Hur rapporterar avloppsreningsverk sina utsläpp?

(1)

SMED Rapport Nr 13, år 2019

Hur rapporterar stora

avloppsreningsverk sina utsläpp?

Katarina Hansson, IVL Staffan Åkerblom, SCB Alexander Dimberg, SCB

Hanna André, IVL Tina Skårman, IVL

Avtal: 241-19-005

(2)

Avtal: 241-19-005

(3)

Publicering: www.smed.se

Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: 601 76 Norrköping

Startår: 2006 ISSN: 1653-8102

SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges inter- nationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsätt- ningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndig- heter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida www.smed.se.

(4)

(5)

Innehåll

INNEHÅLL 4

SAMMANFATTNING 6

SUMMARY 8

BAKGRUND OCH SYFTE 10

Syfte 11

Avloppsreningsverk 11

RAPPORTERINGSKRAV 13

Svenska föreskrifter 13

Pågående kompletteringar av föreskrifterna 15 Nuvarande och kommande krav i E-PRTR-rapporteringen 15

Utsläpp från punktkällor 16

Mottagare 16

Utsläpp från diffusa källor 17

Pågående kravarbete inom EU 17

Tröskelvärden för utsläpp till vatten 18

RAPPORTERADE ÄMNEN 19

Granskning av SMP-data 19

Jämförelse mellan rapporterade data och miljöövervakningsdata 25

OSÄKERHETER 30

Dataosäkerheter 30

Stämmer redovisade utsläppsmängder överens med redovisade halter och

vattenflöden? 33

SLUTSATSER 35

Fortsatt arbete 36

Avvikelser mellan rapporterade och beräknade mängder 36

Ovanliga parametrar 37

(6)

BILAGA 1. TRÖSKELVÄRDEN FÖR UTSLÄPP TILL VATTEN ENLIGT NFS

2016:8 OCH E-PRTR 39

BILAGA 2. MILJÖÖVERVAKNINGSDATA 2015–2017 42

(7)

Sammanfattning

SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI.

SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket sammanställt information om hur avloppsreningsverken rapporterar sina utsläppsdata. Syftet med projektet var att göra en riktad granskning av utsläppsdata från avloppsreningsverken som omfattas av rapporteringskraven enligt EU:s Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) (23 st). Syftet var också att redovisa vilka rapporteringskrav som ställs på avloppsreningsverken i Sverige och redo- göra för kraven i E-PRTR-rapporteringen samt osäkerheterna som kopplar till de rapporterade utsläppen.

Två svenska föreskrifter kopplar till rapportering av utsläpp från avloppsreningsverk. Dessa är: Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6) samt föreskrif- ter om miljörapport (NFS 2016:8). Resultaten från denna studie visar att de parametrar som ska rapporteras enligt NFS 2016:8 bilaga 6 har blivit rapporterade för utsläppsåret 2017 från alla de 23 reningsverk som omfattades av studien, vilket är en förbättring mot föregående år och kan kopplas till att kraven har blivit tydligare i NFS 2016:6 och NFS 2016:8.

Det är få av dessa 23 reningsverk som rapporterar utsläpp av övriga ämnen i NFS 2016:8, bland annat organiska ämnen.

Fem avloppsreningsverk i det nationella miljöövervakningsprogrammet av miljögifter i utgående vatten från avloppsreningsverk ingår i de 23 största avloppsreningsverken, vars utsläpp rapporteras till E-PRTR. Beräkningar baserade på miljöövervakningsdata visar att det finns enstaka ämnen, t.ex.

nonylfenoler och oktylfenoler, som skulle kunna hamna över tröskelvärdet för rapportering för vissa av anläggningarna, om dessa inkluderades i ett ordinarie mätprogram. Det bör dock poängteras att miljöövervakningsdata representeras ett veckoprov per år, vilket gör att resultaten bör anses vara indikativa.

Det finns flera osäkerheter i emissionsdata som inkommer via miljörapport.

Bland ämnen som rapporterades under kvantifieringsgräns (inkl. mindre-än värden, detektionssgräns) utmärker sig metallerna silver, kadmium, krom, kvicksilver och bly. Många organiska ämnen som rapporteras in mer spora- diskt baseras på fåtal prover. Det förekommer också olika sätt att hantera värden under kvantifieringsgräns (eller motsvarande) vid beräkning av emissioner, där varianterna som omfattar halva eller hela kvantifierings- gränsen som ett numeriskt värde förekommer. Enligt Naturvårdsverkets

(8)

vägledning om hur låga värden ska hanteras ska halva kvantifieringsgränsen användas¹.

Nyckelord: Avloppsreningsverk, föreskrifter, rapportering, osäkerheter, belastning, utsläpp.

1 http://extra.lansstyrelsen.se/smp/Sv/hur-gor-

jag/verksamhetsutovare/Anvandarinstruktioner/Emissionsdeklarationen/Fyll_i_emissionsde klarationen/Sidor/default.aspx#1

(9)

Summary

SMED is an abbreviation for SvenskaMiljöEmissionData, which is a col- laboration between IVL, SCB, SLU and SMHI.

On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency, SMED has compiled information on how the wastewater treatment plants report their emission data. The purpose of the project was to conduct a targeted review of the emission data from the wastewater treatment plants covered by the reporting requirements in accordance with European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) (23 wastewater treatment plants). The purpose was also to present the reporting requirements for sewage treatment plants in Sweden and the E-PRTR reporting requirements as well as the uncertainties associated with the reported emissions.

There are two Swedish regulations connected to the reporting of emissions from wastewater treatment plants: regulations by The Swedish Environmen- tal Protection Agency on purification and control of discharges of

wastewater from urban buildings (NFS 2016: 6) and on environmental reports (NFS 2016: 8). The results of this study show that the parameters to be reported in accordance with NFS 2016: 8 Appendix 6, have been reported for the 2017 emission year from all the 23 wastewater treatment plants covered by the study, which is an improvement from previous years and can be linked to that the requirements have become clearer.

