Kandidatuppsats
EU:s säkerhetspolitik
En kvalitativ idéanalys av de åtgärder som vidtagits mellan åren 2015-2017
Författare: Evin Sendi Handledare: Martin Nilsson Examinator: Gunnar Hansson Termin: VT-2019
Ämne: Statsvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2SK30E
Abstract
In the past few years, the European Union has been affected by several terrorist attacks and many states have suffered from this. As a reaction to these terrorist attacks, the EU has adopted through treaties several strategies and measures to tackle the issues of terrorism. The purpose of this essay is to analyze the EU’s security policy between the years 2015 and 2017.
Both of the main questions are answered through different theories that are provided for the essay. The first one is formulated to answer if the security policy has successfully been securitized and the other is answered through a perspective of realism and liberalism.
Furthermore, the report is a qualitative idea analysis and is based on primary sources. The conclusion of the essay regarding the first question is that a complete securitization of terrorists has been fulfilled after the terrorist attacks in Paris 2015. The result regarding the second question shows that the European security policy has liberal tendencies.
Keywords: EU, terrorism, terrorist attacks, securitization, realism, liberalism
Tack!
Stort tack till min handledare Martin Nilsson för all stöttning som jag fått och snabb feedback på min uppsats.
Förkortningslista
IR Internationella relationer
EU Europeiska Unionen
Europol Europeiska Polisbyrån
Eurojust The European Union's Judicial Cooperation Unit
Frontex European border and coast guard agency
Innehållsförteckning
Abstract
Förkortningslista
1 Inledning……….…..4
1.1 Problemområde……….…..4
1.2 Syfte………....….…...4
1.3 Frågeställningar……….………...4
2 Teori och tidigare forskning.……….…..6
2.1 Tidigare forskning………...6
2.2 Teori………....9
2.1.1 Säkerhetisering………...9
3 Metod och material………...14
3.1 Kvalitativ idéanalys………...14
3.2 Teorikonsumerande fallstudie………..…..15
3.3 Urval och avgränsningar………..………...17
3.4 Material………..………...…….17
3.5 Källkritik………...…...17
3.6 Validitet och reliabilitet……….…...18
3.7 Operationalisering………....…...19
4 Analys………...21
4.1 Bakgrund………...21
4.2 På vilket sätt har EU:s säkerhetsagenda bedrivits efter terrorattentatet som skedde i Paris 2015………...…...23
4.2.1 EU:s säkerhetsstrategi under 2015………...…...23
4.2.2 EU:s säkerhetsstrategi under 2016………...……...25
4.2.3 EU:s säkerhetsstrategi under 2017………...…...26
4.3 Hur kan EU:s strategi mot terrorism förstås utifrån perspektiven realism och liberalism?...27
5 Slutsats...………....…..32
6 Vidare forskning.………...34
Källförteckning….……….………...35
1 Inledning
1.1 Problemområde
Den 13 november 2015 spreds en stor rädsla i Paris, när totalt 146 personer dödades av ett antal terrorister på sex olika platser i Paris. Terrordåden inträffade genom flera samordnade attacker, där en fotbollsarena, konsertlokal och flera restauranger och barer drabbades. Under 1 de senaste årens terrorattacker i Europa krävdes nu motåtgärder av EU, för att bekämpa det rådande terrorhotet. Under bara första halvåret av 2017 har 107 personer mist livet och åtta städer har totalt drabbats av terrorattentaten. Dåden har minst sagt inskränkt 2
EU-medborgarnas fri- och rättigheter och satt de demokratiska värdena på spel. I
Europakonventionen står det att unionen ska upprätthålla grundläggande fri- och rättigheter och bidra till bättre levnadsstandard för medborgarna i EU. Hur EU har lyckats med att 3 upprätthålla mänskliga rättigheter för sina medborgare är något som återkommer i uppsatsen.
Denna studie belyser EU:s säkerhetsåtgärder i samband med terrorattentaten i Europa och dess påverkan på omvärlden. Under 2005 antog Europeiska rådet en ny EU-strategi på global nivå, i syfte att komma till rätta med de problemen som terrorismen medförde och för att göra Europa till en säkrare plats. Strategin bygger på de tre grundpelarna: skydda, förebygga, fullfölja och agera. Som en reaktion på terrorattacken i Paris 2015 utökade därför EU de övergripande strategierna och de långsiktiga åtaganden för att påskynda genomförandet av de redan beslutade åtgärderna. 4
Terrorismbekämpningen började redan efter 11:e september-attacken, då detta resulterade i en EU-politik som harmoniserade den nationella lagstiftningen i varje medlemsstat och förstärkte det arbetet som utfördes av de nationella myndigheterna. EU menar på att 5
terrorfrågan endast kan lösas på global nivå och genom internationellt samarbete. Enligt den 6 liberala teorin har interdependens mellan alla stater bidragit till frihet och fred i världen.
Dessa betonar vikten av internationellt samarbete då parterna tillsammans skapar lagar, regler
1 Nationalencyklopedin. (2015). terrorattentaten i Paris 2015
2SVT Nyheter. (2017). Terror i Europa 2017
3Europaparlamentet. (2018) Skyddet för de grundläggande rättigheterna i EU.
4Europeiska rådet och Europeiska unionen råd. (2018) EU:s strategi för kampen mot terrorism
5Argomaniz, Javier. (2011). The EU and Counter-Terrorism. s.1
6 Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2018). Motåtgärder mot terrorhotet i Europa
och institutioner för att förse medborgarna med goda lösningar. Förespråkare för realism menar däremot på att samarbetet med andra aktörer endast har bidragit till en expansion av konflikter, i synnerhet terrorism. EU:s arbete mot internationell terrorism är ett komplicerat och mångsidigt utfall som inneburit flera internationella samarbeten med andra länder och institutioner. Därmed är utgångspunkten för denna uppsats att undersöka hur
säkerhetspolitiken har förts efter terrordådet i Paris 2015. I och med den enorma omställningen i säkerhetspolitikens utformning är detta ett aktuellt ämne att studera.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att belysa och analysera hur EU:s säkerhetspolitik har bedrivits under 2015-2017. Uppsatsen studeras utifrån realism och liberalism som ramverk samt förklarar mer konkret hur EU:s säkerhetsåtgärder har genomförts. Denna uppsats redogör för hur internationella kriser har påverkat den globaliserade säkerhetsordningen i syfte att ge en bredare förståelse kring ämnet. Genom att analysera säkerhetspolitiken bidrar uppsatsen till en djupare förståelse för hur EU har arbetat under svåra situationer. Terrorattentaten i Europa har satt de demokratiska värdena och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter på spel vilket bidragit till att problematiken kring islamistisk terrorism har varit ett omdiskuterat ämne på senare år.
1.3 Frågeställningar
1. På vilket sätt har EU:s säkerhetsagenda bedrivits efter terrorattentatet som skedde i Paris 2015?
2. Hur kan EU:s strategi mot terrorism förstås utifrån perspektiven realism och liberalism?
Den första frågeställningen besvaras utifrån kriterierna som anges i Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori. Eftersom terrorattackerna inträffade vid flera tillfällen i Paris 2015 undersöker uppsatsen EU:s säkerhetspolitik från och med den 7 januari 2015. Detta gäller även den andra frågeställningen som endast besvarar EU:s strategier utifrån realism och liberalism som teorier.
2. Teori och tidigare forskning
I kommande avsnitt presenteras tidigare forskning kring två områden: hur utvecklingen kring EU:s säkerhetspolitik och terrorismens spridning över tid sett ut. Det andra teoretiska
avsnittet består av två delar. Den första delen kommer redogöra för realism och liberalism som ramverk, och det andra avsnittet kommer presentera säkerhetisering som ett komplement till de teoretiska ramverken. EU:s säkerhetspolitik kan genom de valda teorierna ses utifrån olika perspektiv och därefter avgöra om vilket håll deras handlingar lutar åt. Dessa två delar utgör uppsatsens analytiska grund och avslutas med en summering och analystabell av teorierna.
