Handledare: Författare:
Marek Perlinski Elina Hellström
Helena Westling
UMEÅ UNIVERSITET
Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp, Termin 6 Höstterminen 2020
UNGDOMSKRIMINALITET
- vägen in och vägen ut
JUVENILE DELINQUENCY
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt Examensarbete, 15 hp Termin 6, HT -20
Författare: Elina Hellström, Helena Westling Handledare: Marek Perlinski
Ungdomskriminalitet – vägen in och vägen ut Juvenile delinquency – the way in and the way out
Sammanfattning
Studien undersöker orsaker till ungdomskriminalitet samt vilken hjälp dessa ungdomar kan få för att ta sig ur kriminaliteten. Studien bygger på tidigare forskning samt intervjuer med fyra yrkesverksamma från två olika verksamheter i Umeå. Både tidigare forskning och intervjupersonerna betonar att det ofta finns flera bakomliggande orsaker till att en ung person hamnar i kriminalitet. Det kan exempelvis handla om psykisk ohälsa, missbruk, ogynnsamma hemförhållanden eller en icke fungerande skolgång. Det finns också flera olika insatser och behandlingsmetoder som kan hjälpa dessa ungdomar. Intervjupersonerna framhåller att det inte finns en enskild strategi som fungerar för alla ungdomar, utan en individuell bedömning och anpassning behövs. Med hjälp av teorier om stigmatisering, avvikelse samt socialt kapital har vi tolkat intervjupersonernas svar och kopplat samman det med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att samhället bör lägga resurser på det förebyggande arbetet för att fånga upp dessa ungdomar och på så sätt motverka kriminalitet.
Nyckelord: Ungdomskriminalitet, ungdomsbrottslighet, unga lagöverträdare, orsaker till
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar... 2
1.2 Arbetsfördelning... 2
2. Bakgrund ... 2
3. Teoretisk ram ... 4
3.1 Teorier kring stigmatisering och avvikelse ... 4
1
1. Inledning
Ungdomsbrottslighet har länge ansetts vara ett stort samhällsproblem och media ger av en bild av att problematiken ständigt ökar i omfattning. Ekbom, Björkgren, Nygren och Resberg (2016) presenterar brott som ett avvikande beteende då det avviker från samhällets normer och bryter mot samhällets lagar. Det är samhällets struktur, värderingar och politiska beslut som avgör vad som anses vara brottsligt enligt lagen och vem som betraktas som en brottsling. Enligt Brottsförebyggande rådet var 45 procent av personerna som år 2019 blev misstänkta för brott under 30 år och 20 procent av de brottsmisstänkta var unga personer mellan 15–20 år. De vanligaste brotten som ungdomar misstänks för är narkotikabrott, brott mot person och stöldbrott (BRÅ, 2020). Ungdomskriminalitet är idag en väldigt omdiskuterad problematik och ämnet lyfts gång på gång i samhällsdebatter. Estrada och Flygehed (2017) skriver att det finns en föreställning hos allmänheten att brottsligheten ökar och för varje generation återkommer bilden av att dagens ungdomsbrottslighet är värre än någonsin. Detta bidrar till att allmänheten känner otrygghet samt att förtroendet för rättsväsendet minskar. Författarna betonar hur viktigt det är att kartlägga och få en överblick kring utvecklingen av ungdomsbrottsligheten eftersom den mest brottsaktiva gruppen i samhället är ungdomar. Dessutom kan ungdomars brottslighet ses som framtidens sociala problem. Synen på ungdomsbrottslighet har under 1900-talet inneburit att i största möjliga mån hålla ungdomar utanför kriminalvården och istället fokuserat på omvårdnad och integrering. Under senare tid går det att se en förskjutning från behandlande insatser till mer straffande när det gäller unga lagöverträdare (Estrada & Flyghed, 2017).
2
1.1 Syfte och frågeställningar
Denna studie syftar till att studera olika aspekter av ungdomskriminalitet. I synnerhet varför ungdomar begår brott, vilken hjälp som finns för dessa ungdomar idag och vad som eventuellt saknas. Detta övergripande syfte preciseras i följande frågeställningar:
• Vilka är orsakerna till att ungdomar hamnar i kriminalitet?
• Vilka insatser erbjuds ungdomar i Umeå som begått brott?
• Vilka metoder arbetar verksamheterna efter för att hjälpa dessa ungdomar?
• Anser de yrkesverksamma att det finns några utvecklingsområden och i sådana fall vilka?
1.2 Arbetsfördelning
Under studiens gång har författarna tillsammans diskuterat och skrivit på uppsatsens alla delar. Intervjuerna genomfördes tillsammans och transkriberingarna delade vi upp lika mellan oss.
2. Bakgrund
I den här delen presenteras de lagar som rör unga lagöverträdare samt vilka straff och/eller påföljder de kan dömas till. Här introduceras också socialtjänstens uppdrag och insatser kring dessa ungdomar.
3 institutionsvård med tvång som ska ersätta ett fängelse och är därför den påföljden som är den mest ingripande för ungdomen (Holmberg, 2017).
Som tidigare nämnt kan socialtjänsten bevilja flera olika insatser till ungdomar som begår brott. Det kan till exempel röra sig om en särskilt kvalificerad kontaktperson som syftar till att ge ungdomen extra stöd och vägledning av en vuxen. Kontaktpersonens uppdrag är förutom att stötta också att motivera till skolgång eller arbete samt fritidsaktiviteter. Denna insats kan sättas in när ett barn eller ungdom begått ett brott, men också om socialtjänsten bedömer att ungdomen befinner sig i en riskzon. Om den unge är över 20 år kan en särskilt kvalificerad kontaktperson sättas in även om ungdomen inte samtycker till detta (Socialstyrelsen, 2020).
Socialtjänsten kan också bevilja en ungdom som begått brott eller är i riskzonen för att begå brott en behandling i öppna former. Detta kan beviljas med eller utan samtycke från den unge eller dennes vårdnadshavare (Socialstyrelsen, 2020).
Den mest ingripande insats som socialtjänsten kan sätta in är vård enligt 3§ Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, 1990:52). Denna insats blir endast aktuell om det kan antas att samtycke inte kan inhämtas från den unge eller dennes vårdnadshavare för att ge behövlig vård. När en ungdom vårdas enligt denna lag innebär det att vården ska ske utanför hemmet på ett HVB, stödboende eller familjehem (Socialstyrelsen, 2020).
En ungdom som begår brott kan också som tidigare nämnts dömas till ungdomsvård eller ungdomstjänst av domstol. Det är då socialnämnden som ansvarar för att verkställa en sådan dom. Om den unge döms till ungdomsvård ska en vårdplan och en genomförandeplan upprättas. När åtgärderna som angivits i vårdplanen är uppfyllda så är ungdomsvården slutförd. Socialtjänsten bör dock hålla fortsatt kontakt och uppföljning med ungdomen (Socialstyrelsen, 2020). Ungdomstjänst innebär att den unge döms till oavlönat arbete i ett visst antal timmar. Det är då socialtjänstens ansvar att ordna en arbetsplats åt ungdomen. Det finns flera krav på vad som ska finnas på en sådan arbetsplats, bland annat meningsfulla arbetsuppgifter samt nödvändigt stöd och handledning. Socialtjänsten ska upprätta en arbetsplan tillsammans med ungdomen och sedan kontrollera att planen följs. Ungdomstjänst kan också vara en kompletterande påföljd till ungdomsvård (Socialstyrelsen, 2020).
4
3. Teoretisk ram
Studien har utgått från olika teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv är stigmatisering och
avvikelse samt sociala teorier. Nedan kommer en presentation av varje teori.
