UPPSALA UNIVERSITET C-UPPSATS Institutionen för Nordiska språk Svenska språket/nordiska språk C
Per Wingård Vt 2012
Referensbindning i nationella prov
En studie om sambandet mellan gymnasieuppsatsers textbindning
och deras betyg
2
Sammandrag
Denna uppsats bygger på en undersökning som prövar sambandet mellan elevtexters textbindning och deras betyg. Referensbindning och ledfamiljer är de textbindnings-
mekanismer som kontrolleras och detta görs på 20 gymnasieelevers nationella prov i svenska. Metoden utgår från Nyströms modell i Hur hänger det ihop (Nyström 2001).
3
Innehåll
Sammandrag 2 1 Inledning 5 1.1 Syfte 6 1.2 Hypotes 7 1.3 Avgränsning 7 1.4 Disposition 7 2 Tidigare forskning 83 Material och metod 9
3.1 Material 9
3.2 Metod 10
3.2.1 Bindningstyper 12
3.2.1.1 Identitetsbindningar 13
3.2.1.2 Bindningar byggda på semantiskt släktskap 15
3.2.1.3 Inferensbindningar 17
3.2.2 Bestämmande av referensbindningars täthet 17
4
Tabellförteckning
Tabell 1 Elevtexternas genomsnittliga antal makrosyntagmer
och ord 18
Tabell 2 Elevtexternas antal referensbindningar per makrosyntagm
och per 100 ord 19
Tabell 3 Procentandelen bindningar i elevtexterna baserade på
referentrelation 19
Tabell 4 Bindningstypernas genomsnittliga förekomst i antal
och procent 20
Tabell 5 Det genomsnittliga antalet långa och korta ledfamiljer
i elevtexterna 21
Tabell 6 Medelvärde av ledfamiljernas bredd i elevtexterna 22 Tabell 7 Den genomsnittliga procentuella andelen långa
ledfamiljer i elevtexterna 22
Tabell 8 Den genomsnittliga kvoten mellan korta och långa
5
1 Inledning
Vad som karaktäriserar en bra text kan vara svårt att peka på. Naturligtvis är en sådan värdering högst subjektiv, men för att få vägledning kan man titta i Skolverkets
bedömningsanvisningar. Där står bland annat att en text som belönats med högt betyg ska vara ”insiktsfull och genomtänkt” men också ”sammanhängande och väldisponerad” (Bedömningsanvisningar, 2011a:31). Den senare faktorn kan efter en textbindningsanalys värderas eftersom en bedömning av textens disposition och sammanhållning går att undersöka med hjälp av beprövade metoder. Jag har valt att undersöka gymnasieelevers skriftliga
nationella prov i svenska B för att se om texter med betyget Godkänt (G) respektive Mycket Väl Godkänt (MVG) skiljer sig i sin textsammanhållning, närmare bestämt vad beträffar referensbindning och uppsättning av ledfamiljer.
Redan i detta skede av uppsatsen vill jag presentera några av de grundläggande
textbindningsbegreppen som jag använder i uppsatsen i syfte att göra terminologin begriplig för läsaren.
Textbindning är en sammanfattande term för mekanismer som gör att en text uppfattas som sammanhängande; exempel på sådana är referensbindningar,
ledfamiljer, tematik och satskonnektion.
Referensbindning har beskrivits som den ”allra viktigaste bindningsmekanismen i en text” (Nyström, 2001:35) och bygger på att man undersöker de begrepp i texten som återkommer. Man identifierar sedan typen av bindning, dvs. den sortens länk som råder mellan ord och fraser med samma referent. Exempel på referensbindning kan även hittas i detta stycke där mekanismer ovan etableras som ett nytt begrepp och sedan följs av pronomenet sådana. Därefter påträffas referenten återigen då den benämns som bindningsmekanismen och återgår från pronominaliseringen. Det är alltså inte formen på ordet som är avgörande utan den referent som åsyftas.
Ledfamilj är den semantiska kedja som bildas då man sammanför bindningarna mellan begrepp med en och samma referent.
6
del kallas tema. Samtidigt behöver något nytt presenteras för att föra texten framåt. Den nya informationen benämns rema.
Satskonnektion markerar ”hur olika satser ska förstås i samband med varandra” (Nyström, 2001:100). Satskonnektionen består vanligtvis av konjunktioner, subjunktioner eller konjunktionella adverb.
Konstituent är en grammatisk term som omfattar fraserna i texten, exempelvis nominal- och verbfraser. En bindning förutsätter en koppling mellan två konstituenter med samma referent. I uppsatsen använder jag mig av termen
konstituent då jag syftar på ett begrepp med en återkommande referent.
Bindningstyp beskriver vilken sorts relation två konstituenter har. Som exempel kan det vara då ett begrepp pronominaliseras och sedan återgår genom en antecedent, den term Nyström (2001) använder då ett pronomen återställs. Det kan även vara då konstituenterna är identiska, dvs. likadana både till form och referent. De
bindningstyper som jag har använt i denna uppsats presenteras mer utförligt i avsnitt 3.2.1.
Kohesion är de lokala sambandsmekanismer som markerar hur texten hänger ihop på ytan. Referensbindning, tematik och satskonnektion är exempel på kohesions- mekanismer (Nyström, 2001). De inomtextuella samband som framgår explicit är de som räknas till denna kategori, därför kan kohesionen beskrivas som de formella sambanden i en text.
Koherens är resultatet av de innehållssamband läsaren själv skapar och som inte syns på textytan, med andra ord är koherens till skillnad från kohesion enbart inriktad på den semantiska relationen mellan två konstituenter. Därmed kan även koherensen i en text sägas vara en del av referensbindningen, eftersom det i slut- änden är läsaren själv som avgör ifall det finns ett samband mellan två begrepp i texten eller inte.
1.1 Syfte
7
1.2 Hypotes
Hypotesen jag kommer att utgå ifrån är den att högbetygstexter har färre ledfamiljer och är bättre sammanhållna än uppsatser med lägre betyg. Hypotesen grundar jag på Skolverkets bedömningsanvisningar där det under rubriken Disposition och sammanhang står att texten ska få betyget Godkänt om den är ”sammanhängande och har en någorlunda genomtänkt disposition” (Bedömningsanvisningar, 2011a:31) medan en text med betyget Mycket Väl Godkänt ska ha en text som är ”sammanhängande och väldisponerad” (ibid.).