2.1 Tidigare forskning
Internalisering och externalisering av EU:s säkerhetspolitik
Monar (2014) diskuterar i EU internal security governance: the case of counter terrorism, om EU:s utveckling vad gäller anti-terror strategin. Han betonar att det traditionella mellanstatliga arbetet har förändrats efter 11:e september attacken, då EU har utvecklat en egen säkerhetspolitik gällande terroristattentat. Denna förändring har utvecklat EU:s interna säkerhetspolitik utifrån främst tre aspekter.
Den ena aspekten är att säkerhetspolitiken har efter 11:e september blivit mer striktare jämfört med innan attacken. Detta har gjorts i form av hårdare metoder, t.ex. lagar och direktiv har inkluderats mer då strategin före attacken kännetecknades av ett ordinärt mellanstatligt arbete som t.ex. sammanställningar, resolutioner och rekommendationer.
Enligt Monar har den andra aspekten förändrat de centrala institutionerna inom EU, då dessa har försetts med fler resurser såsom den europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten (Frontex), den europeiska rättsliga myndigheten (Eurojust) samt den europeiska
polismyndigheten (Europol). 7
7Monar, Jörg. (2013) EU internal security governance: the case of counter-terrorism. s.199
Den tredje aspekten är gällande förändringen av den interna säkerhetspolitiken till en nu externalisering av säkerhetspolitiken. Detta då organisationens externalisering har omfattats av globaliseringens dimensioner som exempelvis ökad samarbete med u-länderna. Monar betonar att dessa aspekters utveckling kan ses som problematiska, då nationalstaten har ur traditionell mening ansvarat för interna säkerhetsåtgärder. Slutligen diskuterar han att detta kan förändra relationen mellan EU och de enskilda medlemsstaterna, då det kan råda en viss osäkerhet om vem det egentligen är som ska öka tryggheten för EU medborgarna. 8
I artikeln Counter-terrorism in the EU’s external relations belyser David Cross (2017) hur EU:s säkerhetspolitik förändrades efter Parisattacken 2015. EU har gjort stora ansträngningar för sitt arbete mot terrorn och stärkt avtalen mellan medlemsländerna. I synnerhet gällande internalisering och externalisering av skyddsnätssystemet samt utbytet av diplomatin gällande formell och informell information. Han argumenterar vidare att efter terrorattackerna som skett i Europa har policyn gällande dimensionens externalisering successivt stärkts.9
Säkerhetspolitiken och bemötandet av terrorism har förändrats under senare år från interna handlingsåtgärder till externa. Målet med de nya åtgärderna är att stärka EU:s gemensamma gränser och att dessa är mer konkreta handlingsåtgärder. Han beskriver vidare att
EU-representanterna behöver vidta fler överstatliga åtgärder för att kunna bekämpa
terrorismen. Dessa handlingsåtgärder skulle bestå av en viss typ av övervakning samt kontroll av människor, vilket Cross anser är betydligt hårdare åtgärder än det som varit innan.
Avslutningsvis, menar Cross på att varje kris inom EU är unik i sig och att dessa behandlas nuförtiden med mer integration, vilket gör det mer legitimt utifrån en moralisk och universell utgångspunkt. Visionen var att främja fred och säkerhet under den konstitutionella
utformningen. Han argumenterar att medlemsstaterna måste tillsammans integreras för att kunna arbeta och skydda Unionen från nationalism och det egna nationella intresset. På så vis leder detta till att ge upp en del av statens suveränitet för att möjliggöra
terrorismbekämpningen i framtiden. 10
8Ibid. s.207-2018
9Cross, David. (2017). Counter-terrorism in the EU’s external relations. s.614
10Ibid. s.621
Terrorismens spridning
Andrey Kurth Cronin (2003) beskriver i sin artikel Behind the Curve: Globalization and International terrorism om att den nuvarande vågen av internationell terrorism har präglats av oförutsägbara och oöverträffade hot från icke-statliga aktörer. Innebörden av terrorism är svårt att definiera, menar Cronin då termens innebörd har utvecklats och ändrats med tiden. 11 I dagens samhälle syftar termen på användning av våld för att få igenom en politisk
förändring. Vidare beskriver han att terroristernas huvudsakliga mål är att skapa rädsla, avsky, överreaktion och radikalisering. En undersökning visar på att det finns ett starkt samband mellan politisk och ideologisk tro och ett ökat terroristaktivitet på internationell nivå. Han diskuterar vidare på att nutida terroristers mål är emot imperier, koloniala makter samt en USA-ledd front som är influerat av globaliseringen.
David Rapoport hävdar vidare i artikeln att modern terrorism är religiöst inspirerade av den s.k. “fjärde vågen” efter al-Qaida rörelsen. Vidare beskriver han att terrorister är ute efter att väcka människors frustration, framförallt i Arabländerna. Cronin argumenterar för att det finns fyra olika terrorgrupper som kan kategoriseras i ethno/separatism-terrorister, vänster-terrorister, höger-terrorister och religiösa terrorister. Dock menar han på att religiös-terrorism har varit mer dominerande i modern tid. 12
Wolfgang Hansson (2017) beskriver däremot i sin bok Den nya terrorismen att en central del av terrorn alltid har varit att sprida rädsla bland folket och döda ett flertal människor men på senare år har terrorn ändrat sin karaktär. En orsak till detta är att offentliga byggnader, säkerhet och bevakning kring berömda personer har blivit mer och mer intressant, vilket blivit själva symbolhandlingen i sig som har blivit det primära syftet. 13
Dessa två forskningsområden utgör uppsatsens analytiska grund, då dessa betonar
terrorismens utveckling och EU:s anti-terrorstrategi. För att få en mer djupgående insyn inom området kommer uppsatsen utgå ifrån realism och liberalism som ramverk, samt avslutas med säkerhetisering som komplement.
