målet med undervisningen i ämnet idrott och hälsa i grundskolan i första hand bör vara att utveckla elevernas rörelserikedom. Huvudmålet för denna undervisningsmodell är att utveckla: smidiga, självsäkra och kreativa rörelseutövare som har en djup förståelse och medvetenhet om hur de interagerar med den fysiska miljön runt i kring dem. Undervisningsmodellen utgår från de viktigaste läromålen ur kursplanen för idrott och hälsa förutom att fokus på sport och färdighetsbaserade instruktioner tas bort och ersätts med “spel-lekar”, vilket innebär aktiviteter som fokuserar på problemlösning, barncentrerad lek och lärande.
3.3 Idrottsdidaktik
Figur 1, Undervisningens dimensioner- Lindström & Pennlert, 2013
Denna översiktskarta kan hjälpa läraren att planera och reflektera över sin undervisning. Undervisningen är alltså ett möte mellan läraren och eleverna kring ett visst innehåll.
• VAD frågan svarar på vad det är för innehåll som ska läras ut vid planeringen av undervisningen, och vid en reflektion svarar VAD frågan på vad som undervisningen faktiskt handlade om?
• HUR frågan handlar i planeringen av undervisningen om hur innehållet läras ut och behandlas? I reflektionen ställs sedan frågan, hur behandlades innehållet?
• VARFÖR frågan svarar sedan på varför detta innehåll och metoden har valts. Målen handlar om vilka mål undervisningen ska leda till, vilka kunskaper och förmågor ska eleverna utveckla. Syfte och mål kan också handla om vad läraren vill ska prägla lärprocessen. Syfte och mål för lärande är därför utgångspunkten för val av innehåll och metod. I reflektionen om undervisningen speglas processen och resultatet mot det uppsatta målet (Lindström & Pennlert 2013).
Schenker (2011a) har bedrivit forskning kring vilka didaktiska modeller som teoretiskt rekommenderas i undervisningen av ämnet idrott och hälsa och kommit fram till att det är ett ensidigt socialteknologiskt perspektiv som dominerar i litteraturen. Det innebär att undervisningen och elevernas lärande tolkas utifrån generella termer om barn och ungas utveckling, vilket medför att individernas skilda villkor kommer i skymundan. Syftet med fostran diskuteras inte heller utifrån andra perspektiv än praktikens. Objektet i litteraturen är i merparten av texterna aktiviteten och inte individernas lärande i skolämnet. Undervisning endast utifrån ett sådant perspektiv kan innebära att alla elever ska lära sig samma saker, trots att de har olika förkunskaper, förmågor och intressen. Det kan då även bli än mer problematiskt ifall idrottsläraren och idrottsligt högpresterande elever utgör normen för prestationerna i undervisningen. Schenker (2011a) menar att kraven på samhällsvetenskaplig kompetens för idrottsdidaktisk reflektion blir mer uppenbar eftersom elevgrupperna blir mer heterogena. Detsamma gäller om det är en homogen elevgrupp med andra preferenser än de som läraren har. Utan idrottsdidaktisk reflektion som inkluderar samhällsperspektiv riskerar strukturella skillnader i större utsträckning att bevaras istället för att motverkas i en skola som riktar sig till alla barn och unga.
3.4 Sammanfattning av bakgrund och tidigare forskning
Lundvalls (2004), Redelius (2008) och Schenkers (2011b) forskningsstudier pekar mot att eleverna inte har fått rätt målbild av ämnet idrott och hälsa, vilket då gör det svårt för eleverna att prestera bra i ämnet och uppnå de önskade målen. Säljö (2014) belyser att elevernas lärande sker utefter de villkoren som förmedlas och skapas under idrottslektionerna. Eleverna handlar på det sättet som de känner att omgivningen kräver och möjliggör därför måste undervisningen ge eleverna rätt förutsättningar för att nå upp till målen för ämnet idrott och hälsa. För att detta ska bli möjligt måste lärarna ha en tydlig bild av vad som är syftet och huvudmålen med ämnet idrott och hälsa samt kunskaper om hur undervisningen ska bedrivas för att ge eleverna möjligheter till att uppnå dessa mål, vilket innebär att idrottslärarna behöver kunskaper om didaktik (Meckbachs (2004; Åström 2012).
Karlefors (2010), Meckbachs (2004), Petries (2016) och Åströms (2012) forskning tyder på att det fortfarande är ett traditionellt synsätt som dominerar inom undervisningen i ämnet idrott och hälsa och att det förekommer en viss osäkerhet om ämnets syfte och mål. Schenkers (2011a) slutsats om hur olika undervisningsmodeller beskrivs i litteraturen är att texterna i huvudsak handlar om att fostra eleverna i kroppskulturella riktningar (prestation, upplevelse, hälsa/nytta). Merparten av texterna fokuserar på aktiviteten och inte på elevernas lärande. Det förekommer inte någon idrottsdidaktisk teori för undervisning och det normer och värden som nämns är oftast i linje med den fysiska aktiviteten. Forskningen tyder på att undervisningsmodellerna inte stämmer överens med de mål som står i dagens kursplan för ämnet idrott och hälsa.
skapa undervisningsmiljöer som ger eleverna goda förutsättningar till att påbörja en rörelserikedoms resa som ska fortsätta i resten av deras liv. Detta görs genom att anpassa efter elevernas behov, eftersträva kvalitet, blanda teori och praktik, organiserad rörelseträning blandat med mer fri rörelseträning och främja elevernas självförtroende genom att undvika tävlingsmoment (Roetert mfl 2017). Fler forskare indikerar också att undervisningsmodellerna måste vara mer produktiva och erbjuda ett bredare och mer varierat innehåll för att nå upp till ämnets komplexa mål. Undervisningen bör vara av individanpassad, uppgiftsorienterad och pedagogisk karaktär (Flintoff, Foster & Wystawnoha 2011; Larsson 2016; Mardsten & Weston 2007).
Övergången från ett innehållsstyrt till ett målstyrt skolsystem har bidragit till högre krav på idrottslärarnas didaktiska kompetens. Detta på grund av att lärarna nu måste planera, genomföra och utvärdera undervisning med utgångspunkt i de mål som ämnet formulerar istället för att bara utgå från det innehåll som tidigare stod i läroplanen (Larsson 2016). Schenkers (2011a) forskning om idrottsdidaktik visar att det är ett ensidigt socialteknologiskt perspektiv som dominerar i litteraturen, vilket gör att undervisningen inte når upp till de uppsatta målen. Schenker (2011a) menar att lärarna behöver mer samhällsvetenskaplig kompetens eftersom idrottsdidaktisk reflektion krävs för att bemöta de mer heterogena elevgrupperna. Utan idrottsdidaktisk reflektion som inkluderar samhällsperspektiv riskerar strukturella skillnader i större utsträckning att bevaras istället för att motverkas i en skola som riktar sig till alla barn och unga. Petrie (2016) belyser att en verksamhet endast kan förändras om alla faktorer som påverkar utbildningens praktik arbetar mot samma mål. Genom bakgrund och tidigare forskning har det presenterats att forskning och styrdokument har förändrats men är det även samma förändring som har skett i yrkespraktiken.