1.3 Avgränsning
I min undersökning har jag valt att fokusera på referensbindning vilket har skett på andra bindningsmekanismers bekostnad. Det hade naturligtvis varit intressant att undersöka tematik och satskonnektion i elevuppsatserna men arbetet riktades in på referensbindning då den ofta ses som den mest betydelsefulla textbindningsmekanismen (jfr Nyström, 2001). Genom denna avgränsning vill jag inte påstå att betyget på en uppsats beror enbart på referensbindningen, eftersom den rättande läraren (även) bör ha utgått från andra faktorer som bidrar till samman- hållning, men också från andra värdekriterier. Referensbindningen berör emellertid både textens kohesion och koherens, varför jag räknar med att en uppsats som belönats med MVG ska visa sig ha en tät referensbindning.
1.4 Disposition
Uppsatsen har inletts med en syftebeskrivning för att klargöra vad målet med min under- sökning är. Även en hypotes för det förväntade resultatet har formulerats.
Nedan beskrivs tidigare forskning kring textbindning där jag framför allt lyfter fram
undersökningar som har med referensbindning i elevtexter att göra. Uppsatsen fortsätter sedan med en materialbeskrivning. I metoddelen som följer försöker jag att ganska ingående
beskriva hur jag har gått till väga i mitt arbete.
8
2 Tidigare forskning
En hel del tidigare textlingvistisk forskning har behandlat elevtexters referensbindning. Bland arbetena som berör textbindning vill jag framhålla nedanstående verk som särskilt betydelse- fulla för min uppsats:
Nils Erik Enqvist var först ut med att presentera diskussionen av referensbindning i Sverige och etablerade redan 1974 i Några textlingvistsiska frågor termen ledfamilj, alltså den kedja som utgörs av textens konstituenter med samma referent, något han väljer att kalla sambandsled. Redan i detta skede noterade han också svårigheten med ”att avgöra vilka led som är sambandsled och hur de skall grupperas i ledfamiljer” (Enkvist, 1974:177).
Gunnel Källgren utvecklade utifrån, Enqvists arbete, i Innehåll i text (1979) en modell för hur man kan analysera de inomtextuella relationerna. Hon exemplifierar det på två texter från den statliga Handikapputredningen. Källgren använder sig av termen
konstituenter för begrepp med samma referent i sin avhandling och lägger även fram
en hierarki för bindningstyperna. Den hierarkiska ordningen innebär att ju större måttet av subjektivitet i bestämmandet av bindningstypen är, desto svagare anses bindningen vara. Identiska bindningar är alltså starka medan inferens, som till stor del baseras på ”läsarens förmåga att själv bygga in sammanhang i texten” (Nyström, 2001:47), är en svag bindningstyp. Inferens förklaras utförligare i avsnitt 3.2.1.3.
Kent Larsson tar upp elevtexters referensbindning i Skrivförmåga (1984) och
presenterar en undersökning i vilken elevers förmåga att sortera textled till en korrekt referensbindning sätts på prov.
Hanna Sofia Öberg redovisar i Referensbindning i elevuppsatser (1997) hur elev- uppsatser kan analyseras med syftet att, utifrån Gunnel Källgrens modell från 1979, ”ta ett steg på vägen mot utvecklandet av en modell för beskrivning av
9
Catharina Nyström redogör i Ledfamiljer och referentrelationer (2000) utförligt för en analysmodell för referensbindning vilken tillämpas på fyra gymnasietexter. Modellen nyttjar hon i senare arbeten.
Catharina Nyström beskriver i Hur hänger det ihop (2001) olika tillvägagångssätt för hur man analyserar textbindningen i bland annat elevtexter. Nyström visar genom exempeltexterna hur man analyserar texter utifrån deras referensbindning, ledfamiljer, tematik och satskonnektion. Bokens syfte är att ge textintresserade en inkörsport till analysen av hur texter är sammansatta och den har varit till stor nytta i detta uppsats- arbete.
3 Material och metod
3.1 Material
Resultatet som ligger till grund för min uppsats baserar jag på textlingvistiska undersökningar av 20 elevuppsatser skrivna i det nationella provens delprov B i ämnet svenska för gymnasiet. Samtliga elever läste på gymnasial nivå när de genomförde sina prov och dessa skrevs
vårterminen 2011. Proven är hämtade från Nationella provs arkiv vid Institutionen för nordiska språk i Uppsala. Proven var antingen nedskrivna för hand eller på dator.
Proven är av argumenterande karaktär och hälften av de texter jag valt har fått betyget Mycket Väl Godkänt medan resterande betygsatts med Godkänt. Min föresats var att det skulle vara så stor betygsskillnad som möjligt, dock har jag valt att inte undersöka texter med betyget Icke Godkänt eftersom dessa inte lämpar sig särskilt väl för referensbindnings-
analyser. Det är dessutom troligt att flera andra innehållsliga felaktigheter ligger bakom om en text har fått Icke Godkänt.
10
Eleverna baserar sina uppsatser på Joanna Wågströms artikel ”Jag är uppkopplad hela tiden” (Dagens Nyheter 24.9.2010) samt Mattias Sjöbergs artikel ”Facebook på jobbet – förbud eller fritt fram” (Uppsalatidningen 2010:32) vilka återgavs i texthäftet TECKEN OCH
SIGNALER (Skolverket, 2011b).
I resultatavsnittet redovisas dels en kvantitativ analys av samtliga 20 texter, dels en djupare kvalitativ analys av fyra elevtexter, två ur varje betygsgrupp. MVG-uppsatserna är benämnda A1 och A2 medan de godkända proven har getts namnen B1 och B2. De fyra texterna, som valdes utifrån resultatet i den kvantitativa analysen, granskas noggrannare för att visa på de olika kvaliteter som texter med god respektive sämre sammanhållning besitter.
3.2 Metod
Efter att ha samlat ihop elevtexterna var min inledande åtgärd att renskriva samtliga på dator, dels för att göra texterna mer överskådliga, dels för att göra dem likformiga. Överföringen av materialet till datorskrivna dokument innebär att den ursprungliga layouten försvinner, dock ser jag det inte som ett problem då ingen av texterna innehöll några illustrationer eller annan ickeverbal text.
I likhet med många textbindningsanalytiker fortsatte jag sedan min undersökning med att dela upp texterna i makrosyntagmer och vad gäller definitionen av en makrosyntagm har jag följt Nyströms exempel och valt Loman & Jörgensens: “en ordsekvens, som är av maximalt omfång med hänsyn till de däri ingående enheternas inbördes syntaktiska relationer” (1971, återgivet i Nyström 2001:34). Jag vill också poängtera att jag har följt den modell Josefsson (2009) förespråkar, att inte markera huvudsatser med utelämnat subjekt som en enskild makrosyntagm.