11Cronin, Audrey K. (2003) Behind the Curve: Globalization and international terrorism. s.30
12Ibid. s.32-33
13Hansson, Wolfgang. (2017). Den nya terrorismen. s.7-8
2.2 Teori Realism
Realism har sedan länge varit den dominerande teorin inom studier av IR. De mest centrala fenomenen inom IR är gällande maktkonstellationer och stater. Realister hävdar att den 14 internationella politikens institutioner såsom intressehävdande, suveränitet, säkerhet, krig och maktbalans har förblivit oföränderlig under de senaste decennierna. Till skillnad från den liberala idén om att interdependens medför solidaritet bland alla stater, menar realister på att det endast har lett till en expansion av konflikter som t.ex. terrorism och konsekvenser av Kinas utmanande utrikespolitik efter den ekonomiska utvecklingen i landet. Vidare menar 15 de på att det inte finns en övergripande auktoritet över staterna inom internationell politik, vilket leder till att det råder anarki inom det internationella systemet. I och med detta måste stater göra allt för att säkerställa sin säkerhet. För att garantera statens överlevnad brukar realister utgå ifrån tre centrala grundprinciper: stat, överlevnad och självhjälp. 16
Huvudaktören inom realism är staten och den som förfogar över den absoluta makten. Den politiska identiteten utgörs av suveränitet; internt och externt. Intern suveränitet avser en auktoritet som innehar makten över befolkningen inom sitt givna område. För staten är 17 grundläggande fri- och rättigheter partikulära, vilket gör att dessa är under suveräna
rättigheter. I ett anarkiskt system är människor fria från andra grupper. Människorna har i 18 ett sådant system givit upp friheten till staten. Denna idé bygger på att relationen mellan 19 medborgarna och staten baseras på sociala kontrakt. Realister har en pessimistisk
människosyn enligt vilka har inre säkerheten större betydelse för staten. Med detta menas att staten endast har ett ansvar gentemot sina egna medborgare. Extern suveränitet syftar däremot på kontroll och legitimitet över sin egen stat. Staterna har inte rätt att involvera sig i andra staters angelägenheter. I frågor som t.ex. alliansbildande, internationella affärer och konflikter har de endast rätt att intervenera. 20
14Gustavsson & Tallberg. (2014). Internationella relationer. s.53
15Ibid. s.60
16Baylis. J. Smith, S & Owens, P. (2017) The Globalization of World Politics: An Introduction to International Relations. s.105-106
17 Steans, Jill. (2010). An introduction to International relations theory. s.59
18Sweeney, Simon. (2014). Europe, the State and Globalisation. s.242-243
19Gustavsson & Tallberg. (2014). Internationella relationer. s.55
20Steans, Jill. (2010). An introduction to International relations theory. s.59
För staternas egna överlevnad har säkerhetsfrågan blivit en central del inom den
internationella politiken. Av denna anledning har stater blivit tämligen defensiva aktörer. 21 Följden av detta är att stater kan utgöra ett hot mot varandra och detta i sin tur gör att alla stater måste skaffa militära resurser för att säkra sin överlevnad. Den upprustningsspiral som uppstår blir svår att enbart lösa genom överenskommelser och förhandlingar. Den
individuella säkerheten blir istället en kollektiv osäkerhet. Krig, enligt realister, kan endast undvikas genom en etablering av maktbalans. Stater jämför således sina militära resurser med varandra och skaffar sig mer utrustning i följd av detta. Det visades tydligt under bl.a. kalla kriget då en maktbalans mellan öst- och västblocken rådde. Historiskt sett har det också visats vara oerhört kostsamt med krig med tanke på kärnvapnens framfart under senare år. I och med kärnvapnens utveckling har det också visats vara lättare att hålla kvar maktbalansen då stormakter med kärnvapen får ytterligare en anledning till att inte bekriga varandra. 22
I ett anarkiskt system kan stater endast nå säkerhet genom självhjälp och det grundar sig i vad som är mest gynnsamt för den egna staten. Maktbalansen kan förklaras som en naturlig handling som stater strävar efter, för att säkra det egna landets säkerhet. Detta uppstår genom att man hindrar andra stater att få mer makt. Stater är rationella aktörer, vilket grundar sig i 23 tanken att de överväger alla alternativ som finns inför ett beslut och därefter gör det mest gynnsamma valet. 24
Liberalism
Liberalism kan förstås som en teori av rättvisa institutioner - frihet, rättigheter, fördelning och legitim makt. I ett liberalt samhälle ska staten och andra myndigheter upprätthålla rättvisan genom sina institutioner. Synen på staten bygger på att de är pluralistiska till sin karaktär 25 och dess agerande ses som ett resultat av konkurrens som råder mellan olika interna intressegrupper.
21Baylis. J. Smith, S & Owens, P. (2017) The Globalization of World Politics: An Introduction to International Relations. s.105
22Gustavsson & Tallberg. (2014) Internationella relationer. s.57-58
23Steans, Jill. (2010). An introduction to International relations theory. s.61
24Viotti, Paul R. (2012). International Relations: World Politics. s.6
25Halldenius, Lena. (2003). Liberalism. s.21
Utgångspunkten för liberalism är den fria individen som i gemenskap av andra fria individer skapar institutioner. Till skillnad från realismen behövs staten för att förhindra individer att begå onda handlingar mot varandra och för att inte bryta mot avtal. Detta bidrar till
rationalitet bland individerna och egennyttan förenas till den gemensamma nyttan. Statens funktion är endast att ge individen fria möjligheter i livet utan några som helst begränsningar.
Liberalism är inte en anarkistisk position i den internationella politiken, då dessa betraktar
26
individen som den högsta auktoriteten i samhället. Den liberala teorin om relationen mellan staten och individen bygger alltså på synen att individen är suverän över sig själv. Detta påverkar inte bara principen om frihet utan också doktrinen om rättigheter, då den grundar sig i den enskilda individens okränkbarhet. 27
Det första liberala perspektivet på IR kännetecknas av grundläggande fri-och rättigheter. Mer konkret bygger detta på tanken att det finns universella värden och intressen där alla
människor har medfödda fri- och rättigheter. De universella rättigheterna är involverade i staten och därmed sammankopplade till demokrati, dvs. att det råder harmoni och fred mellan alla stater. För att tillgodose fredliga IR krävs nya institutionella lösningar både på nationell- och global nivå. Inom liberal teori finns det ett ökat behov för mellanstatliga institutioner och regionala parlament i den numera globaliserade världsordningen. Men på längre sikt kommer en utveckling ske då behovet kommer öka från institutioner till globala forum som kan representera alla individer. Dessa institutioner ska ta tillvara mänskliga rättigheter med 28 universell giltighet.
Det andra perspektivet inom liberal IR-teori understryker en global interdependens mellan alla länder. Detta innebär att alla stater och individer är beroende av varandra för sin
utveckling, välstånd och överlevnad. Interdependensen har uppstått genom att marknaden har öppnats upp och ett ökat behov för internationella organisationer och institutioner har växt fram där regler har etablerats inom internationell- handel och finans. Beroendet har även utvidgat och möjliggjort import- och exportindustrin, då exportinkomster och internationella finansiella transaktioner är nödvändiga för staters ekonomiska tillväxt. Aktörer med
26Gustavsson & Tallberg. (2014) Internationella relationer. s.67
27 Halldenius, Lena. (2003). Liberalism. s.22-23
28Gustavsson & Tallberg. (2014) Internationella relationer. s.69-70
neo-liberalistiska värden menar på att det kan uppstå ett problem för den internationella tillväxten och välståndet med tanke på staters misstänksamhet mot varandra. Detta kan resultera i att enskilda aktörer söker efter fördelar på kort sikt som kan bli på bekostnad av det långsiktiga samarbetet. 29
Den tredje uppfattningen hos liberal IR-teori betonar intressekonkurrens och utrikespolitik.
Det råder konkurrens mellan olika interna intressekonstellationer och hur dessa influerar staters handlingar. Detta tankesätt har rötter från den klassiska liberala teorin där staten ses som en politisk institution som styrs och kontrolleras av intressegrupper. Dessa grupper har olika intressen vilket staten utefter detta framför sin politik. Exempelvis, EU:s medlemsstater bedriver sin politik utifrån sina egna intressen vilket är ett resultat av interna
intressekonstellationer. Politiken utformas därmed genom förhandlingar och
intressekonkurrens och stater kan ändra sina beteenden utefter sina mål och intressen. 30
Tabell 1. Operationalisering av teorierna
Begrepp Realism Liberalism
Mål Den politiska identitetens målsättning utgörs av suveränitet i det egna landet.
Grundläggande värden kännetecknas av att uppnå frihet.
Säkerhet Staten har det största ansvaret för att säkra den egna staten.
Staten fungerar endast som ett skydd för individens liv och säkerhet.
Rättigheter Rättigheter är partikulära och skapas av den grupp/stat man tillhör. Det är upp till staten att avgöra rättigheterna.
Alla människor har medfödda
grundläggande fri- och rättigheter. De universella rättigheterna är kopplade till staten och demokratin i landet.
Politiskt samarbete
Samarbetet ska gynna den egna staten då det inte går att förlita sig på andra stater.
Interdependens är en förutsättning för frihet och fred. De inblandade parterna skapar tillsammans lagar, regler och institutioner.
