Hur arbetsrelaterad stress påverkar förmågan att utföra en patientsäker vård på akutmottagningen

Hur arbetsrelaterad stress

påverkar förmågan att utföra

en patientsäker vård på

akutmottagningen

En litteraturstudie

Abstrakt

Bakgrund: Akutmottagningen är en viktig del av sjukhusfunktionerna där arbetsbelastningen är hög med ett högt patientflöde där grad av sjukdom varierar. En central roll på akutmottagningen är sjuksköterskan som med bred kunskap och kompetens omhändertar den svårt sjuke patienten, det innebär att ge en kvalitativ medicinsk vård och god omvårdnad under hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor upplever att arbetet på akutmottagningen medför arbetsrelaterad stress som påverkar deras arbete och även kan riskera patientsäkerheten. Även patienter upplever

frustration och otillräcklig vård i samband med akutmottagningsbesök.

Akutmottagningen har ett ansvar, som alla verksamheter inom hälso- och sjukvård, att bedriva en patientsäker vård.

Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning.

Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats utfördes med datainsamling från två databaser. Kvalitetsgranskning och innehållsanalys har utförts på samtliga tio primärstudier som ingår i studien vilket vidare samanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet påvisar att sjuksköterskor arbetar under arbetsrelaterad stress på akutmottagningen vilket påverkar sjuksköterskans välmående negativt. Dessutom upplever sjuksköterskor att arbetsrelaterad stress hotar en patientsäker vård. Ur resultatet framkom tre kategorier: Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård, Stort krav på sjuksköterskan samt Bristande möjlighet till samverkan i team.

Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterad stress förekommer på

akutmottagningen som är högt belastad. Det påverkar deras förmåga att bedriva en patientsäker vård och det påverkar även sjuksköterskan psykiska välmående. Vilket inverkar på både privatliv och i samverkan med kollegor. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge men också behovet av mer forskning inom området.

Nyckelord

Sjuksköterskors perspektiv, akutmottagning, arbetsrelaterad stress, patientsäker vård, patientsäkerhet

Tack

Ett stort tack till min handledare Elin-Sofie Forsgärde för stöd och god vägledning under arbetets gång. Jag vill även tacka mina studiekamrater Johanna Sundesten och Magdalena Andreasson för givande diskussioner och reflektioner under

Abstract

Background: Emergency care is one of the most important hospital functions where the workload is high with a high patient flow where the degree of illness varies. A central role in the emergency room is the nurse who, with broad knowledge and skills, handles the seriously ill patient, which means providing quality medical care and good nursing under a high workload. Nurses feel that working in the emergency room entails work-related stress that affects their work that also can risk patient safety. Patients also experience frustration and inadequate care in connection with emergency room visits. The emergency department has a responsibility, like all healthcare operations, to provide safe care for the patient. Aim: To describe, from the nurse's perspective, how work-related stress affects their ability to perform patient-safe care in emergency care.

Method: A literature study with a inductive approach was contucted with collection of data from two databases. A qualitative review and content analysis were

conducted on all ten primary sources included in this study, which were further compiled into a result.

Result: The result shows that nurses work under work-related stress at the emergency room, which negatively affects the nurse's well-being. In addition, nurses feel that work-related stress risks patient safety. Three results emerged from the results: The emergency room is described as insufficient to provide patient-safe care, high demands on the nurse and lack of opportunity for teamwork.

Conclusion: Nurses feel that work-related stress occurs at the emergency

department, which is a highly stressed environment. It affects their ability to provide patient-safe care, and it also affects the nurse's mental well-being. Which affects both their personal life and their ability in collaboration with colleagues. This literature study shows the existing state of knowledge but also the need for more research in the area.

Keywords

Nurses perspective, emergency department, work-related stress, patient-safe care, patient-safety

Thanks

Innehållsförteckning

8.1 Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård 10

8.1.1 Akutmottagningen är otrygg 10

8.1.2 Avsaknad av resurser 11

8.1.3 Avsaknad av stöd 12

8.1.4 Tidsbrist 12

8.2 Stort krav på sjuksköterskan 12

8.2.1 Ökat ansvar för sjuksköterskan 12

8.2.2 Sjuksköterskans psykiska välmående och arbetsglädje påverkas 13 8.3 Bristande möjlighet till samverkan i team 13

8.3.1 Bristande samarbete och kommunikation 13

8.3.2 Konflikter 14 9 Diskussion 15 9.1 Metoddiskussion 15 9.1.1 Trovärdighet 15 9.1.2 Överförbarhet 17 9.2 Resultatdiskussion 17

10 Slutsats och klinisk implikation 22

11 Referenser 23

Bilagor 27

Bilaga 1 Databassökningar i Cinahl och Pubmed 27

1 Inledning

Arbetet på akutmottagningen innebär att möta människor under dramatiska

förhållanden där tydliga kontraster tar form, exempelvis kan en svårt skadad patient pendla mellan liv och död, ett barn dör samtidigt som en tredje patient söker för att ta loss en metkrok ur ett finger. Att vara med och rädda någons liv uttrycks som det finaste du kan göra (Wikström, 2012). Sjuksköterskor på akutmottagningen ställs inför stora utmaningar i sitt arbete. Ingen dag är den andra lik och det går inte förutspå vad som ska hända. Arbetet på akutmottagningen innebär ofta hög arbetsbelastning och personalbrist. Sjuksköterskebrist råder på flera

akutmottagningar vilket i stor utsträckning leder både till underbemanning under ett pass men också till övertid eller extrapass för sjuksköterskor. Dessutom varierar erfarenhet och kompetens emellan vårdpersonal vilket kan göra att en god vård äventyras. Det finns otillräckliga resurser i förhållande till de krav som råder på akutmottagningen. Många sjuksköterskor arbetar under arbetsrelaterad stress som kan hota deras egen hälsa och även patientsäkerheten (IVO, 2015).

2 Bakgrund

2.1 Arbetet på akutmottagningen

Akutmottagningen är viktig i en sjukhusorganisation och även om olika

akutmottagningsverksamheter kan skilja sig åt, är gemensamt för all akutsjukvård är att den bedrivs under dygnets alla timmar, året runt (Swenurse, 2017). Under dygnets alla timmar, dag som natt, måste bemanning, kompetens, utrustning samt lokaler vara tillräckliga, för att hantera det ojämna och stora patientflöde som akutmottagningen utsätts för (IVO, 2015). Vid akut sjukdom eller skada är

akutmottagningen ofta den vårdinstans som patienten vänder sig till i första skedet. Det initiala omhändertagandet av patienten är avgörande för vidare vård och behandling. Ett välfungerande omhändertagande av patienten innebär adekvat och tidig diagnostik, vilket är av stor vikt för att förebygga att patientens tillstånd inte ska försämras under vistelsetiden på akutmottagningen (IVO, 2015). På

akutmottagningen varierar grad av sjukdom hos patienterna, men som regel är akutmottagningen till för de personer som drabbats av akut sjukdom eller skada (Wikström, 2012; Swenurse, 2017). Vårdförloppet på akutmottagningen innebär ett stort antal patienter under en kort och intensiv period (Wikström, 2012; Swenurse, 2017). Under sådana omständigheter krävs det att vårdpersonal besitter en bred kompetens och yrkeserfarenhet för att kunna möta och omhänderta patienter i alla åldrar med varierande behov av vård och behandling (IVO, 2015).

2.2 Sjuksköterskan på akutmottagningen

återställa hälsa samt lindra lidande. Akutsjuksköterskor förväntas ha en beredskap för det oväntade och ombytliga. Akutsjuksköterskan ska med evidens och praktisk erfarenhet ge avancerad medicinsk vård- och omvårdnad oavsett allvarlighetsgrad till patienten som drabbats av akut sjukdom. Akutsjuksköterskan ska kunna identifiera och om behov finns även påbörja behandling av livshotande tillstånd. Utöver sin kompetens som grundutbildad sjuksköterska, ska akutsjuksköterskan också självständigt ha handlingsberedskap och prioriteringsförmåga vid komplexa och avancerade akutsituationer. Akutsjuksköterskan förväntas att arbeta främjande och utvecklande för en säker, hållbar, personcentrerade och evidensbaserad akutsjukvård. Akutsjuksköterskan ska också främja och utveckla samverkan i team och användning av digitala tekniker i vården av patienten som drabbats av akut sjukdom (Swenurse, 2017).