3.1 Teorier kring stigmatisering och avvikelse
Stigmatisering är ett av de teoretiska perspektiv som finns i studien. I undersökningens intervjuer återkommer stigmatisering som begrepp och är gemensamt för alla intervjuer. Goffman (2020) skriver att fenomenet stigma har med samhället att göra och dess identitetsnormer. En individ blir stigmatiserad när personen inte kan uppfylla de sociala faktorerna som identitetsvärden har byggt upp och som värdesätts i samhället. De allra flesta människor strävar efter att nå ett socialt erkännande. Det finns tre olika typer av stigmatisering där den första handlar om kroppsliga missbildningar. Den andra gruppen av stigma handlar om fläckar på den personliga karaktären som exempelvis psykiska rubbningar, självmordsförsök, missbruk, arbetslöshet, eller fängelsevistelser. Den tredje typen av stigmatisering handlar om gruppstigman som etnicitet och religion. Det finns även två perspektiv på stigmatisering som har påverkan på individen på olika sätt. En misskrediterad individ har kännedom om att andra människor känner till att personen i fråga avviker sig från normerna i samhället, att stigmat är bekant, synligt och uppenbart. Medan en misskreditabel individ tvärtemot antar att omgivningen varken känner till eller omedelbart lägger märke till stigmatiseringen. Att få en daglig social samvaro med andra människor ger en person en hälsosam stimulans. Existerar inte denna sociala samvaro med andra människor så ökar risken för att personen ska utveckla depression, bli ängslig, förvirrad, misstänksam och rent av ovänlig.
Allt som avlägsnar sig alltför mycket från genomsnittet kan definieras som en avvikelse och ett avvikande beteende. Att begå brott är en avvikande handling. Avvikelse är något som är beroende av andra personers reaktioner på en persons handlande. Ur ett perspektiv kan avvikelse och avvikande handlingar ses som någonting samhället skapat. Det handlar om att sociala grupper skapar denna form av avvikelse genom att sätta upp regler och begår en individ ett fel inom reglerna så bildar individen avvikelse. Det är reglerna som skapar avvikelse och ett avvikande beteende är ett beteende som människor i samhället symboliserar på det sättet. En avvikare är alltså en individ som fått den etiketten placerad på sig. En annan förklaring på ett avvikande handlande är att individen har någon form av egenskap som gör det nödvändigt eller svårt att undvika att utföra handlingen. För att få svar på vad som utlöser den avvikande handlingen så söker man efter faktorer i individens personlighet eller livssituation (Becker 2006).
3.2 Socialt kapital
5 kapital och innefattar tillit till människor emellan, men också tillit till samhällets institutioner. Socialt kapital är av stor vikt i flera sammanhang i livet. För att till exempel lyckas komma in på arbetsmarknaden krävs ofta ett fungerande socialt nätverk. Att bilda familj är också starkt förknippat med socialt kapital. Att ha en hög utbildning korrelerar ofta med ett gott socialt kapital vilket också ökar tilltron till samhället. Det har visat sig att en misslyckad skolgång innebär att en individs förmåga att skapa ett socialt kapital försvagas vilket i sin tur försvårar ett inträde på arbetsmarknaden. Ett svagt socialt kapital kan istället bidra till att en individ lättare influeras av krafter som kan skapa en känsla av utanförskap och frustration och leda till ett socialt destruktivt beteende (Persson & Persson, 2016). För ungdomar är det sociala kapitalet som kommer från familjen viktigt. Studier har visat att kvaliteten på föräldrarnas omsorg och föräldrarnas engagemang har stor inverkan på studieresultat. Även familjens relation till omvärlden spelar en stor roll och utöver det så är lokalsamhället där ungdomar växer upp viktigt. För att lyckas bygga en känsla av tillhörighet och en identitet krävs tillit, trygghet, öppenhet, tolerans och möjlighet till deltagande. Vissa forskare menar dock att det inte går att se på socialt kapital enbart som något som finns eller saknas. Barn och ungdomar kan själva vara aktiva i skapandet av socialt kapital och det kan användas på många olika sätt. När ett barn eller en ungdom skapar ett eget nätverk kan detta bidra till att utveckla hela familjens sociala kapital (Fauske, 2011).
4. Tidigare forskning
Här redogörs för den tidigare forskning vi gått igenom. Vi har delat in forskningen i två teman;
orsaker samt insatser/metoder.
4.1 Orsaker
Det finns skillnader mellan kön, klass och etnicitet inom ungdomars brottslighet. Fler män än kvinnor begår brott och brottslighet har setts som ett manligt fenomen. Vilken uppväxt ungdomarna haft spelar en betydande roll för brottslighetens omfattning samt struktur. Forskning visar på att faktorer som bristande ekonomiska förutsättningar, dåliga hemförhållanden där missbruk, våld, sexuella övergrepp och kriminalitet förekommer är bidragande. Även en skolrelaterad problematik som exempelvis låga betyg, stor frånvaro eller avhopp i skolan ses som riskfaktorer för att hamna i en kriminell livsstil. Fler riskfaktorer är otillräckligt socialt stöd, social exkludering samt psykosociala problem. Ungdomar med utländsk bakgrund växer oftast upp i mer ogynnsamma förhållanden i resurssvaga bostadsområden. Det är även vanligare att dessa hushåll har lägre utbildningsnivå och står längre ifrån arbetsmarknaden vilket bidrar till ekonomiska problem (Estrada, 2017).
6 vilja att bibehålla det kriminella beteendet. Författarna menar att dessa tankemönster bland annat innefattar att ungdomen på grund av sin bristande tillit till andra vill försöka kontrollera och dominera sin omgivning. Ungdomar som begår brott har också ofta en egocentrisk syn på världen där de saknar perspektiv på sin egen betydelse och betydelsen av andras beteende. Sådana tankemönster skapar ett antisocialt beteende och värderingar som ger förutsättningar för ett kriminellt beteende (Lindblom, Eriksson och Hiltunen, 2017).
Många ungdomar som själva är brottsaktiva oftast har likasinnade vänner som också lever i ett brottsaktivt liv. Dessa vänner är jämnåriga med varandra då ungdomar många gånger begår olika typer av brott tillsammans med andra ungdomar. Det som beskriver ett gäng är att det är en grupp individer som tillsammans har någon typ av symbolik för deras gängmedlemskap. Det kan vara allt från liknande klädesplagg, tatueringar, handtecken/signaler eller en specifik kommunikation. Brottslighet är starkt förknippat med dessa gäng och gängmedlemmarna ser brottslighet som ett mål med medlemskapet och samhörigheten i gänget. Anknytningen till brottsliga vänner ökar om en ungdom har problem i skolan, lever i en otrygg hemmiljö, har dåliga relationer till föräldrarna eller andra vuxna människor. Dessa kriminella gäng är ett stort samhällsproblem men det är inte straffbart att vara en gängmedlem i Sverige eller i något annat nordiskt land (Sarnecki, 2017).
Utbildning har en påverkan på unga kvinnliga ungdomsbrottslingar. Det finns ett starkt samband mellan olika typer av beteendeproblem bland ungdomar och en sämre prestation i skolan. Sådana beteendeproblem kan exempelvis vara ett antisocialt beteende eller deltagande i kriminella handlingar. Ju tidigare i livet problem uppkommer i skolan desto värre blir problemen enligt författarna. Dock kan denna effekt brytas om den unge lyckas med sina studier i ett senare skede och därmed kan söka sig vidare till ytterligare utbildning. Författarna skriver att en stor andel av de flickor som blivit omhändertagna på grund av kriminalitet har upplevt problem i skolan och har en låg utbildningsnivå (Azad och Ginner Hau, 2019).
