Kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer

en mastektomi vid bröstcancer

En litteraturstudie

Faiza Muhamud

Natalia Tumanyan

Kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid

bröstcancer

En litteraturstudie

Women’s experiences after undergoing a mastectomy for

breast cancer

A literature review

Faiza Muhamud

Natalia Tumanyan

Kurs: O0009H, Examensarbete Termin 6

Kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid

bröstcancer

En litteraturstudie

Women’s experiences after undergoing a mastectomy for

breast cancer

A literature review

Faiza Muhamud

Natalia Tumanyan

Luleå tekniska universitet Abstrakt

Bröstcancer är en av de vanligaste formerna av cancersjukdomar hos kvinnor. Sjukdomen drabbar i de flesta fall kvinnor i medelåldern eller i högre ålder. Bröstcancer utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall i Sverige med cirka 20 nydiagnostiserade fall varje dag. Mastektomi är den vanligaste behandlingen som erbjuds vid denna diagnos. En mastektomi innebär avlägsnandet av all bröstvävnad genom kirurgi, mer specifikt ett eller båda brösten. Denna behandling påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått

en mastektomi vid bröstcancer.

Metod: Denna litteraturstudie baseras på att tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en

kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Förlust av

identitet, förändring samt förlust av kroppsuppfattning och självbild, rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer, stöd har betydelse och att övervinna sjukdomen.

Resultat: En mastektomi upplevdes ofta som den mest traumatiserande upplevelsen som den

drabbade någonsin varit med om. Kvinnorna upplevde en förlust av sin kvinnliga identitet och förmågan till moderskap, men också en förändrad kroppsuppfattning, självbild och sexualitet till följd av mastektomi. Dessa upplevelser föranledde känslor av förlust och sorg. Kvinnor upplevde att stödet från make, familj, vänner, vårdpersonal eller religiösa institutioner bar en stor roll i rehabiliteringen.

Slutsats: En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av mastektomi och bröstcancer ökar

möjligheten till att formulera en effektiv personcentrerad omvårdnad för patientens individuella behov.

Bröstcancer är en vanlig dödsorsak i hela världen även om det idag finns moderna

behandlingsmetoder med goda prognoser. Med tidig diagnostik och snabbt insatt behandling är överlevnaden efter fem år 61% i utvecklingsländer. Trots den stora andelen överlevare i utvecklade länder skapar bröstcancer stora förändringar i kvinnors liv och det är viktigt att sjuksköterskor ser patientens behov för att bibehålla och förbättra dennes livskvalitet (Pereira, Pinto, Muniz, Cardoso & Wexel, 2013).

Kvinnor som drabbats av bröstcancer upplever ofta att kroppen blir som ett fängelse, vilket kan leda till att hon blir beroende av andra människors stöd och hjälp. Kvinnans kropp är en stor del av hennes identitet och att genomgå en mastektomi till följd av bröstcancer kan leda till att den egna kroppen känns främmande (Lindvall & Bergbom, 2009). Bröstcancer och dess behandling påverkar kvinnors kroppsuppfattning och har även en inverkan på hennes sexualitet. Den unika kroppsuppfattningen är en viktig aspekt av den sexuella hälsan, samt att den också innefattar en mental bild av kvinnors uppfattningar om deras fysiska utseende. Hälsa och sexualitet är en viktig del av den mänskliga personligheten. Även andra människors uppfattning av kvinnans kropp påverkar hennes egen kroppsuppfattning. Brösten är en viktig del av kroppen för kvinnor (Thoman, 2008). Därför kan en mastektomi påverka en kvinnas upplevelse av att känna sig som en komplett kvinna (Lorraine, 2008).

Ur ett kulturellt perspektiv bär kvinnors bröst ofta flera betydelser, då som ett sekundärt könsorgan men även som en viktig del av kvinnlighet och femininitet, speciellt hos yngre kvinnor. Dessa betydelser kan vid en mastektomi påverka såväl självkänsla som

kroppsuppfattning och identitet i ett kulturellt sammanhang (Jones, 2004). Martei,

Vanderpuye och Jones (2018) beskriver att det samtida samhället formulerar bröst som en symbol av femininitet och sexualitet. Dessa faktorer kan också enligt Martei et al. (2018) leda till att kvinnor efter en mastektomi upplever sig som stigmatiserade, vilket kan resultera i en bristande självacceptans och i förlängningen ett psykiskt lidande och självisolering.

Förändringen i livet som en mastektomi bär med sig påverkar även den drabbades

High (2019) beskriver att för bevarandet av patientens unika identitet samt för att främja välbefinnande bör vården vara individuellt anpassad i förhållande till patientens

sjukdomshistoria. Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Sjukdomen drabbar oftast kvinnor i medelåldern eller äldre. Bröstcancer utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall i Sverige med cirka 20 nydiagnostiserade fall varje dag. Män kan också drabbas av bröstcancer men det är väldigt ovanligt. Det senaste decenniet har antalet överlevare av bröstcancer ökat. Detta på grund av snabb diagnostik, tidigt upptäckt samt bättre behandlingsmetoder. Behandling och prognos är densamma oavsett kön. Orsakerna bakom bröstcancer är oklara (Cancerfonden, 2020). Enligt Socialstyrelsen (2019) bör alla kvinnor mellan 40–70 år erbjudas screening för bröstcancer av hälso- och sjukvården. Indikation för mammografiscreening är att förebygga och tidigt upptäcka för att på så vis minska dödligheten av bröstcancer.

Cancerfonden (2020) beskriver mammografi som en röntgenundersökning där man redan i tidiga faser kan påvisa tumörer av bröstcancer, även när personen inte har några symtom. Symptomen kan vara olika men vanligtvis är en knöl i bröstet det första tecknet. Andra

symtom som kan förekommer är knölar i armhålorna, förstorade och hårda bröst, indragningar i huden samt att blod eller vätska läcker från bröstvårtan. För att kunna ställa en diagnos kombineras tre olika metoder: mammografi/ultraljud, klinisk undersökning, finnålspunktion och cytologi.

Efter en mastektomi upplever många kvinnor på längre sikt fysiska biverkningar, såsom lymfödem, kronisk smärta samt fantomsmärta i det borttagna bröstet (Lovelace et al., 2019). Zydorczyk et al. (2018) har visat att en del av de kvinnor som genomgått en mastektomi utvecklar symtom av posttraumatisk stress.

Denna studie ämnar belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter efter mastektomi vid bröstcancer, vilket kan medföra kunskap om dessa kvinnors behov, hur deras lidande kan lindras och hur de kan återfinna sin hälsa. Detta kan i sin tur bidra med kunskap till sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) har sjuksköterskor ett ansvar att främja hälsa, förhindra sjukdom, lindra lidande och återbygga hälsa samt att ge vård efter individuella behov. Vårt resultat kan även bidra med en förståelse för kvinnors upplevelser samt komplikationer som kan påverka deras hälsa på olika sätt. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer.

Metod

För att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer har en kvalitativ metod använts. Data analyserades med en manifest innehållsanalys med induktiv ansats i enlighet med Bengtsson (2016). Kvalitativa studier utforskar subjektiva upplever hos dess deltagare, vilket sammanfaller väl med vårt syfte. Polit och Beck (2012, s.14) menar, att en kvalitativ metod kan skapa en förståelse av mänskliga subjektiva upplevelser genom samlade berättelser som handlar om ett studerat fenomen.

Litteratursökning

Den systematiska litteratursökningen genomfördes i två databaser: Comulative Index to Nursing (Cinahl) samt Public Medline (PubMed). Enligt Willman et al. (2016, s. 80–81) är dessa databaser kända som lämpliga för sökning av vetenskapliga artiklar med inriktning mot hälso- och sjukvård. Därefter valdes relevanta sökord: Breast cancer, Mastectomy,

Mesh-termer, vilket är Medical Subject headings användes för att inkludera lämpliga ord i sökningen. Dessa kan fungera som nyckelord/ämnesord och på så vis höja precisionen i sökningen (Willman et al., 2016, s.61–70). I enlighet med rekommendation från William et al. (2016, s.61) genomfördes en pilotsökning för att utvärdera att lämplig litteratur inom det studerade ämnet fanns tillgängligt. Booleska sökoperatorer som ”AND” samt ”OR” användes och kombinerades på olika sätt för att bredda och även begränsa sökningarna i förhållande till de valda sökorden.