4. Teoretiska utgångspunkter
Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Schenkers (2011a) tankar om att ett didaktiskt analysverktyg kan synliggöra olika undervisningsmodeller som används i undervisningen av idrott och hälsa samt hur en didaktisk reflektion av undervisningen kan tolkas.
4.1 Analysverktyg för undervisningsmodeller
Figur 2, Undervisningsmodellens anatomi- Schenker 2011a
Didaktiska principer: Didaktiska principer kan beskrivas med begrepp som individualism, bildning, självständighet, solidaritet, demokrati och elitism. Varje didaktisk princip grundar sig på de rådande normerna och antaganden om samhället och människan. Detta innebär att alla didaktiska ställningstaganden och handlingar är normativa. En didaktisk princip kan därför vara både medvetet vald av läraren men den kan även vara omedveten för läraren. De didaktiska principerna i Sverige har under de senaste årtiondena blivit allt mer individualistiskt formulerade. Läroplanen och didaktiken förespråkar ett individperspektiv som utgår från relationen innehåll, individ och lärare. Samtidigt ska all undervisning genomsyras av en didaktisk princip som bygger på demokrati.
Undervisningskoncept: Begreppet ”undervisningskoncept” är en samlingsbeteckning för olika koncept som kan förekomma i samband med undervisning och träning. De undervisningskoncept som kommer att användas i denna analys är: deltagande undervisning, handlingsorienterad undervisning, reflekterande undervisning, problemlösningsorienterad undervisning och programmerad undervisning.
Undervisningsmetoder: I ämnet idrott och hälsa innebär undervisningsmetoder olika övningar, ex; övningar i bollkontroll, olika passningsövningar, balansövningar med mera, det vill säga metoder som syftar till att eleverna ska bli bättre på aktiviteten.
Tabell 1, tabell över undervisningsmodeller inom olika praktiker- Schenker, 2011a
Undervisningsmodeller Idrott och hälsa Barnidrott Tävlingsidrott Didaktisk princip Demokrati Demokrati Elitism
Undervisningskoncept Reflektion och handling Lek och deltagande Tävlingskoncept
Undervisningsmetod Övningar, koncept och diskussioner kring: -Respekt för alla. -Idrott & hälsa. -Olika villkor.
Pröva på idrotter & lek (barnet avgör vad som är rätt) Barnperspektiv, idrott åt alla Repetition. Automatisering. Felkorrigering. Belöning/bestraffning. Selektion.
4.2 Analysverktyg för didaktisk reflektion
En viktig del av lärarens didaktiska kunskaper är att kunna reflektera över den egna undervisningen och detta kan analyseras genom Schenkers (2011a) modell för idrottsdidaktisk reflektion (Figur 3):
Figur 3, Skillnad mellan didaktisk reflektion och metodik - Schenker 2011a
Schenker (2011a) menar att reflektionen måste innefatta alla tre nivåer för att räknas som en didaktisk reflektion. Om reflektionen inte omfattar den tredje nivån, kan den endast betraktas som reflektion kring metoden eller konceptet. En idrottsdidaktisk reflektion som omfattar alla tre nivåer kan exempelvis utgå från kunskapsteori, läroplansteori och idrottspedagogiska och idrottssociologiska perspektiv.
Handling och reflektion motsvarande metodnivån: Reflektion av metodnivån innebär att läraren gör en erfarenhetsbaserad reflektion över undervisningsmetoden. Lärarens reflektioner om undervisningens innehåll baseras på erfarenheter av tidigare lektioner, den egna skolgången och sina idrottsliga intressen. Det sker däremot ingen reflektion eller tolkning av målen i styrdokument eller idéprogram på denna nivå. Lektionen anses som lyckad om flertalet av eleverna är aktiva och nöjda.
valda undervisningsmetoderna utifrån ett undervisningskoncept exempelvis: projektorienterad undervisning, handlingsorienterad undervisning, kommunikativ undervisning, problemlösningsorienterad undervisning och programmerad undervisning. Men på denna nivå relateras inte undervisningskoncepten till vetenskapliga teorier och forskning.
Didaktisk reflektion: På teorinivån kan läraren relatera verksamheten till olika didaktiska modeller, vetenskapliga teorier och forskning. Det är möjligt att reflektera kring och systematiskt analysera undervisningens delar och helhet – i planeringsfasen, i situationen och i analysen efteråt, med hjälp av teorier och forskningsresultat. Läraren betrakta verksamheten utifrån flera perspektiv och den didaktiska principen kan synliggöras.
Idrottens roll i samhället - Socialteknologiskt eller socialrelativistiskt
Idrottens roll i samhället kan betraktas på två skilda sätt inom idrottssociologin. De två perspektiven får skilda politiska implikationer som medför didaktiska implikationer för skolämnet idrott och hälsa. Det ena perspektivet är socialteknologiskt, vilket innebär att idrotten betraktas som särskilt område, som en egen värld i samhället. Forskningsfrågorna inom perspektivet handlar om i vilken utsträckning idrotten är gynnsam för olika samhällsgrupper, kvinnor eller barnuppfostran. Forskningen bedrivs i småskaliga vardagsskeenden utan att ta hänsyn till historiska och samhälleliga förändringar. Det andra perspektivet är socialrelativistiskt. Idrotten ses då som en dynamisk, historisk och samhällelig företeelse, som innebär att idrottsundervisningen betraktas som en spegel av samhället. Forskningsfrågorna inom perspektivet handlar om vilka sociala beteenden som avspeglar sig i idrotten och de kräver makrosociologiska studier inom exempelvis idrottshistoria, etnologi och kultursociologi. I ämnet idrott och hälsa innebär det att de som sker i samband med undervisningen också kan betraktas som en spegelbild av samhället. Idrottsämnet anses utifrån detta perspektiv ha utvecklats i en samhällelig och historisk kontext, vilken då anses som föränderlig. Schenker (2011a) menar att den didaktiska reflektionen kan betraktas som reflektion kring undervisningens metodologi. Det innebär att genom en analys av lärarens idrottsdidaktiska reflektion skulle det vara möjligt att identifiera vilket idrottsociologiskt perspektiv som dominerar i undervisningen.
6. Metod
I följande avsnitt presenteras vilka metoder som användes för att undersöka vilka undervisningsmodeller som förekommer i praktiken samt i vilken utsträckning idrottslärare använder sig av didaktik.