4.2 Insatser/Metoder
7 Funktionell familjeterapi kan vara till hjälp för att behandla ungdomskriminalitet. Hansson, Cederblad och Höök (2000) har genomfört en studie där resultatet visar att ungdomarna med familj som deltog i den funktionella familjeterapin hade ett bättre resultat när man såg till återfallsrisken hos ungdomen. Funktionell familjeterapi har en positiv påverkan på förändring hos ungdomen jämfört med jämförelsegruppen. En positiv påverkan var att det fanns en märkbar ökning av ungdomarnas egna sociala kompetens. Efter genomförd behandling i funktionell familjeterapi framkommer det att syskonen till dessa ungdomar hade fått en mindre psykiatrisk symtombelastning. En ytterligare positiv upptäckt var att alla familjer, utom en, som blev utlottade till att vara med i den funktionella familjeterapin slutförde hela behandlingen. Detta menar forskarna visar på den uppskattande inverkan som terapiformen har (Hansson et al. 2000). Även Hansson, Johansson, Drott-Englén och Benderix (2004) tar upp i sin artikel att den funktionella familjeterapin används i situationer för att minska missbruk, våld och asocialitet. Vidare har det visat sig att återfallsrisken i kriminalitet minskat kring 25-50% tack vare denna typ av behandlingsmetod. Studiens resultat visar att den funktionella familjeterapin anses öka familjemedlemmarnas hoppfullhet, förhoppningar och tro på framtiden. Ungdomarna var nöjda med terapiformen vilket forskarna menar tyder på att terapin tillgodoser ungdomarnas behov samt villkor.
Socialsekreterare i Sverige arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa, missbruk samt kriminellt beteende och beviljar insatser för att motverka dessa problem. Åström, Jergeby, Andershed och Tengström (2013) har undersökt hur deras arbete ser ut. Författarna menar att det finns en tendens att flickor beviljas relationsbaserad behandling medan pojkar oftare beviljas manualbaserade program som fokuserar på beteendeproblematik. Även författarna till denna artikel lyfter kognitiv beteendeterapi som en evidensbaserad metod som fungerar när det gäller såväl kriminalitet som missbruk hos ungdomar. Det var också den metod som var vanligast att socialsekreterarna valde som insats tillsammans med familjeterapi. Socialsekreterarna som medverkade i studien fick ta del av olika vinjetter och utifrån de föreslå vilka insatser som skulle beviljas. Det visade sig att det var mycket ovanligt att socialsekreterarna föreslog samma form av insats. Författarna skriver att tidigare studier har visat att insatser för att motverka kriminalitet får bättre effekt om de klienter med hög risk för att begå återkommande brott får en mer intensiv behandling, medan de med låg risk får en mindre insats. Detta menar författarna dock är något som socialsekreterare inte tar i beaktning när de bedömer vilka insatser deras klienter ska beviljas (Åström et al. 2013).
8 har varit brottsoffer tidigare. Författaren skriver att detta kan bero på att det arbete som görs med unga brottsoffer hos bland annat polis och socialtjänst inte är tillräckligt. Detta medför att ungdomarna utvecklar en misstro till myndigheter och kan ta det i sina egna händer att hämnas den som utsatt dem för brott. I intervjuerna framkom också att unga som blivit brottsoffer kan utveckla rasistiska värderingar vilket kan ge upphov till hatbrott. Hansen Löfstrand (2009) menar därför att ett ökat stöd till unga brottsoffer där de kan få utlopp för sina känslor därför kan motverka att de blir till gärningsmän (Hansen Löfstrand, 2009).
Det är vanligt att begå brott bland ungdomar och återfallsrisken hos dessa ungdomar varierar beroende på vilken påföljd som fastställdes. Dock blir risken för återfall högre om ungdomarna döms till påföljder som är mer ingripande. Däremot finns inga belägg för att de mer ingripande påföljderna skulle vara mindre effektiva än de påföljderna som är mer begränsade. Forskningen talar om att det inte finns något stöd som säger att institutionsvård är bättre för ungdomarna än vård på hemmaplan. Insatser som riktar sig in på att förändra ett beteendeproblem anses vara bättre än insatser som fokuserar på att analysera problemens orsaker. Program som ges vid behandling bör vara manualbaserade och ha en struktur då det framkommit att stödsamtal som varit ostrukturerade varit sämre i behandlingen. Även program där starka straffande inslag förekommit har visat sig vara oanvändbara då det snarare ger negativa effekter hos ungdomarna. Vilka slags påföljder som är lämpligast för ungdomar som begår brott är en svår fråga. Lämplighetsbedömningar görs och ett samtycke från ungdomen angående den tänkta påföljden ger insatsen en bättre förutsättning för att kunna genomföras på ett lyckat sätt. Utformas påföljden utifrån ungdomens egna situation och behov så kommer insatsen även att få bättre förutsättningar för att bli väl genomförda samt kunna påverka ungdomen ur en kriminell livsstil (Holmberg, 2017).
För att samhället fort ska visa de unga som begått brottshandlingar att det inte är acceptabelt bör samhället enligt Ekbom et al. (2016) reagera både tydligare och snabbare mot unga som begår brott. Tham (2017) skriver att tidiga insatser angående till exempel beteende- eller kognitiva problem ofta lyfts fram som framgångsrika när det gäller att bekämpa ungdomsbrottslighet. Tham (2017) menar dock att sådana behandlingsmetoder som används i ett tidigt skede inte har utvärderats tillräckligt och att det inte finns bevis för att effekten av behandling består då personerna blir äldre. Författaren ställer sig också frågande till varför förebyggande insatser inte fått ett större genomslag i praktiken när det finns så mycket forskning där det förebyggande lyfts fram som det mest framgångsrika.
9 Medling kan dessutom vara en bra metod för brottsoffret där personen kan få en chans att bearbeta sina upplevelser och känslor (Ekblom, Björkgren, Nygren och Resberg, 2016).
5. Metod
Detta kapitel redogör för studiens metodologiska aspekter.
5.1 Ansats
Studien har en kvalitativ ansats vilket innebär att fokus ligger på att tolka och skapa förståelse för den sociala verkligheten. Insamlingen av data lägger vikt vid ord istället för siffror (Bryman, 2018). Metoden ger möjlighet att dels få en överblick över de insatser som erbjuds ungdomarna men också en djupare förståelse för varför just de insatserna finns och hur det kommer sig att arbetet sker med en viss metod. Enligt Bryman (2018) innebär kvalitativ metod att data samlas in med tonvikt på ord och upplevelser istället för antal och siffror. Målet är att förstå den verklighet som forskningspersonerna upplever, vilket passar väl in med studiens syfte. I denna studie definieras begreppet ungdomar som personer i åldrarna 15-21 år. Enligt svensk lag blir en person straffmyndig från 15-års ålder och Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL, 1964:167) omfattar personer upp till 21 år.
5.2 Intervjuer
Den intervjumetod som använts är semistrukturerade intervjuer. Back och Berterö (2019) skriver att den semistrukturerade intervjun bör ha en intervjuguide som ska följas. Intervjuguiden ska innehålla olika teman med frågor som ska vara öppna för att minimera risken till att enbart få ja eller nej svar. Öppna frågor är även bra att använda sig av för att inte riskera att intervjupersonen blir påverkad av intervjuarens förförståelse. Det är viktigt att intervjupersonen får använda sina egna ord till att beskriva sina erfarenheter och kunskaper. Även om det finns en intervjuguide att följa i den semistrukturerade intervjun så behövs inte frågorna tas i en speciell ordning då flexibilitet är mer givande. Intervjupersonen ska känna sig bekväm i situationen och därför bör intervjuaren se till att använda sig av ett språk som intervjupersonen känner sig bekväm med. Även platsen för intervjun är viktig för att intervjupersonen ska känna sig trygg. Att vara öppen med vart intervjun ska hållas och ta emot önskemål är ett bra arbetssätt för att få en så bra intervju som möjligt. Intervjun bör ljudinspelas och när intervjun är klar sker transkriberingen.
