Boliden AB:s styrelse 1977

Boliden AB:s styrelse ¹⁹⁷⁷

Av bolagsstämman valda:

K L Alf Akerman, Göteborg, f 1923, c i vi l- Ingenjör, civilekonom, bankdirektör.

VD och chef för Skandinaviska Banken, Centralkontoret, Stockholm 1968 och Göte- borg 1971.

VD och chef för Skandinaviska Enskilda Banken, Centralkontoret, Göteborg, sedan 1972.

Revisor i Boliden AB 1968~9.

Tillhör bolagets styrelse sedan 1989, vice ordförande 1972, ordförande sedan 1974.

Ovriga uppdrag: Styrelsenrdförande i Ship Morigage International Bank, Amsterdam, Scandinavian Far East Ltd, Hang Kong, Perstorp AB och Findus AB; styrelseleda- mot i Scandinavian Bank Ud, London, AB Svensk Exportkredit (v ordf), Aktiebolaget SKF, Mölnlycke AB och Trygg-Hansa För- säkringsbolag.

K Ake Bergqvlst, Lidingö, f 1912, civileko- nom, direktör.

VD AB Custos 196o-75.

Revisor i B-oliden AB 196~74.

Tillhör bolagets styrelse sedan 1974.

Ovriga uppdrag: Styrelseordförande i AB Custos, AEG-Telefunken Elektriska AB, Hö- ganäs AB samt Fastighets AB Hufvudstaden;

styrelseledamot i Billeruds AB, STAB, Ska- raborgsbanken och Svenska Unilever AB.

Harry A B Brynielsson, Vaxholm, f 1914, ci- vilingenjör, direktör.

VD AB Atomenergi 1951~9.

Tillhör B-oliden AB:s styrelse sedan 1955.

Ovriga uppdrag: styrelseordförande i AB Statens An läggningsprovning; styre l se l eda- mot i bl a Svenska BP (v ordf).

Lars G Edlund, Fagersta, f 1917, bergsingen- jör, bruksdisponent.

VD Fagersta AB 1965-72, styrelseordföran- de 1972-73.

Tillhör Boliden AB:s styrelse sedan 1973.

Ovriga uppdrag: styrelseordförande i Gra- ningeverkens AB, Masanile AB och lnter- project Service AB; styrelseledamot i bl a AB Atomenergi, Billeruds AB, Härnösands Grafit AB, Mannesmann Sverige A"B och AB Wibe.

Alfred M C J Lamarche, Versailles, f 1920, lngenieur Civil des Mines, lngenieur Elec- tricien, Directeur.

Compagnie Royale Asturienne des Mines 1952.

Tillhör Boliden AB:s styrelse sedan 1968.

C Folke Lindskog, Göteborg, f 1910, civil- ingenjör, direktör.

VD AB SKF 1964-71, styrelseordförande se- dan 1971.

Tillhör Boliden AB:s styrelse sedan 1972, vice ordförande sedan 1974.

Ovriga uppdrag: styrelseordförande i Jonse- reds Fabrikers AB; styrelseledamot 1 bl a Transatlantic Svenska BP, Sveriges Indu- striförbund ~amt ledamot av International Ad vi sory Board hos Spe rry Rand Corp ora- tion.

Ake Palm, Lidingö, f 1913, jur kand, direk- tör.

Anställd sam ombudsman i Boliden AB 1943, dir där 1956, vVD 1965, VD sedan 1966.

Tillhör bolagets styrelse sedan 1968.

Ovriga uppdrag: Styrelseordforande i Sve- riges Industriförbund (1975-77), SAF:s All- männa Grupp, Bilspedition AB och AB Sv e n sk A lunski fferutveckl i ng; styre Is e leda- mot i SAF, Sveriges Industriförbund, Indu- striens Utredningsinstitut, AB Skånska Ce- mentgjuteriet, Stockholms Fondbt>rs, Sveri- ges Kemiska lndustrikontor, Säfveåns AB och Viak AB; styrelsesuppleant i skandina- viska Enskilda Banken.

Av arbetstagarna valda:

Revlr;oreta

Bengt-Orvar Andersson, Landskrona, f 1943, skyddsingenjör. Anställd vid Supra AB se~

dan 1968.

Tillhör Boliden AB:s styrelse sedan 1977.

Ovriga uppdrag: V ordf i Supras Tjänete- mannaklubb.

Suppleant för Bengt-Orvar Andersson är Bertil Larsson, Boliden Metall AB, Ronn- skärsverken, Skellefteå.

Gunnar Karlsson, Ludvika, f. 1944, berg- arbetare.

Anstalld i Boliden sedan 1969. Tillhör Bo- liden AB,s styrelse sedan 1977.

Ovriga uppdrag: Medlem av Gruvindustri- arbetareförbundets centrala förhand Ii ngsde- legation och ordförande i Gruvs avdelning 54 (Saxberget); medlem av Bolidenrådet och dess AU.

Suppleant för Gunnar Karlsson är Arne Naenfeldt, Boliden Kemi AB, Helsingborg.

C Olof Dahl, Stockholm. f 1910, civileko- nom, aukt rev i so r.

Delägare i revisronsbyrån Hagström, Bred- berg & Wendler AB.

Revisor i Boliden AB sedan 1964.

J Olof Leffler, Stockholm, f 1904, jur kand, direktör.

VD Slackholms Handelskammare 1948-71.

Revisor i Boliden AB sedan 1968.

Jan Nordenbäck, Danderyd, f 1923, civil- eko n om. au k t rev i s or.

Delägare i revisionsbyrån Sillen & Jacobs-

son AB.

Revisor i Boliden AB sedan 1974.

Kontrollrummet i. anrikningsverket vid Lais- vallgruvan, Boliden Metall AB. Röntgen- analys av flödet och datorstyrning av pro- cessen är nya tekniker som förbättrar ut- bytet i Bolidens anrikningsverk.

Övre vänstra bilden: Malmletningsorganisa- tionen vid Boliden Metall AB utnyttjar en minidator för att automatiskt framställa kar- tor i färg från primärdata som insamlas bl a genom magnetiska mätningar freirt flygplan.

övre högra bilden: Nya svaveldioxidverket på Rönnskär, Boliden Metall AB. Anlägg- ningen, som är en del av miljövårdsinveste- ringarna vid smältverket, framställer flytan- de svaveldioxid ur lågvärdiga processgaser.