Skälet till att texterna delades upp i makrosyntagmer är att de blir betydligt lättare att överblicka, men också att referensbindningarna helst bör markeras mellan makrosyntagmer (och inom dessa). Ytterligare en fördel med att dela upp texterna på detta vis är att en kvantitativ presentation av bindningarna sedan kan utgå ifrån deras förekomst i förhållande till antalet makrosyntagmer. Att textindelningen inte har gjorts efter grafiska meningar beror på att en sådan segmentering är olämplig i de fall där texternas interpunktion inte är korrekt, vilket den inte alltid var.
11
kan här vara på sin plats att påminna om att det inte är konstituenternas form eller betydelse som avgör ifall en bindning kan dras dem emellan; det är deras referent. Bindningarna har i samtliga fall gjorts uppåt i texten och de har dragits mellan, men även inom, makrosyntagmer om bindningarna har gått mellan olika satser. I de fall då bindningar har gått mellan ett relativt
som och ett föregående korrelat har jag i likhet med bland annat Nyström (2001) valt att inte
markera denna bindning, trots att konstituenterna står i olika satser.
Vidare har jag strävat efter att i så hög grad som möjligt hålla ihop uppsatsernas fraser som en konstituent, en nominalfras har alltså betecknats som en konstituent medan en verbfras har markerats som en annan. Denna utgångspunkt innebär att vissa konstituenter har blivit långa eftersom både nominal- och verbfrasen kan vara ganska mångordiga, exempelvis i Text A1 ses nominalfrasen Mattias Sjöbergs artikel ”Facebook på jobbet – Förbud eller fritt fram” som en enda konstituent. Detta har också i vissa fall lett till att ett “led inom en konstituent bildar utgångspunkt för en ny ledfamilj” (Nyström 2000:11).
Jag har försökt att begränsa mig till de mer betydelsetunga konstituenterna; vilka som är det avgörs genom ordens frekvens i språket. Därmed har formorden inte haft någon större betydelse trots att de är så ofta förekommande i språket. I resultatavsnittet har jag använt mig av det Källgren kallar referentbindning men också av blandad bindning (Källgren 1979:69) vilket är en bindning där ena ledet är en hel sats och det andra ledet enbart är en konstituent. Detta är dock endast i de fall då satsen ingår i en fras, som i Text A2 där en nominalfras som
sociala medier har en bindning till liknande faktorer som kan distrahera de anställdas uppmärksamhet från arbetet, en nominalfras med satsattribut.
Avståndet mellan två konstituenter spelar också roll i frågan om en bindning ska dras eller inte. Tidigare forskning ger olika förslag på hur man avgör om en bindning får sägas vara ”levande” eller inte. Jag har valt Öbergs variant, vilket innebär att man inte markerar
12
bedömningen av vilka relationer som är känslomässigt laddade bygger på ett subjektivt avgörande, nämligen ”det engagemang som en känslomässig laddning skapar hos läsaren” (Nyström, 2001:67), i detta fall mig själv. När indefinita pronomen utan någon tydlig referent har varit de dominerande konstituenterna i en ledfamilj har jag emellertid frångått Källgrens förslag om bindningar som sträcker sig över högst 20 makrosyntagmer. Konstituenterna betecknar förvisso levande människor, men knappast några specifika personer, varför jag har valt att inte markera dem som en enda ledfamilj, det vill säga den semantiska kedja som byggs upp av konstituenter i en text med samma referent.
En svårighet i analyserandet är som tidigare antytts att avgöra huruvida en bindning alls ska dras mellan två konstituenter eller inte. Då jag har utgått från konstituenternas referent när jag grupperat dem bör det naturligtvis påpekas att reliabiliteten i arbetet kan ifrågasättas eftersom bedömningen av två konstituenters relation kan vara högst subjektiv. Ett sätt att förbättra reabiliteten skulle vara att be några initierade bedömare göra om mina analyser för att se om resultatet blivit detsamma. Något sådant har inte gjorts. Jag har emellertid försökt utgå från de bindningstyper Nyström presenterar i Hur hänger det ihop (2001) och strävat efter att följa hennes modell så konsekvent som möjligt, med förhoppningen att resultatet inte skulle avvika avsevärt om min undersökning skulle upprepas av någon annan. Bindnings- typerna jag har använt presenteras och exemplifieras utifrån elevtexterna i 3.2.1. Att jag följt Nyströms förslag till bindnings- typer beror på att de är relativt få till antalet samtidigt som de är någorlunda heltäckande. Källgren, som till stor del ligger bakom Nyströms indelning, påpekar att man med fördel kan begränsa antalet bindningar för att undersökningen ska underlättas. Hon tar upp ett skräck- exempel i detta sammanhang då hon beskriver Halliday-Hassan, hennes föregångare i textanalytiskt arbete, som använde inte mindre än 163 möjliga kategorier, något som var ”alldeles för många att hålla i huvudet” (Källgren, 1979:43).
3.2.1 Bindningstyper
13
påträffas. Jag markerar endast en bindning per exempel även om fler bindningar av samma typ kan påträffas. Jag väljer även att inte stryka under konstituenter som kan bindas till exemplets markerade konstituenter, dels för att det kan bli fråga om en annan bindningstyp än den som exemplifieras, dels för att jag anser att det räcker att markera två konstituenter.
Samtliga bindningstypbeskrivningar baserar jag på Nyströms definitioner (2001:40-48).
3.2.1.1 Identitetsbindningar
Identitetsbindningar är de bindningar som dras mellan två konstituenter med identisk referens. För denna kategori föreslår Nyström (a.a.) följande bindningstyper:
Identitet (Id) är en bindningstyp som kräver full identitet både i form och referent.
Bindningstypen gäller för både ord och fraser och jag har inte gjort någon skillnad mellan vare sig bestämd och obestämd form eller subjekts- och objektsform på de ingående orden.
Exempel 1, hämtat ur text A1.
(7) Man tar seden dit man kommer – i detta fall Facebook – och gör precis som alla andra? (8) Facebook har blivit så vanligt att det till och med är accepterat att kolla sin Facebook på
Id (7)
jobbet på flera ställen.
Modifierad identitet (Mi) är enligt Nyström en bindningstyp som dras mellan
konstituenter med samma referent men som skiljer sig till formen. Skillnaden kan både ligga i att en ordklassväxling sker och att man varierar bestämningarna kring huvudordet. Hit har jag även räknat verb som står i olika tempus.
Exempel 2, hämtat ur text A1.
(15) Det är lite som att ta med sig vännerna på jobbet och sitta och prata med dem istället för att jobba.
Mi (15)
Delidentitet (Di) är den bindningstyp som markeras då två konstituenter är delvis
identiska och minst en konstituent är ett sammansatt ord som har åtminstone ett led som utgör eller ingår i den andra konstituenten.
Exempel 3, hämtat ur text B1.