There are only a few facilities that reported emissions above the thresholds for reporting in accordance with NFS 2016:8 for other substances, including organic substances.

Five wastewater treatment plants in the national environmental monitoring program of organic pollutants in outgoing water from wastewater treatment plants, are among the 23 largest wastewater treatment plants which emissions are reported to E-PRTR. Calculations based on environmental monitoring data show that there are single substances, e.g. nonylphenols and oc- tylphenols, which emissions could be above the threshold of reporting (NFS 2016: 8) for some of the plants, if these only were included in a regular measurement program. However, environmental monitoring data represent one weekly sample per year, and the results should therefore be considered as indicative.

There are several uncertainties in emission data from environmental reports.

Among the substances reported as below the limit of quantification (or de- tection limit), as silver, cadmium, chromium, mercury and lead, are distin- guished. Many organic substances that are reported more sporadically are

(10)

based on few samples. There are also different ways of handling values below the quantification limit when calculating emissions. There are examples in the data set that show that half or whole quantification limit as used as a numerical value in the calculations. According to the Swedish Environmen- tal Protection Agency's guidelines on how low values should be handled in calculations of emissions, half the quantification limit should be used².

Keywords: Wastewater treatment plant, regulations, reporting, uncertainties, load, emissions.

(11)

Bakgrund och syfte

SMED har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att göra en riktad granskning i hur stora, PRTR-klassade avloppsreningsverk, rapporteras sina emissionsdata. De föreskrifter som avloppsreningsverken har att hålla sig till är dels Naturvårdsverkets 1) föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6) samt 2) föreskrifter om miljö- rapport (NFS 2016:8).

Vid den årliga granskningen av SMP-data identifierades att våra stora avloppsreningsverk rapporterar emissioner till vatten på olika sätt. Vissa an- läggningar rapporterar endast utsläpp av näringsämnen och metaller, medan andra även lämnar uppgifter om utsläpp av olika organiska ämnen. Då flö- den från stora avloppsreningsverk ofta är höga kan även en relativ låg halt i utgående avloppsvatten innebära att de årliga utsläppen ändå hamnar över tröskelvärden för rapportering.

Vid granskningen av E-PRTR rapporteringen har EEA påtalat dels att ut- släpp av vissa metaller saknas fast de enligt deras beräkningar borde före- komma över tröskelvärdena och dels att för låga utsläppsvärden redovisas av vissa metaller enligt deras beräkningar.

Dessutom, i en tidigare genomförd SMED studie ”Rapportering av emissioner till SMP som baseras på halter under rapporteringsgränser” (Hansson m fl., 2017)³, undersöktes bland annat om poster rapporterade till E-PRTR för utsläppsåret 2014, blev identifierade som avvikande i EEA:s valide- ringssystem. Resultaten från den undersökningen visade att sex poster för mottagare Vatten som utifrån informationen i kommentarkolumnen i SMP baseras på mindre än värden, blev identifierade av EEA som ”signifikant ändring från föregående år” och två av dessa var också utpekade som PRTR outliers. Alla dessa poster hörde till branschen rening av avloppsvatten och rapporterades av fyra stora avloppsreningsverk. Detta indikerar att sättet verksamhetsutövare beräknar sina utsläpp på och vilka data som används vid beräkningar, kan ha en effekt även ur ett bredare perspektiv.

Flera verksamhetsutövare väljer att rapportera utsläppsdata som är under tröskelvärden för rapportering, vilket innebär att de gör det på frivillig basis.

Detta är mycket bra, eftersom dataunderlaget som används vidare till flera internationella rapporteringar, t.ex. inom SO Vatten, blir mer komplett (t.ex.

WISE SoE Emissions). Det är också därför av intresse att redogöra för vilka

3 Hansson K., Hytteborn J., Hållinder Ehrencrona C., 2017: Rapportering av emissioner till SMP som baseras på halter under rapporteringsgränser. SMED PM

(12)

krav som egentligen ställs på verksamhetsutövare branschen rening av avloppsvatten.

Syfte

Syftet med projektet är att göra en mer riktad granskning av utsläppsdata från avloppsreningsverken som omfattas av rapporteringskraven enligt E- PRTR (Tabell 1).

Syftet är också att redovisa vilka rapporteringskrav som ställs på avloppsreningsverken i Sverige och redogöra för kraven i E-PRTR-rapporteringen samt osäkerheterna som kopplar till de rapporterade utsläppen - vilka parametrar som har lägre respektive högre osäkerheter.

En skärpning av kraven i föreskrifterna om miljörapport (NFS 2016:8) och föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbe- byggelse (NFS 2016:6) som infördes den 1 januari 2017 kommer också ge effekter i antalet rapporterade parametrar vid en jämförelse mellan de år som ingår i projektet.

Avloppsreningsverk

De avloppsreningsverk som ingår i studien framgår av Tabell 1, där det också presenteras vilka anläggningar som ingår i det nationella miljööver- vakningsprogrammet av miljögifter i utgående vatten från avloppsreningsverk.⁴ Det bör tilläggas att antalen PRTR-klassade avloppsreningsverk har varierat mellan åren. Under perioden 2015–2018 har Eskilstuna Avloppsre- ningsverk, Kalmar ARV, Källby avloppsreningsverk och Smedjeholms ARV fått PRTR-klassning. 2017 var 22 st anläggningar PRTR-klassade, 2016 21 st och 2015 19. I analysen nedan utgår vi ifrån de 23 anläggningar- na som numera är PRTR-klassade.

4 Umeå Universitet 2019: Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk. Resultat från år 2016–2017 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004–2017. Naturvårdsverket samt Umeå universitet, 2017: Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk. Resultat från år 2015 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004–2015. Naturvårdsverket.