Nedre bilden: Svavdsyra- och aluminium- sulfatfabriker vid Boliden Kemi i Re/sing- borg, sedda /rdn Kope.arverkshamnen.

L

..

Ordinarie bolagsstämma

hålls i Polhemssalen, lngenjörshuset, Malmskillnadsgatan 48, 1 tr, Stockholm, torsdagen den 18 maj 1978 kl 17.30.

(Förfriskningar serveras från kl 16.45.) Aktieägare, som önskar delta i stämman, skall anmäla detta senast kl 15.00 tisda- gen den 16 maj hos styrelsen genom bo- lagets kontor, Sturegatan 22, Box 5508, 114 85 Stockholm, tel 08/6313 20.

För att delta i stämman skall aktieägare vara införd i den av Värdepapperscen- tralen VPC AB förda aktieboken senast

·( :Jagen d~n 8 ma~ 1978. I?en so.,m liltit

j~nvaltarregutrera sma akt1er maste se- nast samma dag tillfälligt ha registrerat dem i eget namn för att få rätt att delta i stämman,

Om utbyte av aktiebrev enligt lagen om fnr"(nklad aktiehantering inte skett, be-

\ rgar de gamla breven till deltagande i ~stämman, förutsatt att aktieägaren är registrerad /ör dem i den gamla aktie- boken.

Konvertibla skuldebrev

Styrelsen föreslår att stämman Jter be- myndigar styrelsen att fatta beslut om emission av konvertibla skuldebrev och/

eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning med ett emissionsbelopp inte överstigande 125 Mkr mot betalning i pengar samt med företrädesrätt för bo- lagets aktieägare att teckna sig för för- värv av skuldebreven, envar i förhJl- lande till sin andel i bolagets aktiekapi- tal. Bemyndigandet /öreslJs gälla intill den ordinarie bolagsstämma som hålls 1979.

Utdelning

Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas /ör verksamhetsJret 1977.

o

ARSREDOVISNING

Innehåll

Översikt över Bolidenkoncernen . Boliden infö·r 1978 .

Den internationella metallmarknaden

Sammanfattning av ve.t'ksamheten i koncernen Boliden Metall

Boliden Kemi . Boliden Intertrade Supra

övriga koncernbolag Norzink.

Preussag-Bol i den-Blei Koncernens resultaträkning Koncernens finansieringsanalys Koncernens bal'ansräkning .

Kommentar till koncernens bokslut . Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets finansieringsanalys . Moderbolagets balansräkning .

Konunentar .till moderbolagets bokslut . Aktieinnehav

Förslag till disposition av vinstmedel Revisionsberättelse

I årsredovisningen har följande enheter använts:

M ton 1 000 000 ton k ton

Mkr k kr

1000 ton 1000 000 kr

1000 kr

1977

4 5 6 9

13 16 18 19 20 21 23 24 25 26 28 32 33 34 36 39 41 42

,.

Översikt över Bolidenkoncernen

Bol idengruppen Bolidenkoncernen

Boliden AB Moderbolag

Antal anställda: 77 (81)

Boliden Metall Supra1) Norzink AS

Gruvindustri, metallurgisk och kemisk 100t. ·~~~ ... Gödselmedelsindustri

11 ~ Metallurgisk och kemisk Industri industri

Fakturering; 1 158 (1 016) Fakturering, 712 (704) Fakturering; 301 (264)

Antal anställda, 5 626 (5 742) Antal anställda; 1 412 (1 428) Antal anställda; 712 (715)

--

Boliden Kemi S-B Nord Transmiaalan Preussag-Boliden Blei GmbH Ii

Kemisk industri tOO 'l.

-

Fakturering; 504 (497) Antal anställda; l 304 (l 333)

Fakturering: 1 7 (1 5) Ar\tal anställda; 101 (9)

Fakturering; 659 (356) Antal anställda; 987 (997)

l

Boliden lntertrade Ovriga bolag i koncernenl)

Trading, transport, terminalhantering och n:·. Handels-och försäljningsbolag,

oljeraffinering verkstadsindustri

Fakturering: 337 (198) Fakturering, 52 (49) 1) Röstandel 6\ ,5%

Antal anställda, 70 (60) Antal anställda; 55 (\ 2) Z) Exkl avyttrade delar av Sala In too nai ·orol

RESUHATRÄKNINGAR (Mkr) 1917 1976 1975 1974 1973 1972 1971 1970 1969 1968

Fakturerad försäljning m m 2 804 2467 2 376 2504 1 724 1 316 1 176 1 203 1 002 918 Tillverkn·ings-, försäljnings- och

administrationskostnader . -2632 -2 279 -2246 -2017 -1 352 -1119 967 980 749 728

Prisförändringar på varulager 5 13 45 127 35 21 34 16 28 10

Rörelseresultat före avskrivningar 167 175 175 614 407 176 175 239 225 200

,:

Rörelseresultat efter

i ~.

Finansiellt netto . • . . 114 76 44 17 26 25 29 11 6

Extra ord i nära poster 37 7 8 18 3 1 2 4 3

Resultat före bokslutsdispositioner 78 33 13 493 280 57 67 160 182 152

'i= · ^{Bokslutsdiapositioner • • . 143 74 76 385 175 11 26 100 73 46}

,,

Resultat före skattet" 85 89 108 109

·; 41 105 46 41 60 106

Skatter. 17 9 56 41 38 10 12 27 62 55

Minoritetsintressen 8 5 6 25 8 ₅ 1 1 2 4

l

l Beräknad nettovinst,

l

Utdelning,

i j

kr per Bolidenaktie 7.- 10. - 11.- 10.- 8.- 8.- 8.- 8.- 6.90

l !

I i

d övriga kortfristiga tillgångar 1190 1208 1 145 1090 744 604 665 635 534 403

'l Spärrkonton hos Riksbanken 7 14 53 57 3 3 2 14 9 3

I l

· l

J l

Kortfristiga skulder 535 508 528 381 275 270 255 195

1,. _l Långfristiga skulder • 1 200 518 1 061 865 589 541 490 282 462 390 173 179

: l

Minoritetsintressen . 57 54 77 82 55 50 46 51 46 51

Eget kapital 51S 514 526 529 485 454 450 450 456 360

3186 3173 3053 2887 2 267 1 900 1842 1 740 1 437 1160

4

Boliden inför 1978

1977 års resultat blev åtskilligt bättre än vi trodde i slutet av förra året. Siffer- mässigt ser det kanske inte så bra ut, men bakom siffrorna döljer sig resultatet av betydande ansträngningar att eliminera förlustrisker för framtiden. Deval- veringen av den svenska kronan och låga koppar- och zinkpriser har dragit ner resultatet, men det är omständigheter som vi inte kan påverka.

