Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan

Sven Lange

Tesaurusen i ordförrådsforskningens tjänst

December 2000

Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000

Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets- och högskoleorter och lika många discipliner. Projektet startade den 1 januari 2000. Den gängse för- kortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra).

Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof.

Sven-Göran Malmgren och FD Hans Landqvist, båda verksamma vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan

rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska

språket, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg.

ISSN 1650-2582

© Författaren

Produktion:

Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet

Box 200

SE - 405 30 GÖTEBORG

Reprocentralen, Humanisten

Göteborg

1 . Syfte ... 1

2 . Tesaurusen: tradition och stŠllning inom sprŒkvetenskapen ... 2

2.1. …kat intresse fšr tesaurusen i vŒra dagar ... 3

2.2. …kat intresse Šven inom sprŒkvetenskapen ... 3

3 . Systemets karaktŠr ... 5

3.1. Begreppen och orden ... 6

3.2. Styckeindelningen, de s.k. paragraferna ... 11

3.3. Relationer ... 11

3.4. Begreppsklassprofil ... 13

3.5. Katalogerna ... 14

3.5.1. Rotkatalog fšr TILLVARO ... 15

3.5.2. Affixkatalog fšr TILLVARO ... 15

3.5.3. LŒnordskatalog fšr TILLVARO ... 16

4 . Historisk utveckling av begreppsklasser ... 17

4.1. Punkterna 1. och 2.2.1. ... 17

4.2. Orddšd ... 19

4.3. Kataloger ... 20

5 . Sammansatta substantiv i tesaurusen ... 21

5.1. Fšrledsfamilj ... 22

5.2. Efterledsfamilj ... 22

6 . Begreppsklass: INTIGHET ... 24

6.1. TidsbestŠmning av det levande ordfšrrŒdet ... 24

6.2. Det dšda ordbestŒndet representerat av Dahlgrens ord ... 25

7 . En jŠmfšrelse mellan katalogerna fšr begreppsklasserna TILLVARO och INTIGHET ... 26

8 . Sammanfattning ... 29

9 . Litteraturfšrteckning ... 30

1 0 . Bilaga (vissa tabeller) ... 32

Tabell 1 Ett antal betydelser i begreppsklassen TILLVARO ... 32

Tabell 3 Ett antal formella lŠnkar i begreppsklassen TILLVARO ... 33

Tabell 8 Rotkatalog fšr begreppsklassen TILLVARO ... 34

dennes ekvivalenter) ... 35

Tabell 15 Rotkatalog fšr levande och dštt i begreppsklassen TILLVARO ... 40

Tabell 16 Affixkatalog fšr levande och dštt i begreppsklassen TILLVARO ... 43

Tabell 18 TidsbestŠmning av det levande ordbestŒndet i begreppsklassen INTIGHET ... 45

Tabell 21 Dšda ord i begreppsklassen INTIGHET (alfabetiskt sorterade) ... 49

Tabell 22 Gemensamma rštter i begreppsklasserna TILLVARO och INTIGHET ... 53

Tabell 23 Rštter i begreppsklassen TILLVARO som ej Œterfinns i begreppsklassen INTIGHET ... 54

Tabell 24 Affix i begreppsklassen TILLVARO som Œterfinns i begreppsklassen INTIGHET ... 55

Tabeller i lšptext Tabell 2 Ett antal ord i begreppsklassen TILLVARO ... 10

Tabell 4 Antal paragrafer i s-, v-, respektive a-kategorierna fšr de sex ÓhuvudklassernaÓ hos Roget/Bring samt deras rangordning (1=hšgst rang, 3 lŠgst) ... 11

Tabell 5 Paragrafstrukturen i TILLVARO ... 13

Tabell 6 Rangordningsmšnster i begreppsklassen TILLVARO ... 13

Tabell 7 Det ÓtypiskaÓ rangordningsmšnstret fšr Abstrakta relationer ... 14

Tabell 9 Affixkatalog fšr begreppsklassen TILLVARO ... 16

Tabell 10 LŒnordskatalog fšr begreppsklassen TILLVARO ... 16

Tabell 12 Ord i Dahlgren som ej kunnat tidsbestŠmmas ... 18

Tabell 13 Ord i Bring som ej kunnat tidsbestŠmmas ... 18

Tabell 14 TillvŠxten i begreppsklassen TILLVARO f.o.m. fornsvensk tid ... 19

Tabell 17 LŒnordskatalog fšr levande och dštt i begreppsklassen TILLVARO ... 20

Tabell 19 Levande ord i begreppsklassen INTIGHET som inte kunnat tidsbestŠmmas med sŠkerhet ... 25

Tabell 20 TillvŠxten i begreppsklassen TILLVARO f.o.m.

fornsvensk tid ... 25

Tabell 26 LŒnordskatalog fšr begreppsklassen INTIGHET ... 28

1. Syfte

I den hŠr artikeln ska jag diskutera om och i vilken mŒn det Šr mšjligt att anvŠnda en tesaurus (av det grekiska ordet fšr ÕskattkammareÕ) som utgŒngspunkt fšr undersškningar av svenskans ordfšrrŒd. I den fort- satta framstŠllningen Šr tesaurus liktydigt med begreppsordbok. En sŒdan utgŒr frŒn de lexikala enheternas innehŒllssida och rŠknas sŒledes till de onomasiologiska ordbšckerna (NLO, Marello 1991). Den van- liga alfabetiska ordboken dŠremot utgŒr frŒn uttryckssidan och hšr hemma bland de semasiologiska ordbšckerna (se NLO).

Min konkreta utgŒngspunkt Šr Sven Casper Brings Svenskt ordfšr- rŒd ordnat i begreppsklasser (1930) som i sin tur bygger pŒ Mark Peter Rogets Thesaurus of English Words and Phrases (fšrsta utgŒvan 1852). Brings ordbok Šr ett exempel pŒ en s.k. ÓkumulativÓ tesaurus.

En sŒdan listar orden utan att definiera dem (Marello 1991).

Tesaurusar byggda pŒ Rogets system finns fšr en rad sprŒk bl.a fšr hollŠndska (Brouwers 1928), spanska (Benot 1898, se Marello 1991), tyska (Sanders 1873ff, Schlessing 1881, Wehrle & Eggers 1967) och ungerska (P—ra 1907).

€ven andra tesaurusar Šn de som Šr baserade pŒ Roget existerar.

VŠrda att nŠmna Šr bl.a. Dornseiff 1934 (som ocksŒ inspirerat en

dansk version Andersen 1945), Hallig & Wartburg 1952 och

McArthur 1981 (den bŠsta enligt Marello 1991).

2 . Tesaurusen: tradition och stŠllning inom sprŒkvetenskapen

Tesaurusen Šr en skapelse av renŠssansen, perioden fšr de stora grŠns- lšsa idŽerna. Ordbokstypen blev emellertid inte kŠnd pŒ allvar fšrrŠn Roget publicerade sin tesaurus Œr 1852 (Marello 1991). Inom parentes kan nŠmnas att den fšrsta tryckta ordboken var en tesaurus.

Tesaurusen hšr till sŒvŠl den filosofiska (Comenius), den retoriska som den rent sprŒkvetenskapliga/lexikografiska traditionen. SŠrskilt stark har tesaurustraditionen varit i Italien (Marello 1991).

Inom sprŒkvetenskapen har tesaurusen varit omdiskuterad. Bland dess kritiker mŠrks bl.a. Hjelmslev (Marello 1991).

Icke desto mindre har ett otal semantiskt inriktade lingvister anvŠnt sig av tesaurusar som en utgŒngspunkt fšr semantiska studier.

Mest positiva har naturligtvis varit de sprŒkforskare som arbetat inom den humboldtianska traditionen (bl.a. Weisgerber). I denna tradition ser man sprŒket som en andlig kraft vilken omvandlar den inre och yttre vŠrlden och omgestaltar den. Den mentala omvandlings- processens resultat fšreligger tydligast i ordfšrrŒdet. Dess struktur blir fšrst synlig genom en begreppslig indelning av ordbetydelserna.

Denna indelning Œterspeglar de mentala slutsatser som mŠnniskorna kollektivt dragit utifrŒn sina erfarenheter. SprŒkets begreppsstruktur Œterger ytterst en kollektiv mental slutsats av vŠrlden Ð bŒde den inre och yttre.

I svensk lexikografisk tradition och inom nordistiken i Sverige šver- huvudtaget har tesaurusen aldrig varit riktig rumsren. I den strŠngt strukturalistiska skolan, dŠr strŠnga kategoriella grŠnser varit hšgt vŠrderade har sŒdant som encyklopedisk kunskap, associationer o.s.v.

varit tabubelagt eller Œtminstone inte ansetts som vŠrdiga forsknings-

1 Marello (1991:1088): Óa bilingual dictionary, Venetian-German, known as Introito e porta (1477) and Solenissimo vochabuolista (1479).Ó

2 Marello (1991:1090): The most authoritative voice against the naive conviction of the possibility of creating a network of concepts Õgood for any languageÕ remains Hjelmslev (1953, chapter 13).

3 Marello (1991:1084): ÓLinguists often start from the ready-made semantic fields of thesauri in elaborating their researches into meaning relations and representationsÓ.

objekt. Den negativa synen mšter vi t.ex. hos Bertil Malmberg i dennes Nya vŠgar inom sprŒkvetenskapen (1970).