Sjuksköterskor på akutmottagningen möter i sitt arbete ett stort antal patienter under en kort och intensiv period (Wikström, 2012). För att kunna bedriva en god vård krävs det att all vårdpersonal besitter en bred kunskap samt har handlingsberedskap, för att effektivt kunna uppmärksamma symtom, reaktioner och förändringar i patientens hälsotillstånd (Strömberg, 2012). Alla sjuksköterskor på

akutmottagningen måste kunna ha flera bollar i luften samtidigt, de måste ha kontroll och en generell överblick över alla patienter. Detta krävs för att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma om en patient försämras (Wikström, 2012). Inom akutsjukvården har sjuksköterskan en central roll. Sjuksköterskan är i regel, med vissa undantag, den yrkesgrupp som ägnar mer tid hos patienten än någon annan. Resultatet blir då att sjuksköterskor på grund av detta har större möjlighet att upptäcka förändringar av patientens hälsotillstånd och eventuell försämring. Bedömning och omhändertagande av svårt sjuka patienter är en stor del av sjuksköterskans ansvarsområde (Clarke & Ketchell, 2011).

2.3 Arbetsrelaterad stress

Arbetsrelaterad stress har enligt Linér (2019) varit ett väl belyst område under flera år och det finns ett tydligt samband mellan en ohälsosam arbetsmiljö och

arbetsrelaterad stress. Detta är en följd av att det finns en obalans mellan krav och resurser (Linér, 2019). I en rapport av Arbetsmiljöverket (2013) framkommer att arbetsrelaterad stress är den vanligaste orsaken till sjukdom och sjukskrivning, vidare beskrivs i rapporten att hälso- och sjukvårdpersonal är den yrkesgrupp som är mer utsatt än andra yrkesgrupper. I rapporten framkommer också att en av de vanligaste utlösande faktorerna till stress är hög arbetsbelastning

(Arbetsmiljöverket, 2013).

stress i olika former påverkar deras arbete (Flowerdew, Brown, Russ, Vincent och Woloshynowych, 2012). Andra bidragande faktorer till ökad arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor är brist på vårdpersonal, bristande erfarenhet hos personalen samt bristande ledarskap i personalgruppen. Hög arbetsbelastning med stort patientflöde och en underbemannad akutmottagning kan riskera patientsäkerheten (Flowerdew et al., 2012). Den pressade arbetssituationen på akutmottagningen ställer omfattande krav på sjuksköterskor, framförallt mentalt. I flera fall påtalar sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning att de inte räcker till trots att de utför sitt arbete så gott de kan (Wikström, 2012).

2.4 Patienten på akutmottagningen

Att som patient söka akutmottagningen kan enligt Wikström (2012) vara mycket frustrerande av flera olika anledningar. Det kan handla om att patienten har smärtor, rädsla för vad som händer eller ska hända. Frustrationen kan bero på långa

väntetider, patienten kan uppfatta att fel eller otillräcklig vård ges utifrån patientens sökorsak. Patientens frustration kan också grunda sig i brist på information från vårdpersonalen. Det är mycket viktigt att vårdpersonal uppmärksammar patienten som individ och allt det innebär. Det handlar om att visa respekt och lyhördhet för patientens verklighet och hur patienten ser på sin situation. En trevlig attityd och kort information är ofta tillräcklig för att lindra patientens oro eller frustration. Vid hög arbetsbelastning på en akutmottagning menar Wikström (2012) att vårdpersonal måste prioritera medicinska behov, vilket gör att etiska och psykosociala behov får vänta. Vid sådana händelser har vårdpersonal mycket att vinna om de då upplyser patienten om de omständigheter som råder på akutmottagningen. Om vårdpersonal tar sig tiden att förklara olika aspekter, exempelvis etiska aspekter, så har de flesta patienter en förståelse för detta (ibid.). Nyström (2003) beskriver betydelsen av att sjuksköterskan uppmärksammar patienten som är i en beroendesituation. Att inte bli sedd eller hörd, kan för patienten leda till att hen känner sig förödmjukad, åsidosatt och icke prioriterad. Sjuksköterskan kan genom att vara lyhörd bekräfta patientens behov, vilket kan skapa trygghet för patienten och minska lidande (ibid.).

2.5 Patientsäkerhet

I Patientsäkerhetslagen (2010:659) definieras patientsäkerhet som skydd mot vårdskada. Patientsäkerhet syftar till att förhindra att patienten drabbas av skada som följd av hälso- och sjukvårdens åtgärder eller skada till följd av uteblivna åtgärder befogade utifrån patientens tillstånd. Vårdskada definieras vidare som lidande, fysisk eller psykisk skada samt dödsfall som hade kunnat undvikas om korrekta åtgärder gjorts under patientens kontakt med hälso- och sjukvården. En allvarlig vårdskada är då patienten fått bestående skada som krävt ett större vårdbehov eller till och med lett till att patienten avlidit (SFS 2010:659).

och sjukvård, är även akutmottagningens verksamhet skyldig att ge en kvalitativ vård av patienten, med fokus på dennes trygghet och säkerhet (IVO, 2015).

3 Teoretisk referensram

Inom vårdvetenskap har flera begrepp använts under de senaste årtiondena. Det handlar om människan, hälsan, miljön och vårdandet. I dessa olika sammanhang har ett förtydligande utvecklats, utifrån ett etiskt patientperspektiv. Det innebär att vårdvetenskap alltid utgår från ett patientperspektiv, oavsett om det berör hälsa, miljö eller vårdandet (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003)).

Stress beskrivs av Lazarus och Folkman (1984) som ett resultat av att personens resurser för att hantera stress inte räcker till och dennes välbefinnande äventyras. I föreliggande studie är personen: sjuksköterskans. Resurser beskrivs som en persons förmåga att hantera stress, det kan handla om energi, tro, religion och kontroll. Det kan också handla om en persons sociala färdigheter eller sociala stöd,

problemlösningsförmåga, och materiella resurser. Resurser är vidare de medel en person använder för att möta krav. Stress kan uppstå när individens eller miljöns krav överskrider individens resurser. När resurser inte möter kraven i situationer som är betydelsefulla för en person, utsätts denne för psykologisk stress och sårbarhet.

Lazarus och Folkmans (1984) teori The Transactional Theory of Stress and Coping, syftar till att förklara människors olika sätt att reagera på och hantera stress. Lazarus och Folkman (1984) talar om stimuli och respons, som ligger till grund för en stressreaktion. Stimuli används för att beskriva en händelse som sker i miljön och respons är den reaktion som individen får vid en händelse, som denna upplever som stressig. En stressrespons kan innebära beteendemässiga, fysiska eller kognitiva element.

Lazarus och Folkman (1984) beskriver begreppet appraisal vilket betyder

bedömning av situationen där stress uppkommer. Appraisal delas in i tre kategorier, irrelevant, positiv eller negativ. Med irrelevant menas att situationen inte påverkar individens välbefinnande, hen har varken något att vinna eller förlora i situationen, situationen är icke betydelsefull. Positiv, menas då individen ser situationen som positiv, där välbefinnande upprätthålls eller ökar, eller där situationen åtminstone utlovar välbefinnande som resultat. Till sist negativ, som även detta begrepp delas in i tre kategorier. Det innefattar skada/förlust, hot eller utmaningar. Efter bedömning, appraisal, menar Lazarus och Folkman (1984) att coping, det vill säga hantering av situationen inleds. Coping kan göras på framförallt två sätt, problemfokuserad och emotionell coping. Problemfokuserad coping innebär att fokusera på de yttre faktorer som orsakat stressen. Emotionell coping syftar till att individen ser till sina egna resurser och vad hen kan göra för att hantera stressen.

eller anpassa miljön utefter sig själv. Enligt denna teoretiska modell är det

personens uppfattning kring fysisk och psykisk hälsa som styr hur personen ser på och hanterar stressfaktorer genom livet (Lazarus & Folkman, 1984). Denna teori bygger på att stress uppkommer då individens resurser inte möter miljöns krav. Teorin beskriver även att individens sätt att se på och förmåga att hantera stress är unik. Då syftet med studien är att beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskors förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning, känns denna teoretiska referensram passande.