Sökorden valdes med hänsyn att utöka samt precisera urvalet av artiklar. I de allra flesta fall användes därför fritext i sökning då bred användning av MeSH-termer och Cinahl Headings begränsade urvalet. De begränsningar som gjordes i CINAHL innefattar: Peer reviewed, Full Text, English language samt att de var publicerade mellan år 2010–2020.

Urval

Tabell 1. Översikt litteratursökning i CINAHL

Syftet med litteratursökning: att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en

mastektomi vid bröstcancer

CINAHL 2020-09-14

Begränsningar: publikation 2010–2020, Peer reviewed, English Language, Full text

Tabell 2. Översikt litteratursökning i PubMed

Syftet med litteratursökning: att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en

mastektomi vid bröstcancer

PubMed 2020-09-14

Begränsningar: publikation 2010–2020, Peer reviewed, English Language, Full text

Söknr *) Söktermer Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Granskade artiklar Antal valda S1 FT Breast cancer 109,059 S2 FT Mastectomy 6,588 S3 FT Qualitative study 171,687 S4 S1 AND S2 AND S3 70 70 14 4 4 Kvalitetsgranskning

Tabell 3. Översikt av artiklar ingående i analysen (n=12) Författare/år Typ av studie Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalité Låg/Medel /Hög Arroyo et al. (2011) Spain Kvalitativ 46:st Mede l-ålder Ostrukturerad Intervju/ innehållsanalys

Studien visade känslor kvinnor efter genomgått mastektomi såsom känsla av förlust, sänkt attraktion och låg självkänsla. Detta orsakade negativ påverkan i relationer, femininitet och sexualitet.

Hög Azevedo, et.al 2017 Brazil Kvalitativ 5:st Medel-ålder Semistrukturera d intervju/ innehållsanalys

Kvinnor upplevde chock och förtvivlan, förnekelse, sorg, ångest och depression i början av sjukdomen och efter mastektomi. De flesta av kvinnorna har med tidens gång accepterat sjukdomen och ingreppet. Hög Davies et al. (2017) USA Kvalitativ 10:st 35–76 år Djupgående intervjuer o Fenomenologisk a analys

Kvinnorna i studien upplevde känslomässiga utmaningar efter att har sett sina ärr för första gången efter

mastektomi. De upplevde även chock, oro och ångest.

Hög Durães Rocha et al. (2016) Brazil Kvalitativ 14:st 47-71 år Semistrukturera d intervju/ innehållsanalys

Efter en mastektomi upplevde kvinnor förlust, samt känslor av skam över sin kropp men även minskad sexlust.

Hög Fallbjörk et al. (2012) Sverige Kvalitativ 16:st 39–69 år Tematiska Narrativa intervjuer tematiska

Kvinnorna upplevde att tappat en del av sig själva vilket påverkade deras känslor av kvinnlighet, femininitet, sexualitet och självkänsla. Vissa deltagare påverkades inte efter mastektomi utan behöll sin känsla av kvinnligt, femininitet och sexualitet.

Hög Fouladi et al. (2013) Iran Kvalitativ 20:st 33-71 år Semistrukturera d Intervju/ innehållsanalys

Kvinnorna upplevde att stöd från deras partner och familj har underlättar för dem att fatta beslut om att genomgå en mastektomi och även att sedan hantera förlusten och

förändringen.

Fortsättning Tabell 3. Översikt av artiklar ingående i analysen (n=12) Författare/år Typ av studie Delta-gare Metod Datainsamlin g/Analys Huvudfynd Kvalité Låg/Medel /Hög Fouladi et al. (2018) Iran Kvalitativ 20:st 33-71 år Semistrukturer ad Intervju/ innehållsanalys

Kvinnorna upplevde efter en mastektomi problem med i sina sexuella relationer. De upplevde svårigheter i att prata med om deras sexuella problem eftersom det var tabubelagt på grund av såväl kultur som religion Medel Hussain et al. (2019) Pakistan Kvalitativ 12:st 30–69 år Semistrukturer ade Djupintervjuer/ innehållsanalys

De flesta av deltagarna var inte oroade över mannens reaktion på deras fysiska och sexuella förhållande efter ingreppet. Kvinnorna fick stöd från sina familjer, speciellt deras respektive.

Hög Kocan et al. (2016) Turkey Kvalitativ 2:st 32–58 år Semistrukturer ad intervju/ innehållsanalys

Kvinnorna upplevde att hälften av de själva saknades efter

mastektomin. De döljer bristen på bröst och undviker även sociala interaktioner. Relationen till deras partners förändrades. Deltagarna uppgav att brösten stod för kvinnlighet, skönhet, moderskap men även attraktion.

Hög Menon et al. (2019) Irland Kvalitativ 8:st 41–61 år Semistrukturer ad intervju/ innehållsanalys

Kvinnornas dagliga liv, relation till sin man påverkades eftersom mastektomin förändrar deras kroppsuppfattning Hög Olasehinde et al. (2019) Nigeria Kvalitativ 15:st 34–45 år Semistrukturer ad intervju/ narrativ

Kvinnornas psykosociala liv påverkade i deras beslutsfattning om mastektomi men även processerna om övergång, förändring av

kroppsuppfattning samt förhållandet till partner och det sexuella livet.

Hög Piot-Ziegler et al. (2010) Storbritannie n Kvalitativ 19:st 37–62 år Semistrukturer ad Intervju/temati ska analys

Kvinnorna som genomgått mastektomi upplever stor sorg och identitetskris. Detta ledde till en omvärdering av deras existentiella värde.

Analys

Resultat

Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer. I resultatet framkom fem kategorier. Dessa presenteras med brödtext och illustreras med citat från artiklarna som ingår i analysen (Tabell 4).

Tabell 4. Översikt av kategorier (=5)

Kategorier

Förlust av identitet

Förändrad kroppsuppfattning och självbild

Rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer Stöd har betydelse

Att övervinna sjukdomen

Förlust av identitet

I studier av Durães et al. (2016) och Gürsoy och Koçan. (2016) beskrev kvinnor känslor av att ha förlorat sin kvinnliga identitet efter en mastektomi, att deras bröst inte bara var ett organ utan också en symbol med många betydelser och innebörder, i såväl sociala som individuella sammanhang. Kvinnor beskrev i Delaloye, Raffoul, Piot-Ziegler och Sassi(2010) en

“The breast is the organ that shows women as beautiful. I mean, my breast looked more beautiful when there were two. I mean, they meant femininity, they were important for me.” (Gürsoy &

Koçan, 2016 s.146)

Kvinnor beskrev att de efter en mastektomi kände sig ofullständiga och onormala. Att de inte länge kände sig som fullständiga kvinnor i jämförelse med andra kvinnor som har kvar sina bröst (Ali-mohammadi, Dolattorkpour, Fouladi, Mehrara, & Pourfarzi., 2018; Olasehinde et al., 2019). Känslor av att de kände sig förminskade och ofullständiga som kvinnor föranledde ett sämre självförtroende och i slutändan självhat, samt känslor av att inte längre känna sig värdig eller vacker som kvinna (Arroyo & Lópes, 2011). Fouladi et al. (2018) beskrev att kvinnor inte längre kände sig feminina och att de upplevde en generell olustkänsla över att ha förlorat sin kvinnliga identitet.

“Before the surgery, I seemed the same as other women. My two breasts were already existent, but after the surgery I have thought that contrary to other women, I am incomplete (She hesitates to look at my face)” (Gürsoy & Koçan, 2016 s.147)

Yngre kvinnor upplevde en större oro och ångest, relaterad till att förlora sina bröst än äldre kvinnor. Det fanns även vissa kvinnor som inte såg de bortopererade brösten som en större förlust eftersom de inte tyckte om brösten innan (Azevedo Batista et al., 2017; Fallbjörk & Rasmussen, 2012). Kvinnor i Fallbjörk et al. (2012) beskrev att de hanterade förlusten av sina bröst genom att de identifierade brösten som sjuka delar av kroppen som behövde tas bort. Kvinnor beskrev också att liv och hälsa väger över känslan av kvinnlighet. En kvinna beskrev att hon kände sig som en komplett kvinna trots sitt bortopererade bröst, men andra kvinnor kände istället intensiva upplevelser som att operationen tagit bort halva deras kvinnlighet (Fallbjörk et al., 2012).