6.1 Val av metod
den efterkommande didaktiska reflektionen om hur lektionen gick. Undervisningen observerades genom en deltagande observation för att skapa en holistisk bild av undervisningen. Den deltagande observationen var strukturerad vilket innebär att observationen utgick från förutbestämda observationskategorier i ett observationsschema (Denscombe 2009). Observationsschemat baserades på Schenkers (2011a) idrottsdidaktiska analysverktyg för undervisningsmodeller för att möjliggöra en observation om vilka undervisningsmodeller som förekommer i praktiken (bilaga 2).
För att kunna identifiera lärarens didaktiska reflektionsförmåga och få en helhetsbild av undervisningsmodellen genomfördes även en efterföljande intervju med den undervisade läraren. Intervjufrågorna (bilaga 3) utgick från Schenkers (2011a) modell för hur reflektionen kring undervisningen kan ligga på olika nivåer. Den semistrukturerade intervjun utgick från dessa frågeområden, men frågorna som ställdes var mer specifikt kopplade till den observerade undervisningens planering och genomförande för att skapa en så tydlig bild av lärarens reflektionsförmåga som möjligt (Denscombe 2009).
6.2 Urval
Studiens urval grundade sig på att de lärare som skulle observeras var utbildade och behöriga idrottslärare som undervisade i åk 4-6. I övrigt fanns inga krav på de lärarna som observerades. Observationerna utfördes på två olika skolor i samma kommun, där den ena skolan var en mindre skola (F-6) och den andra en större skola (F-Gymnasium) för att få ett bredare perspektiv (Denscombe 2009). Valet av skolor baserades i övrigt på ett bekvämlighetsurval, genom att ta två skolor som låg geografiskt nära.
6.3 Genomförande
1. Analys av lektionsplanering (bilaga 1). Innan lektionen genomfördes en analys av lektionsplaneringen för att kunna synliggöra lärarnas didaktiska förmåga i planeringsfasen, och för att ta reda på vad lektionen kommer att innehålla för att kunna förbereda observationen och den efterföljande intervjun.
2. En deltagande observation av lektionen genomfördes genom att använda observationsschemat (bilaga 2) som är baserat på Schenkers (2011a) analysverktyg för att synliggöra undervisningsmodeller.
3. Efter lektionen genomfördes en semistrukturerad intervju med den undervisande läraren om planering, genomförande och utvärdering av lektionen samt några allmänna frågor om undervisningen i ämnet, för synliggöra lärarnas didaktiska kunskaper (bilaga 3). 4. Den insamlade datan tolkades sedan utifrån Schenkers (2011a) analysverktyg för att
synliggöra undervisningsmodellerna och den didaktiska reflektionen.
6.4 Validitet och reliabilitet
för att kunna synliggöra de undervisningsmodeller och didaktiska kunskaper som läraren använde sig av. Validiteten stärktes även av att alla respondenter gavs lika förutsättningar i form av information, observation och intervjufrågor (Denscombe 2009). För att stärka validiteten av intervjun avslutades varje intervju med en summering tillsammans med respondenten för att undvika missförstånd i intervjusvaren. Intervjun spelades även in för att sedan kunna transkriberas, vilket ger en möjlighet till en fördjupad förståelse av intervjun (Hassmén & Hassmén 2008).
Reliabiliteten i denna kvalitativa studie stärktes genom att respondentens tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck analyserades och tolkades för att få en så korrekt uppfattning av svaren som möjligt. Reliabiliteten utläses också genom en överensstämmelse mellan tolkningen av datan och transkriberingen (Trost 2010).
6.5 Etiska aspekter
För att studiens insamling av data skulle kunna genomföras krävdes det att de forskningsetiska principerna följdes genom arbetets gång (Vetenskapsrådet 2017). De deltagande lärarna informerades och efterfrågades godkännande om delaktighet i studien genom ett missivbrev (bilaga 5), för att utgå från informationskravet. Deltagare i studien informerades om studiens syfte, delaktighetens innebörd samt frivilligheten att delta i studien. Utifrån samtyckeskravet informerades deltagande i studien om möjligheten att avböja delaktighet i studien och deras rättigheter att kräva materialet från deras medverkan i studien.
De etiska övervägandena är mycket viktiga vid deltagande observation och semistrukturerad intervju eftersom att forskaren har ansvar för att förebygga skada och för att de observerades identitet inte kommer att röjas. Studien följde därför även etikprövningslagen som innebär att individens värde ska skyddas inom all forskning (Vetenskapsrådet 2017). I denna studie behandlades konfidentialitetskravet genom att inte namnge deltagarna i studien samt att information som kopplades till de medverkande inte synliggjordes i resultatet för att skydda deltagarnas identitet och integritet (ibid.). Vid behandlingen av deltagarnas uppgifter utgick studien också ifrån lagen GDPR – The General Data Protection Regulation, för att skydda lärarnas integritet och information. I studien undanhölls all information som kunde koppla informationen till deltagaren (Datainspektionen). Studien tog också hänsyn till nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017) som innebar att de som medverkade i studien fick information om hur datan användes och att datan endast användes för studiens syfte. I denna studie användes den insamlade datan för att undersöka vilka undervisningsmodeller inom ämnet idrott och hälsa som finns i praktiken.
7. Resultat och analys
resultatet utifrån Schenkers (2011a) teori om undervisningsmodeller och didaktisk reflektion. Avsnittet avslutas sedan med en sammanställning av resultaten och analyserna.
7.1 Undervisningsmodeller
Lektionsplaneringarna analyserades utifrån planeringsanalysen (bilaga 1) för att synliggöra lärarens syfte och målsättningar med lektionen. Lektionerna observerades utifrån
observationsschemat (bilaga 2) som utgick från Schenkers (2011a) teori för att kunna synliggöra undervisningsmodellerna.
7.1.1 Resultat av observation 1
Lektionen genomfördes av två idrottslärare utomhus med två klasser i åk 6 (ca 50 elever). Lektionens syfte var att eleverna skulle öva på att delta i lekar och spel som innefattar sammansatta motoriska grundformer i en utemiljö. Eleverna skulle också träna på sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Lärandemålen för lektionen var att alla elever skulle delta aktivt i leken, samarbeta i lagen och träna sina taktiska och motoriska färdigheter. Innehållet som behandlades var motoriska sammansatta grundformer i en utomhusmiljö och samarbete i lag. Metoden som användes var en lek mellan två lag som var baserad på leken Catch the flag. I figur 4 presenteras den undervisningsmodell som framkom under observation 1 utifrån observationsschemat (bilaga 2).
Figur 4, Undervisningsmodell – Observation 1
eleverna till att vara aktiva och samarbeta med varandra vilket ledde till en trygg och inkluderande miljö.
