EKONOMISK INFORMATION OCH RAPPORTERING
AB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter avse- ende 1995:
Rapport över första kvartalet ... 27 april Rapport över första halvåret ... 21 juli Rapport över de tre första kvartalen ... 25 oktober Bokslutskommunike för 1995 ... 7 februari 1996 SKFs årsredovisning för 1994 publiceras den 5 april.
Dessa rapporter görs i en svensk och en engelskspråkig version.
Dessutom sammanställs en årlig rapport, Form 20-F, som insänds till seeurities and Exchange Commission, USA.
BOLAGSSTÄMMA
Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, torsdagen den 27 april1995, kl15.30.
Aktieägare som önskar deltaga i stämman skall dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken torsdagen den 13 april, dels anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, Group Legal, 415 50
PARTNERSHIP OCH PRODUKTUTVECKLING ÄR NYCKELORDEN I ÅRETS BILDTEMA
I ett nära samarbete med sina kunder arbetar SKFare för att utveckla och förbättra kundemas produkter och processer. SKFs medarbetare tillför sin specifika kompetens inom områdena lager, tätningar och specialstål. Koncernens omfattande resurser inom forskning och utveckling utgör här en mycket viktig tillgång.
Sam- och utvecklingsarbetet med kunderna leder ofta fram till nya produkter eller till nya lösningar som förbättrar en produkt eller process.
Årets bilder ger några exempel på konkreta resultat.
I NNEHÅLL
Kommentar av styrelsens ordförande ... ...
2VD har ordet. ... ... 3
Förvaltnings berättelse ... ... 4
Förslag till vinstdisposition ... .... ... 10
Revisionsberättelse ... ... ... ro Koncernens resultaträkning ... ... ...
I IKoncernens balansräkning ... ... 12
Koncernens finansieringsanalys ... ... ... 13
Noter till koncernens bokslut ... ... ... 14
Moderbolagets resultaträkning ... ... ... ... ... 31
Göteborg, senast kl12.00 måndagen d en 24 april. De aktie- ägare som har aktierna förvaltarregistrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga. Ororegistreringen skall vara verkställd senast torsdagen den 13 april. Vid anmälan till st yrelsen, som bör vara skriftlig men även kan ske per telefon 031-37 26 52, uppges namn, adress, telefon- och p er sonnummer, samt aktieinnehav. UTBETALNING AV UTDELN ING Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 3 maj. Om bolagsstämman beslutar enligt detta förslag beräknas utdelning komma att utsändas av VPC den 10 maj till dem som p å avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i den förteckning över panthavare m fl som förs i anslutning till denna. ANDELSÄGAR E I SK F ALLEMANS FO N D Liksom tidigare år inbjuds andelsägare i SKF Allemans- fond att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt . • Anmälan görs antingen genom insändande av den blankett som bifogas inbjudningsbrevet eller per telefon 031-37 26 52 senast kl12.00 måndagen den 24 april. Moderbolagets balansräkning .. .... ... ... ... .. .... ... .. 32
Moderbolagets finansieringsanalys ... ... ... .. 33
N o ter till moderbolagets bokslut ... ... 34
Rullningslager och tätningar .... ... ... ... ... ... 40
Specfalstål ... ... ... .... .... .. ... ... ... ... .... ... .... .. .. -46
Moderbolagets styrelse ... .... ... ... ... .. 48
Koncernens organisation .. ... ... ... .... ... .. ... .... ... so Kvalitet ... ... ... ... ... .... ... ... . 5
IAktier och aktieägare ... ... ... ... ... ... 54
sjuårsöversikt SKF-koncernen ... ... ... ... 56
Aktiebolaget S.KF, 415 50 Göteborg. Telefon 031-3710 00, Telefax 031-37 28 32, Telex 2350, Telegram KULLAGER
Tryckt på Munken Cream miljögodkänt papper.
SKF-koncernen
SKF är världens ledande företag inom rullningslager bran- schen. Andelen av världsmarknaden, exklusive Kina och forna Comecon, uppgår till cirka 20 procent. Denna mark- nadsandel är i det närmaste dubbelt så stor som närmaste konkurrents.
Det stål av vilket rullningslagren tillverkas är av avgö- rande betydelse för lagrens kvalitet. Stålets analyspreci- sion och frihet från metalliska inneslutrungar är kritiska faktorer för lagrets livslängd.
SKFs dotterbolag Ovako Steel är Europas ledande till- verkare av kullagerstål och huvudleverantör av stål till koncernens lagerfabriker. Mer än 80 procent av det stål SKF förbrukar idag i sin tillverkning kommer från Ovako Steel.
Överallt där det finns rotation finns behov av någon form av lagring. Ett rullningslagers funktion är att eliminera eller minska friktionen mellan en fast och en rörlig yta samt att bära en last. Rullningslagrets livslängd skall också vara till- räcklig för den applikation där det sitter. Rullningslagret är en kostnadseffektiv lösning och återfinns följaktligen i alla typer av motorer, maskiner och hjul.
SKFs målsättning är att ytterligare stärka sitt ledarskap i kärnaffären.
Tätningen är en produkt som separerar ett maskinele- _lnt från den yttre världen, antingen för att förhindra att främmande partiklar kommer in eller för att undvika att något läcker ut.
Rullningslager och tätningar är koncernens kärnaffär.
. _,.. Det är SKFs politik att ha ett fullt sortiment av rull-
Försäljning, Mkr Resultat efter finansiella
intäkter och kostnader, Mkr Resultat i kronor per aktie Utdelning i kronor per aktie Registrerat antal anställda
1994 33273
1817 1L05 4.25*
41732
1_ ~ \gslager så att den bästa lösningen alltid kan erbjudas kunden oavsett vilken rullningslagertyp som krävs. Det är också koncernens politik att ha en sådan geografisk när- varo, genom egna säljbolag och/eller auktoriserade distri-
butörer, att kunden alltid har SKF inom räckhåll. * Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition
ÅRET I KORTHET
• 35 000 medarbetare genomgick kvalitet<>utbildning.
•
Re~mltatetefter finansiella intilkter och kostnader forbåttrades med 2 500 milJoner kronor.
• Produkttonen okade med 20 procent utan namnvarda nyaostailningar
• Ett joint venture-avtal slot<s med kinesisk partnet för att borJa tillverka rullningslager t Kina. SKF har 60 procent i det nya bolaget.
• Beslut fattades om im~teringar for tekni-:~k uppgradering av Cajamar- fabriken i Brasilten och fabnken utanfor Buenos Arrcs
1Argentina
• Förvarvet av tyska Goetze BlMtornere stårker SKFs ställning mom tatrung'>området i Europa.
• Avtal med bl a Volkswagen och Chrysler innebar att nya bilmodeller kommer att utrusta'3 med SKF-lager.
• Ovako Steel fokuserat på kullagentålet.
• Målet att koncernens varulaget,
tprocent av årsfonaljningen, skulle undersuga 30 procent nåddes. N}tt mål om 25 procent fasMalldes.
1993
29200
- 515
-4.35
41394
Kommentar av styrelsens ordförande
Anders Scharp
K onjunkturen i västvärlden förbättrades under 1994.