(13)

Tabell 1. Lista över de 23 PRTR-klassade avloppsreningsverken. I tabellen visas också vilka anlägg- ningar som ingår i miljöövervakningsprogrammet av utgående avloppsvatten. Antalet PRTR-klassade avloppsreningsverk har skiljt sig mellan åren från 19st 2015, 21st 2016 och 22 st 2017.

Anläggningsnummer Anläggningsnamn Ingår i miljöövervakningspro- grammet

0127-50-001 Himmerfjärdsverket

0180-50-002 Henriksdals reningsverk x

0180-50-004 Bromma reningsverk 0186-50-001 Käppalaverket

0380-50-080 Uppsala Avloppsreningsverk 0484-050-003 Eskilstuna Avloppsreningsverk 0580-50-002 Nykvarnverket

0581-50-002 ARV Slottshagen 0880-001 Kalmar ARV, Tegelviken 1280-50-001 Sjölunda Avloppsreningsverk 1281-50-002 Källby avloppsreningsverk 1283-50-001 Öresundsverket, AVR

1285-50-001 Ellinge Avloppsreningsverk x

1290-50-011 Centrala Avloppsreningsverket 1380-50-001 Västra Strandens arv (Halmstad) 1382-50-011 Smedjeholms ARV (Falkenberg)

1480-1131 Gryaab AB Ryaverket X

1490-1001 Gässlösa avloppsreningsverk X

1880-50-023 Skebäcks Avloppsreningsverk 1980-50-001 Kungsängens Reningsverk

2180-001 Duvbackens avloppsreningsverk (Gävle vatte n AB)

2480-131-01 Öns avloppsreningsverk X

2580-01 Uddebo avloppsreningsverk

(14)

Rapporteringskrav

Svenska föreskrifter

Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6)

Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6)⁵ 5 – 9 §§ innehåller bestäm- melser om rening och utsläpp som gäller för reningsverk i tätbebyggelser som är större än 2 000 pe. Föreskrifterna anger begränsningsvärden för BOD7, CODCr och N-tot före utsläpp i sötvatten eller flodmynningar eller till havs-kustvattenområde som reningsverken har krav på sig att uppfylla (Tabell 2). Avloppsvatten från tätbebyggelse ska före utsläpp i sötvatten eller flodmynning uppfylla kraven som anges i 8 § om utsläppen kommer från tätbebyggelse med 2 000 pe eller mer. För utsläpp till havs- och kust- vattenområde gäller motsvarande krav om utsläppen kommer från tätbebyg- gelse med 10 000 pe eller mer. För begränsningsvärdena gäller att något av kraven på högsta koncentration som årsmedelvärde, högsta koncentration per mättillfälle eller minsta procentuella reduktion per mättillfälle ska följas.

Vid miljörapportering ska reningsverken även rapportera om de har uppfyllt dessa krav.

Tabell 2. Begränsningsvärden som anges i NFS 2016:6 enligt 8 och 9 §§.

Begränsningsvärden

Område Belastning Parameter Begräns-

ningsvärde

Enhet Kommentar

Alla områden ≥ 2 000 pe vid utsläpp till sötvatten eller flodmynning eller

≥ 10 000 pe vid utsläpp till havs- och kustvattenområde

BOD7 15 mg/l Årsmedel

Alla områden BOD7 30 mg/l Högsta per

mättillfälle

Alla områden BOD₇ 70 % reduktion Minsta %

reduktion per mättillfälle Alla områden ≥ 2 000 pe vid utsläpp till

sötvatten eller flodmynning eller

≥ 10 000 pe vid utsläpp till havs- och kustvattenområde

CODCr 70 mg/l Årsmedel

Alla områden CODCr 125 mg/l Högsta per

mättillfälle

Alla områden CODCr 75 % reduktion Minsta %

reduktion per mättillfälle

Västkust-Norrtälje ≥10 000 – 99 999 pe tot-N 15 mg/l Årsmedel

Västkust-Norrtälje ≥100 000 pe tot-N 10 mg/l Årsmedel

Västkust-Norrtälje ≥>10 000 pe tot-N 70 % reduktion % reduktion

som årsme-

5 https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Foreskrifter- allmanna-rad/NFS/2016/NFS-20166-Avloppsvatten-utslapp-rening-och-kontroll/

(15)

delvärde

För att kontrollera att reningsverken som omfattas av föreskrifterna NFS 2016:6 uppfyller kraven beskriver föreskrifterna hur kontrollen och utvärde- ringen av reningsverk ska genomföras, se NFS 2016:6 och tillhörande väg- ledning. Provtagning och flödesmätning ska ske så att uttagna prover blir representativa för det avloppsvatten som ska kontrolleras. Utsläppen beräk- nas genom flödesviktning av uppmätta koncentrationer. Provtagningsfre- kvens för respektive parameter anges också, se NFS 2016:6 och tillhörande vägledning.

Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport (NFS 2016:8)

Föreskrifterna innehåller bestämmelser om den miljörapport som en utövare av tillståndspliktig verksamhet eller verksamhet ska skicka in varje år till tillsynsmyndigheten. Uppgifter om tillståndspliktiga verksamheter anges i förordningen under 5§ och villkoren för verksamheter som omfattas av Na- turvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6⁶ anges i 5h§. Uppgifter som till- ståndspliktiga avloppsreningsanläggningar ska rapportera anges i bilaga 6 i NFS 2016:8 och dessa finns beskrivna i Tabell 3.

För verksamheter som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rå- dets förordning (EG) nr 166/2006 (PRTR-förordningen)⁷ gäller dessutom att årsvärden för utsläpp av de föroreningar som förtecknas i bilaga 2 till

PRTR-förordning samt bilaga 1 till NFS 2016:8 ska rapporteras in via miljö- rapport, om de angivna tröskelvärdena för utsläpp har överskridits. Koordi- naterna för utsläppspunkten ska då anges och om något utsläpp härstammar från olyckshändelse ska detta också anges. Detta gäller alltså för de 23 största PRTR-klassade avloppsreningsverken.