29Ibid. s.72-73
30Ibid. s.75-76
2.1.1 Säkerhetisering
För att studera Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori har boken Security: A New Framework for Analysis av Barry Buzan och Ole Waever använts. Säkerhet handlar om överlevnad och hur ett problem framställs som ett hot. Traditionellt har problemet fastställts av staten eller regeringen som kan vidta specialåtgärder för att överträffa ett hot. 31
Säkerhetisering innebär omfattande reformer av politisering och sker när ett existentiellt hot kan identifieras. När det inte längre kan hanteras som en politisk fråga kan det krävas nödåtgärder utanför politikens ramar. Processen för säkerhetisering kan undersökas genom politiska konstellationer och diskurser. Det kan exempelvis ske när en säkerhetsaktör använder en viss typ av retorik i fråga om ett existentiellt hot och problemet kan därmed identifieras som brådskande. Problemet måste prioriteras och handskas omedelbart efter den presenterats. För att problemet ska bli säkerhetiserad krävs det legitima regelbrytande och extraordinära handlingsåtgärder. Säkerhetisering kan alltså endast bevittnas genom att åhörarna accepterar retoriken om det existentiella hotet vilket blir legitimt genom politiker som vidtar regelbrytande åtgärder. 32
Mer konkret görs detta genom att en säkerhetsaktör genom retoriken först säkerhetiserar problemet och sedan ansöker om akuta handlingsåtgärder. Avsikten med denna typ av retorik är både att få en uppfattning av hotet och samtidigt försöka hitta en förståelse för hotet. I vissa demokratiska länder är det vanligt att den offentliga sfären får ta del av viss typ av information, dock inte i stor omfattning då risken är stor att fiender får ta del av betydelsefull information. Säkerhetiseringsprocessen är således det som i teorin brukar kallas för talakt. Att problematisera ett existentiellt hot och kräva extraordinära åtgärder är en central komponent inom en talakt. I säkerhetiseringsprocesser finns det mönster som synliggörs kring 33
problematiseringen av hotbilden. Från det att frågan klassificeras som ett säkerhetsproblem till att hitta dolda motiv kring maktfrågor bakom förloppet. De tre stegen för processen innefattar:
31Buzan, Barry. (1998) Security: A New Framework for Analysis. s.21
32Ibid. s.24-26
33Ibid. s.26-27
(1) Säkerhetsdrag är när ett säkerhetsproblem kan identifieras som ett existentiellt hot av antingen en eller flera säkerhetsaktörer. Aktören som säkerhetiserar problemet, uttrycker att ett objektet är existentiellt hotat och dessa kan utgöras av regering/riksdag, statliga
institutioner, politiska ledare eller andra grupper. En lösning på det brådskande problemet måste snarast finnas.
(2) När det anses hög tid att använda nödvändiga åtgärder som i andra fall inte hade vidtagits för att ta itu med hotet. Denna process nås när det råder acceptans av opinionen för att vidta extraordinära åtgärder. Frågan har således lyckats “säkerhetiseras”.
(3) En aktör som anses ha betydelsefull påverkan på referensobjektet inom sektorn men inte kan genomföra beslut. Dock kan aktören inte utöva legitim makt för att verkställa
säkerhetiserande åtgärder. Aktören kan indirekt påverka beslut och åtgärder och har stor inflytelse inom den givna sektorn. 34
Sammanfattningsvis, tillämpas realism och liberalism som teoretiska ramverk och
säkerhetisering som komplement i denna studie. Poängen är att analysera EU:s strategier i kampen mot terrorism för att kunna sätta handlingarna i olika perspektiv. Som framgår av tabellen skiljer sig teorierna främst när det gäller mål och vision, säkerhet, rättigheter och samarbete. Centrala karaktärsdrag av de teoretiska ramverken plockas ut för att kunna genomföra en operationalisering av analysdelarna.
3. Metod och material
3.1 Kvalitativ idéanalysDen metodologiska utgångspunkten som är lämplig för uppsatsens syfte och frågeställningar är kvalitativ idéanalys. I kvalitativ metod krävs det mer djupgående observationer och subjektiva tolkningar av texter, vilket blir betydligt svårare att göra i en kvantitativ metod.
Bergström & Boréus urskiljer tre olika syften: förklarande, beskrivande och
34Ibid. s.36-37
ställningstagande. En beskrivande idéanalys är lämpligt i det här fallet, då uppsatsens mål 35 inte är att ge en förklaring på varför en idé har uppstått utan syftet med detta är en tolkning och beskrivning av budskapet i texten. Enligt Bergström & Boréus är statsvetenskapliga 36 studier nära kopplade till studier av ideér och ideologier. Detta för att politiken och samhället till stor del bygger på ideér och att dessa fyller en central del av maktfunktionen. I 37
beskrivande idéanalys är jämförelser mellan innehållets material något som är ofta
förekommande. Denna uppsats kommer därför bearbeta olika förhållningssätt och idéer till EU:s säkerhetspolitik. Idéerna kommer jämföras och analyseras i förhållande till politiska beslut som vidtagits i samband med terrorattackerna. 38
Enligt Beckman handlar idéanalys om vad syftet med frågeställningen är och vad den vill ge svar på, vilket i analysen kan grunda sig i aktörscentrerade eller idécentrerade studier.
Uppsatsen baseras därmed på aktörscentrerade studier. Denna typ av studie fokuserar
på aktörer som framför ett ställningstagande eller en specifik ideologi. Studien fokuserar på 39 hur EU:s säkerhetspolitik har bedrivits efter Parisattacken 2015 och detta studeras utifrån de valda teorierna, vilket gör att uppsatsen blir en teorikonsumerande fallstudie.
3.2 Teorikonsumerande fallstudie
Valet av teorikonsumerande fallstudie har i fokus på att undersöka det enskilda fallet. Det vill säga att det inte kan generaliseras till andra fall som det gör i en teoriprövande fallstudie. 40 Studien undersöker endast EU:s säkerhetspolitik efter terrorattacken i Paris 2015, vilket gör det ointressant att ge en generaliserad bild av andra undersökta fall. Det gör att en
teorikonsumerande fallstudie mer användbar för denna uppsats.
Empirisk forskning har som grund att förklara och beskriva olika samhällsfenomen.
Förklaring ger svar på funderingar om varför och vilka konsekvenser, medan beskrivande undersöker mer om vem, var, hur, vilken och av vilken sort. Både förklarande och
35Bergström & Boréus. (2005). Textens mening och makt. s.155
36Beckman, Ludvig. (2015). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. s.12
37Ibid. s.176-177
38Ibid. s.51-52
39Ibid. s.15-17
40Ibid. s.89
beskrivande är dock sammankopplade uppgifter, då en beskrivning måste ske innan forskaren kan ge en förklaring. I det här fallet beskriver och analyserar uppsatsen om EU:s
säkerhetspolitik har bedrivits efter terrorattacken i Paris 2015. 41
Teorikonsumerande fallstudie prövar valda teorier på empiriskt material samt förklarar och beskriver det specifika fallet. Uppsatsens uppgift här är att med hjälp av faktorer och valda teorier försöka beskriva händelseförloppet. I detta fall hur EU:s säkerhetspolitik antas ha påverkat det globala terrorhotet med hjälp av säkerhetiseringsteorin samt liberalism och realism som ramverk. Liberalismen säger att den huvudsakliga förklaringen till det globala terrorhotet är kopplade till de inrikespolitiska orsakerna. Utifrån realismens synvinkel beror det däremot på staters olika säkerhetsintressen. 42
3.3 Urval och avgränsningar
Eftersom uppsatsen endast undersöker EU:s säkerhetspolitik är det relevant att endast redogöra för terroristattentaten som skett inom EU:s gränser. Därmed kommer
terroristattentat utanför Europa inte belysas även om det tycks vara viktigt. Stor vikt läggs vid hotbilden gentemot EU och dess säkerhetspolitik. Därför studerar uppsatsen hur detta har förändrats mellan åren 2015 och 2017, och de åtgärder som vidtagits i förbindelse med terrorattackerna. Tanken bakom denna avgränsning är att undersöka säkerhetspolitiken efter terrordådet i Paris den 7 januari. Fokus läggs vid EU som helhet och inte vid enskilda medlemsstater då studien fokuserar på säkerhetspolitiken generellt inom EU. Med denna avgränsning räcker det därför med måttligt hög validitet för att göra uppsatsens slutsats tillräckligt intressant. Denna tidsram jämförs med tidigare forskning kring 43
säkerhetspolitiken för att hitta eventuella likheter, skillnader eller mönster.