Den positiva utvecklingen i Nordamerika fortsatte och i Europa noterades en successivt förbättrad efterfrågan. Tillväxten i Asien var fortsatt hög liksom inom vissa länder i Sydamerika.
Förutsättningarna för en ökning av världshandeln förbätt- rades då Uruguayrundan kunde slutföras under året. ÖVer- enskommelsen bygger på ytterligare avveckling av handels- politiska hinder mellan länder. Samtidigt sker en ökad regionalisering av världen. Mercosur, frihandelsområdet som omfattar Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay är ett exempel. Under 1994 skapades det nordamerikanska frihandelsområdet NAFfA omfattande Kanada, USA och Mexiko. Denna utveckling är viktig för SKFs framtida pro- duktionsstrategi. Möjligheterna att transportera produkter fritt över gränserna är en förutsättning för ett optimalt utnyttjande av koncernens produktionsresurser.
Den geografiska koncentrationen kommer att fortsätta och vårt mål är att vara både globalt och regionalt konkur- renskraftiga med en ledande position inom våra huvudseg- ment.
De snabbt växande marknaderna uppmärksammas speci- ellt, vilket framgår av Förvaltningsberättelsen. SKFs höga aktivitetsnivå i Asien har stärkt koncernens position i regio- nen och samtidigt lagt en fast grund för vidareutveckling.
· Vårt mål är också att ytterligare förbättra vår kundser- vice, kvalitet och vårt kostnadsläge och därmed också det finansiella resultatet. Verksamheten fokuseras fortsatt på rullningslager och tätningar. Koncernens olika program gör att jag känner tillförsikt inför framtiden.
SKF bar gått igenom en besvärlig period. Lågkonjunktur och hård konkurrens har medfört att koncernen visade underskott 1991, 1992 och 1993. En omfattande omstruktu- rering- innebärande utförsäljning av enheter och en ytterli- · gare koncentration av huvud verksamheterna- tillsammans med kvalitets- och produktivitetshöjande aktiviteter, har lett till en bättre konkurrenskraft. Detta, tillsammans med
2
ökade volymer, medförde att koncernens resultat 1994 för- bättrades med närmare 2 500 Mkr jämfört med 1993.
Bolagsstämman 1993 beslöt slopa utdelningen på grund av den negativa resultatutvecklingen. styrelsen klargjorde då sin avsikt att så snart som möjligt föreslå återupptagen utdelning.
Med anledning av resultatutvecklingen och förutsättning- arna för de närmaste åren, har styrelsen beslutat föreslå 1995 års bolagsstämma att återuppta utdelningen om 4.25 kronor per aktie.
Utdelningen bör i framtiden anpassas till resultatutveck- ling och kassaflöde, med beaktande av företagets utveck- lingsmöjligheter och dess finansiella ställning. styrelsens uppfattning är att utdelningen till aktieägarna skall uppgå till cirka en tredjedel av det genomsnittliga nettoresultatet under en konjunkturcykel.
Efter den långdragna lågkonjunkturen behöver SKFs finansiella ställning förstärkas. Samtidigt ser vi många intressanta investeringsprojekt med stor lönsamhetspaten tial. Ett starkt kassaflöde, som ger möjlighet att fullfölja investeringsprogrammet, återställa den finansiella ställ- ningen och samtidigt ge aktieägarna en utdelning enligt ovan angiven modell, har därför högsta prioritet de när- maste åren.
Jag vill slutligen å styrelsens vägnar tacka koncernens led- ning och medarbetare för ett utomordentligt förtjänstfullt arbete. Årets fina resultatförbättring har uppnåtts genom hårt arbete och stora uppoffringar.
•
VD harordet
Mauritz Sahlin
1994 blev ett bra kvalitetsår för SKF. Vi utbildade 35 000 medarbetare i koncernens kvalitetstän- kande. På den utbildningen satsade vi 100 Mkr. satsningen fortsätter. Under 1995 skall vi utbilda medarbetare för 50 Mkr. Samtliga 42 000 medarbetare skall gå igenom vår kva- litetsutbildning. Effekten har varit glädjande. Antalet re kla- mationer har minskat med 30 procent och vi närmar oss målet om noll fel.
1994 blev ett bra år då resultatet förbättrades avsevärt. Efter finansiella intäkter och kostnader tjänade vi 1.8 miljarder
·tonor. Förbättringen beror på sänkta kostnader , bättre Alymer, något bättre priser och en svagare svensk krona.
Den senare effekten uppskattas till 500 Mkr , d v s en femte- del av förbättringen. Resultatet kommer att fortsätta att för- bättras också under 1995.
blev ett genombrottsår på varulagerområdet Först pas- ser ade vi målet att varulagret skulle vara under 30 procent av årsförsäljningen under första kvartalet och närmade oss det nya 25-procentmålet. Vid årsslutet var vi på nivån 25.9 procent. V i kommer att nå vårt mål under 1995, vilket blir före utsatt tid.
1994 blev ett år med flera genombrott på den asiatiska marknaden.
• Den långa förhandlingen om ett majoritetsägt tillve rk- ningsbolag i Kina kom till avslut i december. Under hös- ten 1995 påbörjas tillverkningen av rullningslager i Shanghai.
• SKFs satsning på den japanska marknaden var fram- gångsrik i flera avseenden. Koncernens Malaysia-fabrik började leverera kullager till bl a Mitsubishi Electric Corporation, MELCO. Mitsubishi är känt för sina högt ställda krav på kvalite t, och en omfattande kvalitetsrevi- sion - där Malaysia-fabriken fick högsta poäng- föregick godkännandet som leverantör.
• I Korea fortsatte arbetet att utveckla SKFs marknad på hjullagerenheter. Ett licensavtal slöts med Hanwha Machinery Co. Ltd. som skall börja tillverka SKFs hjul- lagerenheter av första generationen i Korea.
Under 1994 vidareutvecklade vi vårt kanalkoncept Det ledde till ytterligare förbättrad flexibilitet och höjd produk- tivitet. Investeringstakten har ökats under 1994 med cirka 45 procent jämfört med 1993 och kommer att ökas ytterli- gare under 1995-97. SKFs fabriker är "bäst i klassen" och denna positiva bild skall vi ytterligare stärka. Investering- arna kommer att ligga kring sju till åtta procent av års- omsättningen under de goda åren för att genomföra såväl tekniska förbättringar som strukturarbete.
V åra avancerade produktionsanläggningar producerar rullningslager till en krävande marknad. Kompetent och välutbildad personal är en förutsättning för att lyckas
f~det bästa ur våra kanaler. SKF tillgodoser idag en växande efterfrågan med färre maskiner, färre medarbetare och fårre antal fabriker. En utveckling som kommer att fortsätta.
Det är därför glädjande att vår satsning på SKFs industri- gymnasium i Göteborg fått ett fint mottagande. Tre sökande till varje plats placerar oss i en fin ledarposition också på det området.
Under 1994 tog SKF ytterligare ett steg på tätningsområ- det genom förvärvet av Goetze i Tyskland. Tätningar är produkter som ligger nära rullningslagret. Inga bra rull- ningslager utan bra tätningar. SKF skall fortsätta att växa inom detta område.