10 ansikte i vetenskapliga undersökningar. Fördelarna med telefonintervjuer är att det är ekonomiskt billigare och är mindre tidskrävande då intervjuaren inte behöver resa till intervjupersonerna. I en direkt intervju ansikte mot ansikte kan intervjupersonen bli påverkad av intervjuaren baserat på faktorer som kön, ålder och etnisk bakgrund. Intervjupersonen kan därför svara på ett visst sätt som han eller hon tror att intervjuaren kommer att uppskatta. Risken med att intervjupersonen ska bli påverkad av intervjuarens personliga egenskaper på det här sättet minskar om det är en telefonintervju. Direkta intervjuer blir oftast mycket längre än vad telefonintervjuer blir. Ansiktsuttryck och kroppsspråk hos intervjupersonen är två viktiga delar som försvinner när intervjun sker via telefon. Om intervjupersonens ansiktsuttryck visar på en osäkerhet kan intervjuaren vid en direkt intervju reagera på sådana tecken och upprepa frågan igen eller formulera om frågan på ett mer lättförståeligt sätt, denna möjlighet försvinner helt under en telefonintervju. Det finns även en uppfattning om att kvalitén på informationen intervjuaren får skiljer sig mellan de direkta intervjuerna och de som sker via telefon. Uppfattningen är att kvalitén på en telefonintervju är något lägre.
5.3 Urvalsförfarande
Vi kontaktade verksamheter som på olika sätt arbetar med att hjälpa unga ut ur kriminalitet. Ett målstyrt urval användes där verksamheter valdes ut som arbetar på skilda sätt för att på så sätt få en större spridning i materialet. Bryman (2018) skriver att ett målstyrt urval innebär att forskaren väljer individer eller organisationer som anses relevanta för studien och skriver att denna urvalsmetod är vanligt förekommande inom kvalitativa intervjustudier. Enbart verksamheter i eller i närheten av Umeå kontaktades. Därför är den geografiska spridningen låg. Enligt Kvale och Brinkman (2014) kan resultat från en intervjustudie ofta vara svåra att generalisera eftersom det ställer höga krav på urvalet vad gäller storlek och representativitet. Patel och Davidson (2011) menar att resultat från en kvalitativ intervjustudie dock kan gå att generalisera till snarlika situationer eller sammanhang. Resultaten som framkommit under studien går att överföra till andra verksamheter eller till andra delar av Sverige.
5.4 Analys av materialet
Innehållsanalys används ofta i samband med semi-strukturerade intervjuer (Bryman, 2018). I studien har en riktad innehållsanalys använts vilket innebär ett mer strukturerat tillvägagångssätt än i en konventionell innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2016). För att analysera materialet som samlats in har intervjuerna transkriberats. En intervju ska transkriberas ordagrant och förutsättningen för detta är att intervjun ljudinspelas. Hela intervjun tillsammans med de frågor forskaren ställer ska transkriberas. I talspråk förekommer pauser och inte alltid ett grammatiskt korrekt språk, vilket bidrar till att en transkriberings text kommer att se annorlunda ut än en vanlig skriven text (Back & Berterö, 2019).
11 representera en ny kategori eller om de kan bilda en underkategori till de redan befintliga (Hsieh & Shannon, 2016). I studien identifierades fem av de frågor som fanns med i intervjuguiden som nyckelbegrepp. Dessa kodades och kategoriserades och landade sedan i fem olika teman;
orsaker, framgångsfaktorer, arbetssätt, metoder och utveckling. Kodningsschemat i bilaga 3
är en illustration över hur arbetet gått tillväga. Citat från intervjuerna, så kallade meningsbärande enheter, har skrivits ut för att tydliggöra temat. Ett problem som kan uppstå när kodning används för att analysera insamlat material är att kontexten i det som sagts går förlorad då enbart korta stycken av det som sagts plockas ut. Denna risk får dock vägas mot att resultaten av en studie blir till först då forskaren har tolkat och reflekterat över det som sagts (Bryman, 2018).
5.5 Litteratursökning
Databaser som har använts är SwePub och SocINDEX som hittats via Umeå universitetsbibliotek. Sökord som använts oss är bland annat ungdomsbrottslighet, ungdomskriminalitet, youth criminals, juvenile delinquency, unga lagöverträdare, youth justice. Samtliga artiklar som använts är refereegranskade. Även böcker skrivna om ämnet samt hemsidor och statistik framtagna av myndigheter har använts.
5.6 Studiens kvalitetsaspekter
Kvalitetsbegrepp som används inom den kvalitativa forskningen är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka eller konfirmera (Bryman, 2018). Begreppen har sin handling i hur noggrann forskaren har varit under hela sin forskningsprocess. Frågan som ställs är hur trovärdiga och tillförlitliga resultaten är som forskaren kommit fram till. Det kan besvaras genom att se på hur forskaren har gått tillväga under datainsamlingen eller i analysen. Det finns olika faktorer som påverkar trovärdigheten som har att göra med om forskaren har lyckats undersöka det som avsågs att undersöka i början. Saker som visar på att forskaren har misslyckats kan vara om ett forskningsresultat är otydligt eller om datainsamlingen har allvarliga brister (Thornberg & Fejes 2019). Pålitligheten beskriver hur forskningens resultat blir detsamma om undersökningen sker på nytt eller om resultatet i undersökningen påverkas av slumpmässighet. Överförbarhet handlar om resultatet är möjligt att överföra till en annan situation eller kontext. Möjlighet att styrka eller konfirmera rör forskarens objektivitet. En forskare ska inte låta sina egna värderingar påverka undersökningen (Bryman, 2018).
12 representerade i intervjumaterialet. Utifrån tidigare forskning anser vi att resultaten går att föra över och generalisera på en nationell nivå även om regionala skillnader i de insatser som finns att tillgå kan finnas.
5.7 Etiska överväganden
Det finns en lag som reglerar forskning som avser människor. Lagen innehåller bestämmelser om etikprövning som finns för att skydda forskningspersoner vid forskning (SFS 2003:460). Under genomförandet av studien har hänsyn tagits till de etiska principerna som svenska forskare ska följa. Vetenskapsrådet (2017) skriver i sin rapport att informationskravet innebär forskaren ska informera forskningspersonerna om att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst har möjlighet att avbryta sin medverkan. Intervjupersonerna informerades om detta både i informationsbrevet som de fick före intervjun samt på plats innan intervjun startade. Samtyckeskravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2017) att forskningspersonerna själva har rätt att bestämma över sin medverkan och om studien innefattar minderåriga forskningspersoner ska vanligtvis vårdnadshavares samtycke inhämtas. I studien intervjuades inga minderåriga utan samtliga intervjupersoner kunde själva lämna sitt samtycke. I informationsbrevet som skickades ut före intervjun framgick att intervjupersonerna inte kommer att nämnas vid namn och att ingen annan kommer att kunna ta del av vem som intervjuats, mer än vilka verksamheter det rör sig om. Intervjupersonerna tillfrågades även om tillåtelse att göra en ljudinspelning av intervjun och förklarade då att ingen utomstående kommer att kunna ta del av det materialet. I informationsbrevet framgick också vad materialet kommer att användas till och var studien kommer att publiceras. Att behandla personuppgifter på ett säkert sätt kallas enligt Vetenskapsrådet (2017) för konfidentialitetskravet och att uppgifterna enbart får användas i forskningens syfte kallas för nyttjandekravet. Vi bedömde att frågorna som ställdes under intervjuerna inte var av känslig karaktär för intervjupersonerna eftersom de rör verksamhetens arbetssätt och mål. Utförandet av studien har ingen direkt påverkan på deras arbete och det är heller ingen chef eller överordnad som kommer att ta del av deras svar, vilket gör att de inte hamnar i någon beroendeställning.
6. Resultat/analys
Nedan redogörs för studiens resultat utifrån de intervjuer som genomförts. De presenteras i samma teman som framkom genom analysen. Inom dessa teman beskrivs även kategorierna de baserats på. Citat från intervjupersonerna finns med i denna del.
Teman som framkommit under analysen är: Orsaker, framgångsfaktorer, arbetssätt, metoder
och utveckling. Varje tema presenteras tillsammans med kategorierna som de innehåller. Det
första temat är orsaker som innehåller kategorierna utsatthet, känsla av misslyckande och
13
relationsbyggande, sysselsättning och behandlande. Det fjärde temat är metoder som innehåller
kategorin redskap och behandling. Det femte och sista temat är utveckling som innehåller kategorierna utökade resurser och lagändring- och regeländring.