Undervisningskoncept: De undervisningskoncept som användes under lektionen var deltagande och problemlösningsorienterat undervisningskoncept. Denna tolkning baserades på att eleverna utvecklades genom att delta aktivt i leken. Deltog eleven i leken så utvecklades elevens motorik, taktik och samarbete. Det synliggjordes även ett problemlösningsorienterat undervisningskoncept eftersom det inte fanns några rätt eller fel sätt att delta på. Lärarna gick igenom reglerna för leken och lät sedan eleverna själva lösa uppgiften på bästa möjliga sätt. Detta ledde till att eleverna i lagen testade sig fram för att komma på bra taktiker och metoder för att lösa uppgiften på, vilket tyder på att eleverna även fick använda sin kreativitet och problemlösande förmåga för att utveckla sina kunskaper och färdigheter under lektionen.
Undervisningsmetoder: Den undervisningsmetod som användes för att bearbeta innehållet var en lek mellan två lag. Leken möjliggjorde aktivitet, samarbete, taktiskt tänkande och motorisk träning.
7.1.2 Analys av undervisningsmodell 1
respekt för alla, idrott och hälsa och olika villkor. Denna lektion innehöll övning och koncept i respekt för alla, idrott och hälsa och olika villkor genom leken som genomfördes, dock saknades tillfälle för diskussion och reflektion.
7.1.3 Resultat av observation 2
Lektionen genomfördes av en idrottslärare som undervisade en åk 5a med 26 elever utomhus. Lektionens syfte var att eleverna skulle öva på att delta i lekar och spel som innefattar
sammansatta motoriska grundformer i en utemiljö samt att samtala om hur fysisk aktivitet kan påverka hälsan. Lärandemålen för lektionen var att alla elever skulle delta aktivt, samarbeta i lagen, träna sina taktiska och motoriska färdigheter samt reflektera över begreppet kondition. Innehållet som behandlades var motoriska sammansatta grundformer i en utomhusmiljö och samarbete i lag. Metoderna som användes var en lek mellan två lag som var baserad på leken Catch the flag, och en joggingrunda med en efterföljande reflektion. I figur 5 presenteras den undervisningsmodell som framkom under observation 1 utifrån observationsschemat (bilaga 2).
Figur 5, Undervisningsmodell – Observation 2
Didaktisk princip: De didaktiska principerna som genomsyrade lektionen var demokrati och bildning. Demokratin synliggjordes genom att läraren hade planerat en lek som alla elever kunde känna sig inkluderade i och under lektionen uppmanade läraren eleverna till att vara aktiva på ett eller annat sätt, så att alla elever blev inkluderade. Under lekmomentet gavs inga instruktioner förutom att upprätthålla reglerna och stämningen i leken för att se till att leken förmedlade demokrati och solidaritet. Lektionen innehöll också ett moment som genomsyrades av bildning, eftersom läraren hade en kort teoretisk genomgång om kondition och hur det påverkar hälsan. Eleverna fick sedan reflektera över vad begreppet kondition betyder och vad som kan påverka deras kondition.
rätt eller fel sätt att delta på i leken som genomfördes. Lärarna gick igenom reglerna för leken och lät sedan eleverna själva lösa uppgiften på bästa möjliga sätt. Detta ledde till att eleverna i lagen testade sig fram för att komma på bra taktiker och metoder för att lösa uppgiften på, vilket tyder på att eleverna fick använda sin kreativitet och problemlösande förmåga. I momentet där eleverna fick jogga en runda och sedan reflektera om begreppet kondition synliggjordes ett reflekterande undervisningskoncept eftersom läraren engagerade eleverna i en helklassdiskussion där de fick diskutera och reflektera för att lära.
Undervisningsmetoder: De undervisningsmetoderna som användes för att bearbeta innehållet var en lek en mellan två lag och en joggingrunda med efterföljande diskussion och reflektion. Leken möjliggjorde aktivitet, samarbete, taktiskt tänkande och motorisk träning, och reflektionen gav eleverna kunskaper om fysisk aktivitet och hälsa.
7.1.4 Analys av undervisningsmodell 2
Undervisningsmodellen som framkom under observation 2 genomsyrades precis som den första undervisningsmodellen av den didaktiska principen demokrati, som Schenker (2011a) menar ska genomsyra undervisningen eftersom det står i skolans styrdokument. Även i detta fall tolkas den didaktiska principen som medvetet vald. Detta eftersom läraren motiverade att valet av aktivitet var baserat på att leken möjliggör alla elevers deltagande och att de får träna på sitt samarbete tillsammans med andra. Under lektionen förmedlar också läraren vilka normer och värden som ska upprätthållas i leken genom att uppmuntra eleverna till aktiviteter och samarbete samt att tillrättavisa de elever som bryter dessa normer. Schenker (2011a) skriver att de undervisningskoncepten som bör användas i skolidrotten är reflektion och handling, vilket denna undervisningsmodell gör. Eleverna lär sig genom att få reflektera över begreppet kondition genom en övning som följs upp av en lärarledd helklassdiskussion. I leken lär sig eleverna genom handling men detta tolkades som ett problemlösningsorienterat undervisningskoncept eftersom handlingen inte var förutbestämd utan eleverna fick själva lösa uppgiften på bästa sätt. Detta tyder också på, precis som i första undervisningsmodellen att det inte används ett reproduktivt förhållningssätt som Schenker (2011a) anser hör mer hemma i tävlingsidrotten, utan eleverna får vara kreativa och produktiva. De undervisningsmetoder som observerades under observation 2 var lek och diskussion. Leken är något som Schenker (2011a) härleder mer till barnidrotten, men samtidigt får eleverna öva på: respekt för alla, idrott och hälsa och olika villkor genom leken. Denna lektion innehöll även diskussionsmomentet som fick eleverna att även reflektera över idrott och hälsa, vilket anses som ett viktigt inslag i skolidrotten (ibid.).
7.2 Didaktisk reflektion
Figur 3, Skillnad mellan didaktisk reflektion och metodik - Schenker 2011a Resultatet av intervjuerna presenteras först utifrån dessa följande fyra kategorier:
1. Reflektion om undervisningen.
2. Varför deltar inte alla elever lika aktivt på idrottslektionerna. 3. Vad lär sig fysiskt högpresterande elever i ämnet.
4. Vilken plats har tävlingsidrotten i ämnet.
Efter resultatet kommer en analys av varje intervju utifrån Schenkers (2011a) teori om didaktisk reflektion, för att kunna tolka i vilken utsträckning respondenterna använder sig av didaktisk reflektion i planeringen, genomförandet och utvärderingen av sin undervisning.