“I did not look upon myself as a woman of inferior quality, I did not… A breast more or less, it is- it surely is a part of the body-but it could have been the foot or... So, it is not a big deal”

Fysiska nedsättningar som komplikation efter en mastektomi beskrevs som en bidragande faktor till en förlust av en tidigare upplevd identitet. Konsekvenser kunde bestå av att inte längre kunna genomföra hushållsarbeten, eller att arbeten i trädgården. Dessa fysiska nedsättningar orsakade också en förlust av såväl social identitet som socialt sammanhang. I Gürsoy och Koçan (2016) beskrevs dessa komplikationer av kvinnor som ett tillstånd som vidare utvecklade negativa känslor av att inte känna sig som en fullständig individ (Gürsoy & Koçan, 2016).

“My daily life has been affected like that: I cannot use my right arm due to the removal of lymph nodes. This condition has resulted in my feeling as a half person because I generally do garden work and now I cannot” (Gürsoy & Koçan, 2016 s. 148)

I studien av Piot‐Ziegler et al. (2010) beskrev kvinnor, att då bröst ofta drar till sig blickar från såväl män som kvinnor så fanns upplevelser av att en mastektomi resulterar i att ett viktigt feminint verktyg för sociala sammanhang gått förlorat. Kvinnor upplevde att affärer, reklamer och samtida medier samt samhället i stort marknadsförde produkter och ideal speciellt anpassade för kvinnor med två bröst. På grund av detta upplevdes det som att en samhörighet gått förlorad och att mastektomin även ur denna aspekt orsakade ett lidande (Piot‐Ziegler et al., 2010).

“Always advertisements for bras downtown, for perfumes, for everything. You see somebody naked, a naked woman, breasts everywhere. That hurts a lot” (Piot‐Ziegler et al.,2010 s. 495)

Förändrad kroppsuppfattning och självbild

Kvinnor som genomgått en mastektomi fick ofta en förändrad kroppsuppfattning och

“After surgery, I felt like hell during the days. I felt that half of my body had been surgically removed, and I didn't own half of my body. It was as if I had lost something that I could never regain” (Fouladi et al., 2018 s. 436)

I fall där endast ett bröst avlägsnats upplevde vissa kvinnor en känsla av frustration, som att obalansen i kroppen var konstig och störande. Kvinnor kunde uppleva att kroppen då kändes asymmetrisk och obalanserad (Durães Rocha et al., 2016; Fouladi et al., 2018; Piot‐Ziegler et al., 2010). Denna obalans kunde hindra kvinnorna exempelvis från att jogga effektivt,

eftersom den ena sidan av bröstet vägde för mycket. Detta orsakade att många kunde känna ånger för att de inte hade avlägsnat båda brösten vid mastektomi (Piot‐Ziegler et al., 2010).

“If I’ll have one less, I’ll lose my balance” (Piot‐Ziegler et al., 2010 s. 492)

Kvinnor försökte bevara sin tidigare kroppsuppfattning genom att dölja sina förlorade bröst och anpassa sättet de klädde sig på, då genom att bära löst åtsittande kläder eller genom att bära accessoarer för att dölja asymmetrin. Metodiken för att hantera detta varierade, såsom med löst sittande kläder för att dölja sina former (Gürsoy & Koçan, 2016) eller att skapa en illusion av två bröst genom protes eller vadderad brösthållare (Fouladi et al., 2018). Kvinnor kunde även utanför sociala sammanhang ha det svårt med att känna sig bekväma i sina egna hem och skylde även sina bröstet när de inte var bland andra människor. Detta för att åsynen av deras förlorade bröst framkallade sorg (Fouladi et al., 2018; Gürsoy & Koçan, 2016). I en studie av Davies et al. (2017) började kvinnor täcka för sina förlorade bröst redan vid

utskrivning från sjukhuset efter operationen.

“As I said, as if any dress fits me no longer. I dress a bit casually or I put something over my breast, for example, a scarf. I cannot bear this condition even when I am alone. I try to hide it when I am alone, too” (Gürsoy & Koçan, 2016 s.148)

Kvinnor som genomgått mastektomi kände ofta sorg efter operationen och kände ofta skam och rädsla inför andra människors tankar och fördomar, något som kunde leda till att de isolerade sig (Durães Rocha et al., 2016). Kvinnornas förändrade utseenden gjorde att de i en större utsträckning dolde sig själva från andra och undvek situationer där folk kunde

Kvinnorna kände sig inte självsäkra inför andra med sina nya självbilder och upplevde även att de blev mer självkritiska inför sina kroppar (Arroyo & Lópes, 2011; Fouladi et al., 2018).

“I suffer from low self-esteem and I spend more time at home.” (Arroyo & Lópes, 2011 s.4)

Kvinnor upplevde att en mastektomi var den mest traumatiska upplevelsen de upplevt. De upplevde chock och förskräckelse när såg såret efter operationen. Det upplevdes som svårt att titta eftersom hudområdet inte såg ut som de hade förväntat sig. Kvinnor levde också fortfarande i förnekelse och kämpade med att kunna se såret eller dess ärr efteråt (Davies et al., 2017; Arroyo & Lópes, 2011). Kvinnor beskrev händelsen som att när de såg operationsområdet i spegeln kände dom rädsla och upplevde sig själva som dåliga, konstiga och annorlunda mot tidigare. Åsynen av ärret i spegeln kunde vara chockerande eftersom det var en bekräftelse av att en del av kroppen tagits bort och att deras kroppar förändrats (Gürsoy & Koçan, 2016); Arroyo & Lópes, 2011; Davies et al., 2017; Durães Rocha et al., 2016). Detta orsakade att kvinnor i dessa situationer undvek speglar (Gürsoy & Koçan, 2016; Olasehinde et al., 2019). En faktor som tyngde känslomässigt var känslan av förlust inför att bröstvårtan inte längre fanns kvar. Kvinnor upplevde i många fall oro över att ha förlorat sin vårtgård, något som de ansåg vara en central del av bröstet. Utan en vårtgård upplevdes det inte längre som ett bröst (Piot‐ Ziegler et al., 2010).

“I was not prepared to perceive the scar in the mirror until several weeks after the surgery. Although my doctor had explained to me what he had done during the operation and, when I did it, I was paralyzed by shock. There was a missing part on me” (Arroyo & Lópes, 2011 s.5)

Rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer

“In my first sexual intercourse, which was several months after surgery, I was very anxious. I had no idea what my husband would think about me, seeing my defective body. Besides, I myself felt ashamed to show my body to him. In fact, I felt both embarrassed and nervous” (Fouladi et

al.,2018 s. 436)

Kvinnor upplevde att deras förlorade bröst påverkade deras sexuella hälsa negativt av andra orsaker också, då för att de endast kunde ha samlag ifall de på något sätt kunde dölja överkroppen. (Arroyo & López, 2011). De fysiska förändringarna som förorsakats av mastektomin gav kvinnor i stor utsträckning en minskad sexlust och förmåga till upphetsning. En förändrad uppfattning av den egna sexualiteten ledde även ofta till en sänkt önskan för att ha sex, vilket i sin tur försämrade sexlivet generellt. (Durães Rocha et al., 2016; Olasehinde et al., 2019).