(8) I artikeln står det om sjukhuspersonal som går in på Facebooksida.
14
(11) men försvaret från sjukhuset brukar vara att det är brist på personal.
Di (8)
Pronominalisering (Pr) är en bindningstyp som uppstår då ett huvudord har ersatts
av ett pronomen. Jag har även räknat med pronominalisering då olika pronomen för samma referent har förekommit.
Exempel 4, hämtat ur text A1
(10) I Joanna Wågströms artikel Jag är uppkopplad hela tiden (DN den 24 september 2009) får vi läsa om Adrian Westman, IR-ansvarig på Nordnet, som med bl.a. Twitter håller sig ”uppdaterad om vad som händer i branchen”.
[–]
(12) men det framkommer även att han använder delar av arbetstiden för privat socialt
Pr (10)
nätverkande.
Antecedent (An) kallar man bindningen då pronomenet återgår till sitt huvudord.
Exempel 5, hämtat ur text A2.
(2) Att vissa skolor och arbetsplatser har ett förbud mot dessa är enligt mig en barbarisk åtgärd, samt ett steg tillbaka i utvecklingen.
[–]
(4) Han menar att dagens unga är präglade av sociala medier och att det är något arbetsgivarna
An (2)
borde börja anpassa sig till.
Ellips (El) innebär att ett led stryks därför att det kan underförstås. Jag har valt att
markera utelämning av subjektfras eller verbfras utan finit verb. Exempel 6, hämtat ur text A1.
(2) Man loggar in och Ø ser i blå text “senaste: 100+”, vilket betyder att det hänt över hundra
El (2)
saker på ens facebooksida sedan man senast kikade in.
Återställning (Åt) är ellipsens omvända motsvarighet, alltså att det utelämnade
ledet återinsätts.
Exempel 7, hämtat ur text A1.
(2) Man loggar in och Ø ser i blå text “senaste: 100+”, vilket betyder att det hänt över hundra saker på ens facebooksida sedan man senast kikade in.
Åt (2)
Synonymi (Sy) är en bindningstyp som råder mellan två konstituenter med identisk
15
har skiftat mellan indefinit och personligt pronomen (exempelvis mellan man och
jag) har jag markerat bindningar mellan dessa varianter som synonymi, under
förutsättning att jag kunnat härleda pronomenet till dess referent. Exempel 8, hämtat ur text B1.
(4) I artikeln “Facebook på jobbet förbud eller fritt fram” (Uppsalatidningen 2010:32 skrev [så!] av Mattias Sjöberg) berättas det om olika arbetsgivares syn på användandet av sociala medier under arbetstid.
(5) En synpunkt som förekommer i texten är man kanske är tvungen att skicka en privat mejl. Sy(4)
3.2.1.2 Bindningar byggda på semantiskt släktskap
Denna typ av bindningar bygger på länkar där konstituenterna står i någon etablerad
semantisk relation till varandra, exempelvis som motsatser eller som över- eller underordnade begrepp. Nyström (2001) har föreslagit denna indelning:
Kontrast (Kn) är en bindning som dras mellan två konstituenter vilka ställs i motsättning till varandra. Det kan antingen handla om en bindning byggd på en negation eller en motsättning vilken bygger på två led som uppfattas som besläktade, men bedöms som varandras motsatser.
Exempel 9, hämtat ur text B1.
(25) Med tanke på att det finns vissa branscher som behöver använda sociala medier och finns [så!] de som inte borde använda det alls på jobbtid.
Kn(25)
Komparation (Ko) är bindning mellan två olika komparationsgrader av samma adjektiv.
Exempel 10, hämtat ur text A1.
(43) Man kommer att spendera mer och mer tid på Facebook – eller andra sociala medier – och bli osocial i den verkliga världen, eftersom ens liv kommer att finnas på internet.
Ko(43)
Hyponymi (Ho) är bindningen från ett överordnat begrepp till ett underordnat. Bindningstypen går även från hela mängder till delmängder.
Exempel 11, hämtat ur text B1.
16
(14) Vissa brukar inte bry sig titta [så!] när kunden kommer in.
Ho(13)
Hypernymi (Hn) är hyponymins omvända motsvarighet, alltså att en bindning dras från ett underordnat begrepp till ett överordnat.
Exempel 12, hämtat ur text A1.
(13) Jag tycker det är lite konstigt att detta är godtaget, då den tiden lägger [så!] på t.ex. Facebook egentligen är tid man får betalt för att arbeta.
[–]
(16) Det finns många olika sätt att se på att ”Facebooka” på jobbet och det kan vi se i bl.a.
Hn(13)
Mattias Sjöbergs artikel Facebook på jobbet – förbud eller fritt fram (Uppsalatidningen
2010:32)
Co-hyponymi (Ch) innebär en bindning mellan två sidoordnade begrepp, vilka har en gemensam hyperonym. Denna hyperonym behöver dock inte vara med i texten för att bindningen ska uppfattas.
Exempel 13, hämtat ur text A1.
(10) I Joanna Wågströms artikel Jag är uppkopplad hela tiden (DN den 24 september 2009) får vi läsa om Adrian Westman, IR-ansvarig på Nordnet, som med bl.a. Twitter håller sig ”uppdaterad om vad som händer i branschen”.
[–]
(13) Jag tycker att det är lite konstigt att detta är godtaget, då den tiden lägger [så!] på t.ex. Facebook egentligen är tid man får betalt för att arbeta.
Ch(10)
Specificering (Sp) är en bindningstyp som påminner om hyponymi. Skillnaden är att
specificering är en extensionell minskning från en homogen mängd till en av dess delmängder. Den mindre delen kan inte lösgöras från den större.
Exempel 14, hämtat ur text A2.
(19) Ännu en del i det hela som man måste komma ihåg är att facebook och liknande sidor faktiskt kan främja produktiviteten.
(20) I min skola frågar vi ofta varandra facebookchatten om läxor och lektionssal.
Sp(19)
Generalisering (Ge) förhåller sig på samma sätt till specificering som hypernymi förhåller sig till hyponymi, med andra ord rör det sig om en extensionsförstoring från en delmängd till en helhet.
17
(9) Jag menar man hör mycket om att patienter klagar och att det har sagts att det är dålig service på många sjukhusavdelningar.
(10) men försvaret från sjukhuset brukar vara att det är brist på personal.
Ge(9)
Co-specificering är den bindningstyp som motsvarar co-hyponymi när det kommer till förhållandet mellan en homogen mängd och dess delmängder. Någon sådan bindning har emellertid inte hittats i de analyserade elevtexterna, varför jag väljer att inte exemplifiera den.
