The madwoman in mainstream culture’s attic
Processen för den icke-traditionella litterära genren fan fiction Julia Sandin Bard
Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: C
Poäng: 15 hp
Ventilerad: HT 2014
Handledare: Patrik Mehrens Examinator: Andreas Hedberg Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteraturvetenskap Uppsatser inom retorik
Innehåll
Inledning 3
Bakgrund 4
Syfte och frågeställning 4
Material och avgränsningar 5
Teori och metod 6
Lars Furulands modell över den litterära processen 7
Johan Svedjedals lista över de viktigaste funktionerna i bokbranschen 7
Diskussion av teorier 8
Metod 8
Tidigare forskning 9
Fan fiction som genre 10
Analys 11
Undersökning 11
Produktion I 12
Produktion II 14
Marknadsföring (pre-publicering) 17
Publicering 20
Distribution 20
Marknadsföring (post-publicering) 22
Konsumtion 24
Feedback 26
Arkivering 28
Diskussion 29
En ny modell 29
Jämförelse mellan fanfic-kulturen och den traditionella bokbranschen 31
Sammanfattning 33
Källor 35
Litteratur 35
Otryckt material 35
Inledning
Ett inlägg som sprids på internet har fått mycket uppmärksamhet i vissa kretsar. I detta inlägg påstås det att Charlotte Brontë baserade sin mest kända karaktär, Jane Eyre, på en karaktär skapad av Jane Austen. Om detta är sant eller inte ska inte diskuteras här. Istället kan vi fråga oss varför detta rykte fortfarande sprids, eller snarare i vilka kretsar det sprids. Svaret är fan fiction.1
När jag började intressera mig för litteraturgenren fan fiction, eller fanfic som den ibland förkortas, framträdde två tydliga egenskaper hos genren. En av dessa var den gemenskap som omger författare och läsare av genren. Sheenagh Pugh skriver om detta: ”the degree of association and interaction is a testament to the sense of community among fans, possibly not unconnected to their sense of isolation from mundanes. A lot of fans prickle with awareness of baffled disapproval from those outside their own community”.2 Denna gemenskap kallas ett fandom, ett fandom innefattar alla de som är fans av något. Det finns alltså olika fandoms för fans av olika artister/verk/filmer och liknande. De verk som skapas inom dessa fandoms har bildat en hel genre, fan fiction. Den andra egenskapen som framträdde var genrens moderna och framåtsträvande anda. Något Anne Jamison beskriver i Fic (2013):
It breaks down walls between genders and genres and races and canons and bodies and species and past and future and conscious and unconscious and fiction and reality. Culturally speaking, this work used to be the job of avant garde, but in many ways fanfiction has stepped in to take on that role. If the mainstream has been slow to honor it, well, that’s usually the fate of aesthetic revolutions. Fanfiction is the madwoman in mainstream culture’s attic, but the attic won’t contain it forever.3
Fan-kulturen var tidig med att inse möjligheterna med internet, bland annat som ett ställe för kreativt skapande. Enligt Jamison var den före alla kommersiella företag i användandet av internet för produktion, distribution och marknadsföring av texter och verk.4
1 Stycket i sin helhet lyder: ”so Charlotte Bronte read Emma by Jane Austen and was really interested in this minor character named Jane Fairfax who was poor and would have been a governess had she not married well and then Bronte novel wrote her own exploring the plight of the poor governess who married this guy named Edward Fairfax Rochester in a novel called Jane Eyre and my point is don’t let anyone tell you shit about fan fiction”. Ursprungligen publicerat av användaren Twinkleofafadingstar, men är nu borttaget på användarens sida.
Användaren endemictoearth har rebloggat och stycket går att läsa på dennes blogg på Tumblr.
http://endemictoearth.tumblr.com/post/95598221190/sansasilvertongue-twinkleofafadingstar-so 2014-11-22.
2 Sheenagh Pugh, The Democratic Genre, Fan Fiction in a literary context 2005, s. 117.
3 Anne Jamison, ”Foreword”, Fic 2013, s. xiii.
4 Anne Jamison, ”Introduction”, Fic 2013, s. 4.
Bakgrund
Starten för fan fiction som genre dateras av Karen Hellekson och Kristina Busse till 1960-talet då fans av science fiction började skriva fan fiction. Denna datering bestäms utifrån definitionen av fan fiction som ”rewriting of shared media”.5 Under några decennier publicerades fan fiction i zines och kontakt med andra författare och läsare förekom på konvent och liknande. Idag är förutsättningarna annorlunda tack vare internet. Det är inte bara lättare för fanfic-författare att publicera sina verk, det är också lättare att ha en mer nära och tät kontakt med sina läsare.
Istället för zines och konvent finns nu flertalet plattformar och hemsidor för fanfic- författare och fanfic-läsare. Bloggportaler och fanfic-portaler är bara två exempel på sådana typer av plattformar. En bloggportal som används flitigt av fanfic-författare idag är tumblr, där man som användare kan publicera inlägg och därmed även sina verk i blogginlägg.
Archive Of Our Own (AO3) är en fanfic-portal där fanfic-författare publicerar sina verk i ett arkiv.
Med stöd av definitioner av Hellekson och Busse samt Maria Lindgren Leavenworth och Malin Isaksson definierar jag fan fiction som internet-publicerade verk som utgår från redan existerande verk, kända personligheter eller populärkultur.6
Trots att fan fiction fortfarande är okänt för många är det något som intresserar litteraturvetenskapen och det finns viss forskning om genren (se avsnittet Tidigare forskning).
En stor del av denna forskning syftar till att ge en bild av fan fiction som litteratur och fenomen. Något som saknas är en övergripande bild av hur fanfic-författares produktion, distribution och marknadsföring ser ut. En sådan övergripande bild är vad jag vill tillföra med denna undersökning.
Syfte och frågeställning
Syftet med min uppsats är att skapa en generell översikt av hur fan fiction skapas och sprids.
Det blir en karta att utgå från i fortsatt forskning och en modell som är lätt att få en överblick över. I litteraturvetenskaplig och litteratursociologisk undervisning förekommer modeller över bokbranschen. Eftersom fan fiction börjar att diskuteras och hänvisas till i samma undervisning kan en liknande modell över denna genre, som frångår de traditionella ramarna, vara användbar. Liksom bokmarknaden kan diskuteras utifrån en överblick av denna kan fan
5 Karen Hellekson & Kristina Busse, The Fan Fiction Studies Reader, 2014, s. 6.
6 Dessa definitioner är följande: ”rewriting of shared media” av Hellekson & Busse, samt ”internet-publicerade historier som utgår från en redan existerande textvärld” av Maria Lindgren Leavenworth & Malin Isaksson. Den senare är hämtad från Maria Lindgren Leavenworth & Malin Isaksson, ”Fan fiction”, Litteraturens Nätverk (red.
Christian Lenemark) 2012, s. 77-93, s. 77.
fiction förstås bättre genom en överblick av genrens produktionssätt, distributionsvägar och marknadsföring. Den tidigare forskning som finns tillgänglig om fan fiction är relativt smal och lämnar plats för ytterligare forskning inom ämnet.