4 Problemformulering

På akutmottagningen är patientflödet stort, arbetsmiljön varierar ständigt och sjuksköterskor spelar en central roll i arbetet på akutmottagningen.

Som sjuksköterska på akutmottagningen krävs yrkeskompetens och en förmåga att arbeta med flera uppgifter samtidigt. Det krävs en förmåga att ha överblick och kontroll över situationen och patienterna. Forskning visar att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningen vid hög belastning ofta upplever arbetsrelaterad stress och de känner en otillräcklighet att kunna ge en god vård- och omsorg. Resurser motsvarar inte kraven. Forskning belyser också att arbetsrelaterad stress leder till att misstag sker som skadar patienten. Patientsäkerheten hotas trots de lagar som finns till för att förhindra både risk för- och faktiskt inträffad vårdskada. Följden av stimuli, det vill säga en stressig situation, kan framkalla en respons hos individen som kan påverka denne negativt och vidare ge upphov till skada.

Genom denna studie menar författaren att lyfta fram och redogöra för nuvarande kunskapsläge utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård. Detta kan i sin tur belysa problemet och motivera mer forskning inom området som kan ligga till grund för förbättringsarbete i den kliniska verksamheten. Det kan i sin tur främja

sjuksköterskors hälsa, men framförallt göra att en mer patientsäkervård kan bedrivas på akutmottagningen.

5 Syfte

Syftet med studien var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning.

6 Metod

6.1 Design

innebar att med empirin som utgångspunkt, beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans förmåga att utföra en patientsäker vård. Induktiv ansats innebar också att förhålla sig objektivt vid studiens utförande (Henricsson, 2017). En litteraturstudie har med fördel använts för att inte påverka verksamheten i hälso- och sjukvården (Olsson & Sörensen, 2011). Vald design möjliggjorde att en generell bild och ett representativt urval kunde upprätthållas, vilket upplevdes påverka studien positivt. I denna litteraturstudie var syftet att ge en helhetsbild av ett undersökningsområde där material redan finns att tillgå (Henricsson, 2017). Under hösten 2019 har författaren gjort testsökningar för att få en uppfattning kring ämnet och befintlig forskning.

6.2 Urval

Inklusionskriterier: Artiklarna utgår från sjuksköterskors perspektiv hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning eftersom det svarar till studiens syfte. De vetenskapliga artiklar som ingår i studien är på engelska, peer-reviewed och etiskt godkännande finns för samtliga. En geografisk avgränsning har inte gjorts eftersom författaren inte ville riskera att gå miste om relevant forskning som kunde svara mot studiens syfte. Artiklarna är publicerad från 2010 och framtill nutid för att bibehålla ett relevant resultat. Artiklarna utgår från IMRAD-modellen som syftar till struktur av material i forskningsrapporter. Strukturen innefattar Introduktion, Metod, Resultat och

Diskussion. Inklusionskriterier användes för att uppnå ett representativt ochrelevant urval av litteraturen som vidare skulle ingå i studien (Polit och Beck, 2012).

Exklusionskriterier: Vetenskapliga artiklar som berör andra arbetsplatser inom hälso- och sjukvården än akutmottagning.

6.3 Datainsamling

Inför denna studie har författaren tagit stöd av en bibliotekarie för sökhjälp i samband med insamling av data. Därefter har systematisk litteratursökning

genomförts i referensdatabaserna Cinahl och Pubmed. Vid en litteraturstudie är det, enligt Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016), inte tillräckligt att basera studien på en databas. Vilket gjorde att författaren valde Cinahl och Pubmed som är två av de största databaserna inom hälso- och sjukvård. Cinahl innehåller vetenskapliga skrifter inom bland annat omvårdnad och fysioterapi, medan Pubmed innefattar vetenskapliga skrifter inom omvårdnad och medicin. Vid sökningen har sökverktyg brukats i respektive databas, i Cinahl användes Cinahl Headings och i Pubmed Mesh (ibid.).

Tabell 1 Sökområde enligt PEO-modellen P-population and

their problem

E-exposure O-outcome Typ av studie Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning Arbetsrelaterad stress och patientsäker vård Beskriva utifrån sjuksköterskans perspektiv hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning Litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod

Tabell 2 Sökord enligt PEO-modellen

P-population E-exposure O-outcome Nurse, emergency

department, emergency room

Stress, work stress, job stress, occupational stress, workplace stress,

Compassion Fatigue, Patient-safety, Safe Care

Attitudes, Experience

Sökningen användes med så kallad trunkering, enligt Willman et al. (2016) innebär trunkering att ett sökord förses med asterisk vilket tar bort ändelsen av ett ord samtidigt som det behåller ”stammen”. Databasen genomför då som resultat sökningen av ordet med alla tänkbara ändelser. Denna funktion förstås av majoriteten av databaserna. Sökorden användes också i kombination med de Booleska sökoperatorerna OR och AND. OR används för att bredda en sökning, medan AND ger sökningen ett mer avgränsat område (ibid.). Vid början av denna studie, i samband med sökhjälp av bibliotekarie, framkom att Pubmed sedan januari 2020 har en annan funktion vad gäller sökning av vetenskapliga artiklar. Denna funktion innebär att samtliga sökord matas in utan att manuell trunkering eller Booleska söktermer utförs. Sedan gör Pubmed sökningen med trunkering och även Booleska söktermer per automatik. Därför gjordes detta inte manuellt i Pubmed. Var god se Bilaga 1 för redovisning av databassökning i Cinahl och Pubmed.

6.4 Kvalitetsgranskning

Efter att insamling av data hade genomförts har författaren kvalitetsbedömt artiklarna utifrån relevans och kvalité i förhållande till studien.

Kvalitetsbedömningen av artiklarna utgick från SBU (2014) mall för

resterande svarsalternativ: nej, oklart och ej tillämpligt. Därefter värderades

poängen enligt följande: 0–7 poäng gav låg kvalitet, 8–14 poäng gav medel kvalitet och 15–21 poäng gav hög kvalitet. De artiklar vars kvalitetsbedömning bedömdes som medelhög eller hög används i studiens resultat. Se Bilaga 3 för Artikelöversikt

6.5 Dataanalys

Innan analys kunde påbörjas lästes artiklarna igenom ett flertal gånger för att få en överblick och en förståelse av innehållet. I och med genomläsning av artiklarna, framkom att artiklar som inte genom syftet motsvarade denna studie, ändå innehöll ett visst resultat som svarade till syftet för denna studie. Relevant data för studien extraherades då av författaren för att vidare genomgå analys. Innehållsanalysen av artiklarna utgick sedan från en innehållsanalys av Whittemore och Knafl (2005) som är lämplig vid analys av studier med både kvalitativ och kvantitativ metod.

Innehållsanalysen består av fyra steg: datareduktion, dataöversikt, datajämförelse samt slutsats och verifikation. Syftet med analysen är att data från primärkällan organiseras, kodas, kategoriseras för att vidare sammanställas till en enad och integrerad slutsats kring det berörda forskningsproblemet.

I det första steget, datareduktionen, påbörjades organisering av data från de artiklar som använts i studien. Det innebar att extrahera ord och meningsbärande enheter som svarade mot studiens syfte. Dessa meningsbärande enheter kondenserades. Därefter kodades dessa för att förenkla och vidare representera den ursprungliga meningsenheten. I steg två, dataöversikten, urskildes likheter emellan de koder som framkom och dessa koder övergick i sin tur till så kallade subkategorier. Varje subkategori hade likadan eller liknande mening, vilket gav en översiktsbild av ett likartat innehåll. Steg tre, datajämförelse, innebar att undersöka subkategorierna, jämföra och identifiera mönster, teman eller förhållanden. Vidare möjliggjorde detta att kategorier tog form. Som fjärde och sista steg, slutsats och verifikation,

sammanfattades data och verifierades gentemot primärkällan (ibid.). Tabell 3 Exempel på analysförfarande

7 Etiskt övervägande

Vid en systematisk litteraturstudie är det viktigt att ta hänsyn till etiska överväganden. Enligt Forsberg och Wengström (2015) ska en systematisk litteraturstudien utgöras av studier där ordentliga etiska överväganden har gjorts eller som godkänts av en etisk kommitté. Forsberg och Wengström (2015) menar fortsättningsvis att det är viktigt att presentera samtliga delar av resultatet. Det innebär att belysa det resultat som stödjer forskarens uppfattning, men det innebär också att framhäva det resultat som inte stödjer forskarens uppfattning. Det är icke etiskt korrekt att endast lägga fram sådant resultat som stödjer forskarens hypotes. Forsberg och Wengström (2015) påtalar också vikten av att inte fabricera eller förvränga forskningsprocessen genom exempelvis misstolkning i samband med dataanalys (Forsberg & Wengström, 2015).