3.4 Material
Det empiriska materialet som har använts i analysen är EU:s policydokument från 2015 till 2017 som primärkällor. Policydokumenten är sammanfattningar på möten och bestämmelser
41Ibid. s.27
42Ibid. s.42
43Ibid. s.213
som antagits samt lagar och direktiv som beslutats vid olika tillfällen. Dokumenten har därmed haft stor betydelse för uppsatsen för att se hur säkerhetspolitiken har förts. I dessa policydokument presenteras regler och bestämmelser från EU-rådets hemsida och dessa hjälper till och besvarar uppsatsens frågeställningar, som i sin tur har varit till hjälp i
analyseringen av materialet. Begränsningen av det empiriska materialet är medvetet utvald då dessa utgör central fakta till frågeställningarna och bidrar därmed till hög validitet i
uppsatsen.
Annat material om EU som har använts är bland annat från Europols hemsida och även boken The EU and Counter-Terrorism skriven av Javier Argomaniz. Boken redogör för hur EU:s säkerhetspolitik har förts efter 11:e september attacken. För att förklara val av metod används Metodpraktikan av Peter Esaiasson & Mikael Gilljam, Textens mening och makt av Kristina Boréus & Göran Bergström samt Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Dessa böcker utgör viktiga källor kring forskningen och är en grundpelare i
uppsatsens uppbyggnad.
För att kunna bearbeta materialet har källor valts mer noggrant för att få en god reliabilitet och validitet. Dessa är även källkritiskt bedömda utifrån de fyra källkritiska principerna:
äkthet, tid, oberoende samt tendensfrihet. Uppsatsen kommer till stor del använda 44
primärkällor för att göra uppsatsen så tillförlitlig som möjligt. En noggrann datainsamling har gjorts och analyserats för att få ihop väsentliga delar i ämnet.
3.5 Källkritik
Torsten Thuren förklarar i Källkritik de fyra källkritiska principerna för att uppnå en trovärdig uppsats. Det första kriteriet är att ta ställning till äktheten i källan dvs. om den verkligen är det den utger sig att vara. Denna uppsats har därför noga undersökt äktheten i källorna och jämförts med andra källor för att se om det författaren verkligen ger en äkta bild verkligheten.
44 Thorsten, Thurén. (2013) Källkritik. s.59
Den andra principen är tidssambandet och avser hur nära i tid källan är. Ju kortare
tidssamband desto mer skäl finns det att källan är trovärdig. I det här fallet är det viktigt att kontrollera datumen från EU:s policydokument så att datumen stämmer med när åtgärderna vidtogs då uppsatsen blir mer tillförlitlig på detta sätt.
Den tredje är att källan ska vara oberoende av andra källor, dvs. att källan inte ska vara en avskrift från någon annan källa utan en primärkälla istället för en sekundärkälla. Denna uppsats har använt primärkällor då dokumenten har direkt laddats ned från EU:s hemsida. På så sätt blir studien mer tillförlitlig då tidningar exempelvis kan vinkla en berättelse och återge fel information. Det blir säkrare för forskaren på detta vis att faktan kommer där den
härstammar ifrån och utesluta uppsatsen från propaganda och vinklade berättelser.
Den fjärde kriteriet avser tendensfrihet och går ut på att texten inte ska förvrängas av exempelvis andras personliga åsikter eller ekonomiska intressen. Det finns även en femte princip om urval och innebär att källan ska utgå ifrån källans generella sannolikhet och tillförlitlighet. Uppsatsen har studerats genom noga utvalda källor med syfte att ge en sann 45 bild av verkligheten. Därför har varje källa noga kontrollerats så att texterna inte är
förvrängda på något sätt. Källor som är tagna ur politisk propaganda, officiella meddelanden, debatter mellan intressegrupper samt parternas olika yttranden inför domstol anses som mycket dåliga källor och bör undvikas. 46
3.6 Validitet och reliabilitet
Förutom de fyra källkritiska principerna är validitet och reliabilitet nödvändigt för att studien ska bli så valid och tillförlitlig som möjligt. Reliabilitet är nödvändigt för att höja kvaliteten och inte ge en falsk bild av innehållet. Eftersom ämnet fortfarande är aktuellt idag är
källkritik av all material nödvändigt. För att uppnå god reliabilitet har sekundära källor som tidskrifter och nyhetstidningar undvikits då risken är att hela sanningar inte kommer fram.
Istället har urvalet av elektroniska källor använts och fokuset har riktats på primärkällor från EU:s hemsida. Genom detta sätt bidrar det till en god validitet och reliabilitet i uppsatsen och
45Thuren, Torsten. (2013) Källkritik. s.7-8
46Ibid. s.63
risken är betydligt mindre att systematiska mätfel uppstår. Studiens mål är att försöka uppnå så bra validitet som möjligt och bidra till en röd tråd genom hela uppsatsen. För att uppnå 47 detta anknyts materialet i uppsatsen tillbaka till syfte och frågeställlningar. De två
huvudsakliga definitionerna som validitet kräver är begrepps- och resultatvaliditet.
Begreppsvaliditet avser god operationalisering i studien, medan resultatvaliditet handlar om frånvaro av osystematiska mätfel, reliabiliteten skapas alltså tillsammans med
begreppsvaliditeten som innebär god operationalisering. Uppsatsen uppnår detta genom att 48 korrekt operationalisera materialet och koppla detta till den empiriska forskningsfrågan. En forskning kräver hög reliabilitet i studien. För att uppnå detta har olika undersökningsresultat jämförts som applicerar samma mätinstrument. Det går också att göras genom en indelning av analysenheter under en viss period i olika kategorier eller mäta samma studie vid ett annat tillfälle. 49
Vad gäller validitet som utgångspunkt är det viktigt att det inte förekommer systematiska mätfel för att uppehålla god trovärdighet. Denna uppsats kräver noggrannhet vid
datainsamling, då det är av stor vikt att kunna få ihop relevanta delar till forskningen.
Materialet kommer dessutom granskas noga, vilket görs i jämförelse av annat material och i redogörelse för enbart faktamaterial.
3.7 Operationalisering
För att mäta uppsatsens frågeställningar är en operationalisering av de teoretiska definitionerna nödvändiga. De operationaliseringar som tillämpas är relevanta för de
resultaten som visar. Analysmodellen genomgår två delar: den första delen kommer besvara 50 frågan om EU:s säkerhetspolitik efter terrorattacken i Paris 2015 utifrån
säkerhetiseringsteorin. Den andra delen kommer utgå ifrån hur EU:s strategi kan uppfattas utifrån perspektiven realism och liberalism. Med hjälp av de valda teorierna kan EU:s säkerhetspolitik och strategi mot terrorism förstås och sättas i olika perspektiv. I den andra
47Esaiasson, Peter. (2007) Metodpraktikan. s.209
48Ibid. s.59
49Ibid. s. 64
50Esaiasson & Gilljam. (2007) Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s.59.
delen utformas en särskild tabell i syfte att mäta olika karaktärsdrag som tas fram i förhållande till det empiriska materialet. EU:s strategi mot terrorism under 2015-2017 kommer mätas utifrån realismens och liberalismens perspektiv.