När man ser framåt skall man komma ihåg att vi sålt Sala, som 1977 gav en be- tydande förlust. Vi har tagit en engångskostnad på 6 Mkr för nedläggningen av

~n av Boliden Kemis svavelsyrafabriker. En utrinning i kopparsmältugnen på Rönnskär kostade oss 5 Mkr. Ett haveri i Kristinebergsgruvan, som nu åter är i full gång, drabbade oss med ytterligare 13 Mkr.

Vidare har vi tagit hela kostnaden för devalveringen på ca 37 Mkr. Aven för- lusten på strategisk metallhandel med ca 32 Mkr belastar 1977 års resultat. Un- der 1978 räknar vi med betydande fördelar av devalveringen och om koppar- priset går upp blir våra kvarvarande metallpositioner vinstgivande.

Prognosen för Bolidenkoncernen pekar på ett resultat efter avskrivningar enligt plan på 100 Mkr. Den del av prognosen som rör Boliden Kemi, Supra och Boli- den Intettrade lär hålla. Osäkerheten gäller Boliden Metall - dvs som vanligt metallprisernas utveckling. Zinkpriset blir säkert lågt ännu ett tag framöver.

Det är därför kopparprisets utveckling som är av största intresse. De prisanta- ganden vi gjort är rimliga, ty det måste komma en uppgång. De flesta koppar- gruvor i världen går nu med förlust, och åtgärder av olika slag för att avhjälpa läget blir allt mer aktuella. Det vill synas som om de mest protektionistiska för- slagen dessbättre inte vinner gehör. Kopparpriset gick ned kraftigt i februari men är när detta skrives åter på väg upp. Min bedömning är att uppgången fort- sätter. Bly-, silver- och guldpriserna är goda.

Vi har lagt ner stor möda på att finna ut om vi är konkurrenskraftiga i vår kopparproduktion. Vi har 'blivit övertygade om att vi kostnadsmässigt ligger ungefär i mitten bland världens kopparproducenter. Motsvarande undersök- ningar på den kemiska sidan visar att vi har goda möjligheter att behålla våra marknadsandelar.

Genom våra omfattande miljöinvesteringar har vår soliditet försämrats. Produk- tiva investeringar har fått vika. Vi har fortlöpande informerat regeringen om vårt läge och visat att vi har lönsamma investeringsförslag i stor utsträckning.

Regeringen har också i en proposition till vårriksdagen föreslagit att även gruv- verksamhet framdeles skall kunna få lokaliseringsstöd.

Alla medarbetare i Boliden är pa det klara med koncernens situation och har mobiliserat sitt stora kunnande för att vi skall kunna ta oss ur det svåra dags- läget. Genom avtal har vi t ex nu skiftgång i viktiga gruvor, vilket ökar produk- tiviteten. De insatser som på olika sätt görs, de eliminerar förlustriskerna, upp- gången av kopparpriset som måste komma och den trots allt jämförelsevis goda soliditet som Boliden alltjämt har ger mig anledning att se positivt på koncer- nens framtid.

l· l- l ' l l

[,

-,

,,

l

Genomsnittsnoteringar i London· (kr/kg) 1977 1 976 Föränd-

ring i proc

Koppar 5:87 6:17 - 5

Bly 2:77 1:98 +40

Zink• 2:65 3:12 -15

Guld 21 300:- 17450:- +22

Silver 669:- 617:- + 8

*Zink,

prod.pris 3:21 3:47 - 7

London-noteringar Kr

6

Den internationella metallmarknaden

Trots fortsatt återhämtning av den industriella aktiviteten i flera av de ledande industriländerna, främst USA och Japan, inträffa-de under 1977 inte någon förbättring av marknadsläget för koppar och zink. Stora lager av de båda metallerna tryckte marknaden och hindrade en prisuppgång. Priserna på bly och ädelmetaller gick däremot upp.

Alla uppgifter om produktion, konsumtion och lager i den följande översikten a v ser västvärlden.

Koppar

Under hets första månader steg kopparnoteringen på metallbörsen i Lond från 5:60 till 6:50 kr/kg till följd av ökad efterfrågan. Därtill bidrog lagring.

och spekulationsköp inför risken för omfattande strejker i USA i samband med för.handlingar om ett nytt 3-årigt löneavtal. När det efter hand stod klart att inträffade strejker inte skulle medföra större produktionsbortfall, avtog efter- frågan. Noteringen .föll dll lägst 4:95 i augusti och svängde under sista kv~f"":,

talet kring 5:80 kr/kg. Genomsnittsnoteringen för året blev 5:87 kr/kg (6:}-...J·

kr/kg år 1976).

Världsproduktionen av gruvkoppar steg med 5 Ofo till 6,5 Mton och produk- tionen av raffinerad metall i ungefär samma takt till 7,0 Mton. Genom ök- ningen i framför allt USA och Japan steg världskonsumtionen med 6 Ofo till 6,8 Mton och nådde därmed i stort sett upp till 1973 års nivå. Med nettoim- porten på ca 70 kton från öststaterna inräknad visade västvärldens balans ett överskott på ca 200 kton, vilket är betydligt mindre än under de tre senaste åren. Sedan 1974 har produktionsöverS'kottet ökat de sammanlagda koppar- lagren i världen från 800 kton till över 2 000 kton, vilket är drygt 1 000 .kton mer än va-d som kan betraktas som normal lagernivå .

Den övervägande delen av världsprodu•ktionen av koppar är olönsam vid de prisnivåer som rått de senaste åren. Fortsatta ansträngningar inom FN-organet UNCT AD och de kopparexporterande ländernas organisation CIPEC att nå enighet om åtgärder för stabilisering av kopparmarknaden ledde inte till några

påtagliga resultat. . ~,.

Många producenter, framför allt i USA, drog ned sin produktion, och i viQ,:

fall tvingades man att slå igen gruvor och smältverk. Annu i början av 1978 var någon effekt på lagernivån av dessa åtgärder inte märkbar. Statlig lagring av koppar pågår i flera länder. I USA övervägs omfattande lagringsköp.