8 Resultat

Studiens resultat baseras på tio vårdvetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Analysen av dessa artiklar resulterade i tre kategorier:

Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård, Stort krav på sjuksköterskan samt Bristande möjlighet till samverkan i team. Nedan presenteras kategorier och subkategorier.

Tabell 4 Resultatets kategorier- och subkategorier Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård Stort krav på sjuksköterskan

Bristande möjlighet till samverkan i team Akutmottagningen är otrygg Avsaknad av resurser Avsaknad av stöd Tidsbrist Ökat ansvar för sjuksköterskan Sjuksköterskans psykiska välmående och arbetsglädje påverkas

Bristande samarbete och kommunikation

Konflikter

8.1 Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en

patientsäker vård

8.1.1 Akutmottagningen är otrygg

säkerhet (Eriksson, Gellerstedt, Hillerås & Craftman, 2018; Källberg, Ehrenberg, Florin, Östergren, & Göransson, 2017).

Hög arbetsbelastning på akutmottagningen innefattar högt patientflöde vilket sjuksköterskor menar ökar risken till förvirring kring olika patienter och att saker även glöms bort vilket beskrivs som en bristande omvårdnad och hot mot

patientsäkerheten. inte är patientsäkert. Vilket skildras som en konsekvens av en otrygg miljö (Källberg et al., 2017). Akutmottagningen är särskilt otrygg för de patienter som redan innan ankomst till akutmottagningen är oroliga eller förvirrade (Eriksson et al., 2018). Sjuksköterskor menar att arbetsrelaterad stress bottnar i att akutmottagningen blir otrygg då omständigheterna ofta förändras och

omprioriteringar görs, vilket gör att patientsäkerheten riskeras (Berg, Källberg, Göransson, Östergren, Florin & Ehrenberg, 2013; Eriksson et al., 2018). En otrygg omgivning kan exempelvis innebära att försämring av en patient missas.

Sjuksköterskor menar att bristande omvårdnad av patienten också leder till att denne känner sig otrygg (Eriksson et al., 2018). Sjuksköterskor hävdar att arbetsmiljön på akutmottagningen innebär avbrott som berör läkemedelshantering och en hög arbetsbelastning ökar också risken för läkemedelsmisstag, vilket skapar en otrygg miljö där patientsäkerhet hotas (Berg et al., 2013; Källberg et al., 2017).

8.1.2 Avsaknad av resurser

Avsaknad av resurser menar sjuksköterskor innebär att kraven för att upprätthålla patientsäkerheten inte uppfylls vilket skadar patienten (Eriksson et al; Dekeseredy, Kurtz Landy, & Sedney, 2019; Alzahrani, Jones, & Abdel-Latif, 2018; Chen, Lin, Han, Hsieh, Wu, & Liang, 2018). Misstag som sker menar sjuksköterskor beror på bristande resurser i förhållande till krav. Vilket sker vid hög arbetsbelastning (Nielsen, Pedersen, Rasmussen, Pape & Mikkelsen, 2013; Källberg et al., 2017). Vilket beskrivs som förfärligt då en patientskada inte alls uppstår med avsikt. Sjuksköterskor bedriver vården efter bästa förmåga och hoppas att det är tillräckligt (Eriksson et al., 2018). Bristande resurser beskrivs av sjuksköterskor som flera saker i organisationen, det gäller personalbrist likväl som brist på teknisk utrustning eller medicinskt material. Alla typer av bristande resurser riskerar patientsäkerheten (Dekeseredy et al., 2019). Vad gäller brister av teknisk utrustning och dylikt hindrar detta också sjuksköterskorna att utföra sitt arbete vilket påverkar vården av

8.1.3 Avsaknad av stöd

Avsaknad av stöd och engagemang från organisationen att tackla arbetsrelaterad stress, leder till att sjuksköterskors engagemang brister och det påverkar också känslan av att hen gör ett gott arbete, arbetsglädjen påverkas (Alzahrani et al., 2018; Parizad, Hassankhani, Rahmani, Mohammadi, Lopez, & Cleary, 2018). Bristande stöd från organisationen kring kompetensutveckling för sjuksköterskor gör att de får ta eget ansvar för att utvecklas som sjuksköterska vilket bidrar till arbetsrelaterad stress (Yuwanich et al., 2016).

8.1.4 Tidsbrist

Sjuksköterskor beskriver att personalbrist har ett samband med tidsbrist och inverkan av stress (Nielsen et al., 2013). Sjuksköterskor beskriver att tiden egentligen inte finns för de patienter som har ett större behov av omvårdnad på akutmottagningen. Tidsbristen som råder i verksamheten på akutmottagningen utmanar sjuksköterskor att balansera omvårdnad och medicinska behov som patienter har. Tidsbrist skapar en känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskor att bibehålla kontroll (Eriksson et al., 2018; Chen et al., 2018). Sjuksköterskor hävdar att då tiden ej räcker till för att tillgodose patienten omvårdnadsbehov riskeras försämring av patienten, vilket gör att patientsäkerheten riskeras (Eriksson et al., 2018). Tidsbrist är enligt sjuksköterskor en återkommande aspekt i uppkomst av arbetsrelaterad stress (Källberg et al., 2017).

8.2 Stort krav på sjuksköterskan

8.2.1 Ökat ansvar för sjuksköterskan

Sjuksköterskor påtalar att deras profession och ansvar är stort. Det innebär att i vissa fall arbeta självständigt och fatta beslut kring en svårt sjuk patient och behandla denna vilket upplevs som stressfyllt (Dekeseredy et al., 2019; Yuwanich et al., 2016). Sjuksköterskor beskriver en oro över dessa situationer, att deras handlingar missgynnar patienten vilket också riskerar patientsäkerheten (Dekeseredy et al., 2019). Sjuksköterskor påtalar att en bristande sinnesnärvaro och arbetsglädje påverkas av stress och vidare påverka förmågan att utföra patientsäkert

omvårdnadsarbete, vilket ingår i sjuksköterskan profession samt ansvar (Dekeseredy et al., 2019; Chen et al., 2018).

Arbetsbelastningen på akutmottagningen medför ett stort ansvar för sjuksköterskor som parallellt arbetar med flera olika arbetsuppgifter under begränsat med tid vilket går hand i hand med stress (Yuwanich et al., 2016; Källberg et al., 2017). En del av sjuksköterskors ansvar, som också bidrar till arbetsrelaterad stress, upplevs vara att agera som medlare mellan patienten, anhöriga och annan vårdpersonal.

Sjuksköterskebrist menar sjuksköterskor också utökar deras ansvar och

8.2.2 Sjuksköterskans psykiska välmående och arbetsglädje påverkas Sjuksköterskor möter psykisk påfrestning dagligen i sitt arbete på akutmottagningen som riskerar vården av patienten (Dekeseredy et al., 2019; Yuwanich et al., 2016; Nielsen et al., 2013). Det kan bland annat innebära traumavård av barn och plötsliga dödsfall. Denna typ av psykisk påfrestning upplever sjuksköterskor som stressfyllt där svårigheter att vara objektiv uppstår (Dekeseredy et al., 2019; Yuwanich et al., 2016). Annan psykisk påfrestning som förknippas med arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor är fysiskt eller verbalt hot och våld (Yuwanich et al., 2016; Nielsen et al., 2013).

