Dagvattenundersökning på Falu Återvinning Peter Bors

(1)

EXAMENSARBETE

KEMITEKNIK

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN

Dagvattenundersökning på Falu Återvinning Peter Bors

KTH Stockholm

2012

(2)

KTH KEMITEKNIK

HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN

EXAMENSARBETE

TITEL: Dagvattenundersökning på Falu Återvinning ENGELSK TITEL: Stormwater Investigation at Falu Återvinning

SÖKORD: Dagvatten, egenkontroll, rening, provtagning, flödesberäkning ARBETSPLATS: Falu Återvinning, Falu Energi & Vatten

HANDLEDARE PÅ

ARBETSPLATSEN: Melviana Hedén HANDLEDARE

PÅ KTH: Catharina Silfverbrand Lindh

STUDENT: Peter Bors

DATUM:

GODKÄND:

EXAMINATOR: Catharina Silfverbrand Lindh

(3)

I

Sammanfattning

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m² för att användas till rötslamkompostering. I samband med detta gav Länsstyrelsen i Dalarnas Län ett utredningsvillkor.

Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade

dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av dagvatten. I dagsläget går majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande går till

Stångtjärnsbäcken, ett vattendrag som är fiskförande.

Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av

Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning med avseende på dagvatten.

Egenkontroll innebär att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors och miljöns hälsa är skyldiga att kontrollera verksamhetens påverkan.

Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvärdera

analysresultat av dagvatten på Falu Återvinning. Erhållna analysresultat skulle ligga till grund för val av dagvattenhantering.

Inför provtagningen undersöktes provtagningsmetoder och analysomfång.

Provtagningsmetoderna inkluderade stickprov, blandprov och passiva provtagare. För- och nackdelar samt rådande förhållanden på anläggningen låg till grund för val av metod.

Analysomfång valdes så att närsalter, tungmetaller, organiska summametoder och ett antal miljögifter undersöktes. Vilka miljögifter som skulle analyseras valdes utifrån avfallet som behandlas på Falu Återvinning.

De erhållna analysresultaten utvärderades och låg till grund för rekommendation av

dagvattenhantering. Då en ekonomisk lösning av dagvattenrening önskades undersöktes enkla och/eller naturliga reningsmetoder som inte kräver avancerad teknologi och är billiga i drift.

Metoder som undersöktes var dagvattendammar, översilningsytor, avsättningsmagasin och alternativet att skicka dagvatten till Främby Avloppsreningsverk.

Dagvattnet från Falu Återvinning visades innehålla framförallt höga halter av närsalter, zink och organiskt material. Provtagningspunkten DV5 visade indikationer på att framträngande grundvatten eventuellt kan ha förorenats av lakvatten från en intilliggande deponi. Detta på grund av väldigt höga halter av organiskt material, alkalinitet, klorid och ammoniumkväve.

Framförallt de höga halterna av klorid och ammoniumkväve antydde att grundvattnet i området kunde ha förorenats av lakvatten.

Dagvattnet i provtagningspunkten DV1 visade förhöjda halter av kadmium, koppar, zink och organiskt material. Den högsta halten av sulfat observerades i denna punkt, dock låg halten under riktvärdet för sulfat i dricksvatten. Även halter av PCB kunde detekteras i DV1. DV3 hade höga halter av bly, organiskt material och närsalter, men vattnet i denna punkt går i dagsläget till en lakvattendamm. DV4 hade väldigt varierande sammansättning, men visade förhöjda halter av organiskt material, kväve och koppar.

Dagvattnet i DV1 och DV4 bör inte släppas ut i Stångtjärnsbäcken. Bästa hanteringsmetoden för dagvatten på Falu Återvinning förefaller vara anläggandet av en dagvattendamm

alternativt att dagvattnet skickas till Främby Avloppsreningsverk.

(4)

II

Summary

In 2011, Falu Återvinning laid out 5 500 m² of new tarmac to be used as storage space, mostly for digested sludge composting. In a correlation with this the County Administrative Board of Dalarna gave an investigation condition. This condition meant that the storm water at Falu Återvinning was to be examined in regards of pollution concentrations, masses, flows and possible environmental impact on the surroundings. The condition also meant that an appropriate treatment of the storm water was to be suggested. Today, the majority of the storm water is lead to an existing leachate pond while the remaining storm water goes to the Stångtjärnsbäck, which is a stream with a certain protection value since it contains fish.

This report will serve as a basis for future expansion of the Self-monitoring program for Water at Falu Återvinning in regards of storm water. Self-monitoring means that businesses that can cause harm to human and/or environmental health have an obligation to monitor this impact.

The purpose of the thesis project was to plan and carry out a sample-taking of the storm water at Falu Återvinning, and evaluate the results of the analyzes. These results were to be used as the basis of choosing appropriate treatment of the storm water.

Prior to sampling, different sampling methods and the extent of the analyze were investigated.

The sampling methods included grab and composite samples as well as passive sampling devices. The advantages and disadvantages of the different sampling methods as well as the conditions at Falu Återvinning formed the basis for the choice of method. The extent of the analyzes were chosen so that this included nutrient salts, heavy metals, organic parameters and a number of environmental pollutants. Which environmental pollutants were to be examined was chosen by consideration to the waste that is treated at Falu Återvinning.

The acquired results were evaluated and used as a base for the recommendation of appropriate treatment of storm water at Falu Återvinning. An economical solution was desired so simple and/or natural treatment processes were investigated, since these are cheaper to run and requires less advanced technology. Processes that were investigated were storm water ponds, grassed areas, detention basins and the possibility to send the storm water to the local

wastewater treatment facility, Främby Avloppsreningsverk.

The investigated storm water at Falu Återvinning showed high concentrations of foremost nutrient salts, zinc and organic material. The sampling point of DV5 indicated that penetrated ground water may have been polluted by leachate from a nearby landfill. This is due to very high concentrations of organic material, alkalinity, chloride and ammonia nitrogen. Especially the very high concentrations of ammonia nitrogen and chloride indicated a pollution of

leachate.

The storm water in the sampling point DV1 showed elevated concentrations of cadmium, copper, zinc and organic materials. The highest concentrations of sulfate were found in this sampling point, although these values were lower than the guideline value of sulfate in drinking water. Concentrations of PCB were detected in DV1. DV3 contained high

concentrations of lead, organic materials and nutrient salts, but the storm water in this point is collected and sent to the leachate pond. The composition of DV4 was the most varying out of all the sampling points, but showed high concentrations of organic materials, nitrogen and copper.

(5)

III

The stormwater in sampling points DV1 and DV4 should not be lead to the Stångtjärnsbäck.

The best treatment options for the storm water at Falu Återvinning would either be a storm water pond or the ability to send the water to the wastewater treatment facility Främby Avloppsreningsverk.