En betydande minskning av de kommersiella lagren bedöms vara en nödvän~C)"

förutsättning för att prisnivån skall kunna varaktigt gå upp.

Bly

Stor efterfrågan på bly drev under första kvartalet upp Londonnoteringen från 2:10 till över 3:00 kr/kg i mars. Till detta bidrog ett starkt ökat behov av ersättningsbatterier för bilar, vilket orsakades av den osedvanligt kalla vintern på norra halvklotet. Bristen på bly blev särskilt kännbar i USA, där tillförseln samtidigt hämmades av en långvarig strejk vid ett av de större smältverken.

Oron för ytterligare strejker medförde dessutom omfattande lagrings- och spe- kulationsköp. Under andra kvartalet mattades efterfrågan. Under inverkan av prisfallet för koppar och zink föll blynoteringen ned till 2:35 kr/kg i augusti.

Livlig efterfrågan un-der årets sista månader höjde åter priset till över 3:00 kr/kg. Genomsnittet för året blev 2:77 kr/kg {l :98 kr/kg 1976).

Världskonsumtionen av blymetall steg med 61J/o till 3,7 Mton. Produktionen av gruvbly låg i stort sett kvar på de senaste årens nivå på 2,5 Mton, och pro- duktionen av raffinerad metall steg med drygt 2 Ofo till 3,6 Mton. Nettoexpor- ten av blymetall till öststaterna beräknas ha uppgått till 50 kton. Underskottet

London-noterlng•r

Kr i västvärldens balans medförde en ytterligare nedgång i producenternas lager till 160 kton, vilket är den lägsta nivån på mer än 15 år.

Den internationella bly-zinkstudiegruppen räknar för 1978 med ett mindre produktionsöverskott i världsbalansen. Mot bakgrund av den ansträngda lager- situationen är marknaden emellertid mycket känslig för faktorer, som kan åstadkomma även marginella förskjutningar i balansen mellan tillgång och efterfrågan. sådana svårbedömbara faktorer är bl a efterfrågan på batterier, vilken är klimatberoende, köp från öststaterna samt strejker eller andra avbrott 1 tillförseln. Tillgången på blykoncentrat kan komma att försämras, om pro- duktionen vid bly-zinkgruvor minskas till följd av den svaga marknadssitua- tionen för zink.

Zink

Zink, som har sin huvudsakliga användning inom byggnads- och bilindustrierna, har drabbats särskilt hårt av de senaste årens konjunktursvacka. Trots produk- tionsbegränsande åtgärder har ti:llgångsöverskottet:_ vuxit. Producentlagren har sedan 197 4 stigit från 185 kton till 850 k ton. Producenterna lyckades under året hålla uppe sitt baspris på $795 '(3:45 kr/kg) fram till :maj, då den svaga marknaden tvingade dem att sänka priset först till $700 {3:05 kr/kg) och där- efter till $600 (2:85 kr/kg) i november. I februari 1978 sänktes priset ytter- ligare till $550 (2:55 kr/kg).

Londonbörsens notering, som under !het låg under producentpriset, blev genom- snittligt 2:65 kr/kg (3:12 kr/kg år 1976).

Världsproduktionen av gruvzink steg med 6 (J/o till 4,8 M ton, under det att metallproduktionen trots begränsningar av kapacitetsutnyttjandet ökade med 2 Ofo till 4,2 Mton. Konsumtionen låg däremot oförändrat kvar på 4,1 Mton.

Sammanlagt uppvisade västvärldens balans ett överskott i tillförseln av zink- metall på över 100 kton. Detta innebar en ytterligare ökning av de redan rekordstora lagren.

Det svaga marknadsläget föranledde i början av 1978 producenterna i USA att hos sin ,:regering begära importrestriktioner på zinkmetalL Detta har i hög grad oroat marknaden. En viktig förutsättn'ing fö.t att marknadsläget skall förbättras är att halansen mellan tillförsel och efterfrigan utvecklas på ett sådant sätt att de stora lagren, som trycker marknaden, minskar kraftigt.

Guld

Londonpriset på guld återhämtade sig efter nedgången året före. Priset steg från 18 000 i 'början av året till 25 000 kr/kg. Genomsnittet blev 21 300 kr/kg (17 450 kr/kg år 1976).

Bakom uppgången låg en ökad efterfrågan från både spekulanthåll och industri.

I västvärlden uppgick efterfrågan på guld till 1 400 ton, vilket var tiliräckligt för att absorbera utbudet.

Grovproduktionen av guld uppgick till 990 ton och var därmed i stort sett densamma som 1976. Leveranserna från öststaterna, i huvudsak Sovjetunionen, var 275 ton. Vid Internationella Valutafondens fortsatta, månatliga auktioner såldes sammanlagt 190 ton.

Osäkerheten på valutamarknaden med åtföljande spekulationsköp jämte ökning av det industriella behovet kan bidra till en fast guldmarknad under 1978.

Silver

Londonnoteringen på silver började och slutade året på samma nivå. Förskjut- ningar i valutakurserna medförde emellertid en uppgång i svenska kronor från 585 til1720 kr per kilo. Genomsnittet blev 669 kr/kg (617,kr/kg år 1976).

Guldelektrolys vid ädelmetallverket på Rönn- skär, Boliden Metall AB. Tack vare detta sista reningssteg når man 99,99 °/o renhets- grad.

8

Världskonsumtionen av silver Ug kvar på nivån 13 000 ton. K ven produktionen av silver ur malm var i stort sett oförändrad, 7 700 ton. Tillförseln av silver ur skrot uppgick till ca 4 000 ton. Kompletterande tillförsel för att täcka be- hovet ägde rum från statliga och privata lager. Bland annat exporterades 600 ton från Indien, vilket var mindre än hälften året före. Nedgången får ses mot bakgrund av de exportrestriktioner, som indiska regeringen infört.

Silvermarknaden kommer att vara mycket beroende av hur valutamarknaden utvecklas. På tillgångssidan kan en fortsatt inskränkning av koppar-och zink- produktionen verka hämmande på produktionen av gruvsilver, eftersom om- kring hälften av världsproduktionen härrör från koppar- och zinkmalmer.

Förvaltningsberättelse 1977

..

Sammanfattning

Kon.cernens struktur och omfattning

Bolidenkoncernen undergick under 1977 väsentliga förändringar beträffande både struktur och omfattning.