Sjuksköterskor menar att det innebär en stor psykisk påfrestning att arbeta på akutmottagningen på grund av att det medför arbetsrelaterad stress. Det får känslomässiga konsekvenser, både på arbetet och i privatlivet (Dekeseredy et al., 2019; Munnangi, Dupiton, Boutin, & Angus, 2018; Yuwanich et al., 2016).

Sjuksköterskor hävdar att arbetsrelaterad stress minskar deras arbetsglädje och över tid leder denna psykiska påfrestning till psykisk ohälsa som depression och

utmattning (Munnangi et al., 2018). Sjuksköterskor beskriver hur viktigt ett välfungerande privatliv är för att öka arbetsglädjen. Det gör dem mer stresståliga i arbetet på akutmottagningen (Munnangi et al., 2018; Yuwanich et al., 2016) vilket också gör att sjuksköterskor kan bedriva en kvalitativ och säker vård av patienten (Yuwanich et al., 2016). En stark koppling ses av sjuksköterskor mellan arbetsglädje och patientsäkerhet, vidare beskriver sjuksköterskor hur minskad arbetsglädje riskerar en patientsäker vård. Arbetsglädje gör att misstag i större utsträckning undviks vilket gynnar patientsäkerheten (Alzahrani et al., 2018).

Psykisk påfrestning kan yttra sig som irritation mot kollegor eller mot

sjuksköterskors närstående. Sjuksköterskor beskriver att irrationellt beteende mot kollegor är ett resultat av den utmattning som sjuksköterskan upplever vid arbetsanhopning. Utmattade sjuksköterskor som i dessa fall då utsätts för fortsatt hög belastning och stress (Parizad et al., 2018).

All form av arbetsrelaterad stress leder till minskad arbetsglädje som vidare leder till försämrad vård av patienten generellt. Det gäller exempelvis en icke holistisk vård, otillräcklig information till patienten och försummelse av patientens behov. Detta som följd av psykisk påfrestning som ger utmattning hos sjuksköterskan vars förmåga till att fokusera i sitt arbete minskar (Yuwanich et al., 2016). Psykisk påfrestning som vid hög arbetsbelastning och stress medför att sjuksköterskor mister sin arbetsglädje. Resultatet blir att sjuksköterskor antingen överväger eller faktiskt gör slag i saken och slutar arbeta i vården (Dekeseredy et al., 2019; Chen et al., 2018; Yuwanich et al., 2016). Odrägliga arbetsförhållanden menar sjuksköterskor påfrestar psykiskt, vilket påverkar sjuksköterskors tålamod och medmänsklighet gentemot patienten (Chen et al., 2018).

8.3 Bristande möjlighet till samverkan i team

8.3.1 Bristande samarbete och kommunikation

2018). Samtidigt påtalar sjuksköterskor att misstag sker vid bristande samarbete vilket missgynnar patientsäkerheten (Nielsen et al., 2013). Likaså påtalar sjuksköterskor att hög arbetsbelastning och stress medför missförstånd emellan kollegor vilket gör att samarbetet inte fungerar. Sjuksköterskor anser att ett gott samarbete är en förutsättning för att patientsäkerheten ska upprätthållas (Parizad et al., 2018). Olika yrkeserfarenheter påtalar sjuksköterskor kan leda till olika

arbetssätt kollegor emellan vilket skapar osämja som vidare försämrar samarbetet i arbetsgruppen (Yuwanich et al., 2016).

Vid hög arbetsbelastning ser sjuksköterskor kommunikation som en väsentlig del i säker vård av patienten (Berg et al., 2013; Yuwanich et al., 2016). Däremot upplever sjuksköterskor en stress och en oro över kommunikationsavbrott som också stör arbetsprocessen (Berg et al., 2013). Kommunikationsavbrott eller bristande informationsutbyte anser sjuksköterskor hotar patientsäkerheten, exempelvis kan slarvig kommunikation leda till felaktiga läkemedelsordinationer och vid brist på kommunikation skulle detta således också innebära felaktig administrering av läkemedel (Källberg et al., 2017). Avbrott av kommunikation kan gälla kollegor, patienten eller dennes närstående. Oavsett vem eller vad som stör

informationsutbytet under handläggning av patienten menar sjuksköterskor kan riskera patientsäkerheten (Berg et al., 2013). Brister i kommunikation ses som en brist i omvårdnaden av patienten vilket är en konsekvens av arbetsrelaterad stress (Yuwanich et al., 2016).

8.3.2 Konflikter

Vid bristande samarbete emellan kollegor ökar påfrestningen och stresståligheten minskar, vilket leder till oprofessionellt beteende i form av konflikter (Parizad et al., 2018). Hög arbetsbelastning upplevs innebära långa vårdtider där

omvårdnadsbehovet ökar under vårdtiden vilket skapar konflikter mellan

sjuksköterskor och patienten och dennes anhöriga. Sjuksköterskor tvingas försvara och förklara situationer, exempelvis varför patienten får vänta, vilket leder till konflikt (Eriksson et al., 2018; Chen et al., 2018). Att stå inför en konflikt med patienten och dennes anhöriga upplevs av sjuksköterskor som en stressfaktor (Chen et al., 2018).

I samband med hög arbetsbelastning genereras stress. När sjuksköterskor i dessa situationer inte lyckas hantera sin frustration uppstår konflikter och agitation mot kollegor (Dekeseredy et al., 2019; Alzahrani et al., 2018; Chen et al., 2018; Parizad et al., 2018). Sjuksköterskor anser att konflikter kan uppstå på grund av oförståelse yrkeskategorier emellan. Det kan vara bristande kunskap och förståelse för

9 Diskussion

9.1 Metoddiskussion

En litteraturstudie användes för att få en samlad bild av befintlig kunskap om studiens forskningsområde (Henricsson, 2015). Att sammanfatta primär forskning är en styrka i litteraturstudier (Betthany-Saltikov och McSherry (2016). En

litteraturstudie kan även fungera för att identifiera kunskapsluckor kring ett

forskningsområde vilket kan fungera som beslutsunderlag för fortsatt forskning och evidensbaserat omvårdnadsarbete (Forsberg & Wengström, 2015; Polit &

Beck,2012).

Föreliggande studies syfte var att beskriva en företeelse utifrån sjuksköterskans perspektiv, därför hade även en kvalitativ intervjustudie också kunnat besvara syftet på ett tillfredsställande sätt. Däremot är den typen av studier tidskrävande (Polit & Beck, 2012) både vad gäller förberedelse inför studien och vidare även utförande samt bearbetning av data (Henricsson, 2017). Författaren, som också skulle genomföra studien på egen hand under tio veckor, bedömde att en litteraturstudie var mer passande. En litteraturstudie kan med fördel också ha gett en generell och samlad bild kring kunskapsläget inom valt område (Forsberg & Wengström, 2013). I föreliggande studie, framkommer däremot att forskning kring ämnet för denna studie bedriven i Sverige är bristfällig. Därför hade intervjuer med sjuksköterskor på akutmottagningar i Sverige möjligen gett ett mer färskt resultat aktuellt för Sveriges akutmottagningar. En intervjustudie kunde möjligtvis ökat studiens trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet. Henricsson (2017) belyser att otillräckligt underlag, i form av vetenskapliga artiklar, vid genomförande av litteraturstudier, kan vara en svaghet (ibid.).

9.1.1 Trovärdighet

Enligt Henricsson (2015) är det vid systematiska litteraturstudier av vikt att förhålla sig till vissa principer och inklusionskriterier, detta för att i så stor mån det går inte påverka resultatet. En litteratursökning som är välgjord menar Henricsson (2015) stärker studiens trovärdighet. Studien är genomförd på ett konsekvent sätt

genomgående under arbetets gång, från sökning, granskning och sammanställning av de vetenskapliga artiklarna till kvalitetsbedömning samt innehållsanalys. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt inte förvränga resultatet (ibid.).