3.2.1.3 Inferensbindningar
Den sista kategorin av de grundläggande bindningskategorierna är inferensbindningar, vilken enbart innehåller en bindningstyp. Hur Catharina Nyström (2001) definierar inferens-
bindningen förklaras nedan:
Inferens (In) kallas den uppsättning bindningar vilka dras mellan konstituenter som har ett släktskap som inte är entydigt i språksystemet utan snarare konstruerat i texten. Dessa bindningar bygger till stor del på läsarens förmåga att själv förstå sammanhang i texten.
Exempel 16, hämtat ur text A2.
(2) Att vissa skolor och arbetsplatser har ett förbud mot dessa är enligt mig en barbarisk åtgärd, samt ett steg tillbaka i uvecklingen.
[–]
(8) Det är idioti att förbjuda den tekniska utvecklingen som främjar vår effektivitet och som därmed för vårt samhälle framåt.
In(2)
3.2.2 Bestämmande av referensbindningars täthet
18
3.3.3 Mått för ledfamiljer
Mina metoder för att kvantifiera ledfamiljers frekvens, utsträckning och variation är desamma som Zwicky (1984) använde i sin undersökning enligt Nyström (Nyström 2001:83 f). Dessa går ut på att man räknar två sorters ledfamiljer, dels korta vilka har färre än fem led, dels långa ledfamiljer där minst fem konstituenter ingår. Jag redogör för ledfamiljernas bredd, det värde man får om man dividerar antalet ord i texten med det totala antalet ledfamiljer. Vidare har ytterligare två kontroller gjorts, nämligen ledfamiljernas tyngd, det procentuella
förhållandet mellan antalet långa ledfamiljer och det totala antalet ledfamiljer, samt led- familjernas variation då jag har granskat hur många korta ledfamiljer det går på varje lång.
4 Resultat
För att ge en bra bild av resultatet av mina undersökningar har jag valt att presentera både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Det kvantitativa resultatet syftar till att visa på hur de analyserade elevtexterna tedde sig i genomsnitt, något jag överfört i tabeller. Med den kvalitativa resultatdelen hoppas jag, något mer detaljerat, kunna visa vilka de utmärkande dragen är i hög- respektive lågbetygstexter. Två uppsatser ur varje textgrupp får belysa några drag som jag bedömer vara typiska för elevtexter med lågt respektive högt betyg.
4.1 Kvantitativa resultat
Eftersom jag har beräknat bindningarnas frekvens utifrån deras förekomst per 100 ord och per makrosyntagm vill jag inledningsvis presentera medelvärdet på elevtexternas längd utifrån de två indelningarna.
Tabell 1 Elevtexternas genomsnittliga antal makrosyntagmer och ord. Indelning MVG-texter G-texter
Makrosyntagm 41,5 42,6
Ord 641,9 623,5
19
4.1.1 Referensbindningar
Till att börja med vill jag presentera referensbindningarnas frekvens och det väljer jag, i likhet med Nyström, att göra utifrån förekomst per makrosyntagm och per 100 ord. Fördelen med denna indelning är att man får en bild av bindningstätheten i respektive textgrupp och
anledningen till att jag använder mig av båda varianterna är att makrosyntagmerna inte är lika långa i respektive textgrupp. Tabell 2 visar hur elevtexterna skiljer sig åt.
Tabell 2 Elevtexternas antal referensbindningar per makrosyntagm och per 100 ord.
Tabell 2 visar att uppsatserna som fått betyget Godkänt har något fler bindningar, både per makrosyntagm och per 100 ord än de texter som har getts Mycket Väl Godkänt. Redan i detta skede kan man alltså slå fast att en hög täthet bland referensbindningarna inte automatiskt leder till ett högre betyg. Högbetygstexterna kan därför inte sägas vara bättre sammanhållna om man utgår ifrån bindningarnas frekvens. Min hypotes verkar alltså inte stämma i detta skede.
Eftersom bindningstätheten var lägre i högbetygstexterna är det intressant att undersöka om bindningstyperna är desamma i båda textgrupperna. Tabell 3 visar vilken typ av referent- relation som är vanligast i respektive elevtextgrupp.
Tabell 3 Procentandelen bindningar i elevtexterna baserade på referentrelation. Bindningar baserade på MVG-texter G-texter
Referentidentitet 72,9 76,2
Semantiskt besläktade referenter 20,7 17,4
Inferens 6,4 6,4
Totalt 100 100
Tabell 3 visar tydligt att elevtexterna som har fått Godkänt i betyg har i genomsnitt större andel bindningar baserade på referentinditet och lägre andel bindningar baserade på
Bindningar per indelning MVG-texter G-texter
Makrosyntagm 2,5 2,7
20
semantiskt besläktade referenter; MVG-texterna kan ses som mer varierade. Gällande inferensbindningarna hamnar båda textgruppernas medelvärde på 6,4 % vilket är anmärkningsvärt. Här finns dock en felkälla eftersom kategorin i så hög grad bygger på subjektiv bedömning. Om samma texter skulle undersökas av någon annan är det alltså inte säkert att denna bindningstyp skulle få en lika stor procentandel i båda textgrupperna.
Jag vill ytterligare utveckla skillnaden i användandet av referensbindningar, eftersom en så pass märkbar skillnad mellan referentidentiteten och de semantiskt besläktade referenterna redovisas i tabell 3. Detta visas i tabell 4 där bindningstypernas antal och förekomst i procent i hög- respektive lågbetygstexterna anges.
Tabell 4 Bindningstypernas genomsnittliga förekomst i antal och procent
21
Den största skillnaden i tabell 4 är tveklöst att elevtexterna med Godkänt använder 8,7 procentenheter fler bindningar av typen identitet. Dessa uppsatser har även en högre andel synonymer. En gissning kring denna företeelse kan vara att de, vars texter innehåller en stor del identiska upprepningar, försöker variera sitt språk med hjälp av bindningstypen synonymi. Högbetygtexterna har å sin sida en noterbart större andel bindningar av typerna modifierad identitet, pronominalisering, antecedent, hypernymi och co-hyponymi. Av de olika bindnings- typerna är modifierad identitet och antecedent oftast utnyttjade. Här kan man också ana en önskan hos högbetygseleverna att variera språket, inte bara med hjälp av en växling av huvud- ordet utan även med hjälp av semantiskt besläktade referenter som hypernymi och co-
hyponymi.
4.1.2 Ledfamiljer
I detta avsnitt utreds förhållandet mellan långa och korta ledfamiljer. Tabell 5 visar antalet långa ledfamiljer, det vill säga de kedjor som innehåller minst fem konstituenter, och antalet korta ledfamiljer, de ledfamiljer som innehåller fyra led eller färre, i den genomsnittliga texten ur respektive grupp.