Brings ordbok (svenskans stšrsta tesaurus) har bland nordister varit det minst erkŠnda av de stšrre ordboksarbetena under 1900-talet.

Tesaurusar eller tesaurusliknande produkter har framfšrallt framstŠllts fšr korsordlšsare.

2.1. …kat intresse fšr tesaurusen i vŒra dagar

Men nu i bšrjan pŒ 2000-talet Ð i den frambrytande elektroniska eran, fšrebŒdas en ny renŠssans fšr tesaurusen. Inom lexikografin suddas grŠnserna ut mellan sprŒkligt och encyklopediskt. Inom kognitiv psy- kologi presenteras nŠtverksmodeller fšr minnet. Inom databaserade verksamheter som konceptuell modellering (concept modeling), syste- matik, informationssškning (information retrieval) i databanker an- vŠnds idag tesaurusar.

Plštsligt har tesaurusen blivit ÓinneÓ igen. Systemet i en tesaurus til- lŒter lŠnkning och har dŠrmed stora likheter med informationssšk- ningssystem.

En tesaurus kan ocksŒ ses som ett nŠtverk av relationer. Trots att den utgŒr frŒn begrepp hšr en Brings ordbok (d.v.s. en Roget-tesaur- us) ŠndŒ inte hemma inom terminologin p.g.a. att den Šr allmŠnsprŒk- lig, saknar orddefinitioner och dŠrmed inte lšst polysemiproblemet.

Idag spelar dŠremot tesaurusar en viktig roll fšr standardisering av terminologi dŠr indexeringen ofta sker pŒ tesaurisk grund.

2.2. …kat intresse Šven inom sprŒkvetenskapen

€ven inom sprŒkvetenskapen har intresset škat. Tesaurusens status inom sprŒkvetenskapen i allmŠnhet och lexikografin i synnerhet har varit livlig. Bl.a. har man satt tesaurusen i relation till begreppet

4 Marello (1991:1088): ÓLists of animals and plants in Roget (1982) are retained to help Ócross-word puzzle enthusiasts, and because it is often helpful to be able to look up the name of something, such as a particular kind of tool or aircraft, which cannot be found from a dictionaryÓ

5 Marello (1991:1083): ÓAlphabetically arranged dictionaries destroy the links between the word and its context and between the word and other words having a related meaning. The thesaurus tries to reinstate such linksÓ.

6 Marello (1991:1084): ÓNowadays they play an important role in standardizing terminology (Sager 1984), above all when they are implemented and used for indexing purposes.Ó

semantiskt fŠlt. Diskussionen har i synnerhet gŠllt fšr- och nackdelar med tesaurusbaserad lexikografi.

7 Se Marello (1991) fšr referenser.

3. Systemets karaktŠr

En allmŠn beskrivning av begreppsordbokens struktur ges i NLO som i sin tur Šr hŠmtad frŒn Marello (1991). Dess megastruktur bestŒr av tvŒ delar, en systematisk (d.v.s. icke-alfabetisk) del samt ett alfabetiskt ordnat lemmaregister. Makrostrukturen bestŒr av de numrerade be- greppsklasserna (= ÓHeadsÓ hos Roget). Hos Bring liksom i Rogets originalversion Šr dessa 1000 stycken. Hos Bring framgŒr dock icke den makrostrukturella organisationen i sin helhet, d.v.s. indelningen under rubrikerna ÓClassÓ, ÓSectionÓ och ÓHeadÓ, vilken brukar Œter- finnas i de flesta utgŒvorna av Rogets tesaurus. Ordet ÓbegreppsklassÓ hos Bring motsvarar sŒledes ÓheadÓ i Roget.

Mikrostrukturen i Bring bestŒr av ett lemma som samtidigt Šr be- greppsklassens ÓnamnÓ (exv. 127 Ungdom, 128 •lderdom, 129 Barn- dom) samt ickealfabetiska listor av ord under ordklassbeteckningarna s (=substantiv), v (= verb) och a (= i huvudsak adjektiv). S.k. Ókey wordsÓ i kursiv stil som ofta finns i RogetutgŒvorna saknas i Bring.

DŠremot iakttar Bring, om Šn icke exakt, fšrlagans styckeindelning (ÓparagraphÓ) med avslutande semikolon. Inom varje sŒdan enhet Šr orden mer beslŠktade Šn šver denna grŠns. Sammantaget Šr sŒvŠl makro- som mikrostruktur i Bring avsevŠrt nedbantade.

OrdfšrrŒdet i Bring (liksom hos Roget) representerar allmŠnsprŒket (Dutch 1962, Hallig & Wartburg 1963). Begreppen Šr dŠrmed att be- trakta som allmŠnbegrepp. FacksprŒkliga termer Šr inte represente- rade. I den mŒn som orden šverensstŠmmer med facktermer skall de ŠndŒ ses som termer som avterminoligiserats.

Systemet kan karakteriseras i nŒgra punkter. Det Šr:

8 Marello (1991:1087): ÓLarge cumulative thesauri can also have more complex microstructures with many keywords under the same headword. For instance Roget (1982) presents for the head 534 Teaching the following keywords for nouns:

teaching, education, curriculum, lecture; for adjectives: educational; for verbs:

educate, teach, train. Each keyword is followed by words grouped according to the previously explained criteria. While keywords have been introduced in RogetÕs Thesaurus only since the 1962 edition, they were already present and very well used in Sanders (1873Ð77), which also includes in its microstructures derived and compound nouns, a very important part of German vocabulary.Ó

1) hierarkiskt, vilket som pŒpekats ovan inte framgŒr av Brings ver- sion av Roget. I en Rogettesaurus Šr begreppsklassantalet konstant (Šven om det varierar frŒn ca 920 till 1000 i olika utgŒvor p.g.a. sam- manslagningar av vissa begrepp). Antalet ÓsectionsÓ och ÓsubsectionsÓ kan dŠremot variera beroende pŒ det ordfšrrŒd som tesaurusen ska tŠcka in.

2) šppet, vilket innebŠr att det kan ta emot nya ord. I 1962 Œrs nyut- gŒva av Roget utškades ordfšrrŒdet med ca 50 000 ord frŒn nŠrmast tidigare upplaga (Dutch 1962:x). Systemet har visat sig vara pŒfallande stabilt:

It is RogetÕs great merit that he devised a system of categories, logically ordered, that is both workable and comprehensive. As edition followed edition, more and more words have been drawn in without destroying the framework. (Dutch 1962).

3) aktivt, vilket innebŠr att dess egentliga syfte Šr att fšrlšsa tanken vid sprŒklig produktion. Tesaurusen skall dŒ vara ett hjŠlpmedel att finna idŽens rŠtta uttryck.

Utšver dessa punkter kan vi tillŠgga att tesaurusen har en viss vad Ma- rello kallar encyklopedisk karaktŠr. Detta avspeglas enligt henne i det faktum att det finns en klar švervikt fšr substantiviska lemman och substantiviska ÓbegreppsklassnamnÓ (som Ungdom, Barndom, •lder- dom o.s.v.). Vidare Šven genom dess avsaknad av information om hur orden anvŠnds men ocksŒ genom det typografiska sŠttet att arrangera begreppsklasserna (nŒgot som dock inte framkommer i Bring).

3.1. Begreppen och orden

OrdfšrrŒdet i svenskan Ð fšremŒlet fšr undersškningen Ð kan frŒn en betydelsemŠssig, d.v.s. innehŒllslig utgŒngsspunkt ses som en uppsŠtt- ning betydelser/begrepp, vilka komprimerats i lagringsvŠnliga former som ord (lexikala enheter) Dessa former representerar den svenska sprŒkgemenskapens andliga och kulturella arv och Œterspeglar denna sprŒkgemenskaps ÓidŽerÓ vid en given tidpunkt.

9 Marello (1991:1086): ÓThe number of sections and subsections in cumulative or defining thesauri depends on the largeness of the vocabulary covered. Generally, specialized thesauri do not go beyond chapters and sections because they choose chapters covering relatively smaller semantic areas.Ó

Fšr att fšrstŒ hur en tesaurus Šr koncipierad mŒste vi till att bšrja med fšrestŠlla oss att vi som tesauruskonstruktšrer enbart har tillgŒng till ordbetydelserna i sprŒket Ð inte orden sjŠlva. Ordbetydelserna ligger Šnnu osorterade, oklustrade och ohierarkiserade och vŠntar pŒ att bli organiserade. LŒt oss ta ett knippe beslŠktade ordbetydelser ur en ordbok:

Õdet att leva el. ha existens som pŒminner om livÕ

Õfšrekomma (nŒgonstans) antingen i sinnevŠrlden el. i tanke- el. fanta- sivŠrldarÕ

Õsom redan finns pŒ angiven plats och vid angiven tidpunktÕ;

Õsom faktiskt fšreliggerÕ Õdet att existeraÕ

Õsom existerar (och Šr tillgŠnglig) vid viss tidpunkt, i visst samman- hang e.dÕ

Õdet som existerar el. kan tŠnkasÕ

Õfšrekomma (nŒgonstans) i sinnevŠrldenÕ

Õsom finns (i vŠrlden) och kan uppfattas eller pŒvisas med sinnenaÕ Õsom verkligen existerarÕ