Författaren är medveten om att språkbias kan ha en negativ inverkan på studiens trovärdighet eftersom engelska inte är författarens modersmål. Detta kan ha lett till oavsiktlig misstolkning av data vilket inte är etiskt korrekt. (Forsberg &

Wengström, 2015). Bristande språkkunskap i Engelska kan begränsa studenten att förstå och rättvist bedöma de vetenskapliga artiklar som ingår i studien. Det kan leda till att data tolkas fel (Henricsson, 2017). För att undvika språkbias och vidare misstolkning av data har författaren använt sig av översättningsverktyg.

positivt om någon skulle vilja upprepa studien. En bred sökning och en tydlig sökstrategi bidrar till studiens trovärdighet (Betthany-Saltikov & McSherry, 2016). I och med att författaren också tog stöd av en bibliotekarie för sökhjälp, bidrar även det till att stärka trovärdigheten i studien. En bibliotekarie har en kompetens vad gäller databaser och navigering av dessa. En ovan forskare måste inse sina

begränsningar och ta hjälp av de stödfunktioner som finns. Samtidigt är det viktigt att inte överlåta databassökningen till bibliotekarien helt eftersom det är författaren som är sakkunnig inom ämnet (Forsberg & Wengström, 2015; Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016). I samband med föreliggande studie har urval och datainsamling utförts med inklusions- och exklusionskriterier, peer-reviewed säkerställer att artiklarna i föreliggande studie är vetenskapliga vilket vidare styrker trovärdigheten för studiens resultat. Författaren har i föreliggande studie använt två databaser vilket ökar resultatets sensitivitet vilket vidare som ger trovärdighet (Henricsson, 2017).

Kvalitetsgranskningen i föreliggande studie, för att bedöma artiklarnas kvalité, är utförd på samtliga artiklar som presenteras i studiens resultat. Att utföra en kvalitetsgranskning ger trovärdighet till studien enligt Betthany-Saltikov och McSherry (2016). Samtidigt har föreliggande studie enbart utförts av en författare vilket enligt Henricsson (2017) sänker reliabiliteten och därmed också

trovärdigheten för studien (ibid.).

I föreliggande studie har en dataanalys använts som är passande för både kvalitativa och kvantitativa artiklar vilket tros ha ökad studiens trovärdighet. Henricsson (2017) belyser att fler än en författare har större möjlighet att genomföra en dataanalys, i dessa fall analyseras data individuellt och gemensamt för att skapa en ny helhet. Resultatets trovärdighet stärks medan en författares analys kan vara en nackdel för resultatet (ibid.). För att stärka föreliggande studier resultat har författaren tagit stöd av handledare som under analysfasen tagit del av analys och återkopplat. Enligt Henricsson (2017) kan handledare eller handledningsgrupp stötta och se till att beskriven analys är rimlig och svarar till studiens syfte. På så vis stärks pålitlighet i föreliggande studie (ibid.).

Studien har genomförts av en författare vilket kan påverka studien negativt, även om en författare likväl som flera kan utföra en studie med givande resultat. Eftersom författaren har genomfört studien på egen hand, kan det ha påverkat studiens resultat negativ vilket är viktigt att uppmärksamma. Vid hantering av data stärks

trovärdigheten om fler än en individ deltar i de olika stegen i studien, det förebygger risken för bias som vidare kan påverka studiens resultat och slutsats (Betthany-Saltikov & McSherry, 2016).

Samtliga vetenskapliga artiklar som ligger till grund för föreliggande studies resultat har ett etiskt godkännande vilket är en styrka i studien och stärker dess trovärdighet (Henricsson, 2017).

Under studiens gång har författaren strävat efter att förhålla sig objektivt och behärska sin förförståelse, men det går däremot inte utesluta att denna haft påverkan på analys eller resultatet. Trovärdigheten för studiens resultat kan därmed

studiens olika delar. Detta för att inte påverka analys och resultat, men det är likväl viktigt att erkänna att risken för bias ur författarens perspektiv finns (Forsberg & Wengström, 2015; Henricsson, 2017). För att ytterligare begränsa förförståelsens spår i studien har författaren diskuterat erfarenheter med kollegor på dennes arbetsplats. Även grupphandledning, där studiekamrater och lärare tagit del av studien, kan vara ett verktyg för att säkerställa att analys grundar sig i data. På detta vis kan förförståelsens påverkan på studien begränsas och vidare stärker detta i sin tur studiens trovärdighet (Henricsson, 2017).

9.1.2 Överförbarhet

Överförbarhet går ut på att studiens resultat kan appliceras på liknande situationer eller kontexter. För att överförbarhet ska vara möjligt krävs precision och tydlighet vid redogörelse av studiens resultat. Målet för studier bör vara att gälla även utanför begränsade urval för en studie (Henricsson, 2015). Studien innefattar

vårdvetenskapliga artiklar från olika delar av världen, Sverige, Kanada,

Saudiarabien, USA, Korea, Thailand, Danmark och Iran. Studiens resultat påvisar likheter i ämnet, vilket tyder på överförbarhet och generaliserbarhet av studiens resultat. Däremot skiljer sig bland annat sjukvårdssystemen i dessa länder vilket kan minska överförbarheten till svensk sjukvård.

9.2 Resultatdiskussion

Studiens syfte hade som mål att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagningen. I resultatet beskriver sjuksköterskor att arbetsrelaterad stress påverkar dem på flera olika sätt och att det i sin tur påverkar deras arbete och riskerar patientsäkerheten. Det handlar om att akutmottagningen, med hög belastning, saknar resurser att omhänderta patienterna vilket skapar stress hos sjuksköterskan och en patientsäker vård riskeras. Den höga arbetsbelastningen ställer krav på sjuksköterskan vilket ger stress, som vidare påfrestar sjuksköterskans psykiska välmående och arbetsglädje. Som följd riskeras patientsäker vård.

Resultatet visar också att arbetsrelaterad stress leder till brister i samverkan, som får konsekvenser för samarbete och orsakar konflikter. Vilket också skapar oro hos sjuksköterskan för patientsäkerheten.

I föreliggande studies resultat uttrycker sjuksköterskor att akutmottagningen saknar resurser för att sjuksköterskor ska kunna tillgodose en god omvårdnad och

upprätthålla en patientsäker vård. Bristande resurser handlar om personalbrist likväl som brist på teknisk utrustning och medicinskt material. Sjuksköterskorna menar att bristande resurser också orsakar stress vilket vidare gör att misstag sker som kan komma att skada patienten. Resultatet påvisar också att sjuksköterskor tvingas acceptera dessa arbetsvillkor och vidare hantera dessa så gott som det går. I en studie av Wolf, Perhats, Delao, Clark och Moon (2017) framkommer att

sjuksköterskor beskriver att hög arbetsbelastning på akutmottagningen innebär ett högt inflöde av patienter samtidigt som resurser saknas. Främst talar

sjuksköterskorna om personalbrist. Denna arbetsmiljö leder till oro för att inte kunna bedriva en patientsäker vård (ibid.). Sjuksköterskorna använde sig av emotionell coping, där de på eget initiativ tog ansvar för att prioritera patienterna och

att människor ofta använder sig av emotionell coping, som studiens resultat och även annan forskning framhäver, alltså att sjuksköterskorna får använda sina resurser och tillgångar för att hantera den stressfyllda situationen. Anledningen kan förklaras på så sätt att det ofta är svårt att ändra på större miljöer, som en

akutmottagning, det är då mer hanterbart för människor att se över sina egna resurser och använda dessa (Lazarus & Folkman, 1984). I en studie av Person och Spiva (2013) framkommer liknande situationer utifrån sjuksköterskans perspektiv. Sjuksköterskor anser att akutmottagningen är en mycket stressfylld miljö, med högt patientflöde och högt tempo. Dessutom påtalar sjuksköterskor bristande resurser i form av både personalbrist, brist på teknisk utrustning, medicinskt material och otillräckliga lokaler. Sjuksköterskorna i denna studie uttrycker detta som frustrerande och något som ger mer stress och dessutom gör att de inte kan tillgodose patienten omvårdnadsbehov vilket vidare skapar oro för patientens säkerhet (ibid.). I en rapport av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) från 2017 påtalas att brister finns som kan komma att hota patientsäker vård och vidare också orsaka vårdskada och vårdlidande. Bristerna gäller bland annat att läkemedel, övervakning och tillsyn, basal omvårdnad inte utförs i den utsträckning som egentligen fordras. Främst gäller detta multisjuka äldre patienter, men det beror också på att dessa patienter i större utsträckning söker vård på akutmottagningen. Ur rapporten framhävs att ett stort problem är överbelagd akutmottagning som ligger till grund för att resurserna inte räcker till för att säker vård. I rapporten

framkommer också att för att säkerställa tillräckliga resurser för att bedriva en patientsäker vård krävs inte bara hantering och aktion lokalt på akutmottagningen, även andra aspekter i samhället och deras engagemang spelar en viktig roll. Det gäller chefer inom organisationen och verksamheten, både regionalt och kommunalt (IVO, 2018).