Tabell 5 Det genomsnittliga antalet långa och korta ledfamiljer i elevtexterna. Ledfamiljer MVG-texter G-texter
Långa 8,5 8,0
Korta 11,3 12,9
Totalt 19,8 20,9
Tabell 5 visar att den genomsnittliga G-texten har 1,1 ledfamiljer fler än vad snittet är för MVG-texterna (enligt totalsiffran). Lågbetygstexterna visar sig dessutom ha större antal korta ledfamiljer än högbetygstexterna, de godkända uppsatserna har 1,6 fler korta ledfamiljer än MVG-texterna. Medelvärdet för de långa ledfamiljerna är på samma gång högre hos
högbetygstexterna än hos lågbetygstexterna.
22 Tabell 6 Medelvärde av ledfamiljernas bredd i elevtexterna.
Variabel MVG-texter G-texter
Ord 641,9 623,5
Ledfamiljer 19,8 20,9
Bredd (kvot) 32,4 29,8
Det syns tydligt i tabell 6 att det går fler ord per ledfamilj i MVG-texterna än vad det gör i de godkända elevuppsatserna. Statistiken avslöjar att högbetygstexterna inte introducerar lika många nya semantiska kedjor och att dessa texter därför uppfattas som mer sammanhållna.
För att få ytterligare stöd för min teori att högbetygstexter är bättre sammanhållna än texter med lägre betyg, har jag beräknat hur många procent av de nationella provens ledfamiljer som är långa, dvs. de ledfamiljer som innehåller minst fem konstituenter. Tabell 7 visar på de långa ledfamiljernas tyngd i MVG- respektive G-texter.
Tabell 7 Den genomsnittliga procentuella andelen långa ledfamiljer i elevtexterna.
MVG-texter G-texter
Långa ledfamiljer 8,5 8,0
Totala antalet ledfamiljer 19,8 20,9 Procentuell andel långa
ledfamiljer 43 % 38 %
Tabell 7 visar att det finns en ganska stor skillnad i andel långa ledfamiljer. Att differensen är hela 5 procentenheter mellan elevtextgrupperna är noterbart och visar att författarna bakom uppsatserna med betyget G inte är lika flitiga som högbetygseleverna med att använda semantiska kedjor med minst fem konstituenter.
23 Tabell 8 Den genomsnittliga kvoten mellan korta och långa ledfamiljer i elevtexterna.
MVG-texter G-texter
Korta ledfamiljer 11,3 12,9
Långa ledfamiljer 8,5 8
Kvot 1,33 1,61
Tabell 8 belyser att förhållandet mellan de korta och långa ledfamiljerna i MVG-texterna och G-texterna har en tydlig skillnad. Det går 1,33 korta ledfamiljer per lång ledfamilj i
högbetygstexterna. Motsvarande andel korta ledfamiljer i G-uppsatserna är 1,61 vilket betyder en skillnad på 0,28.
4.2 Kvalitativa resultat
Den kvalitativa resultatdelen består av utdrag analyser ur elevtexterna A1, A2, B1 och B2, som utifrån resultaten av den kvantitativa studien alla valdes ut som representativa för hög- respektive lågbetygstexter. Här redogör jag för vilka referensbindningsdrag som är
utmärkande för respektive text. De markerade referensbindningarna är dels de som jag uppfattat mellan konstituenterna inom stycket, dels de som återkopplar till konstituenter tidigare i texten. Jag har använt mig av de referensbindningsförkortningar som presenteras i 3.2.1. Makro- syntagmens nummer i elevtexten står till vänster inom parentes och de nummer som står efter referensbindningsförkortningen visar i vilken makrosyntagm man kan hitta bindningens tidigast konstituent. Då de står Ny under en konstituent är då denna är den första konstituenten i en ny ledfamilj. I de fall då någon del av en konstituent är understruken med en fet linje utgör denna del utgångspunkt för eller finns redan i en annan ledafamilj och bildar därmed en konstituent i konstituenten.
4.2.1 Högbetygstexterna
24 Utdrag ur elevtext A1
(10) I Joanna Wågströms artikel Jag är uppkopplad hela tiden (DN den 24 september 2009) får vi läsa om
Ny Hn(7)
Adrian Westman, IR-ansvarig på Nordnet, som med bl.a. Twitter håller sig ”uppdaterad om vad som
Ny Ch(8) Mi(4)
händer i branschen”.
(11) Det är inget konstigt med detta, eftersom det ingår i jobbet,
Pr(10) Id(11) Id(8)
(12) men det framkommer även att han använder delar av arbetstiden för privat socialt nätverkande.
Pr(10) Ho(1) Sy(8)
(13) Jag tycker att det är lite konstigt att detta är godtaget, då den tiden lägger på t.ex. Facebook egentligen
Ho(10) Pr(12) Di(12) Ch(10)
är tid man får betalt för att arbeta.
Hn(12) In(11)
(14) Det borde inte vara tillåtet att vara ute på sin privata Facebook på jobbet.
In(12) Sp(13) Mi(11)
(15) Det är lite som att ta med sig vännerna till jobbet och sitta och prata med dem istället för att jobba.
Pr(14) Ny Mi(14) Pr(15) Sy(13)
Detta utdrag visar prov på tio olika bindningstyper inom sex makrosyntagmer, vilket visar att texten innehåller ett ganska varierat språk. Som framgår av utdraget ser man exempel på pronominalisering i flera av makrosyntagmerna. Eleven nyttjar även co-hyponymi när hon använder sig av de sidoordnade begreppen Twitter och Facebook. Det finns även exempel på hyponymi, hypernymi och modifierad identitet, vilka alla är överrepresenterade
bindningstyper bland MVG-texterna.
Man kan se att utdraget innehåller åtta ledfamiljer, vilka jag skulle vilja ge rubrikerna:
Artikeln, Jag, Adrian Westman, Sociala medier, Jobbet, Arbetstiden, Privat socialt nät- verkande och Vännerna. Förutom ledfamiljerna Artikeln och Adrian Westman har samtliga
minst fem led, de kan alltså betraktas som långa ledfamiljer. Texten A1 har en tyngd bland de långa ledfamiljerna på 53 % vilket förklarar varför ett stycke som är taget ur textens mitt har många semantiska kedjor.
Utdrag ur elevtext A2
(17) Ska arbetsgivarna förbjuda sådant också? An(15) Mi(12) Pr(16)
(18) Om man förbjuder sociala medier, var ska då gränsen för nöjen på en arbetsplats gå?
25
(19) Ännu en del i det hela som man måste komma ihåg är att facebook och liknande sidor faktiskt kan
Id(18) Ho(18)
främja produktiviteten. Mi(8) An(10)
(20) I min skola frågar vi ofta varandra facebookchatten om läxor och lektionssal.