Tabell 3. Parametrar som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av ut- släpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:8, bilaga 6).

Anslutning -Tillståndsgiven anslutning (pe)

Belastning -Tätbebyggelsens maximala genomsnittliga veckobelastning (pe)*

- Inkommande belastning beräknat som årsmedelvärde (pe) Inkommande till avloppsreningsan-

läggning

- CODCr, BOD7, totalfosfor och totalkväve i mängd och halt (kg, mg/l) - Flöde (1 000 m³)

Utgående från avloppsreningsan- läggning

- CODCr, BOD7, totalfosfor, totalkväve, NH4-N, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr och Ni i mängd och halt och sammanvägd mängd och halt dvs. beräknad inklusive bräddat vid avloppsreningsanläggning (kg, mg/l)

6 https://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2016/nfs-2016-8.pdf

7 https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32006R0166&from=SV

(16)

- Flöde (1 000 m³) Bräddat i eller vid avloppsrenings-

anläggning

- CODCr, BOD7, totalfosfor, totalkväve, NH4-N, Hg, Cd, Pb, Cu, Zn, Cr och Ni i mängd och halt (kg, mg/l)

- Flöde (1 000 m³) Efterlevnad av begränsningsvärden

i NFS 2016:6

- COD_Cr (förvalda alternativ anges)**

- BOD7 (förvalda alternativ anges)**

- Totalkväve (förvalda alternativ anges)***

* Även bedömningsunderlaget ska redovisas.

** Om efterlevnad sker genom högsta koncentration per mättillfälle eller minsta procentuella reduktion per mättillfälle ska samtliga provtagningsdatum med analysresultat redovisas.

*** Om efterlevnad sker genom procentuell reduktion ska beräkning redovisas. Beräkningen ska utgå från reduktionen i avloppsreningsanläggningen och naturlig kväveretention.

Även bräddningar på ledningsnätet som är allmänna enligt lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och som är anslutna till en tillståndspliktig av- loppsreningsanläggning som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (2016:6) om rening och kontroll av utsläpp ska rapportera 1) antalet brädd- ningar, 2) plats (koordinater) samt 3) totalflöde (1 000 m³).

Pågående kompletteringar av föreskrifterna

De nuvarande föreskrifterna för reningsverkens rening, kontroll och miljö- rapportering trädde i kraft 1 januari 2017 och dessa föreskrifter utvecklas kontinuerligt. Under de år som sammanfattas i denna rapport har kraven på rapportering utökats i och med NFS 2016:8 och vägledningarna för avloppsreningsverkens miljörapportering har förbättrats, vilket syns i antalet rapporterade parametrar mellan åren i kapitlet om ”Rapporterade ämnen”.

På grund av utökade krav i föreskrifterna blev det vid rapporteringsåret 2017 en ökning av antalet inrapporterade halter och mängder av BOD7, COD_Cr, N-tot och P-tot i inkommande vatten.

Nuvarande och kommande krav i E-PRTR- rapporteringen

Idag regleras E-PRTR via dokumenten:

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006⁸

• Förordning EU 2019/1010 med ändringar av förordning 166/2006⁹

• Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1741¹⁰

8 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/ALL/?uri=CELEX:32006R0166

9 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32019R1010

(17)

• Vägledning vid implementering av det europeiska registret över ut- släpp och överföringar av föroreningar¹¹

Rapporteringen omfattar både uppgifter från punktkällor och diffusa utsläpp.

Utsläpp från punktkällor

För utsläpp från punktkällor skall verksamhetsutövarnas egna uppgifter rapporteras till E-PRTR. Ett stort ansvar för datakvaliteten läggs också på verk- samhetsutövarna. I Sverige sker insamlingen av uppgifter för E-PRTR via det så kallade miljörapportsystemet. Naturvårdsverket är ansvarig myndig- het för rapporteringen, vilket även innebär ett ansvar för att kvaliteten på rapporterade uppgifter säkerställs.

Ämnen

Verksamhetsutövare skall rapportera både den totala emissionen för ett visst ämne, samt eventuell emission genom olyckshändelse.

I Bilaga II E-PRTR redovisas de 91 ämnen som omfattas av rapporteringskrav. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskel- värdet överskrids skall ämnet rapporteras.

Utsläppskällor

I Bilaga I till E-PRTR redovisas de 65 verksamhetsaktiviteter som omfattas av rapporteringskrav. Huruvida en verksamhet skall rapporteras eller ej av- görs med hjälp av tröskelvärden för kapacitet. Om man bedriver flera aktiviteter inom samma Bilaga I-verksamhet skall kapaciteterna för dessa summe- ras.

Mottagare

Verksamhetsutövare, som utför en eller flera av de aktiviteter som tas upp i Bilaga I till PRTR och E-PRTR omfattas av rapporteringskrav förutsatt att verksamheten genererar:

• utsläpp till luft, vatten och mark (utsläpp till mark förekommer ej i Sverige) av någon av de föroreningar som anges i Bilaga II till E- PRTR överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 i bilagan, eller

• borttransport av farligt avfall som överstiger 2 ton per år, eller om borttransporten av annat avfall som överstiger 2 000 ton per år, eller

10 https://eur-lex.europa.eu/legal- con-

tent/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2019.267.01.0003.01.SWE&toc=OJ:L:2019:267:FULL

11 https://ec.europa.eu/environment/industry/stationary/eper/pdf/en_prtr.pdf

(18)

• borttransport i avloppsvatten för avloppsrening av någon av de för- oreningar som anges i Bilaga II och överstiger tröskelvärdet i kolumn 1 b i bilagan.

Utsläpp från diffusa källor

Till E-PRTR ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissioner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.). Diffusa emissioner omfattas av:

• Punktkällor under tröskelvärde som finns listade i Bilaga I (t.ex. avloppsreningsverk med en dimensionerande kapacitet som understiger 100 000 pe.).