(6)

IV

Innehåll

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte och mål ... 1

1.3 Avgränsningar ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Dagvatten ... 2

2.2 Nederbörd ... 2

2.3 Vanliga föroreningar i dagvatten ... 2

2.3.1 Pb ... 2

2.3.2 Cd ... 3

2.3.3 Co ... 3

2.3.4 Cu ... 3

2.3.5 Cr ... 3

2.3.6 Hg ... 3

2.3.7 Zn ... 4

2.3.8 PAH ... 4

2.3.9 Närsalter (P och N) ... 4

2.3.10 Suspenderat material ... 4

2.4 Egenkontroll ... 5

2.5 Mätningar och provtagningar i vissa verksamheter ... 5

2.5.1 Lagstiftning kring provtagning ... 5

2.6 Riktvärden och gränsvärden ... 6

2.7 Stångtjärnsbäcken ... 10

3. Befintligt egenkontrollprogram på Falu Återvinning ... 11

3.1 Utformning av egenkontrollprogrammet... 11

3.2 Dokumentering och tillsyn ... 11

3.3 Omfattning ... 12

3.3.1 Provtagningspunkter ... 12

3.3.2 Analysomfång ... 12

4. Provtagning ... 13

4.1 Stickprov ... 13

4.2 Blandprov ... 13

4.2.1 Allmänt om blandprov ... 13

4.2.2 Flödesproportionell provtagning ... 14

4.2.3 Tidsproportionell provtagning ... 14

4.3 Passiva provtagare ... 15

(7)

V

4.4 Analysomfång ... 16

4.4.1 Aktiviteter på Falu Återvinning ... 16

4.4.2 Ftalater ... 18

4.4.3 Bromerade flamskyddsmedel ... 18

4.4.4 PCB ... 18

4.4.5 PAH ... 18

4.5 Ackrediterat laboratorium ... 19

4.5.1 Bakgrund ... 19

4.5.2 Provtagningsutrustning ... 19

4.5.3 Provhantering ... 19

5. Val av provtagningspunkt ... 20

5.1 Anläggningens geografi ... 20

5.2 Provpunkter ... 20

5.2.1 Provpunkt 1, DV1 ... 20

5.2.2 Provpunkt 2, DV2 ... 20

5.2.3 Provpunkt 3, DV3 ... 21

5.2.4 Provpunkt 4, DV4 ... 21

5.2.5 Provpunkt 5, DV5 ... 22

5.3 Referenspunkter ... 22

6. Genomförande av provtagning ... 23

6.1 Val av provtagningsmetod ... 23

6.2 Inför provtagning ... 23

6.2.1 Provkärl ... 23

6.2.2 Kalibrering av pH- och temperaturmätare ... 23

6.2.3 Kalibrering av konduktivitetsmätare ... 23

6.2.4 Övrigt ... 23

6.3 Omgång 1, dag 1, förmiddag (21.05.2012) ... 24

6.3.1 DV1, kl. 08.00 – 08.25 ... 24

6.3.2 DV2, kl. 10.00 – 10.10 ... 24

6.3.3 DV3, kl. 10.15 – 10.40 ... 24

6.3.4 DV4, kl. 08.30 – 09.00 ... 24

6.3.5 DV5, kl. 09.00 – 09.30 ... 25

6.3.6 Resultat från fältmätningar: omgång 1, dag 1, förmiddag (21.05.2012) ... 25

6.4 Omgång 1, dag 1, eftermiddag (21.05.2012) ... 25

6.4.1 DV1, kl. 13.00 – 13.20 ... 25

6.4.2 DV4, kl. 13.25 – 13.50 ... 25

6.4.3 DV5, kl. 13.55 – 14.20 ... 25

(8)

VI

6.4.4 Resultat från fältmätningar: omgång 1, dag 1, eftermiddag (21.05.2012) ... 25

6.5.1 DV1, kl. 08.00 – 08.15 ... 26

6.5.2 DV4, kl. 08.25 – 08.50 ... 26

6.5.3 DV5, kl. 08.55 – 09.10 ... 26

6.6.1 DV1, kl. 12.00 – 12.15 ... 27

6.6.2 DV3, kl. 13.25 – 13.40 ... 27

6.6.3 DV4, kl. 12.25 – 12.45 ... 27

6.6.4 DV5, kl. 12.50 – 13.15 ... 27

6.7.1 DV1, kl. 07.30 – 08.05 ... 27

6.7.2 DV4, kl. 08.10 – 08.30 ... 28

6.7.3 DV5, kl. 08.35 – 09.00 ... 28

6.8.1 DV1, kl. 12.30 – 12.55 ... 28

6.8.2 DV3, kl. 13.55 – 14.20 ... 28

6.8.3 DV4, kl. 13.05 – 13.20 ... 28

6.8.4 DV5, kl. 13.30 – 13.45 ... 28

6.9.1 DV1, kl. 07.45 – 08.00 ... 29

6.9.2 DV4, kl. 08.05 – 08.25 ... 29

6.9.3 DV5, kl. 08.30 – 09.00 ... 29

6.10.1 DV1, kl. 12.45 – 13.30 ... 30

6.10.2 DV4, kl. 13.40 – 14.05 ... 30

6.10.3 DV5, kl. 14.10 – 14.35 ... 30

6.11 Sammanfattning av resultat ... 30

7. Flödesberäkning ... 32

7.1 Rationella metoden ... 32

7.2 Använd metod på Falu Återvinning ... 33

(9)

VII

8. Resultat ... 34

8.2.1 DV1 ... 34

8.2.2 DV3 ... 34

8.2.3 DV4 ... 35

8.2.4 DV5 ... 36

8.2.5 Sammanfattning av resultaten enligt klassificeringsvärden för föroreningshalter i dagvatten ... 37

9. Förslag till ändringar/uppdateringar i Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning ... 39

9.1 Provtagning och provtagningspunkter ... 39

9.2 Påverkan hos Stångstjärnsbäcken ... 39

9.3 Vattenbalans ... 39

10. Behandlingsalternativ för dagvatten ... 40

10.1 Dagvattendammar ... 40

10.2 Avsättningsmagasin ... 42

10.3 Översilningsytor ... 42

10.4 Främby Avloppsreningsverk ... 43

11. Diskussion ... 44

11.1 Provtagningsmetod ... 44

11.2 Resultat ... 45

11.3 Reningsmetoder av dagvatten ... 46

12. Slutsats ... 47

Referenslista ... 47

Bilaga 1. Gränsvärden i vattendirektivet (2008/105/EG) ... 53

Bilaga 2. Vattenbalans för Falu Återvinning... 55

Bilaga 3. Ändringar i NFS 2004:10 ... 56

Bilaga 4. Provtagningspunkter i nuvarande kontrollprogram ... 57

Bilaga 5. Provtagningsschema på Falu Återvinning ... 58

Bilaga 6. Uppskattade flöden av dagvatten på Falu Återvinning ... 59

Bilaga 7. Provpunkter ... 60

Bilaga 8. Analysresultat för L1 (07.05.2012) ... 61

Bilaga 11. Analysresultat för Y1 (08.05.2012) ... 64

Bilaga 12. Analysresultat för Y2 (07.05.2012) ... 65

Bilaga 13. Analysresultat för Ob9406 (07.05.2012) ... 66

Bilaga 14. Analysresultat för G 0801 (07.05.2012) ... 67

Bilaga 15. Analysresultat för DV1, omgång 1 ... 68

(10)

VIII

Tabellförteckning

Tabell 1. Riktvärden för avloppsvatten med anslutning till kommunala reningsverk. Dessa parametrar kan medföra negativ inverkan på ledningsnätet. (27) ... 7

Tabell 2. Riktvärden för avloppsvatten med anslutning till kommunala reningsverk. Dessa parametrar kan medföra negativ inverkan på slam- och vattenkvaliteten och/eller reningsprocesserna. (27) ... 7

Tabell 3. Klassificering av ett antal tungmetaller i dagvatten enligt Stockholm Vatten, inklusive klassificeringen av ytterligare ett antal parametrar för ytvatten enligt NV Rapport 4913. (18) (28) ... 8

Tabell 4. Riktvärden för dricksvatten. Riktvärdena har satts utifrån hälsomässiga (h), tekniska (t) och estetiska (e) aspekter. Riktvärden benämnda”(otjänligt)” går ej att använda till dricksvatten. Övriga riktvärden klassas som ”tjänliga med anmärkning”. (29) ... 9

Tabell 5. Nuvarande analysomfång i Egenkontrollprogrammet för vatten på Falu Återvinning ... 12

Tabell 6. För- och nackdelar med stickprov. (33) (32) (34) ... 13

Tabell 7. För- och nackdelar med flödesproportionell provtagning. (33) (37) ... 14

Tabell 8. För- och nackdelar med tidsproportionell provtagning. (32) (34) ... 15

Tabell 9. För- och nackdelar med passiva provtagare. (38) (40) ... 16

Tabell 10. Resultat från fältmätningar: omgång 1, dag 1, förmiddag (21.05.2012)... 25