Fan fiction skiljer sig från andra litterära genrer genom att den är annorlunda i sitt medium. Innehåll och form behöver inte skilja sig från konventionellt publicerad litteratur då det exempelvis berättarmässigt kan finnas likheter. Centralt i denna uppsats är därför att undersöka hur detta medium påverkar dess produktion, distribution och konsumtion. Jag syftar till att skapa en generell överblick av hur det ofta ser ut idag, då det är omöjligt att skapa en överblick av hur det alltid ser ut eller kommer se ut.
Frågeställningarna som ska besvaras är följande:
1. Hur ser processen gällande bland annat produktion, distribution och konsumtion av fan fiction ut?
2. Hur liknar och/eller skiljer sig denna process och dessa funktioner från den litterära process Lars Furuland beskriver och de funktioner i bokbranschen som Johan Svedjedal beskriver?
Material och avgränsningar
Jag har valt att inte undersöka fan fiction baserad på redan existerande litterära verk. Detta för att det då lätt blir en diskussion om hur verken förhåller sig till originalen och liknande.
Istället har jag valt att utgå från fan fiction inom One Direction-fandomet. One Direction är ett popband, men fan fiction om detta förekommer på samma sorts portaler som fan fiction som utgår från exempelvis böcker och tv-serier. Vissa gör skillnad på litterära fandoms, tv- fandoms, film-fandoms et cetera, men här kommer ingen skillnad att göras. Samma typ av sub-genrer förekommer och den enda egentliga skillnaden är att man i musik-fandoms baserar karaktärer och historier på artisten/bandet eller personer som har en koppling till denna/dessa.
Att just One Direction valdes ut beror på min personliga erfarenhet och kunskap om just fan fiction inom detta fandom. Uppsatsen kommer att diskutera fan fiction generellt men utifrån exempel från enbart One Direction-fandomet.
Genom att undersöka fan fiction om One Direction har jag alltså begränsat mig till ett fandom. Jag ska ytterligare begränsa materialet då det är omöjligt att täcka all den fan fiction som finns tillgänglig på internet och det dagligen publiceras, redigeras och raderas texter och
verk. I skrivande stund (2014-10-16) finns 29 317 publicerade verk om One Direction på portalen AO3 och 43 683 verk är publicerade på fanfic-portalen One Direction FanFiction.7
För att lättare gå igenom det material som finns tillgängligt har fem fanfic-författare eller användare valts ut till undersökningen. Dessa författare är användarna myonedirection- 1dff med sidobloggen theboyfriendstagram, briellestyles, horangecrush, feelofyourskin och ett så kallat library: thelarrylibrary. För att inte blanda ihop library med biblioteken i den traditionella bokbranschen kommer jag fortsätta använda begreppet library. Alla användare som här räknats upp är verksamma på tumblr.
Jag har valt ut dessa bloggar på följande vis: under ungefär en månad har jag följt cirka tio fanfic-författares bloggar på tumblr och sparat sådana inlägg som jag ansåg kunde bli relevanta för en uppsats. När jag sedan började skriva på uppsatsen och skulle avgränsa mitt material valde jag ut de fem bloggar som jag sparat flest inlägg av.
Utöver detta letade jag upp ett så kallat library som fortfarande var aktivt och som varit aktivt under en längre period. Libraries inom fan fiction är bloggar som samlar verk av olika författare och som genom blogginlägg rekommenderar dessa verk till läsarna av bloggen.
Dessa bloggar är ofta lätta att navigera genom kategorier och länkar. De är även ofta inriktade på speciella karaktärer eller relationer som förekommer inom verket. Det library som här valts ut är exempelvis inriktat enbart på fan fiction om det fiktiva förhållandet mellan Harry Styles och Louis Tomlinson som båda är medlemmar i bandet One Direction.
Eftersom det är fan fiction online som undersöks vill jag förtydliga att det är omöjligt att säga hur genren kommer förändras i framtiden. Bloggar läggs ned, plattformar förändras, nya plattformar föds, tekniken förnyas och så vidare. Den modell som skapas utgår från det som finns tillgängligt idag.
Teori och metod
Jag kommer att utgå från Lars Furulands översikt över den litterära processen och Johan Svedjedals lista över de viktigaste funktionerna i bokbranschen. Dessa beskriver processen i den traditionella bokbranschen och utgör därför en god utgångspunkt för en undersökning, diskussion och jämförelse av processen i en mindre traditionell litterär bransch i relation till den traditionella. Dock är teorierna efter internets intåg och uppgång inte lika aktuella. Därför kommer även egna reflektioner kring funktioner i bokbranschen att diskuteras. Trots att dessa funktioner är nya och aktuella hör de till den bransch som Furuland och Svedjedal beskriver.
7 Archive of our own http://archiveofourown.org/tags/One%20Direction%20(Band)/works 2014-10-16. One Direction FanFiction http://onedirectionfanfiction.com 2014-10-16.
Lars Furulands modell över den litterära processen
Lars Furulands modell över den litterära processen beskrivs av Johan Svedjedal som ”den hittills bästa bilden av hur litteraturen och bokmarknaden fungerar i mediesamhället”.8 Furuland skriver själv att han presenterar modellen för att belysa hur litteraturen som process fungerar. Den visar verkets väg från författare till läsare och de steg som passeras på vägen.
Modellen består av tre huvudled: produktion, distribution och konsumtion. Under dessa kategorier delas sedan kanaler och yrkesgrupper in. Furuland skriver att han försökt skapa en modell som är så pass generaliserande att den går att applicera på litteraturens ställning i andra tider och i andra politiska system. Han menar att trots begränsningar kan den fungera som utgångspunkt för vidare forskning och diskussioner.9
Furuland skriver också att ”åtskilliga författare upplever det litterära systemet som en trög och hindersam apparat” och att internet under 90-talet blir ett alternativ till de traditionella kanalerna för den som vill publicera texter.Han påpekar att hans modell är ett typexempel och att alla strömmar inte går enligt denna. 10
Johan Svedjedals lista över de viktigaste funktionerna i bokbranschen
Johan Svedjedal föreslår i artikeln ”Bortom Bokkedjan”, publicerad i Tidskrift för litteraturvetenskap, en lista för att beskriva de viktigaste funktionerna i bokbranschen. Han skriver att den bokmarknad som Furulands modell beskriver är det kapitalistiska varusamhällets bokmarknad ”och i de produktionssystem som föregick och kanske efterföljer detta system organiseras arbetet annorlunda”. Han påpekar hur användningen av internet skapar nya problem i hur man ska organisera dessa modeller. Om sin egen modell skriver han:
Huvudtanken har varit att lämna de olika »kommunikationsmodellerna» för att gå bortom bokkedjan och skapa en övergripande analysram som ska gå att tillämpa på alla delar i branschen. Fokus ligger därför på funktioner, istället för på individer och institutioner, och syftet är att försöka ge en mer detaljerad bild av livscykeln för litterära verk och böcker. […] I stället för en bild av färdvägar har jag velat ge beskrivningar av de enskilda platserna, utformade efter en mall sådan att man snabbt ska kunna skildra ställen som ligger längs helt andra rutter.