I resultatet framkommer att sjuksköterskor psykiska välmående påverkas markant av arbetsrelaterad stress, både i sitt arbete på akutmottagningen, men också privat. Akutmottagningsarbete innebär oförutsedda händelser som gör det svårt att förbli objektiva och arbetsglädjen minskar. Sjuksköterskorna arbetar också med flera patienter och arbetsuppgifter simultant. Det skapar också irritation, oro och

utmattning vilket kan riskera en patientsäker vård. I föreliggande resultatet betonas vikten av ett fungerande privatliv, det har en positiv effekt på arbetsglädjen, vilket förbättrar förmågan att kunna utföra ett patientsäkert arbete. Wolf et al. (2017) beskrivs liknande perspektiv, hur sjuksköterskors psykiska välmående påverkas negativt. Sjuksköterskor upplever att de höga kraven som ställs på dem i vård av kritiskt sjuka patienter leder till utmattning och känslomässiga utbrott, både i arbetet och när de kommit hem efter ett pass på akutmottagningen. Det påverkar också deras arbetsglädje, vissa sjuksköterskor ifrågasätter varför de arbetar på

akutmottagningen över huvud taget. Sjuksköterskorna känner att de inte kan arbeta patientsäkert eller tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Detta beskrivs av sjuksköterskorna som ett etiskt dilemma som orsakar samvetsstress (Wolf et al., 2017).

Författaren för föreliggande studie vill hävda utifrån studiens resultat och annan forskning, att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskan att bedriva en patientsäker vård. Detta får negativa konsekvenser för både sjuksköterskan och patienten, men det innebär också negativa konsekvenser för samhället. Enligt Socialstyrelsen (2020) drabbas ungefär 100 000 patienter varje år av en vårdskada, detta gäller då inom somatisk vård. Detta får konsekvenser för patienten, som utsätts för vårdlidande, vilket skapar minskat förtroende för sjukvården och längre

vårdtider för patienten. Vidare innebär också vårdskador att vården av patienten blir mer kostsamt rent ekonomiskt för samhällets gemensamma resursutnyttjande (ibid.). En annan samhällelig aspekt beskrivs av Arbetsmiljöverket (2013) där tung

arbetsbörda, genererar stress och påverkar patientrelationen för vårdpersonal, bland annat sjuksköterskor, i deras arbete. Vilket vidare leder till utbrändhet och

sjukskrivning. Hälso- och sjukvårdpersonal är den yrkeskategori som sjukskrivs på grund av utmattningssyndrom oftare än andra yrkeskategorier. Som ett resultat av en stressfylld arbetsplats (ibid.).

Sjuksköterskan har oavsett i sin profession, enligt Swenurse (2016) ett ansvar att bedriva en god också säker vård och omsorg av patienten, i detta ansvar ingår också att förhålla sig vårdetiskt gentemot patienten. Det innefattar bland annat att arbeta utefter professionsetik vilket innebär att förhålla sig till de lagar och förordningar som styr vården av patienten, som då också innebär att bedriva en patientsäker vård (Swenurse, 2016). En god vård och omsorg av patienten utgår enligt hälso- och sjukvårdlagen exempelvis från att främja hälsa, förebygga lidande och lindra lidande vid uppkomst av detta (SFAS 2017:30). Vad som framkommer ur

föreliggande studie och annan forskning är att sjuksköterskor inte har tillräcklig med resurser för att kunna upprätta en professionsetik fullt ut vilket bidrar till en

Både i resultatet för föreliggande studie och i studien av Wolf et al. (2017) överväger sjuksköterskor att sluta arbeta på akutmottagningen som följd av arbetsrelaterad stress, minskad arbetsglädje och bristande förmåga att ge god omvårdnad samt en patientsäker vård. Även dessa sätt att hantera stress förklaras som emotionell coping (Lazarus och Folkman, 1984). Sjuksköterskorna använder sina egna resurser, alltså de utgår för vad de kan göra, vilket i detta fall innebär att lämna sjuksköterskeyrket. Sjuksköterskorna ser sitt arbete med patienten som betydelsefullt, och vid misslyckande att bibehålla en god och säker vård drabbas sjuksköterskor av minskat psykiskt välmående. Enligt Lazarus och Folkman (1984) är engagemang och mening för en människa det som avgör om hen upplever stimuli som stressfylld eller inte och även hur responsen ter sig. Lazarus och Folkman (1984) menar fortsättningsvis att vid misslyckande att upprätthålla sina moraliska värderingar kan responsen bli skadlig, att personen väljer att helt undvika den stressfyllda situationen. Däremot beskriver Lazarus och Folkman (1984) att en person som utsätts för stimuli och kan få en respons som går ut på att hen ser utmaningen i den stressfyllda situationen.

Både föreliggande studies resultatet och studien av Wolf et al (2017) samt Person och Spiva (2013) beskriver sjuksköterskor att de med hjälp av sin

sjuksköterskekompetens från situation till situation hanterar denna. Genom att omprioritera resurser och fördela arbetet, för att ändå lösa den stressfyllda

arbetssituationen på akutmottagningen, för att på ett så säkert sätt som möjligt ge en god vård till patienten. Lazarus och Folkman (1984) påtalar att långvarig duration av stress också har stor inverkan på huruvida en person blir psykiskt och fysiskt utmattad. Resultatet påvisar, likväl som studierna av Wolf et al (2017) och Person och Spiva (2013) att sjuksköterskan dagligen arbetar under stress vilket tär på deras välmående. I studien av Forsberg, Muntlin Athlin, von Thiele Schwarz (2015) beskrivs en annan syn på den höga arbetsbelastningen och den stress det medför. Sjuksköterskor påtalar att akutmottagningen är en attraktiv arbetsplats och att simultant arbeta med olika arbetsuppgifter är att föredra samtidigt som det är en självklar del i att arbeta på en akutmottagning. Det är ett stimulerande arbete med högt tempo som sjuksköterskorna anser ger arbetsglädje. De upplever också att hög arbetsbelastning gör att de presterar bättre. Sjuksköterskorna menar dessutom att det råder inga tvivel om att de har tillräcklig kapacitet och kompetens som krävs för att arbeta under dessa omständigheter (Forsberg et al., 2015).

I resultatet beskriver sjuksköterskor att deras ansvar är stort. För den erfarne innebär det ett ännu större ansvar då dennes kollega saknar erfarenhet. Det kan exempelvis innebära att den oerfarne inte uppmärksammar att en patients tillstånd försämras utan det ansvaret ligger på den mer erfarne som har sina arbetsuppgifter att ansvara för. Detta upplever sjuksköterskor skapar en stress och en risk mot patientsäker vård. Person och Spiva (2013) beskriver liknade upplevelser av sjuksköterskor som ser oerfarna sjuksköterskor en patientsäkerhetsrisk just för att de saknar

påverkar patientsäkerheten. Sjuksköterskor med en större yrkeserfarenhet och sjuksköterskor med utbildning kring patientsäkerhet har större möjlighet att utföra ett patientsäkert arbete (Durgan & Kaya, 2018). Detta kan utifrån Lazarus och Folkman (1984) teori som i huvudsak handlar om att krav, både från miljön och individen, överstiger en persons resurser och vidare kan skada hens välbefinnande. Lazarus och Folkman (1984) betonar att respons av ett stimuli är subjektivt och att det baseras på personens resurser och erfarenheter. En mer erfaren sjuksköterska kan antas besitta fördjupade resurser som exempelvis kontroll,

problemlösningsförmåga och energi. Utifrån Lazarus och Folkmans (1984) teori utgår sjuksköterskorna från emotionell coping i situationer med oerfaren personal som orsakar stress och riskerar patientens säkerhet. Det innebär att sjuksköterskorna med sin yrkeserfarenhet finner lösningar för att hantera stressen på bästa möjliga sätt (Lazarus & Folkman, 1984). I studien av Forsberg et al. (2015) styrker även de att yrkeserfarenhet stärker sjuksköterskans resurser och bidrar till patientsäkerhet. Sjuksköterskor beskrev att de i början av sin karriär i större bemärkelse upplevde risker och hot mot patientsäkerhet som ett resultat av bristande yrkeserfarenhet. Sjuksköterskorna påtalar också att en orsak till arbetsrelaterad stress är just oerfarna sjuksköterskor som inte håller måttet, som inte har de resurser som krävs för att hantera den höga arbetsbelastning som råder på akutmottagningen. De