6.1 Presentation av respondenter
Studien bygger på intervjuer med fyra olika personer från två olika verksamheter. Verksamheterna arbetar med unga personer som på något sätt hamnat i kriminalitet. Den ena riktar främst in sig på klienter mellan 15–18 år och arbetar både med tjejer och killar, medan den andra arbetar med manliga klienter som är 18 år och uppåt. Syftet med båda verksamheterna är att motivera och stötta ungdomarna till att ta sig ur den situation de hamnat i.
6.2 Orsaker
Temat orsaker handlar om varför en ung person hamnar i en kriminell livsstil. Samtliga intervjupersoner framhöll att det egentligen aldrig handlar om en enskild faktor, utan är en kombination av erfarenheter som gör att ungdomen hamnar i kriminalitet. Något som var anmärkningsvärt var att samtliga intervjupersoner nämnde liknande faktorer. En gemensam nämnare var att misslyckad skolgång är den absolut starkaste faktorn till att en ungdom hamnar snett.
Utsatthet
Alla intervjupersoner var eniga om att miljön i hemmet påverkar en ungdom mycket. Intervjupersonerna får ofta höra att det förekommit konflikter i hemmet samt att ungdomarna haft frånvarande föräldrar. Konflikterna kan röra allt från dataspelande till våld i hemmet. Att inte ha en närvarande vuxen bidrar till att ungdomen känner en ensamhet och inte känner sig sedd eller hörd.
Det finns föräldrar som kan säga att: Ja men det är ju han som har gjort det här, jag har inte gjort nåt, jag har inte tid med allt det här. Sköt ni det där och säg till när det är klart... Och då blir man ju förstås mer orolig…än när man känner att man har föräldrarna med sig och de kämpar på hemmaplan också. (IP 3)
Intervjupersonerna som arbetar med unga tjejer nämner att de tjejer de mött har varit hårt ansatta sexuellt. Det kan vara allt från att de får saker skickade till sig på internet eller att de själva lagt upp saker på internet, till att de blivit utnyttjade på olika sätt.
Känsla av misslyckande
14 Umeå är inte en så stor stad vilket innebär att många som brukar droger känner varandra. Det kan göra det extra svårt för ungdomar som vill ta sig ur ett missbruk då det kan vara svårt att byta umgänge helt.
[...]Mår dom dåligt söker dom sig kanske till droger så småningom, och alkohol. (IP 1)
Det är mycket droger tycker jag nu…och långt ner i åldrarna är det också. (IP 3)
Diagnoser
Diagnoser är vanligt förekommande bland ungdomarna som intervjupersonerna arbetar med. Det kan bland annat handla om ADHD, aggressionsproblematik eller ätstörningar. De intervjupersoner som arbetar med tjejer berättar att de aldrig haft någon ung tjej som inte har haft någon slags ätstörning. De säger att ätstörningar är nära besläktat med beroende då det handlar om att man försöker kontrollera sitt mående. Vidare berättar intervjupersonerna att under samtalen med ungdomarna så framkommer det ofta att ungdomarna har problem med att kontrollera sina känslor, vilket kan komma i uttryck genom ett aggressivt beteende. Vi vill dock poängtera att dessa diagnoser inte nödvändigtvis har ett orsakssamband med kriminalitet.
Väldigt vanligt med ADHD skulle jag säga. Det är nästan så att man blir att hade du INTE det sa du?? (IP 3)
6.3 Framgångsfaktorer
Temat framgångsfaktorer innehåller delar som är viktiga för att en ungdom ska lyckas ta sig ur kriminalitet. Det handlar om att ha ett fungerande socialt nätverk, vikten av att ha intressen och motivation eller hopp inför framtiden. Det är många olika faktorer som spelar in och därför kan det krävas att ungdomarna får hjälp från flera olika verksamheter eller personer.
Sammanhang
Ja. Det är ju jätteviktigt. För har du inte en bra fritid då kan du ju som inte ha det så bra på jobbet eller skolan heller. Det ska ju funka överallt. (IP 2)
15 isolering. Att ha en fungerande skolgång är något som samtliga intervjupersoner betonar som en av de viktigaste framgångsfaktorerna.
Ganska fort så hamnar du i nån social fobi som bara växer också. Och så dåligt mående och den delen att det…man måste försöka få ett stopp på det där på nåt sätt. (IP 4)
Motivation
Det framkom under intervjuerna att hopp och motivation måste finnas där. För att kunna arbeta med ungdomarna krävs att de är mottagliga och förstår sin egen roll i att förändra sin situation. När ungdomen väl har förstått att han eller hon själv kan påverka så gäller det att börja med små steg i taget så att det inte känns övermäktigt. En av intervjupersonerna uttrycker att det här är en av de största utmaningarna med jobbet, att få ungdomarna motiverade. En annan intervjuperson berättar att upplevelsen är att de ungdomar som har förväntningar på sig har lättare att hitta motivation till förändring.
Men så tänker jag en faktor som är viktig är att det finns liksom något hopp. När man jobbar med de här ungdomarna så är det ofta att ja men det spelar ingen roll, det är kört, det är åt helvete det kommer aldrig att gå… Men alltså att försöka att inge nåt hopp att ja men det finns, du kan själv påverka! (IP 4)
Socialt stöd
Ja precis! Att bli sedd, att man är nånting. Att man betyder nånting. Alltså oavsett vilken ålder det är lixom. För dom som inte har det handlar det ju om kanske…då faller dom väl lite djupare innan dom kan kravla sig upp…om dom gör det. (IP 2)
Att ha en viktig person i sitt liv är betydelsefullt. Det kan exempelvis vara en förälder, en vän eller en annan trygg punkt. En intervjuperson förklarar att det finns en känsla av att de ungdomar som har det ordnat hemma, i form av engagerade föräldrar har en tendens att klara sig bättre. Det är viktigt att ha ett fungerande socialt nätverk som en backup. En annan intervjuperson berättar att det inte alltid är möjligt att få med föräldrarna. Det kan bero på att ungdomen är över 18 år och själv väljer bort att inkludera föräldrarna. Eller så beror det på att föräldrarna inte vill delta på grund av olika orsaker.
16
6.4 Arbetssätt
Arbetssätt är ett tema som tar upp på vilket sätt verksamheterna arbetar med ungdomarna för att hjälpa de att hitta en väg ut ur kriminalitet. Verksamheterna arbetar både relationsbyggande och behandlande samtidigt som sysselsättning är en betydande del. I och med att verksamheterna har olika målsättningar så skiljer sig även arbetssätten åt, men gemensamma nämnare går ändå att upptäcka.
Relationsbyggande
[...]försöka skapa nån form av relation och liksom...för att kunna ge nåt tillbaka. Och där är det ju, det är ju oerhört spännande att liksom vem har jag framför mig, vad är du för person och vad är det? Så man vet ju aldrig vad…brottet säger ju bara en sak men vad är det där bakom? (IP 4)
Den ena verksamheten har sociala aktiviteter en gång i veckan där det ska vara fokus på annat än jobb. Det kan vara aktiviteter som att gå på museum, idrottsaktiviteter med mera. Under dessa aktiviteter har intervjupersonerna sett att klienterna kan hitta varandra vilket kan leda till att de börjar umgås även privat. Under aktiviteterna kan det också hända saker som öppnar upp för diskussion. De ser fördelar med att blanda olika åldrar i grupperna de arbetar med då klienterna lär sig av och inspirerar varandra.