Säkerhetisering: Under den första analysdelen kommer EU:s säkerhetspolitik för respektive år noggrant att läsas utifrån de olika komponenterna. Dessa är hämtade utifrån kriterierna som anges i Köpenhamnsskolans säkerhetiseringsteori, vilket innefattas av säkerhetiserande aktörer, existentiella hot, referensobjekt samt åtgärder som föreslås för att lösa problemen. De stadierna som anges är således nödvändiga för att genomföra en lyckad säkerhetisering.
Utifrån kraven som anges i teorin har EU:s säkerhetspolitik under 2015-2017 vidtagit åtgärder som framgångsrikt har “säkerhetiserats”. De extraordinära åtgärder som vidtagits visar dessutom för varje år ha stärkts.
Realism: EU:s säkerhetsagenda och strategi mot terrorism kan klassificeras utifrån de teoretiska ramverken som studien tillhandahåller. Utifrån realismens världssyn kan EU:s strategi för kampen mot terrorism därmed mätas och tillämpas. Det förekommer realistiska tendenser i deras strategi mot terrorism men inte i lika stor utsträckning som liberalism.
Exempelvis när EU beslutade om gränsövervakning för att säkerställa och tillhandahålla suveräniteten i respektive medlemsland. EU:s strategi för att bekämpa terrorism påvisar internationellt samarbete i flera avseenden, vilket tydligt visar på att deras strategi har mer liberala tendenser.
Liberalism: Utifrån det liberala perspektivet kan besluten bakom åtgärderna mätas utifrån de teoretiska ramverken. Strategin för att bekämpa terrorism pekar på liberalismens värnande om internationellt samarbete. Det blir särskilt tydligt när ett samarbete inleds med andra aktörer utanför EU där man inte föredragit militärt ingripande vid terrorhot, såsom det realistiska synsättet skulle förespråka.
Operationalisering av säkerhetiseringsteorin samt realism och liberalism baseras på noggrant utvalda karaktärsdrag och kriterier för att kunna testa dessa mot empirin i uppsatsen. De
kommer därmed fungera som verktyg för uppsatsens analysdel. Genom dessa ramverk kommer uppsatsen kunna sättas i olika perspektiv när empirin behandlas i studien.
4. Analys
4.1 Bakgrund
Under de senaste åren har EU ställts inför stora utmaningar då problem som väpnade konflikter, humanitära katastrofer, flyktingkriser och terrorattacker har eskalerat. Dessa 51 problem intensifierades och utvecklades snabbt när Europas gator drabbades av en mängd terrorattacker. EU:s arbete mot internationell terrorism är ett komplicerat och mångsidigt utfall som inneburit polis- och underrättelsetjänstarbete, rättslig arbete, skydd mot
infrastruktur samt arbete mot rekrytering- och finansiering av terrornätverk. Redan år 2005 52 antog Europeiska rådet en ny strategi för att bekämpa terrorism på global nivå. Denna strategi har som grund att förebygga, skydda, förfölja och agera mot terroristbrott. Men i och med den nya vågen av terroristattacker har reglerna reviderats och uppdaterats av Rådet för att
förhindra terrorismens expandering världen över.
Efter de blodiga terrorattackerna i Paris 2015 fastslog Rådet utökade insatser för att bekämpa terrorhotet. Genomförandet av de redan beslutade åtgärderna påskyndades i de tre
huvudsakliga områdena: att förstärka allmänhetens säkerhet, att värna om värdena och förebygga radikalisering och extremism, samt främja det internationella samarbetet. Mer konkret har dessa åtgärder inneburit att slutföra systemet för passageraruppgifter före utgången 2015 samt genom Europol utökat det operativa samarbetet kring organiserad och grov brottslighet, i synnerhet gällande skjutvapen. Omedelbara åtgärder i form av förstärkta kontroller och resolutioner mot terrorism och våldsam extremism utgjordes inom de yttre gränserna på uppdrag av Frontex, Eurojust och Europol. 53
51Engelbrekt, Antonina B. (2016) EU och de nya Säkerhetshoten: Europaperspektiv 2016. s.14
52Argomaniz, Javier. (2011). The EU and Counter-Terrorism. s.1
53Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2015). Slutsatser från Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, om terrorismbekämpning.
Ytterligare ett uttalande framkom från ministrarna efter terrorattacken i Bryssel som skedde året därpå. Åtgärder som tidigare beslutats kom på tal men denna gång betonade man att ytterligare förbättringar gällande passageraruppgifter, digitala bevis, handlingsåtgärder mot skjutvapen och andra åtgärder mot kemiska sprängmedel måste ske. Dessutom antog
ministrarna nya åtgärder mot terrorhandlingar online i syfte att säkerställa och erhålla bevis. 54 Rådet påvisade i sina slutsatser att radikalisering resulterar i terrorhandlingar och våldsam extremism. En stark betoning lades på att förebygga alla typer av våldsbejakande extremism, stötta anhöriga till de som riskerar att radikaliseras, bekämpa olaglig hatpropaganda samt tillhandahålla åtgärder mot våldsam extremism. Under 2016 antogs även nya resolutioner mot arbetet i de regionala delarna i Irak och Syrien. Dessa åtgärder har inneburit en utökning i strategierna mot vad som beslutats tidigare i syfte att försvaga terrorismen i världen. Mer konkret skulle detta ske genom samarbete med länder utanför EU samt tillhandahålla icke-våldsaktiviteter och förhindra all finansiering av terroristaktiviteter inom regionen. 55
Efter terrorattackerna i London, Stockholm och Barcelona under 2017 antogs ytterligare åtgärder för att fortsätta arbetet mot terrorhandlingar. De utökade insatserna skulle innebära att införa nya verktyg och ny teknik för att uppgradera den automatiska upptäckten av terrorinnehåll. Detta skulle åtgärdas genom lagstiftningar och regler på EU-nivå. Enligt Rådets slutsatser är detta en effektiv åtgärd som gör det möjligt att tillhandahålla elektroniska bevis för att i fortsättningen kunna angripa allvarlig brottslighet i form av terrorism. Samma år infördes även yttregränskontroller inom Schengenområdet i syfte att utföra kontroller på människor som passerade gränserna för att säkerställa att dessa inte utgjorde ett hot. Detta skulle bidra till starkare kontroll av de yttre gränserna för att öka den inre säkerheten. 56
Attackerna under 2015 och 2016 visade på att EU måste förstärka sitt handlingsberedskap både på EU- och nationell nivå inför 2017 på grund av den ökade hotbilden. Paris-attackerna blev startskottet för den nya jihadistiska terrorvågen i Europa där totalt 1405 personer kunde
54Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2017). EU skärper kontrollen av förvärv och innehav av skjutvapen.
55Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2016). Proposal for a Directive of the European parliament and of the council. s.7
56 Europeiska rådet. (2017). Säkerhet och Försvar: den inre säkerheten och kampen mot terrorism. s.2-3
gripas under 2015 och 2016. De nya reglerna skulle innebära övergripande, proaktiva och 57 långsiktiga åtgärder som skulle innebära handlingsprogram för avradikalisering,
straffrättsliga lösningar, social inkludering och integration. 58
4.2 På vilket sätt har EU:s säkerhetsagenda bedrivits efter terrorattentatet som skedde i Paris 2015?
Europeiska Unionen menar på att radikalisering leder till våldsbejakande extremism.
Européer som åker utomlands för att ansluta sig till terrornätverk är ett hot mot EU och dess medborgare. Med all sannolikhet skulle problemen kvarstå under några år enligt ministrarna.
Mer övergripande och långsiktiga åtgärder var nödvändiga för EU-länder i kampen mot terrorism.