Modellen är ett försök att beskriva utmärkande funktioner inom bokbranschen. Svedjedal skiljer på funktionerna genom att ha dem indelade i starka och svaga. Starka är sådana funktioner som i regel förekommer, svaga är sådana som förekommer ibland. Han påpekar att
8 Johan Svedjedal, ”Bortom Bokkedjan”, Tidskrift för litteraturvetenskap 1999:3-4, s. 3-18, s. 6.
9 Ann Steiner, Litteraturen i mediesamhället 2012, s. 13-14.
10 Lars Furuland, ”Litteratur och samhälle”, Litteratursociologi (red. Lars Furuland och Johan Svedjedal) 1997, s. 42-44.
alla funktioner i listan inte alltid förekommer men att han försökt göra den så allmän och flexibel som möjligt för att den ska gå att applicera på olika sorters publicering av texter.
Svedjedal skriver också att det viktiga att komma ihåg i diskussioner om ”bokkedjan” är att olika institutioner och individer ofta kan fylla samma funktioner.11
Diskussion av teorier
Som jag tidigare nämnt är Furulands och Svedjedals modeller begränsade. Furulands modell begränsas av det faktum att han bara avhandlar de instanser och yrkesgrupper som förekommer i bokbranschen. Det han inte uppmärksammar i figuren är vilka funktioner dessa instanser och yrkesgrupper fyller, mer än de övergripande produktion, distribution och konsumtion. Svedjedal har tvärtom skapat en modell där det enbart redogörs för de funktioner som utförs men inte vilka som utför dessa. Jag ser därför att dessa modeller kompletterar varandra på ett naturligt sätt och att de fungerar väl ihop för den metod jag valt.
Svedjedal avhandlar sju huvudfunktioner innan rubriken ”Publicering”. Furulands publiceringsprocess avhandlas i den tredje kolumnen. Detta visar hur olika modellerna kan se ut, trots att de båda stämmer bra in på bokbranschen och kan vara användbara.
Metod
Till undersökningen har sex bloggar på bloggportalen tumblr valts ut som material. Fem av dessa bloggar drivs av fanfic-författare och den sjätte är ett library där verk från olika fanfic- författare rekommenderas och länkas till. Dessa bloggar kommer att utgöra det material i vilket jag letar efter motsvarigheter till de funktioner, yrkesgrupper och kanaler som Furuland och Svedjedal beskriver. Dessa motsvarigheter skulle i så fall visa sig i hur bloggarna är utformade och i inlägg där författarna beskriver, antyder eller genom inlägget visar hur de går till väga gällande bland annat produktion och marknadsföring av sina verk. Jag kommer att arbeta utifrån de modeller som presenterats av Furuland och Svedjedal och jag kommer att försöka följa den ordning i vilken funktionerna och yrkesgrupperna presenteras.
Undersökningen sker i kronologisk ordning, från skapandeprocessen till den slutliga konsumtionen, men fler steg kan tillkomma och ordningen kan komma att ändras utifrån vad jag kommer fram till. Jag avser också att se på sådana steg som fanfic-författare ibland passerar men som inte förekommer hos Furuland eller Svedjedal.
11 Svedjedal 1999, s. 6-11.
Jag kommer också att ta hänsyn till vad som tidigare har skrivits om olika delar av processen. Även om ingen har konstruerat en överblick över hela processen har vissa delar behandlats i olika verk och tidigare forskning.
Tidigare forskning
Många bidrag till forskningen om fan fiction har publicerats det senaste decenniet. I inledningen nämndes några av dessa flyktigt. Nu kommer de att presenteras och listan kommer att utökas med fler exempel. De verk som kommer introduceras är Fan Fiction and Fan Communities in the Age of the Internet (2006) och The Fan Fiction Studies Reader (2014), båda med Karen Hellekson och Kristina Busse som redaktörer, The Democratic Genre, Fan Fiction in a literary context (2005) av Sheenagh Pugh samt Fic av Anne Jamison.
Svenska bidrag till forskningen är artikeln ”Queera Lustar - Fan fiction i vampyrmiljö” som publicerades i Tidskrift för Litteraturvetenskap av Maria Lindgren Leavenworth och Malin Isaksson. De har också bidragit med kapitlet ”Fan fiction” i Litteraturens Nätverk, berättande på internet (2012) som utgavs med Christian Lenemark som redaktör.12
I Fan Fiction and Fan Communities in the Age of the Internet har Hellekson och Busse samlat texter av olika författare och forskare. Här definieras och placeras fan fiction i en kontext. Genrer och innehåll diskuteras i relation till exempelvis pornografi och den litteratur som räknas som mainstream. Här diskuteras också hur karaktärer konstrueras genom berättandet.
I The Fan Fiction Studies Reader har Hellekson och Busse återigen samlat texter av olika författare och forskare om fan fiction. Bara en text återkommer i båda sammanställningarna.13 Här behandlas frågor om fan fiction som litteratur, fan-identitet, feminism och gemenskapen kring fan fiction.
I The Democratic Genre, Fan Fiction in a literary context diskuterar Pugh fan fiction i relation till originalet samt samarbete och support i fandoms. Hon diskuterar också form, bland annat narrativa metoder.
Fic har Anne Jamison delat upp i fem delar där hon samlat egna texter samt bidrag från andra. På baksidan av boken står det att den är en ”exploration of the history and culture of
12 Karen Hellekson & Kristina Busse, Fan Fiction and Fan Communities in the Age of the Internet 2006. Karen Hellekson & Kristina Busse, The Fan Fiction Studies Reader 2014. Sheenagh Pugh, The Democratic Genre, Fan Fiction in a literary context 2005. Anne Jamison, Fic 2013. Maria Lindgren Leavenworth & Malin Isaksson,
”Queera lustar – Fan fiction i vampyrmiljö”, Tidskrift för litteraturvetenskap 2009: 3-4, s. 23-37. Maria Lindgren Leavenworth & Malin Isaksson, ”Fan fiction”, Litteraturens Nätverk, berättande på internet (red. Christian Lenemark) 2012, s. 77-93.
13 Francesca Coppa, ”Writing Bodies in Space: Media Fan Fiction as Theatrical Performance”, The Fan Fiction Studies Reader (red. Karen Hellekson & Kristina Busse) 2014, s. 218-237.
fanwriting and what it means for the way we think about reading, writing and authorship”.