Ja men tex när vi går ut och gör någonting, om vi följer med dom på gymmet eller om vi går på museet, så händer det ju en massa saker på vägen ibland. Det kan va nån som fäller en kommentar eller oftast är det någon som säger nånting som man kan liksom efteråt diskutera. (IP 1)
Behandlande
En stor del av arbetet på båda verksamheterna är att samtala med ungdomarna. Den ena verksamheten arbetar med uttalade samtalsserier medan den andra väver in samtal i arbetet. Vad innehållet i samtalsserierna ska vara är något de bestämmer efter att ha träffat ungdomen och ibland även föräldrarna. Utifrån ungdomens behov och situation så kan samtalen te sig på olika sätt. Syftet med samtalen är att hjälpa ungdomen att utvecklas positivt.
17 Sysselsättning
Att ungdomarna ska ha en sysselsättning är något som intervjupersonerna jobbar aktivt för. I den ena verksamheten är att få en sysselsättning huvudmålet, medan den andra verksamheten verkställer samhällstjänst vilket innebär att hitta praktikplatser till ungdomarna. Båda verksamheterna är beroende av arbetsplatser med tillgång till bra handledning där ungdomarna kan få en ärlig chans.
Det tar ju en stund att bearbeta dom i att arbetsgivare faktiskt ger folk en chans och man blir inte bara utnyttjad. (IP 1)
Beroende på vilket brott som ungdomen har begått så kan det vara olika svårt att hitta en arbetsplats/praktikplats som är villig att ta emot dem. En skillnad mellan verksamheterna är hur de ger arbetsgivaren information om vad ungdomen blivit dömd för. Verksamheten som främst arbetar med ungdomar mellan 15–18 år väljer att berätta vad ungdomen är dömd för till arbetsgivaren. Detta gör de för att de är väldigt rädd om praktikplatserna och inte vill att arbetsgivaren ska känna sig lurad på något sätt. Den andra verksamheten som arbetar m ed personer från 18 år och uppåt motiverar sina klienter att vara ärliga om de får frågan. Men att i sådana fall enbart berätta det nödvändigaste. De uppmanar inte till att ljuga, men förklarar för klienterna att de ska tänka på hur de berättar. Det kan till exempel räcka med att berätta att de är dömda för ett våldsbrott istället för att säga att de blivit för våldtäkt. Just när det gäller sexualbrott så upplever intervjupersonerna att det kan vara svårare att få ut ungdomen i en sysselsättning. De uppfattar det som att samhället dömer sexualbrottslingar hårdare.
Har man en ungdom som har begått bedrägeri eller stöld ja men då är det, alla vet ungefär vad det handlar om och att ja men oj man kan göra fel. Det finns lite förmildrande men har det varit sexualbrott så blir det liksom…vad sa du? Alltså det finns en annan...känslighet. (IP 4)
Verksamheten som har sysselsättning som huvudmål arbetar för att det ska vara en långsiktig lösning för klienten. De motiverar klienterna till att finna ett arbete som de själva kan trivas med i längden så att det blir hållbart.
18
6.5 Metoder
Inom temat metoder beskrivs hur verksamheterna arbetar med behandling och vilka redskap de använder sig av. Det mest framträdande i detta tema är att ingen enskild metod anses vara tillräcklig.
Redskap och behandling
Senaste forskningen visar just på det att det är jättebra att ha olika metoder med sig som man plockar in men just att man gör det på det sättet. Att man plockar in det när det behövs istället för att man går in med en…och ska köra den... Att det verkar va det mest effektiva och minst avhopp om jag minst rätt. (IP 3)
Intervjupersonerna använder sig av flera olika metoder som de använder i sitt dagliga arbete. Dessa metoder är bland andra, KKA (Kompetent Klientnära Arbete), FFT (Funktionell Familjeterapi), MI (Motiverande samtal), ACRA (Adolescent community reinforcement approach), samt andra manualbaserade verktyg. Intervjupersonerna berättar att det kan vara svårt att hålla sig till en slags metod, eftersom de måste finna något som passar ungdomen. En intervjuperson berättar att de läser på om brottet och skapar sig en bild kring vad som ska tas upp i samtalet. När samtalet väl är igång så kan det hända att intervjupersonen inser att fokus behöver flyttas till något annat som är mer angeläget och kräver en annan metod. Förutom själva brottet kan det till exempel framkomma att ungdomen har problem i hemmet eller mår psykiskt dåligt. Det kan även vara en stor skillnad om ungdomen varit i kontakt med myndigheter tidigare eller inte då det kan vara omvälvande i sig. Flera intervjupersoner lyfter vikten av att kunna anpassa arbetssättet och inte vara låst till en viss metod.
Ja det är ju alltid skönt att ha någonting att luta sig emot. Men samtidigt är det ju en utmaning att vad är det som passar för den här ungdomen. (IP 4)
6.6 Utveckling
19 Utökade resurser
Intervjupersonerna uttrycker att deras verksamhet är sårbar eftersom de är få som arbetar där. En intervjuperson berättar att vissa arbetsuppgifter tar längre tid än andra och skulle kunna göras mer effektivt om de var fler anställda.
Det är svårt alltså… vi kan ju inte göra så mycket mycket mer, vi är ju så få personer liksom. Det är ju ganska sårbart så. Vi hinner ju inte med. (IP 2)
En intervjuperson nämner att det i framtiden kan krävas att de förändrar både arbetssätt och arbetstider för att lyckas möta ungdomarna där de befinner sig. Just denna verksamhet arbetar idag inte kvällstid eller helger vilket i framtiden kan komma att vara nödvändigt. Ungdomarna själva måste få känna att verksamheten är lättillgänglig och finns där för deras skull.
Vi måste finnas på en annan arena, vi måste finnas där ungdomarna är. Kanske via chatt, kanske andra sociala medier och vara tillgänglig andra tider på dygnet. [...]Det är inte på onsdag kl 13.15, då ska vi hitta den där dörren som öppnas…(IP 4)
Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt betonar samtliga intervjupersoner. De menar att mer resurser bör läggas i skolan för att tidigt upptäcka de som behöver hjälp och stöd. Det finns många barn som inte passar in i skolan av olika anledningar. Fångas dessa barn inte upp finns risken att de söker sig till något annat, exempelvis alkohol, droger eller gäng. Upplevelsen hos intervjupersonerna är att det förebyggande arbetet försvinner först när budgeten i kommunen stramas åt. En intervjuperson uttrycker att det inte ska behöva gå så långt att ungdomen hamnar hos dem, utan det bör gå att förebygga mycket tidigare genom frivilliga insatser.
Lag- och regeländringar
Antalet kvinnor som är dömda för brott är färre än män, vilket har gjort att den ena verksamheten i dagsläget riktar sig enbart till män. Kriminalvården i Umeå har regler som säger att kvinnor och män inte bör blandas. Eftersom antalet dömda kvinnor är så pass få är det svårt för verksamheten att fylla en egen grupp med bara kvinnor. Intervjupersonernas önskemål är att i framtiden även kunna arbeta med kvinnliga klienter och på så sätt kunna fånga upp en större målgrupp.
20 En annan sak som framkom under intervjuerna var en känsla av att befintliga lagar inte alltid räcker till. En intervjuperson menade att det ofta måste gå väldigt långt innan socialtjänsten får kännedom om en problematisk situation och har möjlighet att vidta åtgärder. Det går att se ett mönster i att samma familjer förekommer och tackar de nej till insatser så går det inte att göra något mer. Därför finns en önskan om att kunna sätta in tvångsåtgärder i ett tidigare skede.