• Verksamheter som ej finns listade i Bilaga I.

Exempel på diffusa källor är vägtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggin- dustri, användning av lösningsmedel, bränsleförbrukning i hemmen, distri- bution av fossila bränslen och små industrienheter (”SME”).

Pågående kravarbete inom EU

E-PRTR-förordningens Bilaga 1 och 2 samt dess vägledning har reviderats sedan första publiceringen 2006. För några år sedan genomgick E-PRTR- förordningen en så kallad REFIT-utvärdering och baserat på utkomsten från denna utvärdering¹² har kommissionen anlitat en konsult för att utvärdera vissa komponenter i E-PRTR-förordningen och dess tillhörande vägledning (se nedan).¹³ Tanken är att arbetet ska avslutas under hösten 2019. Följande arbetsuppgifter ingår i uppdraget:

1. Utvärdering av aktiviteter enligt Bilaga I, vilket innebär att man tittar på vilka typer av verksamheter som regleras via t.ex. IED¹⁴, UWWTD¹⁵ och NECD¹⁶. För avloppsreningsverken gäller en kapaci- tetsgräns på 100 000 pe. för E-PRTR medan kapacitetsgränsen för UWWTP ligger på 2 000 pe.

12 https://eur-lex.europa.eu/legal-

content/EN/TXT/?qid=1513176768325&uri=SWD:2017:710:FIN

13

https://ec.europa.eu/environment/industry/stationary/eper/pdf/terms_of_reference_external_

use.pdf

14 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32010L0075

15 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A31991L0271

16 https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32001L0081

(19)

2. Utvärdering av ämnen enligt Bilaga II, vilket innebär att man tittar på vilka ämnen som regleras via andra närliggande instrument eller initiativ (t.ex. OECD:s harmoniserade ämneslistor).

3. Vägledningsdokumentet, utvärdera, och vid behov föreslå uppdate- ringar av, den aktuella vägledningen för metoder för mätning, beräk- ning och uppskattning av utsläpp och överföringar.

4. Vägledningsdokumentet, utvärdera och vid behov föreslå uppdate- ringar till vägledningens bilaga 4 och 5 (dvs de indikativa ämneslis- torna)

I samband med det tredje mötet för OECD Working Group on PRTRs, som hölls i Paris 16–17 oktober 2019, presenterade EU kommissionen prelimi- nära slutsatser från uppdraget och avseende avloppsreningsverk konstatera- des att man bör överväga att inkludera avloppsreningsverk med en dimensionerande kapacitet mellan 15 000 till 100 000 pe. Kommissionen har i skri- vande stund (2019-11-29) inte godkänt rapporten från uppdraget, men för- väntas göra det innan jul 2019. Kommissionen har ej kommunicerat någon tidsplan för eventuella revideringar av E-PRTR-förordningens utifrån upp- dragets resultat. Det är därför viktigt att Naturvårdsverket bevakar eventuella nya rapporteringskrav för branschen framgent.

Tröskelvärden för utsläpp till vatten

I Bilaga 1 till denna rapport presenteras tröskelvärden för utsläpp till vatten enligt NFS 2016:8 och E-PRTR samt en indikativ sektorspecifik lista över vattenföroreningar gällande avloppsreningsverk enligt Bilaga 5 i Vägled- ningsdokumentet för implementering av E-PRTR.¹⁷

Den sektorsspecifika listan med föroreningar som förväntas kunna släppas ut till vatten från avloppsreningsverk omfattar alla de ämnen som också omfattas av NFS 2016:8. Enda undantaget är isodrin, ett bekämpningsmedel, som inte förväntas vara en möjlig förorening från anläggningar för rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Det stora antal ämnen enligt Bilaga 5, indikerar att utsläpp via avloppsreningsverk kan utgöra en möjlig sprid- ningsväg för dessa ämnen till vattenmiljön.

17 https://ec.europa.eu/environment/industry/stationary/eper/pdf/sv_prtr.pdf

(20)

Rapporterade ämnen

Från 1 januari 2017 infördes en skärpning av kraven i de två föreskrifterna NFS 2016:8 och NFS 2016:6 som kopplar till hur avloppsreningsverk ska rapportera sina utsläpp. Detta ger effekter i antalet rapporterade parametrar vid en jämförelse mellan de år som ingår i projektet. Dessutom skiljer sig antalet PRTR-klassade anläggningar åt mellan de åren som jämförs i denna studie, vilket ytterligare försvårar tolkningen av skillnaderna i rapporteringen mellan åren.

Granskning av SMP-data

Rapportering av data till SMP enligt Naturvårdsverkets föreskrifter Enligt de krav som gäller sedan 1 januari 2017 i föreskrifterna om miljörap- port (NFS 2016:8) ska tillståndsgiven anslutning (Ansl.-till), inkommande belastning beräknat som årsmedelvärde (Ansl.pe-tot), samt tätbebyggelsens maximala genomsnittliga veckobelastning (MaxGVB) rapporteras (Tabell 5). Antalet rapporterade värden för anslutning (Ansl.-till) och belastning (Ansl.pe-tot och MaxGVB) för de 23 största reningsverken finns beskrivet i Tabell 4. För året 2015 har inte Gryaab AB Ryaverket och Uddebo avloppsreningsverk rapporterat Ansl.-till. För året 2016 har Gryaab AB Rya- verket och Himmerfjärdsverket inte heller rapporterat Ansl.-till. Alla 23 reningsverk hade rapporterat Ansl.pe-tot och MaxGVB för alla år.

Tabell 4. Antal rapporterade värden (pe) för parametrar som avser anslutning (Ansl.-till och Ansl.pe- tot) och belastning (Maxgvb) för de 23 största reningsverken.