Från och med 1977 års början bedrivs den operativa verksamhet, som tidigare låg inom Boliden AB, av de nybildade bolagen Boliden Metall AB och Boliden Kemi AB. Således överfördes verksamheten inom den förutvarande Malm- och metalldivisionen till Boliden Metall AB och vertksamheten inom den förutva- rande Kemidivisionen till Boliden Kemi AB. K var i moderbolaget Boliden AB finns de koncernledande funktionerna samt vissa servicefunktioner.

I samband med att organisationsändringen trädde i kraft överfördes de för verksamheterna nödvändiga rörelsekapitalen till de nya bolagen, medan där- emot anläggningarna bibehölls i moderbolaget. Anläggningarna hyrs ut till de båda dotterbolagen på villkor som -kostnadsmässigt och även i andra avseenden är likvärdiga med vad som skulle ha gällt, om bolagen själva ägt och finansierat anläggningarna. Den redovisning av dotterbolagens verksamheter, som återfinns i den fortsatta framställningen, utgår ifrån detta förhållande. I resultaträk- ningarna för Boliden Metall och Boliden Kemi har således hyreskostnaderna för anläggningarna delats upp på avskrivningar och räntor.

Boliden AB avyttrade vid slutet av året aktierna i ,Sala International AB till Svedala Arbrå AB, som är dotterbolag till Allis-Chalmers Corporation i USA.

Preliminärt har antagits att köpeskillingen för aktierna kommer att uppgå till ca 30 Mkr. Det slutliga utfallet av avvecklingen av sala-engagemanget är emel- lertid beroende av övertagandet av vissa tillgångar samt en del andra åtaganden.

Finansiellt innebär försäljningen vidare att Boliden AB under loppet av ett och ett halvt år kommer att frigöra netto ca 50 Mkr utöver själva köpeskillingen.

Några av Sala Internationals dotterbolag kvarstår i Bolidenkoncernen, där- ibland S-B Nord Transmission AB, som 1977 ·hade en fakturerad försäljning på 17,4 Mkr. Nord Transmission har omkring 100 anställda.

Tillsammans med LKAB bildades ett till lika delar ägt bolag, AB Svensk Alun- skifferutveckling, med uppgift att bedriva prospektering, forskning och utveck- ling samt projektverksamhet kring de svenska alunskiffrarna.

Boliden Metall AB övertog ett antal helägda bolag från Boliden AB. Endast ett av de övertagna bolagen, AB Skelleftehamns Mekaniska Verkstad, bedriver verksamhet. Vidare övertogs Boliden AB:s andelar i kraftbolagen AB Gryrfor- sen och Rebnis Kraft AB.

Boliden Kemi AB övertog Boliden AB:s hälftenandel i Alufluor AB och i Bali- den-Knapsack GmbH. Vid halvårsskiftet övertogs det operativa och admini- strativa ansvaret för Alufluor.

Boliden lntertrade AB förvärvade vid slutet av året samtliga aktier i C. W. Jo- hansson Bränsle AB, som 1977 hade en fakturerad försäljning pli 79,0 Mkr och 7 anställda.

För att förstärka sin tradingverksamhet inom Medelhavsområdet engagerade sig Boliden Intertrade med en hälftenandel i ett nybildat bolag på Malta, Bolisse (Malta) Ltd. Ett likaledes hälftenägt bolag, Boliden lntertrade (Portuguesa) S.A.R.L., startades i Portugal.

Boliden In tertrade gick in .som 20-procentig delägare i en hamnterminal vid Port Harcourt i Nigeria. T er minalen är under uppförande och beräknas stå klar under sommaren 1978.

Supra AB fick en ny organisation. Enligt denna är Supras verksamhet uppdelad på två resultatenheter, Division Gödselmedel oc·h Division Suprox, med gemen- samrna stabsfunktioner. I Division Suprox ingår Supra Emballage, Supra Garden och Supra Kemi.

~ l

.,

l. r l

l

' ! .

i!:

i

i i

i :

:t

l!

illi

l!

j;

. ^~l

Fakturerad försäljning

Mkr r---,

Fakturering fördelad på produktgrupper

Räntabilitet på engagerat kapital före skatt

10

Fakturering och resultat

Konjunkturmönstret från 1976 upprepades delvis under 1977. En prisuppgång på metallmarknaden i början av het förbyttes i en nedgång redan före halv- årsskiftet. således blev kopparpriset mycket lägre och producentpriset på zink något sämre än väntat. Den genomsnittliga noteringen på koppar var den lägsta på 25 år räknat i fast penningvärde.

Det låga kopparpriset drabbade förutom Boliden Metall även moderbolaget, vars långsiktiga terminspositioner resultatavräknades till årsskiftesnoteringen . Härigenom belastades rörelseresultatet med 31,9 Mkr. Terminspositionerna har behållits.

Prisfallen på metallmarknaden begränsades genom nedjusteringen av den sved ... · ka kronans växlingskurs. Devalveringen stärker Bolidenkoncernens internatio- nella konkurrenskraft på sikt men medförde för 1977 ett resultatbortfall på 36,8 Mkr genom en engångsuppskrivning till bokslutsdagens kurs av värdet på koncernens lån i utländsk valuta.

I koncernens resultaträkning belastar Salas förlust rörelseresultatet och det f - nansiella nettot med tillsammans omkring 30 Mkr. Genom försäljningen av Sala i slutet av året har dock förlusten mer än utjämnats; detta belopp återfinns som extraordinär intäkt i resultaträkningen.

Koncernens rörelseresultat belastades vidare med engångskostna-der på 18 Mkr för haverier i kopparsmältugnen vid Rönnsikärsverken och i Kristinebergsgru- van. Nedläggningen av en av Bolid-.m Kemis svavelsyrafabriker kostade ca 6 Mkr.

Koncernens fakturering ökade med 13 '0/o till 2 798,6 Mkr (2 466,9 år 1976).

Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan var -1,0 Mkr (36,1). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev -78,0 Mkr (-32,9). För att maximait kunna utnyttja det särskilda investeringsavdraget för anskaffning av maskiner och inventarier upplöstes tillgängliga reserver i erforderlig omfattning. Det re- dovisade årsresultatet blev därefter 40,4 Mkr (26,6).

Det beräknade årsresultatet i koncernen blev en förlust på -13,9 Mkr (-8,9),

motsvarande -4 kr (-3) per Bolidenaktie. .

r :

Moderbolagets fakturering och övriga intäkter uppgick till 142,6 Mkr. Rörelse- resultatet efter avskrivningar enligt plan blev -55,6 Mkr.