7. Analys
De orsaker till att ungdomar begår brott som intervjupersonerna nämnt sammanfaller till stor del med de orsaker som framkommit genom tidigare forskning. Under intervjuerna lyftes en dåligt fungerande skolgång som en av de mest betydande faktorerna till att unga hamnar i kriminalitet. Detta är något som också Estrada (2017) tar upp som riskfaktorer i form av låga betyg, stor frånvaro eller avhopp från skolan. Även Sarnecki (2017) nämner skolan samt en otrygg hemmiljö som riskfaktorer. Enligt Azad och Ginner Hau (2019) finns dock en chans att reparera den skada individen tagit av en misslyckad skolgång senare skede i livet. Estrada (2017) talar om att uppväxten har en stor betydelse, precis som intervjupersonerna gör. De säger att miljön i hemmet påverkar en ungdom mycket. Intervjupersonerna menar att det inte är ovanligt att det förekommer konflikter, våld eller på andra sätt bristande föräldraskap hos de ungdomar de träffar. Intervjupersonerna betonar också att de tjejer de mött ofta varit hårt ansatta sexuellt och att övergrepp förekommer. Att bruka alkohol eller narkotika är också något som är vanligt bland de ungdomar som de träffar. Ungdomar som befinner sig i ett missbruk kan ha svårt att bryta det då deras vänner sysslar med samma sak. Det kräver då att de byter umgängeskrets. Detta kan vara svårt då denna umgängeskrets ger ungdomarna en känsla av samhörighet. Sarnecki (2017) beskriver att denna känsla förstärks om ungdomen har problem hemma, i skolan och har dåliga relationer till vuxna. Många av de brottsaktiva ungdomarna har likasinnade vänner som begår brott tillsammans. Något som intervjupersonerna också påpekar är att det är vanligt att ungdomarna har någon form av diagnos eller beteendeproblematik. De nämner ADHD, ätstörningar och problem att kontrollera sina känslor vilket leder till aggressionsproblem. Både Estrada (2017) och Azad och Ginner Hau (2019) nämner att psykosociala problem samt olika typer av beteendeproblem kan vara något som påverkar om en ungdom hamnar i kriminalitet eller inte.
21 att omgivningen vet om det avvikande beteendet, vilket kan skapa en känsla av hopplöshet hos ungdomarna. Intervjupersonerna upplever att motivationen och hopp inför framtiden oftast saknas hos ungdomarna. En anledning till det är att ungdomarna inte tror på sig själva och ser sig som stigmatiserade individer. Exempelvis nämnde en intervjuperson att ungdomarna inte tror att de kommer kunna bli accepterade av samhället och få en andra chans.
Förutom att hitta motivationen hos ungdomarna lyfte intervjupersonerna vikten av att ha ett socialt stöd som en framgångsfaktor. Att ha någon som bryr sig och som ungdomen ser som en viktig person i sitt liv kan även medföra att motivationen till en livsförändring ökar. Lindblom et al. (2017) skriver att ungdomar som begår brott ofta har ett antisocialt beteende och bristande tillit till andra. Även Persson och Persson (2016) tar upp tillit som en viktig faktor inom teorin om socialt kapital och Fauske (2011) menar att det sociala kapitalet som kommer från familjen är särskilt viktigt. Ett barn eller en ungdom kan också skapa ett eget nätverk. Intervjupersonerna lyfter fritidsintressen som meningsfullt för att skapa ett socialt nätverk. Det sociala nätverket som uppkommer kan motverka isolering och ge ungdomen en social samvaro med andra människor. Även Goffman (2020) beskriver att social samvaro är viktigt för att motverka problem.
Den tidigare forskning vi hittat visar att det finns evidens för att flera olika insatser och behandlingsformer fungerar. Intervjupersonerna berättar också att de arbetar på flera olika sätt och anpassar metoderna efter klienten och situationen. Det framkom under intervjuerna att det oftast är en fördel om föräldrarna är med och engagerar sig i behandlingen, vilket Hansson et al. (2000) också kommit fram till i sin studie.
22
7.1 Slutsatser
• Att skolan har en betydande roll i att förebygga brottslighet.
• Att ungdomar som begår brott ofta har flera bakomliggande problem såsom psykisk ohälsa, missbruk eller beteendeproblem.
• Att en god hemmiljö med engagerade föräldrar kan motverka att ungdomar hamnar i kriminalitet. Det skapar även bättre förutsättningar för ungdomar som vill ta sig ur en kriminell livsstil.
• Att det inte finns en självklar insats som fungerar för alla kriminella ungdomar, utan den bör anpassas efter situation.
• Att både forskning samt yrkesverksamma anser att det bör satsas på förebyggande arbete i större utsträckning.
8. Diskussion
Något som vi uppmärksammade under intervjuerna var att stort fokus läggs på att skapa en relation till klienten. Detta verkar vara något som är självklart för samtliga intervjupersoner. Røkenes och Hansen (2007) beskriver att kvaliteten på relationen mellan den professionella och klienten är extra viktig då arbetet syftar till att åstadkomma en förändring hos klienten. De menar att relationen till och med kan vara betyda mer än de metoder som används. I den tidigare forskning vi hittat beskrivs inte relationsbyggande. Det finns gott om tidigare forskning som rör behandlingsmetoder när det gäller ungdomskriminalitet, men forskningen nämner inte den betydelse som relationsbyggande arbete kan ha. Intervjupersonerna nämnde att det är svårt att arbeta manualbaserat med dessa ungdomar och att de istället försöker att individanpassa insatserna i största möjliga mån. Kritik mot just manualbasering och evidensbaserat socialt arbete har vuxit fram på senare år vilket bland andra Bergmark, Bergmark och Lundström (2011) skriver om.
23 utomstående uppmanar till att dölja sitt förflutna och att hålla det inom sig tänker vi kan öka känslan av misslyckande. Ungdomarna har redan blivit dömda för sitt brott och det som behövs nu är att samhället hjälper dem på rätt väg. Även om det är viktigt att samhället markerar att det inte är okej att begå brottsliga handlingar, så behöver ungdomarna förstå att de ändå har möjligheter för framtiden. Annars tänker vi att risken finns att de fortsätter att begå brott och ger upp att tanken på att förändra sin livsstil.
Det finns många olika verksamheter som arbetar med ungdomskriminalitet på olika sätt. Vi kontaktade flera av dessa verksamheter men fick dessvärre inte svar från alla. Hade vi fått intervjupersoner från fler verksamheter är det möjligt att resultatet sett annorlunda ut och kanske innefattat både fler likheter och olikheter hos verksamheterna. Så här i efterhand inser vi att vi inte frågade upp tillräckligt kring hur återfallsrisken hos unga brottslingar. Den tidigare forskning vi funnit tog upp detta, men det var alltså något som missades i intervjuerna. Intervjuerna fokuserade istället mer på orsaker till kriminalitet och förutsättningar att ta sig ur det. Vi anser däremot att vi har fått svar på våra frågeställningar och studien har uppfyllt sitt syfte.
24
9. Referenslista
Azad, A., Ginner Hau, H. (2020). Adolescent Females with Limited Delinquency: A Follow-Up on Educational Attainment and Recidivism. Child and Youth Care Forum. 49:2, s.
325-342.https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1007/s10566-019-09530-8
Back, C. & Berterö, C. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (3:e uppl., s. 165-178). Stockholm: Liber. Becker, H.S. (2006). Utanför: avvikandets sociologi. Lund: Arkiv.
Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete: teori,
kritik, praktik. Stockholm: Natur & kultur.
Brottsförebyggande rådet. (1 oktober 2020). Ungdomsbrottslighet.
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/ungdomsbrottslighet.html
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3:e uppl.) Malmö: Liber AB Ekbom, T., Björkgren, P., Nygren, L., Resberg, B. (2016). Människan, brottet, följderna:
kriminalitet och kriminalvård i Sverige. (8., [rev.] uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Estrada, F. (2017). Ungdomsbrottslighetens utveckling, omfattning och struktur. I F. Estrada & J. Flyghed (Red.), Den svenska ungdomsbrottsligheten (4:e uppl., s.27–62). Lund:
Studentlitteratur.
Fauske, H. (2011). Kan socialtjänsten bygga socialt kapital? - Om socialt kapital som resurs i barnavårdsärenden. I Rønning, R. & Starrin, B. (red.) Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv. (1. uppl., s.127-144). Malmö: Liber.