Här behandlas frågor om gemenskapen kring fan fiction, fan fiction som litteratur och fanfic- författarskapet.14
Lindgren Leavenworth och Isaksson beskriver själva ”Queera Lustar – Fan fiction i vampyrmiljö” som en artikel inriktad på fan fiction som litteratur och dess intertextuella dialog med originaltexterna. De skriver att artikeln ska ”undersöka några fanfic-författares pågående dialog inte bara med originaltexten, utan också med kulturella strukturer i stort, till exempel genom omförhandling av genre- och genuskonventioner”.15 Lindgren Leavenworth och Isaksson har också bidragit med kapitlet ”Fan fiction” i Litteraturens Nätverk, Berättande på internet. Även här diskuteras bland annat innehållets relation till förlagan.
Den forskning som nu presenterats har behandlat liknande frågor och ämnen. Det som främst behandlas är skapande, form, innehåll och fenomenet i stort. De frågor jag ställer i denna uppsats kan stundvis gå in på dessa områden men syftar till att skapa en modell över hela processen för fan fiction, vilket saknats i tidigare forskning.
Fan fiction som genre
Många definitioner menar att det är texter och textvärldar fanfic-författare utgår från. Det är därför viktigt att poängtera att det finns fan fiction om allt från tv-spel och filmer till filmstjärnor och popartister. Rent textinternt finns det få genrespecifika drag hos fan fiction.
Även om fan fiction är en litterär genre är det textexterna specifikt för denna.
Sub-genrerna inom fan fiction är många och liksom verken blir de fler hela tiden. Det finns vissa sub-genrer som förekommer i de flesta fandoms och specifika genrer som enbart hör till ett fandom. De som nämns nedan är sådana som räknas som generella och som förekommer i många fandoms. De används av många fanfic-författare och känns igen av vana fanfic-läsare. Definitionerna är hämtade från Sheenagh Pughs ordlista i The Democratic Genre, Fan Fiction in a literary context. AU, förkortning för Alternate Universe, är verk som utspelas i en annan värld än den där originalet utspelas eller förekommer. Slash är verk där de huvudsakliga relationerna är homosexuella, mellan män. Fem-slash är verk där de huvudsakliga relationerna är homosexuella, mellan kvinnor. Het är verk där de huvudsakliga relationerna är heterosexuella. Angst är verk med tunga inslag, exempelvis depression, självskadebeteende, ätstörningar och liknande. Mpreg är verk där manlig graviditet
14 Jamison 2013.
15 Lindgren Leavenworth & Isaksson 2009, s. 23.
förekommer.16 Ofta förekommer flera sub-genrer i samma verk. Det förekommer också under-sub-genrer som kan vara mer specifika än sub-genrerna.
Fan fiction som litteratur är ett återkommande ämne hos författare som skrivit om genren. Hellekson & Busse har exempelvis delen ”Fan Fiction as Literature” i båda sina verk.
I båda fallen innehåller denna del tre artiklar. De skriver bland annat i inledningen till ”Fan Fiction as Literature” i The Fan Fiction Studies Reader att:
As noted in the introduction, the three essays in this section all address fan-created works as literary artifacts. Although the high-low culture divide continues to be challenged, with scholars now willing to seriously treat such formerly disdained texts as science fiction, comic books, video games, and pornography, fan-created text have only rarely been the focus of analysis.17
De skriver också att: ”in general, in fan studies, even novel-length stories have yet to be addressed as proper literary texts”.18 Eftersom de i båda sina verk har behandlat ämnet ”fan fiction som litteratur”, kan här skönjas en vilja att fan fiction ska behandlas som litteratur även i annan forskning än deras egen.
Är då fan fiction att betrakta som litteratur? Staffan Bergsten skriver i Litteraturvetenskap – en inledning (2002) att litteraturbegreppet idag kommit att inbegripa nästan allt skrivet utom exempelvis bruksanvisningar och recept.19 Jag ser det därför inte som en fråga om hur man ska definiera fan fiction i relation till litteraturen utan snarare hur den ser ut som litteraturgenre.
Analys
Undersökning
Undersökningens underrubriker utgår från en sammanvävning av Furulands och Svedjedals modeller. Produktionen delas upp i två delar, liksom hos Furuland som delat upp produktionen i privat och offentlig. Här kallas dock delarna Produktion I och Produktion II.
Efter detta undersöks marknadsföring (pre-publicering), liksom hos Svedjedal som placerat denna funktion två steg efter tillverkning och steget innan publicering. Efter detta följer publicering. Hos Furuland följer distribution publiceringen medan det hos Svedjedal är marknadsföring (post-publicering) som följer publiceringen. I undersökningen placeras distribution först och därefter marknadsföring (post-publicering). Efter detta följer
16 Pugh 2005, s. 242-244.
17 Hellekson & Busse 2014, s. 19.
18 Hellekson & Busse 2014, s. 24.
19 Bengt Landgren, ”Vad är en litterär text?”, Litteraturvetenskap – en inledning (red. Staffan Bergsten) 2002, s.19-32, s.22.
konsumtion då denna sker efter distribution och för att marknadsföringen är till för att locka till konsumtion. Avsnittet om feedback har placerats sist då den hos Furuland befinner sig sist.
Svedjedal behandlar inte feedback alls i sin lista.
Produktion I
Första delen av fanfic-produktionen liknar den produktion som inledningsvis sker i bokbranschen. Författaren får en idé, författar och omarbetar. Furuland skriver om produktionen i den traditionella bokmarknaden att ”redan under skrivandet kan en viss tilltänkt förläggare eller en speciell publik för verket vara starkt levande i författarens medvetande och påverka hans utformning av texten”.20 Detta både skiljer sig från och liknar hur skrivandet sker i fan fiction. Fanfic-författaren har inte en tilltänkt förläggare då författaren själv verkar som förläggare. Däremot skrivs verket med en tilltänkt publik, denna består av andra personer i det fandom författaren är verksam i.
Författare av fan fiction är inte på något vis en homogen grupp. I det material jag studerar utgörs författarna av fan fiction av tjejer i åldrarna 18 till 23 år.21 Jag vill dock förtydliga att det inte enbart är unga tjejer som skriver fan fiction. Anne Jamison skriver om vilka som är författare av fan fiction: ”Kids. Parents. Teachers. Married Couples- together.
Professional writers moonlighting, free from market forces. Tweens working out sexual and writerly grammar online, simultaneously”.22
Furuland skriver att det i den litterära processen är en författare som författar ett manuskript. Detta sker även inom fan fiction. Men det är också vanligt att det är fler än en författare. Hellekson & Busse beskriver på vilka sätt författandet av fan fiction kan gå till. Ett av dessa sätt är att ha en medförfattare, där man kan turas om att skriva eller skriver från olika perspektiv.23 Ett sådant exempel finns hos briellestyles som författat verket ”Modest Encounters” tillsammans med användaren twistofpayne.24
I den traditionella bokbranschen framför förläggare ofta önskemål till författaren under dennes skrivprocess.25 Förläggaren kan beskrivas som en samskapare till det litterära verket.
En samskapare som kan inspirera, uppmuntra, redigera och skriva om. Svedjedal beskriver förläggaren som ”en representant för publiken och en osynlig gäst vid författarens
20 Lars Furuland, ”Litteratur och Samhälle”, Litteratursociologi (red. Johan Svedjedal) 2012 (1997), s. 15-49, s.
37. 21 Dessa uppgifter är hämtade från författarnas presentationer på bloggarna, i en av presentationerna fattas information om ålder på författaren.