SKFs övergripande finansiella målsättning är att ge aktie- ägarna en uthållig och marknadsmässig avkastning- utdel- ning och värdetillväxt - som enligt styrelsens uppfattning bör överstiga den riskfria räntan med några procentenheter.
Detta mål uppnås genom att SKF fokuserar den finansi- ella styrningen på kassaflöde, lönsamhet och kapitalutnytt- jande.
Lagerindustrin har ett högt förädlingsvärde och är kapi- talintensiv . Följaktligen är en stark finansiell ställning och god kreditvärdighet nödvändiga för att balansera de starka konjunktursvängningarna. Målsättningen är att SKFs solidi- tet skall uppgå till35 procent över en konjunkturcykel.
Lagerindustrin ändrar successivt profil. Lågkonjunkturen tog hårt på de flesta i branschen och några gav upp helt eller delvis. Våra japanska konkurrenter arbetar även i högkon- junkturen i viss motvind med höga kostnader och dyr valuta. SKFs geografiska spridning ger oss idag fördelar.
Efterfrågan på rullningslager ökade snabbt under 1994 och SKFs försäljning mot slutet av året låg på en hög nivå.
Vi bedömer därför att 1995 års volymer kommer att ligga mellan sex och tolv procent över förf<gående års. Prisutveck- lingen kommer dessutom att bli bättre än 1994.
•
3
Förvaltningsberättelse
V erksam.hetsåret 1994 var ett bra år för SKF-koncernen.
De positiva effekterna av de senaste årens omstrukturerings- och besparingsprogram blev allt påtagli- gare.
Produktionstakten i koncernens fabriker höjdes avsevärt för att till- godose den växande efterfrågan.
Produktionen ökade från lägsta nivån tredje kvartalet 1993 till utgången av 1994 med cirka 30 procent. Detta åstadkoms med i stort sett oförändrat antal anställda.
Koncernens arbete med att minska kostnaderna fortsatte under hela året genom olika program.
Under året stärkte SKF sin ledande ställning som lagerleverantör framför allt i Europa men också i Fjärran Östern.
Den förbättring av efterfrågan på rullningslager i Europa som började visa sig under andra hälften av 1993, fortsatte och förstärktes under 1994.
Takten varierade mellan de olika kund- segmenten. Den starkaste och även snabbaste återhämtningen stod den europeiska bilindustrin för.
God tillväxt i Europa
Samtliga för SKF viktiga länder i Europa hade en BNP-tillväxt jämfört med 1993. Ökningen varierade mellan knappt tre procent i Tyskland och när- mare fyra procent i Storbritannien.
Industriproduktionen ökade också i de flesta europeiska länderna, drygt fem procent i Storbritannien och närmare fem procent i Italien. I Tyskland, den största europeiska marknaden, stan- nade ökningen vid cirka tre procent.
Här, liksom i de övriga länderna, var det exportindustrin som ledde upp- gången.
SKFs ställning som ledande leveran- tör till den europeiska bilindustrin stärktes under året . SKF får en allt större andel av lagerinnehållet i de flesta bilar som tillverkas i Europa och är mer än dubbelt så stor som närmaste konkurrent.
Den kraftiga tillväxten på lastbils- sidan gynnade också SKF som är stor leverantör av koniska rullager till detta segment.
USA fortsatte växa
Alla viktiga industrisegment i USA fortsatte att växa under verksamhets- året. Det var det fjärde året i rad som den amerikanska ekonomin fortsatte 4
att växa. BNP-tillväxten uppgick till fyra procent samtidigt som industri- produktionen ökade med drygt fem procent jämfört med 1993. De för SKF mest betydande kundsegmenten; bilar, pappersmaskiner, stål, elmotorer och eftermarknaden, ökade mer än den ekonomiska tillväxten i landet.
I Mexiko ledde stängningen av fabri- ken i Celaya och koncentrationen av tillverkningen till Puebla-fabriken till väsentliga besparingar och lägre kost- nadsnivå i produktionen. Tre lokala försäljningskontor stängdes och perso- nalstyrkan minskades. Dessa åtgärder gjorde det möjligt för det mexikanska bolaget att kompensera sig för den för- svagade efterfrågan och det pressade prisläget. Devalveringen av den mexi- kanska peson fick en negativ finansiell påverkan på SKFs mexikanska bolag.
Osäkerheten kring landets ekonomiska situation förstärktes.
Försäljningsutvecklingen i Kanada, det tredje landet inom det nordameri- kanska frihandelsområdet NAFI'A, var mycket positiv. Det var framför allt bil- industrin och eftermarknaden som sva- rade för den volymuppgång som ledde till att SKFs försäljning i Kanada 1994 var den bästa sedan början av 80-talet.
I Latinamerika fortsatte den positiva försäljningsutvecklingen på de största marknaderna, Argentina och Brasilien.
Det var i båda länderna den växande bilindustrin som var motorn i utveck - lingen.
Ökad satsning i fjärran Östern P å de snabbt växande marknaderna i Fjärran Östern var efterfrågan på kon- cernens produkter fortsatt mycket god.
Ökningstalen för de olika SKF-bola- gens försäljning varierade mellan 15 procent och 57 procent, vilket innebar att koncernen stärkte sin ställning ytterligare inom denna viktiga del av världen.
Under hösten 1994 undertecknades joint venture-avtalet mellan SKF och Shanghai Bearing Corporation.
Därmed inledde SKF en ny era i Kina. Från att ha försett landet med lager via export lades nu grunden för lagerproduktion på denna snabbt expanderande marknad. Det nya bola- get, SKF Automotive Bearings Co.
Ltd., där SKF äger 60 procent, skall till- verka lager för den växande kinesiska bilindustrin. I ett första steg kommer en sammansättningsfabrik att etableras.
Det innebär att komponenterna impor-
teras från SKFs e uropeiska fabriker och sätts samman i den nya fabriken.
Avsikten är därefter att stegvis öka det nationella innehållet i takt med att marknaden växer och utvecklas i linje med förväntningarna.
Diskussioner pågår om ytterligare två joint ventures i Kina. I det ena fal- let handlar det om en fabrik för till- verkning av lager tilljärnvägsindustrin.
Kina har världens största produktion av såvällok som passagerar- och gods- vagnar. I det andra fallet förhandlar SKF om möjligheten att skapa ett
joir~<venture för tillverkning av tätningar.
Här är det tätningsbolaget CR som är drivande part från SKFs sida.
SKF växer i Korea
Korea är världens snabbast växande bilmarknad. SKF säljer sedan länge lager till Hyundai, KIA och Daewoo, de tre största biltillverkarna i Korea.
En väsentlig del av denna försäljning har gått via Hanwha Machinery Co.
Ltd. (HWMC), en ledande lokal tillver- kare av rullningslager. Under 1994 flyt- ta de SKF fram sina positioner ytterli- gare genom ett licensavtal med ' HWMC. Enligt avtalet får HWMC rätt att tillverka SKFs hjullagerenheter, Hub U nit I, för den koreanska markna- den. SKF har ungefär halva den kore- anska marknaden för bilhjullagerenhe- ter. Licensavtalet innebär att SKF kommer att ytterligare stärka sin ande Marknadsandelarna i Korea togs i hå
~konkurrens med framför allt de japans-
ka lagertillverkarna.