Parameter 2015 2016 2017

Ansl.-till 21 21 23

Ansl.pe-tot 23 23 23

MaxGVB 23 23 23

Antalet rapporterade halter och mängder av BOD₇, COD_Cr, N-tot och P-tot i inkommande vatten för de 23 reningsverken redovisas i Tabell 5. Under 2015 och 2016 rapporterades enbart ingående mängder för en stor andel av reningsverken men inga halter fanns rapporterade från något av reningsverken. Rapporteringskraven för ingående vatten har därefter skärpts och alla reningsverken rapporterade både ingående halter samt mängder under 2017.

(21)

Tabell 5. Antal rapporterade halter och mängder för inkommande vatten till avloppsreningsanlägg- ning per år.

Halt (mg/l)

Mängd (kg/år)

Halt (mg/l)

2015 2016 2017

BOD7 0 22 0 22 23 23

COD-Cr 0 18 0 18 23 23

N-tot 0 21 0 21 23 23

P-tot 0 22 0 22 23 23

Antalet rapporterade halter av ämnen i bräddat vatten från anläggningen, behandlat utgående vatten från anläggningen och totalt (både brädd och ARV) som ska rapporteras enligt NFS 2016:8 bilaga 6 finns beskrivet i Ta- bell 6. De förändrade kraven på rapportering enligt NFS 2016:8 som började gälla från 1 januari 2017 syns en tydlig förändring i antalet rapporterade parametrar vid rapportering för utsläppsåret 2017.

Tabell 6. Antal rapporterade halter (mg/l) i utgående vatten från brädd på anläggningen (BräddAnl), från reningsverk (ARV), och totalt från reningsverk (Totalt) per år från 23 reningsverk.

2015 2016 2017

BräddAnl Från

ARV Totalt BräddAnl Från

ARV Totalt

BOD7 17 18 23 18 20 23 23 23 23

COD-Cr 16 16 22 17 19 22 23 23 23

Cd 14 17 22 16 19 22 23 23 23

Cr 14 17 22 16 19 22 23 23 23

Cu 14 17 22 16 19 22 23 23 23

Hg 13 17 22 16 19 22 23 23 23

N-tot 17 18 23 18 20 23 23 23 23

NH4-N 17 18 23 18 20 23 23 23 23

Ni 14 17 22 16 19 22 23 23 23

P-tot 17 18 23 18 20 23 23 23 23

Pb 14 17 22 16 19 22 23 23 23

Zn 14 16 22 16 19 22 23 23 23

Vid en analys av antalet rapporterade mängder (kg) från utgående vatten (totalt) av alla rapporterade ämnen i SMP (ämnen som ingår i, och andra ämnen som inte ingår i NFS 2016:8 bilaga 6) återfinns flera organiska äm- nen vilka beskrivs i Tabell 8. Det har funnits en stor variation i vilka avloppsreningsverk som har rapporterat de olika ämnena. Mellan åren 2015–

(22)

2017 har antalet avloppsreningsverk som rapporterat mängder av respektive ämne varit konstant (till exempel DEHP och DCE). Däremot är det en stor skillnad av antalet avloppsreningsverk som rapporterat olika ämnen när man jämför mellan ämnena. Huruvida detta beror på bristfällig rapportering av parametrar andra än de i Bilaga 6, val av olika analysmetoder eller olika beräkningsmetoder går inte att uttala sig om. Däremot har det vid granskning av SMP data framkommit, att det är mer vanligt att värden under kvan- tifieringsgräns används vid beräkningar av utsläpp av organiska ämnen, att dessa värden har hanterats på olika sätt av olika verksamhetsutövare och att stickprov eller enstaka prover oftare används vid beräkningarna av utsläpp (Hansson m fl., 2017)¹⁸.

Tabell 7. Antal rapporterade halter (mg/l) och mängder (kg/år) för parametrar i utgående vatten från 23 reningsverk (ej bräddat vatten) samt vilka parametrar som ska ingå i miljörapportering enligt NFS 2016:8 bilaga 6.

Antal rapporterade halter och mängder per år Ingår i NFS 2016:8 bilaga

2015 2016 2017 6

Parameter Halt Mängd Halt Mängd Halt Mängd

BOD7 23 23 23 23 23 23 X

COD-Cr 22 23 22 23 23 23 X

Cd 22 23 22 23 23 23 X

COD-Cr 22 23 22 23 23 23 X

Cd 22 23 22 23 23 23 X

Cr 22 23 22 23 23 23 X

Cu 22 23 22 23 23 23 X

Hg 22 23 22 23 23 23 X

N-tot 23 23 23 23 23 23 X

NH4-N 23 23 23 23 23 23 X

Ni 22 23 22 23 23 23 X

P-tot 23 23 23 23 23 23 X

Pb 22 23 22 23 23 23 X

Zn 22 23 22 23 23 23 X

As 8 11 8 11 10 13

AOX 5 5 5

Ag* 9 10 10 10 11 11

Alkylfenol och APE

1 1 1

CN-tot 5 2 1

Cl-tot 4 4 4

DCE 2 2 2

DCM 1 1 2

DEHP 5 5 5

18 Hansson K., Hytteborn J., Hållinder Ehrencrona C., 2017: Rapportering av emissioner till SMP som baseras på halter under rapporteringsgränser. SMED PM

(23)

Antal rapporterade halter och mängder per år Ingår i NFS 2016:8 bilaga

2015 2016 2017 6

Parameter Halt Mängd Halt Mängd Halt Mängd

DX-ITEQ 1 1 1

F-tot 7 8 9

Fenoler 3 3 3

Kloroform 1 2 1

NO2+NO3-N** 9 10 9 10 11 13

Nonylfenol 2 2 1

PAH 1 1 1

PAH-FA 1 1 1

PER 1 1

TCB 2 2 1

TCM 2 2 2

TOC 14 17 14 17 14 19

TRI 1 1

VCM 1 1 1

*Ej E-PRTR parameter; **NO2+NO3-N rapporteras som N-tot

Jämförelse utsläppsdata i SMP och rapporterade data till avloppsdi- rektivet för referensår 2016

Utsläppsmängder av BOD₇, COD_Cr, N-tot och P-tot som har rapporterats till dels SMP och till EU i avloppsdirektivet (AD) för referensåret 2016 finns beskrivet i Tabell 9. En jämförelse av utsläppsmängderna mellan dessa da- takällor uppvisade endast små skillnader som i de flesta fall gick att härleda till avrundningar i avloppsdirektivets rapportering.