ÕtillvaroÕ

ÕbestŒ, Šga bestŒnd, finnas kvar; existera, finnas tillÕ Õsom just nu rŒderÕ

Õsom (just) nu finns eller fungerar men kan komma att fšrŠndras i framtidenÕ

Õsom Šr pŒ platsenÕ

Õdet att befinna sig pŒ ngn plats i mots. till att vara i ršrelse e.dÕ Õsom pŒgŒr eller Šr inne nuÕ

Õfšrhandenvaro, existens, tillvaro, fšrekomstÕ Õdet att ngt finns (inom visst omrŒdeÕ

Õsom det Šr frŒga om i det givna sammanhangetÕ Õom egenskapen att ha l. vara substans l. vŠsenÕ

Õsom har direkt anknytning till verkliga fšrhŒllandenÕ

Õngt som faktiskt existerar i verkligheten (och som man kan eller mŒste rŠkna med)Õ

Õkomma att Šga rumÕ

Õsom finns (i vŠrlden) och kan uppfattas eller pŒvisas med sinnenaÕ Õngt verkligtÕ

ÕskeÕ

Õsom Šr utan inskrŠnkningÕ

Õsammanfattningen av allt som faktiskt och pŒtagligt fšrekommer i

vŠrlden el. inom visst konkret el. abstrakt omrŒde; sŠrsk. i mots. till

fantasier e.d.Õ

Õvara mšjlig att pŒtrŠffa pŒ spridda platser, inom ett visst omrŒde, under en viss tidsperiodÕ, Õmycket vŠsentligÕ

Õdet att vara aktuellÕ

Õge intryck av att (rimligtvis) varaÕ

Õsom ršr den viktigaste eller stšrsta delen av ngn helhetÕ ÕfinnasÕ

Õsom har mycket substansÕ Õfinnas att fŒÕ

Õsom enbart tar hŠnsyn till fakta vid bedšmning m.m.Õ

Õegenskap(en) l. fšrhŒllande(t) att vara faktisk;verklighets-trohetÕ Õ(fortlšpande) Šga rumÕ

Õuttala som ett faktumÕ

ÕsakfšrhŒllande som inte kan bestridasÕ Õdet att vara objektiv

Vilket ord avses med respektive ordfšrklaring? Uppgiften torde vara ganska svŒr. Orsakerna hŠrtill kan vara flera. Fšr det fšrsta fšr att det generellt nog Šr svŒrt att gŒ frŒn betydelse till ord (konstigt egentligen eftersom det Šr det vi gšr varje dag nŠr vi ÓklŠr vŒra tankar i ordÓ).

Fšr det andra fšr att ordfšrklaringarna ovan fšrmodligen Šr gjorda ord fšr ord frŒn en alfabetisk lista Ð utan att lexikografen haft ett lexi- kalt fŠlt som utgŒngspunkt. Hade han haft det hade han ocksŒ haft be- hov av sŠrskiljande kriterier. Det betyder att nŒgot fast definitions- format (klassiskt, aristoteliskt) ej kommit till anvŠndning. Lexiko- grafen har helt enkelt inte tŠnkt sig att ordboksanvŠndaren ska gŒ frŒn betydelse till ord. Syftet har han snarare tŠnkt sig vara passivt. Defini- tionerna ovan Šr nŠmligen tagna ur en ensprŒkig ordbok fšr individer som behŠrskar sprŒket. Men sammanstŠllningen illustrerar dock tydligt att en alfabetisk ordboks definitioner strŠngt taget Šr omšjliga ur ono- masiologisk synvinkel. NŒgra andra har dock inte stŒtt mig till buds.

Orddefinitionerna ovan saknar emellertid inte definitionsformat helt. De skiljer exv. pŒ Ódet som o.s.v.Ó och Óverb i infinitivform + ngt.Ó och Ósom verb i presens + ev. ngt.Ó.

Nog av, vi fšrsšker i alla fall gšra en grupp av betydelserna pŒ denna grundval. Vad ska vi kalla den? Finns det mšjliga undergrupper av betydelser? Vilka relationer rŒder mellan undergrupperna? Vilka grŠnser finns inom undergrupperna?

Gruppen kan i det hŠr fallet dšpas till exempelvis TILLVARO. Alla

ordbetydelserna ovan ingŒr dŒ i gruppen. DŠrefter kan ordbetydel-

serna struktureras pŒ en mŠngd sŠtt. En mšjlighet Šr att tre kategorier

gšrs efter definitionsformaten. Vi fŒr dŒ fšrslagsvis den uppstŠllning som framgŒr av tabell 1 (se bilaga).

DŠrefter kan de betydelser som fšreter relativt stora likheter inom de tre kategorierna bilda undergrupper. Betydelser som fšreter mycket stora likheter kan hŒllas ihop o.s.v.

Vad Šr det dŒ fšr ett slags system vi har Œstadkommit? LŒt oss reka- pitulera arbetsgŒngen! Vi har till att bšrja med utgŒtt frŒn betydelsebe- skrivningen av ett faktiskt existerande ordfšrrŒd (Ódet svenska ordfšr- rŒdetÓ). Vi har dŒ helt bortsett frŒn vilka orden Šr, deras utseende, deras bildning. Vi har enbart fokuserat deras betydelser och fšrsškt gruppera dessa. Det betyder ŠndŒ att de faktiska, i sprŒket existerande, orden Šr utgŒngspunkten men att det inledningsvis enbart Šr de bety- delser som inkodats i sprŒket som vi arbetat med. Vi beaktar bara de betydelser som Óden svenska sprŒkgemenskapenÓ fšrmŒtt att inkoda i ord (lexikonenheter). Mšjliga eller tŠnkbara betydelser ignorerar vi.

Vi spekulerar sŒledes inte om eventuella mšjliga betydelser eller sŒdana som kan uttryckas pŒ annat sŠtt Šn genom lexikala enheter. Vi har bortsett helt frŒn syntaktiska mšjligheter att uttrycka betydelserna pŒ. Att det existerande ordfšrrŒdet Šr utgŒngspunkten syns i det Œter- sken som defintionsformaten (i det hŠr fallet NEO och SAOB) kastar.

D.v.s. dessa Šr gjorda utifrŒn en grov ordklassindelning. Formatet Ódet som o.s.v.Ó bildar en substantivgrupp; formatet Óverb i infinitivform + ngt.Ó Šr en verbgrupp och formatet Ósom verb i presens + ev. ngt.Ó Šr en adjektivgrupp.

Systemet bestŒr sŒledes av strukturerade ordbetydelser. Dessa ordbe- tydelser Šr i hšg grad fŠrgade av sina definitionsformat. Vi har alltsŒ ett slags begreppssystem bestŒende av ett slags sprŒkliga begrepp (eftersom dessa representerar det verkliga sprŒkets ordbetydelser). Det Šr sŒledes frŒga om ett sprŒkligt begreppssystem. IdŽerna, begreppen Šr sŒdana att de en gŒng har inkodats i enskilda ord, d.v.s. fŒtt form.

Nu Šr det dags att sŠtta in orden som avsŒgs ovan i tabell 2 (se nŠsta sida).

Om vi sedan fortskrider och delar in samtliga sprŒkets ordbetydelser i grupper, d.v.s. begreppsklasser, sŒ kommer begreppsklasserna att sinsemellan ocksŒ vara relaterade till varandra. SŒ t.ex. kan en be- greppsklass vara motsats till en annan. Begreppsklassen TILLVARO skulle kunna ha sin motsats av de betydelser som betecknar ÕfrŒnvaro av tillvaroÕ och dŠrmed dšpas till INTIGHET.

Efter en totalinventering av alla de betydelser som finns lexikalt

kodade i sprŒket har vi till slut fŒtt ett betydelsemŠssigt grundat nŠt-

verk av begreppsklasser d.v.s. ett system dŠr betydelsemŠssiga fšr-

bindelser existerar mellan begreppsklasserna. Men det Šr inte allt.

Systemet kommer ocksŒ innehŒlla ett stort antal undergrupper till dessa klasser som ocksŒ Šr lŠnkade till varandra. LŠnkar kommer ocksŒ att finnas mellan enskilda betydelser.

Tabell 2. Ett antal ord i begreppsklassen TILLVARO

s1 v1 a1

Tillvaro existera befintlig

existens fšrefintlig

vara finnas (till) verklig

faktisk

varelse subsistera fšrhandenvarande

nuvarande nŠrvarande

befintlighet innevarande

fšrefintlighet

fšrekomst ifrŒgavarande

substantialitet real

realitet intrŠffa reell

reale tima absolut

verklighet fšrekomma essentiell

aktualitet fšrefalla vŠsentlig

aktualisation fšrefinnas substantiell

fšreligga objektiv

faktiskhet pŒgŒ

(fortlšpande) Šga rum

sjŠlvbestŒende pŒstŒ

fakta objektivitet

Detta system har hittills byggts upp utan egentlig hŠnsyn tagits till hur de lexikala uttrycken formellt ser ut.