SFARISKA RULLAGER MED MYCKET HOG
LOPNOGGR~NNHETPappersindu5ttnn, llksom de flesta andra, stravar kontinu- erligt efter hogre produkbn·
tet och hattre kvalitet på sina produkter. Nya pap- persmaskiner byggs nu för allt hogre produk.ttonshastlg- hetet. Med hastigheter over l 500 m/mm, okar bebo\' et av laget med mycket bmå toleranser för löpnoggrannheten, efter- som denna har en dn ekt m verkan på det fardiga papperets levalltet
SKF har utvecklat en speCiell typ av sfamka rullager med mycket hog lopnpg- grannhet, betecknade VQ424, tör finska Valmet RautpohJa, varidsledande lew- tantm av maskiner for ttllverkmng av tid- ningspappet. Valmet kta\er att lagrent det as nya Syrn-valsar har mycket htet rad1ellt kast och aven kan motvetka axi- ella rorelser, vllka annars kan forstora noggrannheten v1d om8lipning a" \'al- sarna En Syrn-vals består a\' en fast mre axel och en hylsa som roterar på sfan.;ka
rullage r, såsom framgår av b1lden ovan, tagen vid
Valmet~fabrik i Jyvä8k:yla.
Seppo Kauppmen från SKF Finland (tlll vanster) och Joha Ehrola från Valmet Rautpohja ses har
in~Spekteramonte- rmgen av de nya 5tfanska rullagten på en axel ttll en
Sym~vals5
Förvaltningsberlittelse
Positiva resultat
I mitten av 80-talet lade SKF fast stra- tegin för Asia Pacific-regionen.
Målsättningen var att öka den egna närvaron genom fler helägda försälj- ningsbolag. Därigenom kom SKF när- mare slutkunderna och fick bättre kun- skap om deras behov. Samtidigt ökade möjligheterna att erbjuda såväl teknisk som annan service.
För att bearbeta de kunder i regio- nen som använder rullningslager som insatsvara i sina produkter (OEM-kun- derna) startades 1992 tillverkning i Malaysia. SKF levererar nu lager från Malaysia-fabriken till japanska OEM- kunder som tidigare uteslutande för- sörjdes av japanska lagertillverkare.
SKF kommer att fortsätta befästa sin ställning i denna expansiva region. Av SKFs lagerförsäljning har Asia Pacifics andel fördubblats till cirka 12 procent under den senaste femårsperioden. I Japan, där SKF har en marknadsandel som ligger under en procent, bearbetas ett antal viktiga kunder för att SKF skall få ett starkare fotfäste på markna- den.
Fortsatt strukturarbete
När SKF under lågkonjunkturen drog upp riktlinjerna för hur denna skulle mötas fastställdes ett antal åtgärder:
• Minska varl,llagret
• Anpassa personalstyrkan till den lägre produktionsnivån
• Minska de fasta kostnaderna
• Reducera produktsortimentet
• Fokusera verksamheten på kärn- affären lager och tätningar
Koncernens syfte var att sänka break even-punkten och därmed förbättra sin intjäningsförmåga. Därmed skulle SKF snabbt åter kunna tjäna pengar när konjunkturen vände uppåt och på längre sikt klara av att möta nya låg- konjunkturer utan att förlora pengar.
Det faktum att konjunkturen nu för- bättras innebär inte att koncernens arbete mattas när det gäller att sänka de fasta kostnaderna. SKF kommer att genomföra ytterligare strukturföränd- ringar för att fortsätta stärka konkur- renskraften.
Stängningen av fabriken i Madrid, som annonserades i december 1993 genomfördes under bösten 1994. De sista lagren tillverkades i slutet av okto- ber. Fabriken såldes till ett tyskt bolag som också övertog en stor del av perso- nalstyrkan. stängningen genomfördes i 6
nära samarbete mellan bolagsled- ningen, de fackliga organisationerna och de lokala myndigheterna.
Under hösten tillkännagav SKF en samordning mellan verksamheterna vid koncernens argentinska och de två brasilianska lagerfabrikema. Resultatet blir att all tillverkning av kullager för- läggs till fabriken i Buenos Aires, medan tillverkningen av koniska rulla- ger och hjullagerenheter förläggs till fabriken i Cajamar utanför Säo Paulo.
De båda kvarvarande fabrikerna får ett mindre produktsortiment men större tillverkningsvolymer, vilket stär- ker deras konkurrenskraft.
Första målet nått
Ett viktigt led i SKFs arbete med att sänka de fasta kostnaderna och frigöra kapital är reduktionen av koncernens varulager. Under flera år var koncer- nens mål att komma ned till en varu- lagernivå som motsvarade 30 procent av årsförsäljningen.
Under första kvartalet 1994 kom varulagret under 30-procentnivån. Som nytt mål sattes då 25 procent och vid utgången av 1994låg koncernen på 25.9 procent.
Flyttningen av de lokala varulagren i Europa till det nya, europeiska central- lagret i Tongeren i Belgien fortgick planenligt. SKFs försäljningsbolag i Nederländerna, Belgien, Schweiz, Danmark, Norge, Finland och Grek- land har flyttat sina varulager och deras kunder försörjs nu från Tongeren. När- mast i tur står Frankrike och Italien.
Hela projektet beräknas vara genom- fört mot slutet av 1996, då 20 lokala varulager i Europa har avvecklats.
Projektet är kostnadsberäknat till cirka 200 Mkr. Den årliga besparingen med ett centrallager beräknas uppgå
till cirka 250 Mkr.
Förstärkning i Europa Genom förvärvet 1990 av CR- Chicago Rawhide -fick SKF en stark ställning på den amerikanska markna- den för oljetätningar. I Europa ägde SKF sedan tidigare den ledande tillver- karen av lager- och stötdämpartät- ningar, RFT S.p.A. SKFs position på den europeiska tätningsmarknaden var alltså begränsad till detta sortiment.
För att stärka sin ställning i Europa för- värvade SKF under hösten 1994 det tyska företaget Goetze Elastomere GmbH, en högteknologisk tillverkare specialiserad på olika typer av ventil-
tätningar och tätningar för gasfjädrar.
Förvärvet av Goetze ger SKF ett vidgat produktutbud, förbättrad geografisk närvaro samt ny tillverkningsteknologi för tätningar.
Omstrukturering av Textilmaskinkomponenter
Textilmaskinkomponenters försäljning minskade under 1994. Utvecklingen speglade den svagare efterfrågan på marknaden. För att anpassa verksam- heten till efterfrågan fortsatte produk tiansneddragningarna samtidigt som , omfattande omstruktureringsprojekt initierades. Inom ramen för detta pro- jekt flyttas delar av tillverkningen vid fabriken i Cannstatt, Tyskland, till syF terfabriken i Singapore, där tillverk- ningslinjerna nu håller på att byggas upp.
I slutet av 1993 bildade SKF
Textilmaschinen-Komponenten Gm bH ett joint venture-bolag för tillverkning av spinnspindlar med Kinas största till- verkare och exportör av spinnerimaski- ner, Shanghai Erfangji Co. Förberedel- serna för flyttning av verksamheten vid schweiziska SMM Spindel AG till det kinesiska bolaget pågick under 1994 och produktionen i det nya bolagets regi beräknas starta i början av 1995.