(24)

Tabell 8. Jämförelse mellan rapporterade utsläppsdata till dels SMP och avloppsdirektivet (AD) för, BOD7, CODCr, N-tot och P-tot för referensår 2016. Värden markerade med fet stil avviker inte mellan SMP och AD.

BOD7 CODCr N-tot P-tot

Anläggningsnummer Anläggningsnamn AD SMP AD SMP AD SMP AD SMP

0127-50-001 Himmerfjärdsverket 276 276 1423 1423 276 276 14 14

0180-50-002 Henriksdals reningsverk 360 360 3290 3.29 820 820 21 21

0180-50-004 Bromma reningsverk 110 110 1447 1447.6 480 480 5.2 5.2

0186-50-001 Käppalaverket 57 57 1500 1500 446 446 8.7 8.7

0380-50-080 Uppsala Avloppsreningsverk 50 50 520 520 160 160 1.7 1.7

0484-050-003 Eskilstuna Avloppsreningsverk 72.86 72.89 586.61 586.61 223.34 223.43 2.91 2.91

0580-50-002 Nykvarnverket 76 76 481.3 481.3 118 118 2.5 2.5

0581-50-002 ARV Slottshagen 75 75 495 495 85 85 3 3

0880-001 Kalmar ARV, Tegelviken 23 23 261 261 71 71 0.9 0.9

1280-50-001 Sjölunda Avloppsreningsverk 324 324 1670 1670 466 466 10.2 10.2

1281-50-002 Kallby avloppsreningsverk 32 32 320 320 82 82 1.3 1.3

1283-50-001 Öresundsverket, AVR 37.28 37.28 297.37 297.37 166.914 166.914 6.16 6.158

1285-50-001 Ellinge Avloppsreningsverk 17 17 140 140 20 20 0.7 0.7

1290-50-011 Centrala Avloppsreningsverket 16.1 16.1 232 232 49.1 49.1 0.565 0.565

1380-50-001 Västra Strandens arv (Halmstad) 29.48 29.48 385.32 385.32 63.169 63.169 2.89 2.89

1382-50-011 Smedjeholms ARV (Falkenberg) 11.45 11.45 147.498 147.498 39.53 39.525 1.09 1.09

1480-1131 Gryaab AB Ryaverket 1061 1061 5183 5183 1050 1051 26.2 26.2

1490-1001 Gässlösa avloppsreningsverk 50.06 50 336.07 336 231.431 231 1.3 1.3

(25)

BOD7 CODCr N-tot P-tot

Anläggningsnummer Anläggningsnamn AD SMP AD SMP AD SMP AD SMP

1880-50-023 Skebäcks Avloppsreningsverk 69.03 69.03 607.61 607.61 230.231 230.281 2.99 2.99

1980-50-001 Kungsängens Reningsverk 65 65 420 420 140 140 2.1 2.1

2380-50-001 Duvbackens avloppsreningsverk (Gävle vatten AB)

. 40.8 277.2 . 287.5 . 2.03

2480-131-01 Öns avloppsreningsverk 182.89 182.89 703.64 703.64 591.176 591.176 5.09 5.09

2580-01 Uddebo avloppsreningsverk . 78.6 359 . 348.5 . 2

Antal överensstämmande värden 19 17 17 20

(26)

Jämförelse mellan rapporterade data och miljöövervakningsdata

Nationell miljöövervakning av miljögifter i utgående vatten görs av Umeå Universitet på uppdrag av Naturvårdsverket och årliga prover samlas in från nio olika reningsverk i Sverige. Dessa avloppsreningsverk är av olika karak- tär gällande reningstekniker, belastning, storlek samt geografiskt läge och analyserna samordnas så att samma laboratorium analyserar de insamlade prover från alla avloppsreningsverk i programmet. Detta gör att resultaten blir jämförbara. Dessa data utgör ett bra komplement till de mätningarna som genomförs inom ramen för respektive kontrollprogram på de olika avloppsreningsverken. Provtagningen sker flödesproportionerligt och proverna samlas in under en vecka per år under oktober. Veckoprovet består av sju dygnsprover som slås ihop till ett prov. I programmet ingår analys av 91 ämnen i utgående vatten. Av dessa är 12 gemensamma med ämnen som omfattas av föreskriften om miljörapport (NFS 2016:08). Föreliggande studie fokuserar på de ämnen som förekommer på bägge listorna, se Tabell 10.

Tabell 9. Ämnen som ingår i miljöövervakningen och även omfattas av föreskriften om miljörapport (NFS 2016:08).

CASnr Ämne

7440-38-2 Arsenik och arsenikföreningar (som As) 7440-43-9 Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd) 7440-47-3 Krom och kromföreningar (som Cr) 7440-50-8 Koppar och kopparföreningar (som Cu) 7439-97-6 Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) 7440-02-0 Nickel och nickelföreningar (som Ni)

7439-92-1 Bly och blyföreningar (som Pb) 7440-66-6 Zink och zinkföreningar (som Zn)

Alkylfenol och alkylfenoletoxilater (NP/NPE) Tennorganiska föreningar (som totalt Sn) Trifenyltenn och trifenyltennföreningar 1806-26-4 Oktylfenol och oktylfenoletoxylat

Fem av de nio anläggningar i miljöövervakningsprogrammet är bland de 23 största avloppsreningsverken vars utsläpp rapporteras till E-PRTR (Tabell 1). För dessa avloppsreningsverk har data gällande halter i utgående vatten sammanställts för att kunna visa på likheter respektive skillnader med de data som rapporteras in via SMP. Data hämtades från senaste miljöövervak-

(27)

ningsrapporter i vilka data för 2015 – 2017 är redovisade.¹⁹ Halterna i utgå- ende vatten från miljöövervakningen användes för att räkna ut utsläpp till vatten, genom att det angivna värdet multiplicerades med vattenflödet per anläggningen och år (data från SMP). Detta möjliggör att kontrollera om det beräknade värdet hamnar under eller över tröskelvärdet för rapportering till E-PRTR. Det beräknade värdet kan också jämföras med värdet som VU har rapporterat själva via SMP.