Goffman, E. (2020). Stigma: den stämplades roll och identitet. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Hansen Löfstrand, C. (2009). Understanding Victim Support as Crime Prevention Work: The Construction of Young Victims and Villains in the Dominant Crime Victim Discourse in Sweden. Journal of Scandinavian Studies in Criminology & Crime Prevention, 10(2), 120–
143.https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/14043850903316220
Hansson, Kjell, Cederblad, Marianne & Höök, Börje (2000). Funktionell familjeterapi : en behandlingsmetod vid ungdomskriminalitet. Socialvetenskaplig tidskrift. :3, s. 231-243.
25 Hansson, Kjell, Johansson, Per, Drott-Englen, Gun, ceder, Ylva & Drott-Englén, Gun (2004). Funktionell familjeterapi i barnpsykiatrisk praxis: Om behandling av ungdomskriminalitet utanför universitetsforskningen. Nordisk Psykologi. 56:4, s. 304-320.
https://doi.org/10.1080/00291463.2004.10637451
Holmberg, S. (2017). Påföljdssystemet för unga. I F. Estrada & J. Flyghed (Red.), Den
svenska ungdomsbrottsligheten (4:e uppl., s.269-289). Lund: Studentlitteratur.
Hsieh, H., & Shannon, S. (2016). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative Health Research, 15(9), 1277–1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687
Kvale, S., Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
Lindblom, S., Eriksson, L., & Hiltunen, A. J. (2017). Evaluation of the cognitive intervention programme ‘A New Direction’ targeting young offenders in Sweden. Journal of Scandinavian
Studies in Criminology & Crime Prevention, 18(2), 176–190.
https://doi.org/10.1080/14043858.2017.1307545
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. & Persson, E. (2016). Inkludering och socialt kapital: skolan och ungdomars
välbefinnande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Røkenes, O.H. & Hanssen, P. (2007). Bära eller brista: kommunikation och relationer i
arbetet med människor. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Sarnecki, J. (2017). Nätverk eller gäng? Medbrottslingskap hos ungdomar. I F. Estrada & J. Flyghed (Red.), Den svenska ungdomsbrottsligheten (4:e uppl., s.149–180). Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2020). Barn och unga som begår brott - Handbok för socialtjänsten. (Artikelnummer 2020-2-6577). Atta45 Tryckeri AB
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-2-6577.pdf
26
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Åström, T., Jergeby, U., Andershed, A.-K., & Tengström, A. (2013). Social workers’ assessments of needs and interventions for adolescents with substance misuse problems, criminal behaviour and mental health difficulties: a vignette study. European Journal of
Social Work, 16(5), 635–650.
Bilaga 1 - Informationsbrev
Hej,
Vi är två socionomstudenter på Umeå universitet som nu ska skriva vårt examinationsarbete på kandidatnivå. Vi är intresserade av hur vägen ut ur ungdomskriminalitet kan se ut och vilka insatser som erbjuds dessa ungdomar. Vi skulle väldigt gärna intervjua dig/er för att få en inblick i det arbete ni gör. Vi tror att intervjun kommer att ta max en timme.
Vi kommer att se till att det inte går att identifiera dig/er som personer utan kommer enbart att nämna organisationen i vårt arbete. Intervjun kommer enbart att användas i forskningssyfte och ingen utomstående kommer att kunna ta del av den. Ni har möjlighet att när som helst under intervjun eller senare välja att avsluta er medverkan. Uppsatsen kommer att publiceras elektroniskt i svenska högskolors digitala arkiv DiVA.
Med tanke på avståndet mellan oss samt det rådande läget av Covid-19 så tar vi gärna intervjun över zoom eller på telefon.
Hör av er om ni har några frågor. Vi ser fram emot att höra från er!
Med vänliga hälsningar,
Bilaga 2 - Intervjuguide
Verksamheten
• Hur länge har verksamheten funnits?
• Hur många arbetar där?
• Vilka är verksamhetens mål?
• Vilka åldrar riktar ni in er på och varför har ni gjort de avgränsningarna?
• Vad var det som gjorde att du sökte dig till det här jobbet?
• Vilka tidigare erfarenheter/utbildning har du?
• Vilka är intervjupersonens arbetsuppgifter?
Insatser/metoder
• Vilka insatser erbjuder ni ungdomar?
• Hur arbetar ni med ungdomar?
• Är det några specifika metoder ni använder er av?
• Vilka faktorer tror du spelar in för att en ung person ska hamna i kriminalitet?
• Går det att se någon/några gemensamma nämnare för ungdomarna ni träffar?
• Vilken typ av brottslighet är vanligast bland era klienter?
• Tror ni att ungdomskriminaliteten är bestående i de flesta fall eller en typisk ungdoms företeelse som avtar när de kliver in i vuxenvärlden?
• Vilka faktorer tror du spelar in för att en ung person ska lyckas lämna kriminalitet?
Framtiden
• Vad hoppas ni att ni ska kunna erbjuda ungdomarna i framtiden?
• Ser du några utvecklingsområden för verksamheten?
Bilaga 3 - Kodningsschema
Fråga: Vilka faktorer tror du spelar in för att en ung person ska hamna i kriminalitet?
Meningsbärande enhet Koder Kategori Tema
Sen är ju skolan, att man har problem i skolan vanligt. Det är konflikter hemma. Väldigt vanligt med ADHD skulle jag säga. Det är nästan så att man blir “Hade du inte det sa du??”
Misslyckad skolgång, droger och alkohol, frånvarande föräldrar, tjejer sexuellt ansatta och ätstörningar, konflikter i hemmet, ADHD, aggressionsproblematik, sällan en sak,
Utsatthet, känsla av misslyckande, diagnoser
Orsaker
Fråga: Vilka faktorer tror du spelar in för att en ung person ska lyckas lämna kriminalitet?
Meningsbärande enhet Koder Kategori Tema
Jag har ju alltid haft en känsla av att eeh… att dom har det lite enklare dom som har väl ordnat hemifrån. Som har förväntningar på sig kanske eller har backup. Alltså dom vet att det alltid finns nån hemma som, eller nån form av socialt nätverk, fungerande.
socialt nätverk, ordnat hemma, förväntningar på sig, annan viktig person, bli sedd, fungerande skolgång, drogfrihet, hopp, fritidsintresse Sammanhang, motivation, socialt stöd Framgångsfaktorer
Fråga: Hur arbetar ni med ungdomarna?
Meningsbärande enhet Koder Kategori Tema
Det är ju både samtalsdelen och den får man ju se vad man ska fylla med när man har träffat ungdomen och föräldrarna. Liksom vad handlar det om, vad är det för nånting. Men sen är det ju också att hitta det stället där du ska göra dina timmar. Dels att hitta de konkreta ställena och hitta handledare, det är ju A och O. Har vi ingen bra handledare så blir ju stället i sig inget bra. Så det är ju ganska mycket jobb med det.
Hitta arbete/praktikplatser, sociala aktiviteter, samtal. Relationsbyggande, sysselsättning, behandlande Arbetssätt
Fråga: Vilka metoder använder ni er av?
Vi diskuterade det med vår handledare… Hon sa att senaste forskningen visar just på det att det är jättebra att ha olika metoder med sig som man plockar in men just att man gör det på det sättet. Att man plockar in det när det behövs istället för att man går in med en och absolut ska köra den... Att det verkar va det mest effektiva och minst avhopp om jag minst rätt.
manualbaserade, ACRA(adolescent community reinforcement
approach), MI(motiverande samtal), KKA(kompetent, klientnära arbete), FFT(funktionell familjeterapi),
Redskap och behandling
Metoder
Fråga: Vad skulle ni vilja utveckla i framtiden?
Meningsbärande enhet Koder Kategori Tema
Jaa jag tror att skolan är en jättestor roll, alltså hur det går i skolan. Får man inte hjälp i skolan då söker man sig så småningom till nått annat. Blir man mobbad så letar dom nån annanstans där dom är välkommen. Mår dom dåligt söker dom sig kanske till droger så småningom, och alkohol. Har man föräldrar som inte bryr sig och såna saker… allt det här bör ju kunna upptäckas på skola, dagis, så att… varför görs det inte mer där.
