Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare 4-6, 15 hp
VT18
Hur står det till med hälsan?
- en läromedelsanalys i biologi för årskurs 4-6
Mathilda Eklund
Kristina E Ivarsson
Sammanfattning
Uppsatsens syfte är att genom en komparativ textanalys jämföra hur stort utrymme psykisk och fysisk hälsa får och på vilket sätt de båda hälsoaspekterna berörs i fyra utvalda läromedel i biologi för årskurs 4-6. Uppsatsen redogör översiktligt för hälsoläget i Sverige de senaste 20 åren, baserat på rapporter från Folkhälsomyndigheten, samt för hur det centrala innehållet i biologi förändrats i och med införandet av läroplanen år 2011 (Skolverket, 2015). Vidare presenteras den tidigare forskning som går att finna inom ämnet. Textanalysen är indelad i tre delar som består av en kvantitativ samt två kvalitativa analysdelar. Den kvantitativa
analysdelen syftar till att se hur den procentuella fördelningen mellan psykisk och fysisk hälsa ser ut, där antal sidor som berör vardera hälsoaspekt räknas. Den andra analysdelen
undersöker hur läromedlen behandlar hälsoaspekterna ur ett teoretiskt perspektiv som utgår från pragmatismen. Den tredje analysdelen studerar om läromedlen förhåller sig till Lgr 11 (Skolverket, 2015) genom de fem teman som tas upp i det centrala innehållet i biologi gällande fysisk och psykisk hälsa; kost, sömn, motion, sociala relationer och
beroendeframkallande medel.
Analysen visade att den fysiska hälsan får större utrymme, procentuellt räknat, än den psykiska hälsan i tre av fyra läromedel. I det fjärde läromedlet var fördelningen procentuellt lika stor mellan hälsoaspekterna. Samtliga läromedel sågs ha en stark pragmatisk syn där de behandlar psykisk och fysisk hälsa på ett elevnära sätt. Alla läromedel berörde samtliga teman som återfinns i det centrala innehållet i biologi, dock med något varierande infallsvinkel, mängd innehåll samt kopplingar till psykisk och fysisk hälsa.
Nyckelord: biologi, psykisk hälsa, fysisk hälsa, grundskola, läromedelsanalys
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 5
2. Syfte och frågeställningar ... 6
3. Bakgrund ... 7
3.1 Läroplaner ... 7
3.2 Läromedelsgranskning ... 8
3.3 Hälsan i Sverige ... 9
4. Forskningsöversikt ... 11
4.1 Läromedel och dess inverkan på undervisning ... 11
4.2 Granskning av läromedel i kemi för årskurs 4-5... 12
5. Teoretisk utgångspunkt ... 14
5.1 Pragmatism ... 14
6. Metod, urval och material ... 16
6.1 Metod ... 16
6.2 Urval och material ... 17
6.3 Begreppsdefinitioner ... 18
6.3.1 Läromedel ... 18
6.3.2 Hälsa ... 18
6.3.3 Psykisk hälsa ... 18
6.3.4 Fysisk hälsa ... 19
6.3.5 Distinktion mellan psykisk och fysisk hälsa ... 20
6.4 Validitet och reliabilitet ... 21
6.5 Didaktisk relevans ... 21
6.6 Etiska överväganden ... 21
6.7 Arbetsfördelning ... 22
7.3.1 Sömn ... 27
7.3.2 Kost ... 28
7.3.3 Motion ... 29
7.3.4 Sociala relationer ... 31
7.3.5 Beroendeframkallande medel ... 32
7.4 Sammanfattande resultat ... 32
8. Diskussion och vidare forskning ... 35
8.1 Diskussion ... 35
8.2 Vidare forskning ... 37
9. Referenslista ... 39
Bilaga 1 ... 42
1. Inledning
De läroplaner som görs och följs av det svenska skolväsendet kan i många avseenden tänkas spegla det föränderliga samhälle vi lever i. I läroplanen från 2011 kan det ses, till skillnad från läroplanen från 1994, att begreppet psykisk hälsa och fysisk hälsa lagts till i det centrala innehållet i biologi. Detta kan relateras till den samhälleliga debatten kring fysisk men
framförallt psykisk hälsa som fått större uppmärksamhet än tidigare. I läroplanen specificeras dock inte hur många timmar som ska läggas på just detta centrala innehåll (Skolverket, 2015), utan det är ett beslut som ligger i lärarens händer. Lärare kan i många fall ha en central roll gällande det urval av information som slutligen når eleverna i klassrummet, och i den urvalsprocessen kan läromedel vara ett viktigt tidsbesparande verktyg för läraren.
Under de flertal perioder av verksamhetsförlag utbildning som genomförts på
lärarutbildningen har det efter samtal med lärare framkommit att många anser att fysisk och psykisk hälsa ska få lika stort utrymme i undervisningen när de läser och tolkar det centrala innehållet i biologi i läroplanen. Dessa tolkningar gjorde att vi blev intresserade för att se om läromedlen speglade lärarnas uppfattning, alltså om psykisk och fysisk hälsa har lika stort utrymme i läromedel i biologi.
Genom en jämförelse av olika läromedel kan en insyn ges i hur utrymmet är fördelat mellan
psykisk och fysisk hälsa. Vi är dessutom intresserade av hur kunskap inom dessa områden
förmedlas. Om läromedlen på något sätt försöker anknyta till elevernas verklighet kan det
tänkas vara mer sannolikt att eleverna använder sig av och tar till sig kunskapen läromedlen
förmedlar.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att jämföra hur den psykiska och fysiska hälsan behandlas i fyra utvalda läromedel i biologi för årskurs 4-6.
Syftet undersöks genom följande frågeställningar:
1. Hur mycket utrymme ges den psykiska respektive den fysiska hälsan i läromedlen?
2. Finns det någon tydlig likhet eller skillnad mellan de olika läromedlen i hur de behandlar psykisk och fysisk hälsa?
3. På vilket sätt berörs teman som sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel utifrån de två olika hälsoaspekterna?
De teman som nämns i fråga tre är hämtat från det centrala innehållet i biologi i Lgr11.
3. Bakgrund
I relation till uppsatsens syfte ges här en övergripande beskrivning av de två senaste läroplanerna för grundskolan samt en kort historisk överblick över den statliga
läromedelsgranskningen i Sverige 1938-1991. Vidare ges även en kortare beskrivning av hur hälsoläget i Sverige ser ut idag och hur det har sett ut över tid.
3.1 Läroplaner
För grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet gäller från 1 juli 2011 läroplanen
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Läroplanen är uppdelad i fem olika delar; skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för
utbildningen, förskoleklassen, fritidshemmet samt kursplaner och kunskapskrav (Skolverket, 2015). Denna uppsats kommer enbart att behandla läroplanen utifrån det centrala innehållet i biologi för årskurs 4-6.
Före 1 juli 2011 gällde läroplanen Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Läroplanen från 1994 och rådande läroplan från 2011 skiljer sig på ett flertal punkter, både gällande innehåll och struktur. I Lgr11 delas kursplanerna upp i ämnets syfte, centrala innehåll och
kunskapskrav, där det centrala innehållet delas upp i årskurs 1-3, 4-6 och 7-9.
Kunskapskraven riktar sig mot årskurs 3, 6 och 9. Kursplanerna i Lpo94 delas däremot upp i strävansmål och uppnåendemål, där uppnåendemålen riktar sig mot årskurs 5 och årskurs 9 (Utbildningsdepartementet, 1994; Skolverket, 2015). Lpo94 kommer endast att användas som ett jämförelsematerial, där uppnåendemålen i årskurs 5 i biologi jämförs med motsvarande centralt innehåll i Lgr11 för årskurs 4-6.
Under uppnåendemålen i biologi för årskurs 5 i Lpo94 står det:
“[...] förstå betydelsen av goda hälsovanor och känna till något om beroendeframkallande medels inverkan på hälsan” (Utbildningsdepartementet, 1994, s. 10).
Ovanstående två utdrag visar på en förändring i läroplanens innehåll, där fysisk och psykisk hälsa ges mer uppmärksamhet med konkreta teman i den senare läroplanen. I och med att det är timplanen (Skolverket, 2018) och inte läroplanen som reglerar vilket utrymme varje ämne ska få, säger inte ovanstående utdrag något om hur stor andel av undervisningen som ska behandla innehållet. Utdraget säger varken hur mycket av undervisningen i biologi som ska handla om hälsa eller hur stor mängd av undervisningen i hälsa som ska behandla fysisk respektive psykisk hälsa. Utdragen kan dock tänkas visa på hur den senare läroplanen fäster större vikt vid psykisk och fysisk hälsa jämfört med den tidigare läroplanen.
Läroplanen är ett av flera regelverk som reglerar svensk skola och förskola. Förutom dessa regelverk finns det andra faktorer som kan tänkas påverka undervisningen, däribland läromedel. Läromedelsgranskningens historia i Sverige kommer i följande stycke att
presenteras som en bakgrund till hur marknaden för läromedel ser ut idag, men att ha i åtanke är att det framförallt är avsaknaden av en läromedelsgranskning som är relevant för denna uppsats.
3.2 Läromedelsgranskning
Anna Johnsson Harrie, fil.dr och universitetslektor vid Linköpings universitet, har i sin avhandling Staten och läromedlen (1999) beskrivit den svenska läromedelsgranskningen mellan åren 1938-1991. Under denna period fanns det en statlig läromedelsgranskning som i varierande utsträckning granskade läromedel i Sverige. Från år 1991 och framåt finns det ingen läromedelsgranskning i Sverige, vilket betyder att vem som helst får skriva, publicera och sälja läromedel utan att de först granskas. Avsaknaden av en läromedelsgranskning är dock inte unikt för Sverige. Även flera andra länder saknar läromedelsgranskning, däribland Norge, Finland, Storbritannien och Frankrike. Skolverket har trots detta fortfarande möjlighet att kontrollera läromedel i viss utsträckning genom stickkontroller, något som dock sällan sker. Anna Johnsson Harrie beskriver att det finns tidiga tecken som visar att många olika aktörer historiskt sett haft inflytande på läromedlens innehåll. Det går exempelvis att se spår av vilken påverkan innehållet i Läsebok för folkskolan fick för folkskolan, vilket är en
indikation på betydelsen av vilket innehåll som förmedlas genom läromedel (2009, s. 10-16).
I dagsläget kan det, med bakgrund av avskaffandet av den statliga läromedelsgranskningen,
tänkas ligga ett större ansvar på enskilda kommuner, skolor och lärare då det kommer till att
granska läromedel och välja ut vilka som kan anses lämpliga för undervisningen.
3.3 Hälsan i Sverige
Tom Wikman är lektor i pedagogik och skriver i sin avhandling På spaning efter den goda läroboken att innehållet i läromedel förändras i takt med att omgivande samhälle utvecklas och förändras (2004, s. 78). Detta ger att innehållet i läromedel i biologi som behandlar hälsa rimligtvis bör påverkas av hälsoutvecklingen i samhället idag.
För att ge en övergripande bild av hälsan i Sverige idag och över tid baseras följande stycke på två olika rapporter utgivna av Folkhälsomyndigheten. Den ena rapporten är
Folkhälsomyndighetens årsrapport från 2017 som skrivs i syfte att beskriva utvecklingen av folkhälsan i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2017, s. 9). Den andra rapporten, Skolbarns hälsovanor i Sverige, redovisar resultat från undersökningar gjorda på 11-, 13-, och 15-åringar 2013/14 kopplat till deras hälsovanor. Rapporten relaterar dessa resultat till tidigare
motsvarande undersökningar, gjorda var fjärde år med start 1985/86 (Folkhälsomyndigheten, 2014, s. 6). Med utgångspunkt i uppsatsens syfte har följande stycke fokuserats på de resultat från rapporterna som behandlar hälsa i yngre åldrar.
I Folkhälsomyndighetens årsrapport beskrivs att folkhälsan idag, sett utifrån alla åldrar, kan ses som övergripande positiv, både i ett nationellt och internationellt perspektiv (2017, s. 10).
Resultaten från rapporten visar bland annat att medellivslängden ökat, barnadödligheten
minskat och att det finns en positiv korrelation mellan hälsa och utbildningsnivå. Rapporten
visar dock även att endast 69 procent av Sveriges gymnasieelever tar examen inom fyra år och
att andelen av befolkningen som klassas som överviktig har ökat, där en allt mer stillasittande
fritid blir vanligt. I rapporten beskrivs vidare att en avvikande negativ trend kunnat ses när det
gäller den psykiska hälsan. Den nedsatta psykiska hälsan har framförallt ökat bland unga (16-
29 år) och drabbar flickor och kvinnor mer än pojkar och män. Denna negativa trend bör inte
ses som något som tillkommit plötsligt, då det finns indikationer på att den nedsatta psykiska
hälsan bland unga ökat i omfattning de senaste tio åren (2017, s. 10-12). I rapporten Skolbarns
hälsovanor i Sverige beskrivs utvecklingen av unga flickors hälsa, både den psykiska och den
fysiska hälsan, som “oroande” (2014, s. 7). Även denna rapport belyser att den negativa
visar att 44 % av de medverkande 15-åringarna uppgav att de upplevt återkommande psykiska eller fysiska besvär (2017, s. 11).
Med bakgrund av hur rådande läroplan är formulerad, avsaknaden av läromedelsgranskning
och att hälsan i Sverige inom vissa områden har försämrats under de senaste årtiondena, vill
denna uppsats synliggöra hur den psykiska och fysiska hälsan behandlas i svenska läromedel i
biologi för årskurs 4-6.
4. Forskningsöversikt
Tidigare forskning kring läromedel har framförallt genomförts inom samhällsorienterade ämnen samt svenska, och framförallt inriktat på gymnasieskolan. Läromedelsanalyser eller annan forskning kring läromedel i biologi för grundskolans årskurs 4-6 är således svår att hitta. Det är även svårt att hitta tidigare forskning kring läromedel i naturorienterande ämnen som helhet för grundskolans årskurs 4-6. Flertalet studentuppsatser på olika nivåer behandlar läromedelsanalyser, dock även här framförallt inom samhällsorienterade ämnen samt
matematik i grundskolans högre årskurser.
Med utgångspunkt i detta kommer följande avsnitt att redogöra för en del av den tidigare forskning som finns kring läromedel och dess inverkan på undervisning ur ett mer generellt perspektiv. Vidare kommer Skolinspektionens granskning av läromedel i kemi för
grundskolans årskurs 4-6 att presenteras.
4.1 Läromedel och dess inverkan på undervisning
Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, har i sin artikel Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande undersökt, sammanfattat och beskrivit forskning om bland annat läromedel och läromedlets roll under 80- och 90-talet (1999, s.
327). I artikeln presenterar Englund vad det är som gör att läromedel har en styrande roll i
skolan och diskuterar även för- och nackdelar med detta. I stora drag ses läromedel som
undervisningens bas och som en trygghet för lärarna. Beroende på lärarnas ämneskompetens
kan man utgå från att lärarna använder sig av läromedlet i varierande utsträckning, där osäkra
och oerfarna lärare kan tänkas använda sig av läromedel i högre utsträckning i jämförelse med
trygga och erfarna lärare (1999, s. 335). En annan aspekt kring läromedlens roll som nämns
av Englund är att läromedlen används som en gemensam utgångspunkt att återkomma till,
vilket underlättar om elever är frånvarande eller studerar på olika platser. Läromedlet gör det
även lättare för läraren att planera och genomföra undervisningen, hjälper eleverna att vara
aktiva samt ser till att eleverna arbetar i ungefär samma takt (1999, s. 335-336).
skriven text. Ett annat exempel på texttyp med hög ställning är uppslagsverk. Att läromedel upplevs garantera kunskap kan ses genom att lärarna förlitar sig på läromedlet och dess förmåga att hjälpa eleverna att uppnå kunskapskraven (1999, s. 339). Denna auktoriserande roll i relation till ett så viktigt ämne som hälsa ger att det är av hög relevans att
uppmärksamma vilket innehåll dessa läromedel har. Beroende på läromedlens omfattning av olika hälsoaspekter kan de, på grund av statusen som böcker har, tänkas påverka vad eleverna lär sig. Den andra faktorn som förklarar varför läromedel har en styrande roll i skolan är att läromedlet skapar gemenskap och sammanhållning genom att det ger eleverna en gemensam röd tråd och ett gemensamt mål att följa. Den tredje faktorn är att läromedlet underlättar utvärdering för läraren. Då läromedel i mångas ögon garanterar kunskapen som eleverna ska tillgodose sig, använder lärare även läromedel för att se hur eleverna presterat och jämför sedan deras prestationer i relation till kunskapskraven. Den fjärde faktorn är att läromedlet gör arbetet lättare för lärare, och förmodligen också för eleverna. Läromedel underlättar planering och stöttar lärare som är osäkra i sitt ämne. För elever kan läromedel vara praktiskt då det endast är en bok att hålla reda på och ta med sig om man är frånvarande en tid. Den femte och sista faktorn som förklarar varför läromedel styr i skolan är att läromedlet har en disciplinerande roll vilket syftar till att läromedlen hjälper till att hålla en viss ordning i klassrummet då eleverna har något att arbeta med, och ofta vet vad de ska göra, vilket leder till en lugnare klassrumsmiljö (1999, s. 339-340). Med denna disciplinering i åtanke kan läromedlen även tänkas ha en annan disciplinerande roll gällande hälsa; en
självdisciplinerande roll. Om ett läromedel uppmanar eleverna att exempelvis äta på ett visst sätt och röra på sig i viss mån kan dessa bidra till att öka elevernas självdisciplin och ge dem förutsättningarna för vad läromedlen framhåller som god hälsa.
Om det är positivt eller negativt att läromedlen styr, eller kan styra, så pass mycket i skolan kan enligt Englund ses på olika sätt. Om läromedlets innehåll stämmer överens med lärarens tankar och kunskap kan läromedlets styrande roll vara av fördel, medan läraren istället kan känna sig låst om den känner sig tvungen att använda läromedel som inte stämmer överens med dennes tankar (1999, s. 340).
4.2 Granskning av läromedel i kemi för årskurs 4-5
Skolinspektionen beskriver läromedel som en viktig del att granska inom skolverksamheten,
då dessa kan påverka både elevernas kunskapsresultat samt deras syn på omvärlden och andra
människor. Förutom det faktiska innehållet i läromedlen menar Skolinspektionen att det är relevant att se hur läromedlen faktiskt används i praktiken (2011, s. 10). Skolinspektionen genomförde år 2011 en kvalitetsgranskning av läromedel i kemi för årskurs 4-5, i syfte att uppmärksamma läromedel och användningen av dessa. Granskningen utgick från 14 slumpmässigt utvalda grundskolor och 12 av de läromedel som användes mest frekvent på dessa skolor. Valet att granska läromedel i kemi för årskurs 4-5 motiverades utifrån att det saknas tidigare forskning inom läromedel i dessa åldrar inom naturorienterande ämnen.
Skolinspektionen baserade sin granskning på läromedlens innehåll, användning och individanpassning (2011, s. 6-7, 11).
Resultaten från Skolinspektionens granskning visade att ingen av de utvalda skolorna helt utgår från ett enda läromedel i kemi, men i övrigt återfanns en stor variation i hur skolorna använde läromedel. Till den variationen hör bland annat i vilken utsträckning skolorna använde läromedel i undervisningen, vilken tillgång på läromedel som fanns och hur många olika läromedel skolan använde sig av (2011, s. 6, 17-18). Vidare var det få av skolorna som utvärderade sina läromedel, något som Skolinspektionen menar behöver uppmärksammas.
Utvärdering av befintliga läromedel ses som viktigt både för elevernas kunskapsresultat och möjlighet till delaktighet i urvalet av läromedel, men även något som underlättar rektorns arbete med att tillgodose verksamheten med läromedel av hög kvalité (2011, s. 29-30).
Skolinspektionen redovisar att drygt en tredjedel av skolorna använde sig av otidsenliga
läromedel och att hälften av skolorna använde sig av läromedel som inte innehöll alla
grundläggande delar av ämnet (2011, s. 17). Kopplat till uppsatsens syfte och att läromedel
speglar det samhälle de är skrivna i, kan det antas att användning av otidsenliga läromedel
inom hälsa kan skapa problem, där dessa riskerar att inte spegla samtiden och beröra de
utmaningar som är specifika för dagens samhälle. Fortsättningsvis visade Skolinspektionens
granskning att det i princip enbart var ämnesläraren som bar ansvaret för inköp, och därmed
valet, av läromedel, även om rektorerna sågs vara involverade gällande den ekonomiska
aspekten. De granskade läromedlen sågs slutligen vara av bristande kvalitet gällande
anpassning till elevers olika förutsättningar (2011, s. 29-30).
5. Teoretisk utgångspunkt
Följande avsnitt kommer redogöra för den teoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna uppsats. Uppsatsen vilar på ett pragmatiskt synsätt där kunskap ses som något som bör anknyta till elevernas verklighet. Ett pragmatiskt synsätt kan också motiveras utifrån att det i läroplanens formulering lyfts fram konkreta elevnära teman som undervisningen ska utgå från. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt kommer läromedlen att analyseras, vilket beskrivs under avsnittet Metod, urval och material.
5.1 Pragmatism
Pragmatismen är en filosofisk tradition och pedagogisk teori som bland annat utvecklades av John Dewey (1859-1952). Tankesättet bygger på att det viktigaste med kunskap är hur kunskapen fungerar och kan användas i människors vardag. Värt att nämna är att Deweys pedagogiska tänkande och texter inte innehåller konkreta lösningar på pedagogiska dilemman, utan syftar till att behandla utbildning och syn på kunskap på en mer generell nivå (Dewey, 2004, s. 12, 15, 20).
Deweys tankar har sin grund i ett holistiskt synsätt, vilket betyder att han studerade helheter och samband (2004, s. 16). Ett frekvent studerat samband som Dewey använt sig av är sambandet mellan individ och omvärld. Detta samband benämns av Dewey som en dialektisk process, en term som fått en central roll i hans texter. Med denna dialektiska process menar Dewey att individen lär sig genom interaktioner med sin omvärld. Här ses inte teori och praktik som varandras motpoler, utan snarare som varandras förutsättningar (2004, s. 17, 19).
Utifrån detta tankesätt ses skolan som en social institution där samhällslivet förenklat bör representeras. Dewey riktar kritik mot den syn som menar att skolans uppdrag är att förbereda eleverna för framtiden där mycket av materialet som presenteras för eleverna är objektivt.
Dewey menar att detta synsätt gör att kunskapen presenteras som något helt nytt, frånkopplat från deras tidigare kunskaper (2004, s. 48, 52). Han menar att undervisningen snarare bör presentera nytt material som något som ger “[...] möjlighet att tolka och kontrollera sina tidigare erfarenheter” (Dewey, 2004, s. 52). Undervisningen i skolan bör relatera till både elevernas verklighet och till hur samhället ser ut, först då kan eleverna tillgodose sig
kunskaperna och utvecklas till demokratiska medborgare (Dewey, 2004, s. 48-49). Något som
Dewey påpekar som viktigt är att materialet som används ska göra eleven engagerad och
nyfiken, vilket gör att eleven upplever kunskapen och lärandet som relevant (1997, s. 175,
178). Vidare förespråkar Dewey att undervisningens innehåll bör relatera till elevernas
praktiska problem som de möter i samhället även om detta ger konsekvensen att annat stoff
överges (2004, s. 19).
6. Metod, urval och material
I följande avsnitt kommer uppsatsens metod, urval, material samt begreppsdefinitioner att presenteras. Därefter kommer även uppsatsens validitet samt reliabilitet att redogöras för.
Slutligen redovisas den didaktiska relevansen, etiska överväganden samt uppsatsens arbetsfördelning.
6.1 Metod
För att besvara uppsatsens frågeställningar kommer en textanalys genomföras där de utvalda läromedlen jämförs och analyseras mot varandra. Detta sätt att analysera stämmer överens med vad Denk (2012) beskriver som en komparativ analys, där fokus ligger på likheter och skillnader (s. 11). Vidare delas analysen upp i tre delar, som presenteras nedan.
Analysens första del syftar till att kartlägga hur mycket utrymme som den psykiska och fysiska hälsan ges i de studerade läromedlen och därigenom besvara uppsatsens första
frågeställning. För att få svar på detta analyseras läromedlen kvantitativt, där antalet sidor som berör fysisk hälsa jämförs med antalet sidor som berör psykisk hälsa, med grund i uppsatsens definitioner av dessa begrepp (avsnitt 6.3). Resultatet redovisas procentuellt för att kunna jämföra läromedlen likvärdigt oberoende av totala antalet sidor. För att redovisa detta upprättas en analysmall, se bilaga 1.
Del två av textanalysen bygger på en kvalitativ undersökning där texterna granskas utifrån det teoretiska perspektivet pragmatismen för att se huruvida de anses knyta an till elevernas verklighet och i vilken utsträckning. Genom detta besvaras uppsatsens andra frågeställning.
De sidor som granskas är de sidor som behandlar psykisk och fysisk hälsa från del ett av textanalysen. Vidare jämförs de studerade läromedlen med varandra för att ta reda på om det finns någon distinkt skillnad eller likhet mellan dem i hur de behandlar psykisk och fysisk hälsa, kopplat till eleverna och deras verklighet. Jämförelsen sker därmed först inom samma läromedel mellan psykisk och fysisk hälsa och sedan jämförs läromedlen mot varandra för att upptäcka eventuella likheter och skillnader i hur de kopplar till elevernas verklighet.
Definitionen av elevernas verklighet är i denna uppsats begränsad till om innehållet i
läromedlen tilltalar eleverna med ett personligt tilltal, om texten på något sätt kopplar till
elevernas känslor eller om texten kopplar till elevernas tänkbara vardagssituationer. Detta
redovisas genom en beskrivning av både läromedlen och dess eventuella pragmatiska förhållningssätt.
Den tredje delen av textanalysen, som syftar till att besvara uppsatsens tredje frågeställning, har som mål att ta reda på i vilken utsträckning läromedlen knyter an psykisk och fysisk hälsa till de fem teman som berörs i det centrala innehållet i Lgr 11, som återfinns i frågeställning nummer tre under syftesformuleringen. I analysen studeras varje enskilt läromedel tematiskt utifrån de båda hälsoaspekterna. Resultatet av detta redovisas även tematiskt.
6.2 Urval och material
Urvalet av läromedel baseras på två kriterier. Det första kriteriet är att läromedlen ska vara skrivna i linje med läroplanen från 2011. Det andra kriteriet är att läromedlens ämnesstoff kopplat till hälsa och människokroppen ska vara samlat i en enda bok för alla tre årskurser 4- 6. Att detta urval görs baseras på att det inte preciseras i läroplanen i vilken årskurs olika delar av det centrala innehållet ska tas upp. Slutligen styrs antalet analyserade läromedel av
uppsatsens omfång.
Nedan presenteras de fyra läromedel som analyseras. Två av läromedlen ingår i en
läromedelsserie i biologi för årskurs 4-6 och de två andra är samlingsverk i biologi för årskurs 4-6. Viktigt att tillägga är att det till samtliga läromedel finns olika typer av
lärarhandledningar samt arbetsböcker, men att dessa inte omfattas av uppsatsens syfte och därmed inte heller är med i analysen.
•
Skiöld, Gitten och Wallander, Kerstin och Belfrage, Berth och Enwall, Lennart (2012). PULS - Biologi Människan. Natur & Kultur, Stockholm.
PULS - Biologi Människan ingår som en av två grundböcker i en serie läromedel i biologi för årskurs 4-6.
•
Puke Hansen, Inga och Naenfeldt, Kerstin och Liber AB (2010). Upptäck människan
•
Persson, Hans (2014). Boken om biologi. Liber AB, Stockholm.
Boken om biologi är en grundbok för biologiundervisning för årskurs 4-6.
•
Delshammar, Marie (2014). Utkik, 4-6, Biologi. Gleerups Utbildning AB, Malmö.
Utkik 4-6 biologi ingår i en basserie och innefattar undervisning i biologi för årskurs 4-6.
Läromedlen kommer i fortsättningen att benämnas som PULS, Boken om biologi, Utkik samt Upptäck.
6.3 Begreppsdefinitioner
Nedan följer en presentation av de begreppsdefinitioner som uppsatsen bygger på. Dessa är läromedel, hälsa, psykisk hälsa samt fysisk hälsa. Slutligen ges ett förtydligande kring distinktionen mellan psykisk och fysisk hälsa.
6.3.1 Läromedel
Nationalencyklopedin definierar läromedel som ett hjälpmedel för undervisning och inlärning. Det klassiska läromedlet är främst läroböcker, övningsböcker och kulramar, men idag går även exempelvis digitala resurser in under läromedel (Nationalencyklopedin, 2018). I denna uppsats kommer läromedel att avgränsas till att syfta till fysiska läroböcker.
6.3.2 Hälsa
Begreppet hälsa kan innefatta olika typer av definitioner beroende på sammanhang
(Socialstyrelsen, 2018). World Health Organisation, WHO, definierar hälsa som ett tillstånd av full fysisk, psykisk och socialt välbefinnande och inte enbart frånvarande av sjukdom eller svaghet (World Health Organisation, 2018).
6.3.3 Psykisk hälsa
Psykisk hälsa, även kallat psykiskt välbefinnande, är ett omdiskuterat och svårdefinierat
begrepp. I många sammanhang används även begreppet psykisk ohälsa, vilket kan ses som en
synonym till nedsatt psykisk hälsa och en motsats till psykisk hälsa. Vidare kan nedsatt
psykisk hälsa både syfta till att beskriva olika typer av besvär som nedstämdhet, oro och
ångest, till att syfta till psykiska sjukdomar som exempelvis depression, anorexi och
schizofreni. WHO beskriver psykisk hälsa enligt följande:
“Mental health is a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to
make a contribution to his or her community.” (World Health Organisation, 2018)
I Sverige använder bland annat Folkhälsomyndigheten ett så kallat screeningmaterial kallat GHQ, General Health Questionnaire, för att mäta graden psykisk hälsa. GHQ finns i flera former i varierande omfattning, men gemensamt för dessa är att ett antal frågor om upplevt mående de senaste två veckorna ska besvaras utifrån på förhand givna svarsalternativ (Folkhälsomyndigheten, s. 29-30, 2016). Den variant av GHQ som används markeras ofta med en siffra som syftar till antalet ställda frågor.
Med bakgrund av WHO’s definition av psykisk hälsa samt stöd från de tolv frågor som används av Folkhälsomyndigheten i GHQ12 (Folkhälsomyndigheten, s. 30-32, 2016) definierar denna uppsats psykisk hälsa utifrån sju aspekter:
•
koncentration
•
kognitiv förmåga
•
självkänsla
•
sömnkvalité/mental ork
•
välbefinnande
•
nedstämdhet
•
oro/stress
Detta innebär även att uppsatsen behandlar psykisk hälsa i en bredare definition där den,
förutom psykiska sjukdomar, även inbegriper olika typer av psykiska besvär, som ingår i
ovanstående aspekter. Begreppet psykisk hälsa användas uteslutande med bakgrund av att det
är den term Skolverket valt att använda sig av under det centrala innehållet (Skolverket, 2015,
s. 150). I uppsatsens analys kommer psykisk hälsa delas upp utifrån ovanstående sju aspekter.
2016; Folkhälsomyndigheten, 2016). Vidare delar dock Folkhälsomyndigheten in fysisk hälsa i fyra områden, allmänt hälsotillstånd, besvär i rörelseorganen, funktionsnedsättning samt sjukdomar och övriga besvär (Folkhälsomyndigheten, 2016). Denna uppsats kommer att utgå från fysisk hälsa i bemärkelsen av somatiska aspekter, där hälsa kopplas till kroppens olika organ och system och hur väl dessa fungerar. Värt att nämna är att uppsatsen inte behandlar organens faktiska funktion, utan snarare hur väl organen fungerar. I uppsatsens analys kommer fysisk hälsa att delas upp i sex olika kategorier, utifrån vilken del av kroppen som berörs:
• Cirkulationssystemet
• Matspjälkning och exkretion
• Rörelseapparat och muskler
• Huden och immunförsvar
• Nervssystemet
• Endokrina systemet, reproduktion och utveckling
Uppdelningen är inspirerad av nationalencyklopedins kategorisering av organsystem (Nationalencyklopedin, 2018).
6.3.5 Distinktion mellan psykisk och fysisk hälsa
Som nämnts tidigare definieras hälsa som när en person upplever ett välbefinnande både fysiskt, psykiskt och socialt (World Health Organisation, 2018). Gerhard Dotevall, docent i medicin vid Göteborgs universitet, beskriver att det kan vara svårt att urskilja vilka orsaker som ligger bakom vissa sjukdomar och besvär då de ofta är beroende av flertalet faktorer. Det kan exempelvis handla om fall där psykiska besvär i sin tur ger upphov till fysiska besvär.
Dessa benämns ofta som psykosomatiska besvär (2001, s. 13-14). Detta gör det således svårt att avgöra om ett visst symtom har sin grund i en psykisk eller fysisk problematik. På grund av denna komplexitet i bedömning och tolkning har denna uppsats valt att förenkla sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa. Uppsatsen kommer således inte använda begreppet
psykosomatiska besvär. Psykisk och fysisk hälsa kommer att särskiljas genom valda
definitioner ovan och i de fall där dessa ses som otillräckliga kommer kontexten tas med i
bedömningen.
6.4 Validitet och reliabilitet
Begreppen validitet och reliabilitet syftar till en studies giltighet och tillförlitlighet. Om en studie anses ha hög validitet betyder det att studien besvarar de frågeställningar som ställts, exempelvis genom en lämpligt vald metod (Bergström och Boréus, 2012, s. 41-42). Med utgångspunkt i att uppsatsen syftar till att jämföra läromedel anses en komparativ metod vara lämplig. Vidare har analysen delats upp i tre delar utefter uppsatsens frågeställningar för att stärka validiteten.
En studie med hög reliabilitet ska kunna göras om av en annan person vid ett annat tillfälle och fortfarande få samma resultat. Bergström och Boréus beskriver hur det finns utrymme för tolkning när man i texter letar efter formuleringar för vissa tankar (2012, s. 85). Därav är det viktigt att nämna att författarnas tidigare erfarenheter samt tolkningar av texterna i viss mån kan tänkas påverka utfallet och därmed uppsatsens reliabilitet. För att stärka reliabiliteten i denna uppsats har läromedelsanalyserna först gjorts enskilt av båda författarna och sedan har resultaten jämförts och analyserats tillsammans. Metoden finns tydligt beskriven för att möjliggöra för andra att återskapa textanalysen.
Slutligen bör uppsatsens resultat inte ses som absolut eller allmängiltigt då endast fyra
svenska läromedel för årskurs 4-6 analyserats. Uppsatsen kan däremot ses börja bryta ny mark inom ett relativt outforskat område.
6.5 Didaktisk relevans
Den didaktiska relevansen med denna uppsats, som avser en jämförelse av läromedel som idag används i årskurs 4-6, bygger på att läromedel kan påverka undervisningen och lärandets utfall. Utifrån detta kan det vara av stort intresse att analysera en del av innehållet i läromedel i biologi, för att synliggöra hur den psykiska och fysiska hälsan behandlas.
6.6 Etiska överväganden
Uppsatsens jämförelse av läromedel innehåller inga värderingar och har således inte ställts
6.7 Arbetsfördelning
Arbetet har fördelats mellan författarna genom att innehållet i uppsatsens alla delar först
diskuterats tillsammans. Därefter har inledning och metod författats av Kristina samt
bakgrund och teoretisk utgångspunkt författats av Mathilda. Avsnitten har sedan redigerats
och korrigerats tillsammans. Avsnittet som behandlar tidigare forskning delades upp mellan
författarna där Mathilda har skrivit om Skolinspektionens granskning och Kristina har skrivit
om Englunds forskning. Analyserna av läromedlen genomfördes först enskilt och sedan
bearbetades resultaten tillsammans för att säkerställa att alla läromedel analyserats på ett
likvärdigt sätt. Diskussion och sammanfattning har författats tillsammans. Slutligen har
uppsatsen reviderats gemensamt för att skapa en koherens i arbetet.
7. Analys och resultat
I följande avsnitt presenteras analysen och dess resultat, uppdelat i de tre delar som finns beskrivna i metoden. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av analysresultaten.
7.1 Givet utrymme för respektive hälsoaspekt
Genom en kvantitativ textanalys kartlades hur stort utrymme de fyra läromedlen gav psykisk respektive fysisk hälsa, utifrån antalet sidor där hälsoaspekterna nämnts i respektive
läromedel. Urvalet av dessa sidor grundades på definitionen av psykisk och fysisk hälsa (avsnitt 6.3). Resultatet redovisas procentuellt, se tabellen nedan samt Bilaga 1. Vidare presenterar detta avsnitt några av de återkommande mönster och avvikelser som observerats.
Tre av de fyra läromedlen har en liknande fördelning mellan psykisk och fysisk hälsa medan det fjärde läromedlet skiljer sig distinkt från de andra tre. I PULS, Utkik och Upptäck står den psykiska hälsan för ungefär 30 % och den fysiska hälsan för resterande 70 %. I Boken om biologi ges den psykiska och fysiska hälsan lika stort utrymme (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
Psykisk hälsa Fysisk hälsa
PULS 26% 74%
Utkik 32% 68%
Upptäck 26% 74%
Boken om biologi 50% 50%
Fullständigt resultat återfinns i Bilaga 1.
Denna kvantitativa analys visar enbart hur många sidor som berör psykisk och fysisk hälsa
och inte hur stor del av innehållet på dessa sidor som berör hälsoaspekterna. Därav bör
endast berör psykisk hälsa. Psykisk hälsa nämns oftast kortfattat i samband med fysisk hälsa (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
Den fysiska hälsans övertag i läromedlen hade i och med detta kunnat förstärkas genom att exempelvis jämföra textytor eller räkna antal meningar som berör respektive hälsoaspekt.
Ett återkommande mönster gällande den psykiska hälsan hos PULS, Utkik och Upptäck är att dessa läromedel lägger störst vikt vid det som definierats som aspekten välbefinnande. Detta beror på att många läromedel beskriver känslor och/eller vidare begrepp som exempelvis må bra, vilket i analysen tolkats ligga närmast aspekten välbefinnande (Delshammar, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012). Ett ytterligare återkommande mönster i dessa läromedel är att den psykiska och fysiska hälsan nämns i samma kontext. Citatet nedan från läromedlet Upptäck är ett exempel som visar på dessa två mönster.
“Om du tränar regelbundet orkar du mer. Du kan gå uppför trappor utan att flåsa och du kan koncentrera dig bättre under lektionerna. Du mår bättre, helt enkelt.” (Puke Hansen &
Naenfeldt, 2010 s. 12)
Läromedlen innehåller vidare ett flertal exempel som visar på hur psykisk och fysisk hälsa hänger ihop, där det i många fall är svårt att skilja dem åt. I PULS beskrivs exempelvis hur det “[...] är bra för hela dig att du rör dig ofta.” (Skiöld et al., 2012, s. 19). Utan omgivande kontext kan citatet tolkas beröra både psykisk och fysisk hälsa. Detta citat återfinns dock i kontexten fysisk aktivitet och tolkades därför syfta till den fysiska hälsan.
När det gäller Boken om biologi skiljer den sig från resterande läromedel då den istället för välbefinnande lägger störst vikt vid aspekten oro/stress och då ofta kopplat till
frågeställningar som kan dyka upp hos eleverna under puberteten. Frågeställningarna handlar bland annat om vad andra tycker och vem man vill vara som person (Persson, 2014, s. 146).
Vidare tar Boken om biologi inte upp aspekten koncentration på de sidor psykisk hälsa nämns
(Persson, 2014). Detta skiljer sig från de andra läromedlen som åtminstone någon gång
benämner koncentration som en del av den psykiska hälsan. I läromedlet Utkik finns ett
tydligt exempel på hur den psykiska hälsan, koncentration och även sömn kan förhålla sig till
varandra. Läromedelsförfattaren förklarar att man utan sömn kan bli mer lättirriterad och få
sämre minne, vilket i sin tur kan leda till större svårigheter att koncentrera sig och lära sig nya
saker (Delshammar, 2014, s. 169).
Den fysiska hälsan i läromedlen Upptäck och PULS fokuserar mycket på aspekten
rörelseapparaten och muskler där fysisk hälsa återkommande kopplas till motion, kondition och muskler (Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012). Det sker ofta genom att läromedlen exemplifierar aktiviteter och rörelser som eleverna gör eller träffar på i sin vardag.
Aspekten tas upp på flera ställen i samtliga läromedel, men är den dominerande aspekten i läromedlen Upptäck och PULS (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen &
Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012). Läromedlet Utkik ger störst utrymme till aspekterna immunförsvar samt matspjälkning/exkretion och Boken om biologi har en relativt jämn fördelning mellan alla aspekter (Delshammar, 2014; Persson, 2014). Följande citat är ett exempel på hur aspekten andning och rörelseapparaten uttrycks.
“Du behöver använda dina muskler varje dag för att de ska bli starka. Det gäller både skelettmusklerna och hjärtat. De mår bra om du går och cyklar så ofta du kan istället för att
åka bil, tar trapporna istället för hissen och är ute och rör dig på rasterna.” (Skiöld et al., 2012, s. 26)
Sammanfattningsvis ger tre av de fyra läromedlen en liknande fördelning mellan psykisk och fysisk hälsa, d.v.s. den psykiska hälsan ges 30% och den fysiska hälsan 70%. Boken om biologi är det läromedel som avviker genom att utrymmet är likvärdigt fördelat mellan psykisk och fysisk hälsa. Vidare berör Boken om biologi inte aspekten koncentration, vilket de andra tre läromedlen gör. En anmärkningsvärd avslutande iakttagelse är att samtliga fyra läromedel tar upp flertalet fysiska sjukdomar i olika sammanhang, både i punktform men även med mer ingående förklaringar. Psykiska sjukdomar förekommer däremot inte i något av läromedlen, med undantag för i läromedlet Utkik där ångest nämns i samband med
droganvändning, dock utan vidare beskrivning (Delshammar, 2014, s. 175; Persson, 2014;
Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012). De läromedel som använder sig av de faktiska termerna psykisk och fysisk hälsa är Boken om biologi och PULS. I Boken om biologi förklaras de båda termerna kortfattat (Persson, 2014, s. 147) medan de i PULS endast
återfinns på baksidan av läromedlet som en introduktion till vad boken innehåller och utan
vidare förklaring till vad termerna innebär (Skiöld et al., 2012).
hållning, med undantag för enstaka sidor. Personliga tilltal sågs som återkommande i alla läromedlen och förekom mer frekvent än kopplingar till elevernas vardagsliv och känslor. De pragmatiska inslagen kunde dock tolkas i olika nivåer, där läromedelsförfattarnas
formuleringar sträckte sig från att enbart innehålla personliga tilltal till formuleringar som innehöll både personligt tilltal, vädjade till elevens känslor samt uttryckligen kopplade till en konkret vardagssituation. Denna variation i formuleringar kunde ses i samtliga läromedel (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
Analysen visade vidare att de pragmatiska inslagen kunde tolkas vara av två olika karaktärer, där vissa inslag sågs vara pragmatiska i ett mer pedagogiskt syfte och andra vara av en mer pragmatisk föreskrivande karaktär. Den mer pedagogiska pragmatismen sågs ofta i de fall där läromedelsförfattarna endast använde personligt tilltal och där syftet tolkades vara att koppla till elevernas verklighet ur ett rent inlärningsperspektiv. Den mer föreskrivande pragmatismen sågs ofta i de fall läromedelsförfattarna använde både personligt tilltal, kopplade till elevernas känslor samt exemplifierade med en vardagssituation. Läromedlen tolkades här syfta till att, utöver att förmedla kunskap, föreskriva vissa beteenden eller handlingar som eleven direkt kunde omsätta i praktiken. Detta förekom framförallt inom områden som handlade om motion och kost, där uppmaningar om att träna och äta rätt var frekvent förekommande (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012). Detta kan relateras till Englunds beskrivning av läromedel som disciplinerande (1999, s. 340), i detta fall genom att läromedlen på olika sätt uppmanade till vissa beteenden eller handlingar.
Ett annat återkommande drag hos alla fyra läromedel var att läromedelsförfattarna ofta
använde sig av elevnära exemplifieringar vid faktatäta formuleringar, vilket upplevdes som ett försök att närma sig elevernas verklighet samt visa på användningen av kunskapen i elevernas liv (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
“När du haft en virussjukdom, till exempel vattkoppor, har kroppen bildat antikroppar som försvar mot just det viruset.” (Skiöld et al., 2012, s. 37)
Sammanfattningsvis ansågs alla fyra läromedel överlag ha en lika stark pragmatisk
inställning. Resultatet från analysen visade att alla läromedel ansågs vara pragmatiskt skrivna
på samtliga sidor om både psykisk och fysisk hälsa, med undantag för ett par enstaka sidor i
Utkik och PULS inom fysisk hälsa (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen &
Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
7.3 Psykisk och fysisk hälsa i relation till fem utvalda teman
Den tredje och sista delen av analysen syftade till att undersöka på vilket sätt teman som sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel berörs utifrån psykisk och fysisk hälsa. Resultaten redovisas tematiskt. Generella mönster som sågs vid denna analys var att många av läromedelsförfattarna skriver om att må bra. Att må bra kan tolkas på olika sätt och kopplas till de båda hälsoaspekterna, och därför tolkas detta begrepp i relation till dess kontext, som tidigare beskrivits (avsnitt 6.3). Värt att påpeka är att nämnda teman vid vissa tillfällen har setts gå in i varandra, vilket innebär att vissa teman återfinns under flera rubriker.
7.3.1 Sömn
Utifrån hälsoaspekten psykisk hälsa har temat sömn berörts i tre av fyra studerade läromedel.
Boken om biologi saknar temat sömn kopplat till psykisk hälsa. Resterande läromedel berör sömn och psykisk hälsa genomgående som något viktigt kopplat till återhämtning, ofta benämnt som vila och i samband med motion (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012). Som tidigare nämnts är det i vissa fall svårt att avgöra vilken av de två hälsoaspekterna som temat berörde, alternativt om båda hälsoaspekterna berördes. Följande citat exemplifierar ett stycke som tolkats beröra temat sömn kopplat till både psykisk och fysisk hälsa.
“När du sover får hjärnan och kroppen vila. [...] Och så måste du sova tillräckligt mycket, för det är ju när du sover som hjärnan och resten av kroppen återhämtar sig.” (Skiöld et al.,
2012, s. 56)
Citatet visar på en tydlig distinktion mellan hjärnan och kroppen, vilket här har tolkats som
läromedelsförfattarnas försök till att inkludera både den fysiska och den psykiska hälsan och
hur de påverkas av sömn.
annat ökad koncentration och ökad kognitiv förmåga (Puke Hansen & Naenfeldth, 2010, s. 5, 21, 57). Liknande inslag av kopplingar till koncentration kunde även ses i Utkik, medan PULS framförallt berörde sömn kopplat till återhämtning, se citat ovan för exempel (Delshammar, 2014; Skiöld et al., 2012).
Samtliga fyra läromedel ansågs beröra sömn och fysisk hälsa, men även här sågs att Upptäck berörde sömn mer genomgående och mer frekvent än de andra läromedlen. Boken om biologi berörde sömn kopplat till fysisk hälsa i minst utsträckning. Ett återkommande drag som kunde studeras var att sömn återigen ofta kopplas samman med motion, där det uttryckligen beskrivs att kroppen måste vila efter fysisk ansträngning (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
“Men på samma sätt som att äta regelbundet inte betyder att man ska äta hela tiden så betyder regelbunden motion inte att man ska idrotta dygnet runt. Kroppen behöver vila
också.” (Persson, 2014, s. 137)
Ett annat återkommande mönster som kunde studeras i tre av fyra läromedel var att sömn ofta relaterades till immunförsvaret, som en förebyggande åtgärd för att minska risken att bli sjuk.
Detta mönster sågs inte i Boken om biologi. Vidare relaterar läromedlet Utkik vikten av sömn till puberteten, där sömns skrivs ut som särskilt viktigt under denna tid då kroppen växer och utvecklas. Den kopplingen var inget som kunde studeras i de resterande läromedlen
(Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
Sammanfattningsvis sågs innehållet i läromedlet Boken om biologi ha minst och svagast koppling mellan sömn och de båda hälsoaspekterna medan läromedlet Upptäck sågs koppla sömn till de båda hälsoaspekterna mest frekvent (Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldth, 2010).
7.3.2 Kost
Alla läromedel förutom Boken om biologi kopplar temat kost till psykisk hälsa, dock i
varierande utsträckning. Upptäck utmärker sig återigen från resterande läromedel, där den
upprepade gånger nämner kost i relation till psykisk hälsa. Kost framställs som något viktigt i
förhållande till hur man mår, att det är viktigt att äta rätt mat för att kunna koncentrera sig och
tänka klart samt för att lära sig nya saker. Läromedlet PULS och Utkik nämner båda kost och
psykisk hälsa vid ett tillfälle, där det förstnämnda läromedlet kopplar bristande näringsintag
till humör som trött och grinig, medan det sistnämnda läromedlet kopplar vikten av allsidig kost till att må bra (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010;
Skiöld et al., 2012).
Samtliga fyra läromedel kopplar kost till fysisk hälsa åtminstone vid något tillfälle. Utkik samt Upptäck är de läromedel som i högst utsträckning gör kopplingen, ofta med föreskrivande inslag som att inte äta för mycket socker, inte småäta och vikten av att äta allsidigt. Ett mönster som sågs genom alla läromedel var att kost och fysisk hälsa vid minst ett tillfälle kopplas till kroppens bränsle och källan till energi. Samtliga läromedel skriver om olika näringsämnen och näringsgrupper och uppmanar läsaren till att äta varierat och undvika större mängder socker. Alla läromedel förutom Boken om biologi nämner i detta sammanhang vikten av bra tandvård och hur småätande kan leda till karies. Vidare framställs kost i relation till fysisk hälsa ofta, precis som sömn, i samband med motion och rörelse (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
7.3.3 Motion
Temat motion är det tema som får mest utrymme i samtliga läromedel, med undantag för Boken om biologi som inte ger något utrymme för motion kopplat till psykisk hälsa och endast lite utrymme för motion kopplat till fysisk hälsa. Läromedlen Utkik och Upptäck är de
läromedel som i högst utsträckning kopplar motion till psykisk hälsa. Detta gör de genom att förklara hur motion är som medicin för kroppen, genom att förbättra såväl koncentrationen, kognitiva färdigheter samt känslan av välbefinnande. Motion beskrivs ofta som något som får människan att må bra, vilket återigen har tolkats i sin kontext. I samtliga läromedel har det oftast handlat om fysisk hälsa, snarare än psykisk hälsa (Delshammar, 2014; Persson, 2014;
Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
Läromedlet Utkik har ett mer tydligt holistiskt perspektiv gällande motion kopplat till bägge hälsoaspekterna än övriga läromedel. Exempelvis beskrivs redan i början av kapitlet gällande hälsa att allting i kroppen hänger ihop, för att vidare berätta att motion är bra för hela kroppen.
Det är här mer tydligt uttalat att psykisk och fysisk hälsa hör ihop än i övriga läromedel, där tolkningsutrymmet annars upplevs vara stort (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
“Jo, allting i din kropp hänger ihop. Precis som allt annat i naturen.” (Delshammar, 2014, s.
168)
“Motion är som medicin för hela kroppen och speciellt för ditt hjärta och din hjärna.”
(Delshammar, 2014, s. 170)
Den fysiska hälsan i relation till motion får mer utrymme i läromedlen än den psykiska hälsan kopplat till samma tema. Genomgående mönster är att motion kopplas till kondition och uthållighet och att kroppen är gjord för att röra på sig. Det återfinns även kopplingar mellan motion, mat och övervikt i många av de fall där läromedlen behandlar rörelse (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012). Boken om Biologi redogör för hur människor behöver röra på sig och att om man får i sig för mycket mat och rör på sig för lite kan det leda till sämre hälsa och övervikt (2014, s. 137). Englund skriver som tidigare nämnts om läromedlens disciplinerande roll och att den kan få eleverna att agera på ett visst sätt (1999, s. 331), vilket kan relateras till att läromedlen även kan få eleverna att agera efter önskemål gällande exempelvis kost och motion. Läromedelsförfattarna föreskriver exempelvis hur eleverna bör motionera och äta för att bibehålla någon slags normativ hälsa, där bland annat att inte bli överviktig och behålla god tandhygien premieras. Detta kan ses som ett disciplinerande sätt att skapa en slags önskad individ i samhället. Vidare skriver Englund om läromedlens roll som en styrande faktor (1999, s. 341), vilket här har setts genom att läromedelsförfattarna beskriver vad som ses som goda hälsovanor och vad man bör göra för att upprätthålla dessa. Läromedlen kan tänkas styra eleverna genom att de exempelvis beskriver hur mycket eleverna bör röra på sig och vilken mängd mat är lämpligt att konsumera för att inte utsättas för hälsorisker (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
Något som skiljer Upptäck åt från de övriga läromedlen är att det har ägnat ett helt avsnitt åt
vardagsmotion. Detta avsnitt inleds med en förklaring av vardagsmotion och innehåller även
många frågeställningar som är kopplade till elevernas vardag. Detta skulle kunna tänkas ge
eleverna en chans att reflektera över deras egna vardag, hur mycket och i vilken utsträckning deras vardag bidrar till rörelse. Läromedlet förklarar även hur enkelt det kan vara att få till sin vardagsmotion genom att cykla och gå istället för att åka buss eller bil samt att leka ute, vilket ses ha ett föreskrivande pragmatiskt inslag. Avsnittet behandlar även vikten av att röra på sig och att hjärtat och musklerna blir starkare av detta. Det läggs stor vikt vid det ökande
välmåendet i samband med rörelse, och i relation till den psykiska hälsan handlar det om att ha roligt (Puke Hansen & Naenfeldt, 2010).
7.3.4 Sociala relationer
Samtliga läromedel utom Boken om biologi kopplar sociala relationer till både psykisk och fysisk hälsa. Sociala relationer nämns i högre utsträckning tillsammans med psykisk hälsa jämfört med fysisk hälsa i samtliga läromedel. Boken om biologi kopplar endast sociala relationer till psykisk hälsa. I alla läromedel tas detta upp undantagslöst relaterat till pubertet, kärlek och kompisar (Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010;
Skiöld et al., 2012). Läromedlen ger exempel på detta genom att beskriva hur man i
puberteten kan börja jämföra sig med sina kompisar och även att man vill spendera mer tid med sina kompisar (Puke Hansen & Naenfeldt, 2010, s. 69) och att det är bra att prata och umgås med kompisar och familj (Persson, 2014, s. 147).
I Upptäck och Utkik beskrivs kopplingen mellan sociala relationer och fysisk hälsa genom att skildra hur hjärnan utvecklas och skapar nya nervbanor när man har roligt samt att kroppen utsöndrar hormoner som gör att man känner sig mer glad och pirrig än vanligt (Puke Hansen
& Naenfeldt, 2010, s. 57; Delshammar, 2014, s. 164). PULS kopplar sociala relationer och fysisk hälsa till elevnära situationer, där läromedelsförfattarna beskriver att man kan uppleva magont, huvudvärk, få svårt att sova och må dåligt på andra sätt om man har problem hemma, i skolan eller med kompisar (Skiöld et al., 2012, s. 69).
Det läromedel som ansågs sticka ut mest gällande sociala relationer var Utkik. Här ges en bild
av vad sociala relationer är och varför människan mår bra av dem. Något som ses som
7.3.5 Beroendeframkallande medel
Temat beroendeframkallande medel kopplat till psykisk hälsa nämns i samtliga läromedel och på liknande sätt. Innehållet förmedlar ett antal av de negativa konsekvenser som uppkommer i samband med användning av beroendeframkallande medel som påverkar den mentala hälsan, som t.ex. minskad reaktionsförmåga, oro, riskbeteende samt personlighetsförändring. I alla läromedel förutom Boken om biologi nämns även de konsekvenser som till en början kan tolkas som positiva med beroendeframkallande medel, som t.ex. att man kan känna sig piggare av nikotin eller att man får större muskler snabbare av anabola steroider
(Delshammar, 2014; Persson, 2014; Puke Hansen & Naenfeldt, 2010; Skiöld et al., 2012).
“I början känns det kanske som om kroppen blir avslappnad, glad, pigg eller som att allting runtomkring uppfattas på ett annat sätt. Kanske ser saker och ting extra färgglada ut eller så försvinner dess konturer. Denna effekt av drogen är ofta ganska liten. Den större effekten kan till exempel vara oro, ångest, krampanfall, hög puls, feber, huvudvärk, yrsel och en rad
andra negativa saker.” (Delshammar, 2014, s. 175)