“It is the breast that makes many women sexually aroused. It may be difficult…especially if both breasts are removed, they will need to begin to search other areas for her arousal.” (Olasehinde

et al., 2019 s. 3)

Då mastektomins påverkan på sexlivet, lusten och känseln i erogena zoner ansattes kände kvinnor ofta att själva tanken på sex var absurd. Kvinnorna valde också att helt avstå från sexuella relationer på grund av nedlåtande kommentarer och negativt bemötande från deras respektive, såsom negativa kommentarer om deras kroppar och hur de hade förändrats (Davies et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012; Olasehinde et al., 2019). Upplevelser av rädsla inför att bli lämnade av sin partner om man nekade samlag ledde till att kvinnor hade sex, trots att de inte ville (Fouladi et al., 2018). Den sexuella dysfunktionen efter mastektomin ledde ofta till missförstånd och bråk i nära relationer. Kvinnor kunde uppleva att deras

relationer förändrats efter operationen, vilket de upplevde kunde skapa en distans i deras nära relationer och att de började undvika sina män. Kvinnor kände att de tvingades till att anpassa sig och att lyda sina partners sexuella önskemål, och de löd ofta i dessa situationer på grund av rädsla för skilsmässa. Kvinnor lämnades ibland av sina respektive just för att de inte längre ville vara intima eller ha sex (Arroyo & López, 2011; Fouladi et al., 2018).

anything that I don't like; otherwise, I'll leave you alone” (Fouladi et al., 2018 s. 438)

Kvinnor upplevde att en sänkt sexlust och bristande intimitet orsakade svartsjuka mot deras män. Kvinnor beskrev att de misstänkte att deras män tittade på och längtade efter andra kvinnor som hade kvar sina bröst. I denna svartsjuka hade kvinnor även svårt att acceptera stöd och komplimanger från sina män (Gürsoy & Koçan, 2016; Piot-Ziegler et al., 2010). Kvinnor upplevde att försämringar i deras intima relationer också kunde skapa begränsningar i deras förhållanden, vilket på sikt också upplevdes påverka uppfattningar av den personliga friheten (Piot-Ziegler et al., 2010). Kvinnor som levde i stabila och trygga relationer med sina män, och som accepterat sina kroppsliga förändringar kunde i vissa fall känna att de hade ett friskt och lyckligt sexliv (Fallbjörk et al., 2012; Fouladi et al., 2018).

“When he took me in his arms, telling me: ‘There you go, let go, cry’. I ended up by asking myself if he was really interested in me. I have the feeling he didn’t really love me”

(Piot Ziegler et al., 2010 s. 496)

Stöd har betydelse

Kvinnor kunde känna att de fick omfattande stöd från sina män (Arroyo & López, 2011; Davies et al.,2017; Durães Rocha et al., 2016; Fouladi et al., 2018; Hussain, Kanji, Lalani, Moledina, & Sattar, 2019; Menon, & O’Mahony, 2019; Olalekan et al., 2019). Det fanns också kvinnor som vittnade om att de fått tillräckligt och helhjärtat stöd från sina män (Fouladi et al., 2013). Kvinnor upplevde stöd genom att deras män visade närvaro, omtanke och kärlek. De brydde sig inte om kvinnornas förlorade bröst, deras utseenden eller

förändringen av deras kroppar. Dessa män var glada över att deras fruar överlevde sjukdomen och värderade hennes liv över frågan om hon hade bröst eller inte (Davies et al.,2017; Fouladi et al., 2018; Hussain et al., 2019; Menon, & O’Mahony, 2019). Kvinnorna beskrev, att stödet från deras män men även deras barn var en viktig källa för bearbetning, sänkt oro, minskad stress, ökad återhämtning och hantering av livet i helhet. Detta stöd kunde även skapa en känsla av ekonomisk trygghet för kvinnan (Fouladi et al., 2018).

Kvinnor beskrev att stödet de mottog bidrog till att gynna deras resor mot att återfinna sig själva efter ingreppet (Durães Rocha et al., 2016; Fouladi et al., 2013). Kvinnorna upplevde således, att förmågan till att fortsätta känna sig som kvinna liksom före mastektomin i flera fall var beroende av stödet som de erhöll från sina makar (Fallbjörk et al., 2013). Stödet kunde bland annat bestå av att maken bekräftade kärleken till kvinnan och att den inte var förändrad efter mastektomin (Arroyo & López, 2011)

“My husband was very supportive; I showed him my surgery site and told him there There is no breast now. He immediately hugged me and said he doesn't love my body, he loves me. He used to pray for my Life.” (Hussain et al., 2019 s. 81)

Det stöd som kvinnor beskrev att de erhöll bestod inte bara av emotionellt stöd utan också ekonomiskt, så från såväl familj som vänner. Kvinnor som erhöll ett sådant stöd upplevde att det bidrog till att betrygga den sociala tillvaron och att det även främjade deras återhämtning efter en mastektomi (Gürsoy & Koçan, 2016; Olasehinde et al., 2019).

“I have my friends’ support and my family’s support…Since I started treatment, people have been sending money and paying my bills.” (Olasehinde et al., 2019 s. 3)

“I strongly believe in God. I believe that this disease is from God; he tests people and will also give me the strength to fight back the disease.” (Hussain et al. 2019 s. 81)

Stöd från en annan patient/kvinna som hade erfarenheter av samma situation och

sjukdomsförlopp kunde bidra i återhämtningen. Denna form av stöd menade kvinnor gav dem styrka för att kämpa igenom den egna sjukdomen. (Hussain et al., 2019). De beskrev en avsaknad av stödgrupper tillgängliga för dom, och att de önskade att sådana hade funnits (Hussain,et al.,2019; Olasehinde et al., 2019). Kvinnor som haft tillgång till stödgrupper beskrev dessa som positiva. Det finns dock vissa problem i att inte alla kvinnor kände sig bekväma med att dela sina erfarenheter med främlingar och även för att upplevelser av olika skeden i sjukdomsförloppet kan ha upplevts olika av olika. Kvinnor upplevde att när vissa deltagare var obekväma eller restriktiva med att dela med sig av upplevelser så kunde det leda till en förtroendebrist i stödgruppen (Fouladi et al., 2013; Hussain,et al.,2019)

“I think there should be a support group for breast cancer patients because, in the initial phases, women get worried about many things, so there must be someone who has gone through it and can share their experiences, I am willing to be a part of such a support group” (Hussain

et al.,2019 s. 82)

Stödet från sjukvården upplevdes som fullgott och adekvat, från såväl sjuksköterskor som läkare (Davies et al., 2017; Hussain, et al.,2019; Menon, & O’Mahony, 2019). Kvinnor beskrev att de erhöll all den information som de behövde och upplevde då i vissa fall att de inte hade något behov av att söka stöd av utomstående grupper, såsom stödgrupper (Menon, & O’Mahony, 2019). Kvinnor upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen gav ett gott stöd, att var snabba med att svara på frågor. Särskilt upplevdes sjuksköterskans stöd som en källa till en snabbare återhämtning. Att vid behov kunna kontakta vårdpersonal som svarade på frågor var också en faktor som värderades högt (Davies et al., 2017).

“I have no stage in my journey, which was ever staggered, and I got the best surgeon, and I got a wonderful nurse, it was all positive. I had enough of all the information and support, that I didn't need to go to any support services. So really it was a positive journey for me” (Menon, &

Att övervinna sjukdomen

Idén om att övervinna sjukdomen upplevdes av kvinnor som en betydande faktor i processen att acceptera mastektomin (Olasehinde et al., 2019). Dessa kvinnor kände att de övertygade sig själva om att de genom ingreppet hade gjort allt de kunnat för att bekämpa sjukdomen och för att överleva. Kvinnor berättade också att de ville vara starka och kämpa, inte bara för sin egen skull utan även för sina familjer. En del kämpade för att kunna ta hand om sina barn medan andra kämpade för att kunna återvända till sina arbeten (Davies et al., 2017; Hussain et al., 2019). Kvinnor kämpade också för att bygga upp sina nya identiteter och för att sätta ett värde på sina liv efter sjukdomen. Kvinnor kunde även i denna process forma en ny självbild, bestående av en krigare just för att de kämpat sig igenom ett sorgligt och svårt förlopp i livet (Davies et al., 2017; Durães Rocha et al., 2016).

“I convinced myself that I have to fight back this cancer.” (Hussain et al., 2019 s. 82).