Ch(15) Hn(13) Sp(19)
(21) Även den skeptiske Leif Eriksson instämmer om att vissa yrken kräver att man håller sig uppdaterad,
An(12) In(4)
allmänbildad samt att man lättillgänglig för kunder, vilket man gör genom bloggar, chatter och
Id(21) Id(21) Hn(20)
liknande.
(22) De sociala medierna är alltså inte endast tidsupptagande, produktionshämmande, Sy(21)
I detta textutdrag finns inte mindre än nio olika bindningstyper representerade, vilket är mer än hälften av de sorters bindningar jag har studerat. Detta tyder på stor variation i texten. Liksom i text A1 ser vi här prov på flera exempel på hypernymi. Utdraget innehåller
pronominaliseringar och dessutom antecedenter, vilket har visat sig vara ett högbetygsdrag i det undersökta materialet.
I detta textstycke räknar jag med nio ledfamiljer. Dessa skulle jag ge rubrikerna: Arbets-
givarna, Förbjuda, Nöjen på en arbetsplats, Främjande, Produktivitet, Skola, Vi, Leif Eriksson och De anställda (vilket i textudraget är utskrivet med man). Av dessa är alla utom
ledfamiljen Främjande långa. Av textens ledfamiljer var 64 % långa och det är därför inte överraskande att ett utdrag ur textens mitt huvudsakligen består av långa semantiska kedjor.
4.2.2 Lågbetygstexterna
Här visas utdrag ur två texter som fick betyget G. Liksom i presentationen av högbetygs- texterna har jag valt ett utdrag om sex makrosyntagmer, vilka har hämtats från texternas mitt.
Utdrag ur elevtext B1
(15) Som en kund vet man inte om de jobbar eller bara surfar på nätet.
Ho(14) Sy(14) Sy(2) Mi(12)
(16) Då kan det hända att man inte ens vågar störa och fråga de om något.
Pr(15) Id(15)
(17) Detta drabbar ju inte bara kunderna utan arbetsgivaren också.
26
(18) Jag menar det kan inte vara så många som vill komma tillbaka till samma ställe som man har fått
Id(9) Pr(17) Sy(18)
dåligt service av om man inte är tvungen då. Id(18)
(19) I artikeln “jag är uppkopplad hela tiden” (skrev av Joanna Wigström i Dagens nyheter 24.9.2009) ses Ch(8)
användningen av sociala medier på ett positivt sätt. Ho(17)
(20) På grund utav att arbetet kräver att man använder de här medierna.
Sy(15) Sy(16) Mi(19)
Utdraget ur elevtext B1 visar på många fall av synonymbindning, en bindningstyp som enligt tabell 4 var 1,3 procentenheter vanligare i G-texterna. Det finns även fall av en annan
bindning som var mycket vanlig i lågbetygstexterna, nämligen bindningstypen identitet. Stycket visar emellertid bara två exempel på detta och därför vill jag inte hävda att utdraget ur B1 är särskilt typiskt för bindningstypen identitet, då den förekom minst lika ofta i utdragen ur högbetygstexterna. De sex makrosyntagmerna innehåller sju olika bindningstyper.
Ledfamiljerna jag har markerat i denna text är: Kund, Personal (vilket i utdraget är utskrivet med pronomenen de och man), Jobbar, Surfar på nätet, Arbetsgivaren, Jag och
Artikeln. Av dessa ledfamiljer är fem långa och de övriga två korta. Jämfört med utdragen ur
texterna A1 och A2 finns det i utdraget ur B1 fler korta ledfamiljer i förhållande till de långa. Detta är helt i överensstämmelse med den totala bilden av text B1, där andelen långa led- familjer uppgick till 40 %.
Utdrag ur elevtext B2
(13) men har jag någonsin haft den minsta gnutta nytta av Facebook i något skolarbete?
Id(12) Id(11) Ho(11)
(14) Aldrig.
(15) De elever som påstår det skulle ha väldigt lång näsa om vi fungerade som Pinocchio.
Ho(3) Hn(13)
(16) Något litet undantag här och där kan jag dock gå med på. Ho(15)
(17) Det är om man vill marknadsföra någonting eller väcka intresse hos många människor om något.
Pr(15) Ny Pr(13) Ny Di(17)
(18) Om någon exempelvis väljer att samla ihop pengar till välgörande ändamål, förslagsvis
Sy(17) Ny
Barncancerfonden, och ha det som sitt projektarbete i tredje året på gymnasiet så har jag full förståelse
27
för om man vill starta en grupp på Facebook där man kan bjuda in människor och uppmana dem om att
Sy(18) Ny Id(13) Id(18) Mi(17) Pr(18)
bidra med en gåva. Sy(18)
Det valda stycket ur elevtext B2 innehåller flera bindningar av typen identitet och en av synonymi. Bindningen identitet är som tabell 4 visar väldigt närvarande i lågbetygstexter och utdraget ur elevtext B2 innehåller fem identitetsbindningar. Förutom den nämnda förekomsten av synonymi etableras även flera nya ledfamiljer, vilket är anmärkningsvärt då utdraget är hämtat ur mitten på en text som får betraktas som kort; den innehåller bara 26 makro- syntagmer.
De ledfamiljer som är markerade i detta utdrag skulle kunna benämnas: Jag, Facebook,
Arbete, Elever, Marknadsföra, Människor, Gåva och Facebookgrupp. Av dessa semantiska
kedjor är hälften korta. Detta är typiskt för elevtext B2 som har en procentandel av långa ledfamiljer på endast 28 %, ett mycket lågt antal om man jämför med elevtext A2 som hade 36 procentenheter större tyngd.
5 Diskussion
Diskussionen består till att börja med av en sammanfattning av de resultat som uppsatsen har visat. Därefter försöker jag dels besvara de frågor som ställdes i inledningen och som var anledningen till att undersökningen påbörjades, dels peka på den forskning som jag menar att man borde gå vidare med för att ge en klarare bild av textbindning i elevtexter.
5.1 Sammanfattning
I min undersökning har jag prövat huruvida det finns något samband mellan elevtexters sammanhang och deras betyg; min hypotes var att ett sådant samband skulle finnas. Jag jämförde tio nationella prov i gymnasiekursen svenska B vilka hade fått betyget Godkänt med lika många prov ur samma kurs som hade fått betyget Mycket Väl Godkänt. Alla texterna hade rubriken Alltid inloggad? och skrevs under vårterminen 2011. Samtliga prov skrevs av flickor.