Om vi emellertid nu ser till den uttryckssida som ordsamlingen i varje begreppsklass kan visa upp (ordrštter, ordstammar, affix) kom- mer vi fšrmodligen notera att den Šven innehŒller en rad formella lŠnkar. En fšrestŠllning om hur den formella lŠnkningen šver s-v-a- grŠnserna i begreppsklassen TILLVARO ser ut kan illustreras av tabell 3 (se bilaga). Den Šr dock mycket fšrenklad.

Innan vi gŒr in pŒ lŠnkar och relationer inom systemet ska vi fšrst

uppehŒlla oss en stund vid styckeindelningen (paragraferna), som vi

tidigare nŠmnt och som bildar undergrupper till s-, v- och a-kategori-

erna.

3.2. Styckeindelningen, de s.k. paragraferna

Paragraferna (som hos Bring bšrjar med indragen rad och avslutas med semikolon) anger att olika synpunkter har lagts pŒ begreppet i frŒga. Antalet paragrafer inom en viss begreppsklass ger ett mŒtt Ð om Šn mycket grovt Ð pŒ hur mŒnga synpunkter som har lagts pŒ be- greppet. Antalet paragrafer skulle kunna ses som ett mŒtt pŒ hur be- greppet Šr elaborerat och dŠrmed vara en reflex av hur sprŒkgemen- skapen sett pŒ omvŠrlden. Paragrafstrukturen i tesaurusen avspeglar dŒ hur svenskan som andlig kraft (Humboldt) operationaliserat sin om- vŠrld. €ven om systemet torde Œterge ett slags allmŠn vŠsterlŠndsk modell, skulle paragraferingen av begreppen kunna ge ett avtryck av ett visst sprŒks gestaltning av den inre och den yttre vŠrlden.

Hur ser svenskans ordfšrrŒd ut i Bring sett utifrŒn paragraferna?

LŒt oss titta pŒ tabell 4!

Tabell 4. Antal paragrafer i s-, v-, respektive a-kategorierna fšr de sex ÓhuvudklassernaÓ hos Roget/Bring samt deras rangordning (1=hšgst rang, 3 lŠgst)

Huvudklass s v a Rang Rang Rang

Abstrakta relationer 204 146 213 1 3 2

Rum 248 142 122 1 2 3

Materia 167 79 93 1 3 2

Tanke 236 96 115 1 3 2

Vilja 232 102 103 1 3 2

KŠnsla 172 66 89 1 3 2

Totalt 1259 631 735 1 3 2

I kolumnen lŠngst till vŠnster har vi de sex huvudklasserna i Rogetsy- stemet (ÓClassÓ). Av siffrorna i de tre dŠrpŒ fšljande kolumnerna och i rangordningskolumnerna framgŒr att begreppen Šr mest differentie- rade i substantivkategorien, dŠrnŠst i a-katgorien och minst differen- tierade i v-kategorien. Detta gŠller ocksŒ fšr varje enskild huvudklass av de sex utom fšr RUM dŠr v-klassen Šr mer differentierad Šn a- klassen. Av tabellen framgŒr ocksŒ vad som delvis tidigare har pŒ- pekats, nŠmligen att sprŒket tycks ha lŠttast att sprŒkligt nyansera begreppen i form av substantiv.

3.3. Relationer

Bring skriver i sitt mycket kortfattade fšrord att hans ordlista

kan betraktas som ett slags synonymlexikon. Men i varje begreppsklass sammanfšras icke blott egentliga synonymer, utan ord av alla slag, vilka utgšra det huvudsakligaste ordfšrrŒd, som plŠgar komma till anvŠndning vid tal om sŒdana Šmnen, som kunna hŠnfšras under klassbegreppet, fattat i vidstrŠckt bemŠrkelse.

LŒt oss granska denna utsaga lite nŠrmare. Dess fšrsta del Šr den minst kontroversiella. Tesaurusen fšrtecknar synonymer. Dess andra del sprŠnger emellertid grŠnserna fšr en vanlig synonymordbok. Den ut- gŒr frŒn ett slags diskursbegrepp (ÓplŠgar komma till anvŠndning vid tal om sŒdana ŠmnenÓ) och begreppsklassen lŠmnas šppen fšr inkorpo- rering av diskursentiteter av olika slag. Vilka anges inte. LŒt oss dŠr- fšr ange spŠnnvidden genom nŒgra exempel.

DJUR Šr hypernym till klšvdjur som dŠrmed Šr hyponym till DJUR. Klšvdjur och hovdjur Šr kohyponymer till DJUR. Svin och gris Šr synonymer i det stšrre semantiska fŠltet klšvdjur tillsammans med kohyponymen vildsvin. Synonymerna galt och orne Šr hyponymer till svin o.s.v. Hypernymi, hyponymi, kohyponomi och synonymi Šr ex- empel pŒ s.k. logiska relationer. Vi kan ocksŒ sŠga att orden stŒr i ett paradigmatiskt fšrhŒllande till varandra.

Relationer av annat slag blir dock aktuella nŠr vi Œterfinner ett ord som grymtning i samma begreppsklass och paragraf som svin, gris, galt, orne, nasse, sugga, so och vildsvin. Ordet representerar alltsŒ nŒgot man kan aktualisera i djur- och dŒ speciellt i ÓsvindiskursenÓ.

Men notera att grymtning inte stŒr i en logisk relation till svin o.s.v.

utan i en ontologisk relation. Vi kan ocksŒ uttrycka saken sŒ att ordet inte stŒr i ett paradigmatiskt utan i ett syntagmatiskt fšrhŒllande visavi de švriga. Ytterligare exempel!

I begreppsklassen 255 GLATTHET hittar vi synonymerna slŠthet och jŠmnhet (logisk relation) men ocksŒ de syntagmatiska (ontologisk relation) strykjŠrn (Instrument, Funktion), rakning (Orsak) och glas (Egenskap). LikasŒ i begreppsklass 256 SKROVLIGHET hittar vi synonymerna knagglighet, knotighet, ojŠmnhet, knšlighet och kornig- het men ocksŒ de syntagmatiska skŠgg, polisong och mustasch.

Tesaurusens ÓvetenskaplighetÓ stŒr i Bring-citatets fšrsta del pŒ

ungefŠr samma grund som vanliga synonymordbšcker. Den ršr det

som kan betraktas som intensionellt och paradigmatiskt och logiskt. I

dess andra del Œsyftas som vi har sett en annan betydelserelation Šn den

rent synonymiska men framfšrallt ett i traditionella ordbšcker art-

frŠmmande nŠrmast encyklopediskt stoff. Den ršr sig inom den syn-

tagmatiska, extensionella, encyklopediska och dŠrmed ontologiska

dimensionen. Den vetenskapliga grunden fšr det senare Šr naturligtvis

betydligt skakigare och av tillfŠlligare natur. Inom denna dimension

uppvisar tesaurusen en ganska brokig uppsŠttning av associativa lŠnkar mellan betydelserna. Detta sammanhŠnger naturligtvis med tesaurusens egentliga syfte: att vara behjŠlplig vid sprŒkproduktion.

Vi har alltsŒ att gšra med tvŒ dimensioner: en logisk, paradigmatisk och intensionell samt en ontologisk, syntagmatisk, encyklopedisk och extensionell. I den fšrsta finner vi en hierarkisering i šver-, under- och sidobegrepp. Och det Šr i samma dimension vi finner betydelse- fŠlten, de s.k. semantiska fŠlten, som innehŒller listningar av betydel- sebeslŠktade ord. Grunden i denna dimension ligger i betydelseinne- hŒllet. I den andra finner vi det som Šr baserat pŒ omvŠrldskunskap och av associativ natur.

En relation av annat slag Šr den formella. En formell lŠnk kan naturligtvis avse varje typ av formell šverensstŠmmelse mellan tvŒ lexikala enheters uttryckssidor. De fšr oss viktigaste Šr den mellan rotlŠnken d.v.s. mellan rot och rot (exv. behŒlla och hŒlla kvar) och affixlŠnken (begivenhet och besatthet).

3.4. Begreppsklassprofil

En begreppsklassprofil bygger dels pŒ hur paragrafstrukturen ser ut i begreppsklassen, men dŠrutšver pŒ vad jag nedan har kallat fšr Ókata- logerÓ: en rotkatalog, en affixkatalog samt en lŒnordskatalog.

Vi tar vŒrt exempel liksom tidigare frŒn Brings fšrsta begreppsklass nŠmligen TILLVARO. Paragrafstrukturen ser ut sŒ hŠr:

Tabell 5. Paragrafstrukturen i TILLVARO

s v a

5 3 5

Det innebŠr att rangordningsmšnstret Šr fšljande:

Tabell 6. Rangordningsmšstret fšr begreppsklassen TILLVARO

s v a

1 2 1

Detta betyder att det finns lika mŒnga s-paragrafer som a-paragrafer i begreppsklassen TILLVARO och att dessa Šr fler Šn v-paragraferna.

Samma fšrhŒllande gŠller Šven tjugofem andra begreppsklasser i hu-

vudklassen ABSTRAKTA RELATIONER nŠmligen: 13, 20, 29, 50,

57, 67, 70, 89, 90, 92, 95, 101, 116, 119, 123, 125, 125, 126, 148, 156, 157, 158 och 176.

Det typiska rangordningsmšnstret fšr begreppsklasserna inom huvud- klassen Abstrakta relationer Šr annars:

Tabell 7. Det ÓtypiskaÓ rangordningsmšnstret fšr Abstrakta relationer

s v a

1 3 2

d.v.s. a-klassen Šr i regel mer utbyggd Šn v-klassen.