Kvinnors personliga faktorer, såsom personlighetstyper upplevdes även påverka deras förmåga till acceptans inför en mastektomi men även deras förutsättningar till att övervinna sjukdomen. Andra personliga egenskaper, som förmågan att anpassa sig och att tolerera olika situationer upplevdes också vara till hjälp (Fouladi et al., 2018; Fouladi et al., 2013). Det fanns flera kvinnor som hade lyckats finna nya sätt och metoder för att hantera och lindra de situationer som uppstod efter en mastektomi. Kvinnor som använde sig av dessa

copingstrategier kände att det fungerade som ett verktyg för att kunna leva livet ånyo under nya omständigheter, då efter att ha genomgått en mastektomi men även efter att ha överlevt bröstcancer. En av copingstrategierna som enligt kvinnor användes var bland annat att tänka och se brösten, som blott en del av kroppen och att se mastektomin som en skyddande

handling för att bevara livet. Dessa tankesätt kunde hjälpa kvinnor att acceptera ingreppet och dess konsekvenser. (Piot‐Ziegler et al., 2010). Efter sjukdomsförloppet berättade kvinnor att de blev de allt mer noggranna med såväl kost som hälsa (Piot‐Ziegler et al., 2010). En annan strategi som kvinnor använde sig av var exempelvis fysiska aktiviteter vilket de kände bidrog till deras bearbetning av sjukdomsförloppet (Menon, & O'Mahony, 2019). Kvinnor kände också att de fick en mer positiv inställning till livet efter en genomförd mastektomi. Att ha övervunnit sjukdomen kunde även leda till att kvinnorna uppskattade hälsan och sin kropp mer än de hade gjort tidigare. Kvinnor som genomfört en ensidig mastektomi kände uppskattning och glädje över det bröstet som faktiskt fanns kvar (Piot‐Ziegler et al., 2010).

En mastektomi kunde resultera i att kvinnor i större utsträckning reflekterade över sina liv. Efter ingreppet kände de att de ville de ta vara på och njuta av varje ögonblick i livet och att uppleva det bästa som livet hade att bjuda på. För dessa kvinnor fanns en upplevelse och vilja till förändring mot det bättre (Arroyo & Lópes, 2011; Durães Rocha et al., 2016).

“I feel happy that I have got my health back. Nothing in the world can be as valuable as health, for human being” (Fouladi et al., 2013 s. 2082).

Förmågan hos kvinnor att hantera livet efter en genomförd mastektomi hade till viss del att göra med om de upplevde sig ha en stark vilja till att övervinna bröstcancern och att acceptera hur händelsen förändrar livet, men även personen.

“Just accept yourself the way you are.” (Olalekan et al ,2019 s. 4)

Diskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer. De kategorier som kommit fram under analysen var; Förlust av

identitet, förändrad kroppsuppfattning och självbild, rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer, stöd har betydelse och att övervinna sjukdomen.

I litteraturstudien framkommer att kvinnor som har genomgått en mastektomi upplevde att de förlorade delar av eller hela sina tidigare identiteter och sin Detta medförde känslor av

förlorad identitet och att de inte längre kände sig som en hel eller fullvärdig kvinna. Detta överensstämmer med Kerr, Schlesinger‐Raab, Sauer och Hölzel, (2004) där det också framkom att en mastektomi kunde resultera i att kvinnor erhöll en förändrad uppfattning gällande deras kvinnlighet, identitet, attraktion och kroppsuppfattning.Kerr et al. (2004) beskriver att kvinnor som genomgått bröstbevarande cancerkirurgi i större utsträckning bibehöll allt från självförtroende till kroppsuppfattning och identitet. Sackey, Sandelin, Frisell, Wickman och Brandberg (2010) visade att kvinnor som förlorat ett bröst i samband med en mastektomi upplevde en känsla av förminskad kvinnlighet och ett försämrat

Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor som förlorat sina bröst också förlorade ett viktigt feminint verktyg för sociala sammanhang och att samhällets normer och standarder orsakar en förlust av identitet på grund av detta. Galdino de Lima et al. (2018) betonar att samhällets normer orsakar en identitetskris hos kvinnor som genomgått mastektomi. På grund av den identitetskris som kan förekomma vid en mastektomi, finns ett behov att sjuksköterskan bejakar patienter som genomgått mastektomi för att identifierar omvårdnadsbehov och utför omvårdnadsinterventioner som bidrar till stöd och hjälp för kvinnor som genomgått en mastektomi vid bröstcancer.

En interventionsstudie gjord av Franco, Amutio, Manas och Sanchez (2019) visade att

sessioner med meditation under begreppet mindfulness-träning hade en signifikant effekt i att stärka självförtroende, samt att sänka vrede, depression, ångest och undvikande av sociala sammankomster hos kvinnor som genomgått en mastektomi. Denna metod gick ut på att kvinnorna deltog en två timmar långa sessioner varje vecka under sju veckors tid. Typen av övning i denna studie byggde på FLOW-meditation som vidare går ut på att utövaren ska fokusera på vissa övningar och därigenom förhindra tankar om omvärlden. Även i andra studier, såsom Lengacher et al. (2015) vittnar man om att mindfulness-övningar kan uppnå positiva resultat hos denna patientgrupp. I enlighet med litteraturstudiens fynd där kvinnor som genomgått en mastektomi ofta kände att de förlorat sitt självförtroende och sin identitet, även i sociala sammanhang så finns det indikationer på att denna patientgrupp kan gynnas av ledda sessioner med mindfulness och meditation.

I litteraturstudien framgick det att kvinnor som genomgått en mastektomi även upplevde att den egna kroppen kändes främmande. Detta var något som föranledde att kvinnor antingen försökte dölja sin kropp eller anpassa sina kläder för att skapa en illusion av att båda brösten fanns kvar och på så vis bevara kroppsuppfattningen utåt som den var innan operationen. I litteraturstudien framkommer även att kvinnor kan gå in i en förnekelse kring att förändringen har skett men att ansträngningen bakom denna verklighetsförnekelse likväl orsakar en

finner andra brister i sin kropp och att hon kan komma att utveckla andra psykologiska bekymmer. Sousa et al. (2016) menade att kvinnor efter en mastektomi, utöver de fysiska påfrestningarna också upplevde ett psykologiskt lidande. Detta lidande kunde visa sig i form av starka känslor av sorg, rädsla, ilska, ångest och depression. Li et al. (2018) visar att dessa bekymmer har blivit allt mer vanliga allt eftersom fler kvinnor med bröstcancer överlever sjukdomsförloppet. Det framkommer i vår litteraturstudies resultat att dessa kvinnor är i ett stort behov av stöd efter en mastektomi då förloppet och den förändrade kroppsuppfattningen kan påverka hennes psykiska välmående.

Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor som genomgått en mastektomi efter bröstcancer genomgick en förlust av sin identitet, rädsla för intimitet och försämrad relation med sin partner, vilket kan ses som ett lidande. Morse (2001) beskriver i sin teori om uthärdande och lidande att människor som har genomgått dramatiska händelser i livet ofta kan uppleva känslor av förlust. Dessa känslor kan vidareutvecklas till svåra lidanden. En

försvarsmekanism som många enligt Morse (2001) vänder sig till benämns som ett

uthärdande. Ett uthärdande skyddar personens integritet genom att hen håller tillbaka sorgen. En undertryckt sorg kan ibland behövas eftersom personen inte alltid är beredd på att hantera en så pass stor livsförändring på så kort tid men ändå behöver kunna leva ett vardagligt liv. Under en uthärdande fas läggs en stor mängd energi på att samla och bygga upp känslorna, allt eftersom de trycks undan. Detta pågår fram tills dess att personen ifråga inte längre kan hålla undan sin sorg utan övergår då från uthärdande till ett känslomässigt lidande. När detta inträffar menar Morse (2001) att de undertryckta känslorna kommer fram.

Det känslomässiga lidandet beskrivs av Morse (2001) som att känslorna kan manifesteras i såväl djup förtvivlan som hopplöshet. Det känslomässiga lidandet extremt energikrävande och på grund av detta återfaller människor ofta till ett uthärdande. En person kan i många fall pendla mellan dessa faser, och tiden som krävs för att komma ur den helt varierar starkt från person till person. Den centrala delen i att slutligen komma ur uthärdande och det

välanpassat stöd från hälso- och sjukvården i denna process betonas såväl i denna

litteraturstudies resultat som i Sousa et al. (2016) att det bär vikt i vägen mot acceptans av den nya kroppsbilden. Stödet som kan ges bygger förutom ett holistiskt och individanpassat bemötande på att hjälpa kvinnor finna goda copingstrategier (Sousa et al., 2016).

Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor som använder copingstrategier hade en förbättrad förmåga till att acceptera livssituationen efter mastektomin. Ardakani, Rashtabadi och Tirgari (2020) beskriver att copingstrategier kan ha en gynnsam effekt att öka acceptans och

meningsfullhet hos kvinnor som genomgått mastektomi. Ardakani et al., (2020) beskriver en copingstrategi som kallas ”positive rational acceptance” med väldigt goda resultat i alla ålderskategorier. Li et al. (2018) noterade att stöd från omgivningen och samhället lade grunden för en god copingstrategi inför patientens återhämtning och acceptans av den nya kroppsförändringen efter en mastektomi. Då litteraturstudiens resultat visar att

copingstrategier kan vara gynnsamma för kvinnor som genomgått mastektomi är det av betydelse för sjuksköterskan att skapa en förståelse kring hur copingstrategier kan användas för kvinnor som har genomgått en mastectomi vid bröstcancer.

Litteraturstudien visade att en mastektomi påverkar kvinnors nära relationer. Rädslan kretsade bland annat kring om maken inte skulle acceptera kroppsförändringen, något som direkt skulle ha negativa konsekvenser i deras sexliv. Andrzejczak, Markocka-Mączka, och

Lewandowski, (2013) beskriver liknande fynd där kvinnor som har förlorat sina bröst ofta är rädda för hur deras partner ska reagera på det nya utseendet. Detta är något som kan medföra en ständig stress, men även andra psykiska bekymmer som kan leda till en sexuell

dysfunktion. Då mastektomin inte förorsakar fysiska förändringar som direkt leder till ett dåligt sexliv, förutom nedsatt känslighet i en erogen zon så pekar såväl denna litteraturstudie som Andrzejczak et al., (2013) på att den mentala hälsan borde vara i fokus för att bemöta de problem som denna patientgrupp upplever. Kedde, Schultz, Wiel, och Wijsen (2013) betonar att hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att initiera samtalet med patienten gällande hennes sexliv och hur detta kan påverkas av en mastektomi. Andrzejczak et al., (2013) menar att gemensam psykologisk terapi kan ha gynnsamma effekter efter en mastektomi då det kan förbättra partnerns förutsättningar till att förstå kvinnans situation samt att hennes rädslor och stresspåslag kan minska samt att sexlivet i förhållandet förbättras.

visar att kvinnor som genomgått en mastektomi ofta beskrev att de inte hade fått ett tillräckligt stöd av vården i dessa frågor, vilket då förorsakade en negativ inverkan på deras förhållanden men också en misstro mot sjukvården. Av dessa skäl är det av yttersta vikt att vårdpersonal, såsom sjuksköterskan ser sin roll i att identifiera de behov av stöd och information som kvinnor i dessa situationer behöver och hur ett personinriktat bemötande med anpassade omvårdnadsinterventioner, men även vidarebefordran till kurator såväl som psykolog kan gynna paret i att bibehålla en hälsosam relation även efter sjukdomsförloppet.

Resultatet i litteraturstudien visade att stöd från andra såsom parter och familj har stor betydelse vad gäller emotionellt mående för kvinnors som har genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Även religiös tro och utövande kunde hjälpa dem att må bättre. Janowski, Jedynak, Tatala och Wałachowska, (2020) bekräftar i sitt arbete att det finns en koppling mellan kvinnors religiösa övertygelser och andlighet mot att lättare acceptera sina situationer och anpassa sig till dem. Då religiösa övertygelser kan vara en gynnande resurs för återhämtning hos dessa kvinnor kan hälso- och sjukvårdpersonal stödja patienten med detta genom att bidra med att öppna en kontakt mellan henne och en lämplig religiös institution. En annan stödjande faktor som uppkommit i litteraturstudiens resultat var att stödgrupper kan gynna rehabiliteringen efter en mastektomi. Den positiva effekt som kan uppnås med stödgrupper framkommer även i Janowski et al., (2020) som nämner att stödgrupper kan ge kvinnor en förhöjd känsla av säkerhet, men också att de kan reducera känslor av ångest och depression. Stödgrupper kan erbjuda närhet till medlemmar med liknande erfarenheter och detta sänker risken till att de bildar en uppfattning av hjälplöshet och ensamhet i tillståndet. Janowski et al., (2020) nämner även att ingen ensam resurs räcker för att de psykologiskt gynnsamma effekterna ska uppnås, utan lyfter också att andligt stöd och hjälp från nära anhöriga har en stor betydelse för många.

I litteraturstudien framkom att kvinnor upplevde sina liv som ett förlopp. I detta förlopp fanns ett liv innan mastektomin och ett annat liv efter. Kralik, van Loon och Visentin, (2006) beskriver att Transition Theory innebär att personen går igenom en övergång, då från en livsfas, ett tillstånd, en status eller en roll till en annan. En transition kan orsakas av en extern händelse som påverkar livet men bygger på en förändring i det inre på en människa. Denna förändring är något som personen måste gå igenom för att kunna anpassa sitt liv efter de nya faktorerna. En transition kan beröra områden såsom hälsa, utveckling, sociokulturella, situationsbaserade, relationella eller kritiska händelser, men även organisatoriska

förändringar. En individ kan genomgå flera transitioner på en och samma gång ifall hon lever i ett turbulent tillstånd. För att en transition ska äga rum kräver det att personen ifråga ser ett behov av en förändring i henne själv. För att en transition ska vara lyckad krävs det också hon får ett genuint stöd från sin omgivning i processen. Det är i denna fas som vårdpersonal och inte minst sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja patienten. Med kunskap om Transition Theory och dess förutsättningar ökar det sannolikheten för patienten att lyckas. Kvinnor i vårt resultat beskrev en process där en ny självbild formades under förloppet efter sjukdomen. Rancour (2008) beskriver att en kunskap av Transition Theory bland vårdpersonal kan hjälpa patienten omformulera jaget efter sjukdomsförloppet och att en rent medicinsk modell för rehabilitering kan beröva henne chansen att använda erfarenheten till att bygga upp en starkare identitet. Kvinnor i litteraturstudien beskriver händelser där de omformulerade och övertygade sig själva att övervinna sjukdomen och dess efterlopp, något som var stärkande för självuppfattningen men som också ledde till att hälsobevarande och livsberikande beslut togs efteråt.

Detta fenomen kan förklaras i enlighet med Kralik, van Loon och Visentin, (2006) då den ständiga transition som pågår under livet när en person blir äldre redan hade anpassat de äldre kvinnorna till den verklighet som mastektomin formade, där livet och dess innehåll var i större fokus än den ungdomliga och kroppsliga skönheten. Sousa et al. (2016) beskriver också att acceptans är det första steget i en hanteringsprocess som hjälper dessa kvinnor, såväl unga som äldre till att förstå sig själva och erhålla kraften till att gå vidare, finna hopp och kämpa för såväl livskvalité som välbefinnande.

Metoddiskussion

Då nya forskningsstudier rörande kvinnors upplevelser efter mastektomi publiceras årligen upplevde författarna till denna litteraturstudie att en ny överblick av kunskapsläget var av relevans. Med ett uppdaterat underlag om denna patientgrupp ökar sannolikheten att god evidensbaserad vård kan ges (Rosén, 2015). Då litteraturstudiens syfte var att utforska kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer togs beslut om att ett fokus på just kvalitativa studier kunde ge en djupare och mer ingående förståelse i dessa upplevelser. Att kvalitativa studier erbjuder en bra bas för att förmedla just individuella erfarenheter och upplevelser är också något som betonas av Henricson & Billhult. (2015, s.130). På grund av att denna litteraturstudie genomfördes under en förhållandevis kort tid noteras det att vidare forskning inom detta område krävs för att en mer heltäckande bild ska kunna ges (Henricson, 2015, s.473). Då litteraturstudien består av mångkulturell kvalitativ information under en tioårig period kan det finnas intresse att också genomföra framtida forskningsprojekt med mer specifik fokus på ett av alla de fenomen som uppstår hos denna patientgrupp (Henricson, 2015, s.272–273).