Den metod som texterna är analyserade efter bygger på den Catharina Nyström föreslår i
Hur hänger det ihop? (Nyström, 2001). Det som undersöktes var elevtexternas referens-
28
Den kvantitativa resultatdelen visar att högbetygstexterna i genomsnitt är längre, sett till antalet ord, och att de har fler långa ledfamiljer, dvs. semantiska kedjor som består av fem led eller fler. Lågbetygstexterna däremot består av fler makrosyntagmer och de innehåller fler ledfamiljer totalt. Det framgår även att MVG-texterna innehåller fler bindningar byggda på semantiskt släktskap än G-texterna, en kategori av bindningstyper som alltså verkar vara förknippad med goda betyg (jfr tabell 3). Av referensbindningarna är identitet betydligt mer använd i lågbetygstexterna än i högbetygstexterna, skillnaden uppgår till 8,7 procentenheter. Synonymi är en annan bindningstyp som är vanligare förekommande i G-texterna medan MVG-texterna innehåller mer pronominaliseringar, antecedenter och bindningar av typen co-hyponomi.
Angående ledfamiljerna framgår det att elevtexter som getts betyget MVG har fem procentenheter fler långa ledfamiljer än G-texterna, vilket kan utläsas i tabell 5. Elevtexterna med MVG som betyg visar sig också ha i genomsnitt fler ord per ledfamilj, något jag
betecknar med termen bredd och redovisar i tabell 6. Avsnitt 4.1 avslutas med en redogörelse för de långa ledfamiljernas tyngd och variationen av långa och korta ledfamiljer i elev- texterna. Tabell 7 redogör för tyngden hos de långa ledfamiljer och visar att högbetygs- texterna har fem procentenheter fler långa ledfamiljer. Tabell 8 åskådliggör hur många korta ledfamiljer det går på varje lång ledfamilj, det som i uppsatsens även har kallats för variation. Det visar sig att de korta ledfamiljerna är fler i förhållande till de långa ledfamiljerna i G-texterna, den genomsnittliga kvoten mellan korta och långa ledfamiljer uppgår till 1,61 i lågbetygstexterna och 1,33 i högbetygstexterna.
Den kvalitativa resultatdelen presenterar utdrag ur vardera två MVG- respektive G-texter. Här har jag försökt ge prov på hur en elevtexts referensbindning ser ut och vilka ledfamiljer som går att utläsa. Utdragen visar att pronominalisering och co-hyponymi är vanliga
bindningstyper i högbetygstexterna och att det valda styckena i MVG-texterna huvudsakligen innehåller långa ledfamiljer. Utdragen ur G-texterna har däremot flera exempel på bindnings- typerna identitet och synonymi, vilka har visat sig vara typiska bindningstyper i lågbetygs- texter. Det är anmärkningsvärt att text B2 etablerar ett relativt stort antal ledfamiljer, trots att texten inte är särskilt lång. Samtliga textutdrag har hämtats ur mitten av proven då
inledningen på en text med viss automatik oftast etablerar många nya ledfamiljer.
29
(Bedömningsanvisningar, 2011a:31) medan en G-text bara behöver vara ”sammanhängande och ha[r] en någorlunda genomtänkt disposition” (ibid.).
Ett delsyfte med studien var att undersöka om någon bindningstyp används oftare i någon av textgrupperna. Uppsatsen visar att inte alla undersökta bindningstyper är lika vanliga i högbetygs- respektive lågbetygstexter. De skillnader jag har funnit är dock jämförelsevis små, det rör sig i samtliga fall om avvikelser på några få procentenheter. Jag vill även påminna om att materialets omfång är begränsat till 20 elevtexter, varför man ska akta sig att dra några långgående slutsatser utifrån denna uppsats.
Det bör dessutom understrykas att en texts sammanhang inte är det enda Skolverket anser att en lärare ska bedöma i en elevuppsats (Bedömningsanvisningar, 2011a). De övriga faktorerna är helhets- bedömning, innehåll, textanvändning, språk och stil. Man får förmoda att de rättande lärarna har tagit hänsyn också till sådant. Därför går det inte påstå att en väl sammanhängande text automatiskt har belönats med ett högt betyg.
5.2 Vidare forskning
Trots att jag så konsekvent som möjligt har försökt följa Nyströms metoder i handboken Hur
hänger det ihop? (2001) är det troligt att denna undersökning inte skulle uppvisa exakt samma
resultat ifall den upprepades av någon annan. Resonemanget baserar jag bland annat på att en bindningstyp som inferens bygger på läsarens förmåga att förstå sammanhang i texten. Det är alltså inte säkert att en annan forskare skulle betrakta de inferensbindningar som jag har urskilt på samma sätt.
Att materialet i min undersökning var elevtexter som skrevs under vårterminen 2011 innebär att elevuppsatserna har bedömts utifrån ett gammalt betygsystem. Det vore
naturligtvis intressant om kommande undersökningar av elevtexter gjordes på uppsatser som har graderats mellan betygen A och E (att jag här inte nämner F beror, som tidigare fram- hållits, på att icke godkända uppsatser knappast är det material som lämpar sig bäst för att jämföra med avseende på referensbindning; andra faktorer har säkerligen betytt minst lika mycket vid betygsättningen).
30
Som jag tidigare nämnde finns det fler bindningsmekanismer att analysera, dels tematik, dels satskonnektion. Dessa två kategorier lyfts i den refererade litteraturen fram vid flera tillfällen och Nyström presenterar i Hur hänger det ihop? (Nyström, 2001) bra modeller för hur sådana analyser kan utföras.
31
6 Litteratur
Enkvist, Nils Erik, 1974: Några textlingvistiska grundfrågor. Språket i bruk. Skrifter utgivna av Svensklärarföreningen 153. Malmö.
Josefsson, Gunlög, 2009: Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Studentlitteratur. Lund. Källgren, Gunnel, 1979: Innehåll i text. En genomgång av faktorer av betydelse för texters
innehåll, uppbyggnad och sammanhang. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skriftserie 11.
Studentlitteratur. Lund.
Larsson, Kent, 1984: Skrivförmåga. Studier i svenskt elevspråk. Malmö.
Nyström, Catharina, 2000: Ledfamiljer och referentrelationer. En modell för analys av
referensbindning tillämpad på gymnasisttexter. Svenska i utveckling nr 14. FUMS Rapport
nr 197. Uppsala.
Nyström, Catharina, 2001: Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Språkvårdssamfundets skrifter 32. Hallgren & Fallgren. Uppsala.
Skolverket, 2011a: Bedömningsanvisningar. Tecken och signaler. Stockholm. Skolverket, 2011b: Tecken och signaler. Stockholm.
Öberg, Hanna Sofia, 1997: Referensbindning i elevuppsatser. En preliminär modell och en