7.2.1 Resultat av intervju 1
1. Reflektion om undervisningen
Efter lektionen (observation 1) reflekterade lärarna över lektionen genom att diskutera elevernas aktivitet, upplägget av leken, stämningen under lektionen och i vilken utsträckning eleverna nådde upp till lektionens lärandemål. De var nöjda med hur lektionen gick eftersom allt gick som planerat och inga skador eller andra avbrott inträffade. Eleverna deltog även aktivt i leken och lärandeklimatet var bra. Lärarna säger också att lekar som denna är väldigt bra att använda i undervisningen för att det skapas en inkluderande miljö. Tack vare att alla elever oavsett nivå kan delta i leken på ett eller annat sätt eftersom leken erbjuder många olika roller och uppgifter, samtidigt som det inte heller finns något rätt eller fel sätt att delta på. Något som nämns som viktigt för att skapa en god lärmiljö är att eleverna känner sig trygga och inte utpekade, vilket de inte gör i en lek där alla är aktiva samtidigt och det inte finns någon norm för vilka rörelser som är “rätt”.
blir utpekade för att göra ”fel” därför är en lek där alla är delaktiga samtidigt och eleverna själva kan styra över hur de deltar i leken mycket bra (Idrottslärare F- Gymnasiet).
När lärarna fick frågan om hur arbetet ska följas upp och hur elevernas lärande dokumenteras och bedöms menar de att alla lektioner inte dokumenteras för bedömning, men att det alltid sker en muntlig utvärdering av såväl elevernas lärande och metoderna som användes under lektionen för att kunna förbättra och följa upp undervisningen. Den genomförda lektionen är dock inget som kommer att dokumenteras eller följas upp mer än att det görs en formativ bedömning av elevernas motorik och förmåga att delta i lekar och spel. Förutom den “vardagliga” formativa bedömningen av elevernas utveckling görs ibland mer organiserade bedömningar av elevernas kunskaper och färdigheter. Att vara två undervisande lärare under varje lektion uttrycks som en fördel i uppföljnings och bedömningsarbetet, eftersom det blir mer naturligt att diskutera lektionen direkt efteråt och som två se de dubbelt så mycket. Lärarna nämner att ett viktigt moment att bedöma är elevernas motorik, då görs en formativ bedömning för att sedan kunna ge eleverna mer träning på det som behövs och sedan utförs en summativ bedömning i slutet för att se att alla elever uppnår målen.
Denna lektion är kanske inget som direkt dokumenteras och bedöms mer än att vi alltid utvärderar lektionen efteråt för att kunna förbättra undervisningen. Men vi gör ju alltid en form av bedömning av eleverna även om vi inte alltid dokumenterar. Genom att följa elevernas utveckling i olika sorters lekar får man ju en uppfattning om hur väl eleven kan samarbeta, anpassa sina rörelser till leken osv. Det är en fördel att alltid vara två lärare eftersom vi då ofta kan utvärderar metoderna och elevernas lärande muntligt efteråt, det är också intressant eftersom vi ibland ser och tänker på olika saker. Ibland genomför vi mer planerade bedömningar, t.ex. vid motorikträning brukar vi sätta upp olika stationer där eleverna får träna några lektioner, och sedan görs en avstämning vid varje station med varje elev för att sedan veta vem som behöver öva mera på vad. Och då finns det även ”motorikundervisnings grupper” som får extra undervisning i det som behövs (Idrottslärare F-Gymnasiet).
2. Varför deltar inte alla elever lika aktivt på idrottslektionerna
När lärarna svarade på frågan om varför vissa elever väljer att inte delta på lika aktivt på idrottslektionerna gör de kopplingar mellan de normer och värden som finns i dagens samhälle och idrottsämnet. Kroppsidealet nämns som en trolig orsak till att eleverna tycker det är jobbigt att delta och även duscha efter lektionerna. Det upplevs som mest problematiskt för tjejerna på högstadiet, på mellanstadiet upplevs inte problemet i lika stor utsträckning.
Vidare så beskrev lärarna idrottsämnet som ett väldigt exponerat ämne, vilket då kan skapa en otrygghet för de elever som har en dålig självkänsla pga. de kroppsideal som präglar samhället. Undervisningen måste försöka tona ner dessa krav och skapa en trygg lärmiljö. Lärarna uttryckte att detta är något de skapar genom att anpassa undervisningen efter såväl elevgruppen som den individuella eleven. Anpassningen är viktig för att kunna motivera alla eleverna, eftersom lärarna anser att målet med undervisningen är att få alla elever att uppnå ett så högt betyg som möjligt men också att få dem motiverade till ett framtida fysiskt liv.
Det blir väldigt exponerat och synligt allt man gör och vissa elever upplever detta som obehagligt. Jag brukar oftast ha ett annat alternativ i en liten mindre grupp, eftersom jag redan innan kanske vet att den aktiviteten vi ska genomföra idag kommer fyra av mina elever i denna klass att hata, och erbjuder då en annan aktivitet till dem, eftersom det är bättre än att de inte deltar alls. Varje klass och elev är unik, allt från klassnivå till individnivå måste räknas in i hur man bemöter eleverna och hur undervisningen läggs upp. Vissa elever får specialbehandling, men hade de inte fått det hade de aldrig deltagit i undervisningen. Vårt mål är ju att få eleverna att uppnå ett så högt betyg som möjligt och lära dem det vi tycker de behöver, därför anpassar vi undervisningen mycket. Dessutom på längre sikt är ju en målsättning för oss att få eleverna att hitta någon form av fysisk aktivitet som de kan tycka är kul, som de kan fortsätta med och för oss spelar det ingen roll vilken aktivitet det är (Idrottslärare F- Gymnasiet).
3. Vad lär sig fysiskt högpresterande elever i ämnet
Lärarna uttryckte att det ibland finns en svårighet med att undervisa de elever som utövar någon sport på fritiden, eftersom de ibland kan ha svårt att anpassa sig till skolundervisningen. Lärarna beskrev att dessa elever ofta blir frustrerade och har svårt att samarbeta med sina klasskamrater och följa skolidrottens normer, och det är även detta som lärarna ser som ett viktigt lärandemål för dessa elever.
Många av dessa elever har svårt att lägga sig på en skolnivå och de eleverna är nog ofta frustrerade under lektionerna för att de inte får köra fullt ut och jag upplever ofta att det kan leda till konflikter. Något som är viktigt att lära de eleverna är att kunna hantera samarbete i lekar och spel och anpassa sig efter normerna på skolidrotten, vilket ibland kan vara väldigt svårt för dem (Idrottslärare F- Gymnasiet).
Vidare menade lärarna att det är en utmaning att lägga undervisningen på en nivå som bemöter alla elevers behov, eftersom eleverna har olika förkunskaper och förutsättningar. Något som nämndes som viktigt i detta arbete är att skapa lektioner som erbjuder eleverna att träna på sin egen nivå och att få möjligheten att träna på det som de behöver utveckla. Detta kan göras genom att använda olika stationer eller att dela in eleverna i olika grupper, och lärarna försöker alltid att påminna eleverna om att endast utmana och tävlar mot sig själva.