För att stärka denna litteraturstudies trovärdighet har rekommendationer från Henricson (2015, s.473) använts där datainsamlingen helst ska genomföras i fler än en databas. I sökningen av respektive databas har också booleska sökmetoder använts för att effektivisera processen. Eftersom målet med denna litteraturstudie var att utforska individuella upplevelser har kvalitativa artiklar använts, ett beslut som stärks av Granheim och Lundman (2004) som beskriver att valet av studietyp är av stor vikt för vad författarna önskar undersöka.

De utvalda artiklarna analyserades enligt SBU:s bedömningsmall och i enlighet med

rekommendationer från Willman, Stoltz och Bahtsevani, (2006, s. 95–96). Bedömningsmallen var anpassad för kvalitativa artiklar och då elva av tolv artiklar i litteraturstudien uppnådde hög kvalité visar det på en hög standard i metodförfarandet och urvalet av artiklar som ingick i analysen. Kvalitetsgranskning av de valda artiklarna genomfördes individuellt av författarna vilket enligt Henricson (2015, s.473) sänker reliabiliteten. Författarna har dock läst igenom varandras granskningar med hjälp av med elektroniska hjälpmedel på distans för att sedan diskutera och komma fram till gemensamma utlåtanden. Under inhämtningen av

meningsenheter har rekommenderad metodik av Granheim och Lundman (2004) använts där författarna har strävat efter att meningsenheterna inte ska vara för korta så att de riskerar förlora innehållets innebörd, men inte heller för långa så att de riskerar att innehålla dubbla budskap.

Analysen genomfördes gemensamt av litteraturstudiens författare för att minimera risken att det manifesta budskapet skulle gå förlorat när kondenseringarna kategoriserades. Henricsson (2015, s.474) noterar att det analytiska arbetet bör kvalitetssäkras genom att författarna har en genomgående dialog under denna process. Såväl Henricsson (3026, s.474) som Granheim och Lundman (2004) rekommenderar att trovärdigheten i ett kvalitativt arbete kan höjas genom att innehållet diskuteras med tredje part, vilket i detta fall har bestått av samtal med handledare samt gruppmöten och seminarier med kurskamrater. Trovärdigheten i denna litteraturstudie är trots dess manifesta resultat ett arbete framtaget av individer och det finns därmed en risk för bias som präglar resultatet, även då författarna har försökt att presentera en manifest bild av materialet. Holloway och Wheeler (2010 s.302–303) menar att trovärdighet också bygger på att författarna måste bejaka att de gör en tolkning av resultatet och att faktorer såsom miljö, kultur och sociala element kan påverka denna tolkning.

För att öka pålitlighet kan resultatet, tillvägagångssättet samt metoden för litteraturstudien beskrivas tydligt och noggrant. Holloway och Wheeler, (2010, s. 302–303) menar att

metodartikel för kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Inhämtandet av

meningsenheter genomfördes med manifest ansats för att förmedla det kvinnorna uttryckt utan att tolka dess innebörd. Då detta är en litteraturstudie som gjordes som ett examensarbete uppfyller den även rekommendationer från såväl Henricsson (2015, s.474) som Granheim och Lundman (2004) där man beskriver att grupphandledning och seminarier där arbetet granskas av andra stärker såväl trovärdighet som pålitlighet.

Slutsatser

Litteraturstudiens resultat visar att kvinnor som har genomgått en mastektomi vid bröstcancer upplevde båda fysiska, psykiska och sociala förändringar. Det framkom att ett adekvat stöd från såväl familj, vårdpersonal, religiösa institutioner, stödgrupper och copingstrategier kunde hjälpa kvinnor att hantera livet efter en mastektomi samt att det kunde bidra till en snabbare återhämtning. Väl applicerad kommunikation från hälso- och sjukvården samt personal utbildad i att ge stöd och finna lämpliga interventioner för kvinnor i denna situation har potential att leda till bättre livssituationer och en mer effektiv rehabilitering. Litteraturstudiens resultat kan ge en ökad förståelse för kvinnors upplevelser och känslor efter att ha genomgått en mastektomi vilket behövs för att sjuksköterskan ska kunna bemöta, stötta och forma lämpliga omvårdnadsinterventioner för kvinnor i dessa situationer. Olika copingstrategier kan vara ett hjälpmedel för att hantera livet efter en mastektomi. Vidare forskning bör därför undersöka hur personal inom vård och omsorg på bästa sätt kan stödja kvinnor i att finna och bruka sådana strategier. Sådan kunskap kan understödja vårdpersonal för att på bästa sätt bistå i rehabilitering och kan även sammanfalla i det bredare och personcentrerade stöd som

Referenser

*Referenser som ingår i analysen

Andrzejczak, E., Markocka-Mączka, K., & Lewandowski, A. (2013). Partner relationships after mastectomy in women not offered breast reconstruction. Psycho-Oncology, 22(7), 1653– 1657. https://doi.org/10.1002/pon.3197

Araújo, I. M. de A., Silva, R. M. da, Bonfim, I. M., & Fernandes, A. F. C. (2010). Nursing communication in nursing care to mastectomized women: A grounded theory study / La comunicación de la enfermera em la asistencia de enfermería a la mujer mastectomizada: Um estudio de Grounded Theory / A comunicação da enfermeira na assistência de enfermagem à mulher mastectomizada: Um estudo de Grounded Theory. Revista Latino-Americana de

Enfermagem, 18(1), 54–60. https://doi.org/10.1590/S0104-11692010000100009

Ardakani, B. Y., Rashtabadi, O. R., & Tirgari, B. (2020). Body image and its relationship with coping strategies: The views of Iranian breast cancer women following surgery.

European Journal of Cancer Care, 29(1). doi:10.1111/ecc.13191

*Arroyo, J. M., & López, M. L. (2011). Psychological problems derived from mastectomy: A qualitative study. International Journal of Surgical Oncology, 2011.

https://doi.org/10.1155/2011/132461

*Batista, K. A., das Merces, M. C., Santana, A. I. C., Pinheiro, S. L., Lua, I., & Oliveira, D. S. (2017). Feelings of women with breast cancer after mastectomy. Journal of Nursing UFPE /

Revista de Enfermagem UFPE, 11(7), 2788–2794. doi:

10.5205/reuol.10939-97553-1-RV.1107201719

Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.

NursingPlus Open, 2, 8–14. https://dx.doi.org/10.1016/j.npls.2016.01.001

Cancerfonden. (2020). Bröstcancer. Hämtat 2020-09-01 från

Danielsson, E. (2015) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

*Davies, C. C., Brockopp, D., Moe, K., Wheeler, P., Abner, J., & Lengerich, A. (2017). Exploring the lived experience of women immediately following mastectomy: A

phenomenological study. Cancer Nursing, 40(5), 361–368. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000413

da Silva, R. M., Pinheiro, C. P. O., Bezerra, I. C., Caldas, J. M. P., & Brasil, C. C. P. (2018). Mastectomy and the meaning attributed by patients to delay in early diagnosis of breast cancer. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention, 19(8), 2083-2088.

https://doi.org/10.22034/APJCP.2018.19.8.2083

de Almeida, T. G., Comassetto, I., Cezar Alves, K. de M., Pereira dos Santos, A. A., de Oliveira Silva, J. M., & Figueiredo Trezza, M. C. S. (2015). Experience of young women with breast cancer and mastectomized. Anna Nery School Journal of Nursing / Escola Anna Nery

Revista de Enfermagem, 19(3), 432–438. doi:10.5935/1414-8145.20150057

*Durães Rocha, J. F., Rodrigues Cruz, P. K., Aparecida Vieira, M., Marques da Costa, F., & de Almeida Lima, C. (2016). Mastectomy: Scars in female sexuality. Journal of Nursing /

Revista de Enfermagem, 10(5), 4255–4263. doi:10.5205/reuol.9284-81146-1-SM.1005sup201612 Engel, J., Kerr, J., Schlesinger-Raab, A., Sauer, H., & Hölzel, D. (2004). Quality of life following breast-conserving therapy or mastectomy: Results of a 5-year prospective study.