4.2.1 EU:s säkerhetsstrategi under 2015
Efter terrorattackerna i Paris den 7 januari 2015 betonade ministrarna för rättsliga- och inrikesfrågor behovet av att införa specialåtgärder för att ta itu med terrorhotet. I och med detta attentat kunde frågan inte fortsätta som en politisk fråga, då hotbilden mot EU förstärktes och frågan behövde därmed omvandlas till en säkerhetsfråga. I och med detta beslutande Rådet för att öka sina insatser kring hanteringen av öppna konflikter och kriser, stärka samarbetet, framförallt i Arabvärlden och Medelhavsområdet. Utbytet av
säkerhetsfrågor med samarbetsländer behövde förbättras.
“It is important to provide a determined response at EU - level. The latest events have clearly proved the existence of this multidimensional threat involving different areas of crime. The necessity and importance of effectively coordinated and coherent approach is of the utmost importance. In this regard, a European agenda on Security is needed to address the threats to internal security of the EU for the next years.” 59
57 Europol. (2017). European Union: Terrorism Situation and Trend Report 2017.
58 Europeiska unionens råd. (2017). EU skärper reglerna för att förhindra nya former av terrorism
59 Europeiska unionens råd. (2015) Riga Join Statement... s.4
Genom detta citat förde Rådet en tydlig talakt om att terrorism var ett direkt hot mot EU:s inre säkerhet. Då hotet beskrevs som en säkerhetsfara för EU och dess medborgare fungerade dessa som säkerhetsaktörer. EU-ministrarna fördömde terrorattentaten som de enskilda terrorister eller terroristgrupper utförde i Europa och krävde därmed omedelbara åtgärder på EU-nivå för att säkerhetisera frågan. Därför var en europeisk agenda för säkerhet nödvändig för att ta itu med terroristhoten enligt medlemsstaterna. En sakfråga inom den politiska debatten förvandlades därmed till att frågan säkerhetiserades.
När hotet var identifierat av EU resulterade detta i att extraordinära åtgärder behövde vidtas.
Terrorattackerna i Paris den 13 november ledde till att EU-rådet vidtog specialåtgärder för att slutföra direktivet om passageraruppgifter snarast, strategi mot finansiering av terrorism, ta itu med den olagliga handeln av skjutvapen samt förbättra informationsutbytet och det rättsliga arbetet.
“Attackerna var ett angrepp mot de europeiska värderingarna frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Detta är inte första gången som EU har stått inför en större terroristattack, och det har redan beslutats om viktiga åtgärder.”
Genom detta uttalande framgår det att terrorattackerna, framförallt i Frankrike visade vara ett angrepp mot två referensobjekt: dels ett angrepp mot de europeiska värderingarna om
demokrati och frihet, och dels mot rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. 60
Förklaringen till detta är att terrorattackerna inskränker EU-medborgarnas frihet och rätten till personlig säkerhet, som går att finna i Art. 6 EU-stadgan: “Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet”. 61
De säkerhetiserande stegen som antogs av Rådet den 12 februari och inklusive de som konkretiserades den 20 november 2015 påskyndades i genomförandeprocessen. Detta skulle innebära att det fanns ett ökat behov för Rådet att förstärka sina beredskaper i
säkerhetiseringsprocessen framförallt gällande att utländska terroriststridande systematiskt kunde föras in i Schengens informationssystem, säkra uppgifter ur kriminalregister, utföra
60 Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2015). Slutsatser från Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, om terrorismbekämpning.
61 Lebeck, Carl. (2016). EU-stadgan om grundläggande rättigheter. s. 241
säkerhetskontroller, stödja organ som Europol och Frontex, förbättra informationsutbytet och ge dem tillgång till relevanta databaser i deras arbete mot terrorism. I uttalandet betonar de vikten av att fortsätta på samma spår och beskriver att situationen kan komma att förvärras om inte EU omedelbart effektiviserar genomförandet av de redan beslutade åtgärderna. 62 Efter Parisdåden framgår tydligt att sakfrågan förvandlades till en “säkerhetiseringsprocess”
då Rådet omedelbart utökade sina insatser för att bekämpa hotet. Säkerhetiseringen utökades då större ansvar lades på EU:s medlemsländer genom direktiv om passageraruppgifter och finansiering av terrorism samt utökningen av Europols arbete för kampen mot terrorism.
Direktiven skulle motsvara strikta regleringar i enlighet med en säkerhetisering av den
internationella nivån, dock tyder detta på att kampen mot terrorism är långt ifrån över och det skulle krävas stora ansträngningar för att på långsikt bekämpa terrorn.
4.2.2 EU:s säkerhetsstrategi under 2016
EU beslutade efter terrordådet i Bryssel den 22 mars 2015 att vidta ytterligare extraordinära åtgärder i säkerhetiseringsprocessen. Åtgärderna skulle innebära att färdigställa lagstiftningen och genomföra de överenskomna besluten fullt ut, i synnerhet gällande skjutvapen och
kemiska sprängmedel. Även att utnyttja de europeiska och internationella databaserna och snabbare erhålla digitala bevis på personer som kunde kopplas till terroristaktiviteter. 63
De nya säkerhetiserande stegen som föreslogs av Kommissionen den 18 november 2016 var om ett nytt EU-system för resetillstånd och reseuppgifter (Etias). Systemet hade som syfte att genomföra förhandskontroller och neka inresa för de som inte behövde visum. Denna åtgärd föreslogs av kommissionen för att stärka säkerheten i EU och dess gränsförvaltningspolitik.
Enligt ett protokoll från Rådets sammanträde den 12 februari 2015 skulle tidigare vidtagna åtgärder haft stora genomslag av interoperabilitetslösningar på rättslig och inrikespolitisk nivå. 64
62 Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2015). Slutsatser från Europeiska unionens råd och medlemsstaterna, församlade i rådet, om terrorismbekämpning
63 Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2016). Gemensamt uttalande från EU:s stats- och regeringschefer och EU-institutionernas ledare om terroristdåden i Bryssel
64 Europeiska Kommissionen. (2016) Main elements of ETIAS. s.5-6
EU:s lagstiftning kopplat till terrorhotet under år 2015 visade på en successiv förbättring då säkerhetiseringen. Rådet menade dock att informationsutbytet mellan medlemsstater och dess myndigheter mot terrorism behövde förstärkas och fördjupas. Den ökade hotbilden mot medlemsstaterna tyder på att terrorhotet ställde högre krav på genomförandet av
säkerhetiseringen trots stora framgångar i säkerhetiseringsprocessen.
4.2.3 EU:s säkerhetsstrategi under 2017
Den 24 maj 2017 framhöll Rådet reviderade och förbättrade strategier av de redan beslutade åtgärderna, då hotbilden ansågs ha förvärrats efter terrorattackerna.
“Det är medlemsstaterna som har det främsta ansvaret för att bekämpa och förebygga radikalisering och rekrytering till terrorism. Terroristattackerna i Europa under 2015 och 2016 har emellertid återigen visat på vikten av att även på europeisk nivå ta itu med den radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism.”
Uttalandet visar på att det finns en tendens att hantera säkerhetsproblemet genom
förebyggande åtgärder då radikalisering oftast leder till våldsam extremism. I de reviderade programmen läggs en tonvikt vid att öka samarbetet med offentliga myndigheter, privat sektor och Europol med anledning av att tidigare kunna upptäcka terroristkopplingar på internet, både på EU-nivå och nationell nivå. De säkerhetiserande aktörerna i detta fallet vilar på kommissionen och medlemsstaterna som delar på ansvaret. För att uppnå säkerhet, rättvisa och samma möjligheter för alla föreslogs åtgärder som en mobilisering av
utbildningsavdelning i syfte att skapa en sammanhållning som tar grundläggande rättigheter, rättsstatlighet och demokrati i beaktning. Genom förebyggande arbete öppnar det på så sätt upp för mer inflytelse i säkerhetsproblemet i framtiden. 65
”Det är ett historiskt steg, för ett sådant samarbete gör att EU kan gå i riktning mot fördjupad integration på försvarsområdet. Målet är att det ska vara ambitiöst och inkluderande, och därför är alla EU-länder inbjudna att delta.”