Träna på det som är lagom svårt för dig! Tävla mot dig själv, ibland lägger vi också upp lektionerna så att det finns två led eller grupper och säger att ni som vill köra så det ryker nu är där och ni som vill ta det lite lugnare idag är där, och det fungerar bra (Idrottslärare F- Gymnasiet).
4. Vilken roll har tävlingsidrotten i ämnet idrott och hälsa
Tävlingsidrotter bör inte användas i undervisningen av de yngre eleverna enligt de intervjuade lärarna, eftersom det kan skapa oro hos vissa elever. Istället menade lärarna att eleverna ska fokusera på att utmana och tävla mot sig själva. Lärarna anser att tävlingsmoment inte bidrar till en demokratisk undervisning där alla elever kan utvecklas eftersom eleverna har så olika förkunskaper. Samtidigt nämnde lärarna att det beror lite på vilken grupp du undervisar, eftersom vissa klasser kan klara av att genomföra tävlingsmomenten på ett bra sätt som gör att alla elever kan delta. I dessa fall rekommenderade lärarna att spela korta matcher och byta lag ofta för att få mindre fokus på tävlingen mellan lagen.
Inga tävlingar eller sporter med dem små, inga lekar eller spel där någon ska vinna eller räkna poäng eftersom det kan skapa en oro hos vissa, däremot säger vi att eleverna ska utmana och tävla mot sig själva. För mycket tävlingsmoment bidrar inte till en demokratisk undervisning där alla eleverna lär sig något, och vi ska ju fokusera på att lära eleverna olika fysiska grundrörelser. Det blir ofta bara pannkaka av för mycket sport och tävlingsinriktade lektioner, eftersom du kanske har fyra stycken i en klass som är superduktiga på fotboll och sedan har du några som knappt kan slå en passning och då blir det väldigt ojämnt och svårt att genomföra en bra lektion som utvecklar alla. Men det beror också på vilken grupp det är. Om man gör det, är det bra med korta matcher och sedan byta lag för att inte få så mycket fokus på tävlingen mellan lagen (Idrottslärare F- Gymnasiet).
7.2.2 Analys av intervju 1
Resultatet visar att lärarna reflekterar om undervisningen på såväl metod, koncept och teorinivå, vilket då Schenker (2011a) tolkar som en didaktisk reflektion av undervisningen. Denna tolkning baseras på att lärarna reflekterade kring och systematiskt analyserade undervisningens delar och helhet – i planeringsfasen, i situationen och i analysen efteråt, med hjälp av egna erfarenheter men även med styrdokument, teorier och forskning. Lärarna betraktar verksamheten utifrån flera perspektiv och belyser vikten av att samhällets normer och värden påverkar ämnet idrott och hälsa. Samhällets kroppsideal nämns t.ex. som en trolig orsak till att eleverna tycker det är jobbigt att delta på idrottslektionerna. Detta tolkas som att de är ett socialrelativistiskt perspektiv som genomsyrar dessa lärares undervisning. Schenker (2011a) beskriver att det socialrelativistiskt perspektivet innebär att lärarnas undervisning och didaktiska reflektion utgår från att idrottsundervisningen är en spegel av samhället som därmed anses som ständigt föränderlig.
undervisning genomsyras av en didaktisk princip som bygger på demokrati. Resultatet tyder på att lärarna förespråkar en demokratisk men samtidigt individualistisk syn på undervisningen genom att det anses som väsentligt att anpassa undervisningen efter elevgruppen och till den individuella eleven. Lärarna beskriver att undervisningen måste anpassas efter elevgruppen för att vara demokratisk, alla elever ska känna sig trygga under lektionerna vilket kan vara extra utmanande i just ämnet idrott och hälsa eftersom det anses som ett väldigt exponerande ämne. Denna anpassning beskrivs som avgörande för att möta alla elevers behov och få dem att utveckla ett livslångt intresse för hälsa och fysisk aktivitet. Lärarnas demokratiska förhållningssätt till ämnet återspeglades också genom elevernas demokratiska syn på ämnet vid observationen, då eleverna upprätthöll ett demokratiskt förhållningssätt till varandra i leken. Det var inga protester vid indelningen av lagen och inte heller något gnäll under lekens gång utan eleverna visade respekt och solidaritet mot både läraren, medspelare som motspelare.
I reflektionen kring vad redan fysiskt högpresterande elever lär sig av undervisningen i ämnet idrott och hälsa återkom lärarna till det individualistiska men även demokratiska synsättet på undervisningen genom att hävda att alla elever ska kunna delta och utvecklas under idrottslektionerna. Detta beskrivs samtidigt som en didaktisk utmaning som läraren menar att du aldrig kan bli fullärd i utan det krävs ett ständigt arbete med att reflektera över och förbättra din undervisning för att kunna bemöta dem eleverna du undervisar just nu. Detta tyder också på att lärarna bygger sin undervisning på ett socialrelativistiskt perspektiv (Schenker 2011a) eftersom de menar att undervisningen ständigt måste anpassas för att bemöta de eleverna som undervisas. Lärarna visar även en god förmåga till att reflektera över idrottsämnets didaktiska modell utifrån forskning, teorier och läroplanen, genom att hävda att tävlingsidrotten inte ska ta mycket plats i undervisningen av F-6 eftersom det inte bidrar till en demokratisk undervisning som bemöter alla elevers behov. Undervisningen bör istället fokusera på att utveckla elevernas rörelseförmåga och motivation till fysisk aktivitet eftersom det är det som är målet med ämnet.
7.2.3 Resultat av intervju 2
1. Reflektion om undervisningen
Efter lektionen (observation 2) reflekterade läraren över lektionen genom att reflektera över elevernas aktivitet i leken, upplägget av lektionen och i vilken utsträckning leken fick eleverna att nå upp till lektionens lärandemål. Läraren var nöjd med hur lektionen gick eftersom allt gick som planerat men nämner att nästa gång skulle genomgången av lektionen kunna göras inomhus för att det är enklare att fånga elevernas uppmärksamhet och kunna rita på en tavla för att förklara. Läraren upplevde att alla elever lyckades uppnå dagens lärandemål genom att delta i leken. Eleverna fick samarbeta i lagen genom att rädda varandra och de använde olika taktiker för att försöka ta poäng, samtidigt som det övade sin kondition genom att vara aktiva och springa.
förstår. Just när man är ute är det ju mycket annat som stör och kan ta elevernas uppmärksamhet och det är väldigt viktigt att eleverna förstår leken och instruktionerna för att få en lyckad lektion. Jag tycker alla elever uppnådde dagens lärandemål som var samarbete, kondition och taktik. Ja, eleverna fick öva på dessa saker genom att delta i leken, många elever samarbetade genom att springa och rädda varandra och alla elever sprang mycket och övade på sin kondition. Eleverna övade på att använda olika taktiker, vissa sprang fort och rakt på, andra smög mer bakom eller väntade på ”rätt” tillfälle (Idrottslärare F-6).