TILLVARO har sŒledes 5 s-paragrafer, 3 v-paragrafer och och 5 a- paragrafer. €r det mycket eller lite? Om vi bara hŒller oss till den huvudklass dŠr TILLVARO hšr hemma kan vi konstatera att det inte fšr nŒgondera kategorin Šr vare sig sŠrskilt mycket eller sŠrskilt lite.

NŠr det gŠller differentiering av s-kategorin hamnar TILLVARO pŒ trettioandra plats. Flest har begreppsklass 72 SAMLING som har 14 paragrafer. NŠr det gŠller v-kategorin hamnar TILLVARO pŒ trettio- tredje plats. Den toppas av begreppsklass 44 S…NDRING som har 11 paragrafer och nŠr det gŠller a-kategorin slutligen Šr det trettio andra begreppsklasser inom huvudklassen som har en med differentierad a- kategori (begreppsklass 31 BETYDENHET har flest paragrafer, 18 st.)

3.5. Katalogerna

Till begreppsklassprofilen hšr ocksŒ Rotkatalogen och Affixkatalogen.

Rotkatalogen fšrtecknar de ordrštter som fšr sprŒkbrukaren ter sig genomskinliga. Affixkatalogen innehŒller de affix som i huvudsak kommit till anvŠndning vid ordbildningen inom den aktuella be- greppsklassen (observera att jag hŠr inte gŒr in pŒ frŒgan huruvida ett avledningselement Šr produktivt eller inte!). Rot- och affixkatalogen representerar den skapande utgŒngspunkten fšr begreppet.

LŒnordskatalogen antecknar de lŒnord av frŠmst grekiskt och

latinskt ursprung som bedšms som ogenomskinliga och holistiska,

d.v.s. de antecknas i lŒnordskatalogen som hela ord, vilket dock inte

betyder att de inte kan bli fšremŒl fšr avledningar och ingŒ i nya

sammansŠttningar. De representerar kanske rštter i vardande.

Det syntagmatiska, extensionella, encyklopediska tas bort, exv.

grymtning frŒn begreppsklassen DJUR och levererar ingenting till katalogerna. Denna dimension hšr till den šppna sidan i begrepps- klassen. De tvŒ katalogerna hšr till det mer slutna och det som det tar lŒng tid att fšrŠndra.

Rot- och affixkatalogen anger tillsammans begreppsklassens grund.

Det som sprŒket sŒ att sŠga gjort till sitt eget. Om nytillskotten inom en begreppsklass sker utifrŒn denna katalog blir de lŠnkade till den gamla katalogen och upplevs av sprŒkbrukarna som sprungna ur det egna sprŒket. Observera att dessa kataloger kan innehŒlla rot- och affixlŒn frŒn andra sprŒk men som dŒ har blivit produktiva i nŒgon mening.

Om dessa led ej blivit produktiva kvarstŒr orden i lŒnordskatalogen.

En annan mšjlighet till nytillskott inom en begreppsklass Šr šverfšring frŒn andra begreppsklass-kataloger (sŒ t.ex. vid metaforisk šver- fšring). €ven dŒ upplevs nytillskotten som ÓinhemskaÓ. Den tredje mšjligheten Šr lŒn frŒn andra sprŒk Ð i mŒnga fall stŒr dŒ nytillskotten ÓolŠnkadeÓ till de tidigare medlemmarna av begreppsklassen.

Dessa mšjligheter anger i stort begreppsklassens utbyggnadsmšjlig- heter.

De metaforiska nytillskotten ÓantecknasÓ inte i sin nya begreppsklass fšrrŠn de i princip blivit ogenomskinliga och dŠrmed lexikaliserats.

Lexikografiskt tar detta sig uttryck i att lexikografen fšrst dŒ gšr ett sŠrskilt betydelsemoment fšr ordet, exv. Õperson med šverlŠgsen (intellektuell) fšrmŒgaÕ fšr ordet ljus (NEO).

Om nya ord skall uttrycka begreppet Šr det stor chans om de Šr in- hemska och icke metaforiska intrŠnglingar att det gšrs med rštter ur rotkatalogen och med affix ur affixkatalogen. I annat fall sker inlŒn frŒn frŠmmande sprŒk.

LŒt oss efter detta presentera Ð utan nŒgra problematiserande kom- mentarer Ð katalogerna fšr TILLVARO. Jag vill dŒ understryka att de Šr gjorda helt pŒ Brings ordmaterial utan nŒgra som helst tillskott.

3.5.1. Rotkatalog fšr TILLVARO

I tabell 8 (se bilaga) presenteras rotkatalogen fšr TILLVARO.

3.5.2. Affixkatalog fšr TILLVARO

I tabell 9 presenteras affixkatalogen fšr TILLVARO:

Tabell 9. Affixkatalog fšr begreppsklassen TILLVARO

Affix Bring

prefix

be- befinna sig, befinnas, befintlig, befintlighet,

befogad, begynna, bestŒ, bestŒ i, bestŒnd, bestŠmd, bibehŒlla sig, i behŒll, obetingad, sjŠlvbestŒende, sjŠlvbestŒnd, sjŠlvbestŠmd, sjŠlvbestŠmning

fort- fortfara, fortkomst, fortvara, fortvaro

o- (orubbligt) faktum, oanfŠktbar, oanfŠktlig,

oantastbar, oantastlig, obetingad, oemotsŠglig, ofšrstšrd, otvivelaktig, ovillkorlig

suffix

-bar gŒngbar, oanfŠktbar, oantastbar

-else fšreteelse, sjŠlvuppehŒllelse, skapelse,

tillvarelse, tillvarelseform, vara fallet, (hŠndelsen), varelse

-het befintlighet, faktiskhet, fšrefintlighet, rik-

tighet, verklighet, vŠsentlighet

-ig (orubbligt) faktum, befintlig, befintlighet,

fšrefintlig, fšrefintlighet, giltig, oanfŠktlig, oantastlig, oemotsŠglig, otvivelaktig, ovillkorlig, pŒtaglig, riktig, riktighet, sannskyldig, sjŠlvstŠndig, tillfšrlitlig, verklig, verklighet, vŠsentlig, vŠsentlighet

-ing/-ning (naken) sanning, sjŠlvbestŠmning

-itet aktualitet, objektivitet, realitet, substan-

tialitet,

-ligen sŠkerligen, verkligen

-tion aktualisation, aktualisationsprocess

-varo fortvaro, nŠrvaro, samvaro, tillvaro

3.5.3. LŒnordskatalog fšr TILLVARO

I tabell 10 presenteras lŒnordskatalogen fšr TILLVARO:

Tabell 10. LŒnordskatalog fšr begreppsklassen TILLVARO

aktualisation, aktualisationsprocess, aktualisera, aktualitet, aktuell

existens, existera, koexistens (lat. ex + sistere ÕstŒÓ)

(orubbligt) faktum, de facto, fakta, faktisk, faktiskhet

objektiv, objektivitet ontologi, ontologisk real, reale, realiter, realitet

subsistens (i Bring, men obrukligt enligt SAOB), subsistera (lat. subsistere ÕstŒ stillaÕ)

substans, substantiell

4. Historisk utveckling av begreppsklasser

Det efterstrŠvansvŠrda mŒlet Šr att fšrfoga šver begreppsklassens samtliga ord som funnits i svenskan sedan fornsvensk tid. Fšr att nŒ dithŠn behšver vi gšra fšljande:

(1) tidsbestŠmma Brings ord. Detta ger en šverblick šver de inskjut- ningsfaser som skett i svenskan sett utifrŒn det ordfšrrŒd som fort- farande kvarstod pŒ 1930-talet. Men det ger emellertid lŒngt ifrŒn nŒgon komplett bild av hur begreppsklassen har sett ut frŒn fornsvensk tid till 1930-talet. Fšr att Œstadkomma det mŒste vi (2) ta fram ord som inte Bring har. Dessa ord har (2.1) dykt upp senare Šn Bring eller (2.2) funnits fšre Bring men inte tagits med p.g.a. att de (2.2.1) blivit obrukliga eller (2.2.2) inte kommit med av nŒgot annat skŠl.

4.1. Punkterna 1. och 2.2.1

HŠr ska vi utfšra punkterna 1 och 2.2.1. Fšr att fŒ fram de obrukliga orden (d.v.s. punkt 2.2.1) anvŠnder vi en elektronisk begreppsklassifi- cerad version av Dahlgrens ÓGlossariumÓ dŠr Dahlgrens ekvivalenter fšrsetts med Bring/Roget-systemets begreppsklassiffror (se Lange 1992).

Av utrymmesskŠl visar vi resultatet av dessa bŒda ŒtgŠrder nedan i samma tabell (11; se bilaga). TidsbestŠmningen har gjorts med hjŠlp av NEO och SAOB.

Tabellen visar orden kronologiskt sorterade med de senast introdu- cerade fšrst. Orden som Šr hŠmtade ur Dahlgren har dennes ekvi- valenter i kolumnen lŠngst till hšger. Sammanlagt ršr det sig om 273 ord. 227 har kunnat tidsbestŠmmas. 25 av Brings ord och 21 av Dahl- grens har dŠremot inte kunnat tidsbestŠmmas.