Årets vinst och utdelning i moderbolaget ;•

Det redovisade årsresultatet i moderbolaget uppgick till 38,0 Mkr (25,0).

Ti~

sammans med från föregående år balanserad vinst på 1,6 Mkr står 39,6 Mkr till bolagsstämmans förfogande. Styrelsen föreslår· att någon utdelning för 1977 inte lämnas och att hela beloppet balanseras i ny räkning. Utdelningen för 1976 var 7 kr per aktie eller 24,3 Mkr.

Investeringar

På grund av den finansiella situationen gjordes ytterligare inskränkningar i kon- cernens investeringsprogram. En betydande del av de genomförda investeringar- na avsåg miljövårdsanläggningar, som koncernen ålagts att uppföra.

Koncernens balanserade investeringar uppgick till 313,3 Mkr (307,8), varav nästan hälften hänförde sig till Rönnskärsverken. Moderbolagets balanserade investeringar uppgick till 237,6 Mkr (255,6).

Finansiering och likviditet

Den låga tillförseln av medel från årets verksamhet nödvändiggjorde fortsatt upplåning .

Beräknat årsresultat och utdelning

Mkr

beräknat årsresultat utöver utdelning utdelning i Boliden AB

Pressfilter i Boliden Kemis anläggning för behandling av slam från fosfatfabrikerna.

Den genomförda organisationsändringen med ökat finansiellt resultatansvar för de nya dotterbolagen ledde bl. a till intensifierade ansträngningar att minska kapitalbindningen i lager och kundfordringar. Det rörelsekapital som härigenom kunde frigöras bidrog till att begränsa uppl~ningsbehovet.

Av den kredit om $40 miljoner, som arrangerades 1976, lyftes ?tterst1iende $20 miljoner. Ovrig större uppl~ning omfattade ett reversl?tn från Investeringsban- ken på 50 Mkr samt ett obligationslån på 30 Mkr för Supra.

Genom att kursförlusterna på de utländska lånen i sin helhet belastade ~rets

resultat med 36,8 Mkr förändrades det finansiella nettot till -113,7 Mkr (-76,7). Fr?tnsett kostnaden för devalveringen kunde s~ledes försämringen av det finansiella nettot begränsas.

Resultatförsämringen under 1977 och den allmänt ogynnsamma utvecklingen på aktiemarknaden medförde att det bemyndigande som styrelsen fick vid bolagsstämman 1977 att emittera konvertibla skuldebrev inte utnyttjades. Sty- relsen kommer emellertid att vid bolagsstämman 1978 hemställa om förlängt bemyndigande.

Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 95,9 Mkr (159,3).

Personal

Medelantalet anställda, omräknat till heltidsanställda, i koncernen minskade med 243 till 9 549 (9 792), varav 907 var anställda i Sala International och dess dotterbolag. Minskningen berodde huvudsakligen p~ ytterligare restriktio- ner beträffande nyanställning och på s k naturlig avgling. I moderbolaget var medelantalet 74. Motsvarande antal för 1976, d?t moderbolaget drev metall- och kemirörelserna, var 7 083.

Lagstadgade uppgifter om hur medelantalet anställda i koncernen och moder- bolaget fördelade sig p?t kommuner och länder framgår av uppställning i kom- mentaren till koncernens bokslut (not 9).

l

l

l

l.

r J

l

Investeringar

och neHofinanslering

MI.; r

1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77

Personalkostnader och antal anställda

~.kr Antal

--- --

kostnader enl lag och avtal utbetalda löner

antal anställda

Koncernens kostnader för löner och ersättningar var följande (Mkr):

1977 Till styrelseledamöter och verkställande direktörer 7,4

varav i moderbolaget 2,0

Till övriga 547,3

varav i moderbolaget 6,7

Kostnaderna enligt iag och avtal ökade med 32,1 till 213,9 Mkr (181,8).

Utsikter för 1978

1976 5,4 1,6 523,5 382,5

Bolidenkoncernens resultat för 1978 väntas bli bättre än för 1977 men kommer att ligga kvar på en otillfredsställande nivå, om inte kopparpriset går up- kraftigt. Utsikterna präglas av i stort sett samma osäkerhetsmoment som före- gående år. En fortsatt svag konjunktur under 1978 kan inte uteslutas. Devalve- ringen av ·den svenska kronan förbättrar ·dock Bolidenkoncernens konkurrens- kraft. Åtskilliga förlustrisker eliminerades dessutom under 1977. . Den prognos om Bolidenkoncernens resultat för 1978, som redovisas ned;Ir.:

innehåller osäkerhet beträffande sådana resultatpåve·rkande faktorer som rå- varukostnader, valutakurser och producerade kvantiteter. Det är också angelä- get att understryka resultatutvecklingens stora betydelse för självfinansieringen mot bakgrunden av den hårt ansträngda likviditeten.

Koncernens verksamhet på kemiområdet väntas för 1978 ge ungefär samma resultat som 1977, medan resultatet av tradingverksamheten kommer att för- bättras.

Den dominerande osäkerhetsfaktorn är prisnivåerna på den internationella me- tallmarknaden och i första hand prisutvecklingen på koppar. Balans uppnåddes under 1977 mellan produktion och konsumtion av koppar i världen. Den höga lagernivån utövar emellertid en tung press på metallmarknaden. En väsentlig lagerminskning måste komma till sdnd. Det förhållandet att gruvindustrin och den metallurgiska industrin i världen på grund av dålig lönsamhet tvingas in- skränka på sina investeringar och begränsa sitt kapacitetsutnyttjande kommer härvid att vara en pådrivande faktor. Ingående undersökningar visar att Aitik- gruvan utanför Gällivare, som svarar för mer än hälften av koncernens eg

! )

kopparproduktion, kostnadsmässigt ligger på den bättre halvan av västvärldens·

koppargruvor.

Vid bedömningen av koncernens resultat för 1978 har följande antaganden om medelprisnoteringarna över hela het gjorts:

Koppar 6500 kr per ton

Bly 2800 kr per ton

Zink'~) 2600 kr per ton

Silver 775 kr per kilo

Bolidenkoncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan kan väntas bli omkring l 00 Mkr och resultatet före bokslutsdispositioner 25 Mkr. Detta mot- svarar ett beräknat årsresultat på 7 kr per aktie, inklusive resultatandelar i sam- verkande bolag.

