AB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter avse- ende 1994:

EKONOMISK INFORMATION OCH RAPPORTERING

AB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter avse- ende 1994:

Rapport över första kvartalet ... 28 april Rapport över första halvåret ... ... .. 11 augusti Rapport över de tre första kvartalen ... ... 27 oktober Bokslutskommunike för 1994 ... ... 23 februari 1995 Dessa rappotter görs i en svensk och en engelskspråkig version.

Dessutom sammanställs en årlig rapport, Form 20-F, som insänds till seeurities and Exchange Commission, USA.

BOLAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, torsdagen den 28 apri11994, kl15.30.

Aktieägare som önskar deltaga i stämman skall dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken måndagen den 18 april, dels anmäla sig

PARTNERSHIP OCH PRODUKTUTVECKLING ÄR N YCKELORDEN l ÅRETS BILDT E MA

I ett nära samarbete med sina kunder arbetar SKFare för att utveckla och förbättra kundernas produkter och processer. SKFs medarbetare tillför sin specifika kompetens inom områdena lager, tätningar och specialstål. Koncernens omfattande resurser inom forskning och utveckling utgör här en mycket viktig tillgång.

Sam- och utvecklingsarbetet med kunderna leder ofta fram till nya produkter eller till nya lösningar som förbättrar en produkt eller process.

Årets bilder ger några exempel på konkreta resultat.

IN N EHÅLL

VD har ordet. ... .... ... ... ... .... .. .. ... .. ... ... .. 2

Förvaltningsberättelse ... ... ... ... ... ... .4

Förslag till vinstdisposition ... ... 10

Revisionsberättelse ... ... ... .... ... 10

Koncernens resultaträkning ... ... .... ... ... .. ... 11

Koncernens balansräkning .... ... ... ... ... 12

Koncernens finansieringsanalys ... ... ... ... 13

Noter till koncernens bokslut .. ... .... ... ... 14

Moderbolagets resultaträkning ... ... ... 31

Moderbolagets balansräkning ... ... ... ... ... ... 32

till styrelsen under adress AB SKF , Group Legal, 415 50 Göteborg, senast kl12.00 måndagen den 25 april. De aktie- ägare som har aktierna förvaltarregistrerade måste tillfäl- ligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga. Ororegistreringen skall vara verkställd senast måndagen den 18 april. Vid anmälan till styrelsen, som bör vara skrift- lig men även kan ske per telefon 031-37 26 52, uppges namn, adress, telefon- och personnummer, samt aktieinne- hav. UTDELNING Styrelsen föreslår att någon utdelning ej lämnas för verk- samhetsåret 1993. ANDELSÄGARE l SKF A LLEMANsFOND Liksom tidigare år inbjuds andelsägare i SKF Allemans- fond att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs antingen genom insändande av den blankett som bifogas inbjudningsbrevet eller per telefon 031-37 26 52 senast kl12.00 måndagen den 25 april. Moder bolagets finansieringsanalys ... ... ... 33

Noter till moderbolagets bokslut ... ... ... ... 34

Fabriksinteriörer ... .... .... ... ... ... ... 39

Rullningslager och tätningar ... ... ... 40

Specialstål ... .... ... .. .. ... ... .. .. ... ... 46

Moderbolagets styrelse ... ... ... ... 48

Koncernens organisation ... ... ... ... ... 50

Miljö ... .. ... .... .... ... .. .... ... , ... ... .... ... ... .... 51

Aktier och aktieägare .. ... ... ... ... ... 54

sjuårsöversikt SKF-koncernen ... ... ... ... 56

Aktiebolaget SKF, 415 50 Göteborg. Telefon 031-37 10 00, Telefax 031-37 28 32, Telex 2350, Telegram KULLAGER

SKF-koncernen

SKF är världens ledande företag inom rullningslagerbran- schen. Andelen av världsmarknaden, exklusive Kina och forna Comecon, uppgår till cirka 20 procent. Denna mark- nadsandel är i det närmaste dubbelt så stor som närmaste konkurrents.

Överallt där det finns rotation finns behov av någon form av lagring. Ett rullningslagers funktion är att eliminera eller minska friktionen mellan en fast och en rörlig yta samt att bära en last. Rullningslagrets livslängd skall också vara till- räcklig för den applikation där det sitter. Rullningslagret är en kostnadseffektiv lösning och återfinns följaktligen i alla typer av motorer, maskiner och hjul.

Tätningen är en produkt som separerar ett maskinele- )JJ.ent från den yttre världen, antingen för att förhindra att

romande partiklar kommer in eller för att undvika att nagot läcker ut.

Ru. llningslager och tätningar är koncernens kärnaffär.

Det är SKFs politik att ha ett fullt sortiment av rull- ningslager så att den bästa lösningen alltid kan erbjudas

kunden oavsett vilken rullningslagertyp som krävs. Det är också koncernens politik att ha en sådan geografisk när- varo, genom egna säljbolag och/eller auktoriserade distri- butörer , att kunden alltid har SKF inom räckhåll.

SKFs målsättning är att ytterligare stärka sitt ledarskap i kärnaffären.

1993 1992

Försäljning, Mkr 29200 26 649

Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader, Mkr -669 -1777 Resultat i kronor per aktie

före extraordinära poster -5.70 -13.20 Utdelning i kronor per aktie - *

Registrerat antal anställda

per 31 december 41394 45151

* Styre/sen föreslår att någon utdelning ej lämnas för verksamhets- året 1993

l

VD har ordet

Konjunkturvinden blåser nu åt rätt håll på allt fler marknader. I USA och Sydostasien har vi redan under en längre tid haft en bra industri- konjunktur. I Latinamerika har konjunkturen successivt stabiliserats. Nu har till sist också Europas industri påverkats i positiv riktning.

D et blev under senhösten 1993 allt tyd- ligare att konjunkturen vände uppåt.

Industrins ökade investeringsvilja bidrog till detta. Det är visserligen sant att nivån ännu är låg jämfört med de fina slutåren i den senaste uppgångsperioden och att några tunga marknader ännu brottas med sina svaga konjunkturer. Trots detta blir den samlade kon- junkturbilden positiv och markant bättre än för ett år sedan.

I Tyskland och Frankrike låter de definitiva signalerna om bättre tider ännu vänta på sig.

Högt kostnadsläge, speciellt i Tyskland, i kom- bination med en högt värderad valuta förlänger här lågkonjunkturen. J apan är ett annat exem- pel av samma natur.

Den bättre industrikonjunkturen är naturligt- vis bra för SKF och vår utveckling framöver.

Lågkonjunkturen har tagit hårt på den inves- teringstunga rullningslagerindustrin. Det krävs kraftfulla och sofistikerade maskiner för att till- verka rullningslager med hög kvalitet och med fina toleranser, dessutom i snabb takt och med hög produktivitet. Bakom varje hundralapps försäljning står maskiner för femtio kronor.

Detta är mer än vad de flesta av våra kunders branscher har i tillverkningsresurs.

Mauritz Sahlin

De höga investeringarna i maskiner gör att branschen är känslig för stora volymsväng- ningar. Svängningarna nedåt under 1990-1993 förvandlade de flesta av våra konkurrenter, lik- som oss själva, till förlustbolag.

När det gäller strukturen inom lagerbran- schen har inga större förändringar skett under lågkonjunkturen. En mindre tysk konkurrent begärdes i konlmrs och drivs nu av konkursför- valtaren. En annan tysk konkurrent har sålt A flera av sina verksamheter, såväl inom som 9 utanför lagerverksamheten, för att sanera sin ekonomi.

Det är min uppfattning att omstrukture- ringen av branschen, som gjort ett uppehåll under lågkonjunkturen i Europa, kommer att fortsätta. Det är vår ambition att delta i den processen.

Men också i lågkonjunktur premieras de goda insatserna. Vår goda kvalitet och vår för- bättrade service har hjälpt oss att förstärka vårt ledarskap. Därutöver har våra produkt-

utvecklingsinsatser givit oss flera nya affärer.

Tillsammans har vi ökat vår marknadsandel under lågkonjunkturen.

Kvalitetsbegreppet är just nu under stark

utveckling. Kvalitet var länge synonymt med

produktkvalitet Idag är kvalitet ett heltäck- ande begrepp och omfattar produkter och deras tillverkningsprocesser samt dessutom hela serviceorganisationen. Ett företag har små utsikter att klara kvalitetskraven utan att enga- gera alla sina anställda i kvalitetsarbetet. Med alla medarbetare menas alla. I SKFs fall alla 41 394. Vi satsar i år betydande kraft och tid på att ge hela medarbetarstyrkan en målinriktad och tydlig utbildning i vår mycket medvetna kvalitetsutveckling.

- SKF har alltsedan företaget startade haft en lydlig kvalitetsprofiL Kraven förändras emel- lertid ständigt, vilket understryker kravet på förändring. Också kraven på miljösidan

· - +

1 vecklas, både vad gäller våra produkter och -processer. Detta har föranlett oss att anpassa

vår kvalitetspolicy till de ändrade kraven.

När SKF på 10- och 20-talet lade grunden för sin internationella närvaro- en av dagens styr- kefaktorer - var världen uppdelad i ett stort antal nationella marknader. De flesta viktiga marknaderna krävde närvaro i form av tillverk- mng.

I takt med att de traditionella och nationella marknaderna ersatts av EU, NAFfA,

Mercosur, etc, har affärer och relationer blivit globala. Därmed förändras också behovet av egen tillverkning på alla enskilda marknader.

SKF kan idag med färre fabriker, färre - pskiner och färre anställda tillgodose mark- nadernas behov. Utvecklingen går mot allt färre men högproduktiva fabriker med i vissa fall t o m globalt försörjningsansvar.

- Under 1993 fortsatte vi sålunda vårt rationa- _.1eringsprogram. Beslut togs om fabriksav- vecklingar och andra strukturella förändringar som leder till förbättrad produktivitet och sam- tidigt reducerar de fasta kostnaderna.

Kanalkonceptet har varit mycket framgångs- rikt. Vi har blivit snabbare och effektivare. Vi har också potential kvar för ytterligare förbätt- ringar. Att vara organiserad i kanaler innebär att arbeta längs flödet från råmaterial till kund.

Det ger bättre överblick och bra arbetsinnehåll för våra medarbetare.

Vi går nu ur lågkonjunkturen med sänkt kostnadsnivå, med lägre varulager, med en för-

VD har ordet

bättrad organisationsstruktur och med en till- verkning baserad på ett kanaltänkande. Vi skall ta vara på de möjligheter som en starkare marknad bjuder på. Marknaden är emellertid känslig. Stor flexibilitet krävs av oss också i framtiden för att anpassa SKF till nya förutsätt-

ningar. Vi har förbättrat denna flexibilitet avse- värt under den gångna lågkonjunkturen.

3

Förvaltnings berättelse

V erksamhetsåret 1993 var ytterligare ett år som karak- teriserades av omfattande omstruktureringsarbete inom SKF.

S änkta kostnader och fortsatta perso- nalneddragningar kombinerades med produktivitetsförbättrande insatser, intensiv marknadsbearbetning och oförändrad investeringstakt inom forskning och utveckling.

På marknaden var SKF framgångs- rikt och nedgången i försäljningsvoly- men 1993 jämfört med 1992 var min- dre än nedgången i marknaden. SKF flyttade således fram sina positioner på en kärv marknad. Även resultat- · mässigt förbättrades året successivt trots att priserna på marknaden inte ökade nämnvärt. Under sista kvarta- let kunde dessutom tecken på en volymuppgång noteras på den euro- peiska marknaden.

I Europa planade tillbakagången i efterfrågan på rullningslager ut och bottnade under 1993. Konjunktur- nedgången är den längsta i modern tid.

Bruttonationalprodukten i de flesta europeiska länder visade 1993 ett minus jämfört med 1992. Industri- produktionen, som är en viktig mått- stock för SKF, minskade med drygt tre procent. SKFs absolut viktigaste kundsegment, bilindustrin, drabbades av en kraftigare nedgång. Där var till- bakagången jämfört med 1992 i stor- leksordningen 15 procent. SKFs för- säljning till denna kundgrupp min- skade emellertid inte lika mycket.

På den i Europa dominerande tyska marknaden minskade industri- produktionen med drygt sju procent jämfört med 1992. BNP-nedgången var två procent. Ä ven när det gäller bilsegmentet var nedgången större i Tyskland än snittet för Europa, näm- ligen cirka 19 procent. Av SKFs för- säljning gick knappt 20 procent till Tyskland.

Fortsatt tillväxt i USA

På den nordamerikanska marknaden fortsatte efterfrågan att växa sakta men stadigt under 1993. Förbätt- ringen i USA uppvägde dock inte den svaga utvecklingen i Europa, dit cirka 55 procent av SKF-koncernens försäljning går. Nordamerika svarar för drygt 25 procent.

Uppgången i USA leddes av bil- industrin. Aven maskinsegmentet visade förbättringar, medan efter-

marknaden inte hade samma positiva utveckling. BNP-tillväxten i USA var cirka tre procent och industriproduk- tionen ökade med omkring fem pro- cent.

Den tredje stora rullningslager- marknaden i världen är Japan. I lik- het med i Tyskland var utvecklingen här negativ. BNP visade ett minus jämfört med 1992 och industripro- duktionen minskade med omkring fyra procent. SKFs andel av denna marknad är dock mycket begränsad.

På den väsentligt mindre, men snabbast växande marknaden, Asia Pacific exklusive Japan, fortsatte efterfrågan på koncernens produkter att vara god. Denna del av världen är en utpräglad eftermarknad, där SKF har fått en allt starkare ställning. SKF är här dessutom den enskilt största lagerleverantören, en position som uppnåtts genom en systematisk sats- ning på egna försäljningskanaler i flera av länderna under slutet av 1980-talet. Denna ställning har nu stärkts ytterligare genom fabriks- etableringen i Malaysia.

SKF undersöker Kina-satsningar SKF inledde under hösten 1993 för- studier för att undersöka förutsätt- ningarna för att börja tillverka rull- ningslager i Kina.

Den växande kinesiska bilproduk- tionen liksom landets stora satsningar på järnvägar är intressanta områden för SKF.

Om törstudien ger positivt resultat är SKFs avsikt att starta tillverkning i landet. Undersökningarna väntas vara avslutade under första hälften av 1994.

Förbättring mot slutet av 1993 Under de tre första kvartalen 1993 var försäljningsvolymerna i stort sett oförändrade från kvartal till kvartal.

Nivån låg dock väsentligt under före- gående års. Under årets sista kvartal kunde emellertid en förbättring i för- säljningen märkas och utleveranserna ökade. Förbättringen gällde såväl bil- och maskinsegmenten som efter- marknaden. För SKFs stålverksam- het, Ovako Steel, inträdde en volym- förbättring redan under tredje kvartalet 1993.

Produktionstakten vid koncernens fabriker låg vid ingången av 1993 under försäljningstakten. Under som- maren beslöts att successivt höja pro-

duktionstakten. Det korttidsarbete som under första hälften av 1993 förekom vid de flesta av koncernens tillverkningsenheter upphörde grad- vis.

Det förbättrade kapacitetsutnytt- jandet innebar en förbättrad kost- nadstäckning.

Varulager och kundfordringar Varulagret uppgick vid årsskiftet till 9 220 Mkr (9 435). Försvagningen av den svenska kronan under 1993 med- förde en uppräkning av varulagret med cirka 900 Mkr. Vid oförändrat värde på kronan hade varulagret minskat med cirka 1 100 Mkr.

Uttryckt i procent av årsförsäljningen och i fast växelkurs uppgick varu- lagret till 30.8 procent.

Jämfört med de västerländska kon- kurrenterna ligger SKFs varulager som andel av årsförsäljningen på genomsnittet eller lägre. Jämfört med de japanska konkurrenterna är ande- len dock högre. Vid den jämförelsen är det dock viktigt att beakta att de japanska tillverkarna tidigt flyttar sina varulager till distributörerna och därigenom har en större andel kapital som binds i kundfordringar. Dess- utom köper de i stor utsträckning fär- diga komponenter såsom kulor och ringar, vilket ytterligare minskar bindningen i varulager.

SKF-koncernens mäl är att ytter- ligare minska varulagret i relation ti ' försäljningen. Arbetet med kanal- konceptet fortsätter i syfte att korta ledtidema, öka genomströmningen och minska ställtiderna. Detta har påtagligt bidragit till en minskning a ' varulager på alla nivåer.

Det nya europeiska centrallagret i · Tongeren i Belgien stod färdigt i bör- jan av 1994 och inflyttningen från de olika lokala varulagren i Europa kunde påbörjas. D etta är en process som kommer att pågå t o m 1996.

SKF-bolagen i Belgien och Neder- länderna blir de första att flytta sina lager till Tongeren.

Investeringen i centrallagret samt

flyttningen från 20 lokala varulager är

kost nadsberäknade till cirka 200 Mkr.

NYA SKF-PRODUKTER l NY HANDSLIPMASKIN

Atlas Copco, världsledande inom pneu- med Atlas Copco löste SKF detta problem matiska handverktyg, har utvecklat en ny med hjälp av hybridlager (keramiska ' turbindriven handslipmaskin, GTG 40. kulor mellan ringar av stål). Hybridlagren Tv.å av de viktigaste målen som man ville ger en avsevärt ökad brukbarhetstid i uppnå var att bygga marknadens starkaste denna nykonstruerade, turbindrivna hög- och lättaste slipmaskin i sitt slag, och sam- varvs motor.

tidigt hålla vibrationsnivån inom mycket GTG 40 är mycket lättare än konven- snäva gränser. tionella maskiner med samma effekt, v il- Ofta används spårkullager i denna typ ket skulle ha kunnat öka risken för vibra- av högvarvsmotorer. Men ett önskemål var tioner. Med hjälp av en ny SKF-produkt , att förlänga serviceintervallen. I samarbete Auto-Balancing unit , har Atlas Copco

kunnat sänka vibrationsnivån med bibe- hållen låg vikt och kan därmed erbjuda marknaden en lågviktsmaskin, med hög prestanda och låga vibrationer. Bilden, som är tagen på Atlas Copcos fabrik i Tierp, visar Lars Andren från SKF (stå- ende), och projektledaren Lars Skogsberg från Atlas Copco.

5

Förvaltningsberättelse

Fortsatta rationaliseringar

Under 1992 avsattes 1.1 miljard kro- nor för att täcka kostnaderna för struktur- och rationaliseringsarbetet under 1993 och första halvåret 1994.

Under första halvåret tillkännagavs nedläggningen av en av koncernens två fabriker i Mexiko, den i staden Celaya. Stängningen kommer att genomföras under 1994. Vidare kom- mer en del av tillverkningen av textil- maskinkomponenter i Cannsiatt, Tyskland, att flyttas till systerfabriken i Singapore. I Luton, England, upp- hör svarvning och värmebehandling av lager. Denna verksamhet flyttas till göteborgsfabriken, som kan ta över dessa volymer inom ramen för befint- lig kapacitet.

Under hösten 1993 tillkännagavs också att SKF stänger lagerfabriken i Madrid, en av två spanska fabriker.

Ä ven här kan produktionen tas över av andra SKF-fabriker inom ramen för befintliga resurser.

Av reserveringen om 1.1 miljard kronor användes därmed cirka 500 Mkr under 1993.

SKFs ökade fokusering på kärn- affären, rullningslager och tätningar, ledde under året till att tre tillver- kande företag såldes. Dessa var Stellana AB i Laxå och Fixtur-Laser AB i Mölndal samt franska dotterbo- laget ADR S.A. i Thomery. Dess-

utom avyttrades ett antal mindre för- säljningsbolag.

De genomförda aktiviteterna inne- bär en minskning av koncernens fasta kostnader, men påverkar inte för- mågan att möta en växande efter- frågan.

Kanalkonceptet infriar förväntningarna

Ett av målen med införandet av kanalkonceptet i SKFs fabriker var en halvering av ledtiden i produktio- nen, från 18 veckor 1989 till 9 veckor vid utgången av 1993. Detta mål upp- nåddes. Ledtiden i SK.Fs kanalkon- cept omfattar förutom själva lager- tillverkningen även ledtiderna för leverans av råmaterial. Konceptet omfattar koncernens samtliga fabri- ker runt om i världen. Det intensiva arbetet att ytterligare minska led- tiderna inom koncernen fortsätter.

När verksamhetsåret 1994 inleddes var ledtiden i produktionen 8.5 veck- or. Vissa kanaler har nu satt nya mål och siktar mot ännu en halvering.

Utöver ett nytänkande i struktur och organisation på verkstadsgolvet, där ansvar, arbete i grupp, initiativ etc uppmuntras, har kanalkonceptet i SKF också inneburit att antalet opla- nerade stillestånd närmast halverats.

De kortare ledtiderna innebär också flexiblare produktion och möjliggör därmed en minskning av färdigvaru- lager och halvfabrikat.

Inom SKF finns idag cirka 430 pro- duktionskanaler.

Under 1993 initierades ett projekt för att rationalisera koncernens pro- duktsortiment. Målet är att minska sortimentet av rullningslager med en fjärdedel under 1993 och 1994. Det är framför allt lågvolymsegmentet som dras ned och under 1993 genomför- des en omfattande utfasning av pro- dukter ur sortimentet. Genom- förandet sker i nära samarbete med kunderna där SKFs tekniker hjälper till att välja ett lager från högvolym- segmentet som löser kundens pro- blem. Mer än hälften av de produkter som skall tas bort enligt projektet är redan borta ur sortimentet.

stålkonjunkturen vänder uppåt Också för SKFs stålverksamhet, Ovako Steel, var 1993 året då ned- gången hejdades och en förbättring tog vid. Året började med sjunkande volymer och priser samt högre kost~

nader för råvaran skrot. Den förbätt- ring som inträdde relativt tidigt under året för handelsstålet slog dock inte igenom för specialstålindustrin förrän mot slutet av året.

Verksamhetsåret 1993 var för Ovako Steel i allt väsentligt en fort- sättning på redan tidigare initierade aktiviteter att minska kostnaderna och ytterligare höja kvaliteten på produkter och tjänster.

Bättre anpassning till kunderna Utvecklingen av sKF-koncernens organisation fortsatte under 1993.

strukturen innebär en decentralise- ring av den operativa verksamheten och en centralisering av servicefunk- tionerna.

SKF har nu sex internationella pro- duktdivisioner: spårkullager, sfäriska rullager, koniska rullager, cylindriska rullager, hjullagerenheter och »gene- ral hearings«. Var och en av dessa har det totala ansvaret för produkt- utveckling, produktion och produk- tionsplanering i E uropa samt ett sam-

ordningsansvar med motsvarande till- verkningsenheter i övriga världen.

Marknadsföringen och försäljning- en är uppdelad på två divisioner, en inriktad på bil- och elmotorkunder och en på industrikunder.

Två nya koncerndivisioner bilda- des under året. Divisionen tätningar omfattar oljetätningsverksamheten inom USA-baserade CR- Chicago Rawhide - och den italienska lager- tätningsrörelsen inom RFf S.p.A.

Den andra divisionen omfattar till- verkning och försäljning av rullnings- lager till flygplansmotorer och har produktion i USA och Europa.

Kvalitet

Kvalitetsarbetet är centralt inom SKF. Koncernens ledande ställning på marknaden är byggd på ett starkt · kvalitetsmedvetande. Begreppet kva- litet är dynamiskt och utvecklas hela tiden.

SKF beslöt under 1993 att ytterli- gare öka fokuseringen på kvalitet inom koncernen. Under 1994 och 1995 skall således samtliga anställda genomgå ytterligare träning och utbildning. Detta skallleda till för- bättrad service, högre produktivitet och lägre kostnader.

Ett exempel på en av många aktivi-

teter som skall främja kvalitets-

tänkandet är att samtliga anställda

årligen skall vara med i minst ett

kvalitetsfrämjande projekt.

H~RSAt. JNING

'Ml.l

33~r---,

~~·~---1

89

RESULIAT

-Rme4n.,W/Jit I::::.'Rol#tatefter /ln:am..:l/u

!\tkr 1111/Jkter <XII ~~

1000 2500

2~

1500

l~

~ ' . ,

'' ^'\

sno

o ' ^~ \~ /t- ^/ '\<'1 _-~ L

;t - 500

-1~

-·1500 -2000

89 90 91

RESUITAT OCH UIPtUUNG PER AK1IE

(Deftmtwn st! 110t l) ll!li Re•..Jtal

Kr CUtUinml!

l~

r---,

o

- 3 -6 - 9 -12

-15 89 ^{91) 9] 92 93}

fÖRSÅLJNING Plll ANVANPNINGSOl'oUI.ÅPE 1993

Fotdun.<-

:;mruknaJI

Slwan- l·atulate!

6%

Eleknu4JI

mduMJ1 5%

InduJ.nul!strtbutore~

! ^26%.

Allman

Pertonbr/41 16%

l l

l _Jamvagat ^{!Lasll'~m 9"1..}

2%

'I ung mdusrn 7"k

VARUI-AGl:R

I PROCENT AV FÖRSALHdNG

=Ut/4Il - R•nstUI lm vaillln

% .!Jidari1992 40

---d~

38 36 34

32

~ 21!

~

26 21 22

21}

89 'JO

. d' .A

"'\. v

9!

~

~' .'\ ^...__

INVFSfERlNGAR

\.fu

2000r---~

Förvaltningsberättelse

I"ORSÄLJNING PER . GBOGRAFlSKT OMRÅDF 1993

Ovrzga 'But-opa 49%

l

... ...1

5% l

Omge.

vt11'1den 19%

KAPITALAVKASTl\JlNO (De{JmtwJW feMti)

= ht•dlatt kopual -Jctult~

% r:..,:;:JEget k4pua/

1 4,----,.--,---,---,

91

R~GlS.rRn<\1 ANlAL . \1\ISlALJ.DA

89 9(} 9l 92 <n·

7

Förvaltningsberättelse

LAGER SMORDA MED KYLMEDEL l mitten av 1980-talet började Trane C o., världsledare på luftkonditioneringssystem, att utveckla skruvkompressorer där SKF medverkade vid konstruktionen av lag- ringarna.

Ungefär samtidigt aktualiserades pro- blemet med nedbrytningen av ozonlagret och vilken roll klor-fluor-karbon (CFC) har i detta sammanhang. CFC används som kylmedel och luftkonditionerings- och kylskåpsindustrin ställdes inför kravet på nya, miljösäkra kylmedel. För kom- pressorlager var det osäkert hur de nya kylmedlen skulle påverka materialet i hål- laren och smörjningen, eftersom smörjol- jan späds ut av kylmedlet. SKF

Engineering & Research Centre i Neder-

länderna fick därför till uppgift att under- söka detta. För att ta tillvara kundens intresse inbjöds Trane att ingå i SKFs pro- jektstyrningskommitte.

»SKF är den enda lagertillverkare som studerat smörjning av rullningslager under inverkan av kylmedel och som presenterat resultaten för sin kund«, säger Bo Jacobson (på bilden), som har lett detta utvecklingsprojekt vid SKF Engineering &

Research Centre. »En fiJrsta rapport pre- senterades 1992 vid den internationella kompressorkonferensen i Purdue, USA, och en andra rapport kommer att presen- teras vid Purdue-konferensen 1994.«

Kundspecifik provning har också utf iJrts för amerikanska och japanska kunder.

Koncernens resultat

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader 1993 var -669 Mkr mot -l 777 Mkr 1992. Försälj- ningen uppgick under året till29 20t

Mkr mot 26 649 Mkr 1992. I försälj- ningen för 1992 ingår verktygsverk- samheten, CIT Tools, med cirka l 700 Mkr. Exklusive CIT Tools och med hänsyn tagen till den svenska kronans försvagning, minskade kon- cernens försäljning 1993 med cirka fyra procent.

Övriga intäkter om 273 Mkr (148) inkluderar en vinst om cirka 160 Mkr avseende försäljningen av fasta till- gångar under fjärde kvartalet.

strukturkostnader för den pågå-

ende rationaliseringen belastade

årets resultat med cirka 250 Mkr ut-

över de cirka 500 Mkr som anv~des

av reserveringen om 1.1 miljarder

från 1992.

Rörelseresultatet, efter planenliga avskrivningar med l 456 Mkr (l 296), uppgick till97 Mkr (-1185). Nettot av de finansiella posterna var -766 Mkr (-592).

Av koncernens resultat efter finan- siella intäkter och kostnader, -669 Mkr (-1 777), svarade rullningslager och tätningar för -329 Mkr (-1264) och specialstål för -351 Mkr (-442).

Nettot av betald skatt och minsk- ning av latent skatt ledde till en posi- tiv skatteeffekt om 24 Mkr (280).

-1inoritetens andel av koncernens _ Jsultat var O Mkr (-7).

Årets resultat efter skatter var -645 Mkr (-1497). Extraordinära poster, netto, uppgick till314 Mkr r -214), vilket inkluderar en kostnad

. ter skatt om 572 Mkr, som härrör -från koncernens tillämpning av en ny

redovisningsprincip, statement of Financial Accounting Standards No.

106, »Employers' Accounting for Postretirement Benefits Other Than Pensions« (FAS 106). Extraordinära intäkter uppgick till886 Mkr och inkluderar en nettointäkt om 154 Mkr som huvudsakligen hör samman med försäljningen av de Sandvik- aktier som erhölls vid försäljningen 1992 av koncernens verktygsdivision, CIT Tools. Dessutom ingår en extra- ordinär nettointäkt om 732 Mkr, vil- ken är ett resultat av att koncernen infört en ny redovisningsprincip gäl-

nde latenta skatter, FAS 109, Å.ccounting for Income Taxes«.

Resultat per aktie före respektive efter extraordinära poster uppgick till -5.70 kronor (-13.20) och -2.95 kro-

~?r (-15.10). Avkastningen på syssel- .'tt kapital var 3.4 procent {-3.9) och på eget kapital-7.4 procent (-15.1).

Koncernens soliditet uppgick vid årets slut till26.7 procent (27.6). 1992 års nyckeltal exkluderar CTT Tools.

Kassaflödet positivt - Nettoskulden minskad

Räknat i fast växelkurs genererade SKF-koncernens verksamhet ett posi- tivt kassaflöde för 1993 motsvarande cirka 740 Mkr.

Omräkningen av balansposterna i främmande valutor till kronor med- förde emellertid att koncernens nettoskuld uttryckt i kronor min- skade med endast 222 Mkr, från 5 460 Mkr ti115 238 Mkr. Detta är en följd av att den svenska kronan försvaga- des med cirka 10 procent under 1993.

Koncernens nettoskuld var som ovan nämnts 5 238 Mkr vid årsskiftet.

Den består av de totala lånen, som var 9 272 Mkr, med avdrag för de totala finansiella tillgångarna, 4 034 Mkr. Av de finansiella tillgångarna utgjorde 2 692 Mkr kortfristiga place- ringar.

Mot bakgrund av den lägre solidi- teten har sKF-koncernen de senaste åren förlängt låneportföljens löptid.

Rådande policy är att finansiering för verksamheten i sin helhet skall vara säkrad genom långfristig finansiering. · Under 1993 konsoliderades låneport- följen ytterligare genom emission av ett 10-årigt lån om 100 miljoner US- dollar på den amerikanska obliga- tionsmarknaden.

Utöver de löpande låneavtalen har SKF , som likviditetsreserv, outnytt- jade långfristiga kreditavtal med ett flertal banker. Vid årsskiftet hade moderbolaget sådana outnyttjade kreditfaciliteter om sammanlagt 2 780 Mkr. Koncernens totala out- nyttjade kreditfaciliteter uppgick till 7125 Mkr.

Huvudparten av koncernens upp- låning är till rörlig ränta, direkt eller via s k derivatinstrument

Valutautvecklingen

sKF-koncernen arbetar i ett stort antal valutor eftersom såväl tillverk- ning som försäljning av koncernens produkter är spridda över många län- der. Därav följer att koncernens ris- ker inte är koncentrerade till någon enskild valuta. Förändringar i kurs- relationer som t ex leder till omedel- bara fördelar för tillverkning i ett land medför ofta motsvarande nack- delar på annat håll. Effekten av bestående förändringar i konkurrens- kraft slår dessutom i regel igenom först på längre sikt.

Kortsiktigt kan konstateras att valutautvecklingen under 1992 och 1993, från konkurrenskraftsynpunkt, var gynnsam för SKF. Huvudpart~

av konkurrenternas tillverkning är belägen i länder där valutan stärkts.

Ä ven om SKF bar en stor del av till- verkningskapaciteten i hårdvaluta- länder har koncernen också bety- dande tillverkning i länder där valutan deprecierats. Effekterna av den svenska deprecieringen har emellertid fördröjts eftersom valuta- flödena för 1993 redan tidigare ter-

!llinssäkrats.

Fiirvaltn in g s berättelse

SKF-koncernens internbank har nettoinflöden i ett 20-tal olika valu- tor. De största enskilda valutorna är US-dollar och D-mark. Detta mot- svaras i huvudsak av nettoexport från en handfullländer i Europa, främst från Sverige, Italien och Frankrike.

SKFs policy är att säkra dessa flöden på upp till ett balvårs sikt. För 1994 har emellertid större delen av netto- exporten från Sverige säkrats till de kurser som gällde de sista månaderna 1993.

SKF har ett utelöpande konverti- belt obligationslån om sammanlagt 162 miljoner ECU. Genom kronans försvagning påverkades resultatet 1993 med -116 Mkr av omvärde- ringen av lånet. Lånet är av s k noll- kupongtyp vilket betyder att inga räntebetalningar eller amorteringar sker under löptiden. Den slutgiltiga effekten framkommer därför först när lånet lösts in eller konverterats till eget kapital.

Investeringar i maskiner och anläggningar uppgick till933 Mkr (1121). Investeringarna gick till rationaliseringar och modernise- ringar i koncernens många fabriker.

Forsknings- och utvecklingskostna- derna uppgick ti11552 Mkr (473), vil- ket representerar cirka 1.9 procent (1.8) av årets försäljning.

Antalet anställda fortsätter minska Registrerat antal anställda minskade under året med 3 757 och var vid 1993 års utgång 41 394 (45 151).

Medelantalet anställda i arbete var 39 439 ( 46 672, inkl. CIT Tools), varav 5 975 (6 871) i Sverige (se not 28 - Medelantal anställda i arbete samt löner och ersättningar).

9

Förslag till vinstdisposition

Balanserad vinst från föregående år Redovisat årsresultat

Fritt eget kapital

Kr 2 724157 976 Kr 503 906 812 Kr 3 228 064 788 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, Kr 3 228 064 788, överföres i ny räkning.

Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1993 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer.

Göteborg den 23 februari 1994 Anders Scharp

Mauritz Sahlin Per-Olof Eriksson Sune Carlsson Anders Sjöberg Melker Schörling

Göran Johansson Gösta Bystedt

Giovanni Mario Rossignola Claes Dahlbäck

Stig Blomberg

Revisionsberättelse

lO

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för är 1993. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolag~t . .

ÅrsredoVisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balans- räkningen, disponerar vinsten i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för år 1993.

Koncernen

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

Göteborg den 4 mars 1994 OlofHeralf

Auktoriserad revisor Price Waterhouse

Åke Gustavsson Nils Brehmer

Auktoriserad revisor

Öhrlings Reveko AB

Koncernens resultaträkning

Belopp i miljoner kronor 1993 1992 1991

Försäljning 29200 26649 26302

Övriga rörelseintäkter 273 148 238

Tillverkningskostnader - 21561 - 20 369 -19181

Försäljnings-, administrations- och

utvecklingskostnader not2 - ^{6359 - 6317 - 6338}

Avskrivningar enligt plan not3 - ^{1456 -} 1296 - l 077

Rörelseresultat 97 ^- 1185 56

Finansiella intäkter och

kostnader - netto not4 766 592 165

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader 669 l 777 221

Härtill hänförlig skatt not5 24 280 66

Andel i intressebolags resultat not13 907

Resultat efter skatt 645 1 497 - 1 194

Extraordinära intäkter not6 886 65

Extraordinära kostnader not7 936 279

Härtill hänförlig skatt not7 ³⁶⁴

Minoritetsintressens andel i resultatet o 7 17

Årets resultat 331 - l 704 - 1177

11

Koncernens balansräkning

Belopp i miljoner kronor 1993 1992 1991

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar

Finansiella omsättningstillgångar not8 2692 3 075 3 823

Kundfordringar not9 5655 5 332 4973

Varulager not 10 9220 9435 9426

Kortfristiga skattetillgångar not5 415 110

Övriga omsättningstillgångar notll T12 940 1126 18754 18 892 19348 Anläggningstillgångar

Långfristiga finansiella tillgångar not12 1342 1240 l 038 Aktier och andra värdepapper not 13, 30 110 411 132

Anläggningar notl4 11826 11227 11327

Långfristiga skatte tillgångar not5 1166

Övriga anläggningstillgångar notl5 994 944 832 15438 13 822 13 329

Summa tillgångar 34192 32 714 32677

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån not16 2228 3258 4 978

Leverantörsskulder not17 2182 1 915 2 306

~ortfristiga skatteskulder not5 528 74 90 Ovriga kortfristiga skulder not18 4970 5130 4175 9908 10377 11549 Långfristiga skulder

Långfristiga lån not19 5536 5 244 4443

Pensioner och sjukvårdsförmåner not20 6571 5 045 4548 Långfristiga skatteskulder not5 1194 1360 1435

Övriga långfristiga skulder not21 339 372 206

Konvertibla lån not23 1508 1273

15148 13294 10632

Minoritetsintressen 127 113 172

Eget kapital not24

Bundet eget kapital

Aktiekapital 1412 -1 412 1 412

Bundna reserver 5497 4064 5 466

Fritt eget kapital

Fria reserver 2431 5 158 4623

Årets resultat - ^{331 - 1 704 - 1 1 77}

9009 8 930 10324 Summa skulder ocll eget kapital 34192 32 714 32677

Ställda panter not25 1308 1 994 1917

Ansvarsförbindelser not 26 750 807 811

12

Koncernens finansieringsanalys

Belopp i miljoner kronor 1993 1992 1991

Rörelseresultat 'Yl -1185 56

Avskrivningar på anläggningstillgångar

och goodwill 1525 1344 1129

Extraordinära poster, exklusive

latenta skatter - ^{782 - 214}

Förändring av rörelsekapital:

Varulager 215 - 853 1 51 0

Kundfordringar - 323 - ^{664 511}

Leverantörsskulder 267 - 293 ^- 336

Övriga omsättningstillgångar och

kortfristiga skulder - netto 8 1148 - 283

Kassaflöde från rörelsen 1007 ^- 717 2475

Investeringar i anläggningar - ^{933 - 1 121 -1778}

Investeringar i anläggningar genom

företagsförvärv 7 ^- 111

Försäljning av anläggningar 1.38 539 115

Försäljning av nettorörelsetillgångar i

CTITools 1 873

Förvärv av nettorörelsetillgångar i Ovako -2459

Kassaftöde efter investeringar 212 567 -1758

Finansnetto - ^{766 - 592} - ¹⁶⁵

Utdelning till AB SKFs aktieägare - ^{480 - 480}

Skatter - ^{157 189 - 343}

Förändring av låneskulder - ^{503 354 2183}

Förändring av övriga långfristiga

tillgångar och skulder - netto 1569 40 58 2

Valutakursdifferenser 738 ^- 746 8

Förändring av finansiella

omsättningstillgångar - ^{383 - 748 11}

13

Noter till koncernens bokslut

Belopp i miljoner kronor där annat ej anges.

NOT l - REDOVISNINGSPRINCIPER Allmänt

Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indirekt, kontrollerade mer än 50 procent av röstetalet.

AB SKF och dess dotterbolag tillsammans betecknas som »SKF-konceroen« eller »koncernen« nedan.

Aktieinnehav i bolag där koncernens röstinnehav upp- går till minst 20 och högst 50 procent, och där koncernen utövar ett väsentligt inflytande betecknas som »Intresse- bolag«.

Alla bolag inom koncernen tillämpar de redovisnings- regler som angivits i »The SKF Accounting and

Financial Reporting Manuals«. Dessa regler baseras i huvudsak på svensk redovisningspraxis. De följer även i allt väsentligt de amerikanska reglerna för redovisning (U.S. GAAP). Större skillnader mellan svensk praxis och »U.S. GAAP« beskrivs utförligare i not 29 nedan.

Koncernredovisning - dotterbolag

Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden.

Detta innebär att eget kapital i koncernen endast omfat- tar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapi- tal i dotterbolagen som tillkommit efter förvärvet.

Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna i ett dotterbolag och detta bolags eget kapital vid för- värvstillfället, justerat i enlighet med koncernens redo- visningsprinciper, redovisas

-som goodwill i balansräkningen om anskaffningskost- naden är det högre beloppet.

- som minskning av de förvärvade anläggningstillgång- arnas värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet.

Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster har eliminerats.

Valutakurser

Omklassificering

I årsredovisningen 1991 redovisades Ovako Steel som intressebolag. 1991 års balansräkning och därtill hänför- liga noter är omräknade i avsikt att redovisa Ovako Steel som helägt dotterbolag redan vid 1991 års utgång.

Redovisning av andelar i intressebolag

Innehav i dessa bolag redovisas enligt kapitalandelsme- toden. Investeringar i dessa bolag upptas till koncernens andel av bolagens eget kapital, beräknad enligt koncer- nens regler, och koncernens andel av årets resultat.

Omräkning av belopp i utländsk valuta

Boksluten för huvuddelen av de utländska dotterbolage har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmeto- den. Samtliga poster i de utländska dotterbolagens balansräkningar har omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträkningarna har omräknats med de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräkningsdifferenser som uppstått på grund av dagskursmetoden har direkt påverkat koncer- nens eget kapital.

Boksluten för dotterbolag verksamma i höginflations- länder har omräknats med den s k monetäraficke- monetära metoden (MIM-metoden) i enlighet med U.S.

Financial Accounting Standards Board, FAS 52,

»Foreign Currency Translation«. Balansräkningens monetära poster har därvid omräknats med balans- dagens kurs och icke-monetära balansposter, och mot- svarande poster i resultaträkningen , har omräknats till historisk kurs (investeringskurs). Övriga resultat- räkningsposter har omräknats med årets medelkurs.

Omräkningsdifferenserna har fördelats på respektive rad i resultaträkningen.

Transaktioner i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats enligt balansdagens kurs. Vinster och förluster som upp- stått har delats upp i operativa och finansiella och ingår i årets resultat.

Resultat- och balansräkningar för utländska dotterbolag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor med följande kurser:

Medelkurs Kurs 31 december

1993 1992 1991 1993 1992 1991

Belgien 100 BEF 22,55 18,06 17,68 23,20 21,34 17,75

Frankrike l FRF 1,38 1,10 1,07 1,42 1,28 1,07

Indien 100 INR 24,27 19,50 27,01 26,11 22,49 21,30

Italien 100 ITL 0,49 0,47 0,49 0,48 0,48 0,48

Japan 100 JPY 7,03 4,63 4,50 7,44 5,65 4,41

Kanada l CAD 6,01 4,80 5,28 6,23 5,54 4,78

Nederländerna l NLG 4,19 ^3,30 3,23 4,30 3,89 3,24

Schweiz l CHF 5,28 4,15 4,22 5,67 4,82 4,11

Spanien 100 ESB 6,13 5,68 5,81 5,84 6,15 5,73

Storbritannien l GBP Uj;9 10,21 10,65 12,33 10,67 10,39

USA l USD 7,79 5,81 6,06 8,32 7,04 5,54

Tyskland l DEM 4,71 3,71 3,64 4,81 4,37 3 ,66

Terminskontrakt och kurssäkring

Terminskontrakt som säkrar flöden av varor och tjänster mellan länder har behandlats på så sätt att kundfordring- ar och leverantörsskulder värderats till terminskurs. I de fall där fordran eller skuld ej ännu uppkommit har någon värdering av terminskontrakten ej gjorts.

Kursvinster och kursförluster på terminskontrakt och lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och förluster, med avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot omräkningsvinster respektive -förluster som upp- stått vid omräkningen av de utländska dotterbolagens '"esultat- och balansräkningar. För terminskontrakt av _)etta slag fördelas ränteskillnaden mellan valutorna

jämnt över respektive kontrakts löptid.

Terminskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring, har värderats till marknadsvärde och vinster och förluster . ingår i finansnettot.

-< i

Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffnings- kostnad och verkligt värde. Verkligt värde avser åter- anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre. Anskaffningskostnad beräknas i enlighet med den s k FIFO-metoden (först in först ut). I anskaff- ningskostnaden ingår material, arbetskraft och tillverk- ningsornkostnader.

Anläggnings- och immateriella tillgångar

Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångamas ursprungliga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa län- der en lagenlig uppskrivning av anskaffningsvärdet. I dessa fall baseras avskrivningen på detta värde.

Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräk- nade ekonomiska livslängder, i allmänhet 33 år för bygg- - - 'lade r, 10 -17 år för maskiner och 4-5 år för verktyg,

)ontorsinventarier och fordon.

Goodwill skrivs i allmänhet av planenligt över 10 år.

Goodwill hänförlig till betydande strategiska förvärv skrivs dock av över maximalt 20 år. Avskrivningarna --\ngår i administrationskostnader.

l Patent och liknande rättigheter är upptagna till

"anskaffningskostnad och avskrivs planenligt över sina giltighetstider.

Leasing

Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaff- ning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättigheter och skyldigheter som normalt karak- teriserar ett ägande överförs till SKF-koncemen. Övrig förhyrning kostnadsförs under leasingperioden.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Kostnader för forskning och utveckling belastar resulta- tet när de uppkommer.

Inkomstskatter

Alla bolag inom SKF-koncemen beräknar inkomstskat- ter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas.

Latenta skatter beräknas från och med 1993 enligt FAS 109, »Accounting for Income Taxes«. FAS 109 krä- ver att latent skatt beräknas på basis av skillnader mel- lan bokföringsmässiga och skattemässiga värderingar av

tillgångar och skulder, med användning av den s k

»liability method «, vilken bl a innebär att förändringar i skattesatser påverkar årets resultat. Vidare skalllatenta skattefordringar aktiveras i den mån de sannolikt kan utnyttjas. Skillnaden mellan bruttofordringarna och de belopp varmed de förväntas kunna utnyttjas utgörs av en värderingsreserv. Den ackumulerade effekten av denna ändring av redovisningsprincip per ingången av 1993 redovisas som extraordinär intäkt. Effekten under året redovisas på skatteraden i resultaträkningen.

Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skat- ter på förväntade utdelningar från dotterbolagen till moderbolaget nästkommande år, däremot inte för skat- tekostnader som kan uppstå vid litdelning av resterande disponibla vinstmedel eftersom dessa förväntas åter- investeras.

sjukvårdsförmåner

FAS 106, »Employers' Accounting for Postretirement Benefits Other Than Pensions«, innebär att ett företag fortlöpande skall kostnadsföra de sjukvårdsförmåner och dylikt som intjänats av de anställda men som åtnjuts först efter pensioneringen. Tidigare redovisades dessa kostnader vid utbetalning. För företag i USA krävs till- ämpning av FAS 106 från 1993. Effekten efter skatt av denna ändring av redovisningsprincip redovisas som extraordinär kostnad per ingången av 1993. 1993 års effekt av FAS 106 redovisas i rörelsen.

15

Definitioner av nyckeltal

Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporte- rar resultat- och balansräkningar 10 gånger per år. Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnitts- värden som därvid uppstår använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de värden som presenteras i balansräk- ningen, kan därför ge värden som avviker från de presenterade.

1. Andel eget riskbärande kapital

Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

2. soliditet

Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

3. Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning.

4. Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning exklusive icke ränte- bärande skulder.

5 . Avkastning på eget kapital

Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital.

6. Vinstmarginal

Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av för- säljningen.

7. Kapitalomsättning

Försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslut- ning.

8. Resultat i kronor per aktie

Resultat efter skatt och minoritetsintressen dividerat med genomsnittligt antal aktier.

9. Direktavkastning

Utdelning i procent av börskurs vid årets slut.

10. P/E-tal

Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

11. Medelantal anställda i arbete

Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda divi- derade med normal full arbetstid under året.

NOT 2- FORSKNING OCH UTVECKLING

Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick 1993 til1552 respektive till473 och 538 för 1992 och 1991.

Dessutom ingår koncernen kontrakt att utveckla och till- verka prototyper av·olika produkter. Kostnader hänför- liga till sådana kontrakt uppgick till27, 20 respektive 19

under 1993, 1992 och 1991. Koncernen har till fullo fått ersättning för dessa kostnader.

16

NOT 3- AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN

1993 1992 1991

Markanläggningar 10 7 6

Byggnader 145 128 114

Maskiner och inventarier 1252 l 089 901

Hyrda tillgångar 32 28 45

Hyresrätter 1 l 2

Uppskrivningar 16 43 9

1456 1296 1077 Av koncernens planenliga avskrivningar hänför sig l 245, 1125 och 912 för 1993 respektive 1992 och 1991 till pro- duktionsanläggningar, medan återstoden hänför sig till tillgångar som används inom försäljning, administration w

samt forskning och utveckling.

NOT 4- FINANSIELLA INTÄKTER OCH

t

KOSTNADER

1993 1992 1991

Utdelningar 7 2 10

Ränteintäkter 529 546 685

Räntekostnader - 995 896 - 863

Finansiella kursdifferenser - 307 - 244 - ⁹⁷

Finansiella omräknings-

differenser (MIM-metoden) 100

-766 - 592 - 165 I rörelseresultatet ingår räntedel i pensionskostnader med 235 för 1993,311 för 1992 och 49 för 1991. Se även not 20 -Pensioner och sjukvårdsförmåner.

Av finansiella kursdifferenser utgjorde 1993 116 och 1992 cirka 160 kursförlust hänförlig till moderbolagets konvertibla lån i ECU. Se även not 23- Konvertibla lån.

Finansiella omräkningsdifferenser 1991 är hänförliga till bolag verksamma i höginflationsländer, där MIM- metoden tillämpas. Fr o m 1992 redovisas dessa bland ränteintäkter och räntekostnader.

NOT 5 - ÅRETS SKATTER Årets skatter:

Till resultat efter finansiella intäkter och kostnader hänförlig

1993 1992 1991

skattekostnad - 300 - 134 - 148

latenta skatteintäkter, netto _ _,3~24:....:---~41=-=4:....__~82::::-

24 280 - 66

Årets latenta skatteintäkter inkluderar en kostnad om

263 hänförlig till förändringen av värderingsreserven för

latenta skattetillgångar.

l

skattetillgångar och skatteskulder enligt balans- räkningen var:

1993 1992 Latenta skattetillgångar -

kortfristiga

Latenta skattetillgångar - långfristiga

skatteskulder - kortfristiga Latenta skatteskulder -

kortfristiga

,,. <'~atenta skatteskulder-

t · · - ⁱ långfristiga

415 1166 1581 184

344 1194 1722

110

110 74

1360 1434 Latenta skattetillgångar och -skulder, brutto, var . · . , hänförliga till:

( l

\ _/Pensioner och sjukvårdsförmåner Förlustavdrag

Övriga

Latenta skattetillgångar, brutto

"ärderingsreserv

Pensioner och sjukvårdsförmåner

"arulager

Anläggningstillgångar Övriga

Latenta skatteskulder, brutto Latent skattetillgång, netto

1991

109 19 1435 1525

559 2389 1083 4031 -1090 2941 327 454 1647 470 2 898 43 Latenta skatter 1992 och 1991 uppstår huvudsakligen genom avskrivningar utöver plan, gjorda i vissa dotter-

·- ?olag.

Bolagsbeskattning

Den svenska bolagsskatten uppgick till30 procent under 1993, 1992 och 1991.

Den effektiva skattesatsen för resultat efter finansiella

r _.htäkter och kostnader samt extraordinära poster ( exklu- sive förändringar i redovisningsprinciper) men före andel av resultat i intressebolag och minoritetsintressen, uppgick till5 procent 1993, 14 procent 1992 och -30 procent 1991. Den huvudsakliga skillnaden mellan den lagstadgade och den effektiva skatten beskrivs nedan:

1993 1992 1991

Skatt i Sverige 155 597 66

Skillnad mellan skatt i Sverige och normal skatt i utländska

dotterbolag 54 83 14

Icke skattepliktiga kostnader-

netto 90 768 72

Ökning av outnyttjade förlust-

avdrag -228 -1140 - 277

Övrigt 47 28 87

Effektiv skatt 24 280 66

Förlustavdrag

Moderbolaget och vissa dotterbolag, främst i Sverige och TYskland, hade den 31 december 1993 förlustavdrag som uppgick till 7 728 (6 522 för 1992 och 2 265 för 1991).

Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande:

1994 1995 1996 1997 1998

1999 och senare

164 154 335 330 564 6181 Vid årskiftet genererade, efter värderingsreserv, de totala förlustavdragen latenta skattetillgångar på 1 456.

Sådana kan utnyttjas för att reducera framtida beskatt- ningsbar inkomst. Utnyttjandet av dessa i framtiden innebär följaktligen inte någon minskad skattebelastning totalt sett för koncernen .

NOT6-EXTRAORDINÄRAINTÄKTER 1993 1992

"inst vid försäljning av aktier

i Sandvik AB, netto 154 Ackumulerad effekt av

förändrad redovisnings- princip- FAS 109 (se not l)

"inst vid försäljning av CfTTools

732

886 På ovanstående belopp belöper ingen skatt.

65 65

1991

Den 31 december 1992 sålde koncernen sin verktygsdivi- sion, CfT Tools, till Sandvik AB. Resultatet av verksam- heten inom CTT Tools under 1992 är inkluderat i kon- cernens resultaträkning, medan koncernens balans- räkning den 31 december 1992 exkluderar crr Tools.

Köpeskillingen utgjordes av 1 042 500 nyemitterade Sandvik C-aktier. Beroende på resultatutvecklingen för CTT Tools under 1994-1995 kan en tilläggsköpeskilling utfalla. Sandvik-aktierna såldes 1993. Vinsten netto upp- gick till ovanstående.

17

Nedanstående uppställning visar, i jämförelse med 1993, proforma resultat- och balansräkningsinformation såsom koncernen skulle ha sett ut åren 1992 och 1991 om försäljning av CIT Tools hade skett i början av 1991, baserat på ett antagande om en realisationsvinst på 65.

Ränteeffekter har ej beaktats. CTI Tools bildades i december 1990.

1993 1992 1991

Försäljning 29200 24943 24358

Rörelseresultat 97 ^{-1195 81}

Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader -669 ^{-1 660 - 114} Omsättningstillgångar 18754 18892 19014 Anläggningstillgångar 15438 13 822 12625 Kortfristiga skulder 9908 10377 11105 Långfristiga skulder 15148 13294 10043

Eget kapital 9009 8930 10389

NOT 7- EXTRAORDINÄRA KOSTNADER

1993 1992 1991 Ackumulerad effekt av

förändrad redovisningsprincip

· - FAS 106 (se not l) -936 Avskrivning av verksamhet i

f d Jugoslavien - 52

Avveckling av portföljaffärer - 227 - 936 -279 Den latenta skatteintäkten år 1993, 364, är i sin helhet hänförlig till ovannämnda extraordinära post.

NOT 8 - FINANSIELLA OMSÄ TTNINGS- TILLGÅNGAR

1993 1992

Kassa och bank 784 1 070

Obligationer och andra

värdepapper 857 ⁵⁰⁸

Reverslån Statsskuldväxlar,

statsobligationer 767 384

Övriga kortfristiga finansiella

fordringar 284 1113

2692 3 075

1991 823

640 5 420 1935 3 823 Kassa och bank innefattar kortfristiga placeringar hos banker med 174 för 1993,714 för 1992 och 144 för 1991.

18

NOT 9- KUNDFORDRINGAR

1993 1992 1991

Växelfordringar 570 587 563

Kundfordringar 5429 5002 4 617

5999 5 589 5180 Reserv för osäkra fordringar -344 - 257 - 207 5655 5 332 4 973 Avsättning till reservför osäkra fordringar som belastat resultatet uppgick till119 för 1993, 88 för 1992 och 66 för 1991.

NOTlO-VARULAGER

Efter avdrag för avsättning för inkurans uppgick varu- lagret den 31 december till:

1993 1992 1991~

Färdiga varor 6048 6146 5 860

Produkter i arbete 1958 2117 2302

Råmaterial 656 589 706

Förbrukningsmaterial 558 583 558

9220 9435 9426

NOT 11 - ÖVRIGA OMSÄ TTNINGSTILLGÅNGAR

Förskott tillleverantörer Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter

Övriga kortfristiga fordringar

1993 1 992 1991

36 50 66

202 334 189

125 141 353

409 415 518

772 940 1126

NOT 12 - LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA t

TILLGÅNGAR

1993 1992 1991 Långfristiga finansiella

fordringar 1337 1 222 l 02

Obligationer och andra

värdepapper s 18 17

134 2 1240 1038 Den övervägande delen av långfristiga finansiella ford- ringar är bokförda till marknadsvärde.

NOT 13- AKTIER OCH ANDRA VÄRDEPAPPER

I aktier och andra värdepapper ingår investeringar i

Sandvik-aktier med 313 för 1992. Andel i intressebolags

resultat 1991 är hänförlig till Ovako Steel. För komplett

uppställning av aktier och andra värdepapper hänvisas

till not 30.

l l

• J ~

NOT 14- ANLÄGGNINGAR

Mark

Markanläggnillgar Byggnader

Maskiner och inventarier H yrda tillgångar

Hyresrätter

, ". - Vppskrivning

l ^l

.. Netto

Förskott tillleverantörer

{ ' )lyrda tillgångar består av följande:

Anskaff- nings- kostnad

1993

Ackumu- lerade avskriv-

ningar enl plan

436 o

302 191

5024 2420 20059 11907 352 185

9 6

598 270

26780 14979 11801

25 11826

Anskaff- nings- kostnad

1992

Ackumu- lerade avskriv- ningar enl plan

390 8

278 180

4 559 2118 18 211 10 372

238 135

9 6

578 246

24263 13 065 11198

29 11227

Anskaff- nings- kostnad

1991

Ackumu- lerade avskriv-

ningar enl plan

470 2

247 165

4 267 1836 16 990 9195

281 165

7 4

578 213

22840 11580 11260

67 11327

- ~ ~---

Mark Byggnader

Maskiner och inventarier

NOT 15 ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Goodwill

f ' )atent och liknande rättigheter

· .. Y

Netto

Investeringar, övrigt

I ...._ ^l

'• C NOT 16 - KORTFRISTIGA LÅN

Banklån

Kortfristig marknadsupplåning Övriga kortfristiga lån

Kortfristig del av långfristiga lån

1993 1759

64 1823

405 2228

1992 2430 302 2 732

526 3258

Anskaff- nings- kostnad

1030 15 1045

1991 3 365 1004 130 4499

479 4 978 Det högsta skuldbeloppet, exklusive kortfristig del av de långfristiga lånen, vid något månadsskifte var 3 194 för 1993,3 933 för 1992 och 4 449 för 1991. Genomsnittligt utestående belopp per månadsskifte var 2 527 för 1993, 2 950 för 1992 och 4 146 för 1991. Vägd genomsnittlig ränta var 13.1 procent 1993, 16.4 procent 1992 och 1L7

1993 10 116 226 352

1993

1992 5 91 142 238

1992

1991 7 71 203 281

1991

Ackumu- Ackumu- Ackumu-

781 213 994

lerade lerade lera de

avskriv- Anskaff- avskriv- Anskaff- avskriv-

ningar nings- ningar nings- rungar

enl plan kostnad en! plan kostnad enl plan

251 900 155 801 110

l3 19 15 16 11

264 919 170 817 121

749 696

195 136

944 832

procent 1991. Räntan per den 31 december 1993 var 8.0 procent. Utestående genomsnittliga belopp och vägda genomsnittliga räntor har beräknats på utestående belopp vid slutet av varje månad.

Den 31 december 1993 fanns beviljade men ej utnytt- jade kortfristiga krediter hos finansieringsinstitut. Dessa uppgick tiO 1 879. I stort sett hela beloppet är tillgängligt i andra valutor än svenska kronor. På de löpande kredit- faciliteterna utgår i vissa fall en kreditavgift på mellan 0.1 procent och 1.5 procent av det totala beviljade belop-

pet. ·

Vid årets slut hade koncernen härutöver långfristiga ej utnyttjade kreditlöften på 5 246 som förfaller 1995-1998.

Löftesprovision (commitment fee) på mellan 0.05 pro- cent och 0.35 procent utgår på dessa kreditlöften.

19