22 Jamison 2013, s. 18.
23 Hellekson & Busse 2006, s. 7.
24 Twistofpayne, ”Modest Encounters”, tumblr, http://twistofpayne.tumblr.com/modest_encounters 2014-12-09.
25 Furuland 2012 (1997), s. 42.
skrivbord”.26 Även om det inte är läsaren som ger författaren förslag är det ändå någon annan än denne som har synpunkter på och idéer till det som skrivs. Att förläggaren beskrivs som en representant för publiken betyder att även publikens tycke och smak beaktas under författandet. Att författaren har en förläggare beror dock på om hen blivit antagen. Just antagningsprocessen behandlas senare men detta visar också hur olika yrkesgrupper och instanser kan befinna sig i olika delar av processen.
Att förläggaren inom den traditionella bokbranschen kan ge författaren förslag liknar en vanligt förekommande del inom skapandet av fan fiction. Idén kommer ibland till fanfic- författaren genom förslag från läsare. Briellestyles har vid flera tillfällen skrivit ett inlägg där hon ber sina läsare om requests eller snarare förslag. Detta innebär att läsare ska skicka förslag till berättelser som hon sedan ska skriva.27 Efter att hon publicerat ett inlägg där hon ber om idéer får hon ett meddelande från en läsare som kortfattat beskriver en handling.
Briellestyles svarar att hon ska lägga upp en berättelse utifrån denna handling dagen därpå.28 Myonedirection-1dff har även hon bett om förslag till handlingar och använder även hon termen request för detta. Hon skriver i ett inlägg att hon mottagit flertalet förslag och länkar till en sida där läsare kan skicka in dessa för att hon sedan kanske använder dem till berättelser.29 Ännu ett exempel på detta finns hos horangecrush som publicerat en kort berättelse och ovanför berättelsen infogat ett meddelande från läsaren som gav henne idén till berättelsen.30 Även horangecrush använder sig av termen request. Till skillnad från hur den traditionella bokbranschen beskrivs av Furuland och Svedjedal går läsarnas önskemål och förslag, inom fanfic-produktionen, direkt till författaren utan en förläggare som mellanhand.
Finansiering av skrivande är en av funktionerna i Svedjedals modell. Finansiering av skrivande är något som inte uppmärksammas i några av de fanfic-bloggar jag tagit del av.
Hellekson & Busse skriver att ”financial resources have become less of a concern because access to a computer is the only prerequisite; and national boundaries and time zones have ceased to limit fannish interaction”.31 Denna skillnad beror alltså på det faktum att fan fiction
26 Svedjedal 1999, s. 7.
27 Briellestyles, ”Send me a smut one shot request!”, tumblr,
http://briellestyles.tumblr.com/post/103933654996/send-me-a-smut-one-shot-request 2014-12-09.
28 Briellestyles, tumblr, http://briellestyles.tumblr.com/post/103957172766/you-should-write-a-luke-or-niall- preferably 2014-12-09.
29 Myonedirection-1dff, ”Requests Opened”, tumblr, http://myonedirection- 1dff.tumblr.com/post/49511710301/requests-opened 2014-12-09.
30 Horangecrush, ”First Imagine request: Imagine Explosion, 01/2014”, tumblr,
http://horangecrush.tumblr.com/post/74671563283/first-imagine-request-imagine-explosion-01-2014 2014-12- 09. 31 Hellekson & Busse 2006, s. 13.
publiceras på internet och att fanfic-författare inte är yrkesverksamma författare utan snarare ser det som en fritidssysselsättning.
I anknytning till sin modell över den litterära processen skriver Lars Furuland att för en icke-etablerad författare kan antagningsprocessen bli ”mer rigorös” och att över 90% av manuskripten refuseras enligt källan Svenska Förlag.32 Förlag har ofta en bestämd bild av hur manusen ska se ut för att bli antagna. Piratförlaget skriver på sin hemsida att de har en relativt liten utgivning, vilket kan ses som en varning för att det är svårt att bli antagen. De skriver också att deras inriktning är romaner och föredrar att de manus som skickas in är fiktion.33 Förlaget Modernista skriver på sin hemsida att deras utgivning består av skönlitteratur och facklitteratur.34 Furuland påpekar också att författare i händelse av refusering kan välja att själva bekosta utgivningen av sitt verk. Dock påpekar han att detta kan bli dyrt och dessutom innebära en risk för författaren.35
Fanfic-författare har möjligheten att publicera sina verk på plattformar där vem som helst kan publicera sina verk och blir därför inte refuserade. Produktionen i bokbranschen går vidare till förlag och tryckerier. Förlag och tryckerier förekommer inte i fanfic-produktionen, däremot finns där vissa funktioner som förekommer i Svedjedals modell. Dessa funktioner kommer att diskuteras i nästkommande stycke.
Produktion II
I den traditionella bokmarknaden tar manuskriptet efter antagning steget över till den andra delen av produktionen, den offentliga produktionen som Lars Furuland kallar denna i sin modell. Här kan vi från Svedjedals modell placera in funktioner som bland andra korrekturläsning, redigering och tillverkning.
Att manusen är färdiga för utgivning när de kommer till förlagen är mycket ovanligt.
Bland annat sker korrekturläsning genom förlagsredaktörer, sättare och författare.36 Förlagschefen för Lindhardt & Ringhof, Lars Boesgaard, har sagt att ”det är när texterna kommer ut förädlade som förlagen visar sin styrka”.37 Om redigering i den traditionella bokbranschen skriver Svedjedal att denna utförs av en redaktör i samarbete med författaren.38
32 Furuland 2012 (1997), s. 37.
33 ”Manus”, Piratförlaget, http://www.piratforlaget.se/forlaget/manus/ 2014-12-16.
34 ”Manus”, Modernista, http://www.modernista.se/manus 2014-12-16.
35 Furuland 2012 (1997), s. 41.
36 Svedjedal 1999, s. 9.
37 Lasse Winkler, ”Författaren ska längta tillbaka till förlaget”, Bokens framtid – artiklar ur Svensk Bokhandel 2013, s. 41-43, s. 42.
38 Svedjedal 1999, s. 9.
Korrekturläsning förekommer inom fan fiction ibland genom så kallade beta-läsare.
Angelina I. Karpovich skriver om beta-läsare i ”The Audience as Editor: The Role of Beta Readers in Online Fan Fiction Communities”. Hon beskriver hur beta-läsarnas roll är lik den roll kommersiella litterära redaktörer har. Innan författaren publicerar texten låter hen en annan fanfic-författare eller medlem av fanfic-gemenskapen läsa det hen skrivit. Detta, skriver Karpovich, är näst intill unikt för just fan fiction på internet. Denna slutsats har hon dragit då det är svårt att hitta exempel på detta innan internets intåg. Innan det blev tillgängligt för allmänheten förekom inte ordet beta-läsare i några av de verk som avhandlar fan fiction.