Tabell 11. Resultat från fältmätningar: omgång 1, dag 1, eftermiddag (21.05.2012). ... 26

Tabell 18. Sammanfattning av resultat från fältmätningar genomförda ... 31

Tabell 19. Avrinningskoefficienter för olika typer av ytor. (88 s. 21) ... 33

Tabell 20. Sammanfattning av resultaten enligt klassificeringsvärden för föroreningshalter i dagvatten. ... 38

Tabell 21. För- och nackdelar med dagvattendammar. (76) (79) ... 41

Tabell 22. För- och nackdelar med avsättningsmagasin. (75) (76) ... 42

Tabell 23. För- och nackdelar med översilningsytor. (18) ... 43

Tabell 24. (Del 1/2) Gränsvärden i vattendirektivet (2008/105/EG). (89) ... 53

Tabell 24. (Del 2/2) ... 54

Tabell 25. Vattenbalans för Falu Återvinning, 2011. ... 55

Tabell 26. Beräknat flöde av vatten till de olika recipienterna. ... 55

Tabell 27. Provtagningsschema på Falu Återvinning. ... 58

(11)

IX

Figurförteckning

Figur 1. Bild på Stångtjärnsbäcken. ... 10

Figur 2. Skiss över Falu Återvinning och de olika aktiviteterna. ... 17

Figur 3. Bild på DV1 och närliggande omgivning. ... 20

Figur 7. Bild på HANNA Instruments ... 24

Figur 8. Bild på HANNA Instruments ... 24 Figur 9. Yta disponibel för damm. Som referenspunkt har provtagningspunkt DV3 ritats in. 41

(12)

X

Beteckningar

Alkalinitet Ett mått på vattnets motståndsförmåga mot försurning.

Bioackumulerbarhet Ett ämnes förmåga att lagras i organismer. Ämnen som är bioackumulerbara bryts ner långsammare än de tas upp.

BOD₇ Förkortning för Biochemical Oxygen Demand (sv. biokemisk

syrgasförbrukning). Är ett mått på mängden biologiskt lättnedbrytbart material i vatten.

COD Förkortning för Chemical Oxygen Demand (sv. kemisk syrgasförbrukning). Är ett mått på mängden biologiskt svårnedbrytbart material i vatten.

DOC Förkortning för Dissolved Organic Carbon (sv. löst organiskt kol). Är ett mått på mängden organiskt kol i vatten som är löst.

Eutrofiering Ett annat ord för övergödning. Övergödning beror på ett överskott av näringsämnen (N och P).

Grundvatten Det vatten som återfinns i vattenfyllda berggrunder och hålrum.

Gränsvärden Ett värde som inte får överskridas. Överskridande kan resultera i straff.

ISO På svenska: Internationella standardiseringsorganisationen. Organisationen verkar för att genomföra standardiseringar internationellt.

Konduktivitet Mått på elektrisk ledningsförmåga hos ett material. SI-enheten är S/m, Siemens per meter. I sötvatten är det framförallt natrium, kalium, klorid, kalcium, kväve, magnesium, fosfor, sulfat och vätekarbonat som påverkar konduktiviteten.

Kontrollprogram Handling/handlingar som helt eller delvis redogör för verksamhetsutövarens kontroll.

Lakvatten (I denna rapports mening) Vatten som härstammar från deponier. Innehåller oftast höga halter föroreningar.

Oljeindex Ett mått på förekomsten av opolära alifatiska kolväten.

Riktvärden Ett värde som vid överskridande innebär att en verksamhet ska vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

PAH Förkortning för Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (sv. polycykliska aromatiska kolväten). Förekommer bland annat vid förbränning av fossila bränslen.

PCB Förkortning för Polychlorinated Biphenyls (sv. polyklorerade bifenyler). En vanlig industrikemikalie på 1970 – talet.

pe Förkortning för personekvivalent. 1 pe motsvarar 70 g BOD per person och dygn.

pH Mått på surhetsgrad.

POP Förkortning för Persistent Organic Pollutant (sv. långlivad organisk förorening). Dessa föroreningar bryts ej ned i naturen.

PVC Förkortning för PolyVinyl Chloride (sv. polyvinylklorid). En vanlig plastsort.

(13)

XI

Rapporteringsgräns Den lägsta halten som en analys med säkerhet kan sägas ha analyserat ett ämne.

SIS Förkortning för Standardiseringen i Sverige. En medlemsorganisation som verkar för standardisering i Sverige.

TOC Förkortning för Total Organic Carbon. Är ett mått på den totala mängden organiskt kol.

Ytvatten Det vatten som täcker Jordens yta, till exempel vattendrag och sjöar.

Kemiska beteckningar för grundämnen

As – Arsenik Ag – Silver B - Bor F - Fluor Ca - Kalcium Cd – Kadmium Cl - Klor Co - Kobolt Cr - Krom Cu - Koppar Fe - Järn H - Väte

Hg – Kvicksilver Mg – Magnesium Mn - Mangan N - Kväve Ni – Nickel O - Syre P - Fosfor Pb - Bly S - Svavel Sr - Strontium Zn - Zink

(14)

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Falu Återvinning är en del av Falu Energi & Vatten och är ansvarig för verksamhetsområdet Avfall. Anläggningen består av bland annat tre deponier, som togs ur drift 31 december 2008.

Sluttäckning håller på att ske. Vidare sker mottagning och mellanlagring av diverse avfall, såsom hushålls-, rivnings- och byggavfall. Det finns även en återvinningscentral för privatpersoner och småföretag.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning en yta på 5 500 m² för att användas till

rötslamkompostering. I samband med detta har Länsstyrelsen i Dalarnas Län gett ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av dagvatten.

Det existerar i dagsläget ett egenkontrollprogram för vatten på Falu Återvinning. Detta program innehåller dock enbart dokument för grund-, yt-, och lakvatten.

Egenkontrollprogrammet behöver utökas och uppdateras med erforderliga dokument för dagvatten, exempelvis nytt analysomfång och nya provtagningspunkter för dagvatten.

1.2 Syfte och mål

Syftet med examensarbetet var att få en bättre förståelse för hur det praktiskt går till att sköta en anläggnings miljöfrågor och tillsyn. Detta inkluderar lagstiftning, provtagning och kontakt med myndigheter samt laboratorium. Vidare skulle det befintliga egenkontrollprogrammet för vatten på Falu Återvinning analyseras. Denna rapport skulle ligga till grund för att utöka programmet med avseende på dagvatten.

Arbetet har bestått av två delar. Dels en teoretisk del och dels en praktisk del. Den teoretiska delen bestod i att inskaffa information om vad dagvatten är, hur det förorenas, hur

egenkontroll bedrivs, vilken lagstiftning som existerar och tillgängliga provtagningsmetoder samt flödesberäkningar för dagvatten.

Den praktiska delen gick ut på att genomföra provtagning av dagvattnet på Falu Återvinning.

Provtagningen utfördes med den teoretiska undersökningen som grund. Detta innebar att den lämpligaste metoden utifrån de beskrivna valdes, för att resultera i en så representativ bild av föroreningssituationen som möjligt inom en rimlig budget. Efter den genomförda

provtagningen gjordes en litteraturstudie i vilka behandlingsalternativ som skulle vara lämpliga för att behandla dagvattnet på Falu Återvinning.

Målet med examensarbetet var att föreslå uppdatering och utökning av

Egenkontrollprogrammet för vatten på Falu Återvinning med avseende på provpunkter och analysomfång för dagvatten samt att undersöka dagvattnets sammansättning. I mån av tid var målet också att presentera behandlingsalternativ för dagvatten.

1.3 Avgränsningar

På grund av analyskostnader begränsades analysomfånget. Tidsramarna för examensarbetet begränsade djupet på undersökningen av hanteringsmöjligheter för dagvatten.