De ord i Dahlgen som inte kunnat tidsbestŠmmas nŠrmare (ligger

utanfšr SAOB:s nuvarande rŠckvidd) framgŒr av tabell 12:

Tabell 12. Ord i Dahlgren som ej kunnat tidsbestŠmmas

Ord Betydelse enligt Dahlgren

vare varande, vistelse

varelse varande, vistelse underhŠlle underhŒll, uppehŠlle

tona sig visa sig?

tyga Œstadkomma, giva

uppjaga Œstadkomma

uppkomma Œstadkomma, komma upp med

uppstiga uppstŒ

utverka verkstŠlla, utrŠtta

yppa sig, šppa sig uppstŒ, framstŒ, visa sig, bšrja

yppas uppstŒ, uppkomma

hŒlla fram fortfara, hŒlla i, hŒlla ut, fortfara uppehŒlla bibehŒlla, underhŒlla

vŠsentlig verklig, egentlig, prosodi frimyndig ovillkorlig, oinskrŠnkt tillfšrlŒten tillfšrlitlig

tillfšrlŒtlig tillfšrlitlig tillfšrtrolig tillfšrlitlig visseliga fšrvisso (m.a.)

visst fšrvisso

vyrkliga verkligen, i sanning

De ord i Bring som inte kunnat tidsbestŠmmas i Bring redovisas i Tabell 13:

Tabell 13. Ord i Bring som ej kunnat tidsbestŠmmas

allt vad liv och anda har cogito ergo sum

fortvara framslŠpa livet framslŠpa tillvaron fullt motiverad fšrefintlighet gŠllande hŠrskande i denna vŠrlden i sanning pŒ benen pŒ jorden subsistens subsistera substantialitet sŠtt att te sig sŠtta i verket tillvarelse tillvarelseform tingens vŠsen under solen vara fšr handen varande

vid liv

Vi kan konstatera fšljande:

Ð att vi inte fŒtt nŒgra nya ord under 1900-talet Ð att vi fŒr 31 nya ord under 1800-talet

Ð att vi fŒr 35 ord under 1700-talet Ð att vi fŒr 56 ord under 1600-talet

Ð att vi fŒr 64 ord under 1500-talet efter 1520

Ð att vi har 41 ord frŒn tiden fšre 1520, d.v.s. det som rŠknas till forn svenskan.

Om vi bortser frŒn de ord som vi inte kunnat tidsbestŠmma (21+25 ord) sŒ ser tillvŠxtbilden ut sŒ hŠr:

Tabell 14. TillvŠxten i begreppsklassen TILLVARO f.o.m.

fornsvensk tid

Tid Antal

1900-talet 0

1800-talet 31

1700-talet 35

1600-talet 56

1500-talet efter 1520 64

fornsvenska 41

Fortfarande med reservation fšr att vi Šnnu icke lyckats tidsbestŠmma 21+25 ord skulle vi kunna sŠga att vi dag lever hšgt pŒ tidigare gene- rationers andliga kraft. Ju nŠrmare vi kommer vŒr egen tid ju smalare blir tillflšdet till begreppet.

4.2. Orddšd

Om vi fšr en stund tŠnker oss att ovanstŒende ordsamling var ett kom- plett uttryck fšr hur begreppsklassen uttryckts i svenskan frŒn Šldsta tid (vilken den naturligtvis inte Šr. Datainsamling under punkterna 2.1, 2.2 och 2.2.2 har ju inte gjorts!) och om vi vidare tŠnker oss att ord- fšrrŒdet stadigt tillvŠxt utan nŒgra som helst fšrluster skulle vi idag enligt ovanstŒende tabell ha 273 ord att uttrycka begreppet TILL- VARO med. Det har vi inte. Begreppsklassen har ŒderlŒtits med tiden.

Kan vi kvantifiera detta och fŒ ett mŒtt pŒ ÓorddšdenÓ inom begrepps-

klassen? Ja, en uppfattning kan vi fŒ om vi lŒter Dahlgrenorden repre-

sentera den andel som ÓdšttÓ. Dahlgrenorden Šr 95 stycken (74 tidsbe-

stŠmda + 21 icke tidsbestŠmda) och representerar sŒledes ca 34% av

det totala antalet ord (273 st). Orddšden inom begreppsklassen har sŒ- ledes uppgŒtt till ca 34% frŒn Šldsta tid till omkr. 1930. Detta Šr visserligen inte sant men det kanske kan ge oss en viss fingervisning om den konkurrens som har rŒtt inom begreppsklassen och om den mycket lŒngsamma ordfšrrŒdsfšrŠndring som gŠller Œtminstone detta begrepp.

Hur ser denna ordfšrrŒdsfšrŠndring ut? Fšr att belysa frŒgan kan vi jŠmfšra ÓkatalogernaÓ fšr det ÓlevandeÓ ordbestŒndet (Bring) med katalogerna fšr det ÓdšdaÓ ordbestŒndet (Dahlgren). Har den skapande basen fšr begreppet TILLVARO fšrŠndrats? FrŒgan stŠlls hŠr men kommer att diskuteras fšrst i en kommande rapport dŒ vi ocksŒ tar in Šven icke abstrakta begreppsklasser i resonemanget.

4.3. Kataloger

I tabellerna 15 (se bilaga), 16 (se bilaga) och 17 presenteras kataloger fšr begreppsklassen TILLVARO fšr sŒvŠl det levande som fšr det ÓdšdaÓ ordbestŒndet.

Tabell 17. LŒnordskatalog fšr levande och dštt i begreppsklassen TILLVARO

Levande (Bring) Dštt (Dahlgren) aktualisation,

aktualisationsprocess, aktualisera, aktualitet, aktuell

existens, existera, koexistens subsistens, subsistera

substans, substantiell ontologi, ontologisk real, reale, realiter, realitet,

(orubbligt) faktum, de facto, fakta, faktisk, faktiskhet,

objektiv, objektivitet

kreatur (=skapelse)

5. Sammansatta substantiv i tesaurusen

NŠr det gŠller behandlingen av sammansatta substantiv utgŒr jag frŒn begreppet ordfamilj, som jag definierar som en grupp av ord vilken bestŒr av ett ord (oftast ett simplex) + sammansŠttningar i vilka detta ingŒr antingen som fšrled eller efterled. Detta ger oss i sjŠva verket tvŒ slags ordfamiljer, nŠmligen vad som skulle kunna kallas fšr fšr- ledsfamilj respektive efterledsfamilj. I fšrledsfamiljen Šr fšrleden konstant. I efterledsfamiljen Šr efterleden konstant.

Fšrledsfamiljen Šr en familj dŠr fšrleden Šr ett slags omvŠrldsper- vasiv entitet, som ÓhorisontelltÓ utvidgar sig och beskriver hur idŽen expanderar och lŠnkar sig till alltfler begreppsdomŠner. SŒ t.ex. kan vi se denna expansion i ordet teve.

Ordet teve (1950) + sms., teveprogram (1951), teveskŠrm (1951), teveapparat (1954), tevetittare (1954), teveruta (1955) tevelicens (1956), teveshow (1957), tevešvervakning (1958), tevekudde (1959), tevekvŠll (1960), tevepublik (1960), teveserie (1960), tevevŠrdinna (1960), teveunderhŒllning (1962) tevereklam (1966), tevesatellit (1962), tevemonitor (1967), tevespel (1979).

Propgandistiska ord el. s.k. ÓSchlagwšrterÓ kan erbjuda ett tacksamt stoff vid studiet av en fšrledsfamilj. SŒ t.ex. nŠmner Moser (1959:496) hur det tyska ordet Reich bredde ut sig i Weimarrepubliken, exv.

ReichsprŠsident, Reichsminister o.s.v. och ordet FŸhrer i Hitlertysk- land: exv. FŸhrerbefehl, FŸhrergrundsatz, FŸhrerprinzip, FŸhrerstaat, FŸhrerhauptquartier, FŸhrerbesuch, FŸhrerstandarte o.s.v.

Om fšrledsfamiljen Šr horisontell Šr efterledsfamiljen dŠremot

ÓvertikalÓ till sin natur och avspeglar snarast en successiv begrepps-

fšrdjupning. Efterledsfamiljen Šr Ð inom parentes sagt Ð i en ord-

inventering mer svŒrexcerperad eftersom den krŠver en finalalfa-

betiskt sorterad ordlista eller trunkerad sškning i strikt alfabetisk ord-

lista. Efterledsfamiljen ger oss en inblick i hur idŽen eller begreppet

differentierats. Den kategoriella finklyvningen kan Šven den studeras

šver tiden genom ordet teve. •r 1954 har vi teve kort och gott. Under

Œren har begreppet delats upp, nyanserats, expertiserats och vi har lŠrt

oss skilja mellan: skolteve (1959), reklamteve (1959), fŠrgteve (1962),

internteve (1962), satellitteve (1962), myntteve (1962), kabelteve (1964), transistorteve (1964), regionalteve (1970-t), konferensteve (1975), textteve (1978), nŠrteve (1979), betalteve (1981), skarpteve (1988), frukostteve (1992) o.s.v.

FrŒgan Šr nu hur en tesaurus fšrfar med substantiviska sammansŠtt- ningar och hur nya sammansatta substantiv skall inplaceras i en be- greppsordbok?