Vidare beskriver läraren att det är väldigt viktigt att följa upp elevernas lärande eftersom ämnet både är ett praktiskt och teoretiskt ämne räcker det inte med att bara se hur eleverna utvecklas fysiskt utan även kunskapsmässigt. För att knyta ihop teori och praktik och även kunna göra en uppföljning av elevernas lärande använder sig läraren av korta samtal och diskussioner under lektionerna och ser till att återkoppla till tidigare lektioner för att repetera och få eleverna att se helheten i ämnet. Läraren menar att undervisningen i ämnet idrott och hälsa bör innehålla teori blandat med praktik för att eleverna ska kunna förstå och lära sig om vilka hälsoeffekter som fysisk aktivitet leder till. Läraren anser att det är huvudmålet med undervisningen, eftersom det är helhetsperspektivet av idrott och hälsa som eleverna behöver lära sig för att kunna leva ett hälsosamt liv i framtiden.
För att följa upp elevernas lärande använder jag oftast diskussioner och samtal där eleverna får svara på frågor. Återkoppla, knyta ihop teori och praktik, det är en utmaning, för det finns fortfarande kvar en viss syn på ämnet där det bara anses som en stund för eleverna att få springa av sig för att kunna sitta stilla på nästa lektion. Men så är det ju inte, det är så viktigt att den teoretiska biten kommer med för att eleverna ska kunna förstå hur och varför fysisk aktivitet påverkar hälsan. Så att eleverna sedan faktiskt kan göra kloka val längre fram i livet när de ska stå på egna ben (Idrottslärare F-6).
2. Varför deltar inte alla elever lika aktivt under idrottslektionerna
Läraren uttrycker att de normer och värden som dominerar i dagens samhälle påverkar hur eleverna deltar och uppfattar ämnet idrott och hälsa. Läraren upplever att det finns två grupper av elever här som kan vara problematiska att nå. Den ena gruppen är den gruppen med elever som inte deltar lika aktivt på lektionerna och det är de eleverna som inte håller på med fysisk aktivitet på fritiden. Läraren tror att dessa elever inte ser någon vinning med att göra det, eftersom samhället faktiskt inte kräver att du behöver röra på dig för att kunna vara social med vänner eller underhålla dig. Dessa elever ser inte de hälsosamma vinningarna av fysisk aktivitet eftersom de inte rör sig tillräckligt mycket för att känna av dem.
Jag tror att många elever är obekväma vid att röra på sig, man är inte van vid att röra på sig, man ser ingen vinning med det eftersom de inte behöver röra på sig, utan de kan spela spel med kompisar och umgås via internet. Därför tror jag att rör du inte på dig på fritiden så ser du inte den här hälsoeffekten och du känner inte av den heller. Barn tänker inte på de hälsosamma vinningarna som kommer från fysisk aktivitet på samma sätt som vi vuxna gör och därför är nog många elever omotiverade till att röra på sig (Idrottslärare F-6).
Den andra gruppen av elever som läraren beskrev som problematisk att undervisa är den gruppen som utövar någon idrott på fritiden. De eleverna beskrivs som svåra att nå eftersom de redan har en stark bild av vad det tycker att ämnet idrott och hälsa bör vara, så de eleverna tar med sig de normer och värden som finns i tävlingsidrotten in i undervisningen. Läraren menar därför att dessa elever behöver lära sig att kunna samarbeta i olika lekar och spel utan att alltid behöva tävla och de måste även lära sig om hälsoeffekterna av olika fysiska aktiviteter.
Många av de idrottande eleverna är svåra att nå eftersom de är så inkörda på att idrott bara är att vinna och att vara bäst så de är inte alltid mottagliga till skolidrotten. De ser inte hälsoeffekten av fysisk aktivitet utan de applicerar samma kultur som finns i de tävlingsidrotter de utövar på fritiden och det handlar om att prestera och vinna och de ser inte att det är två olika arenor liksom. Det är ibland svårt för dem att släppa att det inte bara är vinna eller förlora den här lektionen går ut på liksom. Så dessa elever behöver lära sig att kunna samarbeta i olika lekar och spel utan att tävla mot varandra och även lära sig mer om hälsoeffekterna av olika fysiska aktiviteter (Idrottslärare F-6).
4. Vilken plats har tävlingsidrotten i ämnet
Läraren menar att undervisningens fokus ska handla om att förbereda eleverna inför ett fysiskt aktivt och hälsosamt framtida liv och inte att lära ut olika sporter. Dock tycker läraren att det är bra att inspirera eleverna till att prova på olika sporter på fritiden genom att erbjuda ett varierat lektionsinnehåll så att eleverna utvecklar sin allmänna rörelsekompetens.
Jättebra att eleverna är aktiva på fritiden så jag motiverar gärna eleverna till att delta i tävlingsidrotter på fritiden för då får ju eleverna ett bättre rörelsemönster och mer förkunskaper i ämnet. Om eleverna har provat på lite olika aktiviteter ser man att de är mer motoriska utvecklade. Men sen kan jag också se att många elever saknar den allmänna fysiska kompetensen, utan de är ofta jätteduktiga på exempelvis ishockey men sedan fixar de ex: inte redskapsgymnastiken (Idrottslärare F-6).
Läraren återkommer till att målet för undervisningen i ämnet är att ge eleverna förutsättningar till ett fysiskt aktivt och hälsosamt liv och inte att bli proffs i någon sport. Samtidigt menar läraren att det är bra att använda sig av ett varierat innehåll av olika sporter i undervisningen för att ge eleverna en allsidig och bred fysisk kompetens. Läraren uttrycker även att det inte står någonstans i kursplanen att exempelvis fotboll ska undervisas, trots det så är det ändå ett vanligt inslag i undervisningen. Läraren uttrycker det som problematiskt att de normer och värden som förmedlas inom t.ex. fotboll på högnivå inte alltid är något som står i linje med de normer och värden som skolan ska förmedla. Därför menar läraren att resultatet av undervisningen som innehåller sporter är beroende av att lektionen planeras utifrån elevgruppens behov och förutsättningar.
fotboll ska undervisas, men det är ju ändå ett vanligt lektionsinnehåll. Problemet som jag tycker uppstår då är att fotbollsstjärnorna är ofta “diviga” och det förekommer fult spel, filmningar och de kan skrika och härja på planen, detta är något barnen enkelt tar efter och det är inget beteende som förmedlar demokrati och solidaritet. När jag använder olika sporter brukar jag försöka tona ner tävlingsmomentet och lägga fokus på lagspel och samarbete istället. Det finns en del klasser där det kan fungera att både få möjligheten till att vinna samtidigt som samarbetet i lagen fungerar. Men i vissa andra klasser fungerar det inte, för då kan det bara bli att det är en elev spelar och de andra tittar på, då är det inte roligt och eleverna lär sig inte samarbete eller hälsoeffekten av det. Det är viktigt att känna vad klassen som grupp och eleverna som individer klarar av (Idrottslärare F-6).