(15)

2

2. Bakgrund

2.1 Dagvatten

När naturmark bebyggs påverkas de naturliga avrinningsförhållandena i och med att regnvatten inte längre kan infiltrera marken i lika stor utsträckning som tidigare (1).

Dagvatten är det vatten som avleds från markytor och hårdgjorda ytor. Detta vatten uppstår bland annat i samband med regn, smältning, spolning och framträngande grundvatten. Hur stor fraktion av det avrinnande vattnet som infiltrerar marken beror givetvis på materialet.

Andelen avrinnande vatten uttrycks med koefficienter, vilka ses i tabell 19. Dessa

koefficienter används vid bland annat dimensionering av dagvattensystem, närmare bestämt för beräkning av dagvattenflöde.

Dagvatten är en diffus utsläppskälla på grund av dess karaktär. Dagvatten kan föra med sig föroreningar både från luft och från de material det passerar på och/eller igenom. Den största källan till dagvattenföroreningar är vägtrafiken (2). På grund av svårigheterna med att samla upp dagvatten hamnar mycket av vattnet i naturen utan att renas.

Dagvatten som uppstår i samband med en verksamhet kan klassas som avloppsvatten, enligt Miljöbalken 9 kap. 2 § punkt 3. Där står att avloppsvatten är: ”vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning […]”. Verksamheten blir då skyldig att ta om hand dagvattnet (se kapitel 2.4).

2.2 Nederbörd

I samband med dagvatten finns det studier som indikerar att torrare perioder följt av regn kan påverka föroreningsmängderna i dagvatten. Detta beror på att föroreningar ackumuleras på ytan under de torrare perioderna, som sedan sköljs med vid nästa regn (4). Denna företeelse benämns med termen first-flush effect, också kallad initial flödespuls. Definitionen av en kraftig flödespuls är då 30 % av nederbörden för med sig 80 % av föroreningarna (3).

Förekomsten av en initial flödespuls beror på ett antal faktorer, varav några är avrinningsytans storlek samt nederbördens varaktighet och intensitet (5). Flödespulsen tycks framförallt förekomma för metallerna Cd, Cu och Zn (5). Det råder dock skilda meningar kring huruvida det faktiskt förekommer en initial flödespuls, då olika utredningar och studier gett olika resultat (5).

2.3 Vanliga föroreningar i dagvatten

Det som till stor del avgör vad dagvatten kan innehålla är de ämnen som finns på den hårdgjorda ytan vattnet rinner på. På en återvinningscentral innebär detta att vattnet kan innehålla spår av de material som hanteras på platsen (vilka kan ses i kapitel 4.4.1). Även trafik medför att dagvatten förorenas.

Vad gäller just dagvatten som påverkas av vägtrafik, kan vattnet påverkas av allt från korrosion och avgaser till slitage på däck, väg samt bromsbelägg (4).

2.3.1 Pb

Den största källan till Pb har tidigare varit fordonsbränsle, dock har denna påverkan minskat i och med förbudet mot Pb i bränslen i Sverige (6) (7). Detta kan dock fortfarande ge effekter än idag (8). I dagsläget är källorna exempelvis avgaser från andra länder och diverse

produkter, såsom bromsbelägg, kokkärl, kablar och batterier (6) (9).

(16)

3

En stor del av Pb återfinns i olika teknikprodukter. Dock har dessa produkter en låg återvinningsgrad, och hamnar därför oftast på förbränning eller deponi (6).

Pb är en icke-essentiell metall, vilket betyder att Pb inte är nödvändigt för de biologiska processernas funktion. Redan vid låga halter kan metallen ge upphov till nedsatt blodbildning, hörsel och skelettillväxt. Vidare kan Pb påverka nervsystemet och fosters hjärnutveckling. (8) (9)

2.3.2 Cd

Cd kan ha flera olika ursprung, däribland användande av konstgödsel och fossila bränslen, deponi av batterier samt läckage från diverse legeringar (6) (8). Den största orsaken är dock kolförbränning på kontinenten, varefter kadmium faller ned med nederbörden (8).

Ur miljösynpunkt är Cd en av de farligaste metallerna. Ämnet är klassat som mycket giftigt och har inga kända positiva effekter på organismer. Vidare ackumuleras Cd i miljön. Bland de negativa hälsoaspekterna finns skador på lever och njure samt nedsatt fortplantningsförmåga.

(6) (8) 2.3.3 Co

Co förekommer i fossila bränslen, cement och legeringar. (6) (10)

Co är en essentiell metall för människor, bland annat för att Co är en beståndsdel i vitamin B₁₂. (6) (10)

2.3.4 Cu

Cu har av människan använts under lång tid. Idag är orsakerna till Cu-utsläpp framförallt korrosion. Metallen återfinns dessutom i produkter som kablar, byggmaterial och diverse elektriska utrustningar. (6) (8)

Cu är en essentiell metall och ingår i ett antal enzymer (6) (11). I för höga halter är dock Cu giftigt för såväl människor som djur (12).

2.3.5 Cr

Cr kan härstamma från trafik, sopförbränning och ett fåtal cementmaterial. Metallen används till största del inom stålindustrin. (6) (8)

Cr förekommer i tre olika former: två-, tre- eller sexvärt Cr. Den trevärda formen är essentiell, medan den sexvärda är giftig och cancerframkallande. (6) (8)

2.3.6 Hg

Den vanligaste källan till Hg-föroreningar i dagvatten är atmosfäriskt nedfall (6) (8) (13).

Metallen hamnar i luften genom olika förbränningsprocesser, såsom kol- och sopförbränning samt krematorier (6) (8) (14). En annan källa till Hg-utsläpp är avfallshanteringen. Hg har använts, och används än idag, i ett antal produkter. Dock har användningen av Hg i produkter minskat i och med olika förbud som tillkommit under åren. De produkter som innehåller Hg är bland annat: lågenergilampor, batterier och lysrör.

(17)

4

Hg räknas till de skadligaste miljögifterna, och kan ej brytas ned. Till följd av detta

ackumuleras ämnet i organismer, mark och vatten. Exempel på kroppsfunktioner som Hg kan skada är: nerv-, immun och fortplantningssystemet samt njurarna. (14)

2.3.7 Zn

Orsakerna till att Zn hamnar i dagvatten beror till största del av slitage och korrosion. Zn återfinns som beståndsdel i mässing och korrosionsskydd för stål, bilar, däck, batterier och färger, för att nämna några. (6) (8)

Zn är en essentiell metall som bland annat behövs i olika enzymer. Höga halter av Zn är giftigt för växter och fiskar, däremot har metallen en låg giftverkan vad gäller däggdjur och fåglar. (6)

2.3.8 PAH

PAH är namnet på en grupp ämnen bestående av högaromatiska oljor. PAH i dagvatten har främst två orsaker: slitage av bildäck och asfalt samt ofullständig förbränning. PAH används som mjukgörare i bland annat gummi, vilket är förklaringen till att ämnet återfinns i bildäck.

Vidare finns PAH även i små mängder i bitumen, vilket är det bindemedel som vanligen används i asfalt. (15) (16) (6)

PAH klassas som POP och är bioackumulerbara (17). Vidare tros PAH bland annat orsaka cancer (15).

2.3.9 Närsalter (P och N)

Närsalter i dagvatten härstammar oftast från läckage från jordbruksmarker, i och med att närsalter används i gödsel. Vad gäller kväve är dock den största utsläppskällan vägtrafiken, vilket beror på att kväve är en slutprodukt vid förbränning. (8)

2.3.10 Suspenderat material

Suspenderat material är en viktig källa till föroreningar. Många ämnen är partikulärt bundna till suspenderat material, framförallt metaller. I listan nedan listas ett antal metaller och deras förekomst som partikelbundna uttryckt i procent:

 bly: 50 – 96 %,

 järn: 98 – 100 %,

 kadmium: 66 – 90 %,

 koppar: 45 – 60 %,

 krom: 46 – 91 %,

 nickel: 56 – 69 %,

 zink: 30 – 72 %. (18)

Suspenderat material kan härstamma från allt ifrån lera och näringsämnen (8) till slitage av asfalt och däck (19).