Data från miljöövervakningen baseras endast på ett veckoprov per år. Inom ramen för avloppsreningsverkens egna kontrollprogram genomförs ofta tä- tare provtagning av vissa ämnen. Enligt de kommentarer som ges till värden som rapporteras in till SMP av VU finns information om antalet värden som ligger till grund för utsläppsberäkningen och ibland också om några av dessa är baserade på mindre-än värden (kvantifieringsgräns -LOQ)²⁰. Bland de aktuella anläggningarna och ämnena har 23 kommentarer givits angående LOQ. Ellinge reningsverk har även angett i kommentar hur många prover som tagits (mellan 13 och 18 prover per ämne där kommentar har givits) och hur många av dessa som behandlats som LOQ. Ryaverket har angett i kommentar att värden för alkylfenoler och arsenik är medelvärden av 3 dygnsprover för 2016 års data.

I Tabell 11 visas de beräknade utsläppen från de avloppsreningsverk (för året 2017) för vilka det finns miljöövervakningsdata. Som jämförelse anges också tröskelvärden enligt miljörapport och E-PRTR samt de värden som VU själva har rapporterat in via SMP (SMP värdet). Det beräknade värdet utifrån miljöövervakningen anges i kolumnen (MV-värde). Om halten som användes i beräkningarna var under kvantifieringsgränsen för analyser, be- räknades två MV-värden. Det ena där hela LOQ-värdet användes för beräk- ning (anges i kolumnen MV-värdet) och det andra baserat på halva LOQ (anges i kolumnen Halva LOQ). Detta eftersom båda varianterna av beräk- ningar kunde förekomma för rapporteringsåren 2015–2017. Halva LOQ används i regel mer frekvent och sedan slutet av 2017 finns en förtydligad vägledning om att halva LOQ ska användas i de fall emissionsberäkningar-

19 Umeå Universitet 2019: Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk. Resultat från år 2016–2017 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004–2017. Naturvårdsverket samt Umeå universitet, 2017: Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk. Resultat från år 2015 och en sammanfattning av slamresultaten för åren 2004–2015. Naturvårdsverket.

20 Vi har valt att i denna rapport använda LOQ – kvantifieringsgräns som en term för vär- den under kvantifierings-/detektionsgräns (mindre än-värden).

(28)

na baseras på halter under kvantifieringsgräns²¹. Om inget värde anges i kolumnen Halva LOQ innebär det att det beräknade MV-värdet beräknades utifrån en halt över kvantifieringsgränsen för analysen. Värden för 2015 och 2016 visas i Bilaga 2.

Tabell 10. Utsläpp från fem stora avloppsreningsverk år 2017. Värden baserade på data från miljöö- vervakningen (MV-värdet. Om värdet i miljöövervakningen för en parameter var under LOQ, presen- teras här det beräknade värdet om hela respektive halva LOQ använts i beräkningarna. Röda värden är värden över båda tröskelvärdena. Blå värden är värden över ett av tröskelvärdena. Om inget värde anges i kolumnen Halva LOQ innebär det att MV-värdet beräknades utifrån en halt över kvan- tifieringsgränsen för analysen. Värden <100 kg anges med två värdesiffror.

Tröskelvärde NFS 2016:08

Tröskelvärde E-PRTR

MV- värdet

Halva LOQ

SMP- värdet

Avloppsreningsverk Ämne kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år

Ryaverket Arsenik och arsenikföreningar (som As) 1 5 99 129

Kadmium och kadmiumföreningar (som Cd) 1 5 6.9 3.5 1.1

Krom och kromföreningar (som Cr) 20 50 124 62 44

Koppar och kopparföreningar (som Cu) 20 50 1836 1032

Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) 0.1 1 2.8 1.4 2.0

Nickel och nickelföreningar (som Ni) 20 20 432 358

Bly och blyföreningar (som Pb) 5 20 83 15

Zink och zinkföreningar (som Zn) 20 100 1753 1586

Alkylfenol och alkylfenoletoxilater (NP/NPE) 1 1 14 6.9 31

Tennorganiska föreningar (som totalt Sn) 50 50 0.75

Trifenyltenn och trifenyltennföreningar 0.1 1 0.14 0.069

Oktylfenol och oktylfenoletoxylat 1 1 1.4 0.69

Öns reningsverk Arsenik och arsenikföreningar (som As) 1 5 5.7

Krom och kromföreningar (som Cr) 20 50 10 5.1 6.0

Koppar och kopparföreningar (som Cu) 20 50 83 49

Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) 0.1 1 0.23 0.11 1.1

Nickel och nickelföreningar (som Ni) 20 20 122 113

Bly och blyföreningar (som Pb) 5 20 5.7 2.9 2.8

Zink och zinkföreningar (som Zn) 20 100 165 178

Alkylfenol och alkylfenoletoxilater (NP/NPE) 1 1 1.1 0.57

Tennorganiska föreningar (som totalt Sn) 50 50 0.018

Trifenyltenn och trifenyltennföreningar 0.1 1 0.011 0.0057

Oktylfenol och oktylfenoletoxylat 1 1 0.11 0.057

Henriksdals re-

ningsverk Arsenik och arsenikföreningar (som As) 1 5 53 31

Krom och kromföreningar (som Cr) 20 50 95 47 30