7.2.4 Analys av intervju 2
Analysen av detta resultat tyder på att läraren använder vad Schenker (2011a) benämner som en fullständig didaktisk reflektion om undervisningen, eftersom läraren reflekterade kring och systematiskt analyserade undervisningens alla delar utifrån styrdokument, teorier och forskning. Läraren betraktar även verksamheten utifrån flera perspektiv och uttrycker en förståelse för att samhällets normer och värden påverkar ämnet idrott och hälsa. Läraren upplever att det finns två grupper av elever som tydligt syns i dagens samhälle. Den ena gruppen är de elever som inte deltar i någon sport på fritiden och den andra gruppen är de elever som utövar en sport på fritiden. Båda dessa grupper beskrivs som svåra att nå eftersom den ena gruppen inte ser någon vinning med hälsa och fysisk aktivitet och den andra redan har en stark bild av vad det tycker att ämnet idrott och hälsa är. Läraren menar då att undervisningen måste anpassas för att möta båda dessa elevgrupper. Den ena gruppen behöver lära sig att kunna samarbeta i olika lekar och spel utan att alltid behöva tävla och även lära sig om hälsoeffekterna av olika fysiska aktiviteter. Den andra gruppen behöver också lära sig om hälsoeffekterna av olika fysiska aktiviteter och motiveras till att utföra någon fysisk aktivitet för att kunna se de hälsosamma vinningarna med det. I detta resonemang synliggörs vad Schenker (2011a) benämner som ett socialrelativistiskt perspektiv, vilket innebär att lärarnas undervisning och didaktiska reflektion utgår från att idrottsundervisningen är en spegel av samhället som därmed anses som ständigt föränderlig. Vidare beskriver läraren att det är viktigt att alla eleverna lär sig om vilka hälsoeffekter fysisk aktivitet har för att kunna leva ett hälsosamt liv i framtiden. Därför menar läraren att det är väldigt viktigt att följa upp elevernas lärande eftersom ämnet både är ett praktiskt och teoretiskt ämne räcker det inte med att bara se hur eleverna utvecklas fysiskt utan även kunskapsmässigt. För att knyta ihop teori och praktik och även kunna göra en uppföljning av elevernas lärande använder sig läraren av korta samtal och diskussioner under lektionerna och ser till att återkoppla till tidigare lektioner för att repetera och få eleverna att se helheten i ämnet. Resultatet tyder här på att läraren reflekterar över undervisningen utifrån didaktiska teorier och läroplanen (Schenker 2011a).
som problematiskt att de normer och värden som förmedlas inom tävlingsidrotten inte alltid är något som står i linje med de normer och värden som skolan ska förmedla. Därför menar läraren att resultatet av undervisningen som innehåller sporter är beroende av att lektionen planeras utifrån elevgruppens behov och förutsättningar. Schenker (2011a) menar att all undervisning ska genomsyras av en didaktisk princip som bygger på demokrati och detta synliggörs i analysen av intervju 2. Det demokratiska perspektivet synliggjordes även under observationen av lektion 2 eftersom läraren var noggrann med att upprätthålla ett demokratiskt förhållningssätt i leken genom att förmedla de normer och värden som skulle prägla leken.
7.3 Sammanställning av resultat och analys
Studiens resultat har presenterat två olika undervisningsmodeller (fig 4 & fig 5) analysen av dessa undervisningsmodeller synliggjorde att det fanns flera likheter men även några skillnader mellan modellerna. Båda undervisningsmodellerna genomsyras av den didaktiska principen demokrati, undervisningskonceptet som användes var av problemlösande karaktär och metoden var lek. Det som skiljer modellerna åt var att den första undervisningsmodellen fokuserade mer på att eleverna skulle delta aktivt utefter sin egen förmåga och därmed skapa sitt eget
förhållningssätt till leken och genom det utveckla redskap för att kunna vara aktiva i samhället. Medan den andra undervisningsmodellen präglades mer av den didaktiska principen bildning, och undervisningskonceptet reflektion och metoden diskussion användes för att utveckla elevernas teoretiska kunskaper om ämnet idrott och hälsa. Tabellen nedan visar likheterna och skillnaderna mellan modellerna.
Tabell 2, modifierad tabell över de framkomna undervisningsmodellerna och undervisningsmodeller inom olika verksamheter- Schenker 2011a
Undervisni ngs-modeller
Undervisningsmod
ell 1 Undervisningsmodell 2 Barnidrott Skolidrott Tävlingsidrott Didaktiskt-
princip Demokrati Demokrati & Bildning Demokrati Demokrati Elitism
Undervisni ngs-koncept
Problemlösningsorie
nterat & Deltagande Problemlösningsorienterad & Reflektion Lek & deltagande Reflektion & Handling
Tävlingskoncept
Undervisni
Studiens resultat presenterade också två intervjuer som sedan analyserades för att synliggöra i vilken utsträckning lärarna använder sig av didaktisk reflektion i planeringen, genomförandet och utvärderingen av sitt arbete. Analysen visar att alla lärarna använder sig av vad Schenker (2011a) benämner som en fullständig didaktisk reflektion när de reflekterar om sin undervisning och det är ett socialrelativistiskt perspektiv som verkar prägla alla dessa lärares undervisning.
8. Diskussion
I detta avsnitt kommer studiens metod och resultat att diskuteras och problematiseras utifrån studiens syfte, bakgrund och tidigare forskning.
8.1 Metoddiskussion
Metoderna som användes för att svara på studiens forskningsfrågor var analys, deltagande observation och semistrukturerad intervju. Studien genomfördes under Coronapandemin vilket kan ha påverkat studiens resultat eftersom de lektioner som observerades var anpassade efter att eleverna inte fick byta om och duscha samt att alla lektioner var tvungna att genomföras utomhus. För att svara på första forskningsfrågan om vilka undervisningsmetoder som används i praktiken skapades ett observationsschema (se bilaga 3) som baserades på Schenkers (2011a) idrottsdidaktiska analysverktyg för undervisningsmodeller för att kunna synliggöra vilka undervisningsmodeller som användes under de observerade lektionerna. Genomförandet av den deltagande observationen kräver ett objektivt förhållningssätt av den som observerar och för att underlätta utgick observationen från förutbestämda observationskategorier. Den genomförda observationen utifrån observationsschemat var en fungerande metod för att synliggöra undervisningsmodellerna, men något som påverkar studiens resultat är att det endast var ett lektionstillfälle som observerades så det kan vara svårt att få en uppfattning om vilken undervisningsmodell som används.