(18)

5 2.4 Egenkontroll

Egenkontroll innebär att verksamhetsutövare ska se till att verksamheten inte medför skador på hälsa eller miljö. Syftet är att få verksamhetsutövare att bättre förstå verksamhetens miljöpåverkan och att arbeta för att minska denna, vilket är en viktig del i en hållbar utveckling. Som nämns nedan handlar det inte bara om att en verksamhet ska rätta sig efter olika rikt- och gränsvärden utan att även i andra avseenden införskaffa kunskap om

verksamhetens miljöpåverkan. Beroende på huruvida en verksamhet är anmälnings- eller tillståndspliktig eller inte, finns allmänna regler eller särskilda förordningar (20).

Skyldighet att bedriva egenkontroll finns så fort verksamheten kan ”medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön¹”. För verksamheter som bedriver egenkontroll gäller omvänd bevisbörda. En bra egenkontroll underlättar därför vid tillsyn. (21) (22)

Egenkontroll innebär att verksamhetsutövare ska planera och kontrollera sin verksamhet på så vis att miljöpåverkan minimeras. Kortfattat kan sägas att egenkontroll består av fyra delar:

planering, genomförande, uppföljning och förbättring. (21) (22) (23)

Nedan ses två viktiga paragrafer från Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll som har varit aktuella under examensarbetets gång.

5 § Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön.

6 § Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras.

Egenkontroll innebär alltså ett kontinuerligt arbete för att ständigt vara uppdaterad om verksamhetens miljöpåverkan. Verksamhetsutövaren ska även sträva efter att förbättra egenkontrollen, för att på så vis arbeta för en minimering av verksamhetens miljöpåverkan.

2.5 Mätningar och provtagningar i vissa verksamheter

Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter (NFS 2000:15) gäller alla verksamheter som är anmälnings- eller

tillståndspliktiga. Föreskrifterna handlar om vad som ska mätas, varför det ska mätas och hur provtagningar ska genomföras.

Syftet kan vara för att kontrollera gränser och villkor för tillstånd, men också som en del i egenkontrollen för att kartlägga och minimera verksamhetens miljöpåverkan. Viktiga

paragrafer i lagstiftningen och som också har varit aktuella under examensarbetets gång ses i kapitel 2.2.1.

2.5.1 Lagstiftning kring provtagning

Följande paragrafer på nästkommande sida är citerade från Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter (NFS 2000:15).

1 Citerat från Miljöbalken (1998:808), 2 kap. 3 §.

(19)

6

2 § Verksamhetsutövaren skall utföra mätningar och provtagningar […] i syfte att a) kontrollera efterlevnaden av en gräns […] av ett tillstånd

b) kontrollera efterlevnaden av villkor eller […] föreskrifter i domar, tillståndsbeslut eller dispenser och kontrollera

efterlevnaden av […] föreskrivna skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått som avses i 9 kap. 5 § i miljöbalken, c) skaffa kunskaper om hur verksamheten påverkar miljön i andra avseenden än vad som framgår […] enligt punkten b).

5 § Verksamhetsutövaren skall dokumentera a) syftet med mätningarna,

b) mätresultaten,

c) de tekniska egenskaperna hos mätanordningar […] och provtagning som används […]

d) de tekniska förhållanden som omger mätningarna,

e) de metoder för mätning, provtagning och analys som använts och f) tid och plats för mätningarna

Här framgår tydligt från 2 § punkt c att ett av syftena med en verksamhets egenkontroll är att ständigt arbeta för att förbättra denna.

Vad gäller val av metod ska i första hand de väljas som finns i föreskrifter eller andra tillståndsbeslut för verksamheten. Annars ska sådana metoder väljas som följer svensk (SIS) eller internationell (ISO) standard. Då alternativa metoder används ska verksamhetsutövaren kunna motivera valet. (24)

Viktigt är också att allting dokumenteras vid mätningar och provtagningar. Alltifrån vad syftet är och rådande förhållandena kring mätningen, till de tekniska egenskaperna hos utrustningen.

En teknisk egenskap kan exempelvis vara det säkraste mätområdet för utrustningen. (24) 2.6 Riktvärden och gränsvärden

Det finns i dagsläget inga nationella rikt- eller gränsvärden för dagvatten (25). Vidare finns inte gränsvärden för dagvatten i Falu Kommun och på Falu Energi & Vatten (26). Däremot har Dala VA tagit fram ett antal riktvärden som gäller avloppsvatten med anslutning till kommunala reningsverk från verksamheter och industrier. (27 s. 5).

I tabell 1 ses riktvärdena för de parametrar som har bedömts kunna inverka negativt på ledningsnätet. I tabell 2 ses riktvärdena för ett antal parametrar som har bedömts kunna inverka negativt på reningsprocesserna och/eller slam- och vattenkvaliteten. Vidare finns det allmänna gränsvärden för ett antal parametrar gällande ytvatten i vattendirektivet. Dessa kan ses i bilaga 1.

I tabell 3 ses riktvärden framtagna av Stockholm Vatten för klassificering av ett antal

tungmetaller i dagvatten. Klassificeringen är indelad i låga, måttliga respektive höga halter av de vanligaste tungmetallerna. Riktvärdena är dock något osäkra då de baseras på halter i fisk (18). Tabell 3 har även kompletterats med en kolumn för riktvärden för sjöar och vattendrag, som beskrivits i NV Rapport 4913 (28).

Slutligen ses i tabell 4 riktvärden för dricksvatten enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Dessa gäller anläggningar eller brunnar som förser mindre än 50 personer med dricksvatten, alternativt levererar dricksvatten i mindre volym än 10 m³ per dygn (29).

(20)

7

Tabell 1. Riktvärden för avloppsvatten med anslutning till kommunala reningsverk. Dessa parametrar kan medföra negativ inverkan på ledningsnätet. (27)

Parameter Riktvärde

(momentanvärde)

pH 6,5 – 10

Temperatur 45°C

Cl^- 2 500 mg/l

Konduktivitet 500 mS/m

SO4

2- 400 mg/l

Mg 300 mg/l

NH4+

30 mg/l

Tabell 2. Riktvärden för avloppsvatten med anslutning till kommunala reningsverk. Dessa parametrar kan medföra negativ inverkan på slam- och vattenkvaliteten och/eller reningsprocesserna. (27)

Parameter Riktvärde

(medelvärde)

Pb 50 µg/l

Cd Får inte förekomma

Cu 200 µg/l

Cr 50 µg/l

Hg Får inte förekomma

Ni 50 µg/l

Ag 10 µg/l

Zn 200 µg/l

Oljeindex 5 – 50 mg/l

CN-tot 0,5 mg/l

Miljöfarliga organiska ämnen Får inte förekomma

(21)

8

Tabell 3. Klassificering av ett antal tungmetaller i dagvatten enligt Stockholm Vatten, inklusive klassificeringen av ytterligare ett antal parametrar för ytvatten enligt NV Rapport 4913. (18) (28)

Parameter Låga halter [µg/l]

Måttliga halter [µg/l]

Höga halter [µg/l]

Höga halter enligt NV Rapport 4913

[µg/l]

Cd < 0,3 0,3 – 1,5 > 1,5 0,3 – 1,5

Cr < 15 15 – 75 > 75 15 – 75

Cu < 9 9 – 45 > 45 9 – 45

Hg < 0,04 < 0,04 > 0,2 -

Ni < 45 45 – 225 > 225 45 – 225

Pb < 3 3 – 15 > 15 3 – 15

Zn < 60 60 – 300 > 300 60 – 300

As - - - 15 – 75

TOC - - - 12 000 – 16 000

P-tot - - - 50 – 100

N-tot - - - 1250 – 5000

(22)