Saken visar sig vara rŠtt komplicerad.

5.1. Fšrledsfamilj

Sammansatta ord med samma fšrled, d.v.s. tillhšriga samma fšrledsfa- milj, kan lŠggas in pŒ olika sŠtt: Orden intressegemenskap och intresse- konflikt lŠggs in under olika begreppsklasser, d.v.s. ordet intresse- gemenskap under Œtminstone delvis samma klasser som orden gemen- skap och ordet intressekonflikt under delvis samma klasser som kon- flikt. Begreppen gemenskap och konflikt har dŠrmed fŒtt nya hypo- nymer.

Under samma begreppsklass hamnar dŠremot i vissa fall sam- mansatta ord med samma fšrled. SŒ t.ex. ligger tankekraft och tanke- rikedom under begreppsklass 450 F…RNUFT eftersom bŒda orden har med ÕfšrmŒgan att tŠnkaÕ att gšra Ð dŠremot inte tankesystem, tanke- vŠrld, tankelag, tankefrihet trots samma fšrled. NŒgot rent mekaniskt, formellt avgšrande kan man sŒledes inte gšra i detta fall.

SammansŠttningar med samma fšrled kan lŠggas in under samma klass om efterlederna Šr synonyma, exv. Œkerteg och ŒkertŠppa under 371 JORDBRUK eftersom teg och tŠppa Šr synonyma. I begreppsklas- sen 870 F…RUNDRAN ligger sŒvŠl teaterkupp som teatereffekt.

5.2. Efterledsfamilj

Nya sammansŠttningar med samma efterled kan automatiskt lŠggas in i begreppsklassen fšr efterleden. Orden grŠsbrodd och sŠdesbrodd o.s.v.

kan sŒledes lŠggas in i samma begreppsklass som brodd (d.v.s. JORD- BRUK).

Vidare kan ett sammansatt ord lŠggas in i samma begreppsklass som

sitt simplexord om det tillhšr samma betydelsefŠlt. I begreppsklass 1,

som vi hittills talat en hel del om, ligger exempelvis ordet tillvarelse

och sammansŠttningen tillvarelseform, ordet aktualisation och sam-

mansŠttningen aktualisationsprocess. I 867 MISSHAG ligger olust men ocksŒ sammansŠttningen olustkŠnsla.

OvanstŒende resonemang gŠller fšrstŒs bara under fšrutsŠttning att orden inte Šr lexikaliserade och dŠrmed ogenomskinliga (exv. teater- viskning, postmŠstare, jŠrnvŠg o.s.v.)

LŒt oss nu švergŒ till att granska den begreppsklass som i Brings

och dŠrmed Rogets system stŒr som ÓmotsatsÓ till TILLVARO,

nŠmligen INTIGHET.

6. Begreppsklass INTIGHET

Vi Œterknyter till vŒrt fšrra resonemang och utfšr tidsbestŠmnningen enligt punkterna 1 och 2.2.1 ur fšljande tablŒ:

1 tidsbestŠmma Brings ord.

2 ta fram ord som inte Bring har.

2.1 de som dykt upp senare Šn Bring

2.2 de som funnits fšre Bring men inte tagits med p.g.a att de 2.2.1 blivit obrukliga (=Dahlgren)

2.2.2 inte kommit med av nŒgot annat skŠl.

6.1. TidsbestŠmning av det levande ordfšrrŒdet

TidsbestŠmningen av det levande ordbestŒndet i nusvenskan (ca 1930), d.v.s. av Brings ord framgŒr av tabell 18 i bilagan.

Vissa ord i Bring, d.v.s. i det levande ordbestŒndet, har inte med sŠ- kerhet kunnat dateras (se tabell 19 pŒ nŠsta sida).

Vi kan sŒ hŠr lŒngt summera vŒr undersškning av orden i begrepps- klassen INTIGHET och pŒstŒ:

Ð att vi fŒtt 2 nya ord under 1900-talet Ð att vi fŒr 26 nya ord under 1800-talet Ð att vi fŒr 21 ord under 1700-talet Ð att vi fŒr 27 ord under 1600-talet

Ð att vi fŒr 22 ord under 1500-talet efter 1520

Ð att vi har 42 ord frŒn tiden fšre 1520, d.v.s. det som rŠknas till forn

svenskan.

Tabell 19. Levande ord i begreppsklassen INTIGHET som inte kunnat tidsbestŠmmas med sŠkerhet (minusbetecken betyder Ófinns ej iÓ)

Ord ¤ Ordbok Kommentar:

abstraktum s4 -NEO 1779 (abstrakt)

avtyna v1 -SAOB, -NEO

bortgŒngen a2 -SAOB, -NEO, fsv (bortgŒng)

dršmd a4 -NEO

fšrlist a2 -NEO, 1788 (fšrlisa) jfr 1677 fšr dšd bet i SAOB

fšrtŠras v3 -NEO

hopfantiserad a4 1907 (hopfantisera SAOB), -NEO lŒtsad a4 -NEO, 1685 (lŒtsas) omkommen a2 -SAOB, -NEO, 1544

(omkomma)

simulerad a4 -SAOB, -NEO, 1554 (simulera)

torftighet s3 -NEO, 1800 ca (torftig) i nuv bet

upplšsas v3 -NEO

utdš v1 -NEO, 1626 (utdšd)

utgŒngen a2 -NEO, fsv (utgŒ) utslockna v1 -NEO, fsv (utslocknad) utslŠckning s2 1970-t enl NEO

uttšmd a2 -NEO, fsv (uttšmma) vŠsenlšshet s1 -NEO

šdslighet s2 -NEO 1681 šdslig

TillvŠxtbilden av begreppsklassen INTIGHET framgŒr av tabell 20.

Tabell 20. TillvŠxten i begreppsklassen TILLVARO fr.o.m.

fornsvensk tid

Tid Antal

1900-talet 2

1800-talet 26

1700-talet 21

1600-talet 27

1500-talet efter 1520 22

fornsvenska 42

6.2. Det dšda ordbestŒndet representerat av Dahlgrens ord

176 ord i Dahlgren har bokfšrts som tillhšrande begreppsklassen

INTIGHET. NŒgon tidsbestŠmning har dock inte gjorts. Orden Šr

sorterade i alfabetisk ordning i tabell 21 (se bilaga).

7 . En jŠmfšrelse mellan katalogerna fšr be- greppsklasserna TILLVARO och INTIGHET

Nedan ska vi nŠrmare granska vilka rštter, affix och lŒnord i TILL- VARO som ocksŒ finns representerade i begreppsklassen INTIGHET.

Vi bšrjar med en granskning av rotkatalogen (se tabell 22 i bilagan).

De rštter i TILLVARO som Œterfinns i INTIGHET kan sŠgas illu- strera det som pŒ nŒgot sŠtt kan gšras till fšremŒl fšr en antonymisk fšrestŠllning. Vi fšrestŠller oss dŒ att det Šr rotuppsŠttningen i TILL- VARO som pŒ olika sŠtt ÓnegerasÓ bŒde med hjŠlp av rotsammansŠtt- ning (exv. bort, frŒn, lšs, under) och affix (prefixet o-).

Om vi vill nŠrma oss frŒgan vilka ord som ej tycks skapa motsatta fšrestŠllningar kan vi aktualisera det rotbestŒnd i TILLVARO-klassen som ej Œterfinns i INTIGHET. Vilka dessa ord Šr framgŒr av tabell 23 i bilagan.

Man kan naturligtvis frŒga sig vad det beror pŒ att dessa ord inte pŒ samma sŠtt blivit fšremŒl fšr ÓmotsatsskapadeÓ fšrestŠllningar.

Har det att gšra med brister i Brings ordupprŠkningar, ÓkognitivaÓ lŒsningar av logisk natur, sprŒkspecifika hinder i samband med ord- bildningen eller Šr det rena tillfŠlligheter som inverkat? Varfšr har vi i svenskan dikotymin anfŠktbar - oanfŠktbar men inte emotsŠglig - oemotsŠglig?

Av tabell 24 (se bilaga), som redovisar vilka affix i TILLVARO

som ocksŒ Œterfinns i INTIGHET, framgŒr att vissa affix Šr gemen-

samma. HŠr Šr det intressant att notera att prefixet o- i begreppsklassen

INTIGHET ÓnegerarÓ en positiv glosa eller fšrestŠllning i begrepps-

klassen TILLVARO (o- negerar exempelvis finna(s), kropp, fšdd,

gšra o.s.v.). I begreppsklassen TILLVARO dŠremot ÓnegerarÓ samma

o-prefix en negativ fšrestŠllning eller glosa (anfŠktbar, antastlig,

betingad, emotsŠglig, fšrstšrd, tvivelaktig o.s.v.) som dock inte har sin

sjŠlvklara hemvist i begreppsklassen INTIGHET. D.v.s. de ingŒr i

andra begreppsklasser Šn INTIGHET och dŠrmed i andra semantiska

fŠlt Šn de ord gšr som Šr inplacerade i INTIGHET. I Bring begrepps-

klassificeras orden anfŠktbar, antastlig o.s.v. pŒ fšljande sŠtt: anfŠktbar

475 OVISSHET, 477 TANKEFEL, 479 VEDERL€GGNING, 495

ORIKTIGHET, 536 F…RNEKELSE; antastlig 468 MOTBEVIS, 475 OVISSHET, 477 TANKEFEL, 479 VEDERL€GGNING; betingad ej i Bring, i SAOL anges betydelsen ÕvillkorligÕ; emotsŠglig ej i Bring, ej heller i SAOL el. SAOB el. SprŒkdatas korpusar; fšrstšrd 688 AV- MATTNING, 732 MISSLYCKANDE; tvivelaktig 461 FR•GA, 465 SAMMANBLANDNING, 468 MOTBEVIS, 473 OSANNOLIKHET, 475 OVISSHET, 485 TVIVEL, 487 KLENTROGENHET, 605 OBE- SLUTSAMHET, 616 BET€NKLIGHET, 647 OL€MPLIGHET, 695 ANVISNING.