Därför drar Karpovich slutsatsen att fenomenet beta-läsare är starkt kopplat till publicering av fan fiction på internet.39 Ett exempel på detta är myonedirection-1dff som rebloggar ett inlägg från sin sidoblogg theboyfriendstagram där hon efterlyser en beta-läsare till sitt verk: ”Baby heaven’s in your eyes”.40 Pugh skriver om beta-läsare som ”a friend, usually a fellow-writer, who will read a fic in detail and comment, also in detail, before it is sent anywhere or shown to anyone else”.41 Feelofyourskin rebloggar en användare som söker en beta-läsare och kommenterar att trots att horangecrush redan erbjudit sig skulle hon annars kunna tänka sig att korrekturläsa.42
När myonedirection-1dff efterlyser en beta-läsare ber hon också om att denna ska redigera verket, detta hör dock till ovanligheterna. Beta-läsare ger förslag till ändringar för att sedan författaren själv ska redigera. Oavsett vem som utför redigeringen finns dock funktionen redigering med i processen.
Nästa steg hos Svedjedal är tillverkningen. Här finns funktionerna formgivning, sättning, programmering, tryckning och bindning. Svedjedal förklarar:
Att tillverka texter kräver numera ibland viss programmering - varmed inte menas enkel kodning eller konvertering, utan mer speciella kunskaper i kodning och programspråk, exempelvis för att lägga ut filer på Internet. Att framställa tryckta böcker innebär andra funktioner som formgivning, tryckning och bindning. Tidigare fylldes de flesta av dessa funktioner oftast av sättaren/tryckaren, som kanske bara lämnade formgivningen till förläggaren. Men i den datoriserade moderna förlagsvärlden delas dessa funktioner ofta mellan författare, förläggare och tryckare. Exempelvis gör författarna numera en stor del av sättningsarbetet genom att lämna sitt verk som ordbehandlingsfiler.
39 Angelina I. Karpovich, ”The audience as editor: The Role of Beta Readers in Online Fan Fiction
Communities”, Fan Fiction and Fan Communities in the Age of the Internet (red. Hellekson & Busse) 2006, s.
171-188, s. 171-172.
40 Myonedirection, Tumblr, ”Baby Heaven’s In Your Eyes beta”, http://myonedirection- 1dff.tumblr.com/post/98466784260/baby-heavens-in-your-eyes-beta 2014-12-02.
41 Pugh 2005, s. 120.
42 Feelofyourskin, Tumblr, http://feelofyourskin.tumblr.com/post/103943113398/rlwrites-sam-has-not-gotten- back-to-me-for 2014-12-09.
Av förklarliga skäl faller sättning, tryckning och bindning bort inom fan fiction då verken publiceras på internet och inte i fysisk form.
På AO3 är fanfic-författaren relativt låst när det gäller formgivning och AO3-sidan ser likadan ut oavsett användare. Formgivningen är avskalad och bakgrunden är hela tiden vit med en röd bård högst upp, texten är alltid svart. Även då man läser verket ser sidan likadan ut oavsett verk. Detta ger intrycket att det på AO3 är texten som står i centrum och sidan upplevs som seriös.
En större valmöjlighet gällande formgivning finns på exempelvis tumblr, där bloggaren själv kan bestämma hur dennes blogg ska se ut. Här är det hela bloggen och inte bara verket som formges. Bloggaren kan bestämma hur bakgrunden ser ut, hur inläggen är formgivna, hur presentationen ska se ut samt textens färg, storlek och typsnitt. Detta kan utföras genom mallar som erbjuds alla med ett konto på tumblr. Om användaren loggar in på sin blogg kan hen via länken ”Customize” komma till sidan för formgivning av bloggen. Här kan användaren välja en titel till bloggen. Hen kan välja att skriva en text som visas intill den profilbild som kan laddas upp. Användaren kan också välja att ha ett sidhuvud i form av en bild. Vidare finns möjlighet att bestämma ”title font”, ”background color”, ”title color”, om man vill visa sidhuvud, profilbild, titel och beskrivning och så vidare. Användaren kan också välja att bortse från dessa mallar och snabbval som finns att tillgå och istället själv redigera med hjälp av en HTML-kod. HTML-koden är till för att användaren själv ska kunna styra utseende och innehåll på sin blogg utan att utgå ifrån förvalda mallar. Dock kan även mallarna användas på olika sätt och antagligen tillfredsställa användarens kreativitet och önskemål om hur sidan ska se ut.
I skrivande stund (2014-12-09) har horangecrush en grönmelerad bakgrund till sin blogg med sidhuvudet ”I love the direction”. Hon har också en sidokolumn med en bild på Niall Horan i One Direction. I samma sidokolumn har hon länkarna ”Home”, ”About me”,
”Writing”, ”Ask and You Shall Receive”, ”Submit?” samt ”Archive”.43
Myonedirection-1dff har i skrivande stund (2014-12-09) en bakgrund med ett foto på en snötäckt gata omgiven av träd. Hon har en sidokolumn med ett foto på en kvinna, antagligen sig själv. Under detta har hon en kort presentation som består av ”RONNIE, 20, New York”.
Under denna står det ”My ask box is always open if you want advice or need to talk to someone”. I sidokolumnen har hon också länkarna ”Fan Fictions, One Shots, Recs”. Om man klickar på dessa kommer man till inlägg där hon länkar vidare till specifika verk som hon
43 Horangecrush, tumblr, http://horangecrush.tumblr.com 2014-12-09.
skrivit eller rekommenderar. Hon har också en navigeringslista där man kan välja
”navigation”, ”index”, ”message”, ”fanfics”, ”one shots”, ”recs”, ”about me”, ”my face” och
”blogroll”.44
Även verken som fanfic-författarna publicerar på sin tumblr-blogg kan formges. Ofta publicerar författarna ett inlägg som är ”framsidan” till verket. Där finns ofta några bilder, en sammanfattning av verket samt varje kapitel listat för att enklast guida läsaren. Horangecrush har gjort en sådan för sitt verk ”What it’s Worth”. På denna framsida finns en sammanfattning av handlingen, länkar till alla kapitel, en länk till hur planlösningen i en av huvudpersonernas hus ser ut och slutligen en länk till alla frågor hon svarat på gällande verket.45
Theboyfriendstagram har publicerat en framsida till sitt verk ”Baby Heaven’s in your Eyes”. Där finns en bild på huvudkaraktärerna och ett kollage med bilder som kan kopplas till handlingen. Efter detta kommer en lista på länkar till bland annat en trailer till verket, en spellista och en lista på karaktärerna. Det finns även länkar till andra sidor där verket publicerats, dessa är AO3 och Wattpad, samt länkar till översättningar av verket, bland annat ryska, polska och danska. Därefter följer en sammanfattning av verkets handling och slutligen länkar till varje enskilt kapitel.46
Programmering inom fan fiction sker i skapandet av plattformar där verken kan publiceras. Detta utförs av de som driver sidorna eller medarbetare till dem.
Marknadsföring (pre-publicering)
Den marknadsföring, pre-publicering, som Svedjedal beskriver består av insäljning. Albert Bonniers förlag har på sin hemsida en katalog för kommande säsongs böcker. Inför våren 2015 listas bland annat Mikael Berglunds Ett föremåls berättelse om obesvar (2015). I en ruta kan besökaren läsa verkets titel, författare samt: ”Förr, då vildrenarna vandrade i mängd i skogarna, föddes en gång en flicka på fel plats”. Vidare finns också en kortare presentation av författaren.47 Besökaren kan även välja att klicka på titeln för att läsa en kortare sammanfattning av verkets handling.48 Detta är en tydlig marknadsföring som sker innan verket publicerats.
44 Myonedirection-1dff, tumblr, http://myonedirection-1dff.tumblr.com 2014-12-09.
45 Horangecrush,”What It’s Worth”, tumblr, http://horangecrush.tumblr.com/wiw, 2014-12-02.
46 Theboyfriendstagram, ”Baby Heaven’s in your Eyes”, tumblr,
http://theboyfriendstagram.tumblr.com/post/90845447498/baby-heavens-in-your-eyes 2014-12-09.
47 ”Katalog”, Albert Bonniers Förlag, http://www.albertbonniersforlag.se/Katalog/ 2014-12-16.
48 ”Ett föremåls berättelse om obesvar”, Albert Bonniers Förlag,
http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/Svensk-skonlitteratur/E/ett-foremals-berattelse-om-obesvar/ 2014- 12-16.
Fanfic-författare ägnar sig åt en liknande marknadsföring av verk innan publicering.
Denna marknadsföring sker i form av bilder eller en kort beskrivning av verket. Ett begrepp som används av fanfic-författare för denna typ av marknadsföring är preview.
Theboyfriendstagram publicerade första kapitlet i sitt verk ”Baby heaven’s in your eyes” den 5 juli 2014.49 Den 4 juli 2014 publicerades en kort beskrivning av verkets handling på hennes blogg, detta kallade hon preview.50 Hon publicerade också en trailer till verket på Youtube.51 Myonedirection-1dff publicerar previews till enskilda kapitel av sina verk, ofta några dagar innan kapitlet publiceras. Dessa previews består ofta av kollage med bilder som kan kopplas till handlingen.52
Horangecrush publicerar en preview som ter sig annorlunda gentemot de previews myonedirection-1dff publicerar. Horangecrushs preview består av ett utdrag från verket
”White Russian” och hon skriver att det är ”a tiny excerpt of what’s to come in White Russian, my Harry fic I haven’t started posting yet”.53
Som en del av marknadsföringen sker också ibland tillkännagivande av publiceringsdatum eller tid då verket kommer att läggas upp. Myonedirection-1dff publicerar ofta ett inlägg där hon skriver när ett nytt kapitel av hennes verk ska publiceras.54 Feelofyourskin lägger också ut information om publiceringsdatum för nästa kapitel av hennes verk.55
En viktig del av marknadsföringen av fan fiction är personen bakom författaren. Läsare som följer författare på tumblr följer också personen. Författarna är personliga och delar med sig av delar av sina liv. De berättar om skolan, arbetet, partners, vänner och liknande. Att läsaren ser författaren som något annat än detta bidrar till dennes popularitet. Att följa någon på tumblr kan vara mer personligt än man tror. Som vi redan sett har myonedirection-1dff i sin presentation av bloggen skrivit: ”my ask box is always open if you want advice or need to talk
49 Theboyfriendstagram, ”Chapter 1 (Baby heaven’s in your eyes)”, tumblr,
http://theboyfriendstagram.tumblr.com/post/90848136388/chapter-1-baby-heavens-in-your-eyes 2014-11-24.
50 Theboyfriendtagram, tumblr, http://theboyfriendstagram.tumblr.com/post/90778499638/title-baby-heavens-in- your-eyes-pairing 2014-11-24.
51 Ronnie Bennett, ”Baby Heaven’s in Your Eyes (Larry Stylinson Fan Fiction”, Youtube, https://www.youtube.com/watch?v=iTBKFYxJ4MI 2014-11-24.
52 Myonedirection-1dff, tumblr, http://myonedirection-1dff.tumblr.com/post/100591300810/myonedirection- 1dff-baby-im-a-sinner-chapter 2014-12-10.
53 Horangecrush, ”White Russian: A Harry Styles fic (preview)”, tumblr,
http://horangecrush.tumblr.com/post/65181864233/white-russian-a-harry-styles-fic-preview 2014-12-09.
54 Myonedirection-‐1dff, tumblr, http://myonedirection-1dff.tumblr.com/post/102177873305/baby-im-a-sinner- will-be-up-in-10-minutes 2014-12-09. Myonedirection-1dff, tumblr, http://myonedirection-
1dff.tumblr.com/post/99809257005/baby-im-a-sinner-will-be-up-in-30-minutes 2014-12-09.
55 Feelofyourskin, tumblr, http://feelofyourskin.tumblr.com/post/102491889658/so-last-night-i-read-the-story- and-omg-its-soooo 2014-12-10.
to someone”.56 Det är ett tydligt exempel på den gemenskap som bildas kring fandoms och fanfic-kulturen. Tack vare denna gemenskap väljer läsare inte bara verk av författare, vars skrivande de beundrar. Läsare väljer verk av författare vars personlighet de beundrar, de författare som känns som deras vänner. Den image författaren får beror på vilken typ av inlägg de lägger upp och vad de skriver i inläggen de publicerar. Den beror också på hur författaren vänder sig till sina läsare och vad hen väljer att dela med sig av från sitt eget liv.
Att skapa en sådan image med hjälp av sin blogg kan hjälpa en författare att nå fler läsare och bör därför räknas som en del av marknadsföringen, egentligen både pre-publicering och post- publicering.
Exempel på detta finns även inom den traditionella bokbranschen. Förläggaren kan genom marknadsföring försöka skapa en viss publik åt författaren.57 Även författaren själv kan genom sociala medier och liknande visa sina läsare personen bakom yrket/titeln. Ett exempel på ett sådant fall är John Green som använder sig av bland annat en blogg på tumblr och en youtube-kanal. Greens blogg på tumblr går under namnet fishingboatproceeds. På bloggen publiceras bland annat privata foton, reklam för välgörenhetsprojekt han medverkar i, han interagerar med sina läsare genom tumblrs meddelandefunktion och så vidare.58 Youtube- kanalen driver Green tillsammans med sin bror Hank Green under namnet vlogbrothers. Där publiceras videor av bland annat samtal mellan bröderna och humorklipp. Kanalen har i skrivande stund (2014-12-16) 2 407 256 prenumeranter.59 John Green har lyckats skapa en person bakom författaren genom användandet av en blogg, precis som vissa fanfic-författare.
Detta kommer kanske i framtiden räknas som en del även i den traditionella bokbranschen, då det som exemplet visar redan existerar även där.
Ett svenskt exempel på en författare som skapat en person bakom författaren är Sandra Beijer. Hon har drivit bloggen Niotillfem sedan 2005 och publicerade 2014 sin debutroman Det handlar om dig (2014).60 På bloggen har hon haft följare och läsare i flera år och hade därför en trogen läsarskara redan innan hon publicerade romanen. Detta bidrar till att hennes verk har marknadsförts med hjälp av bloggen hon driver.
56 Myonedirection-1dff, tumblr, http://myonedirection-1dff.tumblr.com 2014-12-12.
57 Furuland 2012 (1997), s. 42.
58 Fishingboatproceeds, tumblr, http://fishingboatproceeds.tumblr.com/post/105288953158/paper-towns-update- im-sick-and-no-one-will-get 2014-12-16. Fishingboatproceeds, tumblr,
http://fishingboatproceeds.tumblr.com/post/105106546108/live-hosting-the-project-for-awesome-livestream 2014-12-16. Fishingboatproceeds, tumblr, http://fishingboatproceeds.tumblr.com/post/104291164498/annoyed- at-this-zodiac-killer-thing-yet 2014-12-16.
59 Vlogbrothers, Youtube, https://www.youtube.com/user/vlogbrothers 2014-12-16.
60 Sandra Beijer, ”Om mig”, Niotillfem, http://rodeo.net/niotillfem/om-mig/ 2014-12-18.
Vad författare inom fan fiction väljer att skriva om påverkar också deras popularitet.
Anne Jamison skriver att författarna har ”a readymade community of readers and commentators who already love the characters and worlds they’re writing about. That’s very different”.61 Att skriva fan fiction innebär att läsarna redan är bekanta med karaktärerna och det blir tacksamt att skriva om dessa för en läsarskara som vill läsa mer om dem. Det blir på så vis lättare att fånga intresset hos sin önskade publik. Bara namnet på bloggen kan ge läsaren en vision av vilken sorts fan fiction som publiceras där. Horangecrush inspireras av ett efternamn hos en av medlemmarna i One Direction, nämligen Niall Horan. Horan är även den oftast förekommande huvudkaraktären i hennes verk.62 Myonedirection-1dff som har sidobloggen theboyfriendstagram väljer att använda bloggarna för att publicera fan fiction om olika karaktärer. Myonedirection-1dff publicerar främst fan fiction där Niall Horan är huvudkaraktär, dock förekommer även karaktärer namngivna efter andra medlemmar av One Direction. På sidobloggen theboyfriendstagram publiceras fan fiction om det fiktiva förhållandet mellan Harry Styles och Louis Tomlinson. Att på detta sätt nischa sig i fråga om karaktärer eller exempelvis sub-genre lockar den läsarskara som vill läsa om en specifik karaktär eller en viss sub-genre. Därför blir det en marknadsföring i sig.
Publicering
Inom den traditionella bokbranschen publiceras verket då förarbetet och tillverkningen av verket är klart. Finansiering av publicering inom den traditionella bokbranschen sker ofta genom att förläggaren betalar kostnader för tillverkning. Även författare kan stå för produktionskostnader. 63
Inom fan fiction publicerar författaren sitt verk på en hemsida, portal eller plattform på internet. Det blir då tillgängligt för alla med dator och internetuppkoppling och i vissa fall ett konto på den gällande portalen. Publicering av fan fiction kräver ingen finansiering då det inte kostar något att publicera dessa verk på internet. Det som krävs är en dator och internetuppkoppling och i sådana fall skulle det vara dessa som kräver finansiering. Dock finns idag bibliotek och andra ställen som erbjuder dator och internetuppkoppling gratis.
Distribution
Vad gäller distribution delar Furuland upp denna i övervägande kommersiell distribution och mindre kommersiellt betonad distribution. Under den förstnämnda finns bland annat
61 Jamison 2013, s. 20.
62 Horangecrush, ”Fan Fiction!”, tumblr, http://horangecrush.tumblr.com/fanfiction 2014-12-16.
63 Svedjedal 1999, s. 9.
institutioner som bokhandlar, kiosker, varuhus, bokklubbar. Under den senare har Furuland placerat bibliotek, skolor, universitet och folkbildning. Boken sänds ut till dessa via ett distributionsföretag.64 Exempel på ett sådant distributionsföretag är Förlagssystem AB som
”erbjuder bokförlag totallösningar för distribution”.65
Eftersom handel med fan fiction inte är vanligt förekommande försvinner de distributionsvägar som beskrivs av Furuland. Istället finns plattformar som gör verken tillgängliga på internet. Dessa fyller samma funktion som institutionerna Furuland beskriver i den traditionella bokbranschen, dock i en annan form. De gör fortfarande verk tillgängliga för läsaren, men detta sker på internet istället för på fysiska platser.
Fanfic-författare på tumblr publicerar sina verk genom inlägg på sina bloggar. Alla inlägg som publiceras på de bloggar tumblr-användaren följer samlas i ett gemensamt så kallat flöde. Publicerar fanfic-författaren verket på sin tumblr-blogg dyker även det upp i läsarens flöde. En typ av blogg som redan presenterats är libraries på tumblr. Här publiceras verk som håller en viss kvalitet enligt de som driver bloggen. Thelarrylibrary rekommenderar enbart fan fiction om det fiktiva förhållandet mellan Harry Styles och Louis Tomlinson i One Direction. Detta förhållande går under namnet Larry Stylinson, en sammansättning av deras namn, därav namnet på detta library. 66
Fanfic-plattformar som AO3 fungerar istället som ett arkiv för fan fiction. Där publiceras verket av författaren och delas in i kategorier utifrån sub-genrer, karaktärer, relationer som förekommer i verket och liknande.
Plattformar som AO3 liknar bokhandlar och bibliotek i den traditionella bokbranschen.
Där kan den som önskar köpa eller låna en bok ordnade på hyllor efter genre och liknande.
Skillnaden är att ett verk på exempelvis AO3 aldrig är utlånat eller slutsålt, alla verk är tillgängliga för alla med dator och internetuppkoppling. I vissa fall finns en åldersgräns för vissa verk eller krav på att ha ett konto på sidan.
Fan fiction finns på olika plattformar, liksom verk i den traditionella bokbranschen distribueras till olika institutioner. Skillnaden är att de sistnämnda ofta distribueras till flera olika institutioner. Fan fiction finns ofta på enbart en plattform, men i vissa fall också på två eller tre plattformar. Detta kunde vi se på framsidan till ”Baby Heaven’s in Your Eyes” av theboyfriendstagram som publicerar verket på tumblr, men också på AO3 och Wattpad.
64 Furuland 2012 (1997), s. 40.
65 ”Förlagslogistik”, Förlagssystem, http://www.forlagssystem.se/FSForlag.html 2014-12-16.
66 Thelarrylibrary, tumblr, http://thelarrylibrary.tumblr.com 2014-12-10.