9

Tabell 4. Riktvärden för dricksvatten. Riktvärdena har satts utifrån hälsomässiga (h), tekniska (t) och estetiska (e) aspekter. Riktvärden benämnda”(otjänligt)” går ej att använda till dricksvatten. Övriga riktvärden klassas som

”tjänliga med anmärkning”. (29)

Parameter Riktvärde Enhet

NH4

+ 1,5 (h, t) mg/l

As 0,10 (otjänligt) µg/l

Pb 10 (otjänligt) µg/l

CN-tot 50 (otjänligt) µg/l

F^- 1,3 (alt. 6,0 (otjänligt)) mg/l

Fe 0,50 (e, t) mg/l

Cd 1,0 (h) µg/l

Ca 100 (t) mg/l

CODMn 8 (e) mg/l

Cl^- 300 (e, t) mg/l

Cu 0,20 (e, t) (alt. 2,0 (otjänligt)) mg/l

Cr 50 (otjänligt) µg/l

Hg 1,0 (otjänligt) µg/l

Mg 30 (e) mg/l

Mn 0,30 (e, t) mg/l

Ni 20 (otjänligt) µg/l

NO3-N 20 (t) (alt. 50 (otjänligt)) mg/l

NO2-N 0,1 (h, t) (alt. 0,50 (otjänligt)) mg/l

SO4

2- 250 (h, e, t) mg/l

PAH 0,10 (otjänligt) µg/l

(23)

10 2.7 Stångtjärnsbäcken

I dagsläget går majoriteten av vattnet som uppstår i samband med nederbörd på Falu Återvinning till lakvattendammen (157 038 m³, år 2011). Resterande vatten (29 628 m³, år 2011) går till Stångtjärnsbäcken. I bilaga 2 ses vattenbalansen för Falu Återvinning för år 2011.

Stångtjärnsbäcken har ett skyddsvärde bland annat i och med att den är fiskförande med avseende på öring (30). Det finns dock inga gräns- eller riktvärden kopplade specifikt till Stångtjärnsbäcken, utan det är de allmänna gränsvärdena som gäller (exempelvis de som finns nämnda i vattendirektivet (2008/105/EG)). Stångtjärnsbäcken mynnar i Faluån. I figur 1 ses en bild på Stångtjärnsbäcken.

Figur 1. Bild på Stångtjärnsbäcken.

(24)

11

3. Befintligt egenkontrollprogram på Falu Återvinning

Enligt Miljöbalken 9 kap. 1 § punkt 1 – 3, se nedan, klassas Falu Återvinning som en miljöfarlig verksamhet.

1 § Med miljöfarlig verksamhet avses

1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten,

2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön […]

3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus […] eller annat liknande.

Därför är verksamheten också skyldig att bedriva egenkontroll. Som en del i detta finns på Falu Återvinning ett egenkontrollprogram för vatten. Syftet med egenkontrollprogrammet för vatten är att hålla sig uppdaterad om anläggningens miljöpåverkan. Exempel på punkter som kontrollprogrammet på Falu Återvinning har till syfte att upplysa om är:

 möjlig påverkan hos grund- och ytvatten av lakvatten,

 lakvattnets sammansättning, mängd och variation,

 givna rikt- och gränsvärden följs.

Förutom provtagning av de olika vattnen genomförs också regelbundet kontroller av deponigasens sammansättning och mätningar på sättningar.

Då Falu Återvinning är klassad som en B-verksamhet, enligt Förordning

om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899), ska tillstånd sökas hos

länsstyrelsen. Tillsynsmyndighet för Falu Återvinning är Falu kommuns miljöförvaltning.

3.1 Utformning av egenkontrollprogrammet

Ett förundersökningsprogram genomfördes under år 1992. Detta program innefattade provtagning i grundvattenrören samt av grund-, yt- och lakvatten varje månad. Även en nivåmätning i grundvattenrören skulle genomföras varje månad.

Med början år 2007 anpassades programmet efter nya krav i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 (aktuella paragrafer kan ses i bilaga 3). Ändringarna gällde bland annat hur ofta prover ska tas på lak-, yt- och grundvatten, var prov ska tas för dessa samt krav på

volymmätning för lak- och ytvatten och nivåmätning för grundvatten.

I egenkontrollprogrammet står det också att vid specialfall, det vill säga när analyserna antyder någon avvikelse, ska kontrollen utökas. Detta för att kunna spåra orsaken och för att ta reda på omfattningen.

3.2 Dokumentering och tillsyn

Naturvårdsverket ställer höga krav på att genomförda mätningar och provtagningar noggrant dokumenteras. De parametrar som nämns i 5 § (NFS 2000:15) dokumenteras och arkiveras på Falu Återvinnings huvudkontor i fem år.

Tillsyn sker årligen och görs genom framtagning av en miljörapport. Denna rapport lämnas till tillsynsmyndigheten, i detta fall Falu kommuns miljöförvaltning.

(25)

12 3.3 Omfattning

3.3.1 Provtagningspunkter

Det existerar i dagsläget elva olika provtagningspunkter i Egenkontrollprogrammet för vatten på Falu Återvinning. Tre av provpunkterna är till för att undersöka kvaliteten på lakvattnet, kallade L1, L2 respektive L3. L1 är belägen i en brunn belägen strax innan lakvattendammen.

I L1 mäts lakvatten från en av deponierna som togs ur drift 2008. L2 är belägen nedanför kemslamdeponin. L3 är belägen i utloppet från lakvattendammen.

Vidare finns även tre ytvattenprovpunkter, benämnda Y1, Y2 respektive Y3. Y1 är belägen uppströms Stångtjärnsbäcken, i närheten av en lokal bågskyttebana. Y2 är belägen nedströms Stångtjärnsbäcken. Y3 är belägen 300 m väster om Y2.

Sist finns även sex provpunkter för grundvatten, kallade G 0801, G 0802, G 0803, Ob 9101, Ob 9102 respektive Ob 9406. G 0801 är belägen uppströms deponin och det är ytligt

grundvatten som mäts. G 0802 och G 0803 är belägna nerströms deponin och även här är det ytligt grundvatten som mäts. Ob 9101 är belägen uppströms deponin, vid en lokal

bågskyttebana, och det är berggrundvattnet som undersöks. Ob 9102 är belägen nedströms deponin, vid Samhall, och det är berggrundvattnet som undersöks. Slutligen är Ob 9406 belägen nerströms deponin, i närheten av G 0802 och G 0803, och även här är det berggrundvattnet som undersöks.

En detaljerad karta över befintliga provtagningspunkter ses i bilaga 4.

3.3.2 Analysomfång

I dagsläget omfattar analysomfånget de ämnen som ses i tabell 5. De fetmarkerade och kursiva parametrarna ingår i det så kallade utökade analysomfånget, som enbart gäller för L3.

Dessa mäts en gång per år. Övriga parametrar mäts fyra gånger per år. I samband med provtagningen finns också ett schema. Schemat ses i bilaga 5.

Tabell 5. Nuvarande analysomfång i Egenkontrollprogrammet för vatten på Falu Återvinning

Grundämnen Anjoner Närsalter Organiska

summametoder Övrigt

As SO₄^2- NH₄-N BOD₇ pH

Cd F^- PO4-P COD_Cr Temperatur

Co Cl^- NO₃-N + NO₂-N DOC Konduktivitet

Cr NO₃-N NO₂-N TOC Suspenderat material

Cu P-tot Alkalinitet

Fe N-tot Oljeindex

Hg Mn Ni Pb Zn B Sr Ca Mg

(26)

13

4. Provtagning

Vid mätningar och provtagningar, i detta fall i syfte att bedriva egenkontroll, är det viktigt att se till att proven håller en hög tillförlitlighet och kvalitet. Detta eftersom erhållna

analysresultat sedan ska ligga till grund för att visa att eventuella tillstånd följs och kunskap fås om en verksamhets miljöpåverkan (31). De faktorer som påverkar analysresultatens tillförlitlighet och kvalitet är: tagningen och hanteringen av prov, analyserna, hur mätstrategi valts samt flödesmätning (31).

Nedan och på nästkommande sidor listas ett antal möjliga tillvägagångssätt för att genomföra provtagning av dagvatten.

4.1 Stickprov

Stickprov är väldigt enkla prov som tas vid ett tillfälle. På grund av detta kan stickprov enbart representera föroreningssituationen vid tidpunkten för provtagningen. För mer representativa prov är stickprov ej lämpliga. Dock kan vissa prover enbart analyseras med korrekt resultat om de tagits som stickprov (se kapitel 4.2.1).

Då stickprov tas vid endast ett tillfälle är risken stor att en överskattning av

föroreningssituationen fås (32) (33). I tabell 6 ses en tabell med för- och nackdelar med stickprov.

4.2 Blandprov

4.2.1 Allmänt om blandprov

Blandprov (också kallat samlingsprov) betyder att flera delprov tas för att sedan blandas ihop.

På detta vis kan ett mer representativt prov fås jämfört med stickprov. Blandprov tas

framförallt då halter och/eller flöden varierar, vilket är typiskt för dagvatten. Till skillnad från stickprov, som enbart skulle ge ett momentanvärde över föroreningssituationen vid en given tidpunkt, kan blandprov ge en mer korrekt bild av situationen då prover tas över en längre tidsperiod.

Viktigt att tänka på vid blandprov är vilka parametrar som ska mätas. Alla ämnen lämpar sig inte för blandprov, då analysresultaten kan påverkas av för lång lagring. Några av de

parametrar som inte bör tas som blandprov är: pH, konduktivitet, suspenderat material,

Tabell 6. För- och nackdelar med stickprov. (33) (32) (34)

Fördelar Nackdelar

Vissa parametrar kan enbart analyseras med

stickprov Ger ej representativa resultat

Simpelt att genomföra provtagning Resultaten kan vara väldigt missvisande

(27)

14

oljeindex och löst syre (34) (35). Vid undersökning av dessa parametrar bör prov tas som stickprov.

Exempel på blandprov är: dygns-, helg- och veckoprov. Dygnsprov är blandprov som bereds från delprov tagna under ett dygn. Helgprov är blandprov som bereds från delprov tagna från fredag till måndag. Veckoprov är blandprov som bereds från 7 dygnsprov (36). Vidare tas blandprov oftast så att dessa är flödesproportionella eller tidsproportionella, vilka beskrivs i kapitel 4.2.2 och 4.2.3.

4.2.2 Flödesproportionell provtagning

Flödesproportionell provtagning innebär att prov tas ut i förhållande till flöde.

Flödesproportionella prov kan tas på två vis (34):

1. Provvolymen hålls konstant, tiden mellan provtagningarna varierar. Ju högre flöde desto tätare provtagningsintervall.

2. Provtagningsintervallet hålls konstant, provvolymen tas i förhållande till flödet.

Vid dagvatten medför flödesproportionell provtagning att prov blir mer representativa då föroreningar från ett helt avrinningsförlopp kan följas (33).

En stor nackdel med flödesproportionell provtagning är att denna metod ställer större krav på utrustning än andra provtagningsmetoder. För att kunna genomföra provtagningen

flödesproportionellt krävs givetvis flödesmätare. Vidare krävs också utrustning som kan signalera när det inställda värdet för önskat flöde nås, så att prov kan tas ut (37). Prov kan tas för hand eller med hjälp av en automatiserad provtagare. I och med att delprovers volym kan variera och relativ avancerad utrustning krävs kan hantering och provtagning eventuellt bli besvärlig (37). I tabell 7 ses för- och nackdelar med flödesproportionell provtagning.

4.2.3 Tidsproportionell provtagning

Tidsproportionell provtagning innebär att prov tas ut i förhållande till tid.

I likhet med flödesproportionell provtagning ger även tidsproportionell provtagning en mer representativ bild av föroreningssituationen jämfört med stickprov, då flera prov tas under en längre period. Både tidsintervallet och provvolymerna är desamma för samtliga delprov.

Tabell 7. För- och nackdelar med flödesproportionell provtagning. (33) (37)

Föroreningar under ett helt avrinningsförlopp kan följas

Kan vara besvärligt att ta delprov med varierande volym

Väldigt representativa prover då de tas i

förhållande till flöde Kräver relativt komplicerad utrustning

(28)

15

Tidsproportionell provtagning är det vanligaste blandprovet som görs, och vanligen då flödet är någorlunda konstant under provtagningstiden för hela blandprovet. (34)

En nackdel med tidsproportionell provtagning är att resultaten kan medföra en underskattning av föroreningarna om flödet inte är konstant (32). I tabell 8 ses för- och nackdelar med

tidsproportionell provtagning.

4.3 Passiva provtagare

Passiva provtagare är apparaturer som kan placeras ute på fält och samla in prov under lång tid. Hur länge en passiv provtagare kan vara ute på fält beror på föroreningsmängderna.

Förekommer föroreningarna i höga halter kommer den passiva provtagaren att sätta igen snabbare.

Passiva provtagare kan bygga vanligtvis på jonbyte eller membrandiffusion. De kan ligga ute under en lång tid, varför ett tillfälle att samla upp en eventuell föroreningstopp inte missas.

Vidare kräver passiva provtagare lite skötsel. Ett stort hinder för passiva provtagare är just det faktum att de baseras på jonbyte och membrandiffusion. Detta medför bland annat att

exempelvis dagvatten som kan innehålla partiklar riskerar att sätta igen porerna (38). För att undvika igensättning sker vanligtvis en filtrering av vattnet, till exempel genom ett filter och en porös gel innan vattnet når jonbytaren (39). Detta innebär att de partikelbundna

föroreningarna inte kan mätas (40).

Även analysomfånget kan bli begränsat med passiva provtagare. Ska flera ämnen mätas, och dessa har olika kemiska egenskaper, kan flera provtagare krävas. Vid membrandiffusion är det endast ämnen som är biotillgängliga som kan tas upp i provtagaren. Också partiklar negligeras på grund av membranet. Exempelvis kan inte kvicksilver mätas (38). I tabell 9 ses för- och nackdelar med passiv provtagning.

Tabell 8. För- och nackdelar med tidsproportionell provtagning. (32) (34)

Mer representativa prover jämfört med stickprov

För representativa prov krävs någorlunda konstanta flöden

Föroreningar under ett helt avrinningsförlopp kan följas

(29)

16 4.4 Analysomfång

Innan detta examensarbete genomfördes hade inte dagvattnets sammansättning analyserats tidigare. Med anledning av detta valdes ett brett analysomfång, både för att undersöka huruvida riktvärdena för dagvatten uppfylls samt för kartläggning av sammansättningen på dagvattnet.

Då analysomfång skulle bestämmas för dagvatten var grunden den mest omfattande

provtagningen som görs gällande lakvatten, eftersom detta analysomfång innefattar viktiga parametrar såsom oljeindex, tungmetaller, summametoder och närsalter. Därefter anpassades analysomfånget ytterligare för dagvatten.

4.4.1 Aktiviteter på Falu Återvinning

Då dagvattnet i Falu Återvinnings fall uppstår på ytorna för återvinningscentralen samt sortering och mellanlagring valdes parametrar som eventuellt skulle kunna påverkas av de pågående aktiviteterna. En översiktlig skiss av Falu Återvinning och aktuella aktiviteter ses i figur 2.

I dagsläget bedrivs följande aktiviteter på de hårdgjorda ytorna:

 mottagning och mellanlagring av farligt avfall,

 mellanlagring och sortering av hushålls-, rivnings- och byggavfall samt producentansvarsmaterial,

 krossning, balning och flisning av avfallet i föregående punkt,

 sortering samt krossning av betong, asfalt och sten,

 återvinningscentral för privatpersoner och småföretag,

 blandning av jord,

 kompostering av rötslam och trädgårdsavfall.