Breast Journal, 10(3), 223–231. doi:10.1111/j.1075-122X.2004.21323.x

*Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. H. (2012). From “no big deal” to “losing oneself”. Cancer Nursing, 35(5), 41–48. doi:10.1097/NCC.0b013e31823528f b

*Fouladi, N., Pourfarzi, F., Ali-Mohammadi, H., Masumi, A., Agamohammadi, M., & Mazaheri, E. (2013). Process of coping with mastectomy: A qualitative study in Iran. Asian

*Fouladi, N., Pourfarzi, F., Dolattorkpour, N., Alimohammadi, S., & Mehrara, E. (2018). Sexual life after mastectomy in breast cancer survivors: A qualitative study.

Psycho-Oncology, 27(2), 434–441. doi:10.1002/pon.4479

Franco, C., Amutio, A., Mañas, I., & Sánchez-Sánchez, L. C. (2020). Improving psychosocial functioning in mastectomized women through a mindfulness-based program: Flow

meditation. International Journal of Stress Management, 27(1), 74-81. doi:10.1037/str0000120

Henricson, M. (2015). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från

idé till examination inom omvårdnad (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2015). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

High, B. (2019). Cancer care: What you need to know about caring for breast cancer survivors. MEDSURG Nursing, 28(2), 189–202.

Holloway, I., & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. Chichester, West Sussex: Wiley-Blackwell.

*Hussain, L., Kanji, Z., Lalani, S., Moledina, S., & Sattar, A. K. (2019). Exploring lived experiences of married pakistani women post-mastectomy. Asia-Pacific Journal of Oncology

Nursing, 6(1), 78–85. doi:10.4103/apjon.apjon_30_18

Galdino de Lima, M. M., Souza Leite, K. N., Lopes dos Santos Caldas, M. L., Ribeiro César, E. S., Araujo de Souza, T., Bezerra do Nascimento, B., Pereira Barboza, J., & Marques

Dantas, T. (2018). Feelings lived by women with mastectomy. Journal of Nursing / Revista de

Izydorczyk, B., Kwapniewska, A., Lizinczyk, S., & Sitnik-Warchulska, K. (2018).

Psychological resilience as a protective factor for the body image in post-mastectomy women with breast cancer. International Journal of Environmental Research and Public Health,

15(1181), 1-16. doi:10.3390/ijerph15061181

Janowski, K., Tatala, M., Jedynak, T., & Wałachowska, K. (2020). Social support and psychosocial functioning in women after mastectomy. Palliative & Supportive Care, 18(3), 314–321. doi:10.1017/S1478951519000774

Jones, DP. (2004). Cultural views of the female breast. The ABNF Journal, 15(1), 15-21.

Kedde, H., van de Wiel, H. B. M., Weijmar Schultz, W. C. M., Wijsen, C., (2013). Sexual dysfunction in young women with breast cancer. Supportive Care in Cancer, 21(1), 271–280. doi:10.1007/s00520-012-1521-9

*Koçan, S., & Gürsoy, A. (2016). Body image of women with breast cancer after mastectomy: A qualitative research. The Journal of Breast Health, 12(4), 145-150. doi:10.5152/tjbh.2016.2913

Kralik, D., Visentin, K., van Loon, A. (2006). Transition: A literature review. Journal of

Advanced Nursing, 55(3), 320-329. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03899.x

Lengacher, C., Kip, K., Reich, R., Craig, B., Mogos, M., Ramesar, S., Paterson, C., Farias, J., & Pracht, E. (2015). A cost-effective mindfulness stress reduction program: A randomized control trial for breast cancer survivors. Nursing Economics, 33(4), 210-219.

Lindwall, L., & Bergbom, I. (2009). The altered body after breast cancer surgery.

International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 4, 280-287.

doi:10.3402/qhw.v4i4.5023

Li, S., Li, L., Zgeng, H., Wang, Y., Zhu, X., Yang, Y., Yang, Y., & He, J. (2018).

Lovelace, D. L., McDaniel, L. R., & Golden, D. (2019). Long-term effects of breast cancer surgery, treatment, and survivor care. Journal of Midwifery & Women’s Health, 64(6), 713– 724. doi:10.1111/jmwh.13012

Male, D. A., Fergus, K. D., & Cullen, K. (2016). Sexual identity after breast cancer: Sexuality, body image, and relationship repercussions. Current Opinion in Supportive and

Palliative Care, 10(1), 66–74. doi:10.1097/SPC.0000000000000184

Martei, Y. M., Vanderpuye, V., & Jones, B. A. (2018). Fear of mastectomy associated with delayed breast cancer presentation among ghanaian women. Oncologist, 23(12), 1446–1452. doi:10.1634/theoncologist.2017-0409

*Menon, A. S., & O’Mahony, M. (2019). Women’s body image following mastectomy: Snap shots of their daily lives. Applied Nursing Research, 47, 4–9. doi:10.1016/j.apnr.2019.03.002

Morse, J. M. (2001). Toward a praxis theory of suffering. Advances in Nursing Science, 24(1), 47–59. doi:10.1097/00012272-200109000-00007

*Olasehinde, O., Arije, O., Wuraola, F. O., Samson, M., Olajide, O., Alabi, T., Arowolo, O., Boutin-Foster, C., Alatise, O. I., & Kingham, T. P. (2019). Life without a breast: Exploring the experiences of young nigerian women after mastectomy for breast cancer. Journal of

global oncology, 5, 1–6. doi:10.1200/JGO.18.00248

Pereira, C. M., Pinto, B. K., Muniz, R. M., Cardoso, D. H., & Wexel, W. P. (2013). Falling ill and surviving breast cancer: The experience of mastectomized woman. Revista de Pesquisa:

Cuidado é Fundamental Online, 5(2), 3837-3846. doi:10.9789/2175-5361.2013v5n2p3837

*Piot, Z. C., Sassi, M-L., Raffoul, W., & Delaloye, J-F. (2010). Mastectomy, body deconstruction, and impact on identity: A qualitative study. British Journal of Health

Psychology, 15(3), 479–510. doi:10.1348/135910709x472174

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for

Rancour, P. (2008). Using archetypes and transitions theory to help patients move from active treatment to survivorship. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12(6), 935-940.

doi:10.1188/08.CJON.935-940

Rosén, M. (2015). Metaanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé

till examination inom omvårdnad (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Sackey, H., Sandelin, K., Frisell, J., Wickman, M., & Brandberg, Y. (2010). Ductal carcinoma in situ of the breast: Long-term follow-up of health-related quality of life, emotional reactions and body image. European Journal of Surgical Oncology, 36(8), 756–762.

doi:10.1016/j.ejso.2010.06.016

SBU. (2020). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok (4 uppl.). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

SBU. (2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad: 6 oktober, 2020, från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf

Sheppard, L. A., & Ely, S. (2008). Breast cancer and sexuality. The Breast Journal, 14(2), 176–181. doi:10.1111/j.1524-4741.2007.00550.x

Socialstyrelsen. (2019). Bröstcancer, screening med mammografi. Hämtad: 1 september, 2020, från

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-screeningprogram/slutliga-rekommendationer/brostcancer/

Sousa, K., Pinheiro, M., Fernandes, M., Costa, S., Oliveira, E., & Silva, I. (2016). Women´s feelings about the changes caused by mastectomy. Revista de Pesquisa: Cuidado é

Fundamental Online, 8(4), 5032-5038. doi:10.9789/2175-5361.2016.v8i4.5032-5038

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad: 3 september, 2020, från

Thomas E. C. (2004). African american women's breast memories, cancer beliefs, and screening behaviors. Cancer nursing, 27(4), 295–302. doi:10.1097/00002820-200407000-00006

Wallengren, C., & Henricson, M. (2015). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson. (Red.), Vetenskapligt teori och metod: från idé till

examination inom omvårdnad (s.481-499). Lund: Studentlitteratur.

Weaver, C. (2009). Caring for a patient after mastectomy. Nursing, 39(5), 44-8. doi:10.1097/01.NURSE.0000350757.93924.b5

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4. rev. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan