Du som är pianist kan väl spela lite orgel?
En studie i tre klaviaturinstrument och deras användning i olika musikaliska sammanhang
Mikaela Hansson
Konstnärlig kandidatexamen Musik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Du som är pianist kan väl spela lite orgel?
En studie i tre klaviaturinstrument och deras användning i olika musikaliska sammanhang.
Mikaela Hansson
Examensarbete för konstnärlig kandidatexamen Institutionen för musik och medier
Luleå tekniska universitet 2012
Vetenskaplig handledare: Mathias Lundqvist Konstnärlig handledare: Mikael Långs
Sammanfattning
Efter många års pianospel med inriktning på klassisk musik med det akustiska pianot i fokus insåg jag när jag började spela pop och rock att det då antogs att jag skulle behärska många olika klaviaturinstrument. Inte alltid helt lätt, då det inte finns någonting som säger att du till exempel är en bra orgelspelare bara för att du är en duktig pianist. I mitt examensarbete ville jag fördjupa mig i några klaviaturinstrument för att fundera på hur man spelar på dessa i olika musikaliska sammanhang och vilka olika spelsätt de genom sin teknik för med sig. Jag skrev tre låtar, en för varje valt instrument (piano, orgel, Clavinet) och spelade in dessa, utan klaviatur. Sedan gjorde jag en version av varje låt med varje instrument för att se hur jag själv spelade på olika sätt beroende på instrument. Som ett sista steg så lät jag ett par mer erfarna keyboardister göra ett par versioner, företrädesvis de kombinationer av låt och instrument som jag tyckte var svårast, för att se hur de grep sig an problemen jämfört med mig. Jag beskriver och reflekterar över mina och deras val, samt de olika instrumenten och deras användning.
Tack
Ett stort tack till mina handledare Mathias Lundquist och Micke Långs. Mathias som hjälpt att ordna upp ett virrvarr av tankar till ett vettigt arbete och Micke som fått mig att förstå att man behöver inte alltid tänka så mycket – det mesta är bara att göra. Ett jättestort tack till musikerna som medverkade på inspelningarna, with a special thought to the ones overseas; Thanks for great playing and interesting thoughts! Sist men inte minst tack till klassen och gästproducenter som genom otaliga roliga (och svåra) inspelningar fick mig att börja fundera på dessa frågor.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Syfte 6
1.3 Beskrivning av projektet 7
1.3.1 Upplägg 7
1.3.2 Val av instrument 7 1.3.3 Ett litet förtydligande 8 1.3.4 Om de olika låtarna 9
2. Arbetet med låtarna 10
2.1 Take my hand 10
2.2 Love Change 12
2.3 Hot like chili 16
3. Andra keyboardister – nya sätt att spela 18
3.1 Några andra versioner 18
3.1.1 Take my hand 18
3.1.2 Love Change 19
3.1.3 Hot like Chili 20
4. Diskussion och avslutning 20
4.1 De största svårigheterna 20 4.2 Återknytning till frågeställningarna 21
Referenser 24
Bilagor 25
Några termer och förkortningar
Musiker som medverkar på inspelningarna.
CD
01. Take my hand – orgel 02. Take my hand – piano 03. Take my hand – Clavinet 04. Love change – piano 05. Love change – orgel 06. Love change – Clavinet 07. Hot like chili – Clavinet 08. Hot like chili – piano 09. Hot like chili – orgel 10. Take my hand – Clavinet A 11. Take my hand – piano B 12. Love change – orgel B 13. Hot like chili – piano A 14. Hot like chili – orgel A
1. Inledning 1.1 Bakgrund
Jag började spela piano när jag var sex år gammal. Egentligen började jag för att min tre år äldre bästa vän gjorde det; allt som hon gjorde ville jag också göra. Rätt snart insåg jag dock att det faktiskt var roligt på riktigt och ända sedan dess har musiken varit en stor del av mitt liv. Under mina enskilda lektioner fram till gymnasiet var det främst fokus på klassisk musik och således var pianot det enda klaviaturinstrument jag lärde mig behärska. På högstadiet började jag i en musikklass där vi spelade pop, rock och blues i ensemble. Det var en helt annan musik än den jag fick undervisning i och det började även dyka upp fler klaviaturinstrument i musicerandet: en liten stråkslinga här, en liten syntmatta där. På gymnasiet bytte jag till en mer afro-inriktad1 lärare istället för att fortsätta med det klassiska pianot. Det blev då en annan sorts musik, men fortfarande utgick undervisningen från och med fokus på det akustiska pianot som huvudsakligt instrument och det var detta jag lärde mig behärska.
Efter ett års resande och jobbande började jag på rockmusikerlinjen vid Dalkarlså folkhögskola och det var väl här någonstans som jag på riktigt började använda nya instrument inom keyboardfamiljen. Jag kommer ihåg den första ensemblelektionen; vi var två pianister i samma ensemble och jag skulle spela orgel2. Jag minns den lätta paniken när jag såg orgeln med olika inställningar och drawbars3 som jag aldrig hade sett förut. Hur skulle man spela på den här? Även fast jag tryckte ned "rätt" tangent, hur skulle jag låta som en stilenlig pop- och rockorganist och inte bara som en pianist som fått ett nytt instrument i händerna? Det var ett helt annat sätt att tänka, där det handlar lika mycket om att modulera ljudet medan man spelar som det handlar om att spela rätt toner. Samtidigt bör man också ha en viss genrekännedom för att spela de
"rätta" tonerna och därmed uppnå den önskade effekten. Det var helt nytt för mig – och väldigt svårt.
Ett år senare kom jag in på studiomusikerutbildningen vid musikhögskolan i Piteå och under de tre åren har det blivit väldigt tydligt att jag här förväntas vara så mycket mer än den pianist som jag känner att jag i första hand faktiskt är. Som keyboardist idag förväntas du förutom piano kunna spela många andra klaviaturinstrument såsom orgel, rhodes och Clavinet, därutöver bör du ha kunskap om synteziesers;
programmera dina egna ljud och kunna sampla4. Att möta detta i studiemiljö har självklart varit kul och lärorikt men många gånger också frustrerande och lätt knäckande när jag känt att "Det här kan inte jag." Jag har fått lära mig bäst jag kunnat under resans gång och inte sällan lärt mig hur jag ska spela eller få fram ett visst ljud just när det efterfrågas.
1 syftar på "afro-amerikansk musik", term som vardagligt ofta används om pop- rock-
2 "orgel" syftar här och framöver på någon form av elektrisk orgel där tonerna alstras på elektrisk väg, exempelvis Hammond-orgel eller motsvarande och inte på den klassiska akustiska orgeln.
3 registerandrag, reglar som används för att modulera orgelns ton genom att ange vilka och hur mycket olika övertoner ska ljuda.
4 spela in ett annat ljud eller instrument och sedan bearbeta det ytterligare.
Så när det då slutligen var dags för examensarbete kände jag att detta var något jag var sugen på att fördjupa mig i; på något sätt gräva ned mig i de fördelar och nackdelar, de fantastiska möjligheter och väldiga svårigheter, som man möter när man förväntas kunna spela flera instrument i ett. Anledningen är både ett intresse och en nyfikenhet på olika instrument och dess användningsområden, men självklart fanns där också en tanke om att kunna inhämta nya kunskaper längs vägen och i slutändan bli en bättre keyboardist.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka hur man kan använda dessa olika instrument i olika sammanhang och hur de fungerar i olika musikaliska situationer. Om jag är medveten om hur jag kan använda dem är valen lättare att göra som sedan får musiken att låta som jag vill ha den. Förhoppningsvis kan arbetet också väcka tankar och ge tips till den som läser det. Som hjälp längs vägen har jag tre olika frågeställningar jag utgår ifrån. fffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffffff
Går det att hitta olika musikaliska funktioner ”inbyggda” i de olika instrumenten?
Gör det specifika instrumentets tekniska uppbyggnad att det inbjuder mer än något annat instrument att spela på ett visst sätt, som fyller en viss funktion i ett musikaliskt sammanhang och därför är svårare att uppnå med ett annat keyboardinstrument?
Vad händer om man försöker byta plats på de olika funktionerna i de olika instrumenten?
Vad händer om jag spelar orgel men "tänker" att jag spelar piano? Kanske finns det en självklar anledning till att det har utvecklats olika spelsätt på de olika instrumenten, eller är det bara att folk har fortsatt spela på samma sätt för att man ”brukar” göra så?
Vad tycker jag är bästa sättet att hantera dessa instrument på?
Hur väljer jag att införliva dessa olika spelsätt i mitt eget material och musicerande och vilket resultat får det?
Förhoppningen är att jag genom detta uppnår större förståelse för instrumenten; blir mer medveten om hur de kan användas på olika sätt och därigenom får en större musikalisk kunskapsbank som jag kan plocka ur och använda i mitt egna konstnärliga skapande.
1.3 Beskrivning av projektet
I arbetets början fanns det mycket funderingar på från vilket håll jag skulle angripa ämnet. Vilka keyboardinstrument skulle inkluderas och skulle jag utgå från mig själv eller intervjua andra? Jag hade planer på att lyssna på olika instrument och försöka lokalisera de olika sätt man använder ett instrument på, göra någon slags tabell och utgå från den och jag funderade på att börja låta andra berätta om hur de använder instrumenten. Efter möten med min handledare kom vi fram till att det viktigaste var att projektet utgick från mig och mitt eget musicerande och projektet tog sin start.
1.3.1 Upplägg
Upplägget av projektet blev att spela in tre olika versioner – med tre olika keyboardinstrument – av samma låt. Därigenom skulle man kunna jämföra hur jag använde och upplevde instrumenten på olika sätt och hur de fungerade i olika musikaliska situationer, för att lära mig mer om det och tvingas fundera på hur jag själv kunde välja att använda mig av dem. Jag valde att själv skriva tre olika låtar där jag hade ett specifikt instrument i åtanke för respektive låt. Jag spelade in bakgrunder med trummor, gitarrer, bas och sång som jag sedan lade keyboard-pålägg på för att övriga kompet inte skulle påverkas eller ändra sitt spel beroende på hur jag själv spelade. Som sista inslag ville jag även låta ett par mer erfarna keyboardister spela in några versioner av låtarna för att se hur de hanterade de "problem" eller musikaliska situationer jag själv hade funderingar över, men också bara för att få höra hur de spelade på låtarna i jämförelse med mig.
1.3.2 Val av instrument
Det finns ju väldigt många olika instrument inom keyboardfamiljen, alla med sina egenheter och som sagt så skulle man med gott samvete som keyboardist även kunna fördjupa sig inom sampling och programmering. Men till slut föll valet på piano, orgel och Clavinet.
Piano valde jag för att det är det som jag själv alltid utgått från; jag ser mig själv som pianist och det är det instrument jag anser mig behärska bäst. Pianot har också varit föregångare till många senare keyboardinstrument, det används flitigt även i dagens populärmusik och har en lång tradition av att brukas på olika sätt inom många genrer.
Pianots kompabilitet med olika genrer – egentligen de många olika sätt det går att spela på – upplevde jag skulle kunna gå att införliva i projektet på ett varierande sätt.
Kort sagt; man skulle kunna göra mycket med det.
Orgel valde jag i första hand för att även det är ett instrument som jag använder mig mycket av och helt enkelt vill bli bättre på. Sedan är orgeln i sin konstruktion väldigt olik ett piano [1, Piano][2], vilket gör att det generellt har utvecklats ett helt annat sätt att spela på en orgel än på ett piano. Som jag i inledningen beskriver tog det för mig ett tag innan jag hittade hur man spelar på en orgel så att det låter orgel och inte som en pianist som spelar orgel. Man kan på en orgel jobba mycket med olika inställningar
av ljudet: percussion och vibraton och framförallt lesliet5, och har å andra sidan inte alls så mycket av pianots av anslaget beroende dynamik, vilket gör att man helt enkelt
"måste" spela på ett annat sätt för att uppnå ett levande spel. En inspirerande video på Youtube, "De bästa Hammond-orgel-solona" [3] visar på en spelstil som ligger långt ifrån hur det brukar se ut när man spelar piano. En annan stor skillnad är att på en orgel ljuder tonen tills du släpper tangenten, den dör inte ut som på ett piano.
Clavinet i sin tur är något jag inte spelat särskilt mycket och av den anledningen kändes det roligt att få fördjupa sig i detta instrument. Även Clavinet är ett instrument som i sin uppbyggnad och så att säga "inbyggda" spelmöjligheter har sina speciella spelsätt som skiljer sig mycket från både pianot och framförallt från orgeln. Clavinet är egentligen ett stränginstrument där en liten metalltunga knäpper på strängen när man trycker ner tangenten [4] [5] [6]. Ljudet blir rätt hårt och kort och lämpar sig väl för rytmiskt spel, som tex i det svängiga solot Låten "Rock me Gently" av Andy Kim [7]. Den har ofta använts inom funk- och rock-scenen där den ofta spelar svängigt med mycket fokus på underdelningar och groove, snarare än på enskilda toner. John Medesky och Stevie Wonder är två keyboardister som använder sig mycket av Clavinet.
1.3.3 Ett litet förtydligande
När jag har spelat in dessa tre instrument har jag i samtliga fall använt mig av samplade6 varianter av dessa, eftersom jag helt enkelt inte haft tillgång till riktiga varianter av samtliga instrument under hela den period som inspelningarna gjordes.
Som piano har jag använt Yamahas S 90 XS pianoljud och på både orgel- och Clavinetinspelningarna har jag använt mig av Nord Electro 3. Alla dessa är väl ansedda substitut, använda av musiker på professionell nivå. Även om några säkert skulle säga "Då kan du ju inte säga att med en Clavinet kan man göra så här, för du har ju inte haft en riktig Clavinet ", anser jag ändå att dessa samplingar är så pass bra att det räcker för mina syften. Medveten om att det på så sätt "saknas" en dimension genom att jag använder mig av samplingar har jag valt att inte gå in allt för djupt på detta – det skulle kunna bli en uppsats om respektive instrument om man ska ta med alla variabler – utan istället nöja mig med att "De här instrumenten har jag, de låter ungefär så här och beter sig ungefär det här sättet – vad kan jag göra med det?" Även ur ett verklighetsperspektiv känns det motiverat att använda sig av samplingar då det är få keyboardister som idag har med sig en flygel, en Hammondorgel och en Clavinet till samma gig – men däremot används ljuden fortfarande flitigt.
Det ska också tilläggas att jag har varit försiktig i användandet av effekter som på olika sätt modulerar ljudet, såsom chorus, reverb eller wah-wah-pedal. Framförallt Clavinet som ibland har en rätt tunn klang, har jag många gånger varit frestad att slänga på en effekt på (vilket också är vanligt förekommande, lyssna t. ex på Higher Ground med Stevie Wonder [8]), men för att fundera mer över hur själva instrumentet
5 olika effekter som används med orgeln: percussion är en effekt där det alstras en kort överton precis när man slår ned tangenten vilket upplevs som ett "klick", vibrato är hur mycket tonen vibrerar och leslie är en roterande högtalare som gör att ljudet
"snurrar" (är idag ofta digitalt ersatt av en knapp).
6 inspelade och digitalt återgivna "kopior" av respektive instrument.
i sig går att använda utan att det påverkas av något utomstående, har jag valt att låta bli.
1.3.4 Om de olika låtarna
När jag skrev låtarna hade jag ett instrument i åtanke för varje låt och försökte då i varje enskild låt ha med olika "moment" som jag anser vara vanliga i respektive instrument. Tanken med detta var sedan att försöka ha samma moment och övergripande karaktär i låten även om jag bytte ut instrumentet. Samtidigt ville jag att den konstnärliga kvaliteten skulle vara någorlunda bibehållen, så de gånger det har krävts att jag på grund av instrumentbytet ändrar karaktär eller spel-idé fullständigt för att det inte ska låta uppenbart dåligt har jag gjort det.
2. Arbetet med låtarna 2.1 Take my Hand
Skriven med orgel som "original"- instrument.
De moment jag ville ha med i orgel-låten var dels långa melodilinjer, vilket är lätt att göra på en orgel då tonen aldrig dör ut, samt ett improviserat solo. Jag ville att låten skulle klara sig rätt bra utan klaviatur över huvud taget så det fasta grundkompet fick ligga i övriga instrument. Detta möjliggjorde för klaviaturet att ha en mer fill- orienterad funktion: att smycka ut och ge karaktär till låten utan att egentligen ha en bärande uppgift.
Låtens formuppbyggnad och spelet blev som följer:
TAKE MY HAND
Orgel Piano Clavinet
Intro Lång ton där lesliet slås på efter ett tag.
Spelar ackord som klingar hela takten.
Bryter ackorden i en åttondelsfigur.
Vers 1 Tyst. Tyst. Tyst.
Vers 2 Spelar en matta; tar inte så stor plats utan förändrar bara ljudbilden.
Lägger ut långa ackord, men med mer
plock/brutna ackord eftersom.
Bryter ackorden i en
åttondelsfigur. Frångår figuren innan ref.
Ref 1 Matta i VH,
Melodilinjer i HH.
Spelar ackorden i VH och spelar melodierna i HH.
Åttondels plockfigur, samt mer rytmik mellan
sångfraserna.
Mellan Matta i VH, samt en melodi i HH.
Ackord i VH, melodi i HH.
Åttondelsfigur med rytmisk variation.
Vers 3 En hög ton/melodi som ligger över sången. Lesliet slås på innan ref.
Lägger ut ackorden, men fillar mer emellan.
Brutna ackord innan ref.
Långt klingande toner, svag dynamik. Åttondelsdelsfiguren återkommer innan ref.
Ref 2 Som innan. Som innan. Som innan.
Improviserat Solo
Ett fläskigt solo med långa linjer och långa toner som förändras med hjälp av lesliet mer än genom rytmik eller komplicerade melodiska figurer.
Först en rytmisk en- tonsfigur. Sedan ackord i VH och melodier i HH. Senare kombinerat med rytmiskt spelade ackord i olika lägen.
Spelar ackordstoner i olika rytmiska kombinationer.
Ref 3 Som innan. Som innan. Som innan.
Outro Spelar långa ackord, ibland med leslie.
Ackord i VH, melodi i HH.
Spelar jämna åttondelar en ton i taget.
Tankar och svårigheter
Den mest specifika svårigheten att lösa i den här låten visade sig vara de ställen där jag ville ha både någon slags matta för att fylla upp bakgrunden samtidigt som det skulle vara en melodi som skulle höras. Det är det som händer på refrängerna och man ser också att jag där fått hantera det på olika sätt.
I den första versionen med orgeln valde jag att dela upp klaviaturet i två olika inställningar, vilket motsvarar att man spelar på en orgel med två olika klaviaturer, t.
ex en Hammondorgel [9, Hammondorgel]. Då jag gjorde melodiljudet i höger hand, mer framträdande så går melodin fram bättre än de underliggande ackorden. Med pianot fick jag istället helt enkelt spela melodierna lite starkare i höger hand och hålla vänsterhanden lite svagare rent dynamiskt. Jag skulle även ha kunnat spela melodierna i oktaver för att få dem ännu mer framträdande.
När det kom till Clavinet fick jag ändra tänk helt och hållet, vilket slutade med att jag till slut struntade i melodierna i den versionen. Det är rätt ösigt på refrängerna och när jag slutade kompa rytmiskt med båda händerna för att spela melodierna upplevde jag att låten stannade upp. Lösningen då blev att jag började fraserna med ett plockande spel för att få en mattkänsla, men under den plats där melodierna var blev det ett mer rytmiskt fritt spel, därför att det var det enda som i mina öron fungerade för att fylla upp på önskat sätt, samtidigt som det "hände" något.
Även under solot fick jag jobba med instrumenten på olika sätt. I orgelsolot valde jag att jobba med långa linjer och toner, mer än att göra det melodiskt intressant, detta för att jag ville utnyttja de möjligheter som orgeln - i motsats till de andra instrumenten - har att förändra tonen utan att man slår om den. När det kom till pianot ville jag försöka tänka litegrann på samma sätt, trots att pianot inte har samma möjligheter. I början av pianosolot så ligger jag därför rätt länge på samma ton och även fast jag tycker att det fungerar bra upplever jag att man sedan "spelat ut" det kortet och istället får försöka hitta mer melodiska motiv som känns intressanta. Solot blev också svårt i Clavinet-versionen. Tonen i en Clavinet är så tunn att jag upplever att det är det svårt att spela rena melodier. Då den varken har särskilt mycket kärna eller efterklang så försvinner den nästan i allt det andra om man spelar en ren melodi. På grund av detta blev det även här mer fokus på rytm och hela ackord, vilket jag tyckte skapade en ösigare helhetskänsla.
Clavineten ställde till det även i de lugnare partierna, just då bristen på efterklang var svår att hantera. Men där jag i orgeln och pianot lade ut klanger som fick ringa, kom jag snart fram till att det fungerade ganska bra att istället göra en plockfigur i Clavineten, lite på samma sätt som man kan tänka sig att en elgitarr skulle ha gjort.
Det tar inte för mycket uppmärksamhet från resten av kompet men fyller ändå upp rätt bra. Om jag däremot bara lade ut Clavinetackorden på samma sätt som de andra instrumenten så dog klangen ut för snabbt och det blev tomt.
På outrot prövade jag med Clavinet även att spela rena 16-delar med en endast en ton, mest för att se hur det skulle låta. Det var lite häftigt och skulle säkert fungera ännu bättre om man dränkte det i någon effekt, men det var inte så bra att jag valde att ha med det i någon större utsträckning.
2.2 Love Change
Skriven med piano som "original"-instrument.
I pianolåten ville jag absolut ha med en del med bara piano och sång. Det är vanligt förekommande när man spelar just piano, men rätt ovanligt i de andra instrumenten.
Annars är det en rätt vanlig pop-låt som rullar på rätt bra även utan klaviatur. Det finns utrymme att filla en del, och in i refrängerna ville jag ha känslan av ett klassiskt dynamiskt bygg. Även denna låt har ett solo.
Låtens formuppbyggnad och spelet blev som följer:
Love Change Piano Orgel Clavinet
Intro Laidback och rätt flytande, med en improviserad melodi i HH.
Lång ton som varieras med leslie.
Baston i VH, rytmiskt svar i HH.
Vers 1 Mer uppstramat; lägger ut ackorden och fillar lite.
Lång ton som ligger i bakgrunden; tonas sen in och rör sig mer.
Baston och svar, kombinerat med lite rytmiska fill.
Brygga 1 Pumpar fjärdedelar med de andra och bygger sedan dynamiskt in i ref.
Pumpar fjärdedelar med de andra, lägger sedan ut och slår på leslie innan Ref.
Spelar sexton- delsunderdelningar.
Lägger sedan ut för att återigen bygga med hjälp av underdelningarna.
Refräng 1 Flyttar ackorden i fjärdedelar, fillar lite.
Lägger ackorden, varierar med leslie och melodilinjer.
Spelar mycket rytmiskt på
ackordstoner, har en drivande funktion.
Vers 2 Lägger oftast ut ackorden och fillar däremellan lite melodiskt.
Lägger mattor som växer både
dynamiskt, med lesliet och med hjälp av melodilinjer.
Bastoner i VH och ackordstoner i 16- delar i HH.
Brygga 2 Pumpar fjärdedelar med de andra och bygger sedan dynamiskt in i ref.
Som innan, men nu med ännu tydligare melodilinjer.
Som innan, men utan att lägga ut. Bygger även lite melodiskt in i ref.
Refräng 2 Som innan. Som innan, men med
tydligare melodilinjer.
Som innan.
Solo Melodi i HH, ackord i VH.
Sedan oktav-melodi i HH och mer brutna ackord i VH.
Långsamma långa toner, som blir mer melodiskt rörliga eftersom och mot slutet har en pad under sig i VH.
Kombinerar melodier med ett ändå
bibehållet rytmiskt spel, på slutet mer rena melodier.
Sång-del Lugnt och stilla. Bygger genom mer brutna ackord.
Lägger ackord, med meloditoner i HH.
Långa toner som rör sig mer eftersom.
Bygg Dynamiskt pumpande och en crescenderande uppgång.
Tydliga melodilinjer och lesliet slås på.
Mer rytmiskt; sexton- delsunderdelningar.
Ref Som innan. Som ref 2. Som innan.
Tankar och svårigheter
Det svåraste med den här låten var helt klart hur jag skulle ta mig an Clavinet - versionen. Det är en ballad med mycket text och i pianoversionen lägger jag främst mattor för att bara fylla upp men ändå låta texten komma fram. Detta är enkelt gjort både med piano och med orgel då de är instrument som klingar länge, men när jag kom till Clavinet blev det svårt. Om jag bara la ut ackorden på samma sätt som pianot försvann efterklangen, då det är så kort klang på Clavinet. Detta löste jag genom att på verserna hitta en enkel figur som visserligen rör sig mer, men ändå smälter in rätt bra.
På samma sätt försvann Clavineten på bryggorna om jag bara la ut ackorden med de andra instrumenten. Det blev då mycket bättre att spela fler toner och mer rytmiskt.
Eftersom alla andra spelar samtidigt har man fortfarande kvar känslan av markeringar, men Clavineten får ändå vara med i leken och höras. Då man även är rätt van vid att höra Clavinet så rytmiskt upplever jag inte heller att den tar över, trots att den spelar mer än vad pianot och orgeln gör i respektive version.
På solot hade jag från början tänkt mig ett ylande gitarrsolo, men sedan kändes det dumt att inte göra det själv. När jag började med piano-solot försökte jag från början med det i åtanke spela starkt och mycket, men tyckte snart att det blev bättre om man ändå satsade på melodierna och gjorde det intressant på det sättet istället för att bara ösa på. I Clavinet-versionen försökte jag spela lite melodier men ändå ha kvar det rytmiska för att inte tappa i driv. Efter ett tag blir det renare melodier och genast blir helhetskänslan tunnare trots att melodierna hörs bättre. Jag tyckte det var svårt att hantera då man vill känna att det "händer något" när det är solo och har man kvar bara det rytmiska känns det som att det blir för långtråkigt då låten inte är rymtbaserad och ackordbytena långsamma. Satsar man å andra sidan bara på melodierna upplever jag att ljudbilden blir för tunn; instrumentet resonerar för lite för att ge melodierna den tyngd de behöver för att tränga igenom. Därav mitt försök att kombinera de båda, men det kanske kräver en större vana av just detta instrument för att kunna göra det övertygande, här tycker jag att det känns lite osäkert.
Nästa del i låten var den med bara sång och klaviatur, som sedan skulle bygga upp till en sista fläskig refräng. Den var spännande att ge sig på, för jag misstänkte att jag skulle vara tvungen att spela på olika sätt med de olika instrumenten. Med pianot kändes det naturligt. Piano och sång är en kombination som funnits länge och används ofta och jag har både spelat och hört det många gånger. Även övergången till refrängen kändes naturlig, ett bygg både dynamiskt och melodiskt. Med orgeln gick det att jobba på ungefär samma sätt, men jag valde att lägga mer hela ackord istället för enskilda toner för att få en mjukare matta. Bygget här blev istället att sätta igång lesliet och att försöka hitta starka ledtoner och sedan dra upp till första ackordet i refrängen, vilket också kändes naturligt.
Och till sist då fungerade även Clavinet-versionen bättre än vad jag trodde att den skulle göra. När Clavineten får vara ensam och inget annat instrument hörs fungerar det överraskande bra med att lägga enskilda långa toner och göra melodier utifrån det.
Innan provade jag att lägga hela ackord också, men jag upplever det som att örat hör att det är ackord och därför förväntar sig en rätt fet klang, men då Clavineten är så pass tunn, låter det för tunt. I bygget känns det naturligt att bygga rytmiskt. Att göra
ett dynamiskt bygg är nästan omöjligt på en Clavinet och ett enbart melodiskt blir för otydligt.
2.3 Hot like chili
Skriven med Clavinet som "original"- instrument.
Clavinet–låten skulle vara en låt som främst handlade om rytm och sväng. Det händer inte så mycket alls i de andra instrumenten på verserna vilket ger utrymme för klaviaturet att göra nästan vad det vill där. Även under mellanspelen och refrängerna finns det mycket utrymme för klaviaturet att stå för det rytmiska drivet. På slutet vampas7 refrängen vilket ger möjlighet att improvisera över refrängen även om sången fortfarande ligger i bakgrunden.
Låtens formuppbyggnad och spelet blev som följer:
Hot like Chili Clavinet Piano Orgel
Intro Hittar en fast figur som rullar på.
Hittar en fast figur, ungefär samma som i Clavinet, som rullar på.
Hittar ett rytmiskt plock, med korta toner.
Vers 1 Lägger ackord och fillar lite, men sången står för det rytmiska.
Lägger mest ut, sången står för det rytmiska.
Efterslag samt vissa melodiska och rytmiska fill.
Vers 2 Spelar mer toner och friare
rytmiskt. Spelar mer rytmiskt och
friare. Efterslag samt vissa
melodiska och rytmiska fill.
Brygga 1 Lägger ut första delen och spelar sedan efterslag med rytmiska fill.
Lägger ut först, sedan mer rytmiskt fritt och lite fill.
Lägger ut. Slår så småningom på leslie och spelar tydliga ledtoner.
Ref 1 Introfiguren som rullar på, lägger sedan ut.
Introfiguren som rullar på, lägger sedan ut.
Introfiguren. Lägger sedan ut ackorden och slår på leslie.
Vers 3 Efterslag. Efterslag. Melodi med långa toner.
Vers 4 Spelar friare och mer rytmiskt.
Spelar friare och mer rytmiskt, med vissa melodiska fill.
Efterslag kombinerat med långa toner.
Brygga 2 Lägger ut, med lite melodier, sedan raka slag.
Lägger ut med melodiska fill, sedan raka fjärdedelar.
Lägger ut, jobbar främst med leslie och
omläggningar av ackord.
Ref 2 Som ref 1. Som ref 1, med viss
rytmisk variation.
Grundton, samt rytmiska svar och långa toner.
Ref/Solo Utgår från introfiguren, men friare. Ungefär samma rytmiska mönster fast med andra topptoner och viss rytmisk variation.
Lägger ackord i VH, solar melodiskt i HH.
Lägger grundton i VH.
Jobbar med rytm och melodi i HH, samt en figur med långa toner som flyttas runt.
7 tas om flera gånger.
Tankar och svårigheter
Det som jag fick jobba med – vilket ju också var tanken – i den här låten var just rytmiken. Den första tilltänkta versionen var ju med Clavinet och då var det rätt naturligt att det blev ett rytmiskt mönster som byggde mycket på korta toner och
"studsiga" anslag. Detta fungerade sedan rätt bra att efterhärma även på pianot. Pianot är så pass anslagskänsligt att man kan hantera det på ungefär samma sätt som ett Clavinet; spelar man kort så blir det en kort ton. Det jag tänkte på i efterhand är att det inte blir riktigt lika korta eller "studsiga" toner av sig självt, utan vill man ha tonen exakt lika kort som Clavinet måste man verkligen tänka på det. Men i de andra delarna, där Clavineten lägger ut, fungerar det väldigt bra att göra det på pianot också.
Överlag var dessa två instrument rätt jämbördiga på denna låt.
Men det var när det kom till orgeln som det blev problem. I början på introt försöker jag härma Clavinetens känsla av korta rytmiska toner och det blir i mina öron sådär.
För att få orgeln så rytmisk och distinkt som möjligt valde jag att jobba med percussion-effekten. Det är "klicket" som låter precis när man börjar trycka ned tangenten, men för att undvika att få en längre ton så trycker man inte ned tangenten hela vägen. Detta gör att det är svårt att få, i alla fall om man är lite ovan, timingen helt rätt och dessutom blir klangen rätt tunn då den inte får någon efterklang. När jag sedan hörde hur de andra keyboardisterna gjorde på samma låt, insåg jag att det kanske fanns andra sätt att komma runt detta, viket jag återkommer till i senare avsnitt.
På verserna tycker jag att orgeln kommer mer till sin rätt. Där lyckas jag blanda effekterna mer; spelar först kort och klickigt, för att sedan gå till längre toner som jag dessutom kan modulera med lesliet. På bryggan valde jag att inte spela något rytmiskt alls utan istället jobba med omläggningar av ackord och leslie för att göra en uppbyggnad, vilket kändes naturligare för orgeln.
På solot blev det per automatik lite olika spelsätt på de olika instrumenten. Känslan jag ville uppnå var att sången och resten av låten – klaviaturet inkluderat – skulle rulla på som tidigare, men att det skulle läggas på en växel till i och med att klaviaturet
"gick lös". I första Clavinet-versionen jag spelade in så provade jag att bryta ned figuren jag haft med mig hela låten, för att sedan bygga upp den igen. Men ganska fort upplevde jag att låten stannade av när jag slutade med mönstret, så lösningen blev då istället att ha kvar ungefär samma grundrytm, men istället variera tonalt.
I pianot var det däremot rätt enkelt att få en bra helhet genom att låta en grundfigur ligga kvar i vänster hand samtidigt som höger hand fick improvisera och med olika anslag bestämma hur mycket högerhanden skulle höras i relation till den vänstra.
Visserligen kan man även på en Clavinet ha viss dynamisk kontroll, men Clavinet - ljudet är så tunt att det nästan kräver att man inkluderar alla underdelningar för att inte tappa i intensitet, vilket gjorde det svårt för mig att flytta hela figuren till vänster hand. Med ett längre klingande piano kan man istället lugna ner grundfiguren, så att det får mer av en pad-funktion och sen lägga resten av underdelningarna i höger hand, ta det lugnt i början och bygga upp det eftersom.
På orgelsolot valde jag att ha en grundton i vänster hand och sedan svara med en figur i höger hand. Orgelns ljud är så stort och rörligt att jag inte tyckte att det blev tomt att
bara lägga en grundton. Även om man frångick det rytmiska fyller det upp rätt bra eftersom ljudet är så mustigt.
3. Andra keyboardister – nya sätt att spela
Jag kände ganska snabbt när jag började med detta att jag ville låta någon eller några mer erfarna keyboardister vara inblandade på det ena eller andra sättet. Jag ville höra vad de tänkte om de här sakerna och om de kanske – förmodligen – kunde göra något som jag inte hade tänkt på och om jag därigenom kunde lära mig något nytt. Ett år tidigare hade vi varit i USA med utbildningen och med hjälp av mina kontakter där lyckades jag få tag på två keyboardister som var beredda att hjälpa till. Båda två har haft långa framgångsrika karriärer och har spelat mycket både live och i studiosammanhang och har en väldig erfarenhet av olika klaviaturinstrument.
Jag lät dem spela in de kombinationer av låt och instrument som jag själv hade tyckt varit jobbigast, för att se om de gjorde några val som jag inte gjorde eller upptäckte nya vägar som jag själv inte hade sett. Jag har valt att redovisa för de versioner där de gör som jag själv inte gjorde, där de gjorde märkbart andra val eller tänkte på annat sätt än mig eller där jag av någon anledning reagerat på deras spel.
De fick inte höra på någon av mina inspelningar innan de gjorde sina då jag inte ville att de skulle påverkas av mitt spel. De fick veta vilket instrument jag ville ha på vilken låt och deras uppgift var då att spela det på det sätt som de tyckte blev bäst.
3.1 Några andra versioner
3.1.1 Take my hand Clavinet, keyboardist A
Här väljer A att spela betydligt mycket mer än vad jag själv gör, med tydligare underdelningar och tydligare melodier. Redan i introt hittar han en melodi som han sedan håller fast vid.
Versspelet tycker jag både har fördelar och nackdelar jämfört med min version. Bättre på så sätt att den är lite lekfullare, lite rörligare, vilket är rätt trevligt då alla andra instrument bara rullar på. Det är även skönt att ha en fast figur som går hela tiden. Å andra sidan tycker jag att min variant smälter in bättre med låten, A:s version tar kanske lite för mycket fokus från texten för min smak. Andra versen känns det inte av lika mycket tycker jag, kanske är det för att man då redan har melodin klar för sig, så då gör det inget om det stökar på mer i kompet.
På refrängerna spelar A tydligare melodier mellan fraserna vilket är rätt trevligt då det verkligen kommer fram. Jag kan dock tycka att det blir lite struttigt när det blir så korta toner hela tiden. Jag håller ut mina lite längre, vilket fyller upp mer.
I solot spelar A tydligare melodier än vad jag gör, med mycket underdelningar och spökslag8 i vänster hand. Rätt snyggt, men ändå lite tunt som helhet.
Överlag använder A Clavineten väldigt mycket mer som melodi-instrument än vad jag gjorde. I mina öron blir det inte jättebra att göra det hela tiden, men det håller nog ändå för mer än vad jag trodde att det skulle göra; låten klarar sig –iallafall ibland – rätt bra utan mattorna.
Piano, keyboardist B
Här väljer B att spela mycket mer än vad jag gör. Vad jag tycker är supersnyggt är att han hittar en figur som sedan återkommer på flera ställen i låten. Det är även spännande att han spelar så mycket hela tiden. Han använder sig verkligen av hela pianot, allt från melodifill i höga registret till bastanta bastoner. I studiosammanhang upplever jag att man nästan fått lära sig att spela så lite som möjligt, allt för att det inte ska krocka med andra instrument eller bli för rörigt. Jag upplever att B inte tar den minsta hänsyn till detta, utan han kör på och just på en sådan här låt, där resten av kompet bara rullar på utan variation fungerar det ju bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Jag kan dock tycka att det blir lite brist på variation och uppbyggnad då han spelar mycket hela tiden; att ta det lite lugnare åtminstone en vers tror jag skulle gjort det intressantare.
3.1.2 Love Change Orgel - keyboardist B
Här spelar B mycket mer än vad gjorde, och framförallt med större ackord. Där jag i introt och vers ett mest ligger still med en ton lägger B större klanger. Jag är visserligen väldigt svag för orgelns möjligheter att med en ton och lesliets hjälp färga en låt, men här tycker jag att den större klangen fyller upp på ett behagligt sätt. På bryggorna och refrängerna spelar han lite annorlunda än vad jag gjorde, men jag tycker att funktionen är ungefär densamma, bara att det är olika musikaliska val.
Däremot tycker jag att B:s solo är bättre än mitt. Min svaghet för långa toner till trots så blir min version lite långtråkig och hans lite mer spännande med fler melodier. I stort tycker jag att vi förhåller oss ungefär likadant till låten, bara att han spelar mer och med större klanger.
8 Toner som spelas mer för sin rytmiska funktion än för sin melodiska funktion. De är korta och rytmiska och oftast uppfattar örat inte ens tonhöjden.
3.1.3 Hot like Chili
Piano - keyboardist A
Jag upplever att tänket/uppbyggnaden av låten som helhet är ganska likt mitt eget, även om vi väljer lite olika figurer att utgå ifrån. Jag tycker överlag att A:s version är bättre än min egen då jag tycker att figurerna han hittar blir mer svängiga med resten av kompet. Han spelar även bluesigare än vad jag gör, vilket känns rätt skönt då låten är rätt så städad i övrigt. Även valet att ha en rätt drivande figur i verserna låter bra i mina öron, mitt blir lite klenare där då jag mest lägger ut.