Tabell 9. För- och nackdelar med passiva provtagare. (38) (40)

Kräver lite underhåll Porerna kan sättas igen

Kan ligga ute under lång tid – risken att föroreningstoppar missas minskar

Resultatet kan vara svårt att tolka/jämföra med andra resultat

En koncentrering sker av föroreningarna – gör det lättare att analysera ämnen

(30)

17 År 2011 behandlades:

 18 197 887 kg brännbart avfall (ris, träflis, returträ etc.),

 13 323 340 kg återvunnet avfall (tidningar, metall- och glasförpackningar, metallskrot, däck, gips etc.),

 126 674 900 kg konstruktionsavfall (schaktmassor, tegel, betong, oljeskadad jord, aska etc.),

 781 295 kg deponirester (asbest, isolering etc.)

 2 005 485 kg farligt avfall (tryckimpregnerat trä, bilbatteri, elektronik, lysrör, etc.).

Vidare påverkas dagvattnet även av trafiken, både privat och kommersiell. Siffror finns inte gällande antalet bilar som besöker återvinningscentralen. Däremot registreras antalet lastbilar som kommer med avfall till Falu Återvinning. År 2011 var antalet lastbilar 16 321 stycken.

Figur 2. Skiss över Falu Återvinning och de olika aktiviteterna.

(31)

18

Eftersom dagvattnet tillsynes kan påverkas av flertalet aktiviteter anpassades analysomfånget efter dessa. Utöver parametrarna listade i tabell 5 undersöktes möjligheten att inkludera andra, mer miljögiftiga ämnen, i analysomfånget. De ämnen som valdes, se kapitel 4.4.2 – 4.4.5, inkluderades i analysomfånget på grund av att de förekommer/förekommit i en stor variation av produkter. Även om vissa ämnen har förbjudits sedan länge kan risken ändå finnas att människor fortfarande har produkter innehållandes dessa. När produkterna sedan förbrukats är sannolikheten stor att de hamnar på Falu Återvinning. I teorin får vissa av nedanstående ämnen inte förekomma i naturen, då de klassas som miljögifter. För att med säkerhet kunna utesluta eller bekräfta dessa ämnens förekomst innefattades därför dessa i analysomfånget.

4.4.2 Ftalater

Ftalater är samlingsnamnet för en grupp ämnen som används vid tillverkningen av vissa plaster, exempelvis PVC (41) (42). Ftalater bidrar till att ge plaster dess hållbarhet och böjlighet, vilka vanligen återfinns i bland annat kläder, matförpackningar, byggmaterial, och vinylprodukter (42).

En del ftalater tros ha negativ inverkan på hormonfunktionerna, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos människa. (42) (43)

4.4.3 Bromerade flamskyddsmedel

Bromerade flamskyddsmedel är namnet på en grupp bestående av ett stort antal ämnen.

Gemensamt för dessa är att samtliga innehåller grundämnet brom. Bromerade

flamskyddsmedel används, som namnet antyder, till att fördröja, alternativt förhindra, uppkomsten av brand i diverse produkter. I Sverige sker ingen tillverkning av bromerade flamskyddsmedel, utan förekomsten av dessa beror antingen på direkt import alternativt som ingående komponenter i exempelvis gummi, plast och textil. (44)

Alla ingående ämnen i gruppen bromerade flamskyddsmedel bedöms vara långlivade och bioackumulerbara. Vidare tros bromerade flamskyddsmedel kunna inverka negativt på foster.

(44) 4.4.4 PCB

PCB är namnet på en grupp bestående av 209 olika ämnen, samtliga innehållandes

polyklorerade bifenyler eller terfenyler. PCB förbjöds i öppen användning 1972 och 1995 helt och hållet (45). Användningsområdena för PCB var många, det användes kommersiellt såväl som industriellt. Exempel på några produkter i vilka det fanns/kan finnas PCB är: plast, isoleringsmaterial, färg och diverse vitvaror såsom disk- och tvättmaskiner. Vanligast var dock användningen av PCB som fogmassa i diverse byggmaterial, varför det fortfarande kan finnas byggavfall innehållandes PCB. (46) (47) (48) (49)

PCB klassas som POP och är även bioackumulerbara. Hos människor påverkar PCB bland annat immunförsvaret och nervsystemet. (47) (48)

4.4.5 PAH

Som beskrivits i kapitel 2.3.8 är PAH ett ämne som förekommer i dagvatten förorenat av biltrafik. Det bedömdes därför vara nödvändigt att undersöka dagvattnet på Falu Återvinning med avseende på PAH.

(32)

19 4.5 Ackrediterat laboratorium

4.5.1 Bakgrund

Ackrediterat laboratorium för analys av tagna prover har under examensarbetets gång varit ALcontrol Laboratories. Företaget är ackrediterat av SWEDAC enligt SS-EN ISO/IEC 17025.

Vidare är ALcontrol Laboratories ett miljölaboratorium och är därför också certifierade enligt SS-EN ISO 14001.

4.5.2 Provtagningsutrustning

Provtagningsutrustningen bestod av plast- och glasflaskor i olika volymer. Glasflaskor användes för att samla prov som skulle analyseras med avseende på exempelvis PCB och ftalater. Om dessa prov hade tagits med plastutrustning hade det kunnat påverka

analysresultatet. Med anledning av detta togs proverna med hjälp av glasutrustning istället för plastutrustning.

4.5.3 Provhantering

Vid provtagning av vatten är det viktigt att provet lagras mellan 0 - 4°C (31). Detta för att proverna inte ska förstöras. När proverna sedan ska skickas till laboratorium är det viktigt att leveransen görs så snabbt som möjligt, helst inom 24 timmar, för att inte riskera att proverna blir dåliga. Vissa av parametrarna lämpade sig heller inte för blandprov, som nämnts i kapitel 4.2.1. Därför togs dessa prov vid det sista provtagningstillfället.

(33)

20

5. Val av provtagningspunkt

Vid val av provtagningspunkt är det viktigt att tänka på en del faktorer, för att provet som tas ska vara representativt. Exempelvis är god omblandning av yttersta vikt och att provtagningen sker där hela vattenflödet passerar (31). En god omblandning kan fås exempelvis i en

mätrännas strypning. Råder ingen omblandning är det viktigt att införa det, vilket kan göras genom diverse omrörnings- eller turbulensskapande utrustning. Vidare bör det vid

provtagningspunkten inte finnas avlagringar på rör- och kanalväggar samt dylikt, eftersom avlagringarna kan hamna i provet och resultera i missvisande värden.

5.1 Anläggningens geografi

Falu Återvinning ligger ungefär 2,5 kilometer väster om Falu centrum, vid Ingarvets industriområde. Anläggningen är belägen i Stångtjärnsbäckens dalgång, i ett

utströmningsområde. Detta innebär att dagvatten från anläggningen avvattnas mot

Stångtjärnsbäcken. Som nämnts tidigare samlas majoriteten av dagvattnet i den befintliga lakvattendammen. Resten leds via diken till Stångtjärnsbäcken (50). År 2011 var volymen dagvatten till Stångtjärnsbäcken 26 628 m³. En uppskattning gjordes av hur dagvatten kan tänkas rinna utifrån anläggningens läge. Denna uppskattning kan ses i bilaga 6.

5.2 Provpunkter

Nedanstående provtagningspunkter ses i bilaga 7 utplacerade på en karta med höjdcirklar.

5.2.1 Provpunkt 1, DV1

Punkten ligger belägen i ett dike, som samlar dagvatten från de hårdgjorda ytorna där både mellanlagring sker och återvinningscentralen ligger belägen. Se figur 3.

5.2.2 Provpunkt 2, DV2

En brunn belägen på den stora hårdgjorda ytan avsedd för mellanlagring av jord, kompost, träflis, hushållsavfall med mera.

Figur 3.Bild på DV1 och närliggande omgivning.