Avvikelser från de ovan antagna genomsnittspriserna för metaller förändrar koncernens resultat före bokslutsdispositioner på följande sätt:

100 kr/ton för koppar påverkar resultatet med 5,0 Mkr 100 kr/ton för bly påverkar resultatetmed 7,7 Mkr 100 kr/ton fö·r zink påverkar resultatet med 8,5 Mkr 10 kr/kilo för silver påverkar resultatet med 1,8 Mkr

•) Boliden Metall AB säljer sina zinkprodukter på basis av producentpriset, vilket inte svänger lika kraftigt som noteringen på metallbörsen i London. Producentpriset på zink sänktes i januari 1978 från $600/ton till $550/ton.

Jnry Lundberg, verkställande direktör

·Holiden Metall AB.

Maliii till verk M ton

---.

Altlk

Lalavall

Kriatinaberg

Gerpenberg

1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77

Koncernbolag

Boliden Metall

Boliden Metalls verksamhet omfattar huvudsakligen brytning och anrikning av svenska sulfidmalmer samt metallurgisk förädling av de egna gruvprodukterna och andra metallråvaror.

Försäljning och marknader

Boliden Metall kunde i stort sett avsätta huvudprodukterna metaller och me- tallkoncentrat samt sina biprodukter.

Erhållna medelpriser på metallprodukter låg nära genomsnittsnoteringarna på Londonbörsen. För zinkd.varorna tillämpades producenternas baspris.

Faktureringen ökade med 13,9 ^Ofo til11157 Mkr {l 016 år 1976), varav 8,3 Mkr (9,6) hänförde sig till Skelleftehamns Mekaniska Verkstad. Exportandelen ut- gjorde 878 Mkr (788), motsvarande 76 U/o (78 °/o) av faktureringen.

Produktion Gruvor

Kapaciteten i gruvorna utnyttjades till fullo. De sammanlagda malmleveranser- na från gruvorna till anrikningsverken ökade till 11 347 kton (11 005).

Verksamheten inom det statsägda Adakfältet avtrappades något fortare än ur- sprungligen förutsatts, och malmproduktionen upphörde helt i november månad.

Produktionen i Stekenjokkgruvan - utbyggd för en nominell årskapacitet på 400 kton - har sedan anläggningarna intrimmats kunnat ökas och uppgick under 1977 till 576 kton.

I augusti inträffade ett haveri i Kristinebergsgruvans uppfordringsanläggning för malm. Haveriet medförde att driften inte kunde återupptas förrän i må- nadsskiftet januari-februari 1978.

Arbetet i anrikningsverk och smältverk har av tekniska och ekonomiska skäl sedan länge bedrivits i kontinuerliga skift. Under 1977 träffades överenskom- melse med berörda fackliga organisationer om att på försök införa kontinuerliga skift även i den direkta gruvdriften. Möjligheter att utan större investeringar öka produktionen i vissa gruvor föreligger därmed.

Diamantborrningar med syfte att påvisa och uppsluta nya malmkvantiteter inom gruvorna pågick i normal omfattning och gav i flera gruvor positiva re- sultat. Malmtillskotten var dock i regel inte större än -de utbrutna mängderna.

Gruvrätten till ett zinkmalmsuppslag i Jormlien - ca 6 mil söder om Steken- jokk - förvärvades. Kompletterande undersökningar av denna fyndighet in- leddes.

Produktion Smältverk (Rönnskärsverken)

Kapacitetsutnyttjandet låg i stort sett på en hög nivå.

Produktionen av raffinerad koppar ökade genom att utbytet i elektrolysprocessen kunde förbättras. Driftstörningar i kopparsmältugnen med åtföljande repara- tionsstopp gjorde emellertid att den totala kopparproduktionen blev något lägre än 1976.

Koppargjuteriet lades ned på grund av minskad efterfrågan på trådämnen (wirebars). Den färdigraffinerade kopparn har därefter levererats i form av katoder.

Fortsatta intrimningsarbeten i det nya blykaldoverket ledde till att driften sta- biliserades i slutet av året.

Det gamla arsenikmetallverket lades ned, och produktionen överflyttades till det nya verket.

Tillverkningen av träimpregneringsmedel upphörde. Tillverkningsrätten för produkten har sålts till ett engelskt företag.

Il

1'.

l'

! ~

l

l

l

11

·l ^r

Metallinnehåll i gruvprodukler

1966 69 70 71 72 7:y' 74 75 76 77

Kopparproduktion

ur eget material

Blyproduktion

k to!'

14

Produktion 1977 1976 Ändring

Koppar (ton) 61 700 62 000 300

varav ur eget material 33 500 31 600 + 1900

Guld (kg)

.

varav ur eget material

.

Silver (kg) . 211 800 197 900 +13 900

varav ur eget material

.

Bly, raffinerat och silverhaltigt (ton) 52 000 49 800 + 2 200

Zinkklinker (ton) 28 200 26100 + 2100

Arsenik, raffinerad (ton) 5 300 5 800 500

Arsenikmetall (ton) 700 1100 400

Selen (kg) 66 400 59 900 + 65~

Svavelsyra (ton) . 158 400 158 100 + 30 .•

Svaveldioxid (ton) 31 800 34 000 2 200

De omfattande undersökningarna av Rönnskärsverkens miljöp~verkan fortgick programenligt och beräknas i stort sett vara avslutade vid halv~rsskiftet 197, Investeringar

Boliden AB:s balanserade investeringar i gruv- och metallrörelsen uppgick till 200,8 Mkr (208,1), varav inom grovverksamheten 64,3, inom Rönnskärsverken 134,4 och inom övriga enheter 2,1 Mkr. Investeringarna i AB Skellefteharnns Mekaniska Verkstad uppgick till 0,2 Mkr (0,4).

Zinkinnehållet i de blymalmspartier, som under de närmaste ~ren kommer att brytas i Laisvallgruvan, ökar markant. Beslut fattades därför att komplettera anrikningsverket i Laisvall för uttag av zinkslig. I samband härmed görs om- fattande miljövårdsinsatser.

Arbetet med de miljöv~rdsåtgärder, som enligt regeringsbeslut från 1975 skall vara genomförda vid Rönnskärsverken i juni 1978, fortsatte i stort sett plan- enligt. De största enskilda projekten i ~tgärdspaketet, svaveldioxidverket och den centrala gastvätten, togs i drift. I slutet av året inleddes slutmontaget i re- ningsverket för process- och dagvatten.