På slutdelen spelar han mer mellan sångfraserna till skillnad från mig som spelar hela tiden på slutet. Jag tycker att båda varianterna fungerar då man ändå har hört refrängtexten upprepade gånger vid det laget. I diskussionen om mitt spel nämnde jag att man för att få anslaget jättekort verkligen medvetet måste tänka på det. A har lite längre anslag överlag vilket gör att pianoklangen blir lite fetare och fyller upp bättre, medan jag trodde att det skulle bli grötigt och orytmiskt då. Jag upplever inte att det finns några inbyggda "problem" i den här låten för ett piano, utan ett piano lämpar sig bra för denna sortens rytmiska spel.
Orgel - keyboardist A
Det jag tycker att A lyckas med här som jag själv tyckte var väldigt svårt är att få till en rytmisk figur utan att tonerna behöver vara korta rätt igenom. I introt hörs väl den största skillnaden, då jag spelar enbart jättekorta toner. Han blandar längre toner med korta avslag och får då en väldigt fin och tydlig rytmik utan att det för den sakens skull blir tunt.
Annars var väl även upplägget ganska liknande i stort. A väljer att lägga ackordmattor under verserna, jag spelar lite luftigare, och jag tycker att båda versionerna har sina fördelar. Texten kommer verkligen fram under mattorna, men jag tycker att mitt spel är lite busigare, vilket går i stil med resten av låten.
4. Diskussion och avslutning 4.1 De största svårigheterna
Det instrument som orsakade mest bryderier för mig var helt klart Clavineten. Detta kan ju ha att göra med att jag inte spelat det särskilt länge och inte riktigt behärskar det, men personligen tror jag även att det kan ha att göra med att det är så speciellt i sin uppbyggnad med ganska små möjligheter att påverka ljudet på olika sätt. En annan orsak till att Clavineten orsakade bryderier är att jag många gånger skulle velat ha en effekt på det, kanske ett chorus eller en wah-wah-effekt. Detta var även något som pianist A frågade efter när han skulle spela in sina Clavinet-versioner. Speciellt när Clavineten ska vara lugn skulle det underlätta om man fick använda en effekt på
den, då örat normalt inte är vant att höra den helt torr9. Jag valde dock ändå att hålla den torr, så att man skulle spela efter instrumentets förutsättningar mer än att man skulle anpassa spelet efter hur det lät med en effekt.
Att spela orgel väldigt rytmiskt upplevde jag också som väldigt svårt, men detta tror jag hade mer att göra med att jag är ovan att spela orgel på det sättet och tidigare inte har jobbat så mycket med percussion-effekten. I A:s version av Hot Like Chili tyckte jag att orgeln var väldigt rytmisk och det berodde uppenbarligen på att han hanterade den på ett bättre sätt än vad jag kunde göra.
Andra funderingar som dök upp längst vägen var att man säkert hade kunnat göra väldigt mycket mer av allting och undersöka allting ännu mer grundligt än vad jag nu gjorde. Man hade kunnat ta och fundera hur man kan hantera orgeln olika beroende på vilka drawbars man har inne eller ute, man hade kunnat fundera över olika inställningar på Clavineten eller funderat över om det rena pianot lämpar sig mer eller mindre bra för musik av något särskilt slag. Eller fundera över hur mycket en superbra mix förändrar upplevelsen av det man spelar. Någonstans blir jag lite frustrerad över att det finns så många aspekter som jag känner att jag inte hunnit med att utforska i detta projekt, men å andra sidan upplever jag ändå att detta upplägg höll för det jag ville göra, i stort undersöka hur de olika instrumenten skiljer sig åt.
4.2 Återknytning till frågeställningarna
Går det att hitta olika musikaliska funktioner ”inbyggda” i de olika instrumenten och Vad händer om man försöker byta plats på de olika funktionerna i de olika instrumenten?
De olika instrumenten fungerar ju på olika sätt, vilket i sin tur inbjuder till att använda dem på olika sätt. Jag uppfattar att det låter bättre att en Clavinet spelar väldigt rytmiskt, men frågan är om det beror på att man har vant sig vid att höra den användas på just det sättet, eller om det är att den lämpar sig bättre för det ena eller andra. I vissa fall är det lättare att se en logisk anledning till att det spelats i på det sätt som det spelats. Just en Clavinet hörs ju mer när man spelar rytmiskt, eftersom den frambringar starkast ljud precis när man slår ner tangenten, vilket i sin tur gör att om man bara spelar långa toner i en ensemble så försvinner de i ljudbilden för att själva efterklangen är så tunn. På så sätt är det väl logiskt att Clavinet ofta används rytmiskt, och många gånger skulle man i arrangemanget av en låt faktiskt kunna klassa det mer som ett perkussivt element eller instrument än ett melodiskt.
Både orgeln och pianot känns mer breda i vad det går att göra med dem, men även här är det rätt tydligt att hur de fungerar har påverkat hur de används. Självklart är det enklare att lägga en lång matta med orgeln då den genererar nytt ljud hela tiden och därför har det väl blivit så att man oftare gör det. Allt detta gör väl i sin tur att man är van att höra vissa instrument användas på olika sätt och därför tycker att det låter bra eller "rätt", just när man gör på det sätt som de vanligen används.
9 Utan effekt.
Man kan nog förhålla sig till det här på olika sätt. När jag bad keyboardist B att spela en Clavinet-version av den lugna låten "Love Change" svarade han bara "No, I couldn't do that". Han vägrade. Det skulle inte bli bra, det är inte det som man i en riktig situation skulle välja, varför ens spekulera i hur det skulle låta, resonerade han.
Han såg det mer som att man spelade med olika instrument och på olika sätt i olika sammanhang just därför att det blir bäst så; de passar till olika saker och då finns det ingen anledning att bråka om det. Om man tänker på det sättet blir väl den bästa lösningen att man studerar hur man "brukar" spela och lär sig behärska det bra. Å andra sidan känner jag att jag har upptäckt nya sätt att spela på dessa instrument som jag inte trodde skulle fungera, t ex att kompa bara sång med en ensam Clavinet, eller att ett väldigt effektivt sätt att hantera en Clavinet i en konstig situation kan vara att tänka "hur skulle en elgitarr ha gjort?". Det är en tanke jag själv aldrig hade tänkt tidigare, men efter inspelningarna redan var gjorde så hittade jag faktiskt detta i en text:
"According to legend, Stevie Wonder was looking for an instrument that would let him play guitar-like sounds from the keyboard; that search led him to the Clavinet and helped change rock keyboard playing forever" [10]
Uppenbarligen är det alltså fler som har tänkt liknande tankar, och poängen är väl att om man aldrig utmanar sig själv och provar spela på sätt som man inte brukar eller förväntar sig kommer man ju inte heller hitta nya sätt att använda instrumenten på.
Gällande vad som händer när man "spelar ett instrument, men tänker ett annat" så upplever jag att det kan bli väldigt konstigt och att det många gånger är bättre att fundera över vad som blir bäst för respektive instrument. Detta tyckte jag blev tydligast på sista delen av Hot like Chili, där klaviaturet solar över sången. Där fick jag jobba med instrumenten på olika sätt, men jag upplever ändå att jag lyckades behålla samma feeling i alla versioner. Den är fortfarande rätt funkig och svängig i alla versionerna, trots att jag spelar på olika sätt. När jag jobbade med orgeln blev det rätt tydligt; jag försökte från början härma hur Clavineten spelade, men i slutändan upptäckte jag att jag tyckte det blev bättre om man spelar som man ”brukar” på en orgel än om man försöker efterhärma Clavinet. I mina öron låter en orgel ”coolare”
med långa toner än med tunna korta och om målet då är att spela "coolt" blir ju det mer att uppnå samma mål om man väljer det spelsätt som låter "coolast" för respektive instrument.
En annan tanke som dök upp var att oavsett vilket problem som dök upp så var det för mig alltid enklast att lösa det på pianot. Här kan man ju fundera på ifall pianot i sig självt är väldigt mångsidigt, eller om det har att göra med att jag har spelat det sedan jag var liten. Själv tror jag att det är en kombination. Pianot går att använda till mycket, och på något sätt ligger den ju "mittemellan" orgeln och Clavineten.
Clavineten har en ton som dör ut på nästan en gång, orgeln låter tills du släpper tangenten, medan pianot både har en rätt lång sustain och samtidigt kan vara kort och rytmiskt om det krävs. Men hade jag från att jag var liten spelat orgel istället är jag också rätt övertygad om att jag hade varit medveten om betydligt fler sätt än vad jag är idag om hur man kan nyttja den på för att den ska låta bäst i respektive situation.
Vad tycker jag är bästa sättet att hantera dessa instrument på?
Efter att ha gjort det här projektet har jag väl kommit fram till att det mesta faktiskt går att göra, bara man gör det tillräckligt övertygande. Det var väldigt givande att höra vad de andra keyboardisterna gjorde och framförallt i pianoversionerna upplevde jag att de spelade mer än vad jag är van att göra i inspelningssammanhang, men upplevde ändå att det fungerade. Det är ju spännande att man i studiosammanhang så många gånger att det nästan känns som en regel har fått höra att man måste spela mindre, när det finns många alternativ på låtar med mycket pianospel som faktiskt håller, som t ex Elton Johns "Don't let the sun go down on me" [11] Det har även varit väldigt givande att se att man kan lösa saker på olika sätt; man behöver till exempel inte alltid spela korta toner för att det ska bli väldigt rytmiskt. Jag tror att det är lätt att man hittar saker som man vet fungerar och sedan håller man sig till det. Det här har varit en bra väg att utmana sig själv och upptäcka nya saker. Överlag har det varit väldigt spännande att försöka lösa de problem som som uppstått, trots att det känns näst intill omöjligt ibland. Jag tror fortfarande inte att jag kommer välja Clavinet i första hand när jag ska spela in en ballad, men om jag någon gång blir sittandes på ett live-gig med enbart en Clavinet så har jag iallafall några fler verktygslådor att plocka ur...
Framförallt har jag nog blivit lite modigare och känner mer nu att det mesta faktiskt fungerar, bara man vågar och vill, vilket nog är det som jag kommer ta med mig i framtiden. Instrumenten må användas på olika sätt, men jag tror inte att man ska låsa sig till det utan det bästa sättet man kan använda dem på är nog att prova saker och slutligen hitta det som man själv tycker passar bäst för det man ska göra precis då, oavsett hur man "brukar" göra det.
Referenser
[1], [9] Bonniers musiklexikon, (2003) Huvudredaktör: Junker Miranda, Ulrika, Albert Bonniers förlag.
Artiklar:
Piano
Hammondorgel [2] Hammond Organ.
http://en.wikipedia.org/wiki/Hammond_organ, hämtat 18 aug 2011.
[3] De bästa Hammond-orgel-solona. (2008) Hämtat 18 aug 2011.
http://www.youtube.com/watch?v=jejadhR_m9w
[4] Kipness, Ahron (2007) The Hohner Clavinet, hämtad 19 sep -11 http://www.gti.net/junebug/clavinet/clavfaq.pdf
[5] Classic Keyboards - The Clavinet. Datum okänt. Återgiven efter en artikel från Australian Musician Magazine 1997 av Coates, Brad. Hämtad 28 maj, 2012.
http://www.gti.net/junebug/clavinet/clav.html
[6], [10] Vail, Mark. (1993, 2000) Vintage synthesizers, (second edition). Miller Freeman Books, USA. Sida 271-275. Citat från sida 247.
[7] Rock me gently (1974) Rock me gently, spår 1. Andy Kim, Capitol.
[8] Superstition (1972) Talking Book, spår 6. Stevie Wonder, Tamla.
[11] Don't let the sun go down on me (1974) Don't let the sun go down on me, spår 1.
Elton John, MCA.
Bilagor
Några termer och förkortningar
VH/HH Vänster hand/Höger hand
Pad/matta Långa toner utan större melodisk variation, upplevs mer som en ljudbakgrund än som enskilda toner.
Leslie Förstärkare som vanligen används på orgel. När lesliet slås på börjar tonen vibrera från långsamt till snabbt, när den slås av det motsatta.
Lägga ut ackord Att spela ackordet som sedan får klinga ut en längre stund, istället för att spela det i ett rytmiskt mönster.
Brutna ackord När man spelar ackordstoner en i taget istället för alla samtidigt.
Filla Spela improviserade melodier eller rytmiska förändringar, ofta mellan sångfraser.
Feeling Amerikanskt uttryck, betydande ungefär ”övergripande känsla av låten”. Kan syfta både på en genremässig feeling;
funkigt, rockigt osv, men även på en mer abstrakt feeling;
kärleksfullt, "soft", coolt etc.
Musiker som medverkar på inspelningarna:
Daniel Jonsson – Bas Steven Långs – Trummor Martin Nordin – Gitarr Gästande Keyboardister:
Ron Feuer och Mitch Forman.
CD
01. Take my hand – orgel 02. Take my hand – piano 03. Take my hand – clavinet 04. Love change – piano
05. Love change – orgel 06. Love change – clavinet 07. Hot like chili – clavinet 08. Hot like chili – piano 09. Hot like chili – orgel 10. Take my hand – clavinet A 11. Take my hand – piano B 12. Love change – orgel B 13. Hot like chili – piano A 14. Hot like chili – orgel A