10 Slutsats och klinisk implikation

Akutmottagningen är en högt belastad sjukhusenhet där arbetsrelaterad stress förekommer kontinuerligt och resurserna möter inte kraven enligt denna studie. Sjuksköterskor förväntas att med yrkeskompetens ta ansvar för svårt sjuka patienter under stressfyllda situationer och bedriva patientsäker vård, men även här ses brister utifrån studiens resultat. Studien påvisar att sjuksköterskans psykiska välmående riskeras som följd av att utföra sina arbetsuppgifter under rådande omständigheter med arbetsrelaterad stress. Det färgar både privatliv och arbetsliv. Det ter sig som känslomässig instabilitet med både närstående och kollegor. Även bristande samverkan emellan kollegor, där kommunikation och samarbete fallerar, vilket möjliggör konflikter. Dessa komponenter möjliggör misstag som hotar

patientsäkerheten. Även om resultatet i denna studie styrker problematiken, ter sig forskningen bristfällig.

11 Referenser

*Alzahrani, N., Jones, R., & Abdel-Latif, M. (2018). Attitudes of doctors and nurses toward patient safety within emergency departments in two Saudi Arabian hospitals. BMC Health Services Research, 18(1). doi:

http://dx.doi.org/10.1186/s12913-018-3542-7

Arbetsmiljöverket. (2013) Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa. Hämtad 2019-09-16 från:

https://www.av.se/press/stress-och-tung-arbetsbelastning-inom-varden-skapar-ohalsa/

*Berg, L.M., Källberg, A-S., Göransson, K.E., Östergren, J., Florin, J., & Ehrenberg, A. (2013). Interruptions in emergency department work: an

observational and interview study. BMJ, Quality & Safety, 22(8), 656–663. doi:

http://dx.doi.org/10.1136/bmjqs-2013-001967

Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016). How to do a Systematic

Literature Review in nursing. A step by step guide. London: CPI Group

*

http://dx.doi.org/10.1016/j.anr.2018.02.003

Clarke, D., & Ketchell, A. (2011). Att vårda akut sjuka vuxna. Prioriteringar

vid bedömningar och omhändertagande. Lund: Studentlitteratur AB

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I.

(2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB

*Dekeseredy, P., Kurtz Landy, C.M., & Sedney, C. L. (2019). An

Exploration of Work Related Stressors Experienced by Rural Emergency

Nurses. Online Journal of Rural Nursing & Health Care, 19(2). doi:

http://dx.doi.org/10.14574/ojrnhc.v19i1.550

Durgan, H., & Kaya, H. (2017). The attitudes of emergency department

nurses towards patient safety. International Emergency Nursing, 40, 29-32.

doi: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.ienj.2017.11.001

*Eriksson, J., Gellerstedt, L., Hillerås, P., & Craftman, Å. (2018). Registered nurses´ perceptions of safe care in overcrowded emergency departments. Journal of Clinical Nursing, 27(5-6), 1061–1067. doi:

http://dx.doi.org/10.1111/jocn.14143

Flowerdew, L., Brown, R., Russ, S., Vincent, C., & Woloshynowych, M. (2012). Teams under pressure in the emergency department: an interview study. Emergency

Medicine Journal, 29(12), 1-5. doi:

Forsberg C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier.

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &

Kultur Akademiskt

Forsberg, H.H., Athlin, Å., & von Thiele Schwarz, U. (2015). Nurses’ perceptions of multitasking in the emergency department: Effective, fun and unproblematic (at least for me) – A qualitative study. International Emergency Nursing, 23(2), 59-64. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2014.05.002

Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB

Inspektionen för vård och omsorg, IVO. (2015). Hur står det till med våra

akutmottagningar. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg. Hämtad från:

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur-star-det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf

Inspektionen för vård och omsorg, IVO. (2018). I väntan på vårdplats. Om patientsäkerhet på akutmottagningar. Stockholm: Hämtad från:

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2018/nationell-tillsyn-av-akutmottagningar.pdf

Kilcoyne, M., & Dowling, M. (2007). Working in an overcrowded accident and emergency department: nurses' narratives. Australian Journal of Advanced Nursing, 25(2), 21-27.

* Källberg, A-S., Ehrenberg, A., Florin, J., Östergren, J., & Göransson, K.E. (2017). Physicians’ and nurses’ perceptions of patient safety risks in the emergency

department. International Emergency Nursing, 33, 14–19. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.ienj.2017.01.002

Lazarus, R.S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping. New York: Springer cop.

Linér, E. (2019). Skydd mot stress – det finns! Leda för organisatorisk och social

hälsa. Helsingborg: Komlitt AB

* Munnangi, S., Dupiton, L., Boutin, A., & Angus, L.D. (2018) Burnout, Perceived Stress, and Job Satisfaction Among Trauma Nurses ad a Level I Safety-net Trauma Center. Journal of Trauma Nursing, 25(1), 4–13. doi:

http://dx.doi.org/10.1097/JTN.0000000000000335

*Nielsen, K.J., Pedersen, A.H., Rasmussen, K., Pape, L., & Mikkelsen, K.L. (2013). Work-related stressors and occurence of adverse events in an ED. American Journal

of Emergency Medicine, 31(3), 504–508.

Nyström, M. (2003). Möten på akutmottagningen. Om effektivitetens vårdkultur. Lund: Studentlitteratur

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och

*Parizad, N., Hassankhani, H., Rahmani, A., Mohammadi, E., Lopez, V., & Cleary, M. (2018). Nurses’ experiences of unprofessional behaviors in the emergency department: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 20(1), 54–59. doi:

http://dx.doi.org/10.1111/nhs.12386

Person, J., & Spiva, L. (2013) The culture of an emergency department: An

ethnographic study. International Emergency Nursing, 21, 222–227. doi: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.ienj.2012.10.001

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer

Socialstyrelsen. (2020). Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024. Agera för säker vård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. (2014). Mall för

kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –

patientupplevelser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social

utvärdering. Hämtad från:

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsm

etodik.pdf

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

Strömberg, J. (2012). Akutsjukvård. Stockholm: Sanoma utbildning AB

Swenurse, (2017). Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktining mot akutsjukvård. Hämtad från:

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_ inriktning_mot_akutsjukvard.pdf

Weigl, M., Beck, J., Wehler, M., & och Schneider, A. (2017). Workflow interruptions and stress atwork: a mixed-method study among physiacians and nurses of a multidisciplinary emergency department. BMJ Open, 7(12). doi:

http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2017-019074

Wikström, J. (2012). Akutsjukvård. Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad. Lund: Studentlitteratur

Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:

http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x

Wolf, L.A., Perhats, C., Delao A.M., Clark, P.R., & Moon, M.D. (2017). On the Threshold of Safety: A Qualitative Exploration of Nurses' Perceptions of Factors Involved in Safe Staffing Levels in Emergency Departments. Journal of Emergency Nursing,43(2), 150–157. doi: https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jen.2016.09.003 * Yuwanich, N., Sandmark, H., & Akhavan, S. (2016). Emergency department nurses’ experiences of occupational stress: A qualitative study from a public hospital in Bangkok. Work, 53(4), 885–897. doi:

Bilagor

Bilaga 1 Databassökningar i Cinahl och Pubmed

Databas, datum

Bilaga 3 Artikelöversikt resultatartiklar

Författare/år tal/land/titel/ databas

Syfte Design/Metod Urval Resultat Etiska