Dessa iakttagelser sammantagna ršrande vad som ÓšverlapparÓ re- spektive inte šverlappar i de tvŒ antonymiska begreppsklasserna gšr att vi kanske vŒgar pŒstŒ att det rŒder asymmetri mellan antonymiska be- greppsklasser i frŒga om vilka fšrestŠllningar som kan aktualiseras i respektive begreppsklass. Eftersom prefixet o- kan gšra en positiv fšrestŠllning negativ men ocksŒ gšra en negativ fšrestŠllning positiv kan vi med visst fog hŠvda att vŒrt sprŒkskapande (genom avledning) kan emanera ur en sŒvŠl positiv som negativ kŠlla, vilket marke- ringsteorin kanske lŠrt oss icke vara fallet. I den Šr i regel den positiva fšrestŠllningen den omarkerade utgŒngspunkten.

Det fšrsta vi kan lŠgga mŠrke till i tabell 24 (se bilaga) Šr att det Šr fler suffix Šn prefix i TILLVARO som ocksŒ finns i INTIGHET Ð bŒde absolut och relativt. En allmŠn tendens som framkommer vid en jŠmfšrelse tycks vara att prefixen manipulerar ordbetydelserna mer enligt principen ord fšr ord Šn suffixen gšr. Suffixens funktioner Šr generellare och kan appliceras pŒ fšrestŠllningarna i bŒda begrepps- klasserna, sŒ t.ex. har bŒde befintlig och obefintlig hypostaserats (abstraherats/substantiverats) med suffixet -het medan gŒngbar icke har negerats till *ogŒngbar.

Tabell 25 redovisar nŒgra suffix i klassen TILLVARO som saknas i INTIGHET:

Tabell 25. Suffix i begreppsklassen TILLVARO som saknas i begreppsklassen INTIGHET

Rot TILLVARO INTIGHET

tion aktualisation,

aktualisationsprocess

stens existens, koexistens,

subsistens

ligen sŠkerligen, verkligen

Slutligen redovisar vi ocksŒ (tabell 26) lŒnordskatalogen fšr be-

greppsklassen INTIGHET.

Tabell 26. LŒnordskatalog fšr begreppsklassen INTIGHET

abstraktum annullera fiktiv fingerad hypotetisk negativ negativitet nihilism nirvana nullitet potentiell simulerad tabula rasa

8. Sammanfattning

I artikeln presenteras tesaurusen och idŽerna bakom denna typ av ord-

bok. Vidare diskuteras tesaurusens makro- och mikrostruktur. Ett

lŠngre resonemang gŠller vilka typer av relationer eller ÓlŠnkarÓ vi

Œterfinner i en tesaurus. I den empiriska delen av undersškningen be-

handlas den historiska utvecklingen av tvΠbegreppsklasser: TILL-

VARO och INTIGHET

9. Litteraturfšrteckning

Andersen, H. 1945. Dansk begrebsordbog. Copenhagen.

Benot, E., 1898. Diccionario de ideas afines. Madrid.

Bring, S.C. 1930. Svenskt ordfšrrŒd ordnat i begreppsklasser.

Brouwers, L. 1928. Het juiste woord. Betekenis-woordenboek der ne- derlandse taal. Turnhout.

Dahlgren, F.A. 1914Ð16. Glossarium šfver fšrŒldrade eller ovanliga ord och talesŠtt frŒn och med 1500-talets andra Œrtionde. Lund. (i begreppsklassad och elektronisk version se Lange 1992).

Dornseiff, F. 1934. Der deutsche Wortschatz nach Sachgruppen. Ber- lin.

Dutch, R.A. 1962. se Roget.

Hallig & Wartburg 1952 (andra uppl. 1963). Begriffssystem als Grundlage fŸr die Lexikographie. Versuch eines Ordnungsschemas.

Berlin.

Lange, S. 1992. En databaserad begreppsordbok fšr den Šldre sven- skan. I: Nordiske studier i leksikografi. Oslo.

Malmberg, B. 1970 (uppl. 4). Nya vŠgar inom sprŒkvetenskapen.

Scandinavian University Books. Stockholm.

Marello, C. 1991. The thesaurus. I: HandbŸcher zur Sprach- und Kom- munikationswissenschaft (=HSK) 5:1083Ð1094.

McArthur, T. 1981. Longman Lexicon of Contemporary English. Har- low, Essex.

Moser, H. 1959. Neuere und neueste Zeit. Von der 80er Jahren des Jahrhunderts zur Gegenwart. I: Maurer, F. & Stroh, F. (Hrsg.) Deutsche Wortgeschichte Band II. Berlin.

Nationalencykopedins ordbok (=NEO) CD-version 1999, v. 2.0.

Nordisk leksikografisk ordbok, 1997 (=NEO). Universitetsforlaget AS.

P—ra, F. 1907. A magyar rokonertelmŸ sz—k Žs sz—l‡sok kŽzikšnyve.

Budapest.

Roget, M.P. 1852. Thesaurus of English Words and Phrases (fšrsta ut- gŒvan 1852; utg. R.A. Dutch 1962).

Sanders, D. 1873Ð77. Deutscher Sprachschatz. Hamburg.

Schlessing, A. 1881. Deutscher Wortschatz oder Der passende Aus- drŸck. Esslingen 1881.

Svenska Akademiens ordbok (=SAOB) 1898Ð. Lund.

Wehrle, H. & Eggers, H. 1967. Deutscher Wortschatz. Stuttgart.

10. Bilaga (vissa tabeller)

Tabell 1. Ett antal betydelser i begreppsklassen TILLVARO

Õdet att leva el. ha existens som pŒminner om livÕ

Õfšrekomma

(nŒgonstans) antingen i sinnevŠrlden el. i tanke- el. fantasivŠrldarÕ

Õsom redan finns pŒ angiven plats och vid angiven tid- punktÕ;

Õsom faktiskt fšreliggerÕ

Õdet att existeraÕ Õsom existerar (och Šr till-

gŠnglig) vid viss tidpunkt, i visst sammanhang e.dÕ Õdet som existerar el. kan

tŠnkasÕ Õfšrekomma

(nŒgonstans) i sinnevŠrldenÕ

Õsom finns (i vŠrlden) och kan uppfattas eller pŒvisas med sinnenaÕ

Õsom verkligen existerarÕ ÕtillvaroÕ ÕbestŒ, Šga bestŒnd, finnas

kvar; existera, finnas tillÕ Õsom just nu rŒderÕ Õsom (just) nu finns eller fungerar men kan komma att fšrŠndras i framtidenÕ Õsom Šr pŒ platsenÕ Õdet att befinna sig pŒ ngn

plats i mots. till att vara i ršrelse e.dÕ

Õsom pŒgŒr eller Šr inne nuÕ

Õfšrhandenvaro, existens, tillvaro, fšrekomstÕ

Õdet att ngt finns (inom visst

omrŒdeÕ Õsom det Šr frŒga om i det

givna sammanhangetÕ Õom egenskapen att ha l.

vara substans l. vŠsenÕ

Õsom har direkt anknytning till verkliga fšrhŒllandenÕ Õngt som faktiskt existerar i

verkligheten (och som man kan eller mŒste rŠkna med)Õ

Õkomma att Šga rumÕ Õsom finns (i vŠrlden) och kan uppfattas eller pŒvisas med sinnenaÕ

Õngt verkligtÕ ÕskeÕ Õsom Šr utan inskrŠnkningÕ

Õsammanfattningen av allt som faktiskt och pŒtagligt fšrekommer i vŠrlden el.

inom visst konkret el. ab- strakt omrŒde; sŠrsk. i mots.

till fantasier e.d.Õ

Õvara mšjlig att pŒtrŠffa pŒ spridda platser, inom ett visst omrŒde, under en viss tidsperiodÕ

Õmycket vŠsentligÕ

Õdet att vara aktuellÕ Õge intryck av att (rimligtvis) varaÕ

Õsom ršr den viktigaste eller stšrsta delen av ngn helhetÕ

ÕfinnasÕ Õsom har mycket substansÕ

Õfinnas att fŒÕ Õsom enbart tar hŠnsyn till fakta vid bedšmning m.m.Õ Õegenskap(en) l. fšr-

hŒllande(t) att vara fak- tisk;verklighets-

trohetÕ

Õ(fortlšpande) Šga rumÕ

Õuttala som ett faktumÕ ÕsakfšrhŒllande som inte

kan bestridasÕ

Õdet att vara objektivÕ