Tillverkningen i Schweiz avvecklas.
U n der året såldes en enhet inom Textilmaskinkomponenter, Gebr.
Loepfe AG i Schweiz, som tillverkar elektraoptiska övervakningssystem fö , textilmaskiner.
Kanalkonceptet, som framgångsrikt har införts inom SKFs lagerverksam- het, införs nu också successivt vid till-&
verkningen av textilmaskinkomponell!P ; ter.
Åtgärderna inom omstrukturerings-
projektet stärker SKFs världsledande
ställning som leverantör av komponen-
ter till textilmaskiner.
ML1 36000 33000
;oooo
2?000
1400&
21000 18000 15000 12000 9000 6000 3000
o
I<ORSALJNI~G
.
~~ ----;-:;-;----;
. -lr-
l~l _j
'-- f-r-~
.
>
l:-
!~j - ,_ -
· -
' l -90 'il
<n
93 94RBiiULTAT
-Po~~JltereudJat
=Re.tultat <fte• fulat1111ll!a Mia tntakltt o<h kruiMkt
2500.~--~---r---r--~
o
-SOO
-1000
-1 ~00
-2000
90 91 92 93
RBSULlAl" OCH UTDELNING PBR ALTIL
,-.&su~w li.:t=l'~
lS 12 9 6 3
o
-3
·-6 -9 -12 . -1S
F:_ . l l
..
90 9192 93 ' 94 Defull/ronet "' not l
I·ORSALTNING PPR ANVANDNING&OMRÅDB 1994
fl; g·
rndu:rtn 2%
Int.i:#struillttlbutoter
1 25~'• Personbilar
Jamvap 2%
Altman l'ung mdustJi8%
ma/>'lttnmdu1t11
19%
'\rAR
ULAGER I PROC:I;N'l
A'Vt.QJ..SALJNING
40 38 36 34 32
24
~ 20
.•
~.
~
90
;; ~ i' ~
~ ' ~~ ~\
'~>
9'l 93 94
I~Vl<S'lElUNG.\.R
l>db 2000 1800
1600
1400 1200 1000 800 600 400200
o
90 91 92--·
93-
94Förvaltningsberättelse
l 'ORSAUNlNO PER
GEOGRAFISKT OMRÅD:t I9CJ4
Svertge 5%
26%
KAPI'fALAVKA&1NING
= ·5)tl<L<41t kapl141 - 1 (tlalr /ulpll41
% r:=-..:~Egtt J.spwl
20'r----r--r-,----;
-w,L-~--~-J_--
90 91 92 93 94
REGISTRERAT ANTAL ANSTALLDA.
~sooo
soooo
45000 40000
3~000
30000 2SOOO 20000 15000 ](J ()()O
sooo o
-
,
l
,___
.-l
9 0 9 1 9 2 9 3 ! 1 47
Förvaltningsberättelse
Ovako Steel fortsätter förbättras Den ökade försäljningen av rullnings- lager i världen innebar också en ökning av efterfrågan på Ovako Steels lager- stål. Ett bättre utnyttjande av Ovako Steels resurser parallellt med ett fort- satt omstruktureringsarbete inom stål- divisionen gjorde att Ovako Steel redo- visade ett positivt resultat. Till detta bidrog också de välbehövliga prisjuste- ringar som den förbättrade efterfrågan förde med sig. Anläggningen i Hofors har för närvarande en koncession från miljömyndigheterna för att tillverka 400 000 ton stål om året. Ovako Steel har ansökt om en höjning till 550 000 ton.
Ovako Steels strategiska inriktning på kullagerstål förstärktes. standardise- ringen av sortimentet fortsatte samti- digt som kopplingen mellan Ovako Steels och lagerfabrikernas produk- tionskanaler ytterligare stärktes.
Koncernens resultat
SKF-koncernens resultat efter finansi- ella intäkter och kostnader 1994 var l 817 miljoner kronor jämfört med -515 Mkr 1993. Försäljningen under året uppgick till 33 273 Mkr mot 29 200 Mkr 1993. Övriga intäkter uppgick till 151 Mkr (427).
Enligt Redovisningsrådets rekom- mendation nr 4 skall endast helt unika företeelser anses motivera extraordi- nära poster varför en oroklassificering skett i 1992 och 1993 års resultaträk- ningar.
Under året betalades 612 Mkr ut av reserveringar för strukturkostnader i koncernens pågående rationaliserings- program. Kvar finns cirka 400 Mkr att användas för pågående projekt.
Rörelseresultatet uppgick, efter planenliga avskrivningar om l 413 Mkr (1456), till2121 Mkr (251). Nettot av de finansiella posterna var -304 Mkr (-766).
Av koncernens resultat efter finansi- ella intäkter och kostnader, 1 817 Mkr (-515), svarade rullningslager och tät- ningar för 1617 Mkr (-167) och specialstål för 188 Mkr (-351).
Resultat per aktie uppgick till11.05 kronor, att jämföras med -4.35 kronor 1993. Avkastningen på sysselsatt kapi- tal var 14.7 procent (4.2) och på eget kapital13.3 procent (-5.6). Koncernens soliditet uppgick vid årets slut till30.8 procent (26.7).
8
starkt kassaflöde
Räknat i fast växelkurs genererade SKF-koncernens verksamhet under 1994 ett positivt kassaflöde om när- mare l 700 Mkr. Det medförde att kon- cernens nettoskuld kunde reduceras ytterligare, bl a återköptes cirka en tiondel av SKFs konvertibla obliga- tionslån i ECU. De totala lånen upp- gick vid årsskiftet till 7 001 Mkr (9 272).
Samtidigt fanris finansiella tillgångar om 3 594 Mkr ( 4 034) varav 2 356 Mkr (2 692) utgjordes av finansiella omsätt- ningstillgångar.
SKFs politik är att verksamheten skall vara långfristigt finansierad och att, utöver normal likviditet, ha en betalningsberedskap i form av långfris- tiga kreditlöften om minst 250 miljoner US-dollar.
Under 1994 påbörjades omförhand- ling av ett antallån och kreditfaciliteter för att förlänga låneportföljens löptid, sträcka ut kreditlöftena att gälla in på 2000-talet, minska fmansieringskostna- derna och därutöver avveckla s k mate- rial adverse change-klausuler.
SKFs politik är att såvällån som finansiella tillgångar skall vara base- rade på rörlig ränta.
Valutautvecklingen
SKF-koncernen har tillverkning och försäljning i många länder och därför . en i grunden god riskspridning. Den översiktliga bilden är dock att koncer- nen har mer tillverkning än försäljning i Europa. Exporten från Europa till Amerika och Asien motsvarar cirka 20 procent av den europeiska produktio- nen. I de sistnämnda regionerna är självförsörjningsgraden cirka 80 respektive 40 procent. Ambitionen är att på sikt nå balans inom respektive valutazon.
Valutautvecklingen under de senaste åren har medfört vissa fördelar för SKF. Dels därför att resultatet förbätt- rats i länder med försvagade valutor och med nettoexport, som Sverige och Italien, dels därför att flertalet av SKFs konkurrenter har en större andel av sin tillverkning förlagd tillländer där valu- tan stärkts.