Beslut fattades vidare att införa tvåkonverterdrift i kopparverket. Tv~ko

"1)

verterdrift innebär att konvertrarna skall köras parallellt i stället för växelvis.

Detta medför att kopparproduktionen kan ökas.

Under året fortsatte uppförandet av kopparkaldoverket och servicecentralen.

Intrimningen av kopparkaldoverket skall enligt planerna påbörjas under se~,

sommaren 1978. -~ ·

Teknisk utveckling

Ett försöksverk, -där hydrometallurgiska förfaranden kan prövas i halvstor ska- la, uppfördes i Boliden. Härigenom möjliggörs försök att med nya metoder ut- vinna metaller ur komplexmalm.

Försöken att utvinna industrimineral fortsatte. Arbetet inriktas på Aitikgruvans anrikningssand, som innehåller en rad intressanta industrimineral i stora kvan- titeter.

Miljöforskningsarbetet vid anrikningsverk och smältverk fortsatte. En rad olika metoder för att minska föroreningsemissioner i såvälluft som vatten utvecklades.

Personal

En översyn av arbetsorganisationen gjordes. Verksamheten vid några gruvor lades om till kontinuerlig tvåskiftsdrift. Genom dessa åtgärder kunde produk- tionen ökas samtidigt som personalstyrkan omrä-knad till medelantal heltids- anställda minskade med 116 till 5 626 (5 742).

t

C

. J

,~.,

Resultaträkning (Mkr) 1971 Fakturering m m 1 157,5 Tillve·rknings-, försälj-

nings- och admini- strationskostn -1 059,3 Prisförändring ar

på varulager -15,2 Resultat före· avskriv-

ningar 83,0

Avskrivningar

enligtplan -86,8

Rörelse res u l ta t efter avskrivningar

enligt plan - 3,8

Finansiellt netto -59,6 Extraordinära poster 0,5 Resultat före bok-

slutsdispositioner -62,9 Engagerat kapi·tal 1378 Räntabilitet 1%

1976 1 015,8

955,8 3,4

63,4 -70,9

- 7,5

Utlastning av malm ^j LJngselegrut~an, Boli- den Metall AB.

Personal från avvecklade produktionsavsnitt, i första hand Adakfältet och kop- pargjuteriet vid Rönnskärsverken, kunde. erbjudas arbete inom andra verksam- hetsomrnden.

Kostnaderna för löner och ersättningar uppgick till 319,8 Mkr (308,4). Härtill kom kostnader enligt lag och avtal med 123,6 Mkr (107,0).

Resultat

Resultatet av årets verksamhet framgår av vidstående resultaträkning.

Det otillfredsställande resultatet berodde till övervägande del på de låga pri- serna på koppar och zink På gruvsidan påverkades framför allt lönsamheten i Stekenjokk negativt.

Resultatet försämrades också av de driftstörningar som inträffade i Kristine- bergsgruvan och i kopparsmältugnen vid Rönnskärsverken.

"l'

r

i·

i

i:

1.;:.

il ilj,

IL

I

:·::

Herbert Fritzsche, verkställande direktör Boliden Kemi AB.

Svavelsyraproduktion

(exkl flytandtl svaveldioxid) k ton

.---

16

Boliden Kemi

Boliden Kemi AB tillverkar och marknadsför tunga oorganiska kemikalier. Pri- mära produkter är svavelsyra, fosforsyra och saltsyra. På basis av dessa syror framställs olika fasta kemikalier, främst fosfater och sulfater.

Försäljning och marknader

Marknaden för oorganiska kemikalier var i stort sett lika svag som under de föregående två åren.

Inom den svenska cellulosa- och pappersindustrin, som tillhör Boliden Ken'· · viktigaste kundgrupper, rådde fortsatta avsättningssvårigheter. Detta innebar bl a att försäljningen till denna industrigren av flytande svaveldioxid, alumi- niumsulfat samt natriumsulfat gick ned.

Försäljningen av natriumsulfat för tillverkning av tvättmedel ökade. Detsam~

gällde Boliden AVR, kemikalien för avloppsvattenrening. Försäljningen • gips till cementindustrin ökade med mer än 50 'fl/o. Detta sammanhängde dels med en stabil och jämn produktion vid fosforsyrafabriken, där gips framställs parallellt med syran, dels med ökade leveranser till Norge och Finland.

Både försäljningssiffrorna och marknadsandelarna i Skandinavien för kalcium- fosfatprodukter och kalciumklorid ökade. Kalciumfosfat används i mineral- foderblandningar och kalciumklorid främst för att binda vägdamm.

Försäljningskvantiteterna av natriumtripolyfosfat som används vid framställning av tvättmedel, ökade likaså. Exportpriserna var dock mycket låga. Hämmande faktorer för exportverksamheten i stort var det svaga valutaläget i flertalet av Boliden Kemis traditionella kundländer och det stora utbudet från konkurre- rande länder.

Den fakturerade försäljningen uppgick till 504,4 Mkr (497,3 år 1976), varav 39 0/o (37 °/o) avsåg export.

Råvaruförsörjning

Tillgången på råvaror var god, Priserna steg på de viktigaste råvarorna, b på aluminiumhydroxid och stensalt. Prishöjningarna, som accentuerades genom devalveringen av den svenska kronan, kunde inte kompenseras genom höjda produktpriser.

Produktion

Produktionen var stabil i samtliga fabriker. Driftsäkerheten kunde genom inten- sivt arbete ökas, vilket medverkade till minskade underhållskostnader.

Produktion (kton) 1977 1976 Ändring

Svavelsyra 557,1 505,1 +52,0

Flytande svaveldioxid 21,6 24,9 3,3

saltsyra 171,4 168,1 + 3,3

Fosforsyra 79,0 75,1 + 3,9

Aluminiumsulfat 88,3 99,0 -10,7

Boliden AVR (för avloppsvattenrening) . 90,2 85,0 + 5,2

Natriumsulfat 104,4 102,2 + 2,2

Natriumfosfater 47,2 43,2 + 4,0

Mineralfoderfosfater 96,1 87,7 + 8,4

Kalciumklorid 72,2 66,2 + 6,0

Gips 211,1 142,8 +68,3

Järnoxid 261,4 241,1 +20,3

Aluminiumfluorid 3,7*)

*)Siffran anger produktionen fr o m 1977-07-01, dl tillverkningen i Alufluor övertogs,