65 Europeiska unionens råd. (2017). Utkast till reviderade riktlinjer för EU:s strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism. s.2-3
Den 23 juni 2017 presenterades att det fanns ett ökat behov av ett strukturerat samarbete medlemsstaterna emellan i syfte att stärka EU:s säkerhet och försvar. Utifrån en framtagen handlingsplan skulle gemensamma insatser mot radikalisering som inbegrips vara en källa och expansion av våldsbejakande extremism, inledas. Detta visade ännu en gång att EU ville förstärka sitt handlingsberedskap mot den rådande problembilden. Den nya gemensamma handlingsplanen tydde även på att hotnivån successivt hade minskats. Säkerhetiseringen hade visat resultat och gått framåt i genomförandet, enligt Rådet betonade vikten av förebyggande insatser mot radikalisering. Utvecklingen visade ändå mot rätt riktning. 66
Sammanfattningsvis, tyder strategierna på att de extraordinära åtgärder som vidtogs
successivt utökades under 2015-2017. Hotbilden förändrades efter flertalet terrorattacker och hotet bedömdes som en attack mot medlemsstaternas demokrati, frihet och rättsstatsprincip.
De säkerhetiserande stegen som genomförs av aktören blev successivt hårdare och stor vikt lades på vid samarbete och förebyggande arbete i säkerhetiseringsprocessen. Vid
sammanträdet i juni 2017 fördömde ministrarna för Rådet de senaste årens terrordåd.
Fortsättningsvis skulle samarbetet ske på EU-nivå för kampen mot terrorism gällande radikalisering på internet, förebygga våldsam extremism, hantera finansiering av terrorism samt förbättra interoperabiliteten mellan olika databaser. EU-aktörerna påvisar att dessa åtgärder var nödvändiga för att säkerställa och skydda EU-medborgarnas framtid.
4.3 Hur kan EU:s strategi mot terrorism förstås utifrån perspektiven realism och liberalism?
Efter Parisattacken 2015 betonade Rådet att terroristhot endast kunde motverkas genom beslutsamma åtgärder och internationellt samarbete. De genomgripande åtgärderna skulle bedrivas på global nivå och i enlighet med strategin för kampen mot terrorism från 2005, dvs.
förebygga, skydda, agera och förfölja. Dessa skulle vara förenliga med grundläggande värderingar, folkrätten och internationella människorättsnormer. EU:s mål är att uppnå humanitär fred och frihet och i gemenskap med andra länder och institutioner bedriva sin
66 Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2017). Europeiska rådet, 22.6–23.6.2017.
politik. EU:s agerande var inte förenlig med det realistiska synsättet som bygger på att stater 67 agerar defensivt mot utomstående hot genom att skaffa sig militär utrustning. För att ta itu med terroristhot har EU istället betonat vikten av förebyggande arbete och internationellt samarbete, och inte genom militär makt försökt påverka hoten. Förutom samarbete med länder utanför EU, har en nära samordning ägt rum mellan alla EU-aktörer och
medlemsstater, vilket även här tyder på liberalismens värnande om internationellt samarbete.
De huvudsakliga åtgärderna som vidtogs efter Parisattacken som tidigare nämnts, var stärkt medlemskap med nyckelländer, stöd till kapacitetsuppbyggnad, motverka radikalisering och våldsam extremism, främja internationellt samarbete samt hantera bakomliggande orsaker och aktuella kriser. Även här tyder det på att EU:s säkerhetspolitik kännetecknades av den liberalistiska idéföreställningen. Detta då säkerhetsarbetet gällande terrorism har skett genom fördjupat samarbete med länder i Mellanöstern, Medelhavsområdet, Asien, Nordafrika. EU har även bedrivit djupare samarbete med olika samarbetsorgan som Arabförbundet, Islamiska samarbetsförbundet, Afrikanska Unionen och andra regionala samarbetsorgan. 68
Handlingsåtgärderna som vidtogs under detta år är tydligt förenade med liberalismens tankar om att det finns ett ökat behov för mellanstatliga organisationer i den numera globaliserade världen. Även det ökade behovet för globala forum där säkerhetsfrågor kan hanteras genom att samarbeta och komma alla till lags för det är det enda sättet att överkomma terrorhotet.
När Rådet antog ytterligare handlingar efter terrorattacken i Bryssel 2016, innefattade dessa direktiv om nya passageraruppgifter, åtgärder för skjutvapen och kemiska sprängmedel, att utnyttja mer av både de internationella- och europeiska databaserna, säkra digitala bevis samt fortsätta arbetet genom att tidigare upptäcka tecken på radikalisering som kunde leda till våldsam extremism. Istället för att rikta fokus på militära åtgärder som det realistiska synsättet skulle förespråka, var EU inriktad mot online övervakningar i syfte att ha kontroll på personer som planerar terrorhandlingar. Genom denna strategi var chansen större att tidigare upptäcka terroristbrott och erhålla digitala bevis. 69
67 Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2018). EU:s kamp mot terrorism.
68 Europeiska unionens råd. (2015). Rådets slutsatser om terrorismbekämpning. s. 2-3.
69 Europeiska rådet och Europeiska unionen råd. (2016) Gemensamt uttalande efter terrorattackerna i Bryssel den 22 mars 2016.
En av de åtgärderna som effektiviserades under 2017 var att stärka kontrollerna inom
Schengenområdet vid de yttre gränserna. På detta sätt kunde medlemsstaterna kontrollera att personer inte utgjorde ett direkt hot mot den inre säkerheten, folkhälsan eller allmänheten.
Införandet av gränskontroller vidtogs redan i november 2015 som ett svar på de ökade terroristhoten i Europa.
”Förstärkta kontroller vid de yttre gränserna är ett viktigt medel för att bekämpa
terroristhotet i Europa och öka säkerheten för våra medborgare. Systematiska kontroller vid de yttre gränserna kommer att ge oss möjlighet att ta itu med potentiella hot mot den inre säkerheten, bland annat det hot som återvändande utländska terroriststridande utgör.” 70
Det går att urskilja två realistiska tendenser inom denna åtgärd. Synen på staten om att den inre säkerheten har större betydelse än något annat och ansvaret för sina egna medborgare är förenlig med det realistiska synsättet. EU:s säkrande av sina yttre gränser och viljan till att ingripa mot potentiella återvändande terroriststridande kan förstås som realistiska inslag. Av detta uttalande kan man även tyda att detta agerande är taget utifrån att säkerställa och tillhandahålla suveräniteten i den europeiska unionen som enhet.
Ett av de ultimata målen som liberalismen eftersträvar är universella fri- och rättigheter.
Terroristattackerna i Europa har satt de demokratiska värdena på spel och inskränkt
EU-medborgarnas fri- och rättigheter. Därför betonar EU vikten av samarbete mellan olika nationer för att uppnå humanitär rätt och fred i världen. Ett ingripande vid terroristbrott har varit självklara handlingar för Unionen som inneburit full respekt för de universella
rättigheterna och att skapa ett samhälle som innefattar frihet, rättvisa och säkerhet. Därför har de politiska åtgärder som vidtagits varit avgörande för att bibehålla den liberalistiska
idéföreställningen. För att följa denna riktlinje har EU vidtagit politiska åtgärder kring asyl- och invandring, gränskontroll, polissamarbete och rättsligt samarbete i enlighet med
fördragen och protokollen. 71
70 Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. (2017). Kodexen om Schengengränserna: Rådet antar förordning för att förstärka kontrollerna vid de yttre gränserna
71 Europeiska rådet. (2014). Conclusions. s.1-3