Koncernens valutaexponering är centraliserad till SKFs internbank, SKF Theasury Centre AB. Där hanteras flö- den i ett 20-tal olika valutor. De vikti- gaste i storleksordning är inflöden av USD, DEM och GBP som i huvudsak växlas till SEK, ITL och FRF. Det inne- bär att en förstärkning av exportvalu-
torna USD, DEM och GBP har en positiv resultateffekt för SKF medan det motsatta förhållande t gäller om SEK, lTL och FRF förstärks. Bortsett från effekten av de kraftiga försvag- niogama av SEK och ITL som skett under de senaste åren har valutasväng- ningar normalt ingen större påverkan påSKF.
SKFs politik är att säkra valutaflö- dena på i genomsnitt cirka tre till sex månaders sikt. Det bedöms vara den tid som i detta avseende normalt behövs för att anpassa sig till nya för- hållanden.
Ökad investeringstakt
Investeringar i maskiner och anlägg- ningar uppgick under 1994 till1 356 Mkr (933). Investeringar gick till det löpande rationaliserings- och moderni- seringsarbetet i koncernens fabriker.
Avsikten är nu att detta arbete skall genomföras i en högre takt än tidigare.
Målet är att genom teknologisk upp- gradering och ytterligare koncentration av resurserna sänka de fasta kostna- derna, öka flexibiliteten och förbättra produktivitetsutvecklingen. Det inne- bär att koncernen räknar med att öka investeringstakten under de närmaste åren till mellan fem och åtta procent av årsförsäljningen.
Forsknings- och utvecklingskostna- derna uppgick till542 Mkr (552), vilket representerar närmare två procent av årets försäljning.
Personal
Registrerat antal anställda ökade med
338 och var vid 1994 års utgång 41732
(41394). Medelantalet anställda var
40 072 (39 439), varav i Sverige 6 282
(5 975), se not 28- Medelantal
anställda samt löner och ersättningar.
srJ..LLI PÅ PLAlS INOM 48 liMMAR
En av de
-vik:tiga.~teåtgarderna for
kostnad'jcffektlvi~etmginom SKF-koncernen ar tor- kortrung av ledtiderna
1pro- duktionen. (halm Steel fcnsor- Jet idag SKF med huvuddelen av det !stål !>om
anvand~ trull- mngslagerullvetknmgen
Sedan ett år tillbaka pågår ett pilot- prOJekt
1en a" produktionskanalerna föt
~>famka
rullager i Göteborg där stål- bestallrungama sker vra dator efter
avropsprincipen och med levetans på plats inom 48 timmar. . ~
Resultaten hittills fiån testet "isar att framfot allt kapitalbmdnmgen
1lager har mmskat betydl1gt. For Ovako Steels del ar re11ultatet hattre kannedom om stålbe- hov en, Jamnate belaggrung och ett hattre utnyttjande av ma!ikinparken. Att leYe- ranssak:erheten de'>sutom vant 100-pto- centlg 11t1der hela penoden vtsar att den tn!slagna vägen ar den ratta.
SKF kommer nu att gå vtdate och
prova detta framgångsrika koncept aven mom andra produktionskanaler På bd- den sym; från höger Lasse S·vensson, Kanalchef, Sfariska rullaget, Valentma Dmev!ik:a, Operator och Lar8 Edlmg, LogJ.!>tikchef, Ovako Steel Rmg, Hofors.
9
Förslag till vinstdisposition
Balanserad vinst från föregående år Redovisat årsresultat
Fritt eget kapital
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägare utdelas kr 4.25 per aktie att som kvarstående vinstmedel balanseras
Kr 3 228 064 788 Kr 561407 065 Kr 3 789471 853
Kr 480248113 Kr 3 309 223 740 Kr 3 789471853 Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1994 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer.
Göteborg den 23 februari 1995 Anders Scharp
Mauritz Sahlin Per-Olof Eriksson Sune Carlsson Anders Sjöberg Melker Schörling
Göran Johansson Gösta Bystedt
Giovanni Mario Rossignolo Claes Dahlbäck
Stig Blomberg
Revisionsberättelse
10
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1994. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.
Moderbolaget
Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.
Vi tillstyrker,
att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, att vinsten disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen, samt
att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för år 1994.
Koncernen
Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.
Vi tillstyrker, att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncern- balansräkningen.
Göteborg den 3 mars 1995 Arthur Andersen AB Mats Fredticson Auktoriserad revisor
•
Koncernens resultaträkning
Belopp i miljoner kronor 1994 1993 1992
Försäljning 33273 29200 26649
Övriga rörelseintäkter not6 151 427 213
Tillverkningskostnader not6 -23269 -21561 -20596 Försäljnings-, administrations-
och utvecklingskostnader not2 - 6621 - 6359 - 6317
Avskrivningar enligt plan not3 1413 1456 1296
Rörelseresultat 2121 251 - 1 347
Finansiella intäkter och
kostnader - netto not4 304 766 592
Resultat efter finansiella
intäkter och kostnader 1817 515 - 1939
Härtill hänförlig skatt not5 541 24 280
Resultat efter skatt 1276 491 - 1659
Extraordinära kostnader not7 52
Minoritetsintressens andel
i resultatet 28 7
Årets resultat 1248 491 - 1704
Koncernens balansräkning
Belopp i miljoner kronor 1994 1993 1992
TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar
Finansiella omsättningstillgångar not8 2356 2692 3 075
Kundfordringar not9 6157 5 655 5332
Varulager not lO 8606 9220 9435
~ortfristiga skattetillgångar not5 606 415 110
Övriga omsättningstillgångar notll 754 772 940 18479 18754 18892 Anläggningstillgångar
Långfristiga finansiella tillgångar notl2 1238 1342 1240 Aktier och andra värdepapper notl3,30 110 110 411
Anläggningar notl4 11080 11826 11227
Långfristiga skattetillgångar not5 913 1166
Övriga anläggningstillgångar not15 740 994 944 14081 15 438 13 822
Sonuna tillgångar 32560 34192 32 714
SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån not16 2047 2228 3258
Leverantörsskulder not17 2635 2182 1 915
~ortfristiga skatteskulder not5 552 528 74
Ovriga kortfristiga skulder not18 4211 4970 5130
9445 9908 10377
Långfristiga skulder
Långfristiga lån not19 3567 5 536 5 244
Pensioner och sjukvårdsförmåner not20 6573 6571 5045 Långfristiga skatteskulder not5 1248 1194 1360 Övriga långfristiga skulder not21 324 339 372
Konvertibla lån not23 1387 1508 1273
f .·
13099 15 1 48 13 294
Minoritetsintressen 144 127 113
Eget kapital not24
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1412 1 412 1412
Bundna reserver 5043 5 497 4064
Fritt eget kapital
Fria reserver 2169 2591 5158
Årets resultat 1248 - 491 - 1704
9872 9009 8930 Summa skulder och eget kapital 32560 34192 32714
Ställda panter not25 915 1308 1994
Ansvarsförbindelser not26 628 750 807
12
Koncernens finansieringsanalys
Belopp i miljoner kronor 1.994 1993 1992
Rörelseresultat 2121 251 - 1347
Avskrivningar på anläggnings-
tillgångar och goodwill 1518 1525 1344
Extraordinära kostnader 52
Förändring av rörelsekapital:
Varulager 614 215 853
Kundfordringar 502 323 664
Leverantörsskulder 453 267 293
Övriga omsättningstillgångar
och kortfristiga skulder - netto 741 8 1148
Kassaflöde från rörelsen 3463 1 943 717
Investeringar i anläggningar - 1356 933 - 1121
Investeringar i anläggningar
genom företagsförvärv 7
Försäljning av anläggningar 149 138 539
Försäljning av nettorörelse-
tillgångar i CIT Tools 1873
Kassaflöde efter investeringar 2256 1 148 567
Finansnetto 304 766 592
Utdelning till AB SKFs aktieägare 480
Skatter 401 - 1 253 189
Förändring av låneskulder - 2m 503 354
Förändring av övriga långfristiga
tillgångar och skulder - netto 235 1 569 40
Förändring av redovisnings-
principer (FAS 106 och 109) 160
Valutakursdifferenser 149 738 746
Förändring av finansiella
omsättningstillgångar 336 383 748
Noter till koncernens bokslut
Belopp i miljoner kronor där annat ej anges.
NOT l - REDOVISNINGSPRINCIPER
Allmänt
Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indi- rekt, kontrollerade mer än 50 procent av röstetalet.
AB SKF och dess dotterbolag tillsammans betecknas som
"SKF-koncernen" eller "koncernen" nedan.
Aktieinnehav i bolag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 och högst 50 procent, och där koncernen utövar ett väsentligt inflytande, betecknas söm "lntressebolag".
Alla bolag inom koncernen tillämpar de redovisnings- regler som angivits i "The SKF Accounting and Financial Reporting Manuals". Dessa regler baseras i huvudsak på svensk redovisningspraxis. De följer även i allt väsentligt de amerikanska reglerna för redovisning (U.S. GAAP). Större skillnader mellan svensk praxis och "U.S. GAAP" beskrivs utförligare i not 29 nedan.
Koncernredovisning - dotterbolag
Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden.
Detta innebär att eget kapital i koncernen endast omfattar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotterbolagen som tillkommit efter förvärvet. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna i ett dotterbolag och detta bolags eget kapital vid förvärvstillfället, justerat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, redovisas - som goodwill i balansräkningen om anskaffningskostna- den är det högre beloppet.
- som minskning av de förvärvade anläggningstillgångarnas värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade intern- vinster har eliminerats.
Redovisning av andelar i intressebolag
Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmeto- den, varvid investeringarna upptas till koncernens andel av bolagens egna kapital, beräknad enligt koncernens regler, och koncernens andel av årets resultat. För närvarande redovisas inga sådana innehav.
Valutakurser
Omräkning av belopp i utländsk valuta
Boksluten för huvuddelen av de utländska dotterbolagen har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden.
Samtliga poster i de utländska dotterbolagens balansräk- ningar har omräknats till svenska kronor med de valutakur- ser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultat- räkningarna har omräknats med de genomsnittliga valuta- kurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräk- ningsdifferenser som uppstått på grund av dagskursmetoden har direkt påverkat koncernens eget kapital.
Boksluten för dotterbolag verksamma i höginflationslän- der har omräknats med den s k monetära/icke-monetära metoden (MIM-metoden) i enlighet med U . S. Financial . . Accounting Standards Board, FAS 52, "Foreign Currency.
Translation". Balansräkningens monetära poster har därvid omräknats med balansdagens kurs och icke-monetära balansposter, och motsvarande poster i resultaträkningen, har omräknats till historisk kurs (investeringskurs ). Övriga resultaträkningsposter har omräknats med årets medelkur -~.
" ·
Omräkningsdifferenserna har fördelats på respektive rad i resultaträkningen.
Transaktioner i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats enligt balansdagens kurs. Vinster och förluster som uppstått har delats upp i operativa och finansiella och ingår i årets resultat.
Terminskontrakt och kurssäkring
Terminskontrakt som säkrar flöden av varor och tjänster mellan länder har behandlats på så sätt att kundfordringar och leverantörsskulder värderats till terminskurs. I de fall där fordran eller skuld ännu ej uppkommit har någon vär- dering av terminskontnikten ej gjorts.
Kursvinster och kursförluster på terminskontrakt och lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländl.;, ka dotterbolag, ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och . ,·.
förluster, med avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot omräkningsvins- ter respektive -förluster som uppstått vid omräkningen av de utländska dotterbolagens resultat- och balansräkningar. För
~l
Resultat- och balansräkningar för utländska dotterbolag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor med följande kurser:
Medelkurs Kurs 31 december
1994 1993 1992 1994 1993 1992
Belgien 100 BEF 23.17 22.55 18.06 23A2 23.20 21.34
Frankrike l FRP 1.39 1.38 1.10 L39 1.42 1.28
Indien 100 INR 24.17 24.27 19.50 23.37 26.11 22.49
Italien 100 ITL 0.48 0.49 0.47 0.46 0.48 0.48
Japan 100 JPY 7.60 7.03 4.63 7A7 7. 44 5.65
Kanada l CAD 5.63 6.01 4.80 5.30 6. 23 5.54
Nederländerna l NLG 4.25 4.19 3.30 4.29 4. 30 3.89
Schweiz l CHF 5.67 5.28 4.15 5.68 5.67 4.82
Spanien 100 ESB 5.77 6.13 5.68 5.64 5. 84 6.15
Storbritannien l GBP 11.80 11.69 10.21 11.63 12.33 10.67
Tyskland l DEM 4.77 4.71 3.71 4.81 4.81 4.37
USA 1 USD 7.71 7.79 5.81 7.44 8.32 7.04
14
terminskontrakt av detta slag fördelas ränteskilmaden mel- lan valutorna jämnt över respektive kontrakts löptid.
Terminskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring, har vär- derats till marknadsvärde och vinster och förluster ingår i finansnettot.
Värdepapper
Koncernen tillämpar FAS 115 "Accounting for Certain luvestments in Debt and Equity Securities". Investeringar i marknadsnoterade aktier förekommer inte utan endast han- delsinnehav (trading) i övriga värdepapper avsedda att säl- jas inom en snar framtid. Dessa har värderats till marknads- värde.
"'""'
'
'Varulager
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskost- nad och verkligt värde. Verkligt värde avser återanskaff- ningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre . . ~~ ~skaffningskostnad beräknas i enlighet med den s k
'"f'IFO-metoden (först in först ut). I anskaffningskostnaden ingår material, arbetskraft och tillverkningsorokostnader.
Anläggnings- och immateriella tillgångar
Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskrivning av anskaffningsvärdet. I dessa fall baseras avskrivningen på detta värde.
Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängder, i allmänhet 33 år för byggnader, 10-17 år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kon torsinven- tarler och fordon.
Goodwill skrivs i allmänhet av planenligt över 10 år.
Goodwill hänförlig till betydande strategiska förvärv skrivs dock av över maximalt 20 år. Avskrivningarna ingår i admi- nistrationskostnader.
Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaff-
~ 'ngskostnad och avskrivs planenligt över sina giltighetstider.
Leasing
Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaffning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla - ·r.ttigheter och skyldigheter som normalt karakteriserar ett
·"agande överförs till SKF-koncernen. Övrig förhyrning kost- nadsförs under leasingperioden.
Forsknings- och utvecklingskostnader
Kostnader för forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer.
Inkomstskatter
Alla bolag inom SKF-koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas.
Latenta skatter beräknas från och med 1993 enligt FAS 109 "Accounting for Income Taxes". FAS 109 kräver att latent skatt beräknas på basis av skillnader mellan bokfö- ringsmässiga och skattemässiga värderingar av tillgångar och skulder, med användning av den s k "liability method", vilken bl a innebär att förändringar i skattesatser påverkar årets resultat. Vidare skalllatenta skattefordringar aktiveras i den mån de sannolikt kan utnyttjas. Skillnaden mellan bruttofordringarna och de belopp varmed de förväntas
kunna utnyttjas utgörs av en värderingsreserv. Den ackumu- lerade effekten av denna ändring av redovisningsprincip per ingången av 1993 redovisades i 1993 års resultaträkning som extraordinär intäkt. Från och med årsredovisningen för 1994 har oroklassificering skett. Se nedan under rubriken
"Ändrade redovisningsprinciper".
Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterbolagen till moderbo- laget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel i utländska dotterbolag.
sjukvårdsförmåner
FAS 106 "Employers' Accounting for Postretirement Benefits Other Than Pensions" innebär att ett företag fort- löpande skall kostnadsföra de sjukvårdsförmåner och dylikt som intjänats av de anställda men som åtnjuts först efter pensioneringen. Tidigare redovisades dessa kostnader vid utbetalning. Effekten efter skatt av denna ändring av redo- visningsprincip per ingången av 1993 redovisades som extra- ordinär kostnad i 1993 års resultaträkning. Från och med årsredovisningen för 1994 har oroklassificering skett. Se nedan under rubriken "Ändrade redovisningsprinciper".
Förmåner till tidigare anställda
FAS 112 "Employers' Accounting for Posternplayment Benefits", vilken reglerar redovisning av förmåner till tidi- gare anställda att åtnjutas efter anställningen men före pen- sioneringen, har införts från och med 1994. Koncernen har för närvarande inga sådana åtaganden.
Ändrade redovisningsprinciper
Enligt redovisningsrådets rekommendation RR 4
"Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål" skall endast helt unika företeelser anses motivera redovisning av extraordinära poster. Den ackumulerade effekten av tillämpningen av FAS 109 och FAS 106 enligt ovan som 1993 redovisades som extraordinära poster redovisas i årsredovisningen för 1994 som korrigeringspost av 1993 års ingående egna kapi- tal i enlighet med RR 5 "Redovisning av byte av redovis- ningsprincip". Detta har därigenom netto gottskrivits 160, varvid tillämpningen av FAS 106 belastat egna kapitalet med 572 efter beaktande av skatt 364 och ändrad skattere- dovisning i enlighet med FAS 109 medfört en ökning med 732. Därutöver ingick som extraordinär intäkt 1993 154 avseende vinst vid försäljning av nyemitterade Sandvik- aktier. Denna har oroklassificerats till övriga rörelseintäkter.
Övriga extraordinära poster har hänförts till rörelsen utom avskrivning av verksamhet i f d Jugoslavien till följd av krigshändelse. Se not 6.
15
Definitioner av nyckeltal
Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporterar resultat- och balansräkningar lO gånger per år. Vid beräk- ningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden som därvid uppstår använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de värden som presenteras i balansräkningen, kan därför ge värden som avviker från de presenterade.
l. Andel eget riskbärande kapital
Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt, i procent av balansomslutningen vid årets slut.
2. Soliditet
Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut.
3. A v kastning på totalt kapital
Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning.
4. A v kastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning exklusive icke ränte- bärande skulder.
5. A v kastning på eget kapital
Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital.
6. Vinstmarginal
Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av försäljningen.
7. Kapitalomsättning
Försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
8. Resultat i kronor per aktie
Resultat efter skatt och minoritetsintressen dividerat med genomsnittligt antal aktier.
9. Direktavkastning
Utdelning i procent av börskurs vid årets slut.
10. P/E-tal
Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
11. Medelantal anställda
Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerade med normal full arbetstid under året.
NOT 2 - FORSKNING OCH UTVECKLING
Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick 1994 till 542 respektive till552 och 473 för 1993 och 1992. Dessutom ingår koncernen kontrakt att utveckla och tillverka proto- typer av olika produkter. Kostnader hänförliga till sådana kontrakt uppgick till 20 under 1994 respektive till27 och 20 under 1993 och 1992. Koncernen har till fullo fått ersättning för dessa kostnader.
r6
NOT 3 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN
1994 1993 1992
Markanläggningar 9 lO 7
Byggnader 150 145 128
Maskiner och inventarier 1221 1252 l 089
Hyrda tillgångar Z7 32 28
Hyresrätter l l l
Uppskrivningar s 16 43
1413 1456 1296 Av koncernens planenliga avskrivningar hänför sig l 223, l 245 och 1125 för 1994 respektive 1993 och 1992 till pro- duktionsanläggningar, medan återstoden hänför sig till till~~~
gångar som används inom försäljning, administration samt forskning och utveckling.
NOT 4- FINANS IELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Utdelningar Ränteintäkter Räntekostnader
Finansiella kursdifferenser
1994 6 521 -884 53 -304
1993 7 529 -995 -307 - 766
1992 2 546 -896 -244 -592 I rörelseresultatet ingår räntedel i pensionskostnader med 264 för 1994,235 för 1993 och 311 för 1992. Se även not 20- Pensioner och sjukvårdsförmåner.
Av finansiella kursdifferenser utgjorde 1994 23, 1993 -116 och 1992 cirka -160 kursdifferenser hänförliga till moderbolagets konvertibla lån i ECU. Se även not 23 - Konvertibla lån.
NOT 5 - ÅRETS SKATTER
Årets skatter:
Trll resultat efter finansiella intäkter och kostnader hänförlig
1994 1993 1992
skattekostnad -486
latent skattekostnad-netto. -ss -300 324
-134
414
-541 24 280
Årets latenta skattekostnad inkluderar en intäkt om 328
hänförlig till förändringen av värderingsreserven för latenta
skattetillgångar. Av denna förändring hänför sig 192 till en
justering av den del av värderingsreservens ingående balans
som finns kvar vid årets slut. Justeringen orsakades av en
förändring i de omständigheter som påverkar bedömningen
avseende möjligheten till utnyttjande av de härtill hörande
latenta skattetillgångarna i framtiden.
skattetillgångar och skatteskulder enligt balansräkningen var:
1994 1993 1992 Latenta skattetillgångar-
kortfristiga 606 415 110
Latenta skattetillgångar -
långfristiga 913 1166
1519 1581 110 skatteskulder- kortfristiga 271 184 74 Latenta skatteskulder -
.
~ortfristiga281 344
:..Jttenta skatteskulder-
långfristiga 1248 1194 1360
1800 1722 1434
,~-